Tjänsteskrivelse Enkäter till elever och vårdnadshavare samt resultat för grundskolan

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN 12.8 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Enkäter till elever och vårdnadshavare samt resultat för grundskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen genomför årligen enkäter till elever och vårdnadshavare. Resultaten från dessa kan sedan användas för måluppfyllelse och för att se vilka insatser som kan behövas framöver. En sammanfattning av enkätresultaten presenteras samt statistik för nationella ämnesprov, betyg m.m. från grundskolan. Handlingar 1. Enkäter till elever och vårdnadshavare samt resultat för grundskolan 2. Resultat grundskolan Enkäter till elever och vårdnadshavare 12 Eva Lod Enhetschef/kvalitet och utveckling utveckling Eva Lod Enhetschef/kvalitet och Ska expedieras till: Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE

2 R A PPORT BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 12 Enkäter till elever och vårdnadshavare Susanne Malmer

3 Enkäter till elever och vårdnadshavare Innehåll 1. I korthet Bakgrund och syfte Enkäterna Svarsfrekvens Resultat Förskola och familjedaghem Årskurs Elever årskurs Elever i fritidshem, årskurs Vårdnadshavare för årskurs Årskurs 3-6, fritidshem Årskurs Elever i årskurs Vårdnadshavare för årskurs Årskurs Elever i årskurs Vårdnadshavare för årskurs Gymnasiet årskurs

4 1. I korthet I början av 12 genomförde barn- och ungdomsförvaltningen i Vallentuna Kommun sin årliga enkätundersökning till elever och vårdnadshavare. För första gången deltog även fristående förskolor och familjedaghem och totalt skickades det ut cirka enkäter. Årets enkäter visade: Andelen svarande ökade i de flesta svarsgrupperna. Bland annat ökade svarsandelen för vårdnadshavarna i årskurs 5 med procentenheter. Vårdnadshavarna i både förskola och familjedaghem gav verksamheten ett gott betyg, respektive 94 procent angav att de var nöjda med verksamheten. Eleverna i årskurs 2 var positiva överlag och flest elever instämde i att de lär sig bra saker i skolan. Även eleverna i årskurs 5 var positiva i sina omdömen och gav sina lärare ett bra betyg. I årskurs 8 gav eleverna låga betyg på många frågor men angav ändå att de känner sig trygga i skolan och att de behandlades väl av andra elever. Eleverna i årskurs 2 i gymnasiet var nöjda med sina program, 82 procent kunde rekommendera det till andra elever. Gemensamt för de allra flesta svarsgrupper, både för vårdnadshavare och för elever, var att trivsel och trygghet fick höga betyg. Möjligheten till arbetsro samt inflytandet bland vårdnadshavare och elever fick lägre betyg i många svarsgrupper. 3

5 2. Bakgrund och syfte Barn- och ungdomsförvaltningen i Vallentuna kommun genomför varje år enkätundersökningar till elever och vårdnadshavare i de kommunala verksamheterna. Sedan 11 är även de fristående grundskolorna med och i år deltog även fristående förskolor och familjedaghem. Totalt skickades det ut cirka enkäter till elever och vårdnadshavare varav cirka 2 0 var till elever. Syftet med enkäterna är att få underlag för att utveckla verksamheternas kvalitet. Varje enhet får sitt eget resultat och kan använda det i sitt utvecklingsarbete. Resultaten presenteras även på Vallentuna kommuns hemsida där allmänheten kan ta del av dem. Bland annat ingår vissa resultat i de nyckeltal som presenteras för respektive kommunal skola. Sedan 11 deltar Vallentuna kommun i enkätundersökningarna som sker inom ramen för samarbetet VÅGA VISA 1. Samarbetet inom enkätundersökningarna innebär att flera kommuner i Stockholms län genomför samma enkäter under samma tidsperiod vilket möjliggör jämförelser kommuner emellan. Förutom Vallentuna deltog följande kommuner 12: Danderyd, Ekerö, Nacka, Norrtälje, Sollentuna, Upplands Väsby, Värmdö, Tyresö och Täby. 3. Enkäterna Enkätundersökningarna är så kallade totalundersökningar vilket innebär att alla elever och vårdnadshavare i respektive svarsgrupp får möjlighet att besvara en enkät. Enkäterna skickades ut under februari 12. De svarsgrupper som har fått enkäter från VÅGA VISA samarbetet är vårdnadshavare till barn i årskurs 2, 5 och 8 och elever i årskurs 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Vårdnadshavare till barn i familjedaghem och förskola, elever i årskurs 2 samt barn i fritidsverksamhet har fått enkäter som Vallentuna kommun har gjort i egen regi. 1 VÅGA VISA innehåller tre delområden där kundundersökningar är ett. Mer om VÅGA VISA finns på 4

6 Tabell 1: Översikt, elev- och vårdnadshavareenkäter 12. Målgrupp Vårdnadshavare Förskola Familjedaghem Förskoleklass Årskurs 2 Årskurs 5 Årskurs 8 Elever Årskurs 2 * Fritids, årskurs 2 * Fritids, årskurs 3-6 * Årskurs 5 Årskurs 8 Gymnasiet årskurs 2 * Endast kommunal verksamhet Regi Vallentuna Kommun Vallentuna Kommun Våga Visa Våga Visa Våga Visa Våga Visa Vallentuna Kommun Vallentuna Kommun Vallentuna Kommun Våga Visa Våga Visa Våga Visa Enkäterna bestod av ett antal påståenden som eleverna och vårdnadshavarna fick ta ställning till med hjälp av en tregradig skala (elever årskurs 2 och fritidshem) eller fyrgradig skala (övriga). Eleverna i årskurs 2 besvarade en pappersenkät och övriga elever besvarade enkäten på webben. Vårdnadshavare med barn i förskola eller familjedaghem besvarade enkäten via webben och övriga vårdnadshavare fick välja mellan att antingen svara via webben eller skicka in en pappersenkät. Vårdnadshavare med flera barn i ovanstående svarsgrupper ombads besvara en enkät per barn. 3.1 Svarsfrekvens Jämfört med föregående år förbättrades svarsfrekvenserna inom de allra flesta grupperna. Den största ökningen var bland vårdnadshavarna där resultaten förbättrades avsevärt inom de flesta grupperna. Svarsandelen för vårdnadshavarna i årskurs 5 ökade med procentenheter och för förskoleklassen sågs en ökning med 23 procentenheter. I år gavs vårdnadshavarna (ej i förskola/familjedaghem) möjligheten att antingen svara på webben eller genom att skicka in en ifylld pappersenkät. En stor majoritet valde det senare alternativet. Då det ej var möjligt att svara med pappersenkät förra året är detta troligen anledningen till den stora ökning som har observerats. Eventuellt har även skolorna varit bättre på att informera och uppmuntra vårdnadshavarna att svara på enkäten. 5

7 Tabell 2: Svarsfrekvenser inom respektive grupp för 11 och 12. Procent. Vårdnadshavare Svarande 12 Svarande 11 Familjedaghem 56 % - -Kommunala familjedaghem 47 % 57 % -Fristående familjedaghem 67 % - Förskolor 64 % - -Kommunala förskolor 63 % 46 % -Fristående förskolor 65 % - Förskoleklass 67 % 44 % Årskurs 2 66 % 50 % Årskurs 5 71 % 41 % Årskurs 8 57 % 39 % Elever Årskurs 2 96 % 96 % Fritids, årskurs 2 93 % 93 % Fritids, årskurs % 69 % Årskurs 5 94 % 95 % Årskurs 8 82 % 71 % Gymnasiet årskurs 2 75 % 81 % Eftersom fristående förskolor och familjedaghem är med för första gången i år så saknas det jämförelser för dessa grupper. 4. Resultat De flesta enkäter har haft en fyrgradig skala med alternativen stämmer mycket bra, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt. De svarande har även haft möjligheten att markera vet ej. För att underlätta redovisningen av resultaten så har andelen som svarat Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra slagits ihop och redovisas som att respondenten instämmer i påståendet. Elever i årskurs 2 och barn i fritidshem, som har en tregradig skala, redovisas bara med det mest positiva svarsalternativet. De olika svarsskalorna gör det inte möjligt att direkt jämföra resultaten mellan grupper med olika svarsskalor. När jämförelser görs mellan Vallentunas resultat och genomsnittet för alla kommuner syftar detta till de kommuner som har deltagit i undersökningen, se 2. Bakgrund och syfte. 4.1 Förskola och familjedaghem Till skillnad från tidigare år var även de fristående förskolorna och familjedaghemmen med i detta års enkätundersökning. Då majoriteten av förskolorna 6

8 i Vallentuna kommun är fristående ger deras deltagande en bättre bild av hela förskoleverksamheten. Vårdnadshavarna i både förskola och familjedaghem ger verksamheten ett gott betyg då respektive 94 procent anger att de är nöjda med verksamheten. Av de som har barn i familjedaghem anger 97 procent att deras barn går i det familjedaghem de önskar och samma andel kan rekommendera sitt barns familjedaghem. Motsvarande siffror för förskolan visar att 92 procent går i den förskola de önskar och att 87 procent kan rekommendera den. Diagram 1: Andel vårdnadshavare med barn i förskola eller familjedaghem som instämmer i respektive påstående. Procent Förskola Familjedaghem Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola/familjedaghem Mitt barn går i den förskola/det familjedaghem jag önskar Jag kan rekommendera mitt barns förskola/familjedaghem De påståenden som föräldrarna i förskolan har uttryckt mest missnöje med har åtföljts av en hög andel vet ej. Exempelvis anger enbart 61 procent att förskolan medvetet arbetar mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning. Till detta anger 34 procent att de inte vet om så är fallet. Alltså handlar det nödvändigtvis inte om missnöje utan snarare om bristande kommunikation mellan förskolan och föräldrar. Liknande mönster återfinns gällande påståenden om att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik och dokumentation kring vad barnen lär sig. 7

9 Diagram 2: Andel vårdnadshavare med barn i förskola som antingen instämmer eller har angivit vet ej i respektive påstående. Procent. Instämmer Vet ej Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik 17 Förskolan dokumenterar vad barnen lär sig För familjedaghemmen är det samma mönster gällande påståenden om dokumentation kring barnens lärande, om familjedaghemmet arbetar med att utveckla barnens språk samt om de arbetar med att få barnen att förstå matematik. Diagram 3: Andel vårdnadshavare med barn i familjedaghem som antingen instämmer eller har angivit vet ej i respektive påstående. Procent. Instämmer Vet ej Familjedaghemmet dokumenterar vad barnen lär sig 36 Familjedaghemmet arbetar med att utveckla barnens språk 66 Familjedaghemmet arbetar med att få barnen att förstå matematik 4.2 Årskurs 2 I denna årskurs har endast elever i kommunala skolor och fritidshem besvarat enkäter. När det gäller vårdnadshavarna har även fristående skolor ingått i undersökningen. 8

10 4.2.1 Elever årskurs 2 Endast kommunal verksamhet Eleverna i årskurs 2 fick ta ställning till ett antal påståenden genom att svara med en tregradig skala. Skalan består av en glad, neutral och ledsen gubbe (,, ) och syftar till att vara lättförståelig för mindre barn. Eleverna har överlag gett väldigt positiva svar. På 9 av 15 påståenden har minst procent av eleverna svarat med en glad gubbe. Allra flest elever instämmer i påståendena att de lär sig bra saker i skolan och att de får hjälp av sina lärare när de behöver det, 88 respektive 82 procent instämmer i detta. Även trivsel och trygghet får höga betyg. Drygt procent anger att de trivs i skolan och 81 procent anser att de vuxna på skolan bryr sig om eleverna. Nästan procent instämmer i att de känner sig trygga till och från skolan och 73 procent känner sig trygga i skolan. Diagram 4: Andel elever i årskurs 2 som instämmer i respektive påstående. Procent Jag trivs i skolan De vuxna på skolan bryr sig om mig Jag känner mig trygg i skolan Jag känner mig trygg till och från skolan De frågor som fick lägst betyg var de gällande arbetsro och inflytande. Bland eleverna angav endast 33 procent att de kunde arbeta utan att bli störda på lektioner och arbetspass och 47 procent sa att de får vara med och planera sitt skolarbete. Dessa frågor fick även lägst betyg i förra årets undersökning men årets resultat på dessa frågor är en försämring jämfört med 11. 9

11 Diagram 5: Andel elever i årskurs 2 som instämmer i respektive påstående, 11 och 12. Procent Jag kan arbeta utan att bli störd på lektioner och arbetspass Jag får vara med och planera mitt skolarbete Elever i fritidshem, årskurs 2 Endast kommunal verksamhet Barnen i fritidshem i årskurs 2 och årskurs 3-6 får ta ställning till samma påståenden på samma tregradiga skala. Det är därför möjligt att jämföra dessa gruppers resultat med varandra. Eleverna i årskurs 2 är generellt väldigt positiva även när det gäller fritidshemmen. En hög andel, 87 procent, anger att de trivs på fritids och lika många känner sig trygga där. De flesta, 85 procent, säger att de vuxna bryr sig om dem och 79 procent anger att de har kompisar att leka med på fritids. I likhet med skolenkäten är det lugn och ro som får lägst betyg. Av de svarande säger 61 procent att det finns någonstans där de kan få lugn och ro på fritids.

12 Diagram 6: Andel i fritidshem i årskurs 2 som instämmer i respektive påstående. Procent Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids De vuxna på fritids bryr sig om mig 61 Jag kan få lugn och ro på fritids Vårdnadshavare för årskurs 2 Vårdnadshavarna för årskurs 2 har besvarat enkäten inom samarbetet VÅGA VISA. Svarsskalan är fyrgradig och siffrorna går därför inte att direkt jämföra med elevernas svar. Här ingår även vårdnadshavare med barn i fristående skolor. I likhet med eleverna så har även vårdnadshavarna för årskurs 2 en positiv bild gällande trivsel och trygghet i skolan. Bland de svarande instämmer 91 procent i att barnet tycker det är roligt att gå i skolan och 85 procent instämmer i att barnet är tryggt i skolan. Vidare får lärarna ett högt betyg. Vårdnadshavarna instämmer i att personalen bryr sig om deras barn ( procent), att lärarna är engagerad i barnets utveckling (88 procent) och att barnet har kompetenta lärare (85 procent). 11

13 Diagram 7: Andel vårdnadshavare för årskurs 2 som instämmer i respektive påstående. Procent Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 85 Mitt barn är tryggt i skolan 88 Personalen bryr Lärarna är sig om mitt barn engagerade i mitt barns utveckling. Vårdnadshavarna delar bilden med eleverna gällande vilka områden som fungerar sämre. Att deras barn kan arbeta utan att bli störda instämmer 43 procent av vårdnadshavarna i och 49 procent anser att deras barn är med och planerar sitt skolarbete. På den senare frågan är det dock 28 procent som har angivit vet ej vilket tyder på en bristande kommunikation. Förtroendet för rektor har minskat jämfört med föregående års undersökning, ned från 63 till 55 procent. Genomsnittet för samtliga kommuner är 74 procent på denna fråga. Vårdnadshavarna besvarar även ett antal frågor gällande fritidshem (förutsatt att barnet har fritidsplats). På dessa frågor instämmer flest i att personalen på fritidshemmet är kompetent (78 procent) och 73 procent anser att fritidshemmets verksamhet är stimulerande för deras barn. Endast 51 procent anser att personalen informerar dem hur deras barn har det på fritids. Vallentuna kommuns resultat ligger under kommunernas genomsnitt på samtliga frågor gällande fritidshem i årskurs 2. 12

14 Diagram 8: Andelen vårdnadshavare med barn i fritidshem i årskurs 2 i Vallentuna och genomsnitt för samtliga kommuner som instämmer i respektive påstående. Procent. Vallentuna Samtliga kommuner Personalen på mitt barns fritidshem är kompetent Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet 4.3 Årskurs 3-6, fritidshem Endast kommunal verksamhet Barnen i fritidshem i årskurs 2 och årskurs 3-6 får ta ställning till samma påståenden på samma tregradiga skala. Det är därför möjligt att jämföra dessa gruppers resultat med varandra. Jämfört med föregående år har resultaten förbättrats för vissa frågor. Dock är barn i fritidshem i årskurs 3-6 något mindre positiva än de i årskurs 2 vilket även var fallet föregående år. I likhet med den yngre årskursen får trivsel och trygghet högst betyg. Av de svarande instämmer 84 procent i att de känner sig trygga på fritidshemmet och 75 procent instämmer i att de trivs på fritids. I enkätundersökningen som gjordes 11 instämde 79 respektive 67 procent i dessa påståenden, här ses alltså en förbättring. Vidare säger procent att de vuxna på fritidshemmet bryr sig om barnen. Barnen är minst nöjda med möjligheten att få lugn och ro på fritids. Knappt hälften, 49 procent, instämmer i detta. Samma andel anser att det finns roliga saker att göra utomhus på fritids. 13

15 Diagram 9: Andel i fritidshem i årskurs 3-6 som instämmer i respektive påstående. Procent Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids Det finns roliga saker att göra utomhus på fritids Jag kan få lugn och ro på fritids 4.4 Årskurs 5 Både elever och vårdnadshavare har besvarat enkäter inom samarbetet VÅGA VISA med en fyrgradig svarsskala Elever i årskurs 5 Generellt sätt är eleverna i årskurs 5 positiva i sina omdömen och de ger sina lärare ett bra betyg. Flest instämmer i att de har bra lärare och att lärarna förklarar så att eleverna förstår, 95 respektive 94 procent instämmer i detta. Vidare anser 93 procent att de får hjälp av lärarna om de behöver det och 85 procent säger att lärarna gör lektionerna intressanta. Lärarna är även bra på att tala om för eleverna när det går bra för dem, 87 procent av eleverna instämmer i detta. 14

16 Diagram : Andel elever i årskurs 5 som instämmer i respektive påstående. Procent Jag har bra lärare Mina lärare förklarar så att jag förstår Lärarna hjälper mig om jag behöver det 87 Lärarna talar om för mig när jag lyckats bra Eleverna i årskurs 5 upplever skolan som en trygg plats där de vuxna bryr sig om eleverna och där lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. De upplever även att eleverna bryr sig om varandra och behandlar varandra väl. Nästan procent anger exempelvis att skolan medvetet arbetar mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning. Elevernas betyg till rektor har försämrats jämfört med föregående år och årets resultat på dessa frågor ligger även under genomsnittet för samtliga kommuner. Av de svarande säger 60 procent att rektor lyssnar till vad eleverna tycker och 71 procent tycker att rektor är bra. Motsvarande siffror för föregående år var 79 respektive 82 procent. När det gäller arbetsro anser 66 procent att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. Det är i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner i årskurs 5 (67 procent) Vårdnadshavare för årskurs 5 Vårdnadshavarna till elever i årskurs 5 är inte lika generellt positiva som eleverna i sina svar. Många omdömen ligger under genomsnittet för samtliga kommuner även om en del av dessa betyg i sig inte är så låga. Vårdnadshavarna delar en del av de positiva omdömen som eleverna ger. Bland annat anser procent av vårdnadshavarna att barnet är tryggt i skolan och att personalen bryr sig om barnen. De upplever även att barnen tycker att det är roligt att gå i skolan och att barnen har kompetent personal, 87 procent instämmer i dessa påståenden. Jämfört med föregående år har påståendet om att skolarbetet är stimulerande för barnet ökat med flest procentenheter. I årets undersökning instämde 84 procent i påståendet jämfört med 72 procent

17 Diagram 11: Andel vårdnadshavare för årskurs 5 som instämmer i respektive påstående. Procent Mitt barn är tryggt i skolan Personalen bryr sig om mitt barn Mitt barn tycker att det är roligt att gå i skolan Mitt barn har kompetent personal Minst nöjda är vårdnadshavarna med arbetsron i skolan. Endast 52 procent upplever att deras barn kan arbeta utan att bli störda på lektioner och arbetspass. Det är under genomsnittet för samtliga kommuner vilket ligger på 63 procent. Vårdnadshavarna är inte heller nöjda med möjligheten att ha inflytande i skolans verksamhet, 57 procent anser sig ha det. I likhet med eleverna ger föräldrarna rektor ett lägre betyg. Av de svarande anser 61 procent att de har förtroende för rektor. Diagram 12: Andel vårdnadshavare för årskurs 5 i Vallentuna kommun respektive genomsnitt för samtliga kommuner som instämmer i respektive påstående. Procent. Vallentuna Samtliga kommuner Mitt barn kan arbeta Det finns möjlighet för utan att bli störd under mig som förälder att ha lektioner och inflytande i skolans arbetspass verksamhet Jag har förtroende för rektor 16

18 4.5 Årskurs 8 Både elever och vårdnadshavare har besvarat enkäter inom samarbetet VÅGA VISA med en fyrgradig svarsskala Elever i årskurs 8 Eleverna i årskurs 8 har generellt gett låga betyg där många ligger under genomsnittet för samtliga kommuner. Jämfört med förra året har dessutom många påståenden fått ett lägre betyg i denna grupp. Resultaten visar dock att eleverna känner sig trygga i skolan och att de behandlas väl av andra elever. Av eleverna instämmer 85 respektive 84 procent i dessa påståenden. Eleverna tar även ansvar för sitt skolarbete, 84 procent instämmer, och 81 procent instämmer i att deras lärare förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Eleverna får även veta av lärarna hur det går för dem i skolarbetet, det finns möjlighet att få svårare uppgifter och lärarna hjälper eleverna med skolarbetet om det behövs. Diagram 13: Andel elever i årskurs 8 som instämmer i respektive påstående. Procent Jag känner mig trygg i skolan 78 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Lärarna i min skola hjälper mig i mitt skolarbete om jag behöver det Endast 35 procent av eleverna anser att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. Knappt hälften, 49 procent, tycker att lärarna gör lektionerna intressanta och 56 procent anger att de tycker att det är kul att gå i skolan. Vidare är eleverna mindre nöjda med sitt inflytande. Att eleverna är med och planerar sitt skolarbete samt att eleverna får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter instämmer 45 respektive 42 procent i. Av eleverna anser 58 procent att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. På samtliga av dessa påståenden ligger Vallentuna under genomsnittet för samtliga kommuner. 17

19 Diagram 14: Andel elever i årskurs 8 i Vallentuna kommun respektive genomsnitt för samtliga kommuner som instämmer i respektive påstående. Procent. Vallentuna Samtliga kommuner Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare gör lektionerna intressanta Jag tycker att det är roligt att gå i skolan Jag är med och planerar mitt skolarbete Eleverna är även mindre nöjda med arbetsron. Av de svarande anger 51 procent att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. Genomsnittsvärdet för samtliga kommuner är 57 procent Vårdnadshavare för årskurs 8 Bland vårdnadshavarna för årskurs 8 anger 86 procent att deras barn går i den skola de önskar. De anser att barnet är tryggt ( procent), att personalen bryr sig om barnet ( procent) och att barnet tycker det är roligt att gå till skolan (78 procent). I likhet med att eleverna är mindre nöjda med sitt inflytande i skolan är föräldrarna mindre nöjda med sin möjlighet att påverka. Knappt hälften, 49 procent, anser att det finns möjlighet för föräldrarna att ha inflytande i skolans verksamhet och 58 procent anser att personalen på skolan är intresserad av föräldrarnas synpunkter och önskemål. Resultatet på båda dessa frågor har försämrats jämfört med föregående år. Vidare anger 55 procent att de har förtroende för rektor och 69 procent är nöjda med verksamheten på sitt barns skola. 18

20 Diagram 15: Andel vårdnadshavare för årskurs 8 som instämmer i respektive påstående år 11 och 12. Procent Det finns Personalen är möjlighet för mig intresserad av som förälder att mina synpunkter ha inflytande i och önskemål skolans verksamhet 58 Jag har förtroende för rektor Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns skola Lägst betyg får studie- och yrkesvägledningen följt av arbetsron. Knappt 40 procent anser att den studie- och yrkesvägledningen som deras barn får i skolan hjälper henne/honom att välja fortsatt utbildning och yrkesvägledning. Av föräldrarna instämmer 44 procent i att det är arbetsro i barngruppen vilket är i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner (50 procent). 4.6 Gymnasiet årskurs 2 Resultaten för årskurs 2 i gymnasiet visar att eleverna i stort är nöjda med sina program då 82 procent kan rekommendera det till andra elever. Även lärarna får höga betyg. Av eleverna anser procent att lärarna är kunniga i sina ämnen och bemöter eleverna på ett positivt sätt. I likhet med eleverna i de yngre åldrarna är det en hög andel som känner sig trygga i skolan, 89 procent instämmer i detta. 19

21 Diagram 16: Andelen elever i årskurs 2 i gymnasiet som instämmer i respektive påstående. Procent Jag känner mig trygg i skolan 82 Jag kan rekommendera mitt program till andra elever Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt Lärarna är kunniga i sina ämnen Några av frågorna uppvisar en könsskillnad i svaren. Störst skillnad är det gällande utvecklingssamtalet som eleverna har med sin mentor/handledare. Bland pojkarna är det 42 procent som instämmer i att det känns meningsfullt medan 68 procent av flickorna instämmer. När det gäller att ta ansvar för sitt skolarbete och känna till kunskapsmålen ligger pojkarna högre än tjejerna. Av pojkarna är det 73 procent som känner till kunskapsmålen och procent som instämmer i att de tar ansvar för sitt skolarbete. Motsvarande siffror för flickorna är 55 respektive 65 procent. Diagram 17: Andel elever i gymnasiet år 2 som instämmer i respektive påstående per kön. Procent Utvecklingssamtalet med min mentor/handledare känns meningsfullt. Båda könen Pojkar Flickor Jag tar ansvar för mitt skolarbete Jag känner till kunskapsmålen Det är stor variation på arbetssätten under lektionerna.

22 Arbetsron får ett lågt betyg som dels ligger under genomsnittet för alla kommuner och som dels har försämrats jämfört med förra årets enkäter. I år anser 55 procent av eleverna att det är arbetsro på lektionerna, en nedgång med 16 procentenheter jämfört med förra året. Genomsnittet för samtliga kommuner var 68 procent år 12. Sämst betyg får elevernas möjlighet att vara med och påverka innehållet i undervisningen. Endast 44 procent anser att de har möjlighet att göra det vilket är under genomsnittet för alla deltagande kommuner (58 procent). 21

23 R A PPORT BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 12 Resultat grundskolan Susanne Malmer

24 Resultat grundskolan Susanne Malmer Innehåll 1. Inledning Årskurs Läsutveckling Årskurs Nationella ämnesprov Årskurs Nationella ämnesprov Simkunnighet Årskurs Nationella prov Jämförelse nationella prov och betyg Minst betyget godkänt i alla ämnen Meritvärde Behörighet till gymnasieskolan BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN BOX VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: VXL FAX: BUF@VALLENTUNA.SE

25 1. Inledning I rapporten ges en sammanfattning av resultaten i Vallentunas kommunala grundskolor för 12. Resultaten är preliminära och finns inte officiellt i Skolverkets statistik. Rapporten innefattar resultat för årskurs 2, 3,6 och 9 med tyngdpunkt på årskurs 9. Tidigare år har resultat tagits fram för årskurs 5 men har nu ersatts av årskurs 6 då kunskapskrav nu finns för denna årskurs. Detta gör att det inte finns några tidigare värden att jämföra med för årskurs 6. Rapporten är en del av Vallentuna kommuns kvalitetsarbete och är tänkt att användas som underlag för diskussion om hur väl de kommunala målen har uppnåtts och vilka områden som bör prioriteras som gemensamma utvecklingsområden framöver. Med hjälp av Skolverkets statistik kan jämförelser göras som visar hur Vallentunas resultat står sig mot resten av riket. Dessa jämförelser görs dock med viss eftersläpning då Skolverket publicerar sin statistik i slutet av varje år. 2. Årskurs 2 I årskurs 2 följs resultaten upp för elevernas läsutveckling. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per enskild skola. 2.1 Läsutveckling Vallentuna kommun har ett mål att fler elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Skolorna följer varje elevs läsutveckling och i årskurs 2 kartläggs resultaten enligt Lundberg/Herrlins modell. Kartläggningen av barnets läsförmåga innefattar fem olika dimensioner: 1)fonologisk medvetenhet, 2)ordavkodning, 3)flyt i läsningen, 4)läsförståelse och 5)läsintresse. Alla elever följer inte samma utvecklingsförlopp exakt utan en elev kan avancera snabbt inom en dimension och stanna upp i en annan. Enligt Lundberg/Herrlin är kartläggningens viktigaste funktion att vara ett fungerande instrument så att läraren ser vad som faktiskt händer med elevens läsutveckling. I slutet av årskurs 2 anger skolorna hur stor andel av eleverna som når ett bestämt antal steg inom respektive fas samt hur många som når dessa steg för de fyra första dimensionerna. År 12 nådde procent av eleverna de steg som är uppsatta som riktmärke för årskursen för de fyra första dimensionerna. De senaste åren har denna andel legat runt procent så årets resultat tyder på en viss försämring. 3

26 Diagram 1: Andel elever som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4, Procent. 0% 95% % 85% 85% 84% 85% % % 75% % Når alla faser 1-4 (ej läsintresse) Resultaten varierar mellan de kommunala skolorna och över tid. År 12 varierade andelen elever som hade nått de uppsatta riktmärkena i de fyra första dimensionerna mellan 61 och 97 procent. För år 11 varierade det mellan 58 och 0 procent. Tabell 1: Andel elever som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4 per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta Lovisedal Ormsta Årskurs 3 I årskurs 3 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och i matematik. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per enskild skola. 4

27 3.1 Nationella ämnesprov De nationella proven syftar till att så allsidigt som möjligt pröva elevens förmåga inom ämnet och utgör underlag för bedömning av elevens kunskapsutveckling. I svenska prövas elevens läs-, skriv- och muntliga förmåga. I matematik får eleverna möta olika typer av räkneuppgifter och de får även möjlighet att visa sina kunskaper genom att skriva, samtala och rita. I årskurs 3 blev 68 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i svenska. Det är det lägsta resultatet som har uppmätts i kommunen sedan 09 då proven genomfördes för första gången i årskurs 3. I ämnesproven för matematik var det 72 procent av samtliga elever som blev godkända på alla delprov. Det är en försämring jämfört med föregående år men i paritet med års resultat. Diagram 2: Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, Procent. 0% % % % 60% 50% 76% 78% 81% 72% 75% 71% 68% 62% Svenska Matematik Resultaten varierar dock mellan skolorna och även över tid. Andelen godkända på samtliga delprov i svenska år 12 varierade mellan 23 och procent i de kommunala skolorna och för matematik varierade det mellan 46 och 88 procent. Medianvärdet för svenska respektive matematik var respektive 72 procent. 5

28 Tabell 2: Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta Lovisedal Ormsta Tabell 3: Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i matematik per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta Lovisedal Ormsta I Skolverkets statistik för riket beräknas andelen elever som uppnått godkänd nivå på alla delprov av antalet elever som har deltagit i alla delprov. Statistiken ovan däremot bygger på andelen godkända elever av totala antalet elever. För de skolor där alla elever har skrivit proven blir resultatet detsamma. Av de elever i Vallentuna som deltog i alla delprov i respektive ämne blev 74 procent godkända i matematik och procent godkända i svenska. De senaste åren har Vallentunas elever haft ett bättre resultat i ämnesproven för matematik än genomsnittet för riket. I svenska har Vallentuna legat i nivå med riket och över genomsnittet år 09. 6

29 Tabell 4: Andelen elever (av de elever som skrivit alla delprov) i Vallentuna respektive riket som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, Procent. Svenska Matematik Vallentuna Riket Vallentuna Riket * 63 59* *Bygger på ett urval av skolor 4. Årskurs 6 I årskurs 6 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Även simkunnigheten kartläggs. Dessa resultat togs tidigare fram för årskurs 5, därför saknas jämförelser med tidigare år. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per enskild skola. 4.1 Nationella ämnesprov Ämnesprovet i svenska innehåller fem delprov som innehåller muntliga uppgifter, läsförståelseuppgifter och skrivuppgifter. I matematik är det fyra delprov varav tre redovisas skriftligt och ett som redovisas muntligt. Det engelska ämnesprovet innehåller tre delprov innehållande muntlig framställning, läsa/lyssna och förstå samt skriftlig produktion. I årskurs 6 blev 73 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i svenska. Motsvarande siffror för matematik och engelska var 74 respektive 83 procent. I likhet med årskurs 3 varierar resultaten mellan skolorna. I både svenska och engelska finns det skolor där 0 procent av eleverna har nått kravnivån på alla delprov. De högsta resultaten för matematik är respektive 91 procent. 7

30 Tabell 5: Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne per skola, 12. Procent. Svenska Matematik Engelska Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg 74 0 Kårsta Lovisedal Ormsta Genomsnitt Vallentuna = Utesluts då resultatet baseras på färre än elever 4.2 Simkunnighet För att få godkänt betyg i simkunnighet i årskurs 6 ska en elev kunna simma 0 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven ska även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Av de som genomförde testet år 12 var det 98 procent som blev godkända. Det motsvarar 96 procent av alla elever i årskurs Årskurs 9 För årskurs 9 tas det fram ett flertal mått. Först presenteras resultaten för de nationella proven följt av en jämförelse mellan betyget på de nationella proven och slutbetygen som eleverna får. Statistik tas också fram över hur stor andel som får minst godkänt i alla ämnen, resultat för meritvärde samt för behörighet till gymnasieskolan. 5.1 Nationella prov I årskurs 9 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska. Sedan genomförs också nationella prov i biologi, fysik och kemi. En elev genomför prov i ett av de naturorienterade ämnena och Skolverket fördelar ämnena mellan skolorna. Andelen elever som nådde minst betyget godkänt i svenska var 96 procent i årskurs 9. Motsvarande siffror för matematik och engelska var 89 respektive 99 procent. Det är i 8

31 nivå med föregående år. Andelarna beräknas av antalet elever som har deltagit i alla delprov i respektive ämne. De senaste åren har Vallentuna kommuns resultat varit i nivå med genomsnittet för riket gällande svenska och engelska och något över för matematik. Exempelvis var 88 procent av Vallentunas elever minst godkända i ämnesprovet i matematik år 11 vilket kan jämföras med 81 procent i riket. Tabell 6: Andelen elever i Vallentuna respektive riket som når minst betyget godkänd i respektive ämnesprov, Procent. Svenska Matematik Engelska Vallentuna Riket Vallentuna Riket Vallentuna Riket Eftersom varje elev endast gör prov i ett av de naturorienterade ämnena gäller resultatet per ämne för ett mindre antal elever. Det gör att resultaten kan variera mer i kommunen över åren än vad de gör för svenska, engelska och matematik. För 12 innebar det även att resultatet för det nationella provet i fysik ska tolkas med försiktighet då få elever har skrivit provet. Tabell 7: Andelen elever i Vallentuna respektive riket som når minst betyget godkänd i respektive ämnesprov, -12. Procent. Biologi Fysik Kemi Vallentuna Riket Vallentuna Riket Vallentuna Riket * 93 *Resultatet för fysik år 12 ska tolkas med försiktighet då det representerar ett mindre antal elever. Förutom att se andelen elever som uppnår minst betyget godkänd är det även intressant att se andelen som når de högre betygsnivåerna väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). År 12 var det 57 procent av eleverna i Vallentuna som fick VG eller MVG på de nationella proven i svenska. I matematik var det 31 procent och i engelska var det 72 procent. Gällande svenska och engelska har Vallentuna legat över riksgenomsnittet de senaste åren men under för matematik. Jämfört med föregående år har dock andelen elever i Vallentuna som har fått de högre betygen i matematik ökat med fyra procentenheter. 9

32 Tabell 8: Andelen elever i Vallentuna respektive riket som uppnått VG eller MVG inom respektive nationellt ämnesprov, Procent. Svenska Matematik Engelska Vallentuna Riket Vallentuna Riket Vallentuna Riket Jämförelse nationella prov och betyg De nationella proven är en del av bedömningsunderlaget för slutbetygen och ska vara ett stöd för lärarna att göra en likvärdig bedömning. De nationella proven kan inte prova elevens kunskaper mot alla mål och hur stor del som nationella prov ska utgöra av betygssättningen får bestämmas lokalt. Skolverket skriver att både en stor avvikelse och en mycket hög överensstämmelse mellan slutbetyg och provbetyg kan vara indikationer på att arbetet med betygssättning behöver granskas. I matematik fick 87 procent av eleverna i årskurs 9 samma slutbetyg som provresultat på det nationella provet. Motsvarande siffra för engelska och svenska var 84 respektive 73 procent. Andelarna har varierat de senaste åren men legat kring procent de flesta åren. Tabell 9: Andel elever i åk 9 med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget i respektive nationellt prov, Procent. Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Minst betyget godkänt i alla ämnen Andelen elever i årskurs 9 som fick minst betyget godkänt i alla ämnen var 77 procent år 12. De resterande 23 procenten fördelade sig att 7 procent saknade betyg i ett ämne och 15 procent saknade betyg i två ämnen eller fler. Knappt en procent av eleverna saknade betyg. Årets resultat är i nivå med föregående år. Vallentuna kommun har ett mål att andelen elever med minst betyget godkänt i alla ämnen årligen ska överskrida det förväntade värdet som Skolverket tar fram, det s.k.

33 SALSA-värdet 1. Detta har endast varit uppfyllt under år 09 då det förväntade värdet överträffades med tre procentenheter. Diagram 3: Andel elever som fått minst betyget godkänt i alla ämnen, både det faktiska utfallet och det förväntade värdet (SALSA), Procent. 0% 95% % 85% % 75% % 65% 60% 55% 50% Utfall SALSA De senaste åren har Vallentunas resultat varit i nivå med riket och år 09 var det över genomsnittet för riket. 5.3 Meritvärde Meritvärdet är summan av elevens sexton bästa betyg där betygen räknas om till siffror. Den högsta poängen man kan få är 3 vilket innebär att man har högsta betyg i samtliga ämnen. Vallentunas meritvärde var 7 år 12 vilket är en förbättring jämfört med 11 då meritvärdet var 3. Skolverket rankar kommunerna utifrån deras meritvärden och Vallentuna har ett mål att resultatet på sikt ska ligga bland de bästa kommunerna. Meritvärdet för 11 gav Vallentuna kommun en placering på plats nr 0 och den kommun som låg på plats nr hade ett meritvärde på 221. I årets resultat har tre kommunala skolor ett meritvärde som överstiger 221. Skolverket beräknar SALSA-värden (se 5.2 Minst betyget godkänt i alla ämnen) även för denna indikator och Vallentuna Kommun har som mål att de faktiska resultaten 1 SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. SALSA är en statistisk modell där kommuners och skolors resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andel elever födda utomlands och fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. SALSA ger ett ytterligare jämförelseverktyg utöver faktiska betygsresultat. Mer information finns på Skolverkets hemsida, 11

34 ska överträffa det beräknade värdet varje år. För åren 09 och låg Vallentunas meritvärde över SALSA men var lägre år 11. Förutom år 09 har Vallentuna legat i höjd med eller under genomsnittet för riket. Tabell : Meritvärde för Vallentuna, förortskommuner och riket samt SALSA (förväntade värdet) för Vallentuna, Meritvärde Vallentuna SALSA Vallentuna Meritvärde riket Behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till ett nationellt program måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För att studera på ett yrkesprogram måste eleven ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen (totalt åtta) och för ett högskoleförberedande program är det nio ämnen utöver de tre förstnämnda (totalt tolv). Vilka de ytterligare ämnena är skiljer sig bland de högskoleförberedande programmen. För humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen (EK, HU, SA) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (NV, TE) ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Figur 1: Ämnen som eleven måste vara godkänd i för att vara behörig till respektive gymnasieprogram. Nationella program: Svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik Yrkesprogram: Ytterligare 5 ämnen Högskoleförberedande program: Ytterligare 9 ämnen EK, HU, SA: Geografi, religion, historia, samhällskunskap NV, TE: Biologi, fysik, kemi 12

35 År 12 var procent av eleverna behöriga till yrkesprogrammet. Dessutom var 88 procent behöriga till estetiskt program, 87 procent till humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen och 84 procent till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Dessa siffror är på samma nivå som 11 och då låg Vallentuna över riksgenomsnittet inom samtliga behörighetskategorier. Tabell 11: Andel elever som är behöriga till respektive gymnasieprogram i Vallentuna och genomsnittet för riket, Procent. Vallentuna Estetiskt prog. EK, HU, SA NV, TE Yrkesprog. Yrkesprog. Estetiskt prog. Riket EK, HU, SA NV, TE