PM - förslag till ändringar av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter, RPSFS 2010:8, FAP 692-1

Transkript

1 1 (5) PM HK/Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Polisrättssektionen RA /12 Lars Sjöberg kommissarie PM - förslag till ändringar av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter, RPSFS 2010:8, FAP Sammanfattning Vid en senaste ändringen av FAP som beslutades 2010 infördes bl.a. regler om en tvingande uniform för ordningsvakter. Då marknaden reagerat med viss osäkerhet om hur uniformsfärgen ska kvalitetssäkras så bedömer Rättsavdelningen (RA) det som väsentligt att i föreskriften ange viken grad av avvikelse från den föreskrivna färgen som är tillåten samt hur den ska mätas. Både ordningsvakter och uniformstillverkare har också hört av sig med önskemål om att föreskriften bör kompletteras med ytterligare plagg. Då beslut av Rikspolisstyrelsens styrelse krävs för ändring av föreskriften vill RA samtidigt föreslå andra ändringar som bedömts vara angelägna. 1 kap 1 kap. 2 Föreskriften är ny och anger att det ska finnas en ordningsvaktsansvarig vid varje polismyndighet. Rikspolisstyrelsen har vid de ordningsvaktskonferenser som genomförts tagit emot synpunkter från myndighetsrepresentanterna som visar att ordningsvaktsfrågor behöver lyftas fram, något som också stöds av polisens planeringsförutsättningar för I avsnitt 7.8 anges där att som mål att polisen i större utsträckning ska leda ordningsvakters arbete. 3 kap 3 kap. 2 En polismyndighet ska kunna förordna fler ordningsvakter än det antal som tidigare bedömts utgöra behovet i distriktet. Dels för att polismyndigheten inte ska vara förhindrad att förordna ordningsvakter för arrangemang som tillkommit efter behovsbedömningen, dels för att tillgodose bl.a. bevakningsföretagens önskemål om större möjligheter att kunna anställa andra ordningsvakter än de som redan är förordnade i distriktet. Dessutom ges polismyndigheten möjlighet att utbilda fler ordningsvakter än det egna behovet på begäran av en annan polismyndighet. Exempelvis kan en polismyndighet 2012_253_PM.doc

2 2 begära hjälp av en annan polismyndighet om det endast är ett fåtal ordningsvakter som ska genomgå fortbildning. Någon skyldighet finns dock inte att utbilda ordningsvakter för en annan polismyndighets räkning, varför det i så fall måste vara fråga om att polismyndigheterna är överens om att så ska ske. En uppdatering görs också av kravet på den som ska ansvara för genomförandet av föreskrivna utbildningar för ordningsvakter. Där justeras bestämningen av funktionen till ansvarig för ordningsvaktsutbildning vid polismyndighet. Tidigare användes beteckningen instruktör vilket ledde till missförstånd på så vis att det uppfattats som att den ansvarige ska vara behörig att utbilda/instruera i samtliga moment, exempelvis konflikthantering och självskydd. Avsikten är istället att ansvara för att rätt kompetens finns på plats för de olika ämnen som föreskrivs och att utbildningarna genomförs i enlighet med uppsatta mål. 3 kap. 6 Ny rubrik för att tydliggöra att föreskriften i denna del avser grundutbildning för den som är väktare eller skyddsvakt. Justering av ordval har gjorts samt att ett allmänt råd har tillkommit på begäran av polismyndigheterna som påpekat att man ofta integrerar praktiska och teoretiska ämnen under utbildningen. En förkortad utbildning kan då innebära att viktiga delar av pedagogiken och helhetstänkandet går förlorat. 3 kap. 7 På grund av ett kryphål i föreskriften får paragrafen ett nytt första stycke som tydliggör att ordningsvakt ska genomgå fortbildning för att på nytt kunna förordnas som ordningsvakt. Polismyndigheterna har påpekat att ändringen behövs då det förekommit att ordningsvakter avsiktligt utnyttjat förbiseendet på så vis att man medvetet uteblivit från fortbildning men ändå kunnat bli förordnade på nytt. 4 kap. 4 kap. 1 Ändras så att kraven för att bli förordnad tydliggörs av samma skäl som ändringen av 3 kap kap. 5 kap. 3-6 Ändras så att det blir tydligare att den lämplighetsprövning som ska göras består av flera moment. Vid beslut om att inte förordna en person blir det enklare och tydligare för polismyndigheten att kunna hänvisa till mera precisa krav. Syftet med ändringen är m.a.o. att underlätta handläggningen för polismyndigheten genom att skapa nationell enhetlighet och därmed också öka förutsägbarheten om vilka krav som gäller för den som ansöker om att bli ordningsvakt.

3 3 5 kap. 4 Ändras så att den som ansöker om förordnande ska ha samma kunskaper i svenska som den som ansöker om att bli polis. Intyg om motsvarande lägst G, 3 eller E (GY11) i ämnet svenska B. Flera polismyndigheter föredrar ett av RPS framtaget prov i svenska men rättsavdelningen finner det svårt att motivera att det ska ställas högre krav på den som ska bli ordningsvakt än på den som ska bli polis. Kravet på att sökanden själv ska kunna intyga sina kunskaper i svenska innebär också att polismyndigheterna avlastas från att själva genomföra egna prov. Skulle polismyndigheten vid den fortsatta utbildningen bedöma, trots intyg om kunskaper i svenska, att en blivande ordningsvakt inte har de kunskaper i svenska som krävs kan sökandens lämplighet ändå underkännas. 5 kap. 5 Nationella krav skapas för att skapa enhetlighet. Två av de prov som används vid prövningen av polisaspiranter har valts ut löpning 2000 meter samt lyft och drag med docka. Kravet på löpning har dock en två minuter längre tidsgräns än den för poliser. Proven har valts ut då dessa är tämligen enkla att genomföra och bedöms vara tillräckligt bra för att kunna bedöma sökandens fysik för uppgiften som ordningsvakt. 5 kap. 6 Ändras så att det blir tydligare att sökandes lämplighet m.m. ska prövas fortlöpande vid grund- och fortbildning. 6 kap. 6 kap. 1 Det allmänna rådet ändras genom att lägga till att riksförordnande också kan beslutas om en ordningsvakt har ett uppdrag från en uppdragsgivare att arbeta inom flera polisdistrikt. Exempelvis vid arrangemang som rocktåg eller melodifestivalen är det ofta ett önskemål om att arrangören ska kunna anlita samma ordningsvakter för ordningshållning vid de olika orter som kommer att besökas. För att inte orsaka onödig administration för polismyndigheterna samt minska både kostnader och krångel för berörda företag får riksförordnanden beslutas av rikspolisstyrelsen i dessa ärenden. 7 kap. 7 kap. 8 Ändras för att komma tillrätta med att paragrafen tidigare missuppfattats. Bakgrunden är att det enligt gällande rätt inte är straffbart att frige en person som frihetsberövats. Ordningsvakter har felaktigt uppfattat föreskriftens nuvarande lydelse som ett utpekat hand-

4 4 lingsalternativ att inte kontakta polisen då någon frihetsberövats. Därför tydliggörs nu att ett skyndsamt överlämnande till polisen alltid är den primära åtgärden. 8 kap. 8 kap. 1 Det första stycket i det allmänna rådet som hänvisade till motsvarande beslut av PAN för poliser tas bort då det visat sig sakna relevans. 9 kap. 9 kap. 3 Ändras genom att hänvisa till batonger som ordningsvakt ska bära och använda ska uppfylla krav i bilaga 5. Bilaga grundutbildning I ämnet juridik läggs FN:s barnkonvention till. Målet är att deltagaren ska kunna redogöra för vad som särskilt ska beaktas vid ingripanden mot barn och unga lagöverträdare. Ändringen är en konsekvens av att Barnombudsmannen, efter ett medialt uppmärksammat ingripande, ställt frågor till RPS om ordningsvakter har tillräckliga kunskaper om detta. En uppdatering görs också så att den som leder ämnet juridik ska ha minst femton högskolepoäng i juridik (tidigare tio) eller motsvarande, exempelvis ha genomgått polisprogrammet. Bilaga 2 utbildning för förordnande enligt 2a och 2b lagen (1980:578) om ordningsvakter En uppdatering görs också så att den som leder ämnet juridik ska ha minst femton högskolepoäng i juridik (tidigare tio) eller motsvarande, exempelvis ha genomgått polisprogrammet. Bilaga 4 uniform för ordningsvakt Det är i princip omöjligt för uniformstillverkare att låta tillverka en färg som helt överensstämmer med den färgkod som anges i föreskriften. Därför preciseras vilken avvikelsegrad som är tillåten, hur avvikelsen ska mätas upp samt efter vilken standard. Detta innebär att det ska bli lättare för att den som tillverkar eller säljer uniformer ska kunna känna sig säkra på att produkten är korrekt köper produkten ska kunna veta vad som ska krävas vid köp

5 5 Polismyndigheten som ansvarar för tillsyn av att ordningsvakter bär rätt uniform får därmed också större möjligheter för kontrollåtgärder. Uniformsplagg kostym Tidigare restriktioner om vilka plagg som får bäras under kostymen tas bort samt att plagget kostymväst läggs till. Uniformsplagg mössa En vanlig blå stickad/virkad mössa läggs till uniformen. Uniformsplagg pikétröja Här läggs till att pikétröjan får ha lång ärm. Detta har önskats dels ur ett arbetsmiljöperspektiv för att armar bättre ska kunna skyddas mot bl.a. blodsmitta, men även för att kunna dölja större tatueringar på underarmar. Bilaga 5 batonger som får bäras av ordningsvakt För att minska kostnaderna för ordningsvakter och bevakningsföretag, skapa större valmöjligheter och göra det möjligt för flera företag att kunna konkurrera om marknaden tas den tidigare kravspecifikationen för expanderbar batong bort. Den ersätts av en enklare specifikation som rättsavdelningen bedömer tillräckligt väl säkerställa att ordningsvakter bär och använder expanderbara batonger som är tillräckligt bra. RIKSPOLISSTYRELSEN Lars Sjöberg