VALET ÄR DITT! HÄRNÖSAND KRAMFORS SOLLEFTEÅ SUNDSVALL TIMRÅ ÅNGE ÖRNSKÖLDSVIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALET ÄR DITT! HÄRNÖSAND KRAMFORS SOLLEFTEÅ SUNDSVALL TIMRÅ ÅNGE ÖRNSKÖLDSVIK"

Transkript

1 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND KRAMFORS SOLLEFTEÅ SUNDSVALL TIMRÅ ÅNGE ÖRNSKÖLDSVIK VALET ÄR DITT! Vårens bilaga från Framtidsveckan Västernorrland fokuserar på hotbilden om kriserna inom energi, ekonomi och ekologi lokalt och globalt. Framtidsveckan i Västernorrland är ett brett samarbets projekt med en mängd olika aktörer inom många olika områden. Syftet är att visa på goda exempel i vårt landskap och påskynda omställningen till ett hållbart och resurssnålt lokal samhälle och en rättvis värld. Framtidsveckan är ett lokalt initiativ för att skapa samarbete över kommungränserna. Ekonomisk hållbarhet? sidan 3 Palmolja hotar den tropiska regnskogen sidan 11 Tio viktiga framtidsfrågor till politiker sidorna 4 6 Ett lysande sätt att producera el sidan 14 Tre kriser som börjar på bokstaven e sidan 9 Goda råd behöver inte vara dyra sidan 15

2 2 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Det är du och jag som sätter agendan för framtiden! D N aturen är en källa till liv som oftast får stå åt sidan för exploatering, skövling och utrotning. Vi är beroende av att naturen fungerar och ger oss det livsrum som människan behöver för att leva. Något som till stor del glömts bort i jakten på pengar och det perfekta livet. Hållbar utveckling handlar i allra största grad om demokrati och att vi tillsammans skapar förutsättningar för omställning till en hållbar framtid. Det är inte myndigheter, offentlig sektor, banker, företag som sätter agendan för framtiden det är du och jag! F rågan är vem kan vi ge förtroende att tillsammans med oss förvalta vår och kommande generationernas framtid? Ja, det kan bara du bestämma! En vägledning kan vara fyra politiska partiers svar på framtidsveckans framtidsfrågor som du kan läsa i tidningen. Du och jag har möjlighet att påverka OM vi tar vårt ansvar och går till valstugan söndag den 14 september. INGELA DAHLIN Projektledare för Framtidsveckan Västernorrland 2014 HELA DENNA BILAGA HÄRNÖSAND KRAMFORS ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVEC SOLLEFTEÅ KAN VÄSTERNORR SUNDSVALL Din guide till en grönare framtid! Framtidsveckan Vårens bilaga från r på hotbilden Västernorrland fokusera ekonomi och energi, om kriserna inom globalt. ekologi lokalt och TIMRÅ Ljustorpsån är en av de vattendrag som genomgår en restaurering. Restaurering av vattendrag gör många landlevande växter och djur till vinnare Runt om i vårt län görs insatser för att restaurera olika vattendrag. Vinnare blir inte bara fiskar och andra vattenlevande växter och djur. Många arter på land gynnas också av åtgärderna. L justorpsån i Timrå kommun är en av de många vattendrag som genomgår en succesiv restaurering. Det handlar om att iordningställa bottnar för att underlätta lek och framkomlighet för olika fiskarter. Tidigare flottade man timmer på ån, och för att underlätta framkomligheten för timmerstockarna rensade man bort stenar och andra naturliga hinder. svämma över vissa områden gynnar många växter och insekter som lever där. Det håller tillbaka gran och ger istället plats åt lövträd som ger en bättre miljö för många djurarter. Strandzonerna är en del som ofta glöms bort men kan många gånger gynnas mer av restaureringsåtgärderna än vad livet i vattnen gör, säger Stefan. Förutom de miljögifter som finns kvar hos oss sedan tidigare industri- Stefan Grundström arbetar som ekolog på miljö- och byggkontoret i Timrå. Han har varit inblandad i många av vattenrestaureringarna som gjorts i kommunen. Att iordningställa förstörda vattenmiljöer handlar inte enbart om att göra åtgärder för fiskar och andra vattenlevande djur. Hela ekosystemet kring vattnet drar fördelar av detta, säger Stefan Grundström. Att inte bara iordningställa bottnarna utan också att bredda och FOTO: LARS WINDH e senaste årens hotbild om globala kriser inom energi, ekonomi och ekologi står i fokus i Framtidsveckans första tidningsbilaga i år. Svåra ämnen som ger en känsla av nedstämdhet., men också hopp inför framtiden! Solel, vindkraft, ekonomiska föreningar och människor som tillsammans agerar för något som de vill bevara och tror på, det kan du läsa om i tidningen. Genom alla engagerade människor i kommunerna i länet kan jag känna styrkan av samarbete och att genom folkbildning öka människors förståelse för svåra och komplexa frågor. Stefan Grundström, ekolog på miljöoch byggkontoret i Timrå. verksamhet är det de globala utsläppen från fossila bränslen som hotar vår miljö mest. Trots att det är ett känt problem så läggs lite resurser, globalt sett, på att investera i förnybar energi. Följden blir att den globala temperaturen höjs med stora förändringar i klimatet som redan är märkbara i form av till exempel smältande glaciärer och trädgränser som förflyttas. I Sverige kommer vi förmodligen att klara oss bra initialt men många växt- och djurarter kan få svårt att anpassa sig och tvingas flytta längre och längre norrut för att trivas. Ökande temperaturer i vattnet och en ökande halt av humusämnen på grund av mer nederbörd kan slå hårt mot hotade arter som flodpärlmussla och lokala stammar av fisk. De arter som redan lever på högfjället kommer inte att ha någonstans att ta vägen då trädgränsen i fjällen höjs. LAND ÅNGE ÖRNSKÖLDSVIK Framtidsveckan går som annonsbilaga i Sundsvalls Tidning, Dagbladet, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda fredag den 2 maj Alla politiska partier och studieförbund i Västernorrland är tillfrågade att delta i Framtidsveckan. Projektledare Framtidsveckan Västernorrland 2014: Ingela Dahlin, Studiefrämjandet, Annonsförsäljning: MittMedia i Sundsvall. Text & foto: Joacim Granström, (om inget annat anges). Produktion/layout: MittMedia Annonsproduktion. Tryck: Mittmedia Print AB.

3 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 3 Ekonomisk hållbarhet? Ungefär 96 procent av alla pengar vi använder i dag skapas som skulder. Banker skapar nya pengar när de lånar ut och kräver sedan ränta på dem. Enligt Central Intelligence Agency, CIA, är Sverige det 18:e mest skuldsatta landet i världen. För drygt ett år sedan drogs en kampanj igång med syftet att informera om vilken roll pengar och banker spelar i samhällsekonomin. Kampanjen kallas Positiva Pengar och har inspirerats av en brittisk organisation med namnet Positive Money. Nu ligger fokus på att nå ut med budskapet som man tror ska minska många av våra ekonomiska, sociala och även ekologiska problem. En av de som arbetar för att sprida kunskap om problemen med att pengar skapas som räntebärande skulder är Susanne Ekelin Mitt intresse för hur det ekonomiska systemet fungerar väcktes när jag såg dokumentären 97% owned på TV. Insikten om den destruktiva roll pengar spelar blev den pusselbit som fick det mesta att falla på plats, säger Susanne. En åtgärd som Positiva Pengar tror på är att införa skuldfria digitala kontanter, som ges ut av Riksbanken på samma sätt som sedlar och mynt. Om banker förbjuds att skapa pengar skulle vi kunna uppnå en stabilare ekonomi, med färre finanskriser och vi skulle få tillväxt i den verkliga ekonomin istället för i spekulation, som bolånebubblor. Bankerna bestämmer var nyskapade pengar hamnar. Pengar skapas för att gå till bolån vilket bidrar till att pressa upp bostadspriserna. Pengarna fastnar i bostadsmarknaden istället för att gå till samhällsnyttiga investeringar i den reala ekonomin, till exempel för att bygga nya bostäder eller utveckla grön teknik, säger Susanne. Positiva Pengar är politiskt obunden och är inte heller vinstdrivande. På sidan positivapengar.weebly. com/ hittar du mer information om kampanjen. Dokumentären 97% owned ligger på Youtube på adressen: be/d3mfkd6ky5o. Låt oss återvinna ditt matavfall! Är du villaägare i Sundsvalls kommun kan du bidra till ett hållbart samhälle och spara pengar genom att sortera matavfall. Beställ din bruna tunna på Släng allt ditt matavfall i papperspåsen. Rulla ihop påsen noga innan du lägger den i din bruna tunna. Sopbilen har två fack, ett för hushållsavfall och ett för matavfall. Matavfallet återvinns och näringen återförs till kretsloppet hjälp oss göra timrå grönare och skönare rösta grönt och gå med i MiLJöpaRtIeT

4 4 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Tio viktiga framtidsfrågor Experter, internationella politiker och stora välrenommerade organisationer varnar för att klimatförändringar, minskade oljetillgångar och ekonomisk instabilitet inom kort kommer att innebära stora påfrestningar för civilsamhället både globalt och lokalt. Sannolikt kommer även vi i Västernorrland att påverkas och våra frågor inriktar sig på det kommande politiska arbetet för att hantera detta. Alla partier har fått chansen att svara på frågorna. Frågorna är sammanställda av studieförbund och framtidsveckans arbetsgrupper gemensamt. 1. Hur förbereder ni er i ert parti i länet för en situation med klimatförändringar, oljebrist samt ekonomisk instabilitet till följd av bland annat kraftigt höjda oljepriser? Finns dessa frågor med i det politiska arbetet? Hur visar det sig konkret? Internationella kriser är i regel svåra att förutspå, varför vi konkret jobbar med dessa frågor genom att bedriva en långsiktigt hållbar politik både på miljö- respektive det ekonomiska området. Genom att säkerställa en teknikutveckling för alternativa drivmedel samtidigt som vi förespråkar omprioriteringar, framför allt genom en ansvarsfull invandringspolitik, fokus på välfärdsområdena, riktade satsningar för ökad sysselsättning samt genom att bedriva en ekonomisk politik som inte långsiktigt urholkar de offentliga finanserna skapar vi en stötdämpare för oväntade kriser. Frågorna finns definitivt med. Partiet har dragit igång ett utredningsarbete där de ekologiska-ekonomiska konsekvenserna av fossilsamhället gås igenom, och där en ny ekonomisk-ekologisk utveckling beskrivs. Det är inte bara fossil förbränning som är problematisk, utan övriga naturresurser är också begränsade och kommer att successivt ta slut. Vi har att se fram mot en stor förändring av samhället globalt, om vi skall kunna hejda och dämpa de pågående klimatförändringarna. Lokalt i Västernorrland har partiet tagit fram en plattform där olika arenor gås igenom, och där vi vill driva politik. För Miljöpartiet är klimatet och omställningen till ett hållbart samhälle prioriterade frågor i valrörelsen. Det är avgörande framtidsfrågor som vi bland annat uppmärksammat genom att sprida information som Energyzer-rapporten på temat. Utöver att begränsa klimatpåverkan så mycket som möjligt, så har vi gröna också länge drivit på för att vi måste förbereda samhället på de klimatförändringar som oundvikligen kommer på grund av de utsläpp som redan gjorts. Det kan handla om allt från att anpassa avloppssystemen för ökad nederbörd, till att öka kunskapen hos allmänheten och olika aktörer. Utifrån vårt långsiktiga helhetsperspektiv är det självklart att till exempel inför varje nybyggnation fråga oss hur det här passar in i framtidens fossilfria samhälle. Avgörande är förstås också att steg för steg skapa en hållbar ekonomi som fungerar även när tillväxt i framtiden inte längre går att upprätthålla, så att vi kan utvecklas samtidigt som vi tryggar allas grundbehov. Centerpartiet vill att Sverige ska ha täten i miljö- och klimatarbetet. Sverige ska vara ett föredöme för andra länder. Vi vet att miljö och tillväxt är varandras förutsättning. Vi vet att miljöarbetet måste bedrivas på alla nivåer: globalt, inom EU, i Sverige, i regionerna i kommunerna. Vi har visat att det går att nå omfattande resultat för en hållbar utveckling. 2. Hur ser ni i ert parti på möjligheterna att man redan nu kan påbörja arbetet för en större motståndskraft (resiliens) och håll barhet i det lokala samhället för att motverka dessa effekter? Vilka är de viktigaste aktörerna i det arbetet? Arbetet med att bryta oljeberoendet och ersätta detta med alternativa energikällor som är miljövänliga är så klart A och O. Genom ett minskat oljeberoende minskar vi också vår utsatthet i krissituationer samtidigt som givetvis miljön mår bättre. I det arbetet behöver vi jobba långsiktigt från lägsta politiska nivå ända upp högsta. De viktigaste aktörerna i detta arbete är innovatörerna som med nya tankesätt bygger broar för framtiden, men givetvis måste dessa också få sitt erforderliga stöd från politikerna. Att påbörja arbetet är absolut nödvändigt och förhoppnings är möjlig. En avgörande faktor är jord bruksproduk tion och hur den skall fungera utan fossil doping, som vi i dagsläget ägnar oss åt. Den svenska självförsörjningsgraden måste öka, vi kan inte annektera jordbruksmarker på andra håll i världen för vår egen konsumtion (det vill säga mer än 50 procent av vis ej för sent). Vi ser framför oss ett annat samhälle, med begränsad konsumtion, med energibesparingar och med mindre skadlig energiproduktion (vind, sol, vatten, annat) (om sådan egentligen det vi konsumerar odlas och tas fram någon annanstans än i Sverige). Men resiliens och hållbarhet kan inte byggas inom vissa områden av samhället utan skall genomsyra hela samhället, vilket betyder att det också måste finnas social hållbarhet, jämlikhet, en rättvis fördelning på alla områden. Viktigaste aktörerna är samhället som helhet men speciellt medborgarna själva, modiga och beslutsföra politiker och en samverkan med näringslivet producenterna. Ett viktigt område är infrastrukturen. Där kämpar vi för fyrstegsprincipen, som innebär att vi i första hand ska effektivisera och påverka resemönster i hållbar riktning. Istället för att bygga nya bilvägar bör vi satsa på att få fler att välja buss eller cykel, vilket minskar stadsträngsel och vägslitage på ett effektivare sätt. Därför vill vi inrätta ett regionalt centrum för mobility management, som kan hjälpa människor att resa effektivare och därmed billigare med mindre miljöpåverkan, vilket alla vinner på. Då frigör vi också resurser till den infrastruktur som måste byggas. En viktig åtgärd är att omedelbart börja bygga ny järnväg Sundsvall-Härnösand samt dubbelspår på hela Ostkustbanan till Gävle. Vi verkar också för tidigare byggstart för triangelspår i Maland och Bergsåker för att möjliggöra överföring av gods från väg till järnväg, upprustning av norra delen av Ådalsbanan från Långsele till Västeraspby där ett triangelspår mot Botniabanan bör byggas, snabbtågsstandard för Mittbanan Sundsvall-Östersund, kraftig utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar, med mera. För en grön omställning behövs fler gröna jobb. Forskare, innovatörer, bönder och andra entreprenörer kan tillsammans skapa nya jobb, sänka utsläppen och ge fler tillgång till sund, säker och lokalproducerad mat. En helt central miljöfråga är: Hundra procent förnybart. Den gröna omställningen av hur vi producerar energi, reser och transporterar gods måste målmedvetet fortsätta. I detta arbete kan Västernorrland bli ledande. 3. Hur anser ni i ert parti att den lokala beredskapen konkret bör utformas när det gäller kommande utmaningar som: Energikris, Ekologikris Ekonomikris? Kommunen bör i den mån som går medverka i arbetet med att ta fram miljövänliga energikällor, men framför allt att utnyttja de hållbara alternativ som finns. Den ekologiska krisen måste hanteras genom att uppmuntra svenskt jordbruk. Idag görs det rakt motsatta med stöd av samtliga riksdagspartier förutom SD. Inte minst måste kommuner kunna köpa in närproducerat, varför EU måste ges mindre makt, då EU ställer denna möjlighet åt sidan. Ekonomikrisen motas genom ovan beskrivning samtidigt som de beslut som fattas avseende investeringsplaner och prioriteringar utom välfärdens kärna ställs mot överskottsmål och pensionsavsättningar. Finns inte ekonomiska medel skall heller inga satsningar göras. Frågorna och dess svar ryms i de andra svaren. Energikrisen kan bara bemötas med besparingar, mindre konsumtion, samt en omläggning från fossil energi och kärnkraft till mindre skadliga energiproduktion. Den ekologiska krisen kan bara dämpas om vi genomför kraftfulla förändringar enligt ovan. Den ekonomiska krisen är i och för sig intressant men sekundär, då planetens totala ekosystem står på spel. En ny ekonomi kommer att växa fram som baseras på en fördelning av naturresurserna där självförsörjning av livsmedel exempelvis blir allt viktigare. Den svenska landsbygden kommer att återbefolkas för att vi skall kunna få fram livsmedel. Fler människor blir av nöd tvungna att arbeta i ett mer arbetsintensivt jordbruk. Skadlig industriproduktion måste upphöra. Transportsektorn och trafiken måste i grund förändras och lokalsamhället och vad som där sker blir allt viktigare. Först med denna insikt kan vi börja åstadkomma förändringar. Vi behöver fortfarande sprida grundläggande kunskap och väcka tankar om dessa kriser i samhället. Det är också svårt att förutsäga exakt hur och när den globala ekonomin på allvar kommer att kollapsa. Parallellt med att stärka den lokala beredskapen behövs åtgärder på nationell och internationell nivå. Girighet, överskuldsättning och spekulation ska motverkas. En alltför hög privat skuldsättning är en risk för individen och för samhällsekonomin. Vi kan inte bygga en fungerande långsiktig ekonomi på en ständigt växande skuldsättningsnivå. Samhället måste motverka det överdrivna risktagande som dominerat finansmarknaderna. Vi vill se en skatt på vissa finansiella transaktioner, dels för att finansiera nödvändiga omställningsåtgärder, men också för att bromsa ett skenande ekonomiskt system, där ständig tillväxt anses vara normaltillståndet. Även utbyggd demokrati och hög katastrofberedskap gällande exempelvis strömavbrott, översvämningar och orkaner kommer att bli allt viktigare med ett ändrat klimat. Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Redan med dagens uppvärmning är konsekvenserna mycket allvarliga. Om vi inte lyckas att begränsa klimat-

5 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 5 påverkan från mänsklig aktivitet går vi mot en 5-gradig höjning av jordens medeltemperatur. Detta skulle få förödande effekter för människor, ekosystem, ekonomi, livsmedelsförsörjning och hela samhället. Ett viktigt mål är att Sverige ska vara klimat neutralt år Anser ni i ert parti att dessa stora framtidsfrågor särskilt bör förankras och medvetandegöras för den breda allmänheten (lokalt i er kommun) för att skapa möjligheter till den genomgripande omställning som måste till? Hur ser ni att denna stora folkbildande insats i sådana fall konkret skall genomföras och hur kan den utformas och stöttas? En omställning måste ske på ett bredare plan än så. Kommunerna måste givetvis dra sitt strå till stacken, men denna fråga är av en större natur än att kommunerna kan lösa problemet. Folkbildning är givetvis bra, men framför allt måste de politiker som väljs våga ställa krav på vår omvärld. EU står för endast 10 procent av CO2-utsläppen i världen. Utsläppen ökar med ett helt EU på mindre än fem år. Då duger det inte att inga politiska företrädare vågar ställa de krav på omvärlden som är nödvändiga samtidigt som de säger att vi EU, Sverige och våra kommuner ska göra än mer än vad vi redan har åtagit oss när riktiga alternativ fortfarande saknas. Istället ska internationella avtal hållas samtidigt som vi satsar mer på att ta fram alternativa energiformer. Transitionrörelsen utgår från lokalsamhället och kan vi inte åstadkomma förändringar lokalt så blir det svårt. Det måste finnas en insikt nationelltglobalt som växer fram och som med övergripande beslut (ex om energisektorn, jordbruksproduktion) underlättar för lokalsamhället att genomföra förändringar. Mycket är på gång men det går sakta. Bildningsförbund, folkhögskolor, den vanliga skolan, kommunala informations och utbildningsinsatser, växande insikter hos de politiska partierna, och seriositet, dvs att börja tala om vad som de fakto behövs i form av samhällsomställning framöver är av yttersta vikt. I dagsläget inte alltid politiskt gångbart. Klimatfrågorna som kräver verklig politisk förändring, drunknar i dagsfrågor kring skatter, bidrag, och jobbskatteavdrag m.m. En hållbar livsstil måste bli standardalternativet och inte något som är så svårt att få till att man ger upp. Därför behöver vi samhällsstrukturer och förändringsprocesser som gör det möjligt och fördelaktigt att välja just detta. Det är ett politiskt ansvar att möjliggöra detta. Alla engagerade kan själva hjälpa till med exempelvis studiecirklar, insändare och att prata om dessa frågor med sin omgivning. Men självklart måste politiken ta ett huvudansvar. Bland annat bör alla skolor miljöcertifieras. Vi kan också påverka beteenden och värderingar med miljöpsykologisk kunskap. Både på kort sikt (se till exempel changeofheartbook.com) och på lång sikt (se till exempel valuesandframes.org). Vi vill stimulera enskilda människor att själva och tillsammans göra insatser för en bättre miljö. Det ska vara lätt att vara miljövän, och det ska löna sig att leva miljövänligt. Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland för omställning till grön, förnybar energi. Vi har en mycket hög ambition för att Sverige ska gå före i att möta de stora miljö- och klimatutmaningarna. Vårt mål är att Sverige ska nå hundra procent förnybar energiproduktion inom en generation. Vi vill att Västernorrland tar täten i detta. 5. Många är rädda för det ökande demokratiska underskottet i lokalsamhället. Hur anser ni i ert parti att dessa frågor hör ihop med de så kallade Trippelkriserna som vi berört ovan? Hur vill ni konkret arbeta för att stärka och utveckla demokratin i er kommun? Det demokratiska underskottet hänger i hop med en rad saker. Framför allt har kommunerna blivit allt mer tjänstemannastyrda, subsidiaritetsprincipen har kraftigt urholkats, staten utlyser allt för få folkomröstningar samtidigt som EU tar allt mer makt på demokratins bekostnad. Det är klart att en sådan utveckling har inverkan på samtliga berörda potentiellt framtida problem, eftersom ett demokratiunderskott öppnar upp för ett politiker- och tjänstemannavälde stick i stäv mot folkviljan. Vi vill se fler kommunala folkomröstningar, ställer oss positiva till medborgarförslag och vi vill se fler lösningar som gör att kommuninvånarna får tycka till i viktiga frågor. Alla frågor hänger ihop. Det finns ett demokratiskt underskott i vårt samhälle. Det är inte tillräckligt att välja vart 4:e år och anse att det är demokrati, heller inte att anordna folkomröstningar lokalt, driva vissa folkopinioner av och till. Vi måste inrätta fora där det politiska och utvecklande samtalet kontinuerligt kan pågå utifrån lokalsamhället och dess behov av förvandling, till att bli hållbart. Inrätta flera råd lokalt, medborgardialog som politiskt instrument. Det vore stärkande för demokratin om fler någon gång under sitt liv får chansen att själva inneha ett partipolitiskt förtroendeuppdrag. Internt har vi en rotationsprincip som innebär att en miljöpartist får sitta högst tre mandatperioder i sträck på samma uppdrag. Att uppleva demokratins vardag inifrån ger en ökad förståelse för vad som i praktiken är rimligt och möjligt, vilket också ger bättre förutsättningar att påverka efteråt. Ett bra steg i den riktningen är också de projekt i länet där en medborgare följer med en politiker under en dag på jobbet och tvärtom. Vi vill även ha fler folkomröstningar, rösträtt från 16 år och flytta makten närmare människor, bland annat genom mindre makt till EU som idag påverkar de flesta ärenden i ett vanligt fullmäktige. Omvandlingskraften kommer från de entreprenörer och miljöteknikföretag som skapar smarta lösningar och teknikskiften till det förnybara, energioch resurseffektiva, det giftfria och det som stärker ekosystemtjänsterna. Genom att höja skatter på utsläpp och sänka skatten på jobb och miljövänliga alternativ, blir miljön bättre, skattesystemet effektivare och ekonomin starkare. 6. Vilka parametrar anser ni i ert parti skall gälla framöver för den lokala upphandlingen inom områden som till exempel: Livsmedel Energi? Sverigedemokraterna arbetar för ett Sverige med en levande och aktiv landsbygd med god samhällsservice och goda kommunikationer över hela landet. Ett Sverige som i hög grad är självförsörjande på livsmedel. Vi vill se ett landsbygdslyft med syfte att kraftigt öka sysselsättningen på landsbygden genom betydande satsningar på besöksnäringen, jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och gruvnäringen. Vi vill dessutom ta ifrån EU makten samt förhindra EU att ges mer makt över kommunernas val av inköp av livsmedel och energi. I flera kommuner driver partiet kravet på ökad andel närproducerat och ekologiskt framtagen mat i samband med upphandlingar. Vi har på länsnivå angett målet 50 procent fram till Energiproduktionen skall vara hållbar och lokalt i kommuner. På landstingsnivå är målet att all fossil energiproduktion skall fasas ut och att all energikonsumtion skall vara så kallad förnyelsebar. Men det räcker inte, konsumtionen av energi måste också begränsas. All produktion av energi, även den så kallad förnyelsebara är egentligen inte heller hållbar i det långa loppet. Möjligen är den mindre skadlig än nuvarande som baseras på vattenkraft (vattendragsförstörelse) och vindkraft (metaller, sällsynta jordartsmetaller, störande vindkraftsparker, skogsskövling, påverkat djurliv mm). Kärnkraft är inte klimatsmart utan är kanske en av de mest miljöförstörande aktiviteterna som vi håller på med. Kärnkraft innebär brytningsproblematik, slutförvaringsproblematik, samt uppenbara risker för haveri. Det ska vara lönsamt att välja det som på sikt är bäst för människor och miljö, som ekologiskt. Det ska vara enkelt att välja maten från lokala bönder. Upphandlingar ska ställa höga krav vad gäller miljö, sociala villkor, arbetsmiljö och djurskydd. Upphandlingskriterier måste ständigt ses över. Upphandlingar ska göras på ett sådant sätt att även mindre företag, icke-vinstdrivande, sociala företag och företag från regionen kan lägga anbud. Det offentliga Sverige handlar idag upp varor och tjänster för över 500 miljarder kronor. Genom upphandlingarna kan kommunerna och landsting i Västernorrland utöva en betydande konsumentmakt och bidra till att främja gröna jobb. Förnybar energi som vindkraft och bioenergi har ökat starkt sedan Under 2013 stod det klart att Sverige, sju är i förväg, har uppnått 2020-målet om minst 50 procent förnybar energi. Vår ambition är att öka andelen förnybar energi betydligt redan nästa mandatperiod. Vind, biobränsle och solenergi ska ha så gynnsamma skattevillkor som möjligt. 7. Hur ser ni i ert parti på frågan gällande lokal produktion? Inom vilka områden ser ni det mest relevant att den lokala självförsörjningsgraden stärks och hur ser ni att man konkret kan stötta en sådan utveckling? Det är ur alla avseenden viktigt att stödja en lokal produktion, framförallt när det handlar om frågan om att bli självförsörjande på livsmedel och för att få fram mer lokalproducerad mat. Vi behöver också kraftigt öka sysselsättningen på landsbygden genom betydande satsningar på besöksnäringen, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket lokalt för att skapa bärighet i produktionen. Med sådana satsningar stärker vi Sveriges förmåga inför framtida kriser samtidigt som regionen stärker sysselsättningen. Att stimulera den lokala produktion inte minst av livsmedel är ytterst viktigt för att begränsa transporter och öka självförsörjningsgraden. Men det kan ju gälla andra delar av konsumtionssamhället också, där det lokala inslagen bör öka. (klädproduktion, bostadsproduktion, småskalig energiproduktion, förädling av skogsprodukter mm). Utvecklingen kan stöttas genom att den kommunala sektorns inköp i allt högre grad inriktas på lokal upphandling av hållbara produkter och livsmedel exempelvis. Några sätt att minska vår sårbarhet är mer lokal odling och stadsodling, rejäla lager av till exempel läkemedel och drivmedel, mer egen el som vindkraft och solenergi. Det är också viktigt att i förhand komma fram till hur vi ska prioritera i en kris och säkra upp med reservlösningar. Dessutom kan bredbandsutbyggnaden och ny teknik som 3d-skrivare skapa stora möjligheter för ny lokal produktion av olika slag. En levande landsbygd och konkurrenskraftiga gröna näringar, som kan producera den klimatsmarta, närproducerade maten och den förnybara skogsråvaran, är avgörande för hållbar utveckling i Sverige och i Västernorrland. En grön ekonomi bygger på principen att det som är bra för miljön, såsom arbete Fortsättning på nästa sida

6 6 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Fortsättning från föregående sida och tjänster, ska vara billigt, medan det som är dåligt för miljön ska vara dyrt. Det är lokalt och regionalt som satsningarna och infrastrukturen för förnybar energi byggs. Det är på landsbygden som vindkraften, biokraften och solkraften produceras. Hållbara städer är en nyckelfråga för en framgångsrik klimatomställning. Centerpartiet driver på för en aktiv grön samhällsplanering och inrättande av lokala och regionala klimatfärdplaner för all samhällsbyggnad. 8. Hur ser ni i ert parti på möjligheterna att skapa en levande landsbygd inom områden som till exempel: Boende/försörjning, Kollektivtrafiken, Lokal handel, Utbildning, Vård/omsorg Kultur Vi ser möjligheterna till en levande landsbygd som goda även i framtiden om satsningar görs för att också stärka förutsättningarna för att verka och bo på landsbygden. Genom Sveriges resursstarka natur i kombination med politiska prioriteringar kan visionen om en levande landsbygd absolut uppnås. Det handlar inte minst om att inte välja att släcka ned landsbygden, lägga ned skolorna, minska vägunderhållet eller underlåta att utveckla kollektivtrafiken. Här har samtliga politiska partier ett ansvar, tyvärr har bara SD varit det enda konsekventa partiet i denna mening - samtidigt som Centerpartiet ställs sig bakom beslut som nedsläckningar och skolnedläggningar - och därför ser också utvecklingen ut som den gör. Vi har behov av nya bostäder på landsbygden (lågenergihus) då vi får ett ökat fokus på livsmedelsproduktion. Utbyggt kollektivt transportnät, där de fossila transporterna kan fasas ut. Statliga medel måste riktas till de krafter som vill arbeta för fungerande service på landsbygden med goda miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar för en levande landsbygd. Ökat statligt ansvar för skolan. Skolor och förskolor skall ej drivs i vinstsyfte. Utbildningssatsningar är ett av de viktigaste politikområdena för att minska regionala klyftor och hålla ihop Sverige. Inga vinster i välfärden varje krona ska gå tillbaka till medborgarna. Primärvården ska vara avgiftsfri, byggas ut och vara tillgänglig för alla.vi föreslår också särskilda servicepunkter på landsbygd där myndigheter med gemensamma servicekontor upprätthåller samhällsservicen. Bredbandsutbyggnad på landsbygden. Digitalisering av biografväsendet. Stöd till lokala kulturgrupper, kommunala kulturskolor. Länsteatrar och scenbolag skall erbjuda kultur ute på landsbygden. En levande landsbygd erbjuder attraktiva livsmiljöer med närhet till friluftsliv och rekreation. I en tid av omställning spelar landsbygden en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle genom bland annat satsningar på förnybar energi och lokal matproduktion. Den snabba urbaniseringen innebär utmaningar för både stad och landsbygd. För att ha möjlighet att bo kvar på landsbygden är det viktigt att service som post, kollektivtrafik, dagligvaruhandel och sjukvård finns inom rimligt avstånd. Att kunna utbilda sig i alla skeden, både på plats och på distans, är viktigt inte minst för landsbygden. Vi vill att Mittuniversitetets verksamhet vidgas och finns tillgängligt i hela regionen. För att komma bort från fossila bränslen kommer skogen, biomassa och avfall att vara viktiga för att producera biobränslen. De flesta nya jobb skapas i småföretag. God tillgång till kapital är viktigt för att små företag ska kunna etablera sig och växa. Det ska bli lättare att bygga lokalt kapital i små- och medelstora företag. Vi vill också verka för nyetableringar av statliga verksamheter i länet. En omställning till mer hållbara transporter innebär en stark satsning på järnväg i hela landet. Kommuner och landsting spelar som köpare av bilar och tunga fordon (bussar) en central roll för transportutsläppen, men också för produktion och distribution av biogas och andra biodrivmedel. Elbilar och elhybrider är också beroende av kommunal och regional infrastruktur, som laddstationer och laddplatser. Centerpartiet jobbar för förnybar energiproduktion och hållbara transporter såväl i regeringen som i Västernorrlands kommuner och landstinget. Centerpartiet har gått i spetsen för en rad reformer som ökar självbestämmandet inom välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Valfrihetsreformerna har öppnat för fler utförare. Mångfalden är en viktig del i utveckling av kvalitet, tillgänglighet och patientmakt framåt i Västernorrland. Makten flyttas steg för steg flyttats från politiker till föräldrar, elever, brukare och patienter. Vi kallar det för närodlad politik. 9. Hur ser ni i ert parti på det lokala arbetet med förnyelsebara energikällor så som till exempel vindkraft, vattenkraft, solel/ solvärme och biogas? Vi ställer oss kritiska till storskalig vindkraft då det både förstör landskapen, kräver stora skattesubventioner och då det samtidigt kräver en stor reglerkraft vilket gör att varken kan ersätta kärnkraft eller vattenkraft. Däremot är vi desto mer positiva till vattenkraften, solkraft, fjärrvärme och biogas. Vi tittar också nyfiket på vågkraftens framtida möjligheter. Vi vill värna om en vindkraftsutbyggnad som tar hänsyn till de förutsättningar som naturen ger, i balans med ekologi och bebyggelse. Alltför vidlyftiga vindkraftsparker kan stå i motsatsställning till en positiv kommunal utveckling, då det gäller boende, fritid och naturbruksintressen. Men för att avveckla fossilt beroende och kärnkraft måste vindkraften expandera. Vattenkraften är som tidigare berörts också i viss mån problematisk. Den måste förändras, göras effektivare och med större hänsyn till de vattendrag där den finns etablerad. Solel är ytterligare ett energikomplement, vars produktion kan göras småskalig. Biogasproduktion är vi också positiva till, och lösningar för detta får sökas i samverkan mellan och inom kommunerna för bästa effektivitet och minsta möjliga transporter. Miljöpartiet vill ha 100 procent förnybar energi. Energisystemet ska vara fritt från kärnkraften som är dyr och miljöskadlig. Vi ska därför fasa ut kärnkraften genom energieffektiviseringar och förnybar energi som vindkraft och solenergi. I nuläget är vindkraft billigare, men i framtiden lär solenergin bli mycket billigare och då behövs inte vindkraften längre. Den vindkraft vi har under den här övergångsperioden ska självklart placeras med stor hänsyn till andra värden. Miljöpartiet vill också att fastighetsskatten för vindkraften ska gå till kommunerna där vindkraften finns, inte till staten. Snart kan vi förhoppningsvis tanka biogas även i Västernorrland. Biogasen räcker dock inte för alla bilar, så den behöver kompletteras med andra lösningar. Bättre villkor för biogasen ger oss också nya jobb och en mer levande landsbygd. Landstinget i Västernorrland har genomfört flera framgångsrika satsningar på förnyelsebar energiproduktion. Landstinget och samtliga av länets kommuner är medlemmar i Sveriges Ekokommuner. Tillsammans med kommunförbundet och länsstyrelsen kan Västernorrland fortsätta profilera sig som ett hållbart energilän med gemensamma satsningar och projekt. Sverige ska ta ledarskap för EU:s miljö- och klimatarbete, liksom för överenskommelser på global nivå. EU har nu nått målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent. Vi behöver höja ambitionen med de gröna elcertifikaten, som öronmärker resurser till satsningar i förnybar energi. Det ska bli lättare att producera sin egen energi, från t ex solceller på taket, och mata in elen i nätet och minska elräkningen. En avgörande sektor för att klara 100 procent förnybart är att skapa ett hållbart transportsystem. Det är inte bilen det är fel på, det är dagens fossila bränslen. På många ställen i landet är bilen en nödvändig förutsättning för att kunna bo och arbeta. En omställning till miljövänliga bränslen är central för att nå miljömålen. Centerpartiet vill se en fossiloberoende fordonsflotta till år En skarp klimatbonus ska ge en rejäl bonus när du köper miljöbil. Den ska vara högre desto mer miljövänlig bilen är, och betalas med avgifter på köp av de värsta utsläppsbilarna, högre desto värre utsläpp. 10. Vilket samhälle vill ni i ert parti se år 2021? Vi vill se ett samhälle som eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi vill se ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla med borgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi inser att vi i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Vi hoppas kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Då har de fossila transporterna halverats, och fossil energiproduktion i Sverige upphört helt. Kärnkraften är under avveckling, den lokala och ekologiska livsmedelsproduktionen har kommit igång och vi ser en ökande återflyttning till landsbygden. En ny framtids optimism börjar spridas, det går att vända utvecklingen. Lokaldemokratin börjar spira. I stället för ekonomisk tillväxt börjar samhällsutvecklingen alltmer fokusera på hållbarhet, energibesparingar och skydd av ekosystem. Kommuner och landsting upphandlar minst 50 procent av sina varor från kravmärkt och ekomärkt produktion. Allt fler kommuner erbjuder gratis kollektivtrafik med fordon som går på biogas, el och/eller skogsråvara (etanol m.m.). Byggandet i landet sker med hållbara metoder och energisnålt i allt högre omfattning. År 2021 vill vi se ett samhälle där vi bryr oss mer om varandra. Vi ska ta större hänsyn till hur vi påverkar människor i andra länder, djuren, naturen, våra barn och barnbarn. Vi satsar långsiktigt genom att i första hand fokusera på miljö och skola, vilket även ger nya jobb både på kort och lång sikt. Vi vill trygga allas grundbehov och ha ett större fokus på livskvalitet har vi ökad mångfald, jämställdhet och jämlikhet, vilket också stärker demokratin. Vårt partiprogram som mer ingående beskriver vilket samhälle vi vill se på 2020-talet finns på mp.se. På mp.se/ vasternorrland hittar ni också vårt länspolitiska program om vad vi vill göra i Västernorrland Du är varmt välkommen att delta i vårt viktiga arbete! Centerpartiet står för närodlad politik. En politik där fler beslut fattas direkt av människor själva. Eller nära de människor som berörs. Vi går 2014 till val på två huvudfrågor som rör själva hjärtat i Sveriges och Västernorrlands framtida utveckling. Jobb i hela landet. Resultat för miljön.politiken har en central roll för att skapa de goda förutsättningarna och villkoren för människor i hela landet. Det gäller inte bara på statlig nivå. Det handlar om att EU gör rätt saker och avhåller sig från onödig detaljstyrning. Dessutom har kommuner och regioner oerhört viktiga uppgifter för att skapa utveckling i hela Sverige. Det gäller inte minst god offentlig service och bra förutsättning för lokala företag och kommersiell service i hela Västernorrland. Centerpartiet är garanten för att fokus på lokal utveckling finns. Vi tror på en levande landsbygd

7 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 7 SUNDSVALLS KOMMUNKONCERN Vi sparar energi och minskar koldioxidutsläppen Vi arbetar på att minska energislöseriet ska vi ha minskat energiförbrukningen med MWh. Det är ungefär så mycket energi som krävs för att värma upp alla villor i Sundsvall under tio veckor. Fram till 2020 ska vi på Mitthem ha minskat vår energiförbrukning med 14,4GWh. Det är lika mycket som årsenergianvändningen till cirka lägenheter eller hushållselen i lägenheter. Du som bor i någon av våra lägenheter kan också vara med och påverka energiförbrukningen i ditt hushåll. Genom att installera värmepumpar, gasturbin och effektivare pumpar för transport av dricks- och avloppsvatten har vi på MittSverige Vatten under en 10-årsperiod minskat den totala elförbrukningen med cirka 3 Gwh. Det är lika mycket som 24 timmars elförbrukning i en stad i Sundsvalls storlek med cirka invånare. Vi arbetar även med att minska användningen av fossila bränslen. Sundsvall Elnät deltar i projektet Green Highway som ger sträckan Sundsvall, Östersund och Trondheim en tätposition i Europa för hållbara transporter. 93 laddningsstationer kommer att installeras i Västernorrlands och Jämtlands län fram till För en dryg tjuga kör en sundsvallsfamilj tur och retur till Svartviks Herrgård med en bensindriven bil. Om man kör med elbil kan man ta sig tur och retur till Torpshammar med familjen för samma summa och passa på att busa loss på Boda Borg. Vi fortsätter arbetet med att minska energislöseriet. Drakfastigheter energisparar MWh/år i bara Gärdehov vilket motsvarar att halogenlampor är tända dygnet runt i sex och ett halvt år. Våra byggnader är det område som förbrukar mest energi i Sundsvalls kommun. Fram till 2020 ska vi totalt minska fastigheternas energiförbrukning med en femtedel eller med 22 GWh. En sänkning som motsvarar energi till villor per år. Vi har också startat arbetet med att få ett Sundsvall i världsvänlig form. Sundsvall Energi har bantat bort ton koldioxid med samarbetsdieten genom att ersätta olja i fjärrvärmeproduktionen med spillvärme från SCA. Det är en minskning med 0,7 ton koldioxid per sundsvallbo och år. Det är lika mycket utsläpp som det blir av att transportera alla sundsvallsbor i 165 stycken Boeing 737 t/r till Rom.

8 8 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Energismarta lösningar! Solfångare Pelletskaminer Värmepumpar Elcyklar Fiskekroken VÄLKOMMEN IN så kan vi guida dig bland alla ekologiska produkter! Trädgårdsgatan 11 Sundsvall Framtidens klimatsmarta energilösning är här! Gör din egen el direkt från solen och kapa elräkningen! UNIKA SVENSKTILLVERKADE SOLMODULER ÖPPET HUS & VISNING DEN 10/5 KL SOLBERG UNDROM JAK en annorlunda bank Kan man bedriva en bankverksamhet utan några krav på belåningsränta? JAK medlemsbank bevisar att det är möjligt och har i snart 50 år bedrivit sin verksamhet. Hos JAK är det medlemmarna som står för kapitalet och det är medlemmarnas röster som styr verksamheten. JAK som står för Jord, Arbete och Kapital grundades 1965 med inspiration från en liknande rörelse i Danmark. Det som gör banken unik är den räntefria hanteringen av pengar. Inga räntekrav på lånade pengar, men heller ingen ränta på insatta pengar. Generellt anser vi att bankerna lånar ut för mycket och lever på någon sorts roffa åt sig ekonomi, anser Ann-Marie Svensson som är medlemschef på JAK banken. För att täcka kostnaderna tar banken ut en avgift för den administrativa hanteringen. Vill man teckna medlemskap betalar man en grundavgift på 200 kronor första året. I avgiften ingår ett sparkonto, internetbank och även rösträtten vid årsstämman. Tanken är att medlemmarnas röster ska komma fram och åsikterna väger in hur verksamheten ska styras. Henrik Helde jobbar som medlemsansvarig hos Sportfiskarna. En organisation som har över medlemmar. Vi är ungefär medlemmar i dagsläget, berättar Ann-Marie. Banken har en annan syn på amortering som skiljer sig jämfört med många av de traditionella bankerna. Tanken är att medlemmarna som lånar pengar snabbare ska bli skuldfria. Vi har 40 år som längsta amorteringstid, men vanligtvis är det års avbetalningstid hos oss. Vi strävar efter en världsekonomi i balans. Att ge amorteringsfria lån som vissa banker gör håller inte på sikt och gynnar ingen, anser Ann- Marie bildades ett internationellt nätverk där mellan 80 och 90 länder nu är anslutna. Vartannat Ann-Marie Svensson, medlemschef på JAK banken. år anordnas en JAKträff där nätverket träffas för att dela med sig av erfarenheter. Intresset för vår verksamhet är stort och vi har en deltidsanställd internationell samordnare som hjälper till att starta upp ekonomiska föreningar enligt vårt koncept i ett flertal länder, säger Ann-Marie. För att marknadsföra använder sig banken av sociala medier som Facebook och ställer även ut på olika mässor. Vi har medlemmar som ideellt ställer med att hålla kurser och stå på mässor. Vi tror att det här är rätt väg att gå för att få en ekonomi i balans, avslutar Ann-Marie. En lyckad satsning på rovfiskarna Sportfiskarna är en organisation med medlemmar och har som syfte att jobba för ett bra fiske i rena vatten. Till organisationen finns ungefär 400 anslutna föreningar. Tillsammans driver man en hel del spännande projekt för att gynna fisket och bevara artrikedomen i våra hav och sjöar. Ett lyckat exempel är Rovfiskprojektet. svenskakyrkan.se/solleftea I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. (...) Och Gud såg att det var gott. Första Moseboken Under 90-talet började bestånden av gädda och abborre kraftigt att minska. Främst märktes försämringen i ytterskärsområdena i Sveriges södra delar. Många faktorer ansågs spela in och ett av problemen kunde härledas till att de naturliga lekområdena för fisken hade försvunnit. Joel Norlin är anställd av Sportfiskarna och ansvarar för att koordinera de anslutna föreningarna och de insatser som görs i organisationen. Vi har på ett 30 tal platser i Sverige försökt återskapa en naturtyp som gynnar rovfiskar och har lyckats väldigt bra med det. Gäddan till exempel trivs bra i grunda vatten med gräsbeklädda bottnar där de gärna väljer att lägga sin rom, berättar Joel. Att dämma upp vatten kring ängsmarker har visat sig vara ett lyckat sätt att få gäddorna att trivas och föröka sig. Så lyckat att dessa områden fått namnet gäddfabriker. Principen är att bygga låga vallar som håller vattnet kvar. Man bygger också vandringsvägar från havet så att fiskarna på ett lätt sätt kan söka sig till områdena. Projekten finansieras genom olika anslag från bland annat EU och Vattenmyndigheten. Pengar till projekten har också kommit in genom ett initiativ från ett flertal av Sveriges musikartister som går under arbetsnamnet Ge fan i våra vatten. Artister som bland annat Soundtrack of Our Lives och Backyard Babies har spelat in en skiva där överskottet från skivförsäljningen går till miljö- och fiskevårdsarbeten.

9 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 9 Tre kriser ett lokalt och globalt hot! På senare år har vi allt oftare kunnat höra ordet trippelkris. Tre kriser som alla börjar på bokstaven E - energi, ekologi och ekonomi. Tre olika områden, men med starka kopplingar mellan varandra. Vi har under många år skapat oss ett allt större beroende av fossila bränslen. Kol, olja och gas är en naturresurs som varje dag ger oss möjlighet att resa, värma våra hus och som gett oss produkter som underlättar vår vardag. Produkter som också har räddat miljoner människoliv. Man räknar med att 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen. Vi lever just nu långt över våra tillgångar på många håll i världen. Fossila bränslen är en ändlig resurs och kommer inom en snar framtid att ta slut. Vad händer den dag när vi inte har tillgång till denna naturresurs? Jakten att hitta nya källor av den energi som under miljontals år har bildats av döda djur och växter kommer att leda till stigande priser. Tuffare tider för den energikrävande industrin. Tuffare för de som har sin försörjning hos dessa företag och som kanske måste gå från sina jobb på grund av minskad produktion och sämre lönsamhet. Minskad köpkraft på grund av arbetslöshet. Att kol, olja och gas håller på att ta slut är bara en del av problemet. De utsläpp som pågått under många år börjar i allt snabbare takt visa sig i form av höjda medeltemperaturer, i haven och på land. En accelererande förändring som gör att många djur och växter har svårt att hinna ställa om till de nya förutsättningarna. Nyligen släppte FN:s klimatpanel, IPCC, en omfattande rapport som tydligt visar att vi gemensamt måste göra någonting för att bromsa den negativa trenden. Och det är bråttom. Smältande glaciärer, brist på dricksvatten, förändringar i växter och djurs utbredning är några av de punkter som man belyser i rapporten. Man förutspår att extremoväder kommer att bli allt vanligare i framtiden, vilket kommer att leda till översvämningar, sämre skördar och minskad mattillgång. Men också förhöjda hälsorisker på grund av bristen på rent vatten. Tiden är knapp och vi måste göra förändringar nu. För vår skull och för kommande generationer. Vad är du beredd att göra? Framtidens idrott- Casting! Precisionskast med haspel- och fl ugspö! Storöringens Fiskeklubb arbetar för att få barn/ungdom aktiva i framtidens idrott! Klubben kan delta i olika arrangemang i alla kommuner i Västernorrland län, exempelvis under en skoldag, i en förening eller i ett företag. Många personer tränar att kasta- både precision och längd, varje dag året runt. Den stora skillnaden mot fi skaren är att de som tränar Casting övar sin teknik på land. Många som tävlar i Casting fi skar aldrig utan satsar en- dast på sin idrott. Det fi nns också många som använder sitt kunnande i fi sket. Den som provat på fi ske några gånger vet hur svårt det kan vara att kasta riktigt nära vasskanten, stenen eller i ett vak. Den som är riktigt duktig i Casting kan träffa en tallrik på 25 meters avstånd kast efter kast. STORÖRINGENS FISKEKLUBB Jan Sjöholm VISION! Främja kastupplevelsen från fiske till tävling Få till det bästa kastet SVENSKA CASTING Sportfiske/Casting

10 10 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Hanna arbetar med tillsyn av fiskodlingar Hanna Sjödin arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör på Kramfors kommun, med uppgift att bedriva tillsyn av fiskodlingar. Det är tre fiskodlingar som har ansökt om ökad produktion i området. Hur behandlar ni dessa ansökningar? Vi samlar in all den information som behövs för att kunna skriva ett yttrande till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som sedan tar beslut i frågan. Det kan vara yttranden från kommunen och även röster från allmänheten som spelar in hur vi går vidare. I samband med ansökan ska också en miljökonsekvensbeskrivning lämnas in. Den ska tydligt beskriva hur den utökade produktionen av fisk kommer att påverka vattnen kring odlingen. Vilka kriterier tar ni fasta på för att godkänna en ansökan? Det är miljöbalken vi utgår från för att bedöma om alla delar är uppfyllda i ansökan. Det finns en mängd olika kriterier som vi tar fasta på. Miljökonsekvensbeskrivningens utformning och vilken kompetens personen har som skrivit den. För de inlämnade ansökningarna är det Pelagia som har gjort arbetet, och de har stor erfarenhet i dessa frågor. Med jämna mellanrum måste provtagningar ske i området. Berätta om dessa? Verksamhetsutövaren tar själv prover som ska redovisas för tillsynsmyndigheten, i detta fall kommunen. Kemprover tas tre gånger per år där man kan avläsa PH-värde och vilka halter av kväve och fosfor som finns i vattnet. Det görs också dykinventeringar där man undersöker siktdjup och vad för typ av alger som växer. Resultaten jämförs sedan med prover tagna innan odlingarna etablerades. Vi jämför också med en Gaviksfjärden som är en referensvik och som har varit fri från industriutsläpp genom åren. Odlingarna måste bevisa för oss som tillsynsmyndighet att de inte gör någon större påverkan på den marina miljön. Att odla fisk i öppna kassar som har direktkontakt med omgivande hav ses ofta som ett omodernt sätt att odla fisk. Hur ser du på det? Så kan det vara i vissa fall. Men havet längs vår kust är ganska näringsfattiga, och därför har det gjorts en bedömning att kassodling passar bra här. Nordiska ministerrådet har gjort en bedömning så sent som 2013 att odlingar i kassar är den bästa tekniken i det aktuella området. Höga Kusten är klassat som ett världsarv. Påverkar det beslutet? I världsarvet räknas inte vattnet, utan det är den snabba landhöjningen som gjort att vi fått den klassningen på området. Hur stor fiskproduktion tål vattnen längs vår kust? Det är svårt att säga. Därför kan vi inte släppa detta fritt och tillåta en alldeles för stor utökning av fiskodlingarna. Vi måste följa upp med provtagningar som får avgöra om det går att utöka mer i framtiden. Fiskodlingen i Nätrafjärden är en av de odlingar som ansökt om tillstånd att utöka fiskproduktion. Rädda Höga Kusten ett nätverk för alla I dag odlas ton fisk per år i öppna kassar i framförallt Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Jordbruksverkets målsättning är ton fram till år Föreningen Rädda Höga Kusten är starkt kritiska till den utveckling som sker. I vattnen längs Höga Kusten finns tre odlingar med en odlingskapacitet på totalt ton. Odlarna har ansökt om att utöka med ytterligare 900 ton. Ger miljöprövningsdelegationen ett godkännande blir utsläppen totalt 28 ton. Som en jämförelse släpper reningsverken i Örnsköldsvik, Kramfors och Härnösand tillsammans ut 4,1 ton. Fiskodlingen skulle då i genomsnitt under hela året motsvara det orenade utsläppet från personer. Regnbågslaxen som odlas utfordras i huvudsak under sommaren. Utsläppet motsvarar då under denna tid en fiktiv stad på personer utan reningsverk, allt enligt siffror från föreningen Rädda Höga Kusten, RHK. Roger Edlund som bland annat driver Mjälloms Fisk AB har planer på att utöka sin odling i Omnefjärden från nuvarande 400 årston till 600 ton. Roger har en annan syn än föreningen Rädda Höga Kusten på hur odlingarna påverkar den marina miljön. Det utförs noggranna mätningar i området runt fiskkassarna. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunen fem punkter i området där prover tas ett antal gånger per åt för Vi accepterar inte denna oförsvarliga nedsmutsning av rena vatten i våra tre län. En två och en halv mil lång sträcka fågelvägen, den mest storslagna delen av Höga Kusten, är så påverkad att även turisterna reagerar. Vi värnar om vattenmiljön för vår egen skull, för besöksnäringen och för våra efterkommande, säger Nils-Erik Vigren, ordförande i Rädda Höga Kusten. RHK menar på att förödande effekter går att se på andra håll i Sverige, men också på odlingar längs Norges kuster. Föreningen kräver slutna system där avfallet kan nyttiggöras. De skador som uppkommer från utsläppen visar sig redan efter 3 4 år. Däremot tar det 30 år för vattnen att att säkerställa att vi håller oss inom de riktvärden som gäller för utsläpp av bland annat fosfor. Resultaten jämförs med Gaviksfjärden som genom åren har varit förskonad från fabriksutsläpp och annan yttre påverkan och fungerar som referensområde, säger Roger Edlund. Fiskodlingen lämnade i samband med ansökan om utökad fiskproduktion också in en miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen som beskriver hur den ökade mängden odlad återhämta sig från en odling, och det är förödande och kommer att skada varumärket Höga Kusten för en lång tid framöver om detta får fortsätta, säger Nils-Erik upprört. I dagsläget står personer bakom RHK, inräknat Naturskyddsföreningen och andra intresseorganisationer. Vi behöver fler som säger nej. En fråga som alla bör ställa sig, är arbetstillfällen i en glesbygd värt priset för en förstörd miljö? avslutar Nils-Erik. Att bli medlem i Rädda Höga Kusten är kostnadsfritt. Googla på Rädda Höga Kusten, lämna din mejladress och du får ta del av RHK:s utskick. Planer på större odlingar Nu vill de företag som bedriver odlingar i området utöka sin produktion av fisk. Den odling som finns i Mjältösundet har en fiskproduktion på årston. En ansökan är inlämnad där önskemål finns att höja kapaciteten till ton. fisk i området kommer att på verka miljön. Vattnet i Omnefjärden byts ut ungefär 200 gånger per år. Avfallet i form av foder och fiskexkrementer hamnar under språngskiktet och när höststormarna kommer åker det ut till havs. Eftersom jag själv är beroende av turismen och ett välmående vatten så skulle vi stänga odlingen direkt om provsvaren skulle peka på att den påverkar miljön på ett negativt sätt, menar Roger. Om människor i ett samhälle vill påverka, skapa debatt eller förändra är det viktigt att man tillsammans bildar en grupp eller en förening. Folkbildning, sker genom samarbete och lärande i grupp.

11 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 11 Vår konsumtion av palmolja hotar den tropiska regnskogen Har du konsumerat någon palmolja i dag? Få vet att det är en ingrediens som finns i många av de produkter vi använder oss av varje dag, och som bidrar till storskalig skövling av tropisk regnskog. Oljan finns i smink, tvål och tvättmedel, men används också i livsmedel som choklad, margarin och kakor. Palmoljan utvinns från oljepalmen i främst länder som Indonesien och Malaysia. Enligt Världsnaturfonden WWF räknar man med att 4,5 miljoner människor i enbart Indonesien får sin försörjning genom att odla oljepalm. Palmen är 6-10 gånger mer produktiv per ytenhet än till exempel raps och solros och blir på så sätt ekonomiskt fördelaktig. Trenden är att vi världen över, inte minst i Kina, Indien och Indonesien förbrukar mer och mer av oljan som i sin tur leder till en fortsatt skövling av regnskog. Ett flertal utrotningshotade växter och djur lever i dessa områden som för varje dag minskar i storlek. Genom att så många har odlingen av oljepalmen som en viktig inkomstkälla går det inte att mana till att helt sluta handla palmolja från dessa områden. WWF tror inte på bojkott av palmoljan. Vi måste istället rikta in oss på att se till att den olja vi handlar med kommer från godkända planteringar som inte kommer från områden där regnskog skövlas, säger Lena Tham på WWF. Därför finns det nu en standard för en mer ansvarsfull produktion av palmolja som kallas RSPO - Roundtable on Sustainable Palm Oil. Tanken är att företag som producerar palmolja ska certifieras enligt RSPO. Vid årsskiftet 2015/2016 bör företag som handlar med, eller som har palmolja i sina produkter, endast använda olja som kommer från certifierade plantager, säger Lena. Odlingar som är RSPO-certifierade ska uppfylla en rad kriterier. Bland annat ska nya odlingarna aldrig ersätta primär skog vilket innebär att skövling av regnskog förbjuds och avverkning av skog på torvmark minimeras. För att undvika sociala konflikter skall plantageföretagen också förhandla och komma överens med lokalbefolkningen. Många djurarter som orangutanger, tigrar och elefanter påverkas kraftigt av den avverkning som nu sker på många håll för att bereda plats för odlingar. Men även mindre arter som är viktiga för ekosystemet och människan hotas av utrotning. I dessa tropikskogsområden upptäcks ständigt nya arter. Många av dem kan på sikt vara väldigt viktiga för människan, till exempel vid framtagning av mediciner, säger Lena. Många produkter som vi har hemma beskriver inte ordagrant att de innehåller palmolja. I innehållsförteckningen står det ofta vegetabilisk olja. Men från årsskiftet blir det lättare för konsumenten hålla koll på vad produkterna innehåller tack vare ny EU-lagstiftning. Lagstiftningen kräver att man på förpackningen namnger vilka vegetabiliska oljor som använts. Världsnaturfondens hemsida: Hur väljer DU? Resorna till och från och i jobbet är mer än hälften av vårt totala resande. Det handlar ofta om korta resor med bil. Kan vi förändra våra resvanor kan vi också tillsammans bidra till minskade koldioxidutsläpp och energianvändning, sänkta kostnader och friskare medarbetare. VILKET FÄRDSÄTT VÄLJER DU NÄR DU RESER? VAD ÄR VIKTIGT? VAD FINNS DET FÖR ALTERNATIV? Under 2014 kartlägger vi jobbresandet hos länets kommunanställda. Vi frågar hur de reser i tjänsten samt till och från arbetet. Kartläggningen blir grunden till en handlingsplan över hur resandet kan förändras och förbättras. Länets kommunanställda får även stöd i att förändra sina resvanor. Det handlar om att hitta alternativ till en hållbarare vardag. Och samtidigt bli mer fysiskt aktiv. För de val vi gör här och nu påverkar livsvillkoren för isbjörnen och alla andra varelser på vår jord. Vi har räknat ut att vi bara i Västernorrlands kommuner kan minska jobbresandet motsvarande 320 varv runt jorden med bil. Det är ett riktigt bra bidrag till en bättre miljö, ekonomi och hälsa. Många djurarter som orangutanger, tigrar och elefanter påverkas kraftigt av den avverkning som nu sker på många håll för att bereda plats för odlingar. FOTO: ALAIN COMPOST / WWF-CANON FAKTA Kartläggningen genomförs enligt CERO en vetenskapligt beprövad arbetsmetod utvecklad för att hjälpa organisationer att nå sina klimatmål. Läs mer på Samarbetsprojektet i Västernorrland heter CERO-Y och drivs av samtliga kommuner med Energikontoret som projektledare och medfinansiering av Energimyndigheten. Läs mer på

12 12 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND LÖV en bra grund för gott samarbete 2010 undertecknade Region Skåne en överenskommelse mellan den offentliga och den idéburna sektorn. De sju avtalen som undertecknades omfattar totalt mer än 15 miljoner kronor. Ett fantastiskt resultat, och nu siktar även Västernorrland på en liknande länsöverenskommelse. KarinMalin Ekström processledare för LÖV-projektet. Projektet som man valt att kalla Länsöverenskommelsen i Västernorrland, förkortat LÖV initierades av den regionala nämnden på landstinget i Västernorrland. Syftet är försöka knyta samman den offentliga sektorn med den idéburna. Arbetet startade på allvar under våren 2012 och ska vara klart vid årsskiftet KarinMalin Ekström jobbar som processledare på Vårsta Diakonigård och är processledare för projektet. En viktig del handlar om att vi måste rusta oss för den omställning samhället står inför och att lösningarna för kommande utmaningar inte finns enbart i offentlig sektor samverkan mellan samhällets olika sektorer är nödvändig, säger KarinMalin. Sverker Ågren (KD), ordförande i regionala nämnden i landstinget Västernorrland, men också ordförande i projektets styrgrupp. I slutet av mars hölls ett dialogmöte där representanter från civilsamhällets olika organisationer tillsammans med företrädare från landstinget samlades för att ge sin syn på hur överenskommelsen ska utformas. De närvarande delades in i mindre grupper för att diskutera olika frågeställningar och hur man ska agera vid olika scenarier som kan uppkomma. Diskussionerna handlade främst om frågor kring de nationella principer som finns utformade gällande dialog, långsiktighet, kvalité, mångfald, öppenhet och insyn. Resultatet av diskussionerna ska sedan sammanföras och skickas ut på remiss till politiker och organisationer för bedömning. Sverker Ågren (KD), ordförande i regionala nämnden i landstinget Västernorrland men också initiativtagare till överenskommelsen, var en av deltagarna under dialogmötet. Tanken med en överenskommelse är att skapa en bättre samverkan mellan landstinget och civilsamhället. Men minst lika viktigt är att vi lär känna varandra och får insyn och förståelse för varandras verksamheter, där överenskommelsen får fungera som ett ramverk för hur vi ska samarbeta, säger Sverker. I fjol arrangerades ett liknande dialogmöte. Det har även anordnats två större konferenser där syftet var att informera och inspirera till att möjliggöra fler överenskommelser hos exempelvis kommuner. På ett flertal ställen i Sverige har liknande avtal tecknats och som resulterat i goda samarbeten mellan sektorerna. Energiskog Det susar över SCAs stora skogar. Med två och en halv miljon hektar skog i norra Sverige har SCA stora vindkraftstillgångar. Redan idag producerar över 100 vindkraftverk elektricitet på SCAs marker. Tillsammans med Statkraft, Fred Olsen Renewables och E.ON genomför vi några av Sveriges största vindkraftsprojekt i Mellannorrland. Och vi har ytterligare många bra vindkraftslägen. Våra växande skogar binder koldioxid, ger värdefull råvara för Sveriges viktigaste industri och förnybar el utan att vi behöver elda upp värdefull virkesråvara. SCA ENERGY

13 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 13 Hästar i trafiken. Vad säger lagen? Hästen klassas som ett fordon och får framföras på de allra flesta vägar och i terrängen. Att gå, rida eller cykla anses ingå i allemansrätten. Här följer några allmänna bestämmelser som kan vara viktiga att tänka på för den som leder häst, rider eller kör häst och vagn. Längre än hit får hästen Okej inte gå. Efter skyltarna råder ridförbud och beslutet upprör de som tidigare kunde rida längs vattnet. Hit, men inte längre I 40 år har Lena Lidström och andra med hästintresse kunnat rida längs strandvägarna i Söråker färdigställdes en 2 kilometer lång strand promenad som utnyttjas flitigt av boende i området. Men för ryttare är det stopp, och nu kämpar Lena för att häva förbudet eftersom det kräver att hästarna utnyttjar den trafikerade vägen istället. Lena Lidström i Söråker har i hela sitt liv varit intresserad av hästar. Från hennes gård har det funnits möjlighet att rida ner mot området kring vattnet. I juni i fjol satte kommunen plötsligt upp förbudsskyltar på den gång- och cykelväg som anlagts längs Söråkersstranden. Jag tycker att det är diskriminering mot oss hästägare som nu har fått väldigt begränsat område att rida på, säger Lena. Strandpromenaden är klassad som gång- och cykelväg och reglerna säger att det är förbjudet att framföra häst på dessa vägar. Jag har deltagit på de informationsmöten som har hållits inför bygget av strandpromenaden och jag har varit väldigt positiv till förslaget. Men inte en enda gång har man nämnt att det skulle införas ett förbud mot hästar. Jag har haft tät kontakt med ansvariga på kommunen, och även gett förslag på att vi vissa tider på dygnet ska få tillstånd att använda strandpromenaden. Men svaren från ansvariga har varit få, berättar Lena. Nu hänvisas ryttarna till att använda den trafikerade vägen istället. Ett beslut som Lena motsätter sig till eftersom hon anser att det bara är en tidsfråga innan en allvarlig olycka händer när man tvingas dela samma utrymme som tyngre fordon. För att komma ut med sina synpunkter har Lena startat Facebook-gruppen Förbud mot Hästförbud. Medlemsantalet är drygt 200 stycken och med gemensamma röster hoppas de nu få gehör hos politikerna. Vad jag har förstått så är det ett fåtal personer som klagat på att vi använder vägen till att rida på, och att det kan resultera i ett förbud kan jag inte acceptera, säger Lena. Per-Gunnar Nordin är enhetschef på fastighet och anläggning i Timrå kommun. Han har en förklaring till beslutet. Det stämmer att det har inkommit klagomål och många säger att de känner sig otrygga när de möter hästar på gångvägen. Det är dessutom en grusväg som inte är anpassad att rida på. Slitlagret som ligger längst upp på gång- och cykelbanan är ett 5 10 centimeter tjockt stenmjölslager. Hästhovarna kan lätt skada lagret och det kan innebära stora problem för personer med nedsatt rörelseförmåga, säger Per- Gunnar. Lena nöjer sig inte med svaret utan tänker fortsätta sin kamp för att få till ett förbud mot hästförbud. Hästen klassas som ett fordon vad anser du om det? Ett stormöte om hästfrågan kommer att ske efter sommaren. Inbjudna politiker, kommunala tjänstemän och hästägare skall debattera frågan. Särskilt inbjudna kommer att bli ridskolor, föreningar och allmänhet. Alla trafikanter ska iaktta den omsorg och varsamhet som krävs för att undvika olyckor. Du ska färdas på höger sida av vägen, så nära kanten som möjligt. Använd vägren, om det finns en sådan. Du får inte färdas på gång- eller cykelbanor. Du får inte färdas på motorväg eller motortrafikled. Hastigheten får aldrig vara högre än att du behåller kontrollen över hästen och kan stanna om det behövs. I vissa särskilda fall ska man hålla tillräckligt låg hastighet, till exempel där barn finns på eller vid vägen vid möte på smala vägar i skarpa kurvor och vid backkrön. Bestämmelserna om väjningsplikt och stopplikt gäller. Om du kommer från terrängen in på en väg, har du väjningsplikt. Du ska ge tecken när du ska svänga. Tecken ges enklast genom att man räcker ut handen, som när man cyklar. Om du kör med vagn eller släde under mörker, ska du ha lykta med vitt ljus framåt, lykta med rött ljus bakåt, orange reflex åt sidorna och två röda reflexer baktill. Lyktorna ska sitta på vänstra sidan av ekipaget. Informationen är tagen från Transport styrelsens hemsida,

14 14 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Blandade röster från stan Vad anser du vara det största hotet mot vår miljö? Vad kan vi göra för att bryta trenden? Ett lysande sätt att producera el I Undrom utanför Sollefteå är det ordentlig snurr på elproduktionen. På Tomas och Ingrid Eklunds gård finns både solfångare och vindkraftverk som gör honom helt själv försörjande på el. Mattias Strömberg, Sundsvall 1. Jag anser att trafiken är det största hotet. 2. Vi måste börja åka mer kollektivt och även hitta bra alternativa drivmedel.. Mensure Bardakci, Sundsvall 1. Jag tror att det största hotet mot vår miljö är fördomar. Allt skulle fungera bättre om vi hade bättre kommunikation mellan varandra. 2. Vi måste våga ge varandra en chans. Öppna dörrar för varandra istället för att stänga dem. Miljö för mig är inte bara trafik utan även kommunikation mellan människor. Tomas Eklund har alltid haft ett intresse av att värna om miljön. Tankarna att själv producera el hade funnits under flera år, och ett första steg tog Tomas för två år sedan då han investerade i ett vindkraftverk. Att äga ett vindkraftverk hade länge varit en dröm. Kraftverket kom som byggsats och det har blivit en del skruvande för att få allt att fungera, säger Tomas. Nu står det 21 meter höga tornet på tomten och producerar el beroende på hur det blåser. Bäst fungerar kraftverken vid kusten där det blåser jämnare. Här kan det vara ganska byiga vindar, förklarar Tomas. Som komplement har Tomas även installerat solfångare. 84 kvadratmeter glasförsedda paneler tar tillvara på de cirka soltimmar som man beräknar ska lysa upp våra breddgrader varje år. Solfångarna är lättmonterade och kräver väldigt lite underhåll. Dessutom läggs varken energiskatter eller moms på den el som man själv producerar. Det är definitivt solenergi som är framtiden. En sådan här anläggning har en beräknad livstid på år, och efter ungefär 10 år så har den betalat sig, säger Tomas. Panelerna kommer från ett företag i Värmland och är det enda företag i landet som tillverkar solpaneler. På senare år har flera aktörer, främst från Kina, vuxit sig stora och har gjort att priserna halverats bara under de senaste tre åren. De svenska panelerna är kanske något dyrare än de Kinesiska, men de har också en bättre verkningsgrad. Mycket beroende på det speciella glaset som täcker panelerna. För mig känns det viktigt att gynna de svenska tillverkarna och handla så närproducerat som möjligt, säger Tomas. Anläggningen i Undrom producerar nu mer energi än hushållet gör av med. Överskottet skickas tillbaka till elbolagen som köper de extra kilowatten. Har du funderingar på att investera i solfångare eller andra alternativ går det att söka sig till kommunernas energi- och klimatrådgivare. De kan kostnadsfritt ge tips om hur det går att effektivisera energianvändningen och hur man kan minska klimatpåverkan. Och för er som vill följa Tomas projekt så finns mer detaljer på FOTO: TOMAS EKLUND Margit Mogren, Ånge 1. Jag tror att det är trafiken som är det största hotet. 2. Jag tror att vi måste lyssna mer på vad forskarna säger. Att byta till alternativa miljövänliga drivmedel tar tid och politikerna måste våga ta beslut för att driva på utvecklingen. Uno Mattsson, Ånge 1. Vindkraftverken. De påverkar människor och djur för mycket med tanke på den energi vi får ut av dem. 2. Lägg pengarna på att bygga ut vattenkraften.

15 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 15 Företagskort 20% rabatt Uppvärmning av vatten står för en stor del av vår hushållsenergi. Att åtgärda droppande kranar är ett annat sätt att minska energiförbrukningen. Goda råd behöver inte vara dyra Hos alla kommuner i Sverige finns en eller flera energioch klimatrådgivare. Deras uppgift är att ge råd till privatpersoner och företag som vill ha hjälp med att minska energiförbrukningen. Syftet är att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi, och minska energianvändningens klimatpåverkan. Vintern 2013/2014 kommer knappast bli ihågkommen som någon vargavinter, då kvicksilvret på många håll visat betydligt varmare grader än normalt. Elpriserna har därför legat på ganska gynnsamma nivåer. Historiskt har elpriset ökat omkring 3 5 procent per år och har lett till att många har övergett sina gamla oljepannor och elradiatorer mot betydligt effektivare och miljövänligare värmekällor. Bra och prisvärda alternativ finns. Går man i tankar på att byta värmekälla eller vill veta vad som kan minska elförbrukningen i hushållet kan man vända sig till kommunens energi- och klimatrådgivare. På Sollefteå kommun arbetar Lars- Erik Persson med att guida privatpersoner och företag hur man kan minska sitt energibehov. Solceller som producerar el är ett alternativ som ökat väldigt snabbt i takt med att priserna på produkterna har sjunkit. Fram till och med 2016 går det att söka bidrag för att installera solceller, säger Lars-Erik. Rådgivningen är gratis och många bra tips finns att få. Att göra många mindre åtgärder kan också göra skillnad. Det är inte alltid man behöver göra en så drastisk åtgärd som att byta värmekälla. Man kan till exempel titta på alternativ som att tilläggsisolera vinden, byta till energisnåla lågenergilampor och att se över vitvarornas energiförbrukning, berättar Lars-Erik. En stor del av hushållsenergin går åt till varmvatten. Omkring 60 procent av varmvattenförbrukningen går åt när vi duschar eller badar. Det går att göra en bra besparing bara genom att byta till ett snålspolande duschmunstycken. Munstycken av äldre modell sprutar ut ungefär tolv liter vatten per minut, att jämföra med en snålspolande modell som ger hälften av vattenmängden. Kontakta din energi- och klimatrådgivare På din kommuns hemsida finns kontaktuppgifter till de lokala energi- och klimatrådgivarna i din närhet. Några energispartips Sänk nattemperaturen och sänk temperaturen när du åker bort. Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Låt inte elektriska apparater stå i standby-läge. Byt till LED-lampor. Åtgärda droppande kranar. Se över dörr- och fönsterlister om dessa behöver bytas. Ett reskort med buss och Norrtåg Fördelar med företagskort kan nyttjas av flera gäller buss och Norrtåg 20% rabatt på alla resor gäller för resa i hela länet samt till/från Västerbotten, Norrbotten och Jämtland fungerar som ett kreditkort enkel administration och specificerade fakturor kortet är avgiftsfritt Kundservice

16 16 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Årets fiskepremiär på Vivstavarvstjärn lockade många. Små fiskare med stora fiskedrömmar Storöringens Fiskeklubb i Söråker arrangerade en pimpeltävling i Vivstavarstjärnen för både små och stora fiskeintresserade. Klubben arrenderar tjärnen och i början av februari gavs årets första chans att försöka fånga några av rödingarna som fanns under istäcket. Humöret var på topp och det utlovades goda chanser att dra upp fina fiskar. Under en timme fick de allra yngsta barnen chansen att prova fiskelyckan på Vivstarvstjärnen, innan de äldre och kanske mer erfarna pimpelfiskarna fick tillträde. En minut efter startsignalen lyckades en glad Matilda Öberg från Timrå kroka den första rödingen. Jag tycker det är roligt att fiska även om vi inte gör det så ofta. Det blir mest på sommaren, förklarar storfiskaren Matilda. anordnat fisketävlingar och hobbykvällar, men också en restaurering av en bäck. Jan Sjöholm som sitter i styrelsen för Storöringens Fiskeklubb och har i många år bedrivit aktiviteter för att väcka ett naturintresse hos barn och ungdomar. Det är en viktig del i vår verksamhet att anordna läger och andra uteaktiviteter för våra yngsta medlemmar. Datorn är en konkurrent som tar väldigt mycket tid av många unga i dag, säger Jan. Matilda Öberg lyckades lura rödingen efter bara en minuts fiske. De yngsta storfiskarna var först med att få prova fiskelyckan. Storöringens Fiskeklubb har en barnklubb, Örungarna, som vänder sig till barn från 2 till 13 år. Syftet med klubben är att väcka ett intresse för natur- och friluftsliv men också att de ska få en ökad förståelse för miljöfrågor. Ett projekt som man kallat Fiska med alla har fiskeklubben drivit tillsammans med Timrå kommun. I projektet har man För andra året i rad jobbar klubben med ett filmprojekt som kallas Örungarna på äventyr. Inspelningarna pågår för fullt och den första delen, Snömannen, kommer att handla om kalkning av sjöar. Filmen kommer att ha världspremiär vecka 40 under Framtidsveckan. Mer information om klubben hittar du på Är ni ett kompisgäng på minst tre personer som vill utveckla era intressen och lära tillsammans? Då är kamratcirkeln något för er. Att starta en studiecirkel är enkelt och det ger dig massor med möjligheter. Studiefrämjandet kan hjälpa er grupp med till exempel studiematerial, lokaler, utrustning, experthjälp och mycket mer. Sundsvall/ Härnösand/Timrå/ Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik studieframjandet.se/vasternorrland

17 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 17 Grattis! Nu ska dina matrester få göra nytta Efter sommaren kommer det första av sex områden i Örnsköldsviks kommun att erbjudas möjlighet att sortera ut sitt matavfall separat. Bra för miljön, enkelt och ekonomiskt! Varför? Beslutet att Örnsköldsviks kommun ska börja samla in matavfall separat grundar sig i Sveriges nationella miljömål. Drygt hälften av Sveriges kommuner har redan infört separat matavfallsinsamling. Vi gör det för att ta tillvara all den energi som finns i vårt matavfall, som via upphandling kommer att bli fordonsgas och växtnäring. Närmaste befintliga anläggning finns i Skellefteå, men det är ännu inte klart vart matavfallet kommer att transporteras och behandlas. Hur? Du som väljer att sortera ut ditt matavfall för separat insamling får ett brunt 140-literskärl att lägga matavfallet i. Innan matavfallet läggs i det bruna kärlet ska det läggas i särskilda påsar. Påsarna ingår i abonnemanget och du får även en särskild påshållare att placera där du samlar ditt matavfall. Påshållaren och det ventilerade sopkärlet gör att avfallet avfuktas, vilket minskar risken för att avfallet börjar ruttna och lukta illa. Det bruna kärlet kommer att tömmas enligt samma schema som det gröna kärlet, vilket innebär att vår entreprenör investerar i så kallade tvåfacksbilar. Matavfall hamnar i det ena facket och övrigt hushållsavfall i det andra. När? För att underlätta införandet av separat matavfallsinsamling har kommunen delats in i sex områden och våren 2017 ska separat insamling av matavfall ha erbjudits villor och flerbostadshus i hela kommunen. Det första bruna kärlet beräknas tömmas under oktober Efter sommaren 2014 kommer det första området att få erbjudande om separat insamling av matavfall. Det första området utgörs av Själevad, Gullänget, Högland, Svartby, Järved, Bonäset och Husum-området. Genom det informationsbrev som kommer i brevlådan märker du som är fastighetsägare när vi erbjuder insamling av matavfall i ditt område. Till vilket pris? Det är frivilligt att sortera ut sitt matavfall, men en miljöstyrande taxa kommer att tillämpas för att motivera dig som kund att välja det alternativet. Mivas förslag på taxa innebär att du som väljer brunt kärl betalar halva viktavgiften för avfallet i både det bruna och det gröna kärlet. Vidare debiteras ingen hämtningsavgift för det bruna kärlet. Den som väljer att behålla enbart sitt gröna kärl betalar samma vikt- och hämtningsavgift som idag. Detsamma gäller kund med egen hemkompost. Taxans slutliga utformning beslutas av kommunfullmäktige under våren Läs mer på 50% ekologiskt 2020 Hållbar utveckling, solidaritet med kommande generationer Barnens framtid är viktigare än skattesänkningar

18 18 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Energikris Stellan Tengroth, flitigt anlitad föreläsare och författaren till boken Tillväxt till döds är övertygad om att vi snart nått slutet på vår ekonomiska tillväxt. Stellan jämför den ekonomiska tillväxten med hur det ser i ut i naturen, och hävdar att vi inom tjugo år har passerat, inte bara Peak Oil utan också Peak BNP. Vi förbrukar i dag fyra gånger så mycket olja som vi hittar nya fyndigheter. Man brukar tala om Peak Oil som den punkt när den maximala oljeproduktionen är uppnådd. Därefter kommer produktionen att obönhörligt minska. Enligt Internationella energirådet, som är ett fristående organ inom OECD och med syfte att minska vårt oljeberoende, nådde vi den punkten Att bryta oljeberoendet är svårt och kräver att vi redan nu funderar på hur våra liv kommer att se ut när vi inte längre kan förlita oss på fossila bränslen. Stellan Tengroth berättar i sina föreläsningar att vi kan dra lärdom av naturen för att beskriva varför ekonomisk tillväxt är en omöjlighet. Varför skulle BNP vara den enda udda fågel som bryter detta mönster? En utvecklingskurva startar ofta med en snabb tillväxt, för att efter en tid hitta ett jämviktsläge. Det går oftast att tänja gränserna en period, men sedan tvingas man tillbaka, säger Stellan. Den energikris som förutspås ligger enligt många experter inte långt bort. Fortsätter vi som vi gör nu så handlar det om något eller några decennier. Vi måste växla ner och leva ett enklare och mer lokalt liv. Att köra på under mottot business as usual fungerar inte längre, avslutar Stellan. Skriv upp Framtidsveckan i kalendern I höst är det åter dags för en vecka med med massor av aktiviteter och goda exempel i omställningen till ett hållbart och resurssnålt lokalsamhälle. Boka redan nu in vecka 40, mer information kommer i nästa bilaga som kommer ut i september. Kontakta Ingela Dahlin för mer information, Många passade på att fynda på bytesmarknaden. Till Söråkers Folkets Hus i Söråker kunde allmänheten komma för att få information om hur olika organisationer jobbar för att förbättra miljön. En marknad med drag Den 25 januari anordnades en bytesmarknad med inriktning mot fiske- och friluftsliv på Folkets hus i Söråker. Under dagen kunde nyfikna besökare prova på att binda flugor, lyssna på föreläsningar och förhoppningsvis även göra fynd på marknaden. Dessutom fanns ett flertal organisationer på plats för att kunna svara på frågor inom djur- och naturområdet. Arrangörer för dagen var Storöringens fiskeklubb, Sundsvalls Sportfiskeklubb, Studiefrämjandet. Tanken var att ge Christer Borg, ordförande i organisationen Älvräddarna, berättade hur de jobbar för att miljöanpassa den befintliga vattenkraften och varför man vill förhindra att nya verk byggs. allmänheten chans att träffa organisationer som på olika sätt är involverade i arbetet att förbättra miljön. En av dem var Bror Högbom, ordförande i Save the Baltic Salmon. Vi är en organisation som grundades 2010 och som jobbar internationellt med att informera och i positiv riktning påverka vad som händer med Östersjöns vatten och främst den lax som finns där, säger Bror. Att Östersjön under många år har lidit av övergödning och ett fiske som gjort att många arter hotar att försvinna är förmodligen känt för de allra flesta. Men trots att fenomenet varit känt så länge är det få som gör någonting åt det. Genom att informera allmänheten och inte minst politiker hoppas vi kunna bryta den pågående trenden, säger Bror. Dagen avslutades med att de inbjudna organisationerna fick presentera sig och svara på frågor från nyfikna besökare. En av de inbjudna var Christer Borg som är ordförande i samorganisationen Bror Högbom och Stefan Pettersson, även kallad Steve Future, underhöll med egenskrivna låtar. Älvräddarna. En organisation som vill förhindra utbyggnaden av vattenkraften och som arbetar för att befintlig vattenkraft ska miljöanpassas med bland annat fiskvägar förbi kraftverken. I Sverige finns ungefär kraftverk och 90 procent av dessa verk är småskaliga. Dessa småskaliga kraftverk står för endast 10 procent av den vattenkraftproducerade elen och bidrar därför väldigt lite i förhållande till vilken åverkan de har på de strömmande vattendragen, säger Christer Borg. Älvräddarna menar på att många av kraftverken existerar tack vare den vattenlag som kom till 1918 och som sedan dess inte har förändrats. Lagen är föråldrad och vill få till en lagändring som grundar sig på de förutsättningar som finns i dag, säger Christer. Får Älvräddarna som de vill kommer varje kraftverk att miljöprövas enligt miljöbalken som i sin tur leder till att det kommer att bli helt andra krav för att få driva ett vattenkraftverk. Efter en innehållsrik och faktaspäckad dag fanns det förhoppningsvis också besökare som kunde åka hem med nyinköpta drag eller kanske en isborr för kommande fiskefärder. Vill du veta mer om älvräddarnas arbete: Save The Baltic Salmon: savethebaltic.wordpress.com

19 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND 19 Sundsvall-STOCKHOLM 2 timmar Första värme pumpen med både 10 års trygghets - garanti och Energyflex. Med dubbelspår hela vägen från Härnösand till Stockholm kan restiden med tåg till huvudstaden nästan halveras. Dagens ostkustbana är överbelastad till bristningsgränsen, det är inte hållbart. För människor och företag i regionen behöver vi öka kapaciteten och korta restiderna. Du kan avgöra. I höst är det val. Med Miljöpartiet de gröna i nästa regering kommer hela Sveriges tågtrafik att byggas ut för ett mer hållbart samhälle. Sveriges mest sålda värmepump luft/vatten? Eller marknadens effektivaste berg värme pump med pekskärm? Båda med 10-års trygghets gh etsgaranti. Bara a hos CTC. C. Precis som med Energyflex. Vem gör ett aktivt val 2014? Hur många kommer att rösta i valet till Europaparlamentet 24 maj eller det nationella valen i september? Grundtips; ungefär lika många som i senaste valet 2010, kanske en svag ökning. Är detta ett hot mot demokratin? Studieförbundet NBV ordnar med korta kostnadsfria studiecirklar och föreläsningar där du bl.a. får mera insikt i och påverkansmöjligheter om de olika partiernas åsikter samt varför det är viktigt att göra sin medborgerliga plikt! Vårt studiematerial är på Svenska, Bosniska och Somaliska Vill du prova? eller vänd dig till NBV Örnsköldsvik NBV Sollefteå NBV Kramfors NBV Härnösand NBV Sundsvall NBV är ett studieförbund vars mål är att få människor att tillsammans utvecklas utifrån sina idéer, intressen och drömmar. Vi vill skapa mötesplatser för mångfald. En förutsättning för detta är att erbjuda nyktra mötesplatser, där ingen känner sig begränsad på grund av att det serveras alkohol. NBV är partipolitiskt neutralt och religiöst obundet studieförbund

20 20 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FRAMTIDSVECKAN VÄSTERNORRLAND Statistiskt sett är du centerpartist. En majoritet av svenska folket vill att EU ska satsa mer på miljön, vill minska detaljstyrningen från EU och säger nej till euron som valuta i Sverige. Tänka sig, det tycker vi också.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

lokalt Valmanifest för nässjö 2014-2018 grönt på riktigt! NÄSSJÖ

lokalt Valmanifest för nässjö 2014-2018 grönt på riktigt! NÄSSJÖ lokalt Valmanifest för nässjö 2014-2018 grönt på riktigt! NÄSSJÖ lokalt Valmanifest 2014-2018 Miljöpartiet de gröna i Nässjö ska arbeta för att kommunen upprättar en strategi med tydliga miljömål på kort

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping En stabil ekonomi som alltid är i god ordning är grunden för långsiktiga, angelägna och framåtsyftande satsningar inom alla kommunens områden. Centerpartiet i

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Valprogram för Falköpings kommun 2014

Valprogram för Falköpings kommun 2014 Valprogram för Falköpings kommun 2014 Centerpartiets grundläggande värderingar bygger på alla människors lika rätt och värde. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att forma sin egen framtid! Det

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer