Regionala energibolag Vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden Lukas Radebrand & Jakob Lewin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala energibolag Vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden 1996-2006. Lukas Radebrand & Jakob Lewin"

Transkript

1 Regionala energibolag Vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden Lukas Radebrand & Jakob Lewin

2 Förord Detta examensarbete är det avslutande momentet i våra civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Det har varit en intressant och spännande studie där vi fått förmånen att i sex månader fördjupa oss i de regionala energibolagens vägval och utveckling under perioden Examensarbetet är genomfört på uppdrag av KTH Executive School och adjungerad professor Eric Giertz vid institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation. Examensarbetet sker inom ramen för ett forskningsprogram som finansieras av Energimyndigheten. Vi vill tacka alla de företag som har ställt upp på intervjuer; Lunds Energikoncernen, Öresundskraft, Göteborg Energi, Tekniska Verken i Linköping, Östkraft, Mälarenergi och Skellefteå Kraft. Vi vill även framföra ett stort tack till vår handledare på KTH Executive School, Teknologie Doktor Fredrik Lagergren samt till vår handledare på KTH, professor Thomas Sandberg, för handledning, värdefulla synpunkter och givande diskussioner. Dessutom vill vi tacka personalen på KTH Executive School samt våra kollegor Per Magnusson, Martin Vallstrand och Christian Johansson som skrivit examensarbete parallellt med oss inom samma forskningsprojekt. Slutligen vill vi tacka Björn Carlsson för värdefulla råd och kritik. Stockholm, december 2007 Jakob Lewin, Lukas Radebrand 2

3 Sammanfattning Sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden 1996 har elbranschen genomgått en konsolidering. Antal aktörer har minskat kraftigt och idag domineras den svenska el- och fjärrvärmemarknaden av tre stora internationella företag, Vattenfall, EON och Fortum. Vid sidan av dessa finns dock sex regionala energikoncerner och ett flertal mindre lokala aktörer. De regionala energibolagen har under perioden utvecklats från att ha varit lokala aktörer till att idag vara regionala energikoncerner. Examensarbetet syftar till att undersöka hur de sex regionala energiföretagen utvecklats under de tio år som gått efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden och vilka vägval som lett fram till dagens situation. Studien visar att de regionala energibolagen har expanderat kraftigt. I genomsnitt har omsättningen ökat med 240 procent under tioårsperioden, vilket är en årlig tillväxt på över 20 procent. Elhandel är det verksamhetsområde där tillväxten varit kraftigast. Expansionen har skett på olika sätt; vissa bolag har vuxit organiskt, medan andra vuxit genom förvärv och/eller samarbeten. Ett uttalat incitament till expansion har varit jakten på skalfördelar och effektivare organisationer. Studien visar dock att avkastning och rörelsemarginaler har försämrats för majoriteten av bolagen jämfört med Det är dock felaktigt att endast se till nyckeltalen, för att bedöma prestation. I och med att flera verksamheter är monopolverksamheter avspeglar inte vinst eller lönsamhetsmått hur bra energibolaget presterar. Kostnadseffektivitet är ett betydligt bättre mått på prestation. Vi har i vår studie analyserat om expansionen inom eldistribution lett till skalfördelar och lägre kostnad per kund. Vi har dock inte funnit något som stödjer detta. Att skapa effektivare organisationer har varit en anledning till expansion men vi har även identifierat andra drivkrafter. Ledande personer i flera av de regionala energibolagen menar att det är viktigt att de utvecklas och växer för att på så sätt kunna behålla och rekrytera folk med rätt kompetens. Andra viktiga skäl har varit viljan att kunna erbjuda ett alternativ till de tre stora energibolagen, en önskan att inte förvärra oligopolsituationen, samt att expandera varumärket. Framöver vill samtliga aktörer fortsätta expandera. Vi ser dock vissa svårigheter med detta. Dels för att antalet uppköpsobjekt har reducerats kraftigt och dels för att respektive bolags soliditet ligger marginellt över, eller under, soliditetsmålet. Förutom förvärvsbaserad expansion kan det dock finnas andra sätt att expandera på, däribland samarbete med andra mindre aktörer. 3

4 Innehållsförteckning 1 Om studien Syfte Problemformulering Avgränsningar Disposition Metod Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden Tre grupperingar energibolag Verksamhetsområden Marknadsandelar sett till verksamhetsområden Konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden Konkurrensfördelar & konsolideringar Konkurrensfördelar inom elhandel - differentiering eller storskalighet? De fyra konsolideringsstegen De regionala energibolagens strategiska vägval Göteborg Energi Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping Öresundskraft Skellefteå Kraft Lunds Energikoncernen Strategiska val & utveckling en jämförelse Storskalighet eller differentiering? Har expansionen varit lönsam? Analys av rörelsemarginal och avkastning Framtida expansionsmöjligheter Slutsats Avslutande diskussion & rekommendationer Referenser Bilagor

5 1 Om studien El och fjärrvärmemarknaden i Sverige domineras av tre stora internationella företag Vattenfall, EON och Fortum. Vid sidan av dessa finns ett stort antal andra energiföretag. Det finns idag sex större energikoncerner som verkar på en regional energimarknad i Sverige och som vardera omsätter mellan 2-6 miljarder kronor per år. Dessa företag och deras ägare valde tidigt efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden att målmedvetet bygga större konstellationer och agera på betydligt större marknader än de ursprungligen agerade ifrån. Dessa företag har ursprungligen varit lokala aktörer. De tre stora aktörernas strategiska vägval och utveckling sedan konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden har dokumenterats i flertal studier, exempelvis i Kaijser och Högselius studie När folkhemselen blev internationell. Mot denna bakgrund vänds istället, i denna studie, fokus mot de regionala energibolagen. Studien, som initierades på uppdrag av KTH Executive School skall kartlägga de regionala energibolagens strategiska vägval och finansiella utveckling från 1996 och framåt. Med detta som utgångspunkt skall även studien försöka undersöka vilka skäl som låg bakom de strategiska vägvalen och vilka framtida vägval de regionala energibolagen står inför. De sex energiföretagen som är med i studien är: 1. Göteborgs energi 2. Tekniska verken 3. Öresundskraft 4. Mälarenergi 5. Lunds energikoncern 6. Skellefteå kraft 5

6 1.1 Syfte Examensarbetet ska undersöka hur de sex regionala energiföretagen utvecklats under de tio år som gått efter konkurrensutsättningen av el- och fjärrvärmemarknaden och vilka vägval som lett fram till dagens situation. Dagens och morgondagens strategiska situation för företagens verksamheter ska beskrivas avseende förvärv, konkurrensfördelar, avkastningskrav och ägarförändringar. 1.2 Problemformulering Frågor som denna studie ämnar svara på är: Vilka tydliga strategiska vägval har gjorts? Hur har respektive företags verksamhet utvecklats under tioårsperioden , avseende omsättning och affärsområden? Varför en regional strategi? Vilka konsekvenser har denna strategi medfört, avseende lönsamhet, kostnader, marginaler och prissättning på monopolverksamheter? Utvecklingsvägar idag? Kan energibolagen fortsätta expandera i samma takt? Hur kommer el- och fjärrvärmemarknaden utvecklas framöver? 1.3 Avgränsningar Denna studie är begränsad till den svenska el- och fjärrvärmemarknaden och studien är inriktad på utvecklingen från 1996 fram till Vi studerar endast de regionala energibolagen. Med de regionala energibolagen menas i denna studie de energibolag som en gång varit lokala men som idag verkar på en regionalmarknad och som har en omsättning mellan 2-6 miljarder sek. Studien fokuserar på el- och fjärrvärmemarknaden av skälet att samtliga energibolag studien kartlägger är verksamma på dessa två marknader. Övriga produkter och tjänster som tillhandahålls, som till exempel vatten och avlopp, gas, fjärrkyla etcetera, behandlas endast i begränsad omfattning. 6

7 1.4 Disposition Denna rapport är uppdelad i sju kapitel. För att ge en bild av hur rapporten är upplagd ges här en kort beskrivning av dess disposition. Kapitel 1: Om studien Det inledande kapitlet syftar till att ge en bakgrund till det undersökningsområde arbetet berör och den problematik som ligger till grund för arbetet. Även tillvägagångssättet och studiens vetenskapliga ansats presenteras. Kapitel 2: Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden Kapitel två syftar till att ge en allmän introduktion och grundläggande förståelse för eloch fjärrvärmemarknaden som den ser ut idag. Med detta som utgångspunkt utreds vilka aktörer som finns, vilka verksamhetsområden som förekommer samt hur marknadsandelar är fördelade mellan aktörerna. Kapitlet syftar även till att ge en förståelse för under vilka förutsättningar de regionala energibolagen har formats under. Kapitel 3: Långsiktiga förhållningssätt i samband med konkurrensutsättningen Vår teoretiska referensram behandlas här. Den bidrar till en förförståelse när vi senare ska beskriva de utvalda energibolagen och ger oss även en möjlighet att jämföra teori och empiri senare i studien. Kapitel 4: De regionala energibolagens strategiska vägval Kapitel 4 är kärnan i studien. Utgångspunkten för varje företagsbeskrivning är 1996 då elmarknaden konkurrensutsattes. Med denna referenspunkt granskas verksamhetsområden, strategiska vägval, omsättning, förvärv, samt framtida vägval. För att undersöka strategiska vägval granskas affärer och investeringar som respektive bolag har gjort. Vilka typer av investeringar och förvärv har gjorts och varför? Vilka områden har de valt att expandera inom och hur mycket? På vilket sätt har de expanderat? Kapitel 5: Strategiska vägval och utveckling en jämförelse Kapitel fem svarar på den ursprungliga frågeställningen. Det görs en jämförelse mellan de regionala energibolagen, avseende sättet de har valt att expandera på och vilka områden de har valt att expandera inom. Genom denna jämförelse erhålls ett mönster. Kapitel 6: Slutsats I kapitel sex sammanfattas det viktigaste från kapitel fyra och fem. Kapitel 7: Diskussion och rekommendationer I det avslutande kapitlet diskuteras framtida möjligheter och det förs även en diskussion kring vad vi anser att de regionala energibolagen bör förändra i sin verksamhet. 7

8 1.5 Metod En fallstudie Fallstudier är ett av många sätt att göra en samhällsvetenskaplig undersökning på. Istället för att göra ett stort antal stickprov för ett fåtal fall, undersöks en händelse eller företeelse, dvs. ett fall, djupgående för att erhålla kunskap om ett fenomen. Metoden kan användas för att både testa befintliga teorier och generera nya (Alvesson & Sköldberg, 1994). Rapporten är baserad på en fallstudie. Vi har studerat sex regionala energibolag djupgående för att dels erhålla nya teorier och dels testa befintliga. Vi har i studien grävt djupt avseende ett flertal strategiska aspekter hos företagen, vilket gjort att vi har erhållit ett djup. Nackdelen med fallstudier kan vara att de, genom sitt djup, saknar bredd vilket kan påverka dess generaliserbarhet. Vi anser emellertid att vår studie även har en bredd. Undersökningsområdet är väl definierat till de sex regionala energibolagen och vi har inte behövt exkludera bolag som uppvisar samma karaktäristik. Nackdelen med att använda sex företag är att det sker på bekostnaden av studiens djup, då mindre tid kan ägnas åt varje enskilt företag. Det har funnits svårigheter i studien avseende insamlandet av finansiell data. Till exempel har finansiell data från affärsområdena elhandel och fjärrvärme i många fall varit svårtillgängliga till den grad att ett nytt examensarbete skulle krävas för en djupgående studie. Vi anser att det hade funnits en poäng med att begränsa studien ytterligare så att djupare kunskap hade kunnat erhållas inom dessa områden. Hade vi till exempel valt att endast fokusera på ett regionalt energibolag hade en mer djupgående analys kunnat göras och problematiken med skalfördelar utredas vidare. Dock hade detta skett på bekostnad av undersökningens generaliserbarhet som vi anser är denna studies styrka (Alvesson & Sköldberg, 1994). En kvalitativ studie med kvantitativa inslag Frågeställningar, inom samhällsvetenskap, kan behandlas antingen genom kvalitativa eller kvantitativa studier. Den ena metoden utesluter dock inte den andra; kvalitativa studier har inte sällan kvantitativa inslag och vice versa. Skillnaden mellan metoderna är att den kvalitativa använder tolkning, medan den kvantitativa använder mätningar, för att beskriva och förklara ett fenomen. Den kvalitativa metoden använder verbala beskrivningar som utgångspunkt, medan den kvantitativa metoden har kvantifierbar information, siffror och statistik, som utgångspunkt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Med våra frågeställningar som bakgrund ansåg vi att en kombination av dessa två synsätt var lämpligast. Studien är i sin helhet kvalitativ men med kvantitativa inslag. Intervjuerna var kvalitativt utformade; de var ostrukturerade i den mening att frågorna var öppna och intervjuerna informella. Svaren byggde på respondenternas tolkning av verkligheten och som i sin tur tolkades av oss. Samma vetenskapliga synsätt användes vid insamlandet av strategisk information från verbala beskrivningar. Denna information kunde inte kvantifieras och mätas och är därmed kvalitativ. Ett alternativt tillvägagångssätt kunde ha 8

9 varit att inhämta information från respondenterna genom till exempel strukturerade intervjuer, som enkäter, för att möjliggöra kvantifiering av svaren. Risken med strukturerade intervjuer är dock att man går miste om ny information från respondenterna. Insamlandet av finansiell information var å andra sidan mätbart och kvantifierbart. Siffrorna inhämtades från resultaträkningar och balansräkningar och utgjorde grunden för studiens kvantitativa del. Tillvägagångssätt för insamling av information och data Med våra frågeställningar och syfte som utgångspunkt valde vi att gå till väga på följande sätt: 1. Först undersökte vi årsredovisningar för perioden , för inskaffande av information om bolagen som ingår i studien. Den avsåg dels finansiell information i form av siffror från balans och resultaträkningar och dels strategisk information från utsagor. 2. I samband med undersökningar av årsredovisningar undersöktes även artiklar i mediearkiv för att erhålla information som ej var tillgänglig i årsredovisningarna. 3. När all information från årsredovisningar och artiklar var insamlad var det dags för intervjuer av respektive bolags verkställande direktör. Dessa syftade till att fylla i luckor och omfattade främst frågor rörande bakomliggande skäl för strategiskt handlande. Information från årsredovisningar, mediearkiv och intervjuer utmynnades därefter i sex företagsbeskrivningar för respektive bolag under perioden När företagsbeskrivningar var sammanställda återstod att analysera företagen. Detta gjordes genom att främst jämföra de regionala energibolagen, avseende strategiskt handlande och finansiell utveckling, med varandra. 9

10 2 Den svenska el- och fjärrvärmemarknaden Detta kapitel syftar till att ge en allmän introduktion och grundläggande förståelse för eloch fjärrvärmemarknaden som den ser ut idag. Med detta som utgångspunkt utreds aktörer, verksamhetsområden och marknadsandelar. Innan studien fokuserar på de sex regionala energibolagen behövs också en förståelse för under vilka förutsättningar de har vuxit fram och formats under. De energibolag som denna studie kartlägger kan ej isoleras utan har påverkats i hög grad av omgivningen. De har en gång varit lokala energibolag, och för att förstå under vilka förutsättningar de har formats under ges en översiktlig beskrivning av el- och fjärrvärmemarknadens regelverk innan och efter 1996 då den konkurrensutsattes. 2.1 Tre grupperingar energibolag Efter en konsolidering av el- och fjärrvärmemarknaden i Sverige de 10 senaste åren, domineras idag 1 el- och fjärrvärmemarknaden av tre stora energiföretag; Vattenfall, E.ON och Fortum, som omsätter mellan 40 och 700 miljarder årligen. Dessa bolag är internationella och verkar på en europeisk marknad. Utöver dessa finns sex regionala energibolag som innan konkurrensutsättningen av elmarknaden verkade inom sina kommunala gränser men som idag verkar på en regional marknad. De regionala energibolagen omsätter vardera idag mellan två och sex miljarder årligen. Förutom de regionala aktörerna finns det ett stort antal lokala energibolag som verkar inom sin kommun gräns 2. De har till skillnad från de regionala energibolagen valt att förbli lokala efter De omsätter vardera under en miljard årligen. De tre grupperingarna 18% 14% De tre stora energibolagen Regionala energibolagen Lokala energibolagen 68% Figur 1. Marknadsandelar på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden sett till omsättningen för de tre kategorierna energibolag. 1 Vi kommer att i fortsättningen utgå från att 2006 är i år om inte annat anges. 2 Se Magnusson & Vallstrand examensarbete Strategier i lokala energibolag. 10

11 Sett till omsättningen utgör de tre stora energibolagen 68 procent av marknaden idag. De regionala bolagen utgör 14 procent och de lokala energibolagen 18 procent. I denna beräkning av marknadsandelar är små energibolag med en omsättning under 100 Mkr utelämnade. Totalt uppgår el- och fjärrvärmemarknaden i Sverige då till 128 miljarder SEK. De tre stora energibolagen Vattenfall är idag den största aktören på den svenska elmarknaden. Bolaget ägs till 100 procent av svenska staten och var fram till början på 90-talet ett statligt verk (Högselius & Kaijser, 2007). Vattenfall har en total omsättning på 146 miljarder SEK varav Norden svarar för 48 miljarder SEK. Av Vattenfalls verksamhet i Norden kommer ungefär 36 miljarder SEK från den svenska marknaden. Bolagets verksamhet i Sverige hade en vinstmarginal på 21 procent 2006 och en avkastning på totalt kapital på 14 procent (Vattenfalls årsredovisning, 2006). Fortum är det största bolaget inom elhandel, eldistribution och värme i Norden. Bolaget är börsnoterat på Helsingforsbörsen men en majoritet av aktierna ägs av finska staten. Fortum har en omsättning på 43 miljarder SEK varav 23 miljarder SEK är från verksamhet på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden. Bolagets verksamhet i Sverige hade 2006 en vinstmarginal på 34 procent och en avkastning på totalt kapital på 17 procent (Fortums årsredovisning 2006). E.ON är med en omsättning på 643 miljarder SEK, den största aktören av de tre stora på den internationella el- och fjärrvärmemarknaden. Sett till den svenska marknaden omsätter dock bolaget endast 26 miljarder SEK och placerar sig därmed efter Vattenfall som det största energibolaget. Bolaget har en kort historia i sin nuvarande form. År 2004 köpte Sydkraft upp Graninge och i september 2005 ombildades Sydkraft till E.ON Sverige. Bolaget hade 2006 en vinstmarginal på 18 procent och en avkastning på totalt kapital på 7.7 procent (E.ONs Årsredovisning 2006). Regionala energibolagen 3 Från de tre stora energibolagen är det ett stort hopp i omsättning till nästa grupp energibolag som har en betydligt lägre omsättning. Skellefteå Kraft, Öresundskraft, Lunds Energikoncernen, Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping och Göteborg Energi är en grupp företag som vi har valt att benämna regionala energibolag och som är i fokus i denna studie. Dessa bolag är kommunalt ägda och agerar inom en region i Sverige och flera av dem har vuxit kraftigt under 1990-talet och 2000-talet främst genom förvärv eller samarbeten med andra kommunalt ägda energibolag. De regionala energibolagen har en omsättning mellan två till sex miljarder SEK. 3 Informationen i detta avsnitt är tagen från respektive bolags årsredovisningar för perioden

12 Mkr 6,000 Regionala energibolagen 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 0 Mälarenergi Tekniska Verken Göteborg energi Lunds Energi Öresundskraft Skellefteå Kraft Figur 2. Omsättningen 2006 för de sex regionala energibolagen på den svenska el- och fjärrvärmemarknaden. Nedan följer en kort beskrivning av respektive regionalt energibolag avseende ägardirektiv och verksamhetsområden. Göteborg Energi Göteborg Energi ägs av Göteborg kommun. I egenskap av kommunalt bolag skall bolaget beakta kommuninvånarnas intresse och ha skäliga priser på monopolverksamheterna eldistribution och fjärrvärme. I ägardirektivet betonas det att bolaget skall vara en regional aktör inom eldistribution och fjärrvärme men med en verksamhet som inte sträcker sig längre än 12 mils radie från kommunens gräns. Göteborg Energi har idag ett soliditetsmål på 30 procent samt ett avkastningskrav på totalt kapital på sju procent. Dessa mål skall ses som vägledande för framtida verksamhet. Göteborg Energi är idag en av de större aktörerna på den svenska energimarknaden med ett omfattande produktutbud. Naturgas, där Göteborg Energi är en av de stora aktörerna med sitt fördelaktiga geografiska läge, distribuerar bolaget genom rör i regionen. Övriga viktiga produktområden är distribution av el samt fjärrvärme. Dessa verksamheter omfattar inte bara Göteborg kommun, utan sträcker sig till grannkommunerna Partille och Lerum, samt de mer avlägsna kommunerna Falbygden och Alebygge där man äger och driver lokala nät. Förutom distribution av el och fjärrvärme har Göteborg Energi också produktion. Fjärrvärmeproduktion har historiskt varit ett stort verksamhetsområde för Göteborg Energi, medan elproduktionen varit begränsad. Genom uppbyggandet av Rya kraftvärmeverk, som skall producera el och fjärrvärme med start 2007, kommer elproduktionen att öka väsentligt. Göteborg Energi säljer idag inte el till slutkund. Denna 12

13 verksamhet upphörde i samband med bildandet av elhandelsbolaget Plusenergi 1999 tillsammans med Vattenfall. Intäktsmässigt har utvecklingen sedan konkurrensutsättningen varit en expansion inom el - och värmedistribution och tillbakagång inom elförsäljning mot slutkund, se figur 3. (GWh) , ,100 3, Elförsäljning Eldistribution Elproduktion Värmeförsäljning Gas ,951 3,984 Figur 3. Volym i GWh per verksamhetsområde åren 1996 och 2006 för Göteborg Energi Mälarenergi Mälarenergi ägs av Västerås kommun. I egenskap av kommunalt energibolag finns det ett uttalat intresse om att ha låga priser i bolagets ägardirektiv. Nyckeltal som ägarna har fastställt är i nuläget sex procent avkastning på totalt kapital samt ett soliditetskrav på 36 procent. Utöver låga priser vill ägarna ha en årlig utdelning på tio Mkr. Jämfört med de övriga regionala energibolagen är Mälarenergi, sett till omsättningen, en liten aktör. År 2006 omsattes Mkr jämfört med t.ex. Tekniska Verken i Linköping som omsatte Mkr samma år. Bland de regionala energibolagen är endast Lunds Energikoncernen en mindre aktör. Mälarenergi är verksam inom samtliga produktområden på fjärrvärme- och elmarknaden. Bolaget ansvarar för eldistribution och fjärrvärmedistribution inom Västerås kommun och kringliggande kommuner. Till skillnad från Göteborg Energi har Mälarenergi valt att ha kvar sin elhandelsverksamhet efter konkurrensutsättningen, och agerar idag som en nationell aktör inom elhandeln. I förhållande till Göteborg Energi har Mälarenergi stor elproduktion. Totalt brukar ett normalår ge mellan GWh. Figur 5 visar hur verksamheten såg ut vid konkurrensutsättningen och tio år senare. Den totala leveransvolymen har gått från ca 3400 GWh till ca 6000 GWh. Elhandeln och eldistributionen har ökat i volym medan elproduktionen har minskat en aning. 13

14 (GWh) ,617 1, Elhandel Eldistribution Elproduktion Fjärrvärme Fjärrkyla 1,010 1,002 3,079 1,406 1,920 Figur 4. Omsättning per verksamhetsområde 1996 och 2006 för Mälarenergi. Tekniska Verken i Linköping 4 Ägarna, Linköping kommun, betonar vikten av att hålla nere priserna på distributionsverksamheterna. Vad gäller den ekonomiska ställningen skall utveckling och investeringar medges utan ägartillskott. Kommunens långsiktiga krav på avkastning och soliditet skall vara styrande, enligt ägardirektivet, för bolagens planering på såväl lång som kort sikt. Bolaget skall ha en långsiktig soliditet på procent samt en avkastning på eget kapital på procent. I dagsläget är Tekniska Verken den största aktören, sett till omsättningen, av de regionala energibolagen. Bolaget omsatte närmare Mkr år En siffra som kan jämföras med Lunds Energikoncernens omsättning på Mkr samma år. En anledning till storleken är främst den omfattande elhandelsverksamheten genom dotterbolaget Östkraft, som är en av de större aktörerna på den svenska elhandelsmarknaden. Inom distributionsverksamheten agerar Tekniska Verken regionalt och är verksam inom Linköping och Katrineholm kommun via dotterbolaget Katrineholm Energibolag AB. Figur 4 nedan visar levererad volym i GWh per verksamhetsområde 1996 och Intressant att se är hur elförsäljningen har femfaldigas avseende såld volym till slutkund. Den totala volymen har gått från ca 4200 GWh till idag ca 9000 GWh. 4 Bolaget heter Tekniska Verken i Linköping. Framöver kommer vi dock, för enkelhetens skull, att skriva Tekniska Verken. 14

15 (GWh) , Elförsäljning Elproduktion Värmeförsäljning Fjärrkyla Eldistribution 0.0 1, ,740 Figur 5. Omsättning per verksamhetsområde 1996 och 2006 i GWh för Tekniska Verken. Öresundskraft Öresundskraft, tidigare Helsingborg Energi, ägs i grunden av Helsingborgs Stad. Ägardirektivet betonar vikten av att prisnivån på monopolverksamheterna fjärrvärme och elnät ska vara lägre än genomsnittet i Sverige övriga verksamheter ska vara kommersiellt prissatta. Ägarna har satt ett krav på att soliditeten inte får understiga 35 procent och har satt ett avkastningskrav på eget kapital på tio procent. Öresundskraft är verksam inom elhandel, eldistribution, fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Den totala uppgången, sett till samtliga verksamhetsområden, är cirka 4000 GWh, sedan tio år tillbaka. Sedan 1996 har en expansion inom affärsområdet elhandel och distribution varit en tydlig trend. Sett till GWh har affärsområdet vuxit med cirka 400 procent under perioden Övriga affärsområden har haft en betydligt blygsammare utveckling, se figur 6. (GWh) elhandel och distribution fjärrvärme Gas fjärrkyla Figur 6. Omsättning i GWh åren 1996 och 2006 för respektive verksamhetsområde för Öresundskraft. 15

16 Lunds Energikoncernen Lunds Energikoncernen, är det sydligaste bolaget i denna studie och skiljer sig från övriga energibolag ur ett ägarperspektiv. Företaget ägs inte endast av en enskild kommun utan av fyra kommuner, huvudägare är Lunds kommun som äger 82,4 procent, de övriga ägarna är Eslövs kommun 12 procent, Hörby kommun 3,5 procent och Lomma kommun som äger 2,1 procent. Ägarna vill att avkastningen på totalt kapital ska ligga runt åtta procent samt att priserna på eldistribution och fjärrvärme ska vara skäliga. Utöver krav på skäliga priser och avkastning vill ägarna att Lunds Energikoncernen skall ha en soliditet på 40 procent och ett rörelseresultat mellan Mkr om året (Samuelsson, ). Lunds Energikoncernens verksamhet omfattar eldistribution, elförsäljning, elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla och naturgas. Verksamheten är främst fokuserad i södra Sverige men har på senare tid även spridit sig uppåt i landet, främst inom elhandel. Tillsammans med Göteborg Energi och Öresundskraft är Lunds Energikoncernen en av de stora aktörerna inom distribution av naturgas. Figur 7 visar hur verksamheten utvecklats sedan 1996, omsättningen har ökat med 273 procent. Det är framförallt affärsområdet elförsäljning, som omfattar elhandel och elproduktion, som expanderat under perioden Elhandeln har vuxit med 550 procent och eldistributionen med 300 procent. Mkr Elförsäljning Eldistribution Fjärrvärme Gas Fjärrkyla c Figur 7. Omsättning per affärsområde i Mkr 1996 och 2006 för Lunds Energikoncernen. Skellefteå Kraft Skellefteå kraft, som är det nordligaste energibolaget i denna studie, ägs av Skellefteå kommun. Kommunen har satt ett avkastningskrav på 8,5 procent på totalt kapital för alla nya investeringar, detta krav gäller för både förvärv och ökning av kapacitet i befintliga anläggningar. Soliditetsmålet är satt till 40 procent. All vinst som kommer från 16

17 moderbolaget, verksam inom elkraft, tas ut av kommunen i form av utdelning. Bakgrunden till detta är att kommunen har skjutit till med kapital för förvärv av kraftverken. Skellefteå kraft har fem olika affärsområden: elproduktion, eldistribution, fjärrvärme och elhandel. Inom elproduktion är Skellefteå Kraft den största aktören bland de regionala energibolagen, och fjärde största i Sverige, med en volym på nästan 3500 GWh. Produktionen består till 70 procent av vattenkraft, till 17 procent av värmekraft från bioeldade kraftvärmeverk och till 13 procent från kärnkraft. Skellefteå Kraft har sedan konkurrensutsättningen valt att växa inom samtliga verksamhetsområden. Mkr Elkraft (försäljning och produktion) Fjärrvärme Elnät ,351 Figur 8. Omsättning i Mkr för respektive affärsområde för Skellefteå Kraft. Lokala energibolagen 5 Utöver de tre stora och de regionala energibolagen finns det ett stort antal energibolag med en omsättning runt en miljard SEK och mindre. Dessa bolag är i allmänhet kommunala och är verksamma främst inom den egna kommunen. Vi har valt att kalla dessa lokala energibolag. 5 Se Magnusson och Vallstrand 2007, Strategier i lokala energibolag, för vidare information 17

18 2.2 Verksamhetsområden På den svenska el- och fjärrvärmemarknaden finns det ett antal olika verksamhetsområden som de svenska energibolagen är verksamma inom. Det kan handla om allt från tillhandahållande av parkeringstjänster till mer traditionella affärsområden som el- och fjärrvärmeförsäljning. Sett till verksamhetsområden har vi valt att fokusera på sådana relaterade till el- och fjärrvärmemarknaden då samtliga regionala energibolagen är verksamma inom dessa. Elmarknaden Energislaget el kommer de allra flesta i kontakt med i det vardagliga livet. Så fort man tänder en lampa alstras glöd som ett resultat av elektricitet som far genom en ledning. För att denna process skall fungera behövs ett antal aktörer och funktioner samverka. Elen måste först alstras genom en process där en generator sätts i rörelse, dvs. själva elproduktionen. När väl elen är genererad måste den distribueras till hushållen. Distribution av el sker genom elnät. Dessa sträcker sig och förgrenas genom stora delar av landet till hushåll och övriga användare. Innan slutkunden kan nyttja elen måste den dock först mäklas. Detta görs genom elförsäljning som tillhandahålls av elhandlare, som köper el på en elbörs och säljer den vidare till slutanvändare (Energimyndigheten, 2006). Figur 9. Bilden visar hur elproduktion, elhandel, eldistribution och elanvändare samverkar. (Källa: Svenska Kraftnät) På elmarknaden finns det med andra ord tre olika verksamhetsområden som energibolagen kan vara verksamma inom. Det är dock inte ovanligt att aktörerna har 18

19 verksamhet inom en del av områdena. Många gånger, som vi sen kommer se, har de mindre aktörerna valt att sälja ut elhandeln och ha kvar verksamhet inom elproduktion och eldistribution. Det är även en stor skillnad mellan olika aktörer avseende hur mycket verksamhet de har inom de olika områdena. Innan studien kommer in på mer företagsspecifika frågor kommer varje verksamhetsområde på elmarknaden översiktligt att behandlas var för sig. Elproduktion i Sverige vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme Vattenkraft är och har historiskt varit det dominerande kraftslaget i den svenska elproduktionen, på senare tid har även kraftvärme och kärnkraft vuxit upp som två sätt att producera el. Vattenfall och de övriga kraftbolagen byggde, i och med växelströmstekniken, upp regionala kraftsystem i många delar av Sverige under perioden från 1905 till I stora vattenkraftverk kunde elkraft produceras till mycket lägre kostnad än i de kommunala elverkens eller industriföretagens egna kraftverk. I och med en ökad efterfråga på elkraft riktades fokus på kärnkraftens potential. Från 1960 till 1985 byggdes fler kärnkraftverk upp. Parallellt med uppbygganden av kärnkraftverk byggdes ett flertal kraftvärmeverk upp av ett antal kommuner. Dessa producerade både elektricitet och fjärrvärme (Högselius & Kaijser, 2007). Uppbyggnaden av kraftvärmeverk och kärnkraftverk möjliggjorde samkörning (Ibid). Elproduktionen från vattenkraftverk varierar mycket beroende på vädret. Ett år när det regnar och snöar mycket kan produktionen stiga kraftigt men under ett riktigt torrår kan den sjunka kraftigt. Till skillnad från vattenkraftverk är inte kärnkraft eller kraftvärme väderberoende. För att mildra vattenkraftverkens väderberoende används samkörning som kort innebär att vattenkraften kombineras med elproduktion från värmekraftverk (eller från större vattenkraftsanläggningar) (Energimyndigheten, 2006). Idag uppgår den totala elproduktionen till cirka 160 TWh, varav kärnkraft och vattenkraft står för knappt hälften var (Ibid). Eldistribution - ägare och prissättning När elenergin är genererad distribueras den till hushållen. Detta sker i första hand i landets stamnät. Elenergin distribueras sedan vidare i regionnät och lokalnät till hushållen och andra förbrukare. Stamnätet förvaltas av staten, genom det affärsdrivande verket Svenska Kraftnät, men utnyttjas av kraftbolagen. Regionnäten ägs i huvudsak av de tre stora aktörerna (EON, Vattenfall och Fortum) och transporterar el från stamnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elförbrukare. Lokalnäten ägs främst av de stora elproducenterna och av kommuner (Energimyndigheten, 2006). När elmarknaden konkurrensutsattes 1996 beslutades att nätverksamheten skulle fortsätta vara en legal monopolmarknad. Enligt ellagen skall nättarifferna vara skäliga i förhållande till den nytta kunderna erhöll och därmed behövdes övervakning av tarifferna. Elnätsavgiften består av en anslutningsavgift, en överföringsavgift samt en liten säkerhetsavgift och den totala kostnaden beräknas (Lanz 2005). 19

20 Elnätsavgifter = anslutningsavgift + överföringsavgift * överförd volym el + säkerhetsavgift Det kan därmed vara svårt att jämföra de olika nätbolagen genom att endast betrakta deras priser eftersom det totala priset är beroende på hur stor användningen är. På grund av dessa svårigheter att jämföra de olika nättarifferna så har en metod som kallas för nätnyttomodellen utvecklats. Modellen beräknar företagens prestation genom nätnyttan. Nättnyttan är en funktion som beror av olika kundvärden t.ex. anslutning, anslutningskvalitet, leverans och nätadministration. På så sätt mäts avbrottskostnader, kostnader för mätning och fakturering och kostnader för förluster. Genom nätnyttan fås en schablonberäknad standardkostnad fram baserat på det fiktiva nätet. Denna standardkostnad sätts i relation till det pris nätbolaget tar ut av sina kunder. Relationen mellan faktiskt pris och standardkostnad kallas för debiteringsgrad (Ibid). DEBITERING SGRAD = INTÄKT STANDARDKOSTNAD Standardkostnaden ska motsvara den affärsmässiga kostnad samt den avkastning på kapital som nätbolaget hade haft om det verkat på en konkurrensutsatt marknad. För att tariffsättningen ska vara skälig bör inte debiteringsgraden överstiga ett (1), därmed ska standardkostnaden ses som ett intäktstak. Standardkostnaden är beräknad efter det fiktiva nätet och har inget med de verkliga kostnaderna att göra. Genom att maximera skillnaden mellan verkliga kostnader och standardkostnaden maximeras vinsten (Ibid). Det är Energimarknadsinspektionens (STEM) ansvar att se till att nätbolagen inte tar ut för höga priser i relation till kundnyttan. Nättarifferna kontrolleras i efterhand och visar det sig att tarifferna varit för höga kan nätbolaget åläggas att betala tillbaka pengar till kunderna. Det är dock inte helt oproblematiskt att bestämma standardkostnaden utifrån de parametrar som den baseras på i Nätnyttomodellen. Därmed är debiteringsgraden ett (1) inte ett absolut tak, i praktiken har STEM valt att använda debiteringsgraden 1,3 som gräns för att inleda en granskning av bolaget (Ibid). 20

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf )

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) PROMEMORIA Till: Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) Från: Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Joel Gustafsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB ( MAQS ) Datum: 2011-06-30 Angående: Undantag

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ)

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord den 26 november 2010. Kvartalsrapport Q3 2010 Kvartal 3, 2010-01-01 2010-09-30 Dala Energi AB har nyligen övergått till att upprätta kvartalsrapporter varför historisk jämförelse

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Kommentar från koncernchefen Öresundskrafts verksamhet under första halvåret 2005 kännetecknades i stor utsträckning av affärer som har betydelse för det regionala

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr).

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr). BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2004 (28/2 2005) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen ökade med 60 % till 203 218 tkr (127 027 tkr). Resultat före skatt uppgår till 21 321

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Och priset för 2009 års bästa elhandlare går till En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sveriges bästa elhandlare 2009: UPPSALA EL Sveriges näst bästa elhandlare 2009: SKELLEFTEÅ KRAFT Sveriges tredje

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Älvsborgsvind AB (publ)

Älvsborgsvind AB (publ) Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport jan-jun 2015, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

2014-01-01-2014-06-30

2014-01-01-2014-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport, jan-jun 2014, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 Fortsatt starka kassaflöden Andra kvartalet > Intäkterna uppgick till 14,3 (17,6) MSEK. > Rörelseresultatet uppgick till 3,4 (5,1) MSEK. > Resultat efter

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets interimistiska beslut den 25 november 2009 i ärende dnr 533/2009, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Ekfors

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 4 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Ägardirektiv Sjöbo Elnät AB

Ägardirektiv Sjöbo Elnät AB Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv Elnät AB Detta ägardirektiv avser Elnät AB, (556011-5510), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med s företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2004 Moderbolaget Sign On i Stockholm AB Moderbolaget består av den verksamhet som kvarstår i koncernen efter FormPipes avskiljning, dvs det

Läs mer

Regional Energi en drivkraft även i framtiden?

Regional Energi en drivkraft även i framtiden? Regional Energi en drivkraft även i framtiden? En rapport om kommunägda energibolags betydelse för regional utveckling 1 2 Stor betydelse för den regionala ekonomin Kommunägda energibolag utgör ett viktigt

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2006 Öresundskraftskoncernen

Delårsrapport Januari-juni 2006 Öresundskraftskoncernen Delårsrapport Januari-juni 2006 Öresundskraftskoncernen Koncernchefens kommentar Det har varit stort fokus på energibranschen under första halvåret 2006. Vintern 2005/2006 var den kallaste på mycket länge

Läs mer

År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år!

År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år! VD HAR ORDET År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år! Våren var betydligt varmare än normalt och under sommaren var det tropisk hetta med mycket åska. Kraftiga skyfall och översvämningar

Läs mer

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ)

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredag den 18 juni 2010. Tertialrapport 1 2010 Tertial 1, 2010-01-01 2010-04-30 Detta är Dala Energis första tertialrapport och därför finns ingen jämförelse för samma period

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 mars 2015 Bokslutskommuniké 2014 20140101 20141231 Nettoomsättning 238 030 tkr (236 111) Rörelseresultat 44 259 tkr (33 504) Resultat efter skatt 27 974 tkr (19

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

Fungerar den nya elmarknaden?

Fungerar den nya elmarknaden? LARS BERGMAN Fungerar den nya elmarknaden? Avsikten med den nya ellag som trädde i kraft i Sverige vid nyåret 1996 var att skapa förutsättningar för konkurrens och fri prisbildning på elmarknaden. Förväntningarna

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer