Riktlinjer för Hygien Smitta och smittspridning inom äldreoch handikappomsorgen

Transkript

1 Riktlinjer för Hygien Smitta och smittspridning inom äldreoch handikappomsorgen Detta handlingsprogram riktar sig till all personal som arbetar inom Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg. Handlingsprogrammet är framtaget i samverkan mellan länets kommuner Ersätter handlingsprogram från 2002 och 2006.

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av vård och omsorgshygien... 4 Basala hygienrutiner... 4 Mål och Syfte Att förhindra smittspridning... 4 Ansvar Vårdgivarens ansvar... 4 Verksamhetschefens ansvar... 4 Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar.4 Sjuksköterskans ansvar... 5 Enhetschefens ansvar... 5 Omsorgspersonalens ansvar... 5 Multiresistenta bakterier hos personal... 5 Referenser... 6 Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner.. 7 Handhygien 7 Handesinfektion.8 En god handhygien innebär att... 8 Skyddskläder..8 Personal som tjänstgör i ordinärt boende... 8 Utrustning som skall finnas på varje enhet 8 Bakgrund diarréesjukdomar Kräkningar/Diarréesjukdom... 9 CalicivirusVinterkräksjukan... 9 Rotavirus... 9 Clostridium Difficile... 9 Utbrott av vinterkräksjukan!... 9 Omhändertagande av omsorgstagare med Vinterkräksjukan 10 Omhändertagande av omsorgstagare Clostridium Difficile..12 Influensa..14 Omhändertagande av omsorgstagare med influensa.15 Bakgrund blodsmitta..17 Hepatit B...17 Hepatit C HIV Smittrisker för personal Åtgärder vid stick och skärskada Maj 2009

4 Omhändertagande av omsorgstagare med HIV, Hepatit B och C...19 Bakgrund MRB (Multiresistent bakterie) MRSA- Meticillinresistenta Stafylococcus aureus Provtagning VRE- enterococcer med förvärvad resistens mot vanocomycin...21 ESBL Multiresistenta bakterier hos personal Omhändertagande av omsorgstagare med MRB Multiresistenta bakterier MRSA- Meticillinresistenta Stafylococcus aureus VRE Vancomycinresistententerokocker ESBL- Extended spectrum beta-lactamases Hantering av skabb.25 Dokumentet utarbetat av BILAGA nr: 1 Riktlinjer för hantering av smittförande avfall...27 BILAGA nr: 2 Information till boende och deras anhöriga BILAGA nr: 3 Här finns smittsam magsjuka BILAGA nr: 4 Epidemiologblad.30 3 Maj 2009

5 Hygienrutiner inom äldre- och handikappomsorgen inom Vimmerby kommun Inledning Dessa riktlinjer har sammanställts i samverkan mellan Kalmar läns kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hygiensjuksköterskan Lars Bernhoff, Landstinget i Kalmar Län. Definition av vård och omsorgshygien Infektioner som komplikation till vård och omsorg har beskrivits långt innan man hade kunskap om bakterier eller smittspridning. Idag måste våra kunskaper om hygieniska rutiner vidmakthållas och utvecklas för att förebygga infektioner och hindra smittspridning i samband med vård, omsorg, undersökning och behandling. Vård och omsorgshygien skall därför ingå som en naturlig del i kvalitetsarbetet. Basala hygienrutiner Det vi tidigare kallade för barriärvård, kallas idag för basala hygienrutiner. Dessa rutiner ska tillämpas av all personal i vård och omsorgsarbete. Särskilt viktigt är det vid arbete hos de omsorgstagare som har infektioner, infekterade sår eller mag-tarminfektion. Mål och Syfte Att förhindra smittspridning såväl till som från omsorgstagaren dig som personal och miljön Du kan själv bära på infektioner eller smittämnen utan att du har infektion som kan infektera den Du vårdar. Den Du ger vård eller omsorg är på grund av sjukdom och/eller ålder ofta mer infektionskänslig. Ansvar Vårdgivaren har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för att Bedriva en god och säker vård Verksamhetschefen har ansvar för att Omsorgsnämndens beslut verkställs Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) har inom hemsjukvården ansvar för att Rutiner och riktlinjer finns upprättade och finns tillgängliga för all personal Riktlinjer och rutiner uppdateras vid lagförändringar och vid nya direktiv i samverkan med vårdhygienisk expertis Bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner Ge information till verksamheterna Följa upp tillämpningen av gällande rutiner och riktlinjer i verksamheten 4 Maj 2009

6 Sjuksköterskan har ansvar för att Bedöma och förebygga risk för smittspridning Informera personal och enhetschefer om lämpligt arbetssätt i olika situationer Handleda personal Rapportera avvikelser Meddela medicinskt ansvarig sjuksköterska och enhetschef vid misstanke om pågående smittspridning (2-3 insjuknade inom en vecka) t.ex. influensa, gastroenterit UVI och ögoninfektioner Meddela medicinskt ansvarig sjuksköterska vid förekomst av blodburen smitta, smittsam tuberkulos och multiresistenta bakterier Enhetschefs/arbetsledaren har ansvar för att Vara förtrogen med vård och omsorgshygieniska rutiner och riktlinjer Samtlig personal vid introduktion får kunskap om gällande rutiner och riktlinjer Regelbunden utbildning och information sker Rutinerna följs på enheten Arbetsrutiner och utrustning på enheten anpassas enligt vård och omsorgshygieniska rutiner och riktlinjer i samråd med sjuksköterska och/eller MAS Meddela övrig personal på huset ex. vaktmästare, kökspersonal och städpersonal vid misstanke vid pågående smittspridning. Omsorgspersonalen har ansvar för att Inhämta vård och omsorgshygienisk kunskap Vara väl förtrogen med och tillämpa gällande rutiner och riktlinjer Rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska Den anställde är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter och att använda den personliga skyddsutrustning som behövs. Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om Du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan ha blivit smittbärare av t.ex. MRSA. 5 Maj 2009

7 Referenser Handboken för hälso- och sjukvård ( Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag (Socialstyrelsen 2006) Arbetsgivarens ansvar enligt AFS 1990:18, AFS 2001:1, AFS 2001:3, AFS 2005:1 och arbetsmiljölagen, Smittskyddslagen 2004:168 och SOSFS 2005:12 kvalitetsföreskriften I AML (arbetsmiljölagen) står bl.a. "Enligt 2 kap. 7 AML skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetstagarna den personliga skyddsutrustningen. Arbetstagarna är i sin tur skyldiga att följa gällande föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustningen som behövs. Detta framgår av 3 kap. 4 AML." I AFS 1990:18 står bl.a. "3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har grundläggande utbildning för de arbetsuppgifter som skall utföras samt de särskilda kunskaper som arbetsförhållandena i det enskilda hemmet kräver. Arbetstagaren skall få information om de förhållanden som påverkar arbetsmiljön, instruktioner för arbetet samt stöd och handledning."vidare står bl.a.: 6 När det finns risk för.., smitta eller infektion som inte kan förebyggas på annat sätt och när de hygieniska förhållandena i övrigt kräver det skall personlig skyddsutrustning användas.i AFS 2005:1 22 om god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis Bilaga 3 A om basala hygienrutiner och specifika hygienrutiner 13 Skyddskläder skall användas (Omsorgspersonalens ansvar att följa hygienrutiner). AML 3 kap 3 arbetsgivarens ansvar att informera arbetstagaren om ev. risker samt att arbetstagaren har den utbildning som behövs. SOSFS 2007:19 Basala hygienrutiner 6 Maj 2009

8 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning och ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta: från omsorgstagare till personal och från personal till omsorgstagare (direkt och indirekt kontaktsmitta); mellan omsorgstagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Handskar, vid behov Skyddskläder: engångsplastförkläde Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar inom vård och omsorg. Långt hår ska fästas upp då du arbetar. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Ett oläkt eller irriterat piercninghål utgör en smittrisk både för dig själv och för den du hjälper. Rapportera alltid till arbetsledningen om du har ett oläkt eller irriterat piercninghål. Undvik att fingra på piercningsmycke under arbetstid. Handhygien En god handhygien är det viktigaste, enklaste, billigaste och mest effektiva sättet att förhindra smittspridning. En god handhygien innebär: att nagellack, ringar, armband och armbandsur ej används i omsorgsarbetet eftersom dessa samlar mikroorganismer och hindrar en effektiv rengöring och desinfektion. att naglarna hålls korta - långa naglar kan orsaka hål i handskar och rivskador på omsorgstagare samt förhindra en effektiv rengöring och desinfektion av händerna att händerna alkoholdesinfekteras noga före rena och efter smutsiga arbeten, varefter de lufttorkas. Detta gäller även om handskar används. att synligt smutsiga eller kladdiga händer tvättas med flytande, ren tvål och vatten och torkas noga med papper före alkoholdesinfektion att handskar användes vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor och utsöndringar. Som t.ex. vid hjälp med nedre toalett, byte av blöjor, byte av urinuppsamlingspåse och sugning av luftvägar. 7 Maj 2009

9 Handdesinfektion innebär Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna och nagelband, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter är torr. En god handhygien innebär: Rena händer varje gång nya handskar tas ur förpackning. Handskar ersätter inte handtvätt eller handdesinfektion då de ej är garanterat täta samt att det finns risk att händerna förorenas vid avtag av handskar! Handskar bytes efter varje omsorgstagare och då de går sönder! Handskar kan ej desinfekteras då det medför försämrad barriärfunktion! Undvik att arbeta med orena händer/handskar omväxlande på rena och orena ytor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla engångshandskar av god kvalitet. Skyddskläder Näst efter kontaktsmitta via händerna utgör den smitta som överförs via kläderna den största risken. Arbetsgivaren ska tillhandahålla engångsplastförkläden. Kläderna du har under platsförklädet, skall vara kortärmade och kunna tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder (engångsplastförkläde) används vid: Smutsigt arbete (t.ex. bäddning, personlig omvårdnad och hantering av smutsiga föremål). Risk för stänk av kroppsvätskor. Det är viktigt att arbetsdräkten skyddas när personalen alternerar mellan omsorgsarbete och köksarbete. Händerna ska tvättas, torkas och desinficeras innan fortsatt arbete i kök. Ett speciellt förkläde ska användas i köket vid allt köksarbete och tvättas dagligen. (mer information i livsmedelslagstiftningen). Personal som tjänstgör i ordinärt boende Personalen ska ha tillgång till handsprit, skyddshandskar och engångsplastförkläde. Utrustning som skall finnas på varje enhet som snabbt kan användas för att begränsa smittsamma infektioner: Vircon 1% och 3% M-ytdecinfektion Handsprit Vinyl- och latexhandskar Plastförkläden Märktape för att märka upp smittförande avfall Engångstallrikar, muggar och bestick 8 Maj 2009

10 Bakgrund diarrésjukdomar Kräkningar/ Diarrésjukdom Diarréer kan spridas okontrollerat under en lång tid om inga åtgärder vidtas. Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse. Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning. Smittan överförs via mat, förorenade händer eller föremål till munnen. Vid första misstanke om virusorsakad gastroenterit/maginfluensa ska sjuksköterskan kontaktas. Målet med hygienrutinerna är att förebygga smitta i vården. Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet: Calicivirus -Vinterkräksjukan Plötsligt insättande explosiva kräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla. Frekventa diarréer, feber, huvudvärk och buksmärtor är vanliga. Varar oftast 1-2 dygn. Personalen insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Dålig immunitet (lätt att bli smittad igen). Virus kan finnas i tarmen i veckor efter tillfrisknandet, men smittsamheten är då liten. Rotavirus Symtomen hos vuxna är ofta diarré, men inte alltid kräkningar. Hos barn, frekventa diarréer, feber och kräkningar som kan vara upp till en vecka. Personalen har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar. Clostridium difficile Clostridium Difficile är en sporbildande bakterie (kan överleva länge i miljön) som förekommer i tarmfloran hos c:a 2 % av friska vuxna individer, oftare hos spädbarn och gamla. Antibiotikabehandling undertrycker den normala tarmfloran och tillåter bakterien att växa till och producera toxiner som ger diarré. Smittspridning sker via tarm - mun (avföringhänder eller handske - mun, eller via föremål och mat). Bakteriesporer kan spridas till omgivningen från hud och sängkläder. Smittsamheten är störst så länge vårdtagaren har diarré. Rengöring är lika effektiv som desinfektion för att avlägsna C. Difficile. Tag avföringsprov för diagnostik efter läkarordination, kontrollodling har inget värde. Utbrott av vinterkräksjukan! Om två eller flera vårdtagare och/eller personal insjuknar med kräkningar och diarréer, kontakta sjuksköterskan och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS). Sjuksköterskan ansvarar för att föra ett Epidemiologblad (lista på smittade, skriv insjuknande datum, symtom fri datum, smittfri datum (när slutstädning skett) och namn, en lista för vårdtagare och en annan för personal).bilaga 4. 9 Maj 2009

11 Kräkningar/ Diarréer Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Omhändertagande av omsorgstagare med känd smitta: Vinterkräksjukan Ja, tills efter tre dygns symtomfrihet, dvs. inga diarréer. Därefter ska personen få hjälp med dusch, rena kläder, rena sängkläder och utstädat i rummet/lägenheten innan isolering bryts. Ja Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Nej Maten serveras i lägenheten. Använd gärna engångsartiklar. Använt porslin, bestick och bricka diskas som vanligt. Tänk på att hålla det rena rent. Personlig hygien Basala hygienrutiner Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvätten läggs i en vattenlöslig säck* (förintelsesäck) på rummet som tillsluts. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. OBS! Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Läggs i vattenlöslig säck på rummet därefter i en gul plastsäck* (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär och stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen beställs från centralförrådet och fylls till 2/3 och lämnas därefter till vaktmästare på Eken, se bilaga 1 Avfall förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Inkontinensskydd får aldrig läggas på golvet. Förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Ev. spill torkas upp utan dröjsmål med M-Ytdesinfektion eller Virkon 1% (punktdesinfektion) Daglig städning med allrengöringsmedel (toalettsitsar, kranar, dörrhandtag, hjälpmedel och golv). Om mycket spill, använd Virkon 1%. Det har visat sig att man inte har fullgod effekt av sprit på calicivirusen, varför vi rekommenderar att bara desinficera med Virkon. Golv och övriga ytor Virkon* 1%. Textilier som t.ex. sängkläder och kläder som använts tvättas. Rengöring av hjälpmedel Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med Virkon 1% Rengöring av instrument Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 1% * 1)Tvättsäck (plast, löslig vid tvätt) kostar 5,75 kr. st. Artikelnr Landstingets C-förråd * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd *3) Virkon kan ersättas med Desisoft som luktar minde men har samma desinficerande effekt 10 Maj 2009

12 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångsplastförkläde (byte efter varje tillfälle) Typ av handskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Begränsa antal personal som vårdar smittad omsorgstagare vid utbrott på enheten Risk för personal att sprida smitta till egen familj Vinylhandskar Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att underarmarna också måste spritas efter vårdarbete. Finns inget. Personal ska inte gå mellan olika vårdenheter, gäller även nattetid. Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket innebär en risk för anhöriga. Personal som insjuknat Personal som varit sjuk kan återgå till arbetet efter 24 timmars symtomfrihet om basala hygienrutiner följs. Närstående Restriktioner närstående Se bilaga 2 och 3 Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Besökare ska tillämpa god handhygien och de har inte tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Skriv på bårhusmedelandet Risk för smitta och ange typ av smitta. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar antal personal hos smittad omsorgstagare för att minska risken för spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte omsorgstagare med diarré eller smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Flyttning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren duschas innan och förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter (Smittskyddslag SOSFS AFS 2004:168) 2005: :1 11 Maj 2009

13 Kräkningar/ Diarréer Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument Clostridium Difficilie Ja, tills personen återfått normal avföring. Därefter ska personen få hjälp med dusch, rena kläder, rena sängkläder och utstädat i rummet/lägenheten. Ja Nej, inte fritt så länge de har diarréer. Speciellt i början efter en diarréepisod är det noga med handhygienen. Maten serveras i lägenheten. Porslin, glas och bestick diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Enligt Basala hygienrutiner Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Läggs i en vattenlöslig säck* på rummet som tillsluts. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Läggs i vattenlöslig säck på rummet därefter i en gul plastsäck* (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen. Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär/stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen fylls till 2/3 och lämnas till vaktmästare på Eken, se bilaga 1. Avfall förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Blöjor får aldrig läggas på golvet, ev. avföring torkas upp utan dröjsmål med Virkonlösning 1 % (punktdesinfektion). Förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Daglig städning med allrengöringsmedel. Om mycket spill använd Virkon 3 %. Golv Virkon 3 %, övriga ytor Virkon 3%, textilier tvättas i minst. 60 o C. Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med Virkon 3 %. Avtagbara textilier tvättas i maskin minst 60 o C. Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 3 %. * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 12 Maj 2009

14 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning). Typ av handskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Vinylhandskar Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Finns inget Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har ej tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Skriv på bårhusmedelandet Risk för smitta Ange typ av smitta. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar personalen för att minska spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte omsorgstagare med diarré eller smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Utskrivning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter SOSFS AFS 2005: :1 13 Maj 2009

15 Influensa Influensa är en virussjukdom. Det finns tre virustyper, influensa A, B och C, som alla tillhör gruppen ortomyxovirus. Det är främst A och B som ger upphov till den typiska influensasjukdomen. Influensavirus är mycket föränderligt, och därför kan man insjukna i influensa flera gånger. Ibland räcker skyddet helt eller delvis under några års tid. Ibland, då influensavirus ändrat skepnad totalt, blir alla helt mottagliga. Dessa mer uttalade influensautbrott har fått benämningar från de länder där de uppstått, som spanska sjukan, ryska snuvan, asiaten och Hongkong-influensan. Överföringen av virus sker genom luften när en smittad person hostar, nyser och andas ut, men också genom kontakt som att ta i hand. Det är svårt att undvika att föra smittan vidare, eftersom du är som mest smittsam redan ett dygn innan du blir sjuk. Det brukar ta en till tre dagar från smittotillfället tills du blir sjuk. Om du har haft influensa ett år brukar risken minska för att du ska bli smittad igen under de närmast följande åren. Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber (ofta upp över 40 C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka. Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig förkylning. Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära lunginflammationer som ger överdödligheten hos äldre personer i anslutning till influensa. Man kan vaccinera sig mot influensa. Vaccinet ska tas i god tid före en kommande epidemi, och vaccinets sammansättning är anpassad till de i regel tre virusstammar som förväntas dyka upp under den kommande influensasäsongen. Vaccinet rekommenderas i första hand till personer som av medicinska orsaker kan drabbas extra svårt av sjukdomen (t.ex. personer med känd hjärt-/lungsjukdom) och bör också ges till alla över 65 år. Skyddet mot insjuknande i influensa anges till 50 80%. Hos dem som likafullt insjuknar blir symtomen lindrigare och komplikationerna färre. Skyddet mot dödlighet är 80 90%. Det finns nuförtiden också läkemedel som kan ges förebyggande mot influensa A. 14 Maj 2009

16 Virus Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument Influensa Ja, så länge de kliniska symtomen kvarstår. Ja Nej. Maten serveras i lägenheten. Porslin, glas och bestick diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Enligt Basala hygienrutiner Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Smutsig tvätt läggs i en tvättkorg på rummet. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. Läggs i tvättsäck på rummet. Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i den vanliga sophanteringen. Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär/stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen fylls till 2/3 och lämnas till vaktmästare på Eken, se bilaga 1. Avfall läggs i vanlig sopsäck. Blöjor får aldrig läggas på golvet, skickas med i vanlig sopsäck Daglig städning med allrengöringsmedel. Allrengöringsmedel. Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med allrengöringsmedel. Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 1 %. 15 Maj 2009

17 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning). Munskydd kan användas de två första dygnen. Typ av handskar Vinylhandskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Vaccination rekommenderas till alla över 65 år samt vid svår sjukdom. Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har ej tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar personalen för att minska spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Utskrivning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter SOSFS AFS 2005: :1 16 Maj 2009

18 Bakgrund blodsmitta Betrakta allt blod som tänkbart smittsamt. Du kan aldrig vara säker på att omsorgstagaren inte bär blodsmitta. Med goda arbetsrutiner är risken för smitta mycket liten. Sociala kontakter med omsorgstagaren kräver inga särskilda skyddsåtgärder. I övrigt tillämpas basala hygienrutiner. Alla blodsmittor klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom. Hepatit B Hepatit betyder inflammation i levern orsakad av ett smittämne som kan vara virus, bakterie, svampar eller parasiter. Virus är det viktigaste smittämnet i vården. Hepatit B orsakas av ett virus. Smittämnet är globalt spritt. Hepatit B viruset infekterar enbart människan. Symtomen kan vara gulsot, förhöjda levervärden, nedsatt aptit, trötthet och feber. Ungefär en fjärdedel av de infekterade får inga symtom alls. Hos 5 % blir infektionen kronisk och man fortsätter att vara smittsam. Smittvägar: Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Oskyddat sex I arbetet, stick- och skärskador Risken för smitta vid djupt blodigt stick är 6-30 % beroende på hur smittsamt viruset är. Hepatit C Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor. Hepatit c-virus orsakar en inflammation i levern. Denna ger i många fall inga sjukdomssymtom alls, men många besväras av trötthet och dålig matlust under veckor och månader. En stor del utvecklar en kronisk infektion som så småningom kan leda till levercirros (skrumplever). Risken att bli smittad vid djupt blodigt stick är c:a 3-4%. Smittvägar samma som vid Hepatit B och HIV Humant immunbristvirus (HIV) Smittämnet är ett virus. Hiv-smitta ger en högst varierande sjukdomsbild och inkubationstid. En del av de smittade insjuknar akut omkring 1-4 veckor efter smitttotillfället i s.k. primärinfektion med feber, halsont, muskelvärk och förstorade lymfkörtlar och utslag. Därefter följer en kortare eller längre tid av symtomfrihet. När sjukdomssymtom så småningom uppträder igen är det i form av liknande symtom som vid primärinfektionen. Slutstadiet AIDS innebär att det fullt utvecklade immunbristsyndromet uppstått. Detta stadium utmärks framför allt av en starkt ökad infektionsbenägenhet. Smittvägar Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Smittrisker för personal Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Oskyddat sex I arbetet, stick- och skärskador Risken för smitta vid djupt blodigt stick av HIV- virus är 0,3 % 17 Maj 2009

19 Åtgärder vid stick- och skärskador Stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat). Blod på skadad hud eller slemhinnor (mun, näsa och ögon). Tvätta snarast det skadade hudområdet med tvål och rikligt med vatten. Desinfektera med handdesinfektionsmedel. Skölj med rikligt med vatten om du fått blod i mun eller öga. Identifiera den du stack dig på med namn och personnummer (misstänkt smittförande) Rapportera det inträffade till arbetsledare eller tjänstgörande sjuksköterska. Kommunsjuksköterskan kan vara behjälplig att ta kontakt med infektionsmottagningen/infektionsjouren för rådgivning helst inom 24 timmar, tel 0480/ Detta görs för att ev. akut laboratorieanalys och ev. förebyggande behandling ska kunna inledas så snart som möjligt om risk för HIV- eller Hepatit B-smitta bedöms föreligga. Infektionsmottagningens sjuksköterska faxar en tillbudsanmälan som du får fylla i och faxa tillbaka. Infektionssköterskan följer då upp tillbudet. Prov tas alltid vid stickskada. Dr Brunegård ansvarar för ordinationen på den person du stack dig på. Personen ska godkänna att vi tar prov. Kommunsjuksköterskan tar provet. Personalen som stack sig tar med en ifylld remissför provtagning på lab på Hälsocentralen. Provet behöver inte tas omgående. Kommunsjuksköterskan har ingen skyldighet att ta prov på personal men kan vara behjälplig med remissen. Skriv arbetsskadeanmälan tillsammans med arbetsledare och skyddsombud. Provtagningsinstruktion på patient efter stick eller skärskada: Ett vacutainerrör utan tillsats Fyll i Remiss Mikrobiologi med: Provtagningsdatum och tidpunkt för skadans uppkomst Personnummer och namn, alternativt remissens ID-nummer vid avkodad identitet Remitterande klinik inklusive telefonnummer Ansvarig remitterande läkare Kryssa i Blodsmitteincident och Misstänkt smittförande Om infektionsläkare ordinerar akut analys så skrivs Akut enligt infektionsjour i rutan Diagnos, särskild frågeställning. All provtagning i samband med skada med risk för blodsmitta skall vara kostnadsfri. All provtagning i samband med skada med risk för blodsmitta skall vara kostnadsfri. 18 Maj 2009

20 Blodsmitta HIV, Hepatit B och C Vård av omsorgstagare Krävs isolering Individuell bedömning ska göras om omsorgstagaren blöder lätt eller har vätskande sår. Nej Ja, om inte behov av isolering framkommer vid bedömning enligt ovan. Nej Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Enligt Basala hygienrutiner. Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Hantering av smutsig tvätt Transport av smutsig tvätt från omsorgstagarens lägenhet/rum till tvättstuga Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Smutsig tvätt kan transporteras i försluten tvättsäck/korg till tvättstuga. Tvätten transporteras i en försluten tvättsäck/korg. Blanda inte blodig tvätt med andra omsorgstagares tvätt. Skickas i vattenlöslig säck om tvätten är förorenad med blod, därefter i en gul plastsäck (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Blodsmittat avfall klassas som Smittfarligt avfall och ska läggas i en svart plastsäck och sedan i en s.k. *medicleanbox som lämnas på vårdcentral tillsammans med en ifylld godsdeklaration, se bilaga 1. Vid tveksamhet kontakta MAS. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen Läggs i en kanylburk av plåt, behållaren ska vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall fyll till 2/3, se bilaga 1. Läggs i dubbel plastpåse som knyts ihop, kastas som vanligt avfall, finns blod och kroppsvätska läggs det i en speciell gul behållare med lock som kallas för * medicleanbox, se bilaga 1. Vid tveksamhet kontakta MAS. Blöjor/Urin/Avföring Inkontinensskydd får aldrig läggas på golvet. Ev. spill torkas upp utan dröjsmål med M-Ytdesinfektio eller Virkon 1% (punktdesinfektion) Läggs i dubbel plastpåse som knyts ihop, kastas som vanligt avfall. * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 19 Maj 2009

21 Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Allrengöringsmedel. Spill av kroppsvätskor torkas upp med M-Ytdesinfektion eller Virkon 1%. Allrengöringsmedel på golv. Övriga ytor används M-Ytdesinfektion. Rengöring av hjälpmedel Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med M-Ytdes eller Virkon 1 % vid mycket blodspill. Avtagbara textilier tvättas i maskin i minst 60 o C. Klädesdräkt/skyddskläder för personal Klädesdräkt Arbetskläder ska vara kortärmade och bytas dagligen. Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning) Typ av handskar Latexhandskar vid kontakt med blod annars Vinylhandskar. Handdesinfektion Handsprit, se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Personal Vaccin för personal Finns endast för Hepatit B. Risk för personal att sprida smitta till egen familj Stick skärskada för personal Misstanke om kontakt med Se sid 17. blodsmitta Restriktioner närstående Basala Hygienrutiner. Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Gällande lagar och föreskrifter Smittskyddslag 2004:168 SOSFS 2005:12 AFS 2005:1 2001:1 2001:3 Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. OBS! Sociala kontakter kräver inga skyddsåtgärder. Läkare informerar patienten/omsorgstagaren. Enligt smittskyddslagen har den enskilde en skyldighet att informera om sin smitta. Arbetsgivaren har ett ansvar att informera vidare till den personal som är involverad av vården av omsorgstagaren. Samtycke skall finnas från omsorgstagaren dokumentera i journal om omsorgstagaren godkänner detta. Särskild bisättningssäck krävs (Landstingets C-förråd) Fyll i bårhusmeddelande Risk för smitta. Ange typ av smitta. 2004:1 2005: : :1 2001:1 2001:3 * Medicleanbox en gul plastbehållare med lock 60 liter alternativt 35 liter beställes på landstingets centralförråd art.nr (203 kronor) resp *Latex handskar har mindre genomsläpplighet Art. S=2582, M=2593, L= Maj 2009

22 Bakgrund- Multiresistenta Bakterier MRSA- Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (bakterie ) Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekommer allmänt på sjukvårdsinrättningar i hela världen utanför Sverige, men även inom Sverige har vi en stadig ökning av antalet fall. MRSA är inte mer benägen att ge upphov till infektioner än andra S. aureus, men infektioner orsakade av MRSA kan vara svårbehandlade på grund av att bakterierna är resistenta mot alla penicillinpreparat, och flera andra antibiotika. Erfarenheten visar att redan en låggradig förekomst av MRSA på en vårdinrättning är nästan omöjlig att eliminera. MRSA ger upphov till svårläkta sårinfektioner och även svårläkta lunginflammationer, i vissa fall med dödlig utgång för personer med nedsatt immunförsvar t.ex. äldre multisjuka. Eftersom sårinfektionen ofta blir mycket långvarig så blir det mycket besvärligt för den som är drabbad, med mycket lidande och många kostsamma sjukhusbesök. MRSA smittar på samma sätt som andra S. aureus. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta dvs. smittar via ytor, instrument eller från patient via vårdpersonal till annan patient. Vid dålig efterlevnad av de basala hygienrutinerna kan bakterier överföras till patientens närmiljö via förorenade händer eller handskar. Flera studier har påvisat MRSA-virus på personalkläder, medicinska undersökningsinstrument, dörrhandtag, tangentbord m.m. God handhygien är den viktigaste förutsättningen för att förhindra smittspridning! Provtagning Vårdtagare som under det senaste halvåret behandlats (varit inneliggande, öppenvård pga. sårskada, ingrepp i öppenvård m.m.) på sjukhus/mottagning utomlands eller i område som är s.k. riskområde för MRSA ska efter läkarordination odlas från: Näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna) Perineum (område mellan anus och vagina resp. pung) Svalg Sår, eksem, tracheostoma, peg eller andra hudskador. VRE- Enterokocker med förvärvad resistens mot vancomycin Enterokocker är en bakterie som tillhör normalfloran i tarmen hos människor och djur. Stammar som bildat resistens beskrevs första gången 1988 i England och har sedan dess spridits till alla kontinenter. I Sverige är den dock fortfarande ganska ovanlig. Den är ofta resistent mot de flesta antibiotika. Sedan år 2000 är VRE anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. VRE är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många länder. VRE smittar på samma sätt som MRSA. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta dvs. smittar via ytor, instrument eller från patient via vårdpersonal till annan patient. Vid dålig efterlevnad av de basala hygienrutinerna kan bakterier överföras till patientens närmiljö via förorenade händer eller handskar. 21 Maj 2009

23 ESBL- extended spectrum beta-lactamases Tarmbakterier som Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och besläktade arter tillhör de viktigaste sjukdomsframkallande bakterierna. I allt ökande omfattning rapporteras att de förvärvat en överförbar form av antibiotikaresistens, extended spectrum beta-lactamases ESBL. Resistensen innebär att vissa grupper av antibiotika (penicilliner och cefalosporiner) som länge använts i behandlingen av vanliga infektioner såsom urinvägsinfektioner, infektioner efter bukoperationer och blodförgiftning, inte längre är verksamma. Bakterier med denna resistens har hittills varit sällsynta i Sverige men ökar nu snabbt. Bakterier med ESBL bär ofta samtidigt på resistens mot andra antibiotika och blir på grund av denna multiresistens särskilt svårbehandlade. En infektion orsakad av bakterier som uttrycker ESBL kan framgångsrikt behandlas med antibiotika som ges direkt i blodet (intravenöst), medan antibiotikatabletter inte alltid fungerar. Spridningsvägarna för ESBL-bildande bakterier skiljer sig på intet sätt från spridningen av andra tarmbakterier. Det handlar främst om kontakt främst indirekt, t.ex. via en vårdpersonals händer. Vid bristande följsamhet av basala hygienrutiner kan förorenade händer och kläder föra smittan från en patient till nästa. Direkt smitta mellan patienter kan också förekomma. Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument, undermålig städning, etc. bidrar till smittspridningen. Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om Du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan ha blivit smittbärare av t.ex. MRSA, VRE eller ESBL. 22 Maj 2009

24 MRB Multiresistenta Bakterier Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Transport av smutsig tvätt från omsorgstagarens lägenhet/rum till tvättstuga Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning MRSA Meticillinresistenta Stafylococcus aureus VRE- Vancomycinresistenta enterokocker ESBL- Extended spectrum beta-lactamases Individuell bedömning, beroende på smittspridningsrisken, t.ex. en omsorgstagare som är avföringsinkontinent eller har vätskande sår bör isoleras. Ja Ja, om inte behov av isolering framkommer vid bedömning enligt ovan. Omsorgstagaren och dennes anhöriga får dock aldrig vistas i tillagningskök. Personal bör servera maten och den boende tvättar och sprit desinficera sina händer först och ev. sår ska vara väl täckta. Serveras med vanliga tallrikar och glas, diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Viktigt att tänka på hanteringen, vad är smutsigt och vad är rent? Enligt basala hygienrutiner. Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. I vattenlöslig tvättsäck som har förslutits på rummet. Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Viktigt att tänka på hanteringen, vad är smutsigt och vad är rent? Tvätten transporteras i en försluten tvättsäck/korg. Blanda inte tvätt med andra omsorgstagares tvätt. Den vattenlösliga säcken läggs i en gul plastsäck (beställs från C-förrådet LT, risktvätt) som märks innan den skickas till tvätteriet. Avfallet läggs i en plastpåse på rummet som läggs i ytterligare plastpåse vilken försluts innan den läggs i den vanliga sopsäcken. Läggs i en kanylburk av plåt, behållaren ska vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall fyll till 2/3, se bilaga 1. Läggs i dubbla plastpåsar, ev. spill punktdesinficeras med Virkon 1 % eller M-Ytdes. Läggs i dubbla plastpåsar som knyts ihop, kastas som vanligt avfall. Rumsbunden städutrustning, golven städas med vanligt rengöringsmedel, övriga ytor rengörs med Virkon 1% eller M-Ytdes dagligen. Spill av kontaminerat material torkas upp med M-Ytdes eller Virkon 1% (punktdesinfektion). Rummet rengörs med Virkon 1 % eller M-Ytdes. Textilier tvättas i minst 60 o C. 23 Maj 2009

25 Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument eller i Virkon 1 % i behållare som tål desinfektionsmedel. Klädesdräkt/skyddskläder för personal Klädesdräkt Arbetskläder ska vara kortärmade och bytas dagligen. Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde. Bytes efter varje tillfälle. Typ av handskar Latexhandskar Handdesinfektion Handsprit se Basala Hygienrutiner glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Personal Vaccin för personal Finns inget Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Gällande lagar och föreskrifter Smittskyddslag SOSFS AFS Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med M-Ytdes eller Virkon 1 %. Avtagbara textilier tvättas i maskin i minst 60 o C. Andra textilier som inte kan tvättas slängs. Använd engångsmaterial. Om flergångsinstrument används rengörs och desinficeras de i en diskdesinfektor Personal med sår eller eksem eller som äter antibiotika ska inte vara delaktiga i den direkta vården med smittade omsorgstagare Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har inte tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Läkare informerar patienten/omsorgstagaren. Enligt smittskyddslagen har den enskilde en skyldighet att informera om sin smitta. Arbetsgivaren har ett ansvar att informera vidare till den personal som är involverad i vården av omsorgstagaren. Samtycke skall finnas från omsorgstagaren. Omhändertagande sker på vanligt sätt. Bisättningssäck krävs. Fyll i bårhusmeddelande Risk för smitta. Ange typ av smitta. Det är viktigt att tänka på att bisättningssäcken är ren på utsidan. 2004:168, 2004: : :1 2001:1 2001:3 * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 24 Maj 2009

26 Hantering av Skabb Orsak Skabb orsakas av ett litet djur, kvalster, som kryper in under huden och sätter sig i synnerhet i fingerveck, underarmarnas insidor, runt naveln, midja, könsorgan, runt bröstvårtor hos kvinnor. Symtom Skabb bildar gångar i huden som ger upphov till svår klåda, särskilt under natten. Även rödaktiga knottror och blåsor kan uppstå på huden som kan likna eksem. Tänk alltid på skabb vid oklar klåda. Smittspridning Skabb sprids främst genom hud till hud kontakt. Spridning via kläder och sängkläder sker endast om den sjuke nyligen har använt dessa. En drabbad person kan ha mellan 5 15 skabbdjur på sin hud men äldre med sänkt immunförsvar kan däremot ha tusentals eller ända upptill miljontals kvalster på huden, dessa personer är mycket smittsamma. Inkubationstid Inkubationstid är 2 10 veckor vid primär exponering men kan vara 1 4 dagar efter ett förnyat smittillfälle. En person kan vara smittsam under inkubationstiden. Känslighet Skabbdjur är känsliga för värme och uttorkning. Vid normal rumstemperatur dör oftast skabbdjuren efter 2-3 dagar utanför sitt värddjur, människan. Skabbdjur överlever inte tvätt i 60 grader. Rutiner - Rutiner för basal hygien skall följas. Glöm inte att även sprita underarmarna. - Plastförkläde skall användas vid nära kroppskontakt och vid bäddning. - Kläder, handdukar och sänglinne som personen använt under de senaste tre dygnen skall tvättas i minst 60 grader. - Sängmadrass vädras i 3 dygn. - Städning sker med rengöringsmedel och vatten. Behandling av Skabb Behandling ska bara ske på läkarordination - läkaren ska även göra bedömning om familjemedlemmar osv. ska behandlas. 25 Maj 2009

27 Dokumentet utarbetat av: Eila Medin/Ann-Britt Johansson MAS Emmaboda Inger Bergström MAS Nybro Kerstin Jonskog MAS Torsås Peo Westberg MAS Borgholm Anita Rosell MAS Mörbylånga Annika Lindquist MAS Kalmar Granskat av: Lars Bernhoff Hygiensjuksköterska Kalmar Läns Landsting Ny revision Anita Rosell MAS Mörbylånga Ann-Britt Johansson MAS Emmaboda Anders Törnblom MAS Västervik Annika Lindqvist MAS Kalmar 26 Maj 2009

28 VIMMERBY KOMMUN Bilaga 1 OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA Riktlinjer för hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvård, SOSFS 2005:26 Smittförande avfall är: Organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom. Avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor t.ex kanyler, lancetter, knivblad mm Avfallshantering vid injektioner och provtagning. Vid injektioner och provtagning på patient används latexhandskar. Provtagningsnålar, injektionskanyler och sprutor läggs i en speciell gul plastburk. Burken beställs från C- förrådet. Burken lämnas försluten till vaktmästaren på Eken, när den blir full. Vi får ställa burken utanför vaktmästarens dörr. Om man trots försiktighet sticker sig på kanyl eller provtagningsnål skall detta anmälas som arbetsskada och testning sker för att se om man blivit smittad, se hygienprogram. Avfallshantering vid sårvård. Patientansvarig sjuksköterska bedömer om avfallet skall bedömas som smittförande. Vid tveksamhet kontaktas hygiensköterskan för rådgivning. Vid omläggning av sår på patient med misstänkt smitta, används latexhandskar och plastförkläde. Vid små sår kan avfallet viras in i handsken och slängas med det vanliga avfallet. Vid större sår med mycket nedsölat avfall, kräkningar och/eller diarréer läggs avfallet i en platspåse i en gul medicleanbehållare och lämnas till vaktmästare på hälsocentralen inom 24 timmar. Kontakta vaktmästarna på tel: 070/ eller 0702/ Medicleanbox, finns att beställa på Landstingets c-förråd. Medicleanbehållaren skall märkas med vit etikett med följande text: SMITTFÖRANDE AVFALL Tvätt. Vid blod på eller kraftigare nersölning av textilier kan dessa tvättas i tvättmaskin separat, helst i 85 grader eller i den högsta temperatur som textilien tillåter, se hygienprogram. Rengöring av nedsmutsade ytor. Vid daglig städning av rum/lägenhet används allrengöringsmedel. Rengöring av små ytor eller borttagande av stänk görs med Ytdecinfektion. Rengöring av större ytor efter nedsölning ex golvtvätt görs med Vircon, se hygienprogram.. Birgitta Alexandersson MAS 27 Maj 2009

29 Information till boende och deras anhöriga Vid besök av närstående vid utbrott av magsjuka Informera om att smittan sprids via kontakt. Det är framförallt händerna vi överför smittan med. Visa var handsprit finns och uppmana den besökande att sprita in händerna noga efter besöket. Ytterkläder bör hängas av utanför den smittade enheten och handväskor, kassar och dylikt ska absolut inte ställas på golvet. 28 Maj 2009

30 OBS! Här finns smittsam magsjuka! Tag kontakt med personal för information om hur du undviker att få eller sprida smittan 29 Maj 2009

31 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA EPIDEMIOLOGIBLAD Enhet: Patient Symtomstart Insjuknandedatum Symtomfri, datum Förklarad smittfri, datum Slutstädning har skett, datum Ansvarig sjuksköterska: Skickas till MAS efter avslutad epidemi. 30 Maj 2009

32 VIMMERBY KOMMUN Omsorgsförvaltningen VIMMERBY