Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL"

Transkript

1 Tillsynsrapport 2014:1 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL Rikspolisstyrelsen

2

3 Sammanfattning 1 Sammanfattning En analys görs av hur polismyndigheterna och SKL lever upp till kraven i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2001:1), bl.a. 6-8 och 11, framför allt när det gäller rutiner för att undersöka, åtgärda och följa upp arbetsförhållanden, uppgiftsfördelning och kunskaper för chefer samt de hur ledningarna följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare undersöks hur myndigheterna enligt 2 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) hanterar anmälan till Arbetsmiljöverket när ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Även frågan hur myndigheterna hanterar brottsanmälan avseende arbetsmiljöbrott tas upp. Inledningsvis i denna tillsyn använde vi en kvantitativ metod och undersökte olika skriftliga källor som i sin tur har föranlett fördjupning inom vissa områden av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därefter har en fördjupad studie genomförts med kvalitativ undersökande metod, vilket innebär att arbetet har byggts upp utifrån de fakta som successivt har framkommit. Fördjupningsfrågor har ställts till polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län. Därefter har var och en av myndigheterna deltagit i en konferens med representanter för arbetsgivaren och skyddsombuden. Vidare har fördjupningsfrågor ställts till vissa myndigheter avseende hot- och våldssituationer, anmälan till Arbetsmiljöverket samt hantering av arbetsmiljöbrott inom myndigheten. Efter att ha bedömt det insamlade materialet redovisar vi rekommendationer avseende de granskade områdena. Det finns en del lokala arbetsmiljödokument som dubblerar de nationella dokumenten, t.ex. mallar för fördelningssamtal eller checklista för skyddsrond. Vi rekommenderar därför att arbetsmiljödokumenten ses över och att ett eventuellt rullgardinsbeslut avseende dokument som blir överflödiga fattas senast den 31 december När det gäller fördelning av uppgifterna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt 6 AFS (2001:1) finns det ett behov att ge utbildning lokalt även om cheferna har genomgått en nationell chefsutbildning där teori om arbetsmiljöfrågor ingår. Vidare bedömer vi att kunskaper om LISA-registreringar och anmälan till Arbetsmiljöverket haltar väsentligt hos chefer och medarbetare. Vår bedömning är också att chefer som borde ha fått en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna inte alltid har fått det och att uppgiften om vilka chefer som har en sådan skriftlig fördelning inte finns samlad på t.ex. myndighetsnivå. För att säkra att nya chefer får denna fördelning och att uppgifterna om vilka som har fått den hålls à jour måste en systematisk insamling av uppgifterna göras. Vår bedömning är att den lokala arbetsmiljöutbildningen för chefer har sett väldigt olika ut har dock alla de granskade myndigheterna utbildat eller planerat att utbilda chefer i arbetsmiljö. Vi menar att målet ska vara att de chefer, som ska ha arbetsmiljöansvar, också får adekvat kompetensutveckling och ett skriftligt fördelningsbeslut. Ta därför fram en nationell modell för praktiskt inriktad regional arbetsmiljöutbildning utifrån de goda exempel som finns. En översyn av arbetsmiljöavsnitten i de nationella utbildningarna för chefer ses över så att den röda tråden mellan nationell och regional utbildning blir tydlig. Vår bedömning är att när det gäller information om t.ex. arbetsskadestatistik och medarbetarenkäten finns sådan information men de chefer som har fördelat arbetsmiljöansvar bör uppmanas att ta del av den. Det är också viktigt att chefer i framtiden får gott stöd i arbetsmiljöfrågor. Vi har undersökt hur myndigheterna uppfyller kraven på att arbetstagarna ska ha kunskaper om arbetet och dess risker enligt 7 AFS (2001:1). Vår bedömning är att myndigheterna ser till att arbetstagarna får kunskaper om arbetet och dess risker, särskilt

4 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 2 initialt eller vid nyheter, men hur håller arbetstagarna sina kunskaper aktuella? Detta är ett utvecklingsområde. Samverkansavtalet för utveckling av Polisen från 1999 anger att arbetstagarna ska vara delaktiga och aktiva i bl.a. arbetsmiljöfrågor. På så vis ökar de sin kompetens inom arbetsmiljöområdet. Kunskaper om hot- och våldssituationer kan förbättras. Åtgärder som kan vidtas är t.ex. att ta fram arbetsplatsanpassade rutiner för hot- och våldssituationer. Vidare kan man göra riskbedömningar och informera, ge föreläsningar och utbilda inom området. I polismyndigheten i Södermanlands län återkopplar man händelser i LISA till den som är ansvarig för utbildningar, som i sin tur gör förändringar av innehållet i specifika utbildningar för att minska risken för skador/ohälsa i framtiden. Uppsala gör liknande vid fordonsolyckor genom sin s.k. fordonskommission. Vi rekommenderar att en sådan återkoppling till utbildningsansvariga görs inom hela Polisen. Bedömning av området att undersöka, riskbedöma och vidta åtgärder enligt 8 AFS (2001:1) ger vid handen att det saknas nationella riktlinjer för hur en fysisk resp. psykosocial skyddsrond ska göras. Det finns dock ett förslag till checklista vid skyddsrond men den tar inte upp riskbedömningen. Därför rekommenderas att nationella riktlinjer och mallar för fysisk och psykosocial skyddsrond som inkluderar riskbedömning tas fram. Vår bedömning är att det är tillfyllest att ha arbetsmiljöplaner på nivån direkt under den regionala nivån. Åtgärderna kan skilja sig åt mellan olika verksamheter och budgeten är ofta fördelad på avdelningar och enheter. En rekommendation är att samordning mellan arbetsmiljöplanen och verksamhetsplanen görs på lämplig organisatorisk nivå. Det är vår bedömning att det i en stor myndighet kan vara långa avstånd och kedjan i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan brista någonstans. En medelstor myndighet kan ha lättare att genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet med tydlig fördelning av ansvaret, undersökning, riskbedömning och åtgärder, handlingsplan samt uppföljning. Det framkommer vid konferenserna med de sex myndigheterna att riskbedömning vid förändringar i organisation och verksamhet inte alltid görs av myndigheten när sådan skyldighet föreligger. När det gäller arbetsgivarens skyldighet att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet 11 AFS (2001:1) saknas det nationella anvisningar eller checklistor. Sådan information finns emellertid på de flesta myndigheters hemsidor eller i deras arbetsmiljöhandböcker. En samlad bedömning inkluderat svaren vid konferenserna ger vid handen att uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar särskilt bra. Kunskap om hur det fungerar saknas vid fyra av de sex myndigheterna. Dock deltar den högsta ledningen vid alla de granskade myndigheterna direkt eller indirekt i uppföljningen. Vi rekommenderar att man tar fram en nationell modell för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån ett gott exempel, t.ex. från Skåne eller Södermanland. Även högsta ledningens arbete med uppföljning ska innefattas i modellen. Avseende anmälan till Arbetsmiljöverket av allvarliga skador och tillbud enligt 2 arbetsmiljöförordningen SFS (1977:1166) är vår bedömning att uppgiften i arbetsskadeprogrammet LISA om anmälan till Arbetsmiljöverket är så osäker att man bör se över hur den ska registreras mot bakgrund av att LISA utgör även diarium. Det finns ingen direkt överensstämmelse mellan information om anmälan till Arbetsmiljöverket i LISA och verklig anmälan till Arbetsmiljöverket. Klassning av allvarlighetsgraden i LISA är inte korrekt men den bör bli mer korrekt från hösten 2013 eftersom den nationella rutinen nu har ändrats så att ansvarig chef och skyddsombud får en tydligare roll vid klassningen. Vidare finns det en extra allvarlighetsgrad i LISA (mycket allvarlig händelse), och

5 det är denna som enligt LISA-rutinen ska anmälas till Arbetsmiljöverket. I 2 arbetsmiljöförordningen omnämns endast att allvarliga händelser ska anmälas. Ta därför bort den extra allvarlighetsgraden (mycket allvarlig händelse) i LISA, den fyller inget syfte vad vi kan se och den kan skapa osäkerhet kring vad som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Inhämta och analysera på nationell och regional nivå regelbundet de allvarliga händelser avseende Polisen som Arbetsmiljöverket har diariefört enligt 2 arbetsmiljöförordningen. Jämför dem med LISAstatistiken. Vi har funnit följande avseende anmälan av arbetsmiljöbrott inom den egna polismyndigheten enligt brottsbalken 3:7, 3:8 eller 3:9 eller 8 kap 1 arbetsmiljölagen (1977:1160). Det saknas uppgifter om eventuella arbetsmiljöbrott som har misstänkts eller anmälts inom Polisen. Det är en brist att explicit nationell skriftlig information om konkret hantering av arbetsmiljöbrott inom en polismyndighet saknas. Viss information finns hos några polismyndigheter. Vår bedömning är att det inom de granskade sex myndigheterna även allmänt saknas insikt om vad ett arbetsmiljöbrott är och att det faktiskt kan inträffa något sådant också inom en polismyndighet. Intressant är att tillsynsrapporten 2013:13 om polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott i allmänhet anger att kompetensen om detta varierar och förordar att den centrala utbildningen bör utvecklas. Det skulle behövas nationella riktlinjer eller rutiner för anmälan av arbetsmiljöbrott inom Polisen. Sammanfattning 3

6

7 Innehåll 5 Innehåll 1 Inledning Beslut om uppdrag Inspektionsgruppen Polisens organisation Genomförande Metod Inspekterade polismyndigheter Bakgrund/Reglering av ämnesområdet Rättslig reglering Styrdokument Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder samt pågående utvecklingsarbete Utlåtanden Statistik Samverkan med arbetstagarorganisationerna Samråd inom Rikspolisstyrelsen Faktagranskning Iakttagelser Lokal arbetsmiljödokumentation på Intrapolis Anmälan av allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljö förordningen Fördjupad studie av polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län Sammanfattande iakttagelser Bedömningar Rekommendationer Definitioner och förkortningar Bilagor... Se separat dokument

8 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 6 1. Inledning 1.1 Beslut om uppdrag 1 En analys görs av hur polismyndigheterna och SKL lever upp till kraven i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2001:1), bl.a. 6-8 och 11, framför allt när det gäller rutiner för att undersöka, åtgärda och följa upp arbetsförhållanden, uppgiftsfördelning och kunskaper för chefer samt de hur ledningarna följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare undersöks hur myndigheterna enligt 2 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) hanterar anmälan till arbetsmiljöverket när ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Även frågan hur myndigheterna hanterar brottsanmälan avseende arbetsmiljöbrott tas upp. 1.2 Inspektionsgruppen Handläggare för studien är Marie Micaux, HRspecialist vid Polisens verksamhetsstöd. Kontaktperson vid huvudkontorets HR-avdelning är Tapio Lehto, HR-strateg. Kontakter med nyckelpersoner vid Rikspolisstyrelsen har tagits under arbetets gång. Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, är ett opartiskt expertorgan som utför laboratorieundersökningar av spår från brottsplatser åt rättsväsendets myndigheter. När det gäller arbetsmiljöansvaret är var och en av de 21 polismyndigheterna respektive SKL en arbetsgivare med eget arbetsmiljöansvar. Rikspolisstyrelsens roll i förhållande till de 21 polismyndigheterna och SKL är att utöva tillsyn över dem och att verka för planmässighet, samordning och rationalisering. Den 1 januari 2015 ska dagens 21 polismyndigheter och RPS bli en polismyndighet. Arbetet leds av polissamordningen under Thomas Rolén och en genomförandekommitté. I denna rapport avses under 2014 med myndigheten på nationell nivå Rikspolisstyrelsen och med myndigheten på regional nivå de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium. 1.3 Polisens organisation Polisen är en av de största statliga verksamheterna med drygt anställda. Sverige har ett nationellt polisväsende som lyder under justitiedepartementet. Polisen består av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium. Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet och har tillsyn över Polisen. Ytterst ansvarig för verksamheten är rikspolischefen som utses av regeringen. Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten i området. Chef för polismyndigheten är en länspolismästare. 1 Bilaga 1.

9 Genomförande 7 2. Genomförande 2.1 Metod Inledningsvis har vi använt en kvantitativ metod och undersökt olika skriftliga källor som i sin tur har föranlett fördjupning inom vissa områden av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därefter har en fördjupad studie genomförts med kvalitativ undersökande metod, vilket innebär att arbetet har byggts upp utifrån de fakta som successivt har framkommit. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få kunskap om ett problemområde genom datainsamlingstekniker som ger de deltagande personerna möjlighet att formulera sig självständigt om hur de uppfattar det systematiska arbetsmiljöarbetet vid sin myndighet. Fördjupningsmomenten har varit skriftliga fördjupningsfrågor 2, genomförande av en självskattningsenkät 3 samt konferenser med arbetsgivar- och skyddsombudsrepresentanter för Polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsalas, Västernorrlands och Västra Götalands län. Analysen av det skriftliga materialet, fördjupningsfrågorna och självskattningen har varit utgångspunkt i konferensen. Vidare har fördjupningsfrågor ställts till de fem polismyndigheterna i Jämtlands, Norrbottens, Skåne, Västerbottens och Västernorrlands län, som varit föremål för Arbetsmiljöverkets inspektion Tryggare arbetsmiljö för tjänstemän vid tjänsteutövning , avseende hot- och våldssituationer 4. Fördjupningsfrågor om hanteringen av arbetsskadeprogrammet LISA har ställts till polismyndigheterna i Norrbottens, Uppsala och Västernorrlands län 5 och en fråga om brottsanmälan vid arbetsmiljöbrott har ställts till polismyndigheten i Stockolms län 6. Iakttagelserna har dokumenterats. Därefter har vi gjort bedömningar och till sist lämnat rekommendationer för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Polisen. Särskild tonvikt har lagts vid de goda exempel som vi funnit. 2 Bilaga 2 3 Arbetsmiljöverkets hemsida 4 Bilaga 3. 5 Bilaga 4 6 Bilaga 5 Polissamordningen för den nya polismyndigheten 2015 och dess genomförandekommitté har inventerat nationella dokument och rutiner för bl.a. det systematiska arbetsmiljöarbetet. De goda exempel på dokument och rutiner som vi i denna studie har funnit kan komma att användas av polissamordningen och genomförandekommittén inför Inspekterade polismyndigheter Elva skriftliga fördjupningsfrågor har ställts till polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län. Vid dessa myndigheter har representanter för arbetsgivaren och skyddsombuden även besvarat Arbetsmiljöverkets elektroniska självskattning. Därefter har en tvåtimmars konferens via video hållits med fyra myndigheter, via telefon med en (Uppsala) och vid ett möte med en myndighet (Stockholm). För att få en stor representativitet valdes de tre storstadslänen, som tillsammans har nästan 60 % av antalet årsarbetare vid de 21 polismyndigheterna. Vidare valdes, för att få viss geografisk spridning och även en inblick i medelstora myndigheters systematiska arbetsmiljöarbete, Södermanland, Uppsala och Västernorrland, som tillsammans utgör ca 8 % av alla årsarbetare vid polismyndigheterna. Polismyndigheterna i Jämtlands, Norrbottens, Skåne, Västerbottens och Västernorrlands län fick fördjupningsfrågor om åtgärder efter Arbetsmiljöverkets inspektioner avseende hot- och våldssituationer. Polismyndigheterna i Norrbottens, Uppsala och Västernorrlands län fick fördjupningsfrågor avseende arbetsskadeprogrammet LISA eftersom vissa av deras uppgifter i LISA inte överensstämde med varandra. Polismyndigheten i Stockholms län fick en fråga avseende en rekommendation i deras broschyr om arbetsskador 7 avseende brottskod vid misstänkt arbetsmiljöbrott. 7 Se Intrapolis, Personalentrén, Arbetsmiljö, Arbetsskador och tillbud, Lokala sidor.

10 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 8 3. Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering Studien omfattar följande författningar Arbetsmiljöverkets författningssamling om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS (2001:1) 6-8 och 11 AFS 2001: 1 handlar om arbetsgivarens skyldigheter i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och de aktuella paragraferna är följande. 6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom skall kraven i bilaga 1 uppfyllas. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Av bilaga 1 till 6 framgår bl.a. att personerna som avses i paragrafen ska få information om arbetsskadeanmälningar och förebyggande arbetsmiljöåtgärder och åtgärdskrav från Arbetsmiljöverket. De ska också få lämna synpunkter till arbetsgivaren om t.ex. vem som ska arbeta med arbetsmiljöuppgifter eller uppläggning av arbetsmiljöarbetet. Föreskrifter... 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 11 Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljning skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Om anmälan om arbetsskada föreskrivs även i förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

11 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet Arbetsmiljöbrott brottsbalken 3:7-10 samt arbetsmiljölagen 8 kap. 8 Arbetsmiljöbrotten regleras dels i brottsbalken, dels i arbetsmiljölagen. I svensk rätt finns vid arbetsmiljöbrott ingen möjlighet att döma juridiska personer till straff utan det är ett individuellt straffansvar. För att en fysisk person skall dömas för arbetsmiljöbrott krävs dels att hon/han har innehaft arbetsmiljöansvar, dels att hon/han innehaft straffansvar. Det är viktigt att skilja dessa åt. Det är alltid högste chefen för en organisation som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men lagen tillåter att denne kan delegera arbetsmiljöuppgifterna nedåt i organisationen. Det straffrättsliga ansvaret avgörs med hänsynstagande till den i varje särskilt fall föreliggande situationen, och med beaktande av var det reella inflytandet över beslut och åtgärder föreligger. Vid arbetsplatsolyckor är det inte olyckan i sig som kan vara ett brott utan straffbarheten ligger i att arbetsgivaren inte har förebyggt den eller åtminstone inte gjort vad som skäligen har kunnat avkrävas honom/henne. Vissa samhällsfunktioner kan dock inte fullgöras om inte arbetstagarna utsätts för vissa former av risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Den verksamheten är inte kriminell i sig, förutsatt att riskbedömningar kontinuerligt genomförs och åtgärder vidtas i förebyggande syfte. I arbetsmiljölagstiftningen finns en tilltro till företagets självreglering men också en möjlighet att tillämpa repressiva åtgärder. Troligtvis har i Sverige den straffrättsliga aspekten haft en förhållandevis tillbakadragen position vad gäller reglerandet av arbetsmiljöbrott. 8 Arbetsmiljöverkets Rapport 2013:4. Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling. Kunskapssammanställning, kapitel 2.1 Arbetsmiljöbrott och dess reglering, samt hänvisning till SOU 1993:81, och kap. 2.2 Straff eller samverkan?) Brottsbalken i dess lydelse kap. 7 Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2010:370). 3 kap. 8 Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348). 3 kap. 9 Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år. 3 kap. 10 Om brott, som i 7 9 sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs. Lag (1991:679).

12 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 10 7 kap 7 arbetsmiljölagen SFS (1977:1160) innehåller bestämmelser om att Arbetsmiljöverket får besluta om förelägganden eller förbud enligt lagen. Från den 1 juli 2014 träder en lagändring i kraft som innebär att ett sådant föreläggande eller förbud får riktas även mot staten som arbetsgivare. Den nya lagtexten lyder (ändringar med kursiv stil): 7 Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2-12, 5 kap 3 första stycket eller 6 i detta kapitel besluta de förelägganden eller förbud som behövs för att 1. denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas, och 2. de bestämmelser i förordningen (EG) nr 1907/2006 som omfattas av Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar ska följas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Ett sådant föreläggande eller förbud får riktas även mot staten som arbetsgivare. Om någon inte följer ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket besluta att rättelse ska ske på hans eller hennes bekostnad. Om ett föreläggande har beslutats beträffande en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla i fråga om den åtgärden. Lag (2013:610). 8 kap arbetsmiljölagen SFS (1977:1160) innehåller påföljder (fängelse eller böter) för den som bryter mot föreläggande, förbud eller föreskrifter av olika slag. Även regler om sanktionsavgifter regleras i detta kapitel. Följande lagändring avseende sanktionsavgifterna i 5 träder i kraft den 1 juli 2014 (ändringar med kursiv stil): 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska tas ut om en överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. En föreskrift om sanktionsavgift ska ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avgiftsbeloppet ska kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften ska vara lägst och högst kronor. Lag (2013:610). 3.2 Styrdokument Riktlinjer avseende rollfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet innehåller klargörande av rollerna för RPS resp. myndigheten samt information om nationella dokument. Det omfattar paragraferna 4 till 12 i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1). Följande framgår avseende 6-8 och 11. Enligt 6 AFS (2001:1) ska arbetsgivaren bl.a. fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det framgår av riktlinjerna att myndighetschefen ansvarar för arbetsmiljön och att uppgifter fördelas till chefer som erhållit relevant arbetsmiljöutbildning, som vid behov ordnas av myndigheten ( 6 AFS 2001:1). Enligt 7 AFS (2001:1) ska arbetsgivaren se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska undvikas. När riskerna är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner. Av riktlinjerna avseende rollfördelning framgår bl.a. att det är myndigheten som ser till att samtliga medarbetare erhåller adekvata kunskaper, att frågorna tas upp i introduktionen och på arbetsplatsträffar och att medarbetaren har eget ansvar att söka

13 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 11 kunskap. Om det saknas nationella riktlinjer avseende riskerna bör myndigheten ta fram sådana rutiner och göra dem tillgängliga och kända för medarbetarna. Myndigheterna bör också med stöd av de nationella dokumenten (om trafiksäkerhet, etc.) vid behov utarbeta egna rutiner. Enligt 8 AFS (2001:1) ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa, olycksfall eller allvarligt tillbud. När ändringar planeras i verksamheten ska arbetsgivaren också bedöma riskerna för ohälsa eller olycksfall. Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt. I nämnda riktlinjer står emellertid att myndigheten regelbundet bör svara för att arbetsförhållandena regelbundet undersöks. Enligt 11 AFS (2010:1) ska arbetsgivaren varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. I riktlinjerna står att en modell för riskbedömning har tagits fram av RPS. Varje myndighet ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen. Som kan konstateras skiljer sig AFS-texten något ifrån Polisens rolldokument avseende det som arbetsgivaren ska göra. Detta kan leda till att läsaren har svårt att avgöra om regelverket är tvingande eller frivilligt. Se även avsnitt 1.3 Polisens organisation i vilket Rikspolisstyrelsens roll klargörs Fyra nationella vägledande arbetsmiljödokument 9 Det finns fyra vägledande nationella arbetsmiljödokument, Arbetsmiljöpolicy, Polisens interna trafiksäkerhetspolicy, Rehabiliteringspolicy och Alkohol- och drogpolicy Nationella arbetsmiljödokument som är en rekommendation Det finns 46 stödjande och normerande nationella arbetsmiljödokument som är en rekommendation angående ett begränsat område och har drag av kon- kret anvisning. Följande dokument är direkt relaterade till vår studie Uppgiftsfördelning och kunskaper hos mottagaren 6 AFS (2001:1) Riktlinjer för roller i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöansvar vid arbete vid annan myndighet Förslag till riktlinjer för fördelning av arbetsmiljöuppgifter innehållande även mall för delegering resp. returnering Arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet, samt instruktioner för arbetet 7 AFS (2001:1) Introduktion av nya medarbetare Utvecklingssamtal Skydd av medarbetare Information om många olika ämnen, t.ex. skydd mot sjukdomsalstrande exponering, om fordon, om skjutning, om ergonomi, om gravida och ammande, om krisstöd, om RAKEL och strålning och om arbetsmiljö och försäkringsskydd vid tjänsteresa. Åtgärder i LISA vid hot och våld Ensamarbete Information om debriefing Undersökning, riskbedömning och åtgärder/ handlingsplan 8 AFS (2001:1) Information om medarbetsundersökningen Hur tolkas arbetsmiljölagen i polisarbete? Polisförordningen 4 kap 10 och 11 relaterat till arbetsmiljölagstiftningen Riskbedömning (Ny handledning hösten 2013) Risker vid arbete i gasade containrar Riktlinjer för roller i det systematiska arbetsmiljöarbetet Förslag till checklista vid skyddsrond 9 Intrapolis, Personalentrén, Arbetsmiljö

14 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 11 AFS (2001:1) Det finns inga stödjande och normerande nationella dokument, som är utformade som en rekommendation, om årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Anmälan av allvarlig arbetsskada eller tillbud till Arbetsmiljöverket 2 Arbetsmiljöförordningen SFS (1977:1166). Rutiner för diarieföring vid arbetsskada och tillbud med exempel på lokal rutin för hantering av arbetsskada och tillbud. Instruktion till LISA Rutiner för diarieföring av arbetsskada och tillbud Anmälan av arbetsmiljöbrott 3 kap 10 brottsbalken Hur tolkas arbetsmiljölagen i polisarbete? RPS, Personalbyrån, Samverkansavtal för utveckling av Polisen 11 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt samverkansavtal för utveckling av Polisen. Det innebär att arbetsplatsträffarna är ett forum för tidig information och diskussion i alla frågor som berör arbetsplatsen och som är av intresse för arbetstagarna. Exempel på frågor som kan behandlas där är bl.a. arbetsmiljön, som är en angelägenhet för alla på arbetsplatsen. Arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetstagarorganisationerna ska samverka i arbetet för att uppnå en god arbetsmiljö Polisens medarbetarenkät Rikspolisstyrelsen har genomfört en medarbetarenkät inom hela Polisen åren 2005, 2007, 2010 och 10 PM , dnr HR /08 11 Samverkansavtal för utveckling av Polisen mellan RPS, OFR/S och P, SACO-S och SEKO, sid. 5-6 och Rikspolisstyrelsen har redovisat resultatet på nationell resp. myndighetsnivå. Myndigheterna får av Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra ett lokalt arbete utifrån resultatet. Det finns ett nationellt metodstöd för det lokala arbetet med medarbetarenkäten. På Intrapolis finns information på nationell nivå och på myndighetsnivå i en del fall. Det framgår inte av tillgänglig information hur myndigheterna konkret använder informationen i t.ex. arbetsmiljöplanen. Inte alla myndigheter har lagt ut information om resultatet på Intrapolis. För 2013 var för hela Polisen nöjd medarbetarindex, NMI, 52/100 och nöjd chefsindex, NCI, 60/100. Det finns även resultat för 12 delområden. Högst resultat (61-66/100) 2013 får delområdena Stöd Arbetstakt/krav Mål Ledarskap Trivsel Egenkontroll Fysisk arbetsmiljö Lägst (29-56/100) får områdena Ersättning Information Förtroende för ledningen Påverkan/samverkan Utveckling 3.3 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder samt pågående utvecklingsarbete En tillsyn som berör vår studie är Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott, tillsynsrapport 2013:13. Rapporten berör inte anmälan av arbetsmiljöbrott inom en polismyndighet, utan hur polismyndigheterna handlägger detta i allmänhet. Det konstateras bl.a. att kompetensen avseende arbetsmiljöbrott varierar mellan de granskade myndigheterna och även inom olika geografiska

15 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 13 områden inom myndigheten. Tillsynen förordar bl.a. en myndighetsgemensam enhet mot arbetsmiljöbrott vid varje myndighet och att den centrala utbildningen i arbetsmiljöbrott utvecklas. Ett forskningsprojekt, Polisens arbetsmiljö , om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, har redovisats i november Över poliser i yttre tjänst har svarat på en enkät. Drygt 40 % av de svarande har besvär från nedre delen av ryggen. Utrustningen man bär kan vara bidragande orsak, dock har poliser som tränar mindre besvär. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön visade det sig att kollegorna spelar en stor roll för nästa alla, 94 %. Många är också nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete, 65 %. Mer än en fjärdedel har någon gång känt behov av att få extern handledning efter en allvarlig situation. Av de svarande poliserna uppger 18 % att de någon gång inte har rapporterat en arbetsskada på grund av risk för att karriären skulle påverkas eller att de inte skulle få delta i någon vidareutbildning. Anmärkningsvärt är att nästan hälften av de svarande uppger att de har tagit semester i stället för att sjukskriva sig. Drygt hälften svarar att de inte återhämtar sig under sin lediga tid, och sämst är det för dem som arbetar treskift. Av svar på enkäten 13 enligt direktiv HR 1 från polissamordningen och genomförandekommittén i juni 2013 avs. arbetsmiljön framgår följande av intresse för vår studie. Av 20 polismyndigheter som svarat använder 15 polismyndigheter Polisens nationella metod för riskbedömning. Stockholm, Södermanland och Västra Götaland har egna checklistor/metoder. Västra Götaland använder olika metoder beroende på ämnet. Halland har en metod från Polisens verksamhetsskydd och Arbetsmiljöverket. Gävleborg använder metoden Risk- och konsekvensmatris, handlingsplan. 19 polismyndigheter svarar att de har fördelat arbetsuppgifterna. Uppsala anger i enkäten 12 Polisens arbetsmiljö 2013, Hälsohögskolan i Jönköping på uppdrag av Rikspolisstyrelsen 13 Svar från Norrbotten och SKL saknas. att arbetet med detta pågår. Därefter har Uppsala tagit fram ett protokoll om fördelning och den högsta chefsnivån har också fått fördelningsbeslut. När det gäller antalet chefsnivåer som ansvaret har fördeltas på svarar Stockholm, Skåne, Örebro, Dalarna (på Intrapolis fyra) och Gävleborg fem nivåer. Dock anger Stockholm i sin skrift Information om fördelningssamtal på Intrapolis, personalentrén, arbetsmiljö fyra nivåer. Gotland, Västmanland och Östergötland har fyra nivåer. Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västerbotten och Västra Götaland har tre nivåer. Jämtland och Jönköping har två nivåer. Halland (även yttre befäl) har fördelat till alla chefer. Uppsala och Västernorrland anger att arbetet med fördelning pågår. 3.4 Utlåtanden Arbetsmiljöverkets rapport 2013:4 Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling redovisar bl.a. att det finns en bristande kunskap hos polisen om arbetsmiljöbrott. 3.5 Statistik Antal anställda m.m. 14 Den 31 december 2012 fanns det anställda ( årsarbetare) i hela Polisen varav ( årsarbetare) poliser och (7 274 årsarbetare) civilanställda. Vid polismyndigheternas fanns totalt anställda ( årsarbetare), varav (17 070) poliser. Andelen kvinnor var 41 % totalt, dock var andelen 14 Polisens årsredovisning 2012 sid. 47, 48 och 207. Med utländsk bakgrund avses inrikes född person med två utrikesfödda föräldrar eller utrikes född.

16 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 14 kvinnor bland poliserna endast 29 %. Andelen kvinnor av de civilanställda var 69 %. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund var 7,3 %, poliser 5,4 % och civilanställda 11,8 % Sjukfrånvaro 15 Sjukfrånvaron 2012 var 3,5 %, en ökning med 0,4 % sedan Kvinnor hade 4,9 % sjukfrånvaro och män 2,6 %. 3.8 Faktagranskning Polismyndigheterna i Jämtlands, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västra Götalands och Uppsala län har den 6 februari 2014 fått ett utkast av rapporten för faktagranskning. De förslag till faktaändringar som inkommit från Polismyndigheterna i Skåne, Västra Götalands, Västernorrlands och Uppsala län har inarbetats i rapporten Arbetsskador och tillbud För statistik avseende skador och tillbud i LISA resp. i Arbetsmiljöverkets diarium samt avsaknad av statistik avseende brottsanmälan av arbetsmiljöbrott, se bil. 6 och Samverkan med arbetstagarorganisationerna under tillsynsarbetet Handläggarna har den 14 juni, 18 september och 20 november informerat om studien i CESAM, den centrala samverkansgruppen för bl.a. arbetsmiljöfrågor. Information om slutrapporten kommer också att ges till CESAM i februari Den 4 oktober och den 11 november 2013 har handläggaren informerat i CESAM:s arbetsgrupp. Vid konferenserna med polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län har huvudskyddsombud och skyddsombud deltagit. 3.7 Samråd inom Rikspolisstyrelsen Samråd avseende rapporten har skett inom Rikspolisstyrelsens huvudkontor. 15 Se föregående not. Med sjukfrånvaro menas andelen tid i.f.t. tillgänglig tid.

17 Iakttagelser Iakttagelser 4.1 Lokal arbetsmiljödokumentation på Intrapolis (polismyndigheterna och SKL) All lokal information om arbetsmiljö på personalentrén, Intrapolis, har i juni 2013 sparats digitalt 16. Sökning har inte gjorts på andra sidor på Intrapolis än personalentrén, arbetsmiljösidorna. Sammanfattningsvis kan följande konstateras utan att gå in på kvalitén i dokumenten eller huruvida dokumenten används eller om de fortfarande är aktuella. Några myndigheter (Skåne, Stockholm, Södermanland, Västra Götaland och Östergötland) har många dokument, länkar, checklistor och metoder beskrivna på de flesta sidor under rubriken arbetsmiljö i personalentrén. Stockholm och Västra Götaland har på Intrapolis även tagit fram likalydande broschyrer med checklistor för chefer i följande arbetsmiljöämnen: Fördelningssamtal med blanketter för fördelning och returnering Grundläggande om arbetsmiljöarbete Fördelningssamtal kommenderingar (Stockholm) Alkohol och droger Arbetsplatsundersökning Arbetsskada Hot och våld Krisstöd Kränkande särbehandling och trakasserier Medicinska kontroller Misskötsamhet Rehabilitering Riskbedömning vid förändring Tillbud Några myndigheter har tjänsteföreskrifter om olika delar av arbetsmiljöarbetet. Andra myndigheter (Blekinge, Gotland, Jämtland, och Kronoberg) har mycket lite lokal information på dessa sidor. Nordsams myndigheter (Jämtland, 16 Bil. 8, USB-minne Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten) har gemensam metod för systematiskt arbetsmiljöarbete. Gotland har länkar till Stockholms arbetsmiljödokument. SKL har länkar som inte fungerar vid sökning utanför SKL till arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljöorganisation, handlingsplan medarbetarenkät, rehabiliteringsplan samt årsagenda för systematiskt arbetsmiljöarbete. SKL har även en krisstödsplan som omnämns men länk saknas. Viss information är av stort intresse på lokal nivå men saknas ibland. Det saknas information om företagshälsovård (Blekinge, Halland, Kronoberg och Norrbotten), om skyddsombud och/eller skyddskommitté (Dalarna, Halland, och Kronoberg). Blekinge har information om sin arbetsmiljökommitté m.m. i en arbetsmiljöhandbok, som inte är åtkomlig i personalentrén. Information om delegation av arbetsmiljöansvaret finns på några myndigheters sidor (Dalarna, Gotland, Jönköping, Skåne, Stockholm, Södermanland, Västra Götaland och Östergötland). I övrigt saknas lokal information om fördelning, dock har Stockholm och Västra Götaland broschyrer om fördelningssamtal (se ovan). Ämnesrubrikerna krisstöd respektive psykosocialt stöd innehåller oftast liknande lokal information eller är länkade till varandra, dock saknas information helt på Blekinges hemsida. Information om kamratstödjare finns vid ca hälften av myndigheterna (Halland, Skåne, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland). Metoder för systematiskt arbetsmiljöarbete kommenteras av de flesta myndigheter, dock inte av Blekinge och Värmland. Hallands Personal- och arbetsmiljöhandbok finns men den går inte att öppna. Arbetsmiljöhandböcker finns på hemsidorna för Dalarna, Halland (länk fungerar inte, men dokumenten har sänts till RPS), Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västmanland och Västra Götaland. Hand-

18 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 16 böckerna är inte upprättade enligt någon gemensam mall och de är inte alltid uppdaterade. Enligt uppgift har även Blekinge en sådan handbok, men den finns inte på Intrapolis. En aktuell arbetsmiljöplan 2013 finns på Intrapolis, Personalentrén för två myndigheter (Gävleborg och Jönköping). Information om lokal arbetsmiljöutbildning för chefer finns på Västernorrlands hemsida (under kompetensförsörjning, utbildning, arbetsmiljöutbildning) samt i personalentrén i arbetsmiljöplanerna för Gävleborg respektive Jönköping. Övriga myndigheter saknar sådan information i Personalentrén. 4.2 Anmälan av allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljöförordningen Diarieföring av arbetsskador och tillbud sker i och med att händelsen registreras i Lokalt informationssystem om arbetsskador och tillbud, LISA. 17 Det finns möjlighet att i arbetsmiljösystemet LISA ange om händelsen anmäls till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljöförordningen. En iakttagelse är att det på de flesta myndigheter inte finns någon direkt relation i LISA mellan uppgiften mycket allvarlig skada eller tillbud och det man anger ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Endast drygt hälften, 663, av mycket allvarlig händelse har under tiden den 1 juli juni 2013 fått markeringen anmäls till Arbetsmiljöverket. LISA-statstiken är indelad i tre grupper skada utan frånvaro (nollskada), d.v.s. arbetstagaren har inte varit frånvarande från arbetet p.g.a. skadan skada med frånvaro på grund av skadan tillbud, d.v.s. en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall Varje grupp är indelad i fyra kategorier, mycket allvarlig händelse som ska anmälas till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljöförordningen, d.v.s. olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. allvarlig händelse mindre allvarlig händelse kategori saknas (används bl.a. vid arbetssjukdom) I Arbetsmiljöverkets diarium har under samma tid registrerats 791 allvarliga händelser anmälda av polismyndigheterna och SKL 18. Vi noterar att definitionen på mycket allvarlig händelse i LISA och Arbetsmiljöverkets definition på allvarlig händelse är den samma. Den extra allvarlighetsnivån i LISA lades in när web-lisa var nytt för att underlätta rapporteringen för arbetstagarna. Ca hälften av alla rapporterade händelser i LISA, , härrör från den fysiska arbetsmiljön. En sammanslagning av rapporterade händelser i LISA avseende hot och våld under treårsperioden ger totalt (29 %). Andelen rapporterade händelser i LISA som kan relateras till den psykosociala arbetsmiljön eller organisationen (exkl. hot och våld) är totalt 943 (5 %) under hela treårsperioden. Typerna inte angiven händelse och övrigt utgör totalt (14 %) av de rapporterade händelserna. En förklaring kan vara att arbetssjukdom rapporteras i LISA utan angivande av händelse. I övrigt har vi inte funnit någon förklaring. 17 Rutiner för diarieföring av arbetsskada och tillbud , dnr HR /08-18 Bil. 7

19 Iakttagelser Fördjupad studie av polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län Skriftliga svar på fördjupningsfrågor Elva skriftliga fördjupningsfrågor har ställts till polismyndigheterna i Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västra Götalands län. Vid dessa myndigheter har representanter för arbetsgivaren och skyddsombuden även besvarat Arbetsmiljöverkets elektroniska självskattning. Därefter har en tvåtimmars konferens via video hållits med fyra myndigheter, via telefon med en (Uppsala) och vid ett möte på plats med en myndighet (Stockholm). Fråga 1. Fyra myndigheter svarar att de har skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter till cheferna. När det gäller andelen chefer med arbetsmiljöansvar som har skrivit på fördelningen svarar Stockholm att de under första halvåret 2014 ska följa upp hur fördelningen har dokumenterats. Södermanland svarar att ett 30-tal chefer har skriftlig fördelning och att en handfull återstår. Uppsala meddelar att ca 15 % av cheferna har fått fördelningen skriftligt. Västra Götaland säger att alla nya chefer genomgår den grundläggande arbetsmiljöutbildningen och får sedan fördelning, och att arbetsmiljöhandläggarna bevakar att så sker. Skåne svarar att en ny reviderad fördelningsordning tagits fram och att information om denna och utbildning i vad fördelning innebär har resp. ska genomföras. Västernorrland har tagit fram en rutin och fördelningssamtal från länspolismästarnivå kommer att påbörjas inom kort. Fråga 2. Årlig handlingsplan för arbetsmiljöarbetet finns enligt svaren på fördjupningsfrågorna vid alla myndigheter på näpo-, enhets- eller avdelningsnivå, dock nämner Stockholm endast handlingsplanen efter medarbetarundersökningen. Västra Götaland har även en arbetsmiljöplan på myndighetsnivå. Fråga 3. En metod för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet finns vid alla myndigheterna. Följande goda exempel noteras. Skåne I Skåne har man en årlig samverkanskonferens i februari, som leds av länspolismästaren och myndighetens arbetsmiljösamordnare. Varje avdelning deltar med tre arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare och huvudskyddsombud. Avdelningarnas arbetsmiljöhandlingsplaner för föregående år tas upp. Därefter utarbetar avdelningarna handlingsplaner för innevarande år. Södermanland I Södermanland görs en skriftlig inrapportering årligen av skyddsronder och handlingsplaner enhetsvis som sammanställs i en rapport av HRstrategen i arbetsmiljöfrågor. Huvudskyddsombud och HR-strategen har årligen uppföljningsmöten i mindre grupper med cheferna gällande skyddsronderna och handlingsplanerna. Västra Götaland I Västra Götaland tar man upp fokusområden och åtgärder avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet i myndighetens verksamhetsplan. Fråga 4. Hur följer myndighetens ledning upp arbetsmiljöarbetet? Skåne Vid den årliga samverkanskonferensen i februari. Stockholm Vid utvecklingssamtal mellan länspolismästaren och resp. distrikts- och avdelningschef. Södermanland Genom arbetet i personal- och arbetsmiljögruppen, som är partssammansatt, och där HR-direktören är ordförande. HR-direktören ingår även i det operativa ledningsmötet. Uppsala Till stor del i skyddskommittén, som leds av stabschefen, som tillsammans med HR-chef föredrar för ledningen.

20 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL 18 Västernorrland Länspolismästaren är ordförande i skyddskommittén där pågående arbetsmiljöarbete och statistik redovisas. Västra Götaland Biträdande länspolismästare är ordförande i regionala arbetsmiljökommittén där uppföljning sker och han håller myndighetsledningen uppdaterad. Fråga 5. Uppföljning av skador och tillbud sker på olika sätt vid de sex myndigheterna. Skåne Varje avdelning följer upp på sina samverkansmöten. Huvudskyddsombudets representant redovisar statistik. Stockholm Personal- och utvecklingsavdelningen tar fram tertialvisa strykort utifrån LISA-uppgifter och redovisar för myndighetens administrativa ledningsgrupp samt distribuerar styrkorten till administrativa chefer och arbetsmiljöhandläggarna i linjeorganisationen. Arbetsmiljöhand läggarna har bl.a. till uppgift att kontrollera kvalitén i handlingsplanerna i LISA. Södermanland Respektive arbetsmiljöansvarig chef följer upp sina tillbud och arbetsskador. Huvudskyddsombudet och LISA-administratören avrapporterar i personal- och arbetsmiljögruppen. Händelser i LISA återkopplas till utbildningsansvarig som gör förändringar av innehållet i utbildningar för att minska risken i framtiden. Uppsala Staben bistår chefer regelbundet med underlag inför samverkansmöten. Staben personal följer övergripande upp att myndighetens chefer är aktiva när ett tillbud eller en skada inträffar. Stabschefen får i skyddskommittén regelbundet underlag från staben personal om vilken typ av tillbud och skador som sker samt om någon del är särskilt utsatt. Västernorrland Skador och tillbud följs i de flesta fall upp på samverkansmötena. Myndighetens arbetsmiljösamordnare gör också vissa uppföljningar. Mycket sker i den dagliga samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud. Västra Götaland Vid de lokala arbetsmiljökommittéerna sker löpande redovisning och uppföljning. Den regionala arbetsmiljökommittén bevakar trender och tendenser generellt i myndigheten. Fråga 6. Hur handlägger myndigheten anmälan av mycket allvarliga arbetsskador och tillbud till Arbetsmiljöverket (2 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i förhållande till hur registrering i LISA görs? Förklaring: Ca 40 % av de mycket allvarliga tillbud och skador inom alla polismyndigheter och SKL som registrerats i LISA under tre år saknar uppgift i LISA om att de har anmälts till Arbetsmiljöverket) Skåne Rutiner för anmälan till Arbetsmiljöverket finns på Intrapolis i myndighetens arbetsmiljöhandbok. Information finns där sedan december 2012 om Web-anmälan till Arbetsmiljöverket. Diskrepens mellan antal anmälda ärenden till Arbetsmiljöverket och antal i LISA kan bl.a. bero på att medarbetarna tidigare själv kunde klassificera händelsen, de har inte alltid kunskap om vad 2 innebär. Viss okunskap finns också hos cheferna som inte har ändrat det som är fel. Information finns i myndighetens rutiner och i arbetsmiljöoch LISA-utbildning för chefer. Stockholm Myndigheten uppger att man har påpekat för Miljö-Data i ett tidigt skede att det är olämpligt att klassificeringen är öppen för anmälaren. Nu har detta tagits bort. Sedan 2009 tas denna fråga alltid upp i arbetsskadeutbildning för chefer. I checklistorna Tillbud och Arbetsskada framgår de olika momenten i hanteringen, bl.a. anmälan till Arbetsmiljöverket.

Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL

Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL Tillsynsrapport 2014:1 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL Bilagor Rikspolisstyrelsen 1 Bilaga 2. Rikspolisstyrelsen 2013-10-16 Dnr A062.874/2013 Saknr 128 Sammanställning

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Delegation avarbetsmiljöansvar

Delegation avarbetsmiljöansvar 111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden 2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-01-27 Revidering: 2014-08-11 Dnr: DUC 2014/136/10 Gäller fr o m: 2014-08-11 Ersätter: Regler för delegering av arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Anne Wolf Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013 SOFV-2014-447

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Dnr HS 2012/307-16 Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Punkter som i dokumentet är markerade med en * är sådana uppgifter som kan delegeras vidare. Delegeringen gäller

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande 0 Öst ^ Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-06-01 Dnr KS 2015/0024 Till Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter UFV 2011/619 Vicerektors uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 2 Uppgifter 3 3 Beslut 5 Bilaga 1. Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Uppsala

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Datum K@PIA 391.28 KALMAR

Datum K@PIA 391.28 KALMAR ARBETSMILJö 201.4-12-29 IRS 201418068 K@PIA s d 1(5) Enheten för reg on syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91, 28 Gymnasiesärskolan Box 804 391.28 KALMAR KALMARSUNDS GYMITI \SIËFÖRBUND 201tr -12-29 D-pl;rn

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Definition av Arbetsmiljö

Definition av Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete Definition av Arbetsmiljö Teknik Fysiska, psykiska och sociala upplevelser Arbetsinnehåll Arbetsorganisation Skyddsarbetets effektivitetstrappa Göra vad man är tvungen Lära av olycksfallen

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning 2006-09-18 Innehåll Sid Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Definition 1 Naturlig del i verksamheten

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som

Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som Här kan du ta del av presentationen från webbseminariet i pdf-format. Tänk på att materialet är upphovsrättsskyddat och endast till för dig som abonnent. Trevlig läsning! Videoföreläsning med Bonnier Ledarskapshandböcker

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Arbetsmiljöarbetet. inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde. Landstinget Halland. December 2001 Manfred Bachmann

Arbetsmiljöarbetet. inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde. Landstinget Halland. December 2001 Manfred Bachmann Arbetsmiljöarbetet inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde Landstinget Halland December 2001 Manfred Bachmann KOMREV AB Tel 0340-88659, 070-665 48 45 E-post: manfred.bachmann@komrev.se Hemsida: www.komrev.se

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan

Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan Arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda inom kyrkan Arbetsmiljöarbetet i församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt

Läs mer