Potential för Biogasproduktion i Västra Götaland

Transkript

1 Potential för Biogasproduktion i Västra Götaland Uppdragsgivare: Biogasväst Hushållningssällskapet Väst Innovatum Teknikpark Västra Götalandsregionen Hushållningssällskapet Anders Broberg November2009 Hushållningssällskapet, Tel Box17 Fax Vänersborg

2 November 2009 Biogasväst Hushållningssällskapet Väst Innovatum AB 2

3 Sammanfattning En kartläggning av den totala, teoretiska och faktiska biogaspotentialen genom rötningsteknik har genomförts i Västra Götalandsregionen. Studien visar att Västra Götaland har god tillgång på substrat när det gäller organiska restprodukter från jordbrukssektorn, privata hushåll, restauranger, industrier och reningsverk. Resultatet visar att det finns en teoretisk potential att producera biogas på motsvarande MWh och att det finns en faktisk potential på motsvarande MWh vilket motsvarar personbilar. I rapporten särredovisas de olika kommunalförbunds områden och kommunerna i tabellform. Det framgår att kommuner med mycket jordbruksmark har en särskild betydande tillgång till biogassubstrat. Man kan också se att energigröda på trädesarealen samt halm skulle kunna ge stora bidrag som biogassubstrat. Det krävs emellertid att rötningstekniken för att utvinna biogas från halm utvecklas. Figur 1: för respektive kommunförbund för respektive kommunalförbund MWh Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Figur 2: för respektive kommunförbund för respektive kommunal förbund MWh Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 3

4 Redovisning på kommunnivå ligger som bilaga till rapporten enligt följande Bilagor: 1. Ale 2. Alingsås 3. Bengtsfors 4. Bollebygd 5. Borås 6. Dals Ed 7. Essunga 8. Falköping 9. Färgelanda 10. Grästorp 11. Gullspång 12. Göteborg 13. Götene 14. Herrljunga 15. Hjo 16. Härryda 17. Karlsborg 18. Kungälv 19. Lerum 20. Lidköping 21. Lilla Edet 22. Lysekil 23. Mariestad 24. Mark 25. Mellerud 26. Munkedal 27. Mölndal 28. Orust 29. Partille 30. Skara 31. Skövde 32. Sotenäs 33. Stenungsund 34. Strömstad 35. Svenljunga 36. Tanum 37. Tibro 38. Tidaholm 39. Tjörn 40. Tranemo 41. Trollhättan 42. Töreboda 43. Uddevalla 44. Ulricehamn 45. Vara 46. Vårgårda 47. Vänersborg 48. Åmål 49. Öckerö 4

5 Förord Innovatum Teknikpark och Hushållningssällskapet Väst tog tillsammans med Fyrbodals Kommunalförbund initiativ till en kartläggning av biogaspotentialen i Fyrbodal. Från flera aktörer hade behovet av en samlad bild av potentialen för biogasproduktion genom rötning efterfrågats för att de strategiska frågorna om produktions- och avsättningsutvecklingen för biogas skulle kunna drivas mera effektivt. Med finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden: Nordsjöprogrammet Interreg IVB, Fyrbodals Kommunalförbund, Stiftelsen Carl Robert Prytz donation, Hushållningssällskapet Väst och Innovatum Teknikpark genomfördes kartläggningen av den totala, teoretiska och faktiska biogaspotentialen genom rötningsteknik för Fyrbodalsregionen. Studien väckte stort intresse och Västra Götalandsregionen tog initiativ till en studie för resterande delar av Västra Götaland vilket Biogas Väst fick i uppdrag att genomföra. Föreliggande rapport innehåller resultatet av de båda studierna och täcker hela Västra Götaland. Studien har genomförts av Anders Broberg på Hushållningssällskapet Väst. Metodutvecklingen har gjorts med stöd av Peter Eriksson, Hushållningssällskapet Väst, Karin Stenlund, Innovatum Teknikpark och Lars-Gunnar Johansson, Biogas Väst.. Beställarna vill framföra ett varmt tack till alla kontaktade personer vilka välvilligt lämnat uppgifter som gjort studien möjlig. 5

6 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Syfte och mål Metod och avgränsningar Jordbrukssektorn Gödsel från nötkreatur Svingödsel Gödsel från fjäderfä Får Träda/Energigröda Restprodukter i Jordbruket Organiska restprodukter Matavfall Livsmedelindustri och övriga industrier Reningsverk Kartmaterial Resultat Fyrbodal Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Slutsats...23 Källförteckning...23 Bilagor: 1 Ale 2 Alingsås 3 Bengtsfors 4 Bollebygd 5 Borås 6 Dals Ed 7 Essunga 8 Falköping 9 Färgelanda 10 Grästorp 11 Gullspång 12 Göteborg 13 Götene 14 Herrljunga 15 Hjo 16 Härryda 17 Karlsborg 18 Kungälv 19 Lerum 20 Lidköping 21 Lilla Edet 22 Lysekil 23 Mariestad 24 Mark 25 Mellerud 26 Munkedal 27 Mölndal 28 Orust 29 Partille 30 Skara 31 Skövde 32 Sotenäs 33 Stenungsund 34 Strömstad 35 Svenljunga 36 Tanum 37 Tibro 38 Tidaholm 39 Tjörn 40 Tranemo 41 Trollhättan 42 Töreboda 43 Uddevalla 44 Ulricehamn 45 Vara 46 Vårgårda 47 Vänersborg 48 Åmål 49 Öckerö 50 Biogaspotential Västra Götaland, karta 6

7 1 Inledning och bakgrund Det finns ett stort intresse för biogasutveckling i Västra Götalandsregionen. Från flera aktörer har behovet av en mer samlad bild av potentialen för biogasproduktion genom rötning efterfrågats. Med den samlade potentialen kan de strategiska frågorna om produktions- och avsättningsutvecklingen för biogas drivas mer mera effektivt. På Uppdrag av Biogas Väst Hushållningssällskapet Väst, Innovatum Teknikpark och Västra Götalandsregionen en kartläggning av den totala teoretiska och den faktiska biogas potentialen genom rötningsteknik kunnat göras för Västra Götalands regionen. Den geografiska avgränsningen i inventeringen är Västra Götalandsregionen, vilket inkluderar följande kommuner: Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Kartläggningen har utförts av Anders Broberg, Hushållningssällskapet Väst Metodutvecklingen har gjorts med stöd av Peter Eriksson Hushållningssällskapet Väst, Karin Stenlund Innovatum Teknikpark och Lars-Gunnar Johansson Biogasväst. 7

8 2 Syfte och mål Syftet med denna inventering är att få underlag för att bedöma förutsättningarna för biogasproduktion genom rötning i Västra Götalandsregionen. Målet är att få detaljerade kunskaper om. Var i Västra Götalandsregionen det finns god tillgång till substrat för biogasproduktion genom rötning. Hur stor den teoretiska och faktiska potentialen för biogasproduktion är genom rötning. 3 Metod och avgränsningar För att få svar på vilka platser och områden som är mest lämpliga när det gäller att få råvara till biogas har potentialen bedömts utifrån: Substrat från jordbrukssektorn Organiska restprodukter från hushåll och företag. Befintlig gasproduktion från avloppsreningsverk Potential gasproduktion från avloppsreningsverk 3.1 Jordbrukssektorn Uppgifter om djurproduktion från olika djurslag har hämtats ifrån Jordbruksverkets statistik (Jordbruksverket 2008a). Även uppgifter om arealer och skördar för olika grödor har hämtas från denna statistik (Jordbruksverket 2008b). Data som har använts är ifrån år Nyckeltalen och beräkningsmetodiken för jordbruksektorn är hämtade från Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) om inte annat anges. Beräkningarna är gjorda på en relativt övergripande nivå. För att kunna användas på gårdsnivå behöver de justeras efter de lokala förutsättningarna Gödsel från nötkreatur Beroende på hur gödseln hanteras hos den enskilde lantbrukaren delas gödsel från nötkreatur in i tre olika sorters gödseltyper; flytgödsel, fastgödsel och djupströ. Mängden producerad gödsel per djurslag är baserat på data från Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008). I beräkningen reduceras den totala mängden gödsel per djur, eftersom man under betesperioden inte kan ta tillvara gödseln. Reduceringen är gjord utifrån det antalet stalldagar som är satt för respektive djurslag enligt tabell 1 (Mattson 2006). Tabell 1. Gödselproduktion per djurslag vid olika hanteringsmetoder (Data i ton/djur och år) Djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Stallperiod dagar Mjölkkor 19,5 7,9 11,1 270,0 Övriga kor (t.ex. amkor) 6,0 2,9 3,0 180,0 Kalvar < 1 år 3,5 3,5 2,0 210,0 Kvigor, stutar och tjurar > 1 år 6,8 3,9 3,9 240,0 8

9 Tabell 2: Fördelningen mellan de olika sätten att hantera gödsel följer Den Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008). I tabell 2 är Övriga kor, Kalvar<1år, Kvigor, stutar och tjurar >1år i hopslagna till en kategori som heter Övriga nötkreatur. Tabell 2. Antagen fördelning mellan olika gödselslag för respektive djurslag Djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Mjölkkor 70% 29% 1% Övriga nötkreatur 25% 57% 18% Värdet på TS-halten (Torrsubstans halten) är satt enligt följande: Flytgödsel = 8 procent Fastgödsel = 20 procent Djupströ = 23 procent Biogasutbytet är hämtat ifrån Den svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) enligt tabell 3. Tabell 3 Antagen biogas utbyte vid praktisk drift Nm 3 CH4/ton TS Flytgödsel 150 Fastgödsel 150 Djupströ Svingödsel Det finns tre olika sätt att hantera svingödsel; flytgödsel, fastgödsel och djupströ. I gödselproduktionen för suggor räknas även smågrisarnas gödsel in. I tabell 4 redovisas gödselproduktionen per slaktsvinsplats. Detta beror på att man på varje stallpalts föder upp tre omgångar slaktsvin per år. Tabell 4 Gödselproduktion per djur (Data i ton/plats och år) Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Suggor 7,8 2,25 4,35 Slaktsvin 2,6 0,8 - Gödselhanteringen antas vara som i tabell 5 Tabell 5 Fördelning av gödselslag för respektive djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Suggor 45% 45% 10% Slaktsvin 95% 5% - Värdet på torrsubstansen, (TS)-halten är satt enligt följande Flytgödsel suggor = 8 procent Flytgödsel slaktsvin = 6 procent Fastgödsel = 23 procent Djupströ = 30 procent 9

10 Biogasutbytet här hämtat ifrån Den svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) enligt tabell 6. Tabell 6 Antagen biogas utbyte vid praktisk drift Nm3 CH4/ton TS Flytgödsel 200 Fastgödsel 150 Djupströ Gödsel från fjäderfä Det är ganska svårt att göra generella uträkningar när det gäller gödsel från fjäderfä. Dels råder det en osäkerhet om hur gödseln hanteras, om det är som fast eller flytande gödsel. Dels kan TS halten kan variera kraftigt, mellan 30 och 70 procent. Därför anges mängden gödsel i TS istället för i våtvikt (se tabell 7 för respektive djurslag). Tabell 7 Antagen kg TS per plats för respektive djurslag. kg TS/plats Värphöns 11,0 Unghöns 3,3 Slaktkyckling 5,0 Kalkon 12,0 Biogasutbytet antas vid praktisk drift vara 150 Nm 3 CH4/ton TS. Torrötningstekniken för fjäderfägödsel är under utveckling och i denna studie räknas den in under faktisk potential. Däremot har en gräns på djur per kommun satts för att tas med i den faktiska potentialen Får Får delas upp i djurslagen baggar/tackor och lamm, och gödselproduktionen anges i ton TS per djur och år se tabell 8. Reducering är gjord med 50 procent då djuren antas vara ute sex månader. Tabell 8 Antagen kg TS per djur för respektive djurslag. Kg TS/plats Baggar och tackor 125 Lamm 50 Biogasutbytet antas vid praktisk drift vara 150 Nm 3 CH4/ton TS. Variationen mellan de olika gödselslagen antas vara försumbara Träda/Energigröda All trädesareal antas kunna användas till att odla energigröda och är räknad som gröngödslingsvall, för att man kan använda rötresten som kvävegödsel. Efter ett samrådsmöte med Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare (Nilsson) är den beräknade skördemängden när det gäller trädesareal satt till 5 ton TS/ha mot normala 7,5 ton TS/ha. Nedskrivningen görs på grund av att trädesarealen ofta är sämre, mindre produktiva marker med till exempel eftersatt dränering, arealer som ligger i skugga mm. I den faktiska potentialen är skördemängden nedskriven med 60 procent på grund av att trädesarealen ofta ligger utspridd. För lantbrukaren handlar det ofta om långa transporter på smala vägar med stora maskiner och med dåliga 10

11 broposter till markerna, som gör dessa marker ej åtkomliga. Många småbrukare med mindre trädesarealer har sin areal i träda och det kan vara svårt att knytta ihop dessa för biogas produktion. När det gäller energigröda som odlas på ordinarie, produktiv jordbruksmark har en gräns fastställs, för hur mycket energigröda man tillåter sig att odla jämfört med att producera mat på marken, till 10 procent. Detta är sedan matchat mot trädesarealen. Det betyder att om trädesarealen understiger 10 procent räknas mellanskillnaden som energigröda på produktiv jordbruksmark. Om trädesarealen överstiger 10 procent räknas denna areal som energigröda odlad på trädesmark. Även energigrödan på produktiv jordbruksmark räknas som gröngödslingsvall men med den högre, normala avkastningen på 7,5 ton TS/ha (HS energirådgivare, muntl.). Gasutbytet beräknas på 330 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Detta gasutbyte baseras på att det är en vall med hög klöverinsådd och lång processtid under rötningen Restprodukter i Jordbruket Halm: Halmproduktionen i tabell 9 är beräknad utifrån fem års medelproduktion (Jordbruksverket 2008c) och är beräknad utifrån ett storleksförhållande i medeltal mellan halm och kärna på skörden (se tabell 9) (Mattsson 2006). Mängden halm är sedan reducerad med en bärgningskoefficient. Om bärgningskoefficienten är 0,75 så innebär det att man kan skörda 75 procent av halmen, resten blir kvar som stubb och spill på åkern (Mattsson 2006). Tabell 9 Underlag för Halmberäkningar. Förhållande halm/kärna Bärgningskoefficient Norm skörd (ton) Höstvete 0,75 0,75 5,938 Höstråg 0,95 0,75 5,497 Rågvete 0,9 0,75 5,364 Vårvete 0,75 0,65 4,575 Korn 0,65 0,5 4,211 Havre 0,7 0,65 4,274 Vårraps 1,3 0,65 1,885 Höstraps 1,3 0,85 3,123 Med tabell 10 är halmen reducerad ytterliggare med den mängd halm som går åt till djurströ för att inte räkna energin dubbelt i gödsel och i halm (Mattsson 2006). Tabell 10 Tabell för beräkning av ströhalm. Stallperiod Ton/dag dagar Mjölkkor 0, Övriga kor 0, Kalvar < 1år 0, Kvigor, stutar och tjurar > 1år 0, Suggor 0, Slaktsvin 0, Galtar 0,

12 Gasutbytet är satt till 160 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Halmen är inte medräknad i den faktiska potentialen då rötningstekniken för halm fortfarande är i ett utvecklings skede. Ärtor: Restprodukter från ärtodling är baljor och rev som finfördelas och lämnas på åkern idag. Mängden restprodukter är cirka 25 ton/ha, TS halten är satt till 20 procent och en lagrings- och hanteringsförlust på 25 procent. Gasutbytet är satt till 190 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Potatis: Normskörden är beräknad som 28,35 ton/ha (Jordbruksverket, 2008) Restprodukterna för potatis delas in i bortsorterade potatisar (9,5 procent av skörden) och i potatisblast som antas vara ytterligare 2,7 ton TS/ha. Gasutbytet satt till 330 Nm 3 CH4/kg TS för den bortsorterade potatisen och 280 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). I den faktiska potentialen tas potatisen endast med om total arealen för respektive kommun överstiger 10 hektar. 3.2 Organiska restprodukter Organiska restprodukter är indelat i två kategorier: 1) Matavfall från hushåll, restaurang, storkök och livsmedelshandeln. 2) Organiskt avfall från industrin, där livsmedelindustrin och övriga industrier med organiskt avfall ingår. Data för att beräkna den potential som finns i dessa restprodukter har fåtts fram genom att ringa runt till de olika kommunernas förvaltningar, om inget annat anges i den specifika kommunredovisningen Matavfall Befolkningsstatistiken är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB). Beräkningarna bygger på uppgifter ifrån SCB s Statistiska årsbok 2008, som redovisar december Nyckeltalen för hur mycket matavfall som produceras per person är uppdelat i redovisningen på potentiell och faktisk mängd. Skillnaden mellan dessa kan bland annat förklaras med felsortering. Potentiella mängden: 128 kg/person och år, som bygger på teoretiska potentialen matavfall (Linne, 2008) Faktisk mängd 92 kg/person och år. Detta är uppmätta värden på befintliga avfalls anläggningar som sorterar idag. (Linne 2008) Biogasutbytet är satt till 114,5 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt. Detta baserar sig på att 78 procent är matavfall från privata hushåll och restauranger. Här är metanutbytet 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008). Från handeln kommer 22 procent av matavfallet. Här är metanutbytet satt till 77 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008), vilket förutsätter att allt matavfall samlas in för att rötas. I realiteten kommer det att vara svårt att uppnå hela potentialen eftersom en del hushåll och verksamheter komposterar själva. Ingen hänsyn har tagits till semesterboenden i denna studie Livsmedelindustri och övriga industrier För att hitta aktuella företag med organiska restprodukter i de lokala näringsliven har kontakt tagits med kommunerna som har hjälpt till att hitta företagen. Sedan har direkt kontakt tagits med företagen och uppgifter har samlats in muntligen. För Götene, Lidköping Skara kommun har 12

13 företagens uppgifter hämtas ifrån Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun (Wennerberg, 2008) Metod Alingsås Restprodukterna av matavfall är beräknade på samma sätt som matavfall från Hushåll och restaurang, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008) Metod Bengtsfors och Munkedal Restprodukten fiberslam ifrån pappersindustrin är beräknade med 13,4%VS och ett gasutbyte på 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009) Metod Färgelanda Restprodukter ifrån matindustrin är beräknade på samma sätt som som matavfall från hushåll och resturanger, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt. (Linne, 2008) Metod Borås Slakteri restprodukterna är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Och citrusskalen är beräknade med TS-halten 21% och gasutbytet 286 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Falköpings Restprodukter från potatis är beräknade som bortsorterade potatis. Mejeriprodukten vassle är beräknade med följande värden, TS-halt 6% och gränsmjölk TS-halt 1% och mjölkretur med TS-halt 13,3% (Wadman 2000), metangasutbytet är 494 Nm3 CH4/ton TS. Restprodukterna från Bageriet är beräknade med följande värden TS-halt 61% och metangasutbytet 304 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Göteborg Restprodukten deg med TS halten 67% och gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009) Restprodukten bröd med TS halten 61% och gasutbytet 304 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Fetavskiljningsslammet är beräknat med TS halten 4% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009) Vegatibiliskt avfall i form av potatis beräknas med TS halten 20% och gasutbytet 330 Nm 3 CH 4 /ton TS. Matavfalls restprodukterna är beräknade på samma sätt som matavfall från Hushåll och restaurang, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008) Mejeriprodukterna fodermjölk 6,7 % TS halt och produktrester 15% TS halt och gasutbytet är 494Nm3 CH4/ton TS. Chark restprodukten är kött med följande värden med TS halten 30% och gasutbytet 660 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod i Götene och Lidköping I Götene kommun har en inventering utförts Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008), företag och underlag för beräkningar är tagna ur denna rapport. Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh Metod Herrljunga 13

14 Mejeriprodukten vassle är beräknade med följande värden, TS-halt 6% och metangasutbytet är 494Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Härryda Avvisningsvätskan(MPG) är beräknad utifrån ren glykol och gasutbytet 2,23MWh/ton MPG (Linne, 2008). Matavfallet är beräknat som matavfall från restauranger med TS halten 27% och gasutbytet 441 Nm3 CH4/ton TS. Fiberslammet är beräknat med en VS halten som är satt till 13,4% och gasutbytet till 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). Metod Kungälv Restprodukterna deg och torra kex, och tala (mjöl och vatten) räknas som deg med gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Lilla Edet För restprodukten fiberslam är VS halten satt till 13,4% och gasutbytet till 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). Metod Lysekil Följande mängder restprodukter ifrån fiskeindustrin redovisas av det lokala avfallsbolaget RAMBO. Fiskeslam 87 Ton/år och gasproduktionen 47,5 MWh/år (Wigermo 2009). Lake 98 Ton/år, 53,5 MWh/år (Wigermo 2009). Lake och slam 46 Ton/år, 25,1 MWh/år (Wigermo 2009). Metod Mölndal Slakteri restprodukten är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006) Kryddavfallet är antaget att vara en gräs produkt är beräknat med samma gasutbyte som vall TS halten är antagen att vara 80% och gasutbytet 263 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Orust och Sotenäs Restprodukterna från Fiskindustrin i Orust och Sotenäs beräknas med vs-halten 13,3% för fiskrens, 6,7% för fiskslam 6,7% och ör fisklake 6,7%. Gasutbytet 500 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo, 2009) Metod Partille Restprodukten Flytande glass är beräknad som returprodukt mejeri med TS halten 13,3% (Wadman 2000) och gasutbytet 494 Nm 3 CH 4 /ton TS Fetavskiljningsslammet från glassfabriken är beräknad med TS halten 4% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS. Bröd blandat med deg är beräknat som deg med TS halten 67% och gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Tjörn Fiskrens VS halten är satt till 13,3 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton VS. Fiskslam VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton. Fisklake VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton VS. Fisk slam och lake VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 50 0Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). 14

15 Metod Skara Underlag för potential för biogas produktion för Svenska Lantägg AB, Gården Partihandel AB, Charkman AB och Skaraborgs Chark & Fågel AB är hämtade från rapporten Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008). Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh Alla restprodukterna ifrån Scans Slakteri är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Metod Skövde Alla restprodukterna ifrån Skövde Slakteri är beräknade utifrån angiven mängd producerad Rågas med beräkningstalen 63 % metangas i rågasen och energiinnehållet i en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Mejeriprodukterna ifrån Arla foods är vassle med TS-halt 5,5 % och övriga restprodukter med TS-halt 7%, metangasutbytet är 494Nm3 CH4/ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Restprodukterna för godis är beräknade med TS-halten 90 % och ett metan gasutbyte på 300 Nm 3 CH4/ton TS (Uppskattat värde). Metod Strömstad Matavfallet ifrån gränshandeln i Strömstad är beräknad på samma sätt som matavfall från handelnmed en våtvikt på 77 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008). Metod Svenljunga Restprodukterna från Garveriet Elmo Leather AB är beräknade enligt följande: Limläder är beräknad med ett gasutbyte på 100 CH 4 /kg våtvikt. Läderavfall är beräknad med ett gasutbyte på 50 CH 4 /kg våtvikt. Slam från Elmos egna reningsverk är beräknad med TS halten 21% och VS halten 68% av TS och gasutbytet 390 CH 4 /kg VS (Eliasson K 2009). Metod i Vara Underlag för potential för biogas produktion för Varaslättens lagerhus är hämtade från rapporten Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008). Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh För beräkningar av biogas potentialen av restprodukterna från Svenskt Fågelkött AB och Adelsåsens kalkonslakteri där mängd avfall har angivits, har följande värden används (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Tabell 11 Slakteriavfall Vara kommun Råvara TS halt m3/ton TS metanhalt Mjukdelar 0, ,67 Mag/tarm innehåll 0, ,63 Metod Vårgårda Restprodukterna från Lantmännen Doggy är beräknade med TS halten 20% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson M, Uldal P. 2009) Metod Vänersborg Slakteriavfallet är beräknat med VS-halten 12% och gasutbytet till 480Nm 3 CH 4 /ton VS (Eriksson, 2009) 15

16 3.3 Reningsverk Gasproduktionen för avloppsslam är beräknat från personekvivalenter (pe) som var anslutna till reningsverken. Nyckeltalet för slam produktion är satt till 50 kg TS/pe och år Gasutbytet är satt till 195 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). I Götene kommun används uppmätta ton TS istället för nyckeltals beräkningar. Detta för att Arla Foods och Dafgårds påverkar TS-halten till att vara lägre och gör att nyckeltals beräkningarna blir missvisande, följande ton TS är använda, reningsverket i Götene 240 ton TS och Kjellby 330 ton För följande kommuner har uppgifter om antalet PE hämtats ifrån Länsstyrelsens register för Ale, Kungälv, Mölndal, Partille. I Svenljunga har data hämtats ifrån Förstudie biogas i Svenljunga del 1 (Eliasson 2008). Uppgifterna för Rambo kommunerna Lysekil, Munkedal, Tanum och Sotenäs är hämtade ifrån Potential för biogasproduktion i fyra kommuner i mellersta Bohuslän (Wigermo 2009). För övriga kommuner har personekvivalenter kopplade till reningsverken redovisats muntligt, se källförteckning. 3.4 Kartmaterial Karta för att visa platser där det finns substrat för att göra biogas har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götalands regionens GIS-avdelning. För kommuner och företag har adressuppgifter tagits fram via och Adresser och antal djur till jordbruksföretag med gödsel har tagits fram via utdrag från Jordbruksverkets produktionsplatsregister 10 mars Resultat I denna studie redovisas i en teoretisk potential och en faktisk potential. I den faktiska potentialen har det tagits med begränsningar så som att rötningstekniken för halm, fastgödsel och djupströ inte fungerar i praktisk drift idag. Trädesarealen är nedskriven p.g.a. av praktiska hinder beskrivna i kapitel Träda/energigröda. Det är inte möjligt att samla in allt matavfall då en del komposteras hemma en del sorteras fel i källsorteringen. Totalt i Västra Götalandsregionen finns en teoretisk potential att producera biogas motsvarande MWh och i faktisk potential motsvarande MWh. Detta kan jämföras med personbilar med en bränsleförbrukning på 0,6Nm 3 /mil och en årlig körsträcka på 2000mil/år Förklaring till figurerna nedan för vad de olika rubrikerna innefattar. Organiska restprodukter Industri: Organiskt avfall från industrier. Hushållsavfall, storkök och restauranger: Organisk avfall ifrån nämnda kategorier. Avloppsslam: Slam från reningsverk energigröda: Trädesareal och energigröda restprodukter lantbruket: Halm, Ärt rester, Potatis rester. gödsel: Flytgödsel, fastgödsel och djupströ för nöt och svin, gödsel från fjäderfä, Häst och får 16

17 Figur 1: för respektive kommun kommunförbund för respektive kommunalförbund Organiska restprodukter, industri MWh Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket 0 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel Tabell 12: respektive kommunalförbund Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hushållsavfall, Storkök, Restauranger Organiska restprodukter, industri Total Figur 2: för respektive kommun i Göteborgs regionen för respektive kommunal förbund MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg restprodukter lantbruket gödsel 17

18 Tabell 13: respektive kommunalförbund Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hushållsavfall, Storkök, Restauranger Organiska restprodukter, industri Total Redovisning för respektive kommun finns redovisade i bilagorna enligt nedan: Bilaga 1 - Ale Bilaga 26 - Munkedal Bilaga 2 - Alingsås Bilaga 27 - Mölndal Bilaga 3 - Bengtsfors Bilaga 28 - Orust Bilaga 4 - Bollebygd Bilaga 29 - Partille Bilaga 5 - Borås Bilaga 30 - Skara Bilaga 6 - Dals Ed Bilaga 31 - Skövde Bilaga 7 - Essunga Bilaga 32 - Sotenäs Bilaga 8 - Falköping Bilaga 33 - Stenungsund Bilaga 9 - Färgelanda Bilaga 34 - Strömstad Bilaga 10 - Grästorp Bilaga 35 - Svenljunga Bilaga 11 - Gullspång Bilaga 36 - Tanum Bilaga 12 - Göteborg Bilaga 37 - Tibro Bilaga 13 - Götene Bilaga 38 - Tidaholm Bilaga 14 - Herrljunga Bilaga 39 - Tjörn Bilaga 15 - Hjo Bilaga 40 - Tranemo Bilaga 16 - Härryda Bilaga 41 - Trollhättan Bilaga 17 - Karlsborg Bilaga 42 - Töreboda Bilaga 18 - Kungälv Bilaga 43 - Uddevalla Bilaga 19 - Lerum Bilaga 44 - Ulricehamn Bilaga 20 - Lidköping Bilaga 45 - Vara Bilaga 21 - Lilla Edet Bilaga 46 - Vårgårda Bilaga 22 - Lysekil Bilaga 47 Vänersborg Bilaga 23 - Mariestad Bilaga 48 - Åmål Bilaga 24 - Mark Bilaga 49 - Öckerö Bilaga 25 - Mellerud 18

19 4.1 Fyrbodal är MWh och den faktiska är MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 3: för respektive kommun i Fyrbodal MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 0 Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Figur 4: för respektive kommun i Fyrbodal MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål 19

20 4.2 Göteborgsregionen är MWh och den faktiska är MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 5: för respektive kommun i Göteborgs regionen Göteborgs regionen MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Figur 6: för respektive kommun i Göteborgs regionen Göteborgs regionen Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö MWh Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 20

21 4.3 Skaraborg är MWh och den faktiska är MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 7: för respektive kommun i Skaraborg Skaraborg MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 0 Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Figur 8: för respektive kommun i Skaraborg Skaraborg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 21

22 4.4 Sjuhärad är MWh och den faktiska är MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 9: för respektive kommun i Sjuhärad Sjuhärad MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda 0 restprodukter lantbruket Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda gödsel Figur 10: för respektive kommun i Sjuhärad Sjuhärad Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 22

23 4.5 Slutsats Inom de flesta kommunerna i Västra Götaland finns det god tillgång på substrat för biogasproduktion. Potentialstudien bör kunna ge ett bra underlag för att gå vidare och göra bedömningar hur en lämplig infrastruktur skulle kunna byggas ut i Västra Götaland för produktion och distribution av biogas för el, värme och/eller fordonsbränsle. Idag finns en stor potential i tex. Halm som inte kan användas för biogas produktion pga. tekniska problem. Det är därför angeläget att den tekniska utvecklingen fortsätter, bland annat så pågår det forskning vid Högskolan i Borås för att röta halm. Källförteckning Litteratur: Carlsson M., Uldal P. (2009) Substrathandbok för biogasproduktion Eliasson K (2008) FÖRSTUDIE BIOGAS I SVENLJUNGA - del 1 Jordbruksverket (2008a) Husdjur i juni Slutlig statistik. Statistiska meddelanden JO 20 SM 0801 Jordbruksverket (2008b) Jordbruksmarkens användning Slutlig statistik. Statistiska meddelanden JO 10 SM 0801 Jordbruksverket (2008c) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden JO 15 SM 0801 Linne M. (2008) Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, BioMil AB och Envirum AB Mattsson (2006) Affärsutveckling Närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, Sveriges Lantbruks universitet SCB, Statistisk årsbok för Sverige Svenskt Gastekniskt center (2006) Basdata om biogas Utdrag ur Jordbruksverkets produktionsplatsegister, datum Wadman A. (2000) Modell för sortering av gränsprodukter på mejerier, Kungliga tekniska högskolan. Wennerberg P. (2008) Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun Wigermo E (2009) Potential för biogasproduktion i fyra kommuner i mellersta Bohuslän

24 Muntlig: Adelsåsen Bengt, Adelsåsens Kalkonslakteri Al Hajj Nakle, Libanesiska Bageriet i Gbg Almqvist Stig-Åke, Melleruds kommun Andersson Jan, Götene kommun Andersson Mikael, Falbygdens ost Andersson Morgan, Strömstad kommun Andersson Sonja, Gäsene Mejeri Andersson Sten, Herrljunga Cider Antonsson Niclas, Tidaholms Kommun Asplund Mikael, Lilla Edets Kommun Axelsson Kenny, Strömstad kommun Bayard Eva, Essunga Kommun Berntsson Lars, Tranemo Kommun Bertilsson Tommy, Partille Kommun Blomqvist jonny, Skara Energi Bratt Pernilla, Skövde Bråse Morgan, Klädesholmen seafood Carlsson Tony, Brämhults Cart-Lamy Lars, Uddevalla kommun Dalbom Lennart, Almondy Danogips Kanuf, Inlands kartongfabrik Eliasson Karin, Hushållningssällskapet Sjuhärad (Mark Kommun) Elofsson Uno, Falköpingsmejeri Enwall Marie, Estrella Eriksson Lisbeth, Erikssons chark Eriksson Peter, Hushållningssällskapet, Energirådgivare Evaldsson Roger, Töreboda Kommun Falk Ingemar, Karlsborgs Kommun Falk Peder, Öckerö Kommun Flavell Keith, Härja bageri Frank Kerstin, Karlsborgs Kommun Fransson Anders, Borås Stad Fransson Erling, Skärhamns frys Franzen Hugo, Grästorp Kommun Fredriksson Jörgen, Ragnsells Friberg Jan, Skövde slakteri Främberg Mikael, Åslebönan Gödeberg Gunbritt, Gödebergs Gårdsbutik Götting Kristian, Alingsås Kommun Hansen Maria Lerums Kommun Hansson Anna, Alingsås Kommun Haugen Tor, Tjörns Kommun Hedstöm Hans, SCA Hygiene Products Henriksson Rune, Mössebergsbagaren Hill Viktoria, Härryda Kommun Holmlid Nils-Arne, Göteborgs Stad Hultgren Arne, Orust kommun Häggman Helge, Svenskt Fågelkött AB Isberg Robert, Vårgårda Kommun Ivarsson Lasse, Munkedals kommun Johansson Monika, Rexell Tissue & Ailand Jonasson Fredrik, Scan Jonsson Mikael, Tibro Kommun Jonsson Mikael, Vårgårda Kommun Kendes Drazen, Trollhättans Energi Kullegården Inge, Bollebygd Kommun Larsson Hans-Olof, Munksjö paper Larsson Kent, Essunga Kommun Larsson Margareta, Lantmännen Doggy Larsson Per-Åke, Dalsjöfors slakteri Larsson Roland, Herrljunga Kommun Lundin Tord, Härryda Kommun Lundqvist Kenneth, Herrljunga Kommun Lundström Per-Olof, Lidköpings Kommun Lööw Jesper, Grahns konfektyr AB Magnusson Camilla, Bengtsfors kommun Malmström Hubert, Alingsås Kommun Maripuu, Peeter, Vänersborgs kommun Mattsson Göran, Paul Mattsson Mellström Gunnar, Marks Kommun Menkle Esa, Göteborgs Kex Nilsson Christian, Dals Eds kommun Nilsson Hans, Bröderna Nilsons Delikateser Nilsson Henrik, Hushållningssällskapet Växtodlingsrådgivare Nordblom Håkan, Direkt chark Olsson Björn, Diplom is Olsson Peter, MP produkter Palm Lennart, Luftfartsverket Reiss David, Santa Maria Robinsson Lilian, Götene kommun Roger Alm, Totte gott Rosvall Anna, Karlsborgs Kommun Ryberg Mats, Arla Foods Sandell Jan, Färgelanda kommun Schön Anna-Karin, Borås Stad Segerdahl Lars-Olof. Ale Kommun Sjögren Lars-Anders, Åmåls kommun Steen Karin, Tidaholms Kommun Stenlund Karin, Innovatum AB Ström Marie, Ulricehamns Kommun Sundberg Catarina, Lerums Kommun Svensson Anneli, Stenungsunds Kommun Svensson Petter, Källbergs industri AB Sylven Lars, Mariestads Kommun (Gullspång/Mariestad/Töreboda) Säll Stig, Falköpings Kommun Särnholm Jenny, Mölndals Stad Söderlund Lars, Stenungsunds Kommun 24

25 Södervall Helena, Arla foods Thedeen Karin, Sita Tobiasson Stefan, Vara Kommun Åsber Eva-Marie, Pågen Ölander Camilla Borås Stad Österberg Olof, Lysekils kommun 25

26 Bilaga 1 Ale kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel och i trädesarealen (23%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 8570 ton flytgödsel spridd på 43 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken drån Jordbruksverket svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, höstraps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen levererar idag sitt avloppsslam till Gryaab i Göteborg för behandling. Vilket gör att potentialen för avloppslammet räknas till Gryaab i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat för kompostering från flerfamiljshus och storhushåll. Matavfallet från privat bostäder går till förbränning med övriga hushålls sopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter. 1

27 Bilaga 1 Diagram, Sammanställning Ale Kommun Ale kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Ale kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

28 Bilaga 1 Bild, Biogas potential Ale kommun Diagram 2, Ale kommun (MWh) gödsel Hush.avfall, Storkök, Resturang restprodukter lantbruket 2 energigröda

29 Bilaga 2 Alingsås kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i trädesarealen (19%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 8092 ton flytgödsel spridd på 74 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk. Reningsverket i Alingsås tar i mot avloppslammet ifrån de mindre reningsverken i Kommunen och rötar slammet till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag och transporteras till Borås för biogas produktion Industri Det finns i kommunen ett företag som heter Totalmat och producerar färdigmat. Restprodukterna ingår i den kommunala sophanteringen för att transporteras till Borås för biogasproduktion. 1

30 Bilaga 2 Diagram, Sammanställning Alingsås Kommun Alingsås kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Alingsås kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

31 Bilaga 2 Bild, Biogas potential Alingsås kommun Diagram 2, Alingsås kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 25 gödsel Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam restprodukter lantbruket 5 energigröda

32 Bilaga 3 Bengtsfors kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (13,3% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning fördelaktigt p.g.a. att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca ton gödsel och som är spridd på 48 st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen lämnar sitt slam för deponin idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion, Slammet är spritt på tre olika reningsverk. Organiska restprodukter: Matavfall: Matavfall samlas inte in separat. Idag bränns allt hushållsavfall i Uddevalla. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Bengtsfors att införskaffa en sorteringsanläggning och handha detta själva. Lösningen kanske är att samordna med omkring liggande kommuner. Industri: Det finns två pappersindustriföretag fördelade på tre orter i kommunen, Munksjö Paper och Rexcell tissue & airland som har fibermassa som restprodukt. Dessa kommer inte att räknas med i den faktiska potentialen då fibermassan förbränns och blir el och värme. 1

33 Bilaga 3 Diagram, Sammanställning Bengtsfors Kommun Bengtsfors kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Bengtsfors kommun Diagra m referens Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Substrat Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (st) (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industriavfall (6) Total potential

34 Bilaga 3 Bild, Biogas potential Bengtsfors kommun Diagram 2, Bengtsfors kommun (MWh) Avloppsslam ; 631 gödsel ; 798 energigröda

35 Bilaga 4 Bollebygd kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel bort sorterad potatis och i energigröda, räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 6 % av jordbruksarealen) och 25 ha( 4 % av jordbruks arealen). Lantbrukets bidrag med substrat till eventuell biogas produktion är liten i Bollebygd. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken ifrån Jordbruksverket, mjölkkor, svin, slakt- värpkycklingar, hästar, kalkoner, vete, råg, rågvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, Reningsverken i Bollebygd (55%) och i Töllsjö (18%) Lägger sitt slam på vassbäddar under vår sommar och höst på vintern transporteras det till Borås för biogas produktion. I det tredje reningsverket i Olsfors (27%) så levereras allt slam till Borås för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat och transporteras till Borås för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen idag inga företag med organiska restprodukter. 1

36 Bilaga 4 Diagram, Sammanställning Bollebygd Kommun Bollebygd kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Bollebygd kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

37 Bilaga 4 Bild, Biogas potential Bollebygd kommun Diagram 2, Bollebygd kommun (MWh) gödsel 54 Hush.avfall, Storkök, Resturang 860 Avloppsslam 107 restprodukter lantbruket 11 energigröda 757 3

38 Bilaga 5 Borås kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel bort sorterad potatis och energigröda (10% av total jordbruksareal) varav trädes arealen är 4% och 290ha odlad produktiv jordbruksmark vilket är 6% av åker arealen. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 130 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken ifrån Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, höstvete, råg, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag totalt 8 reningsverk där allt slam transporteras till Gässlösa reningsverk i Borås för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen två företag, Brämhults som har en restprodukt av Citrusskal där ca 10% går till biogas produktion i Borås resten går till djurfoder. Dalsjöfors slakteri som har slakterirester som restprodukten levererar allt förutom riska avfallet till Borås för biogas produktion. 1

39 Bilaga 5 Diagram, Sammanställning Borås Kommun Borås kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Borås kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

40 Bilaga 5 Bild, Biogas potential Borås kommun Diagram 2, Borås kommun (MWh) gödsel restprodukter lantbruket 16 Organiska restprodukter, industri energigröda Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam

41 Bilaga 6 Dals Eds kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och den relativt stora trädes arealen (15,8% av jordbruksarealen). Samordning med gödsel substratet vore fördelaktigt då antalet företag med nötkreatur i kommunen är 46 st och som totalt producerar ton gödsel per år. Avloppsslam: Kommunens slam används som täckmassa på Onsöns avfallsanläggning idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion och är med i den faktiska potentialen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in i dag. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Dals Ed att införskaffa en sorteringsanläggning och handha detta själva, lösningen kanske är att samordna med omkringliggande kommuner. Industri Kommunen har inga större industrier med organiskt restavfall. 1

42 Bilaga 6 Diagram, Sammanställning Dals Eds Kommun Dals Eds kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Dals Eds kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industriavfall (6) Total potential

43 Bilaga 6 Bild, Biogas potential Dals Eds kommun Diagram 2, Dals Eds kommun (MWh) Avloppsslam ; 103 gödsel ; 616 energigröda ;

44 Bilaga 7 Essunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (16 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 52 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, Bäreberg reningsverk i Nossebro tar emot den största delen av slammet idag. Slammet transporteras idag till Falköping där det används till jordförbättringar. Reningsverket i Bredöl räknas endast som teoretisk då den största delen av rötningen förväntas ske under förvaringen på reningsverket då slammet endast hämtas en gång i kvartalet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns med övriga hushållssopor i Lidköping. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett litet lokalt slakteriföretag med osäkra uppgifter om substratmängder, vilket gör att förtaget räknas inte med i biogas potentialen. 1

45 Bilaga 7 Diagram, Sammanställning Essunga Kommun Essunga kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Essunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

46 Bilaga 7 Bild, Biogas potential Essunga kommun Diagram 2, Essunga kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 592 Avloppsslam ; 243 gödsel ; restprodukter lantbruket ; 183 energigröda ;

47 Bilaga 8 Falköping kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (10 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, hästar, kalkoner och ärtor Avloppsslam: Kommunen har idag tio reningsverk, De två reningsverken i Götene och Stenstorp är idag de reningsverk som slammen rötas ifrån. Detta är 87 procent av den totala potentialen. Resterande verk lagras för att sprida på ut på olika marker. Här finns en potential att öka biogas produktionen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas idag in för rötning till biogas. Vilket gör att potentialen utnyttjas idag. Industri Det finns i kommunen tre företag med organiska restprodukter inom mejeri, bageri och grönskas branscherna, iform av Falköpingsmejeri, Åselebönen och Mössebergsbagaren. Idag är det bageriet som lämnar sitt substrat till biogas produktion lokalt mejeriprodukterna vassle och gränsmjölk räknas med i den faktiska potentialen men det finns idag en etablerad marknad för restprodukterna som djurfoder. Åselebönen sprider idag ut sin restprodukt i from av potatisskal på jordbruksmark tillsammans med stallgödsel. 1

48 Bilaga 8 Diagram, Sammanställning Falköping Kommun Falköping kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Falköping kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

49 Bilaga 8 Bild, Biogas potential Falköping kommun Diagram 2, Falköping kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; Organiska restprodukter, industri; 946 Avloppsslam; gödsel; energigröda; restprodukter lantbruket; 356 3

50 Bilaga 9 Färgelanda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä och den relativt stora trädesarealen (20,8% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det fördelaktigt att samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare t.ex. nöt produktion som producerar ca ton gödsel och är spridd på 94 st näringsidkare. Det planeras för en utökning av värphöns hos en av äggproducenterna vilket kommer att göra potentialen för biogas produktion ökar. Avloppsslam: Kommunen lämnar sitt slam för deponi idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion och räknas med i den faktiska potentialen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Färgelanda att införskaffa en sorteringsanläggning och handa detta själva när det finns ett väl fungerande system i Häljestorp. Dock skall det påpekas att om beräkningen sker med de nyckeltal som används i denna studie och som är framtagna på nationell nivå är det faktiska potentialen ca te gånger större än vad som samlas in i Färgelanda. Avvikelsen kan bland annat bero på stor andel hushåll med egen kompostering. Industri Det finns tre livsmedelsföretag som nyetablerar sig i Färgelanda tätort. I denna studie är endast två av dessa företag med då den sista i dagsläget inte kan kvantifiera sina restprodukter. Så här finns en dold potential. 1

51 Bilaga 9 Diagram, Sammanställning Färgelanda Kommun Färgelanda kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Färgelanda kommun Antal, Substrat Diagram referens Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (st) (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industriavfall (6) Total potential

52 Bilaga 9 Bild, Biogas potential Färgelanda kommun Diagram 2, Färgelanda kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 712 Organiska restprodukter, industri ; 116 Avloppsslam ; 535 gödsel ; energigröda

53 Bilaga 10 Grästorp kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Grästorp där slammet används som gödsel till bla energiskog, potentiellt så kan avloppslammet användas till biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan allt hushållsavfall går till förbränning i Lidköping. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns inga företag med organiska restprodukter i kommunen. 1

54 Bilaga 10 Diagram, Sammanställning Grästorp Kommun Grästorp kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Grästorp kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

55 Bilaga 10 Bild, Biogas potential Grästorp kommun Diagram 2, Grästorp kommun (MWh) Avloppsslam ; 433 Hush.avfall, Storkök, Resturang ; gödsel ; energigröda

56 Bilaga 11 Gullspång kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (16,6 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 33 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, vårvete, råg, korn, konservärtor, svin, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, ett i Gullspång och ett i Hova, avloppsslammet transporteras till Bäckhammar för deponi tillsammans med avfall från pappersbruket i Bäckhammar. Potential finns att röta avloppslammet för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprudukter. 1

57 Bilaga 11 Diagram, Sammanställning Gullspång Kommun Gullspång kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Gullspång kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

58 Bilaga 11 Bild, Biogas potential Gullspångs kommun Diagram 2, Gullspång kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 570 gödsel ; Avloppsslam ; 576 restprodukter lantbruket ; 32 energigröda ;

59 Bilaga 12 Göteborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel och i trädesarealen (17%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 3587 ton flytgödsel spridd på 30 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk, Ryaverken som drivs av Gryaab där avloppen från Ale Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille levererar sitt avlopp till. Den totala mängden tillgodoräknas Ryaverken när det gäller biogas potentialen. Även Lerums kommun tillgodoräknas Ryaverken då de beräknas vara anslutna till Ryaverken inom några år. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för kompostering. Det finns potential att röta matavfallet. Industri Det finns i kommunen flera företag med organiska restprodukter, Pågen med restprodukterna bröd och Deg går idag till djurfoder, Estrella med restprodukterna fettslam (komposteras) och vegetabiliskt avfall (djurfoder), Almondy har restprodukterna matavfall (djurfoder) och fettslam, Bröderna Nilsson Delikatesser har restprodukten fettslam, Arla Foods Produktrester, fodermjök och fettavskiljning slam. Direkt chark i Göteborg har kött som sin restprodukt. 1

60 Bilaga 12 Diagram, Sammanställning Göteborg Kommun Göteborg kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Göteborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

61 Bilaga 12 Bild, Biogas potential Göteborg kommun Diagram 2, Göteborg kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; gödsel ; restprodukter lantbruket ; 16 energigröda; Avloppsslam; Hush.avfall, Storkök, Resturang;

62 Bilaga 13 Götene kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, bortsorterad potatis och i trädesarealen (9,5 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 79 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fem reningsverk, Götene och Kjellby tar emot den största mängden avloppsslam. Hällekis Årnäs och Österäng är mindre reningsverk. Allt avloppsslam rötas centralt idag i Götene reningsverk som producerar värme och el av all producerad gas Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går till sopförbränning med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fem företag med organiska restprodukter. Totalt finns potential att producerar MWh biogas ur restprodkterna ifrån dessa företag. Ur dessa MWh produceras redan idag 6377Mwh biogas vid olika anlägningar. Följande företag är medräknade i potentialen. Gunnar Dafgårds AB, Källby, Arla Foods AB, Svenska Foder AB, Lantbrukare i Skebytrakten och Skeby Energi AB 1

63 Bilaga 13 Diagram, Sammanställning Götene Kommun Götene kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Götene kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

64 Bilaga 13 Bild, Biogas potential Götene kommun Diagram 2, Götenekommun (MWh) gödsel; Organiska restprodukter, industri; restprodukter lantbruket; 521 energigröda ; Avloppsslam; Hush.avfall, Storkök, Resturang;

65 Bilaga 14 Herrljunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel och energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 8 % av jordbruksarealen) och 167ha( 2 % av jordbruks arealen) av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 192 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- och slaktkycklingar, hästar, kalkoner, höst raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag sex reningsverk, varav fem är mindre och levererar idag in till reningsverket i Herrljunga. Slammet används idag till jordförbättringar eller så läggs det på deponi. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det går med resten av hushållssoporna till Göteborg för förbränning. Det finns möjlighet att samla in separat som biogas substrat. Industri Det finns två företag med organiska restprodukter, Herrljunga Cider och Gässene mejeri. Herrljunga ciders restprodukt är cider och vatten som släpps ut via avloppsnätet potentialen fär denna restprodukt tas inte med då det handlar om 1m3 dygn med låg TS halt. Mejeriets restprodukter är vassle som idag används till grisfoder men potentiellt kan användas till biogas produktion. 1

66 Bilaga 14 Diagram, Sammanställning Herrljunga Kommun Herrljunga kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Herrljunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

67 Bilaga 14 Bild, Biogas potential Herrljunga kommun Diagram 2, Herrljunga kommun (MWh) gödsel; restprodukter lantbruket; 9 energigröda; Organiska restprodukter, industri; Avloppsslam; 583 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 977 3

68 Bilaga 15 Hjo kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis, trädesarealen (6 % av jordbruksarealen) och energi gröda (4% av jordbruksarelaen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 85 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik från Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vårvete och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk där slammet läggs i vassbäddar. Det finns potential att använda slammet till biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter. 1

69 Bilaga 15 Diagram, Sammanställning Hjo Kommun Hjo kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Hjo kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

70 Bilaga 15 Bild, Biogas potential Hjo kommun Diagram 2, Hjo kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 925 gödsel; Avloppsslam; 651 restprodukter lantbruket; 202 energigröda;

71 Bilaga 16 Härryda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda varav trädesarealen (3%) och 57ha jordbruksareal (75)utnyttjas till energigröda För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel med andra organiska restprodukter positivt då gödslet i sig är en så liten del av biogas substratet Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket mjölkkor, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vete, råg, rågvete, korn, raps och konservärtor. Avloppsslam: Den Största delen av kommunens avloppsslam går till Gryaab och deras anläggning i Göteborg, potentialen tillskrivs Göteborg. Det finns dock två mindre reningsverk, Rävlanda och Hällingsjö vars slam används till jordförbättringar. Vars potential tillskrivs Härryda kommun. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas separat idag från en del renhållningskunder, detta komposteras för att användas till jordförbättringar. En del organiskt material går till förbrännig med övriga sopor. Det är även många kunder som hemkomposterar. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri I Kommunen finns Luftfartsverket som har följande organiska restprodukter. Avisningsvätska som idag går till Ryaverken och matavfall som komposteras till jordförbättringar. Det finns potential att nyttja dessa restprodukter för biogasproduktion. SCA har också en anläggning i kommunen där restprodukten fiberslam finns och har tagits med i beräkningarna. 1

72 Bilaga 16 Diagram, Sammanställning Härryda Kommun Härryda kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Härryda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

73 Bilaga 16 Bild, Biogas potential Härryda kommun Diagram 2, Härryda kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 403 gödsel 69 restprodukter lantbruket 21 energigröda Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 331 3

74 Bilaga 17 Karlsborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, fårgödsel och den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 32 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vårvete, raps och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Karlsborg, där hälften av slammet läggs i vassbäddar och hälften tas hand om PR slamsugning i Falköping. Här finns potential att göra biogas av slammet lokalt. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns tillsammans med övrigt hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiskt avfall. 1

75 Bilaga 17 Diagram, Sammanställning Karlsborg Kommun Karlsborg kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Karlsborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (1) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

76 Bilaga 17 Bild, Biogas potential Karlsborg kommun Diagram 2, Karlsborg kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 719 gödsel; Avloppsslam; 389 energigröda;

77 Bilaga 18 Kungälv kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (12% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 137 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, höstraps och konservärtor. Avloppsslam: Allt kommunen avlopps går till Göteborg och Gryaab som handhar avloppsslammet. Potentialen för biogas tillskrivs Gryaab. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går till förbränning tillsammans med övriga sopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag med organiska restprodukter. Göteborgs kex har både deg och kex som restprodukter. Idag används restprodukterna till grismat, vilket gör att det finns potential att producera biogas av dem. 1

78 Bilaga 18 Diagram, Sammanställning Kungälv Kommun Kungälv kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Kungälv kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

79 Bilaga 18 Bild, Biogas potential Kungälv kommun Diagram 2, Kungälv kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri gödsel restprodukter lantbruket 4 energigröda Hush.avfall, Storkök, Resturang

80 Bilaga 19 Lerum kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (10% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 4511 ton flytgödsel spridd på 33 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vårvete, raps, konservärtor, och potatis. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk men håller på att bygga ihop sitt avloppssystem med Gryaabs som skall ta hand om avloppet. Därför skrivs potentialen för biogas produktion till Göteborg där Gryaab har sin anläggning för avloppsrening. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall ifrån storkök och kommunala anläggningar smalas in för kompostering i Göteborg och matavfallet från hushålls sorteras inte utan går till förbränning tillsammans med övriga hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta till biogas. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter 1

81 Bilaga 19 Diagram, Sammanställning Lerum Kommun Lerum kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lerum kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

82 Bilaga 19 Bild, Biogas potential Lerum kommun Diagram 2, Lerum kommun (MWh) gödsel 592 Hush.avfall, Storkök, Resturang energigröda

83 Bilaga 20 Lidköping kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 99 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, hästar och kalkoner. Avloppsslam: I kommunen finns idag tre reningsverk, ett i Lidköping som tar emot den största delen av slammet idag. Slammet komposteras. Reningsverket på Spiken producerar en mindre volym slam som transporteras till Lidköpings reningsverk. På Flygflottiljen Såtenäs finns ett reningsverk som drivs av flygvapnet där slammet körs till kartåsen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Fraktionen hushållsavfall förbränns idag. Industri Det finns i kommunen tio företag med organiska restprodukter. Data om mängd restprodukt och möjlig energi produktion i form av gas är hämtade ifrån, Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun. Följande företag är med räknade i potentialen Freebaco AB, Fazer bageri AB, Reppe AB, Sundlings AB, Rådhuskontoteriet, Lantmännen foder, Lantmännen Spannmål, Garpängens Lantbruk AB, Råda häggene Lantbruk, Öredals egendom 1

84 Bilaga 20 Diagram, Sammanställning Lidköping Kommun Lidköping kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lidköping kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

85 Bilaga 20 Bild, Biogas potential Lidköping kommun Diagram 2, Lidköping kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri; gödsel; restprodukter lantbruket; 610 energigröda; Hush.avfall, Storkök, Resturang; Avloppsslam;

86 Bilaga 21 Lilla Edet kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (20% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 7935 ton flytgödsel spridd på 43 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, suggor, galtar, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, höst raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Lilla edet som rötar sitt avloppsslam till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag och transporteras till Trollhättan för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar papperskartong med fiberslam som restprodukt. Idag används fiberslammet som täckmaterial på kommunen deponi 1

87 Bilaga 21 Diagram, Sammanställning Lila Edet Kommun Lilla Edet kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lilla Edet kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

88 Bilaga 21 Bild, Biogas potential Lilla Edet kommun Diagram 2, Lilla Edet kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri gödsel Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 564 energigröda

89 Bilaga 22 Lysekil kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (15,6% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det fördelaktigt med någon typ av samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på många olika näringsidkare. Exempelvis genererar nötproduktion ca ton gödsel och är spridd på 39 st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar idag allt sitt avloppsslam i Långevik reningsverk och vid en optimala drift förhållanden kan de producera 1619 MWh. Vilket är lite mer än vad denna studie visar. Skillnaden antas bero på skillnaden mellan faktiska uppmätta värden och användning av nyckeltal. Biogasen används till uppvärmning av reningsverkets bergrum. Överskottsgas facklas sommartid Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan bränns tillsammans med övrigt hushållsavfall i Uddevalla. Denna potential tas med i den faktiska potentialen då de till Rambo anslutna kommunerna skulle kunna samverka med sortering och biogasanläggningar. Industri Det finns ett fiskförädlingsföretag, Framfood, med tre olika substrat varav ett rötas. De andra två komposteras men skulle kunna ge 72,6MWh. 1

90 Bilaga 22 Diagram, Sammanställning Lysekil Kommun Lysekil kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Lysekil kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industriavfall (6) Total potential

91 Bilaga 22 Bild, Biogas potential Lysekils kommun Diagram 2, Lysekils kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 73 Hush.avfall, Storkök, Resturang ; gödsel ; Avloppsslam ; energigröda

92 Bilaga 23 Mariestads kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 83 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket konservärtor, slaktkycklingar, värpkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk, ett i Mariestad som tar emot den största delen av slammet idag. Här produceras det idag biogas för värmeproduktion till kommunala anläggningar men en stor del facklas bort. De övriga reningsverken i Sjötorp, Lugnås och Tidavad transporterar idag slammet till Mariestad för rötning. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går tillsammans med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter. 1

93 Bilaga 23 Diagram, Sammanställning Mariestads Kommun Mariestad kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Mareistads kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

94 Bilaga 23 Bild, Biogas potential Mariestad kommun Diagram 2, Mariestads kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; gödsel ; Avloppsslam ; 433 energigröda

95 Bilaga 24 Mark kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i trädes arealen som är 10% av åker arealen. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 251 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, råg och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk varv det största ligger i Skene, idag används slammet som slut täckning på en deponi, Det finns potential att producera biogas av avloppslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för att transporteras till Borås för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter som kan räknas tillgodo i en biogas potential. 1

96 Bilaga 24 Diagram, Sammanställning Mark Kommun Mark kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Mark kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

97 Bilaga 24 Bild, Biogas potential Mark kommun Diagram 2, Mark kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang gödsel Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket 25 3

98 Bilaga 25 Mellerud kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter från ärtor och den relativt stora trädesarealen (11,6 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det troligen positivt med någon typ av samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nöt produktion som producerar ca ton gödsel och som är spridd på 67 näringsidkare Avloppsslam: Kommunen rötar slammet vid Sunnanå reningsverk, och biogasen används idag till värmeproduktion för reningsverket. Cirka 10 % (6000m 3 /år) facklas bort. Slammet ifrån reningsverket i Upperud lägger läggs i Vassbäddar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Mellerud att införskaffa en sorteringsanläggning och handa detta själv när det finns ett väl fungerande system i Häljestorp. Industri Det finns inga industri företag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

99 Bilaga 25 Diagram 1, Sammanställning Mellerud Kommun Mellerud kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Mellerud kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industriavfall (6) Total potential

100 Bilaga 25 Bild, Biogas potential Melleruds kommun Diagram 2, Melleruds kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; Organiska restprodukter, industri ; 0 Avloppsslam ; 659 gödsel ; 8220 energigröda ; restprodukter lantbruket ;

101 Bilaga 26 Munkedal kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (16,1 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 101 näringsidkare. Underlaget för fjäderfä är hämtat ifrån Jordbruksverkets register 10 Mars 2009 då fel hittats i 2007års statistik från jordbruksverket. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, ett i Dingle och ett i Munkedal och det slam som de producerar skulle kunna användas till biogasproduktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag med fibermassa som restprodukt. I dagsläget pågår forskning om möjligheten att röta detta substrat, men är inte i denna rapport medräknad i den faktiska potentialen. 1

102 Bilaga 26 Diagram, Sammanställning Munkedal Kommun Munkedal kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Munkedal kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

103 Bilaga 26 Bild, Biogas potential Munkedals kommun Diagram 2, Munkedals kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; gödsel ; Avloppsslam ; 433 energigröda

104 Bilaga 27 Mölndal kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (10% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samrötning med annan organisk produkt en stor fördel då substrat mängden är fördelad på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 439 ton flytgödsel spridd på 15 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket mjölkkor, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen levererar allt sitt avlopp till Gryaab, därför räknas biogas potentialen till Gryaabs anläggning i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från restauranger storkök och affärer och många av flerfamiljshusen samlas in för att komposteras. En familjshus har möjligheten att kompostera hemma eller att skicka iväg matavfallet med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag med organiska restprodukter. Santa Maria med restprodukten kryddor som idag går till kompostering, Gödebergs gårdsbutik med slakt avfall. Det finns möjlighet att röta dessa restprodukter till biogas. Det finns ett flertal mindre bagerier i kommunen men de tas inte med i biogas potentialen då varje enskilt bageri har ett så litet tillskott till biogas potentialen. 1

105 Bilaga 27 Diagram, Sammanställning Möndal Kommun Mölndal kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Mändal kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

106 Bilaga 27 Bild, Biogas potential Möndal kommun Diagram 2, Möndal kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 377 gödsel ; 86 energigröda ; 659 Hush.avfall, Storkök, Resturang ;

107 Bilaga 28 Orust kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och trädesarealen (6,5% av jordbruksarealen) samt att man kan odla upp till 10 % i energigröda vilket innebär 3,5% i energigröda. För gödselsubstratet är det fördelaktigt med någon typ av samordningseffekter pga. produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca ton gödsel spridd på 117 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen använder idag sitt avloppsslam som täckmaterial på deponier. Därmed finns potential att göra biogas av kommunens avloppsslam. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in i gröna påsar och transporteras till Trollhättan för rötning. Industri Det finns två fiskförädlingsföretag i kommunen idag. Paul Mattson AB har två olika substrat varav det ena substratet rötas i Trollhättan och det andra görs det fiskmjöl av. Båda substraten räknas med i den faktiska potentialen. MP produkter har ett fiskslam från sil vilket idags läget rötas i trollhättan eller Borås. Detta substrat räknas med i den faktiska potentialen. 1

108 Bilaga 28 Diagram, Sammanställning Orust kommun Orust kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Orust kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Substrat Diagram referens Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 3 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri avfall (6) Total potential

109 Bilaga 28 Bild, Biogas potential Orust kommun Diagram 2, Orust kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; gödsel ; Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam ; 778 energigröda

110 Bilaga 29 Partille kommun Lantbruk: Enligt Jordbruksverkets statistik finns det endast lite vall och spannmål inom lantbruket i denna kommun, den faktiska potentialen är satt till noll på grund av de små volymer substrat som finns tillgängligt. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket Djurproduktion, växtodling förutom Havre och slåtter och betesvall Avloppsslam: Kommunen legerar allt sitt avlopp till Gryaab, därför räknas biogas potential till Gryaabs anläggning i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från Storkök och restauranger samt en del flerfamiljshus samlas in för kompostering. Matavfall från en familjs hu samlas inte in separat men det finns möjlighet att ha abonnemang för kompost egen kompost hemma, Alternativet att skicka matavfall till förbränning med övriga sopor finns också. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag med restprodukter med biogas potential. Diplom is med restprodukterna flytande glass och fettavskiljt slam. Libanesiska Bageriet i Gbg AB med restprodukten bröd och deg. 1

111 Bilaga 29 Diagram, Sammanställning Partille Kommun Partille kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Partille kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

112 Bilaga 29 Bild, Biogas potential Partille kommun Diagram 2, Partille kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang

113 Bilaga 30 Skara kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (11 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 93 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Skara som idag rötar sitt avloppsslam, Kommunen tar även hand om deponigas Nm 3 CH 4 /år ifrån sin Deponi i Rödjorna som inte är med i redovisningen för substrat för biogas redovisningen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns i Lidköping med övriga hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fem företag med organiska restprodukter. För alla företag utom scan är data om mängd restprodukt och möjlig energi produktion i form av gas är hämtade ifrån, Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun alla substrat är räknade som pratisk potential. Scan har lämnat sina uppgifter separat. Följande företag är med räknade faktiska potentialen Svenska lantägg, Gården Partihandel AB, Charkman, Skaraborgs chark och fågel, Swedish meats Scan AB. 1

114 Bilaga 30 Diagram, Sammanställning Skara Kommun Skara kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Skara kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

115 Bilaga 30 Bild, Biogas potential Skara kommun Diagram 2, Skara kommun (MWh) gödsel restprodukter lantbruket 60 Organiska restprodukter, industri energigröda Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam

116 Bilaga 31 Skövde kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 160 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk, ett i Skövde som tar i mot den största delen av slammet, här rötas slammet tillsammans med slakterirester till biogas idag. 7% facklas bort och 40% säljs tillbaka till slakteriet och resten går till fordonsgas, de mindre avloppsreningsverken i Tidan Timmerdala och Värås transporterar in sitt slam till Skövde för rötning till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan tillsammans med övrigt hushållsavfall går det till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fyra företag med organiska restprodukter, mejeri restprodukter, slakteriavfall och restprodukter i ifrån godis tillverkning. Slakeriets restprodukter rötas till biogas, mejeriprodukterna går i största del till foder. All denna restprodukt räknas som faktisk potential. Följande företag är medräknade, Grahns konfektyr, Arla Foods, Skövde slakteri och Tottegott. 1

117 Bilaga 31 Diagram, Sammanställning Skövde Kommun Skövde kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Skövde kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

118 Bilaga 31 Bild, Biogas potential Skövde kommun Diagram 2, Skövde kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; Avloppsslam; energigröda; gödsel ; restprodukter lantbruket; 25 3

119 Bilaga 32 Sotenäs kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (18,% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet är det fördelaktigt med någon typ av samordningseffekt på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca 5000 ton gödsel som är spridd på 22 näringsidkare. Avloppsslam: Slammet från Omholmen rötas idag och har teoretiskt en produktion av avloppsslam på 940MWh och Lökholmen som inte rötas idag har en teoretisk potential på 300MWh av sitt avloppsslam vilket skulle kunna användas för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Vilket gör att det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta till biogas. Industri Det finns fyra livsmedelsföretag BRS, Domstein, Leröy och Abba och deras restprodukter räknas med då det finns potential att röta restprodukterna lokalt då de i dagsläget antingen rötas i Trollhättan eller komposteras. 1

120 Bilaga 32 Diagram, Sammanställning Sotenäs Kommun Sotenäs kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) MWh Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Sotenäs kommun Antal, Substrat Diagram referens Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

121 Bilaga 32 Bild, Biogas potential Sotenäs kommun Diagram 2, Sotenäs kommun (MWh) gödsel ; 338 energigröda Organiska restprodukter, industri ; Avloppsslam ; Hush.avfall, Storkök, Resturang 975 3

122 Bilaga 33 Stenungsund kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (11% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 5021 ton flytgödsel spridd på 60 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, Det större i Stenungsund använder sitt avloppslam till att göra anläggningsjord och de två mindre lägger sitt slam i Vassbäddar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från restauranger storkök och affärer samlas in för att komposteras. Hushåll har möjligheten att kompostera hemma eller att skicka iväg matavfallet med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen idag inget företag med organiska restprodukter att ta med i en biogaspotential. 1

123 Bilaga 33 Diagram, Sammanställning Stenungsund Kommun Stenungsund kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Stenungsund kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

124 Bilaga 33 Bild, Biogas potential Stenungsund kommun Diagram 2, Stenungsund kommun (MWh) gödsel 873 Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam energigröda

125 Bilaga 34 Strömstad kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (22,5 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet skulle det vara fördelaktigt med samordningseffekter då produktionen av gödsel är spritt på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca 6000 ton gödsel spridd på 19 näringsidkare Avloppsslam: Avloppsslammet läggs i dag i vassbäddar så slammet skulle kunna användas till biogasproduktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfallet samlas idag inte in separat utan förbränns med övriga hushållssopor i Uddevalla. Det finns möjlighet att samla in matavfall separat för biogasproduktion. Industri Det finns inga industriföretag med organiska restprodukter inom kommunen. Dock finns Nordby köpcentra med gränshandel som räknas in här. 1

126 Bilaga 34 Diagram, Sammanställning Strömstad kommun Strömstad kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Strömstad kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri avfall (6) Total potential

127 Bilaga 34 Bild, Biogas potential Strömstads kommun Diagram 2, Strömstads kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 280 gödsel 355 Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 944 energigröda ;

128 Bilaga 35 Svenljunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 5 % av jordbruksarealen) och 248 ha( 5 % av jordbruks arealen). av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 133 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, slakt- värpkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag Flertal reningsverk det största i Svenljunga står för ca 40% av totala slammet som produceras. Idag transporteras avloppslammet till Skillangaryd för till jordförbättringar Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Om det inte finns särskilt abonnemang för egen kompost så samlas det in med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar läder och har restprodukterna Limläder, slam från eget reningsverk och läderavfall. 1

129 Bilaga 35 Diagram, Sammanställning Svenljunga Kommun Svenljunga kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Svenljunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

130 Bilaga 35 Bild, Biogas potential Svenljunga kommun Diagram 2, Svenljunga kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri gödsel restprodukter lantbruket 9 energigröda Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 779 3

131 Bilaga 36 Tanum kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel och i den relativt stora trädesarealen (22 % av jordbruksarealen). För biogasproduktion av gödselsubstrat är samordning önskvärd på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis genererar nötproduktionen ca ton gödsel spritt på 131st näringsidkare. Avloppsslam: Avloppsslammet läggs i dag i vassbäddar så det skulle kunna användas för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Det finns insamlingssystem som sorterar ut matavfallet idag via abonnemang, 149 helårsboende och 269 delårsboende, detta går till kompostering. Däremot komposterar en stor del av hushållen (ca 60%) sitt organiska avfall. Detta avfall skulle kunna samlas in för biogasproduktion och räknas in i den faktiska potentialen. Industri Det finns inga större industriföretag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

132 Bilaga 36 Diagram, Sammanställning Tanum kommun Tanum kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tanum kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri avfall (6) Total potential

133 Bilaga 36 Bild, Biogas potential Tanums kommun Diagram 2, Tanums kommun Hush.avfall, Storkök, Resturang (MWh) Avloppsslam ; 281 gödsel ; energigröda ; restprodukter lantbruket ; 0 3

134 Bilaga 37 Tibro kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, lamm, råg, höstraps och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Tibro, där allt slam rötas för att producera al och värme. Idag facklas 1-2% bort vid olika driftstopp. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går med övriga hushållssopor till förbränning i Skövde. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen idag inga företag med organiska restprodukter som är i drift. Det har funnits ett slakteri i kommunen vars lokaler har brunnit under våren

135 Bilaga 37 Diagram, Sammanställning Tibro Kommun Tibro kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tibro kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

136 Bilaga 37 Bild, Biogas potential Tibro kommun Diagram 2, Tibrokommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; Avloppsslam ; 433 gödsel ; energigröda

137 Bilaga 38 Tidaholm kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (11 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 123 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Tidaholm som rötar det mesta av sitt slam, det produceras ca 745MWh (ca 170 MWh är det som inte rötas). Av den producerade biogasen är det ca 20% som facklas bort och inte används. Industri Det finns i kommunen ett bageri med matavfall som organisk restprodukt. Som kan användas till att producera biogas. 1

138 Bilaga 38 Diagram, Sammanställning Tidaholm Kommun Tidaholm kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tidaholm kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

139 Bilaga 38 Bild, Biogas potential Tidaholm kommun Diagram 2, Tidaholm kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; Organiska restprodukter, industri ; 71 gödsel ; Avloppsslam ; 943 energigröda ; restprodukter lantbruket ;

140 Bilaga 39 Tjörn kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (6% av total åkerareal) och 76 ha jordbruksareal (4% av total jordbruks areal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 2360 ton flytgödsel spridd på 64 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk som av allt sitt slam producerar biogas men kan idag bara ta tillvara drygt hälften av gasen då två av reningsverken inte kan ta till vara på gasen idag. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas idag in separat för kompostering. Det finns potential att röta matavfall till biogas. Industri Det finns i kommunen två företag inom fiske industrin, Klädesholmen Seafood och, Skärhamns frys AB. Restprodukterna som produceras är lake som idag görs biogas av, fiskrens som går till djurfoder och slam som förbränns. 1

141 Bilaga 39 Diagram, Sammanställning Tjörn Kommun Tjörn kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tjörn kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

142 Bilaga 39 Bild, Biogas potential Tjörn kommun Diagram 2, Tjörn kommun (MWh) gödsel energigröda 770 Avloppsslam Organiska restprodukter, industri Hush.avfall, Storkök, Resturang

143 Bilaga 40 Tranemo kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 3 % av jordbruksarealen) och 322 ha( 7 % av jordbruks arealen) av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 115 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vete, korn, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag flertalet reningsverk som håller på att minskas till 5st, Slammet ifrån dessa reningsverk går till Skillingaryd för jordförbättringar och gödsel. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag dock är det många som komposterar hemma. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiskt avfall. 1

144 Bilaga 40 Diagram, Sammanställning Tranemo Kommun Tranemo kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Tranemo kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

145 Bilaga 40 Bild, Biogas potential Tranemo kommun Diagram 2, Tranemo kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam gödsel energigröda restprodukter lantbruket 23 3

146 Bilaga 41 Trollhättans kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter ifrån ärtor och den relativt stora trädesarealen (23 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det troligen fördelaktigt med samordning på grund av produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca ton gödsel spridd på 62st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar redan idag sitt avloppsslam vid reningsverket och biogasen används till fordonsgas och värme. Gasen facklas endast vid driftstörningar Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Industri Det finns inga större företag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

147 Bilaga 41 Diagram, Sammanställning Trollhättans Kommun Trollhättans kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Trollhättans kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri (6) Total potential

148 Bilaga 41 Bild, Biogas potential Trollhättans kommun Diagram 2, Trollhättans kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang gödsel ; restprodukter lantbruket ; 578 Avloppsslam ; energigröda

149 Bilaga 42 Töreboda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 102 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, Konservärtor, värpkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Töreboda som tar i mot allt avlopp. Inklusive avlopp från Källbergindustrier som står för ca av de personekvivalenterna Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag, utan förbränns med övrigt hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med ytterliggare organiska restprodukter. Förutom Källbergs vars potential räknas med i avloppslammet 1

150 Bilaga 42 Diagram, Sammanställning Töreboda Kommun Töreboda kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Töreboda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

151 Bilaga 42 Bild, Biogas potential Töreboda kommun Diagram 2, Töreboda kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 985 Avloppsslam; 2916 energigröda; gödsel; 7982 restprodukter lantbruket; 34 3

152 Bilaga 43 Uddevalla kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä och potatis och den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet krävs troligen samordningseffekter på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca ton gödsel spridd på 96 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar den största delen av sitt avloppsslam vid Skansverken där det produceras m 3 metangas = 3589MWh, vilket stämmer väl med nyckeltalsberäkningarna. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning Industri Det finns inga industriföretag med någon större mängd organiska restprodukter inom kommunen. 1

153 Bilaga 43 Diagram, Sammanställning Uddevalla Kommun Uddevalla kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Uddevalla kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri (6) Total potential

154 Bilaga 43 Bild, Biogas potential Uddevallas kommun Diagram 2, Uddevallas kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang gödsel; restprodukter lantbruket ; 400 Avloppsslam ; energigröda

155 Bilaga 44 Ulricehamn kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 5 % av jordbruksarealen) och 508 ha( 5 % av jordbruks arealen) av den ordinarie övriga jordbruks marken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 262 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, hästar, kalkoner, råg, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fjorton reningsverk, Av slammet från reningsverket i Ulricehamn produceras Nm 3 fordonsgas. Slammet från de övriga reningsverken läggs i vassbäddar vid Timmele reningsverk eller på Deponi. Det finns potential att producera mer biogas från avloppsslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter. 1

156 Bilaga 44 Diagram, Sammanställning Ulricehamn Kommun Ulricehamn kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Ulricehamn kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

157 Bilaga 44 Bild, Biogas potential Ulricehamn kommun Diagram 2, Ulricehamn kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 913 gödsel energigröda restprodukter lantbruket 23 3

158 Bilaga 45 Vara kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, potatis och i den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton gödsel spridd på 109 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, ett i Vara som tar emot den största delen av slammet idag. Samt ett i Kvänum och ett i Håkantorp. Idag lämnas slammet till PR slamsugning för kompostering, vilket gör att det finns potential att producera biogas Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag inom slakteri branschen där det skulle kunna produceras biogas av allt förutom riskavfallet, Det finns också ett företag med bland annat avens från spannmål vilket går att nyttja för biogas produktion. Följande företag är med räknade i studien Varaslättens Lagerhus AB, Svenskt Fågelkött AB och Adelsåsens kalkonslakteri. 1

159 Bilaga 45 Diagram, Sammanställning Vara Kommun Vara kommun gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Vara kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

160 Bilaga 45 Bild, Biogas potential Vara kommun Diagram 2, Vara kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; Avloppsslam ; 870 energigröda ; Organiska restprodukter, industri ; gödsel ; restprodukter lantbruket ;

161 Bilaga 46 Vårgårda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca ton flytgödsel spridd på 108 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk, som levererar sitt slam till jordförbättringar i Göteborg via Ragn sells, vilket gör att det finns potential att producera biogas av avloppslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar hundmat. Där slam är en restprodukt som idag skickas till Borås för biogas rötning. 1

162 Bilaga 46 Diagram, Sammanställning Vårgårda Kommun Vårgårda kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Vårgårda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) Total potential

163 Bilaga 46 Bild, Biogas potential Vårgårda kommun Diagram 2, Vårgårda kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri; gödsel; Hush.avfall, Storkök, Resturang; Avloppsslam; 583 restprodukter lantbruket; 82 energigröda;

164 Bilaga 47 Vänersborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter ifrån ärtor och potatis och den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet så är samordningseffekter att föredra vid biogas produktion på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nöt produktion som producerar ca ton gödsel spridd på 101 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar den största delen av sitt avloppsslam på Holmängen där det produceras m3 gas = 3082MWh och den används för uppvärmning (70 %) och el produktion (30 %). Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning Industri Dahlbergs slakteri handhar, organiska restprodukter. Idag rötas dessa restprodukter på annan ort i östra Sverige. 1

165 Bilaga 47 Diagram, Sammanställning Vänersborg Kommun Vänersborgs kommun gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Vänersborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) Svin, Fastgödsel (st) (1) Svin, Djupströ (st) (1) Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri (6) Total potential

166 Bilaga 47 Bild, Biogas potential Vänersborgs kommun Diagram 2, Vänersborgs kommun Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri ; Avloppsslam (4); (MWh) gödsel ; restprodukter lantbruket ; energigröda

167 Bilaga 48 Åmåls kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (18 % av jordbruksarealen). Åmåls travbana med travhästar är inte med i potentialkalkylen Får och fjäderfä antas vara spridda i små bestånd och tas inte med i den faktiska potentialen Avloppsslam: Kommunen producerar redan gas av sitt slam för värmeproduktion och deponigasen driver en gasmotorgenerator men har planer att införskaffa en uppgraderingsanläggning för fordonsgas för kommunens egna fordon. Organiska restprodukter: Matavfall Tas inte tillvara idag utan förbränns. Här finns en potential men kräver ett nytt sopsorteringssystem. Industri Finns inga industrier med organsikt avfall. 1

168 Bilaga 48 Diagram, Sammanställning Åmåls Kommun Åmåls kommun MWh gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Åmåls kommun Substrat Diagram referens Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) Nöt, Djupströ (st) (1) Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) Lantbruk Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Industri (6) Total potential

169 Bilaga 48 Bild, Biogas potential Åmåls kommun Diagram 2, Åmåls kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam ; 875 gödsel energigröda

170 Bilaga 49 Öckerö kommun Lantbruk: Enligt Jordbruksverkets statistik finns inget lantbruk i Öckerö kommun. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket Djurproduktion och växtodling. Avloppsslam: Kommunen har idag ett huvud reningsverk och tre mindre reningsverk. De stora reningsverket behandlar allt slam som idag transporteras till fastlandet och används till jordförbättringar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiskt rest avfall. 1

171 Bilaga 49 Diagram, Sammanställning Öckerö Kommun Öckerö kommun MWh gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Öckerö kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) Nöt, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Nöt, Djupströ (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) Häst (1) 0 0 Får (st) (1) Halm (ton) (2) Ärtor (ha) (2) Potatis, bort. sort. (ha) (2) Potatis, Blast (ha) (2) Träda (ha) (3) % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 0 0 Avloppsslam (4) Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) Indusri avfall (6) 0 0 Total potential

172 Bilaga 49 Bild, Biogas potential Öckerö kommun Diagram 2, Öckerö kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang Avloppsslam 778 3