Riktlinjer för Hygien Smitta och smittspridning inom äldreoch handikappomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Hygien Smitta och smittspridning inom äldreoch handikappomsorgen"

Transkript

1 Riktlinjer för Hygien Smitta och smittspridning inom äldreoch handikappomsorgen Detta handlingsprogram riktar sig till all personal som arbetar inom Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg. Handlingsprogrammet är framtaget i samverkan mellan länets kommuner Ersätter handlingsprogram från 2002 och 2006.

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av vård och omsorgshygien... 4 Basala hygienrutiner... 4 Mål och Syfte Att förhindra smittspridning... 4 Ansvar Vårdgivarens ansvar... 4 Verksamhetschefens ansvar... 4 Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar.4 Sjuksköterskans ansvar... 5 Enhetschefens ansvar... 5 Omsorgspersonalens ansvar... 5 Multiresistenta bakterier hos personal... 5 Referenser... 6 Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner.. 7 Handhygien 7 Handesinfektion.8 En god handhygien innebär att... 8 Skyddskläder..8 Personal som tjänstgör i ordinärt boende... 8 Utrustning som skall finnas på varje enhet 8 Bakgrund diarréesjukdomar Kräkningar/Diarréesjukdom... 9 CalicivirusVinterkräksjukan... 9 Rotavirus... 9 Clostridium Difficile... 9 Utbrott av vinterkräksjukan!... 9 Omhändertagande av omsorgstagare med Vinterkräksjukan 10 Omhändertagande av omsorgstagare Clostridium Difficile..12 Influensa..14 Omhändertagande av omsorgstagare med influensa.15 Bakgrund blodsmitta..17 Hepatit B...17 Hepatit C HIV Smittrisker för personal Åtgärder vid stick och skärskada Maj 2009

4 Omhändertagande av omsorgstagare med HIV, Hepatit B och C...19 Bakgrund MRB (Multiresistent bakterie) MRSA- Meticillinresistenta Stafylococcus aureus Provtagning VRE- enterococcer med förvärvad resistens mot vanocomycin...21 ESBL Multiresistenta bakterier hos personal Omhändertagande av omsorgstagare med MRB Multiresistenta bakterier MRSA- Meticillinresistenta Stafylococcus aureus VRE Vancomycinresistententerokocker ESBL- Extended spectrum beta-lactamases Hantering av skabb.25 Dokumentet utarbetat av BILAGA nr: 1 Riktlinjer för hantering av smittförande avfall...27 BILAGA nr: 2 Information till boende och deras anhöriga BILAGA nr: 3 Här finns smittsam magsjuka BILAGA nr: 4 Epidemiologblad.30 3 Maj 2009

5 Hygienrutiner inom äldre- och handikappomsorgen inom Vimmerby kommun Inledning Dessa riktlinjer har sammanställts i samverkan mellan Kalmar läns kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hygiensjuksköterskan Lars Bernhoff, Landstinget i Kalmar Län. Definition av vård och omsorgshygien Infektioner som komplikation till vård och omsorg har beskrivits långt innan man hade kunskap om bakterier eller smittspridning. Idag måste våra kunskaper om hygieniska rutiner vidmakthållas och utvecklas för att förebygga infektioner och hindra smittspridning i samband med vård, omsorg, undersökning och behandling. Vård och omsorgshygien skall därför ingå som en naturlig del i kvalitetsarbetet. Basala hygienrutiner Det vi tidigare kallade för barriärvård, kallas idag för basala hygienrutiner. Dessa rutiner ska tillämpas av all personal i vård och omsorgsarbete. Särskilt viktigt är det vid arbete hos de omsorgstagare som har infektioner, infekterade sår eller mag-tarminfektion. Mål och Syfte Att förhindra smittspridning såväl till som från omsorgstagaren dig som personal och miljön Du kan själv bära på infektioner eller smittämnen utan att du har infektion som kan infektera den Du vårdar. Den Du ger vård eller omsorg är på grund av sjukdom och/eller ålder ofta mer infektionskänslig. Ansvar Vårdgivaren har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för att Bedriva en god och säker vård Verksamhetschefen har ansvar för att Omsorgsnämndens beslut verkställs Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) har inom hemsjukvården ansvar för att Rutiner och riktlinjer finns upprättade och finns tillgängliga för all personal Riktlinjer och rutiner uppdateras vid lagförändringar och vid nya direktiv i samverkan med vårdhygienisk expertis Bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner Ge information till verksamheterna Följa upp tillämpningen av gällande rutiner och riktlinjer i verksamheten 4 Maj 2009

6 Sjuksköterskan har ansvar för att Bedöma och förebygga risk för smittspridning Informera personal och enhetschefer om lämpligt arbetssätt i olika situationer Handleda personal Rapportera avvikelser Meddela medicinskt ansvarig sjuksköterska och enhetschef vid misstanke om pågående smittspridning (2-3 insjuknade inom en vecka) t.ex. influensa, gastroenterit UVI och ögoninfektioner Meddela medicinskt ansvarig sjuksköterska vid förekomst av blodburen smitta, smittsam tuberkulos och multiresistenta bakterier Enhetschefs/arbetsledaren har ansvar för att Vara förtrogen med vård och omsorgshygieniska rutiner och riktlinjer Samtlig personal vid introduktion får kunskap om gällande rutiner och riktlinjer Regelbunden utbildning och information sker Rutinerna följs på enheten Arbetsrutiner och utrustning på enheten anpassas enligt vård och omsorgshygieniska rutiner och riktlinjer i samråd med sjuksköterska och/eller MAS Meddela övrig personal på huset ex. vaktmästare, kökspersonal och städpersonal vid misstanke vid pågående smittspridning. Omsorgspersonalen har ansvar för att Inhämta vård och omsorgshygienisk kunskap Vara väl förtrogen med och tillämpa gällande rutiner och riktlinjer Rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska Den anställde är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa gällande föreskrifter och att använda den personliga skyddsutrustning som behövs. Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om Du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan ha blivit smittbärare av t.ex. MRSA. 5 Maj 2009

7 Referenser Handboken för hälso- och sjukvård (www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/) Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag (Socialstyrelsen 2006) Arbetsgivarens ansvar enligt AFS 1990:18, AFS 2001:1, AFS 2001:3, AFS 2005:1 och arbetsmiljölagen, Smittskyddslagen 2004:168 och SOSFS 2005:12 kvalitetsföreskriften I AML (arbetsmiljölagen) står bl.a. "Enligt 2 kap. 7 AML skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetstagarna den personliga skyddsutrustningen. Arbetstagarna är i sin tur skyldiga att följa gällande föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustningen som behövs. Detta framgår av 3 kap. 4 AML." I AFS 1990:18 står bl.a. "3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har grundläggande utbildning för de arbetsuppgifter som skall utföras samt de särskilda kunskaper som arbetsförhållandena i det enskilda hemmet kräver. Arbetstagaren skall få information om de förhållanden som påverkar arbetsmiljön, instruktioner för arbetet samt stöd och handledning."vidare står bl.a.: 6 När det finns risk för.., smitta eller infektion som inte kan förebyggas på annat sätt och när de hygieniska förhållandena i övrigt kräver det skall personlig skyddsutrustning användas.i AFS 2005:1 22 om god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis Bilaga 3 A om basala hygienrutiner och specifika hygienrutiner 13 Skyddskläder skall användas (Omsorgspersonalens ansvar att följa hygienrutiner). AML 3 kap 3 arbetsgivarens ansvar att informera arbetstagaren om ev. risker samt att arbetstagaren har den utbildning som behövs. SOSFS 2007:19 Basala hygienrutiner 6 Maj 2009

8 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning och ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smitta: från omsorgstagare till personal och från personal till omsorgstagare (direkt och indirekt kontaktsmitta); mellan omsorgstagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Handskar, vid behov Skyddskläder: engångsplastförkläde Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar inom vård och omsorg. Långt hår ska fästas upp då du arbetar. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Ett oläkt eller irriterat piercninghål utgör en smittrisk både för dig själv och för den du hjälper. Rapportera alltid till arbetsledningen om du har ett oläkt eller irriterat piercninghål. Undvik att fingra på piercningsmycke under arbetstid. Handhygien En god handhygien är det viktigaste, enklaste, billigaste och mest effektiva sättet att förhindra smittspridning. En god handhygien innebär: att nagellack, ringar, armband och armbandsur ej används i omsorgsarbetet eftersom dessa samlar mikroorganismer och hindrar en effektiv rengöring och desinfektion. att naglarna hålls korta - långa naglar kan orsaka hål i handskar och rivskador på omsorgstagare samt förhindra en effektiv rengöring och desinfektion av händerna att händerna alkoholdesinfekteras noga före rena och efter smutsiga arbeten, varefter de lufttorkas. Detta gäller även om handskar används. att synligt smutsiga eller kladdiga händer tvättas med flytande, ren tvål och vatten och torkas noga med papper före alkoholdesinfektion att handskar användes vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor och utsöndringar. Som t.ex. vid hjälp med nedre toalett, byte av blöjor, byte av urinuppsamlingspåse och sugning av luftvägar. 7 Maj 2009

9 Handdesinfektion innebär Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna och nagelband, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter är torr. En god handhygien innebär: Rena händer varje gång nya handskar tas ur förpackning. Handskar ersätter inte handtvätt eller handdesinfektion då de ej är garanterat täta samt att det finns risk att händerna förorenas vid avtag av handskar! Handskar bytes efter varje omsorgstagare och då de går sönder! Handskar kan ej desinfekteras då det medför försämrad barriärfunktion! Undvik att arbeta med orena händer/handskar omväxlande på rena och orena ytor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla engångshandskar av god kvalitet. Skyddskläder Näst efter kontaktsmitta via händerna utgör den smitta som överförs via kläderna den största risken. Arbetsgivaren ska tillhandahålla engångsplastförkläden. Kläderna du har under platsförklädet, skall vara kortärmade och kunna tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder (engångsplastförkläde) används vid: Smutsigt arbete (t.ex. bäddning, personlig omvårdnad och hantering av smutsiga föremål). Risk för stänk av kroppsvätskor. Det är viktigt att arbetsdräkten skyddas när personalen alternerar mellan omsorgsarbete och köksarbete. Händerna ska tvättas, torkas och desinficeras innan fortsatt arbete i kök. Ett speciellt förkläde ska användas i köket vid allt köksarbete och tvättas dagligen. (mer information i livsmedelslagstiftningen). Personal som tjänstgör i ordinärt boende Personalen ska ha tillgång till handsprit, skyddshandskar och engångsplastförkläde. Utrustning som skall finnas på varje enhet som snabbt kan användas för att begränsa smittsamma infektioner: Vircon 1% och 3% M-ytdecinfektion Handsprit Vinyl- och latexhandskar Plastförkläden Märktape för att märka upp smittförande avfall Engångstallrikar, muggar och bestick 8 Maj 2009

10 Bakgrund diarrésjukdomar Kräkningar/ Diarrésjukdom Diarréer kan spridas okontrollerat under en lång tid om inga åtgärder vidtas. Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse. Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning. Smittan överförs via mat, förorenade händer eller föremål till munnen. Vid första misstanke om virusorsakad gastroenterit/maginfluensa ska sjuksköterskan kontaktas. Målet med hygienrutinerna är att förebygga smitta i vården. Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet: Calicivirus -Vinterkräksjukan Plötsligt insättande explosiva kräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla. Frekventa diarréer, feber, huvudvärk och buksmärtor är vanliga. Varar oftast 1-2 dygn. Personalen insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Dålig immunitet (lätt att bli smittad igen). Virus kan finnas i tarmen i veckor efter tillfrisknandet, men smittsamheten är då liten. Rotavirus Symtomen hos vuxna är ofta diarré, men inte alltid kräkningar. Hos barn, frekventa diarréer, feber och kräkningar som kan vara upp till en vecka. Personalen har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar. Clostridium difficile Clostridium Difficile är en sporbildande bakterie (kan överleva länge i miljön) som förekommer i tarmfloran hos c:a 2 % av friska vuxna individer, oftare hos spädbarn och gamla. Antibiotikabehandling undertrycker den normala tarmfloran och tillåter bakterien att växa till och producera toxiner som ger diarré. Smittspridning sker via tarm - mun (avföringhänder eller handske - mun, eller via föremål och mat). Bakteriesporer kan spridas till omgivningen från hud och sängkläder. Smittsamheten är störst så länge vårdtagaren har diarré. Rengöring är lika effektiv som desinfektion för att avlägsna C. Difficile. Tag avföringsprov för diagnostik efter läkarordination, kontrollodling har inget värde. Utbrott av vinterkräksjukan! Om två eller flera vårdtagare och/eller personal insjuknar med kräkningar och diarréer, kontakta sjuksköterskan och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS). Sjuksköterskan ansvarar för att föra ett Epidemiologblad (lista på smittade, skriv insjuknande datum, symtom fri datum, smittfri datum (när slutstädning skett) och namn, en lista för vårdtagare och en annan för personal).bilaga 4. 9 Maj 2009

11 Kräkningar/ Diarréer Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Omhändertagande av omsorgstagare med känd smitta: Vinterkräksjukan Ja, tills efter tre dygns symtomfrihet, dvs. inga diarréer. Därefter ska personen få hjälp med dusch, rena kläder, rena sängkläder och utstädat i rummet/lägenheten innan isolering bryts. Ja Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Nej Maten serveras i lägenheten. Använd gärna engångsartiklar. Använt porslin, bestick och bricka diskas som vanligt. Tänk på att hålla det rena rent. Personlig hygien Basala hygienrutiner Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvätten läggs i en vattenlöslig säck* (förintelsesäck) på rummet som tillsluts. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. OBS! Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Läggs i vattenlöslig säck på rummet därefter i en gul plastsäck* (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär och stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen beställs från centralförrådet och fylls till 2/3 och lämnas därefter till vaktmästare på Eken, se bilaga 1 Avfall förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Inkontinensskydd får aldrig läggas på golvet. Förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Ev. spill torkas upp utan dröjsmål med M-Ytdesinfektion eller Virkon 1% (punktdesinfektion) Daglig städning med allrengöringsmedel (toalettsitsar, kranar, dörrhandtag, hjälpmedel och golv). Om mycket spill, använd Virkon 1%. Det har visat sig att man inte har fullgod effekt av sprit på calicivirusen, varför vi rekommenderar att bara desinficera med Virkon. Golv och övriga ytor Virkon* 1%. Textilier som t.ex. sängkläder och kläder som använts tvättas. Rengöring av hjälpmedel Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med Virkon 1% Rengöring av instrument Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 1% * 1)Tvättsäck (plast, löslig vid tvätt) kostar 5,75 kr. st. Artikelnr Landstingets C-förråd * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd *3) Virkon kan ersättas med Desisoft som luktar minde men har samma desinficerande effekt 10 Maj 2009

12 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångsplastförkläde (byte efter varje tillfälle) Typ av handskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Begränsa antal personal som vårdar smittad omsorgstagare vid utbrott på enheten Risk för personal att sprida smitta till egen familj Vinylhandskar Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att underarmarna också måste spritas efter vårdarbete. Finns inget. Personal ska inte gå mellan olika vårdenheter, gäller även nattetid. Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket innebär en risk för anhöriga. Personal som insjuknat Personal som varit sjuk kan återgå till arbetet efter 24 timmars symtomfrihet om basala hygienrutiner följs. Närstående Restriktioner närstående Se bilaga 2 och 3 Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Besökare ska tillämpa god handhygien och de har inte tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Skriv på bårhusmedelandet Risk för smitta och ange typ av smitta. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar antal personal hos smittad omsorgstagare för att minska risken för spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte omsorgstagare med diarré eller smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Flyttning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren duschas innan och förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter (Smittskyddslag SOSFS AFS 2004:168) 2005: :1 11 Maj 2009

13 Kräkningar/ Diarréer Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument Clostridium Difficilie Ja, tills personen återfått normal avföring. Därefter ska personen få hjälp med dusch, rena kläder, rena sängkläder och utstädat i rummet/lägenheten. Ja Nej, inte fritt så länge de har diarréer. Speciellt i början efter en diarréepisod är det noga med handhygienen. Maten serveras i lägenheten. Porslin, glas och bestick diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Enligt Basala hygienrutiner Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Läggs i en vattenlöslig säck* på rummet som tillsluts. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Läggs i vattenlöslig säck på rummet därefter i en gul plastsäck* (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen. Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär/stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen fylls till 2/3 och lämnas till vaktmästare på Eken, se bilaga 1. Avfall förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Blöjor får aldrig läggas på golvet, ev. avföring torkas upp utan dröjsmål med Virkonlösning 1 % (punktdesinfektion). Förpackas i dubbla plastpåsar innan de läggs i vanlig sopsäck. Daglig städning med allrengöringsmedel. Om mycket spill använd Virkon 3 %. Golv Virkon 3 %, övriga ytor Virkon 3%, textilier tvättas i minst. 60 o C. Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med Virkon 3 %. Avtagbara textilier tvättas i maskin minst 60 o C. Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 3 %. * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 12 Maj 2009

14 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning). Typ av handskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Vinylhandskar Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Finns inget Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har ej tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Skriv på bårhusmedelandet Risk för smitta Ange typ av smitta. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar personalen för att minska spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte omsorgstagare med diarré eller smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Utskrivning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter SOSFS AFS 2005: :1 13 Maj 2009

15 Influensa Influensa är en virussjukdom. Det finns tre virustyper, influensa A, B och C, som alla tillhör gruppen ortomyxovirus. Det är främst A och B som ger upphov till den typiska influensasjukdomen. Influensavirus är mycket föränderligt, och därför kan man insjukna i influensa flera gånger. Ibland räcker skyddet helt eller delvis under några års tid. Ibland, då influensavirus ändrat skepnad totalt, blir alla helt mottagliga. Dessa mer uttalade influensautbrott har fått benämningar från de länder där de uppstått, som spanska sjukan, ryska snuvan, asiaten och Hongkong-influensan. Överföringen av virus sker genom luften när en smittad person hostar, nyser och andas ut, men också genom kontakt som att ta i hand. Det är svårt att undvika att föra smittan vidare, eftersom du är som mest smittsam redan ett dygn innan du blir sjuk. Det brukar ta en till tre dagar från smittotillfället tills du blir sjuk. Om du har haft influensa ett år brukar risken minska för att du ska bli smittad igen under de närmast följande åren. Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber (ofta upp över 40 C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka. Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig förkylning. Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära lunginflammationer som ger överdödligheten hos äldre personer i anslutning till influensa. Man kan vaccinera sig mot influensa. Vaccinet ska tas i god tid före en kommande epidemi, och vaccinets sammansättning är anpassad till de i regel tre virusstammar som förväntas dyka upp under den kommande influensasäsongen. Vaccinet rekommenderas i första hand till personer som av medicinska orsaker kan drabbas extra svårt av sjukdomen (t.ex. personer med känd hjärt-/lungsjukdom) och bör också ges till alla över 65 år. Skyddet mot insjuknande i influensa anges till 50 80%. Hos dem som likafullt insjuknar blir symtomen lindrigare och komplikationerna färre. Skyddet mot dödlighet är 80 90%. Det finns nuförtiden också läkemedel som kan ges förebyggande mot influensa A. 14 Maj 2009

16 Virus Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument Influensa Ja, så länge de kliniska symtomen kvarstår. Ja Nej. Maten serveras i lägenheten. Porslin, glas och bestick diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Enligt Basala hygienrutiner Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Smutsig tvätt läggs i en tvättkorg på rummet. Tvätten tvättas separat i minst 60 o C. Läggs i tvättsäck på rummet. Därefter transport till tvätteri. Avfallspåse läggs i den vanliga sophanteringen. Skall samlas upp i förpackningar/behållare som skyddar mot skär/stickskador. Behållaren skall vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall Förpackningen fylls till 2/3 och lämnas till vaktmästare på Eken, se bilaga 1. Avfall läggs i vanlig sopsäck. Blöjor får aldrig läggas på golvet, skickas med i vanlig sopsäck Daglig städning med allrengöringsmedel. Allrengöringsmedel. Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med allrengöringsmedel. Använd engångsmaterial. Flergångsinstrument rengörs med Virkon 1 %. 15 Maj 2009

17 Klädesdräkt/skyddskläder för personal Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen. Klädesdräkt Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning). Munskydd kan användas de två första dygnen. Typ av handskar Vinylhandskar Handdesinfektion Personal Vaccin för personal Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Handsprit se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Vaccination rekommenderas till alla över 65 år samt vid svår sjukdom. Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har ej tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Samtycke från omsorgstagare krävs alltid. Dokumentera i journal. Nej. Rekommendationer OBS! Viktigt att ansvarig chef avgränsar personalen för att minska spridningen till övriga omsorgstagare. Flytta inte smittad omsorgstagare till annat särskilt boende. Utskrivning till ordinärt boende kan ske utan att omsorgstagaren är smittfri. Nödvändiga konsultbesök görs om möjligt på platsen. Om omsorgstagaren behöver besöka mottagning/serviceinrättning så ska mottagande enhet informeras och omsorgstagaren förflyttas i rena kläder/sängkläder. Gällande lagar och föreskrifter SOSFS AFS 2005: :1 16 Maj 2009

18 Bakgrund blodsmitta Betrakta allt blod som tänkbart smittsamt. Du kan aldrig vara säker på att omsorgstagaren inte bär blodsmitta. Med goda arbetsrutiner är risken för smitta mycket liten. Sociala kontakter med omsorgstagaren kräver inga särskilda skyddsåtgärder. I övrigt tillämpas basala hygienrutiner. Alla blodsmittor klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom. Hepatit B Hepatit betyder inflammation i levern orsakad av ett smittämne som kan vara virus, bakterie, svampar eller parasiter. Virus är det viktigaste smittämnet i vården. Hepatit B orsakas av ett virus. Smittämnet är globalt spritt. Hepatit B viruset infekterar enbart människan. Symtomen kan vara gulsot, förhöjda levervärden, nedsatt aptit, trötthet och feber. Ungefär en fjärdedel av de infekterade får inga symtom alls. Hos 5 % blir infektionen kronisk och man fortsätter att vara smittsam. Smittvägar: Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Oskyddat sex I arbetet, stick- och skärskador Risken för smitta vid djupt blodigt stick är 6-30 % beroende på hur smittsamt viruset är. Hepatit C Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor. Hepatit c-virus orsakar en inflammation i levern. Denna ger i många fall inga sjukdomssymtom alls, men många besväras av trötthet och dålig matlust under veckor och månader. En stor del utvecklar en kronisk infektion som så småningom kan leda till levercirros (skrumplever). Risken att bli smittad vid djupt blodigt stick är c:a 3-4%. Smittvägar samma som vid Hepatit B och HIV Humant immunbristvirus (HIV) Smittämnet är ett virus. Hiv-smitta ger en högst varierande sjukdomsbild och inkubationstid. En del av de smittade insjuknar akut omkring 1-4 veckor efter smitttotillfället i s.k. primärinfektion med feber, halsont, muskelvärk och förstorade lymfkörtlar och utslag. Därefter följer en kortare eller längre tid av symtomfrihet. När sjukdomssymtom så småningom uppträder igen är det i form av liknande symtom som vid primärinfektionen. Slutstadiet AIDS innebär att det fullt utvecklade immunbristsyndromet uppstått. Detta stadium utmärks framför allt av en starkt ökad infektionsbenägenhet. Smittvägar Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Smittrisker för personal Blod/blodprodukter via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor. Oskyddat sex I arbetet, stick- och skärskador Risken för smitta vid djupt blodigt stick av HIV- virus är 0,3 % 17 Maj 2009

19 Åtgärder vid stick- och skärskador Stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat). Blod på skadad hud eller slemhinnor (mun, näsa och ögon). Tvätta snarast det skadade hudområdet med tvål och rikligt med vatten. Desinfektera med handdesinfektionsmedel. Skölj med rikligt med vatten om du fått blod i mun eller öga. Identifiera den du stack dig på med namn och personnummer (misstänkt smittförande) Rapportera det inträffade till arbetsledare eller tjänstgörande sjuksköterska. Kommunsjuksköterskan kan vara behjälplig att ta kontakt med infektionsmottagningen/infektionsjouren för rådgivning helst inom 24 timmar, tel 0480/ Detta görs för att ev. akut laboratorieanalys och ev. förebyggande behandling ska kunna inledas så snart som möjligt om risk för HIV- eller Hepatit B-smitta bedöms föreligga. Infektionsmottagningens sjuksköterska faxar en tillbudsanmälan som du får fylla i och faxa tillbaka. Infektionssköterskan följer då upp tillbudet. Prov tas alltid vid stickskada. Dr Brunegård ansvarar för ordinationen på den person du stack dig på. Personen ska godkänna att vi tar prov. Kommunsjuksköterskan tar provet. Personalen som stack sig tar med en ifylld remissför provtagning på lab på Hälsocentralen. Provet behöver inte tas omgående. Kommunsjuksköterskan har ingen skyldighet att ta prov på personal men kan vara behjälplig med remissen. Skriv arbetsskadeanmälan tillsammans med arbetsledare och skyddsombud. Provtagningsinstruktion på patient efter stick eller skärskada: Ett vacutainerrör utan tillsats Fyll i Remiss Mikrobiologi med: Provtagningsdatum och tidpunkt för skadans uppkomst Personnummer och namn, alternativt remissens ID-nummer vid avkodad identitet Remitterande klinik inklusive telefonnummer Ansvarig remitterande läkare Kryssa i Blodsmitteincident och Misstänkt smittförande Om infektionsläkare ordinerar akut analys så skrivs Akut enligt infektionsjour i rutan Diagnos, särskild frågeställning. All provtagning i samband med skada med risk för blodsmitta skall vara kostnadsfri. All provtagning i samband med skada med risk för blodsmitta skall vara kostnadsfri. 18 Maj 2009

20 Blodsmitta HIV, Hepatit B och C Vård av omsorgstagare Krävs isolering Individuell bedömning ska göras om omsorgstagaren blöder lätt eller har vätskande sår. Nej Ja, om inte behov av isolering framkommer vid bedömning enligt ovan. Nej Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Enligt Basala hygienrutiner. Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Hantering av smutsig tvätt Transport av smutsig tvätt från omsorgstagarens lägenhet/rum till tvättstuga Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvätten tvättas i minst 60 o C. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Smutsig tvätt kan transporteras i försluten tvättsäck/korg till tvättstuga. Tvätten transporteras i en försluten tvättsäck/korg. Blanda inte blodig tvätt med andra omsorgstagares tvätt. Skickas i vattenlöslig säck om tvätten är förorenad med blod, därefter i en gul plastsäck (Risktvätt). Därefter transport till tvätteri. Blodsmittat avfall klassas som Smittfarligt avfall och ska läggas i en svart plastsäck och sedan i en s.k. *medicleanbox som lämnas på vårdcentral tillsammans med en ifylld godsdeklaration, se bilaga 1. Vid tveksamhet kontakta MAS. Avfallspåse läggs i ytterligare en plastpåse som försluts innan den läggs i den vanliga sophanteringen Läggs i en kanylburk av plåt, behållaren ska vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall fyll till 2/3, se bilaga 1. Läggs i dubbel plastpåse som knyts ihop, kastas som vanligt avfall, finns blod och kroppsvätska läggs det i en speciell gul behållare med lock som kallas för * medicleanbox, se bilaga 1. Vid tveksamhet kontakta MAS. Blöjor/Urin/Avföring Inkontinensskydd får aldrig läggas på golvet. Ev. spill torkas upp utan dröjsmål med M-Ytdesinfektio eller Virkon 1% (punktdesinfektion) Läggs i dubbel plastpåse som knyts ihop, kastas som vanligt avfall. * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 19 Maj 2009

21 Städning/Rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning Allrengöringsmedel. Spill av kroppsvätskor torkas upp med M-Ytdesinfektion eller Virkon 1%. Allrengöringsmedel på golv. Övriga ytor används M-Ytdesinfektion. Rengöring av hjälpmedel Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med M-Ytdes eller Virkon 1 % vid mycket blodspill. Avtagbara textilier tvättas i maskin i minst 60 o C. Klädesdräkt/skyddskläder för personal Klädesdräkt Arbetskläder ska vara kortärmade och bytas dagligen. Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde (kastas efter användning) Typ av handskar Latexhandskar vid kontakt med blod annars Vinylhandskar. Handdesinfektion Handsprit, se Basala Hygienrutiner. glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Personal Vaccin för personal Finns endast för Hepatit B. Risk för personal att sprida smitta till egen familj Stick skärskada för personal Misstanke om kontakt med Se sid 17. blodsmitta Restriktioner närstående Basala Hygienrutiner. Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Gällande lagar och föreskrifter Smittskyddslag 2004:168 SOSFS 2005:12 AFS 2005:1 2001:1 2001:3 Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. OBS! Sociala kontakter kräver inga skyddsåtgärder. Läkare informerar patienten/omsorgstagaren. Enligt smittskyddslagen har den enskilde en skyldighet att informera om sin smitta. Arbetsgivaren har ett ansvar att informera vidare till den personal som är involverad av vården av omsorgstagaren. Samtycke skall finnas från omsorgstagaren dokumentera i journal om omsorgstagaren godkänner detta. Särskild bisättningssäck krävs (Landstingets C-förråd) Fyll i bårhusmeddelande Risk för smitta. Ange typ av smitta. 2004:1 2005: : :1 2001:1 2001:3 * Medicleanbox en gul plastbehållare med lock 60 liter alternativt 35 liter beställes på landstingets centralförråd art.nr (203 kronor) resp *Latex handskar har mindre genomsläpplighet Art. S=2582, M=2593, L= Maj 2009

22 Bakgrund- Multiresistenta Bakterier MRSA- Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (bakterie ) Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekommer allmänt på sjukvårdsinrättningar i hela världen utanför Sverige, men även inom Sverige har vi en stadig ökning av antalet fall. MRSA är inte mer benägen att ge upphov till infektioner än andra S. aureus, men infektioner orsakade av MRSA kan vara svårbehandlade på grund av att bakterierna är resistenta mot alla penicillinpreparat, och flera andra antibiotika. Erfarenheten visar att redan en låggradig förekomst av MRSA på en vårdinrättning är nästan omöjlig att eliminera. MRSA ger upphov till svårläkta sårinfektioner och även svårläkta lunginflammationer, i vissa fall med dödlig utgång för personer med nedsatt immunförsvar t.ex. äldre multisjuka. Eftersom sårinfektionen ofta blir mycket långvarig så blir det mycket besvärligt för den som är drabbad, med mycket lidande och många kostsamma sjukhusbesök. MRSA smittar på samma sätt som andra S. aureus. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta dvs. smittar via ytor, instrument eller från patient via vårdpersonal till annan patient. Vid dålig efterlevnad av de basala hygienrutinerna kan bakterier överföras till patientens närmiljö via förorenade händer eller handskar. Flera studier har påvisat MRSA-virus på personalkläder, medicinska undersökningsinstrument, dörrhandtag, tangentbord m.m. God handhygien är den viktigaste förutsättningen för att förhindra smittspridning! Provtagning Vårdtagare som under det senaste halvåret behandlats (varit inneliggande, öppenvård pga. sårskada, ingrepp i öppenvård m.m.) på sjukhus/mottagning utomlands eller i område som är s.k. riskområde för MRSA ska efter läkarordination odlas från: Näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna) Perineum (område mellan anus och vagina resp. pung) Svalg Sår, eksem, tracheostoma, peg eller andra hudskador. VRE- Enterokocker med förvärvad resistens mot vancomycin Enterokocker är en bakterie som tillhör normalfloran i tarmen hos människor och djur. Stammar som bildat resistens beskrevs första gången 1988 i England och har sedan dess spridits till alla kontinenter. I Sverige är den dock fortfarande ganska ovanlig. Den är ofta resistent mot de flesta antibiotika. Sedan år 2000 är VRE anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. VRE är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många länder. VRE smittar på samma sätt som MRSA. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta dvs. smittar via ytor, instrument eller från patient via vårdpersonal till annan patient. Vid dålig efterlevnad av de basala hygienrutinerna kan bakterier överföras till patientens närmiljö via förorenade händer eller handskar. 21 Maj 2009

23 ESBL- extended spectrum beta-lactamases Tarmbakterier som Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och besläktade arter tillhör de viktigaste sjukdomsframkallande bakterierna. I allt ökande omfattning rapporteras att de förvärvat en överförbar form av antibiotikaresistens, extended spectrum beta-lactamases ESBL. Resistensen innebär att vissa grupper av antibiotika (penicilliner och cefalosporiner) som länge använts i behandlingen av vanliga infektioner såsom urinvägsinfektioner, infektioner efter bukoperationer och blodförgiftning, inte längre är verksamma. Bakterier med denna resistens har hittills varit sällsynta i Sverige men ökar nu snabbt. Bakterier med ESBL bär ofta samtidigt på resistens mot andra antibiotika och blir på grund av denna multiresistens särskilt svårbehandlade. En infektion orsakad av bakterier som uttrycker ESBL kan framgångsrikt behandlas med antibiotika som ges direkt i blodet (intravenöst), medan antibiotikatabletter inte alltid fungerar. Spridningsvägarna för ESBL-bildande bakterier skiljer sig på intet sätt från spridningen av andra tarmbakterier. Det handlar främst om kontakt främst indirekt, t.ex. via en vårdpersonals händer. Vid bristande följsamhet av basala hygienrutiner kan förorenade händer och kläder föra smittan från en patient till nästa. Direkt smitta mellan patienter kan också förekomma. Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument, undermålig städning, etc. bidrar till smittspridningen. Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om Du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan ha blivit smittbärare av t.ex. MRSA, VRE eller ESBL. 22 Maj 2009

24 MRB Multiresistenta Bakterier Vård av omsorgstagare Krävs isolering Eget rum med toalett Kan vistas i gemensamma utrymmen Porslin/måltidsredskap särskild hantering Personlig hygien Omsorgstagarens tvätt Tvätta i egen tvättmaskin Transport av smutsig tvätt från omsorgstagarens lägenhet/rum till tvättstuga Tvätta i boendets gemensamma tvättmaskin Tvätt som skickas till tvätteri Avfallshantering Sopor från papperskorg Avfall stickande/skärande Injektioner/kanyler/glas Avfall blod/kroppsvätska Fuktiga smutsiga förband Blöjor/Urin/Avföring Städning/rengöring Rengöring av rum/lägenhet Slutstädning MRSA Meticillinresistenta Stafylococcus aureus VRE- Vancomycinresistenta enterokocker ESBL- Extended spectrum beta-lactamases Individuell bedömning, beroende på smittspridningsrisken, t.ex. en omsorgstagare som är avföringsinkontinent eller har vätskande sår bör isoleras. Ja Ja, om inte behov av isolering framkommer vid bedömning enligt ovan. Omsorgstagaren och dennes anhöriga får dock aldrig vistas i tillagningskök. Personal bör servera maten och den boende tvättar och sprit desinficera sina händer först och ev. sår ska vara väl täckta. Serveras med vanliga tallrikar och glas, diskas på vanligt sätt i maskin eller för hand. Viktigt att tänka på hanteringen, vad är smutsigt och vad är rent? Enligt basala hygienrutiner. Smutsig tvätt får aldrig läggas på golv eller möbler. Tvättsäck/korg ska finnas hos omsorgstagaren. Tvätten tvättas i minst 60 o C. I vattenlöslig tvättsäck som har förslutits på rummet. Alltid förtvätt utan tvättmedel vid tvätt med vattenlöslig säck för att den ska kunna lösas upp ordentligt. Viktigt att tänka på hanteringen, vad är smutsigt och vad är rent? Tvätten transporteras i en försluten tvättsäck/korg. Blanda inte tvätt med andra omsorgstagares tvätt. Den vattenlösliga säcken läggs i en gul plastsäck (beställs från C-förrådet LT, risktvätt) som märks innan den skickas till tvätteriet. Avfallet läggs i en plastpåse på rummet som läggs i ytterligare plastpåse vilken försluts innan den läggs i den vanliga sopsäcken. Läggs i en kanylburk av plåt, behållaren ska vara märkt med Smittförande, skärande, stickande avfall fyll till 2/3, se bilaga 1. Läggs i dubbla plastpåsar, ev. spill punktdesinficeras med Virkon 1 % eller M-Ytdes. Läggs i dubbla plastpåsar som knyts ihop, kastas som vanligt avfall. Rumsbunden städutrustning, golven städas med vanligt rengöringsmedel, övriga ytor rengörs med Virkon 1% eller M-Ytdes dagligen. Spill av kontaminerat material torkas upp med M-Ytdes eller Virkon 1% (punktdesinfektion). Rummet rengörs med Virkon 1 % eller M-Ytdes. Textilier tvättas i minst 60 o C. 23 Maj 2009

25 Rengöring av hjälpmedel Rengöring av instrument eller i Virkon 1 % i behållare som tål desinfektionsmedel. Klädesdräkt/skyddskläder för personal Klädesdräkt Arbetskläder ska vara kortärmade och bytas dagligen. Tvättas i minst 60 o C. Skyddskläder Engångs plastförkläde. Bytes efter varje tillfälle. Typ av handskar Latexhandskar Handdesinfektion Handsprit se Basala Hygienrutiner glöm inte att armarna också måste spritas efter vårdarbete. Personal Vaccin för personal Finns inget Risk för personal att sprida smitta till egen familj Närstående Restriktioner närstående Samtycke Finns samtycke från omsorgstagare om tillåtelse att informera personal/besökare Omhändertagande av avliden person Särskilt omhändertagande Gällande lagar och föreskrifter Smittskyddslag SOSFS AFS Hjälpmedlen rengörs i lägenheten med M-Ytdes eller Virkon 1 %. Avtagbara textilier tvättas i maskin i minst 60 o C. Andra textilier som inte kan tvättas slängs. Använd engångsmaterial. Om flergångsinstrument används rengörs och desinficeras de i en diskdesinfektor Personal med sår eller eksem eller som äter antibiotika ska inte vara delaktiga i den direkta vården med smittade omsorgstagare Om man inte följer givna föreskrifter vad gäller klädsel, skyddskläder och handskar (basala hygienrutiner) kan man själv bli smittad vilket även kan innebära en risk för anhöriga. Besökare ska tillämpa god handhygien och de har inte tillträde till allmänna utrymmen i SÄBO eller annan lokal för mathantering. De får inte besöka andra omsorgstagare efter det att de varit hos den smittbärande. Läkare informerar patienten/omsorgstagaren. Enligt smittskyddslagen har den enskilde en skyldighet att informera om sin smitta. Arbetsgivaren har ett ansvar att informera vidare till den personal som är involverad i vården av omsorgstagaren. Samtycke skall finnas från omsorgstagaren. Omhändertagande sker på vanligt sätt. Bisättningssäck krävs. Fyll i bårhusmeddelande Risk för smitta. Ange typ av smitta. Det är viktigt att tänka på att bisättningssäcken är ren på utsidan. 2004:168, 2004: : :1 2001:1 2001:3 * 2) Gul plastsäck (risktvätt) kostar 2,50 kr st. Artikelnummer 3261, Landstingets C-förråd. 24 Maj 2009

26 Hantering av Skabb Orsak Skabb orsakas av ett litet djur, kvalster, som kryper in under huden och sätter sig i synnerhet i fingerveck, underarmarnas insidor, runt naveln, midja, könsorgan, runt bröstvårtor hos kvinnor. Symtom Skabb bildar gångar i huden som ger upphov till svår klåda, särskilt under natten. Även rödaktiga knottror och blåsor kan uppstå på huden som kan likna eksem. Tänk alltid på skabb vid oklar klåda. Smittspridning Skabb sprids främst genom hud till hud kontakt. Spridning via kläder och sängkläder sker endast om den sjuke nyligen har använt dessa. En drabbad person kan ha mellan 5 15 skabbdjur på sin hud men äldre med sänkt immunförsvar kan däremot ha tusentals eller ända upptill miljontals kvalster på huden, dessa personer är mycket smittsamma. Inkubationstid Inkubationstid är 2 10 veckor vid primär exponering men kan vara 1 4 dagar efter ett förnyat smittillfälle. En person kan vara smittsam under inkubationstiden. Känslighet Skabbdjur är känsliga för värme och uttorkning. Vid normal rumstemperatur dör oftast skabbdjuren efter 2-3 dagar utanför sitt värddjur, människan. Skabbdjur överlever inte tvätt i 60 grader. Rutiner - Rutiner för basal hygien skall följas. Glöm inte att även sprita underarmarna. - Plastförkläde skall användas vid nära kroppskontakt och vid bäddning. - Kläder, handdukar och sänglinne som personen använt under de senaste tre dygnen skall tvättas i minst 60 grader. - Sängmadrass vädras i 3 dygn. - Städning sker med rengöringsmedel och vatten. Behandling av Skabb Behandling ska bara ske på läkarordination - läkaren ska även göra bedömning om familjemedlemmar osv. ska behandlas. 25 Maj 2009

27 Dokumentet utarbetat av: Eila Medin/Ann-Britt Johansson MAS Emmaboda Inger Bergström MAS Nybro Kerstin Jonskog MAS Torsås Peo Westberg MAS Borgholm Anita Rosell MAS Mörbylånga Annika Lindquist MAS Kalmar Granskat av: Lars Bernhoff Hygiensjuksköterska Kalmar Läns Landsting Ny revision Anita Rosell MAS Mörbylånga Ann-Britt Johansson MAS Emmaboda Anders Törnblom MAS Västervik Annika Lindqvist MAS Kalmar 26 Maj 2009

28 VIMMERBY KOMMUN Bilaga 1 OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA Riktlinjer för hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvård, SOSFS 2005:26 Smittförande avfall är: Organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom. Avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor t.ex kanyler, lancetter, knivblad mm Avfallshantering vid injektioner och provtagning. Vid injektioner och provtagning på patient används latexhandskar. Provtagningsnålar, injektionskanyler och sprutor läggs i en speciell gul plastburk. Burken beställs från C- förrådet. Burken lämnas försluten till vaktmästaren på Eken, när den blir full. Vi får ställa burken utanför vaktmästarens dörr. Om man trots försiktighet sticker sig på kanyl eller provtagningsnål skall detta anmälas som arbetsskada och testning sker för att se om man blivit smittad, se hygienprogram. Avfallshantering vid sårvård. Patientansvarig sjuksköterska bedömer om avfallet skall bedömas som smittförande. Vid tveksamhet kontaktas hygiensköterskan för rådgivning. Vid omläggning av sår på patient med misstänkt smitta, används latexhandskar och plastförkläde. Vid små sår kan avfallet viras in i handsken och slängas med det vanliga avfallet. Vid större sår med mycket nedsölat avfall, kräkningar och/eller diarréer läggs avfallet i en platspåse i en gul medicleanbehållare och lämnas till vaktmästare på hälsocentralen inom 24 timmar. Kontakta vaktmästarna på tel: 070/ eller 0702/ Medicleanbox, finns att beställa på Landstingets c-förråd. Medicleanbehållaren skall märkas med vit etikett med följande text: SMITTFÖRANDE AVFALL Tvätt. Vid blod på eller kraftigare nersölning av textilier kan dessa tvättas i tvättmaskin separat, helst i 85 grader eller i den högsta temperatur som textilien tillåter, se hygienprogram. Rengöring av nedsmutsade ytor. Vid daglig städning av rum/lägenhet används allrengöringsmedel. Rengöring av små ytor eller borttagande av stänk görs med Ytdecinfektion. Rengöring av större ytor efter nedsölning ex golvtvätt görs med Vircon, se hygienprogram.. Birgitta Alexandersson MAS 27 Maj 2009

29 Information till boende och deras anhöriga Vid besök av närstående vid utbrott av magsjuka Informera om att smittan sprids via kontakt. Det är framförallt händerna vi överför smittan med. Visa var handsprit finns och uppmana den besökande att sprita in händerna noga efter besöket. Ytterkläder bör hängas av utanför den smittade enheten och handväskor, kassar och dylikt ska absolut inte ställas på golvet. 28 Maj 2009

30 OBS! Här finns smittsam magsjuka! Tag kontakt med personal för information om hur du undviker att få eller sprida smittan 29 Maj 2009

31 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA EPIDEMIOLOGIBLAD Enhet: Patient Symtomstart Insjuknandedatum Symtomfri, datum Förklarad smittfri, datum Slutstädning har skett, datum Ansvarig sjuksköterska: Skickas till MAS efter avslutad epidemi. 30 Maj 2009

32 VIMMERBY KOMMUN Omsorgsförvaltningen VIMMERBY

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation 2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Tipspromenad - Calici

Tipspromenad - Calici Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 5 Vårdhygien avfallshantering smitta 3 5.1 Vårdhygien 3 5.2 Handhygien 4 5.3 Personalklädsel 5 5.4 Tvätthantering

Läs mer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion. Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer