KOLLEGIALA UTVÄRDERINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLLEGIALA UTVÄRDERINGAR"

Transkript

1 Vägvisare till KOLLEGIALA UTVÄRDERINGAR Jan Byström Gert Classon

2 2 Kollegiala utvärderingar ger kraft och engagemang SISU Idrottsutbildarna är ett kunskapsföretag i den bemärkelsen att SISU Idrottsutbildarna är helt beroende av samtliga medarbetares samlade kunnande och engagemang för en fortsatt kvalitativ och kvantitativ utveckling av studie- och utbildningsarbetet inom idrottsrörelsen. För att ytterligare stärka SISU Idrottsutbildarna som en lärande organisation är det angeläget att vidareutveckla ett fortlöpande erfarenhetsutbyte för kompetenshöjning. SISU-distrikten har mycket att ge (och få) av varandra! Även om SISU Idrottsutbildarna inte är en folkrörelse i sig själv, är det en folkrörelseorganisation i den bemärkelsen att den har en demokratisk uppbyggnad med starkt inflytande från förtroendevalda på olika nivåer men också andra inslag av ideella insatser. För en verksamhetsutveckling i en dynamisk folkrörelse idrottsrörelsen måste SISU Idrottsutbildarna kontinuerligt ta vara på lärdomar, pröva och ompröva. På så sätt kommer arbetet att präglas av Vi är där när idrotten lär! Det är i detta perspektiv man ska se kollegial utvärdering! Varifrån kom kollegiala utvärderingar? Det började med Umeå-modellen. Folkbildningsreformen 1991 syftade till att stimulera till utveckling inom studieförbund och folkhögskolor genom att lyfta fram folkbildningens särart och kvalitetsfrågor bland annat med hjälp av en övergång till planeringsmodellen målstyrning utvärdering. Men hur ska då utvärdering av folkbildning gå till? Med fokus på kvalitet och insatt i ett utvecklingsperspektiv? Ett uppmärksammat initiativ togs (i början av 90-talet) av Sigbrit Franke-Wikberg med flera, som lanserade den så kallade Umeå-modellen en form av utvärdering för lokal utveckling av skola/utbildning. Modellen innehåller (tagna i kronologisk ordning) tre huvudinslag: självvärdering, kollegors utvärdering samt uppföljning. Kick-off för kollegial utvärdering Studieförbund/folkhögskolor reagerade positivt på dessa tankar och i SISU Idrottsutbildarnas fall lyftes frågan fram vid en gemensam Kick-off-konferens i Sunne Samtliga närvarande från förbundskansliet samt utbildningschefer och utbildningskonsulenter från de 22 SISU-distrikten ägnade under tre dagar betydande tid att pröva modellen (i en modifierad/koncentrerad form) i distriktsvisa utvärderingar. Under Kick-offen genomfördes arbetet i grupper om tre distrikt, där alla distrikt i gruppen i förväg fått varandras verksamhetsberättelser. Gruppmötena ( cirkelträffar ) följde sedan mönstret:

3 3 1. Självvärdering. Distrikt 1 redogör (kritiskt) för sina mål, verksamhet och resultat med verksamhetsplan/verksamhetsberättelse som grund. 2. Kollegial utvärdering. Distrikt 2 och 3 är som kollegor väl insatta i verksamheten och eftersom man har respekt och förtroende för varandra, kan man ha en informell men kritisk diskussion om verksamheten i distrikt Distrikt 1 gör en förnyad kvalitetsanalys som presenteras för kollegorna. (Sedan utvärderas distrikt 2 resp 3 på motsvarande sätt) Som underlag för arbetet fanns en enkel studieplan med tips om arbetet samt stödfrågor. Erfarenheterna var goda och många distrikt blev inspirerade att fortsätta med egna kollegiala utvärderingar. Modellen har varierat ibland har två väldigt lika distrikt mötts, ibland har olikheterna sökt varandra. Ett naturligt inslag i verksamhetsutveckling SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse såg redan från början värdefulla möjligligheter i kollegiala utvärderingar och från och med Utvärderingsprogram har man tydligt redovisat sin inställning: Erfarenheterna från genomförda kollegiala utvärderingar är mycket goda och det är ytterst angeläget (= ett krav) att samtliga SISU-distrikt engagerar sig i denna verksamhet. Hur mötena sedan förbereds och genomförs får avgöras av berörda distrikt utifrån behov och syfte. Detta följdes sedan upp i Utvärderingsprogram : Kollegiala utvärderingar knyts i andra sammanhang ofta till frågan om kvalitetssäkring medan det i SISU Idrottsutbildarna ses som en viktig del i en lärande organisation. De erfarenheter vi har av kollegiala utvärderingar mellan olika distrikt av SISU Idrottsutbildarna är mycket positiva och ska vara något som samtliga distrikt involveras i. Under perioden torde kanske frågan om studiestora föreningar vara ett lämpligt område för kollegiala utvärderingar. Hur metoderna sedan förbereds/genomförs samt det slutliga valet av ämne/tema avgörs av berörda distrikt utifrån deras behov och syfte. (Samtidigt ska noteras att kollegiala utvärderingar inte nödvändigtvis är något som ska genomföras varje år).

4 4 Och i Utvärderingsprogram slås det fast: De kollegiala utvärderingarna fortsätter och ska ses som ett naturligt inslag i distriktens verksamhet. Det är värt att notera att frågan om kollegiala utvärdeingar inte enbart knyts till folkbildningsverksamheten utan metoden kan vara lika användbar inom andra delar av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. De utvärderingar som genomförs ska fylla en viktigt funktion och upplevas meningsfulla. Samtidigt ger metoden stora möjligheter till flexibilitet och anpassning. Exemplet SISU Idrottsutbildarna Värmland SISU Idrottsutbildarna Värmland är ett distrikt som målmedvetet arbetat med kollegial utvärdering och även prövat olika former/upplägg. Med deras erfarenheter som utgångspunkt kan vi ge följande exempel och presentation av en utvärdering tillsammans med SISU Idrottsutbildarna Västernorrland: Upplägget följer grovt sett följande tidsaxel (SISU Idrottsutbildarna Värmland) jan sommar sept dec/jan mars (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) 1 Man kommer överens med ett annat SISU-distrikt (här: SISU Idrottsutbildarna Västernorrland) om kollegial utvärdering. Självvärdering! Distriktens personal (ev. representanter) träffas för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte ( en bred beskrivning av respektive distrikt ) där både starka och svaga sidor presenteras. 3 SISU Värmlands personal ger förslag till sin distriktsstyrelse på områden Vad vi vill ha utvärderat i vår verksamhet.

5 5 4 Styrelsen beslutar om ett utvärderingsuppdrag till SISU Idrottsutbildarna Västernorrland, som i sin tur ger SISU Idrottsutbildarna Värmland sitt uppdrag. 5 Genomförandefas. 6 Avrapportering och genomgång med respektive styrelse/personal. Gemensam överläggning mellan båda distrikten. 7 Uppföljning/slutsatser/åtgärder inom respektive distrikt. 8 Resultatet redovisas i SISU Idrottsutbildarna Värmlands verksamhetsberättelse och därmed också till årsstämman. Låt oss hålla oss kvar i SISU Idrottsutbildarna Värmland och på några punkter se hur det kan se ut i praktiken: 2 Personal från de två distrikten träffas under två dagar. 4 Utvärderingsuppdraget som lagts fast av SISU Idrottsutbildarna Värmlands styrelse är: (återges här något förkortat): Framgångsnycklar? Varför lyckas SISU Värmland bra med folkbildningsarbetet i vissa föreningar medan det är omöjligt i andra? Går det att hitta medkrafterna respektive motkrafterna? Effekter av folkbildningsarbetet. Vilka effekter kan föreningen se av ett någorlunda omfattande folkbildningsarbete? 5 SISU Idrottsutbildarna Västernorrland väljer att tackla uppdraget genom att komplettera tidigare dokumenterat och redovisat material med föreningsbesök i sex olika idrottsföreningar i Värmland. Intervjuer görs med olika nyckelpersoner i respektive förening utifrån ett förberett omfattande frågebatteri. 6 SISU Idrottsutbildarna Västernorrland lämnar en skriftlig rapport/dokumentation i form av dels föreningsbeskrivningar dels Kollegial utvärdering framgångsfaktorer. I den senare sammanställningen besvaras ett tiotal frågor av typ Hur hög tillgänglighet upplever ni att SISU Idrottsutbildarna Värmland och dess personal har? Resultatet markeras dels längs en skala, dels med citat/exempel/kommentarer. Ur den avslutande sammanfattningen kan vi sedan som exempel hämta: Vi tycker oss se områden som rimligen borde ägnas stort intresse det/de närmaste år(en): Informationsfrågorna/Samspelsformer SISU-idrotten/Förnyelse av SISU:s utbud/ personalens kompetens som processledare-startare, inspiratör och att även fortsättningsvis upplevas som en positiv resurs för föreningarna.

6 6 Ytterligare några SISU-exempel Vi lyfter här ytterligare tre exempel och beskriver i första hand upplägget. SISU Idrottsutbildarna Jämtland/Härjedalen och SISU Idrottsutbildarna Västernorrland, år , i kollegiala utvärderingar Uppdraget från SISU Idrottsutbildarna Västernorrland: Utreda kvaliteten på folkbildningsverksamheten i Västernorrlands volymmässigt största samarbetsföreningar. Se över cirkeladministrationen samt för och nackdelar med ett centralt kansli. SISU Idrottsutbildarna Jämtland/Härjedalen valde ut fyra föreningar som hade mer än studietimmar år 2000, samt formulerade kvalitetskriterier för olika målgrupper i föreningen för jämförelser. Intervjuer och besök genom fördes med ordförande/utbildningsledare. Telefonintervjuer med cirkeledare samt ett urval deltagare. (Datainsamlingen genomfördes av utbildningskonsulenter.) Centralt SISU-kansli och cirkeladministration? Datainsamling genom samtal med medarbetare sammanställning (för- och nackdelar) och analys. En utförlig rapport från den kollegiala utvärderingen, med underlagsmaterial och slutsatser, sammanställdes och överlämnades. Uppdraget från SISU Idrottsutbildarna Jämtland/Härjedalen: Tre områden aktualiserades: Administration: Hur mycket tid tar det att administrera en studiecirkel? Verksamhet: Hur kommer det sig att vi inte når Bräcke och Ragunda kommuns föreningar, när vi når Härjedalens, som ligger längre bort? Varför når vi inte friidrott och golf? Organisation: Styrelsens delegationsordning till utbildningschefen. För och nackdelar? Administration. Intervjuer med såväl administratörer och konsulenter, ombud från olika SDF samt ett urval av föreningar. Verksamhet. Svårigheten att nå ut? Föreningsbesök och intervjuer bland annat några telefonintervjuer av nyckelpersoner i berörda föreningar. Dessutom träffar och intervjuer med ett antal SDF och SISU-konsulenterna i Jämtland. Organisation. Intervjuer med personer i och kring SISU Jämtland. Även här har en omfattande rapport sammanställts med underlagsmaterial, insamlade data, slutsatser och en lång rad råd och synpunkter. (Värt att citera ur rappor-

7 7 ten: Vi från SISU Västernorrland vill tacka SISU J/H och framför allt era föreningar som på ett fantastiskt och tillmötesgående sätt ställde upp på dag och kvällstid för dessa intervjuer.) Bland de positiva reaktionerna hos de som genomfört dessa kollegiala utvärderingar fanns också en eftertanke att man kanske hade hamnat på en allt för hög ambitionsnivå. Kollegiegranskning mellan NBV, Medborgarskolan och SISU Idrottsutbildarna (inom Kronobergs Läns Bildningsförbund) år 2003 (Övriga studieförbund genomförde i två grupper också kollegiegranskning ) Så här var denna kollegiegranskning upplagd: Vi arbetar tre eller fyra studieförbund tillsammans och granskar varandra. Vi arbetar med den lokala verksamheten från senast genomförda verksamhetsår. Vi utgår ifrån vad vi faktiskt gör. Dokument som mål, policys, deltagarlistor och rapporter etcetera är en del av underlaget. Återföring är en viktig del av arbetet och sker först till de direkt berörda, därefter till Lbf och så vidare. Uppdraget utgår ifrån ett antal frågeställningar som är viktiga att belysa i alla granskningarna för att senare kunna dra gemensamma slutsatser. Frågeställningarna utgår från studiecirkeln, annan gruppverksamhet, kulturprogram, uppdragsverksamhet, cirkelledaren och interna diskussioner. Syftet med vår kollegiegranskning är att lära mer om varandra för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Genom en större gemensam insikt om våra verksamheter och en stärkt uppfattning om folkbildningens innehåll och tradition ska vi kunna möta nya behov och ny utveckling. (Ur Underlag, ) En rapport från det kollegiala utvärderingsarbetet finns. NBV, SISU Idrottsutbildarna och Medborgarskolan uttalar gemensamt: Vi vill säga att detta arbete har varit mycket givande och lärande i processen mellan våra tre studieförbund.

8 8 SISU Idrottsutbildarna i Norrbotten och Västerbotten möts i kollegiala utvärderingsdagar, maj Utifrån en jämförelse mellan AC och BD-län, som visar stora likheter i befolkning och struktur konstateras stora skillnader i verksamhet mellan SISU-distrikten. Uppdraget: Vad kan detta bero på? Vilka förklaringar kan finnas? Bearbetning och analys genomfördes i form av grupparbeten inom respektive styrelse och personalgrupp med utgångspunkten att särskilja starka och svaga sidor i verksamhet och organisation utifrån: AC-styrelsen om Västerbotten, AC-styrelsen om Norrbotten, BD-styrelsen om Västerbotten, BD-styrelsen om Norrbotten, AC-personalen om Västerbotten, Ac-personalen om Norrbotten, BD-personalen om Västerbotten samt BD-personalen om Norrbotten. Ett omfattande material kunde på detta sätt arbetas fram. De kollegiala utvärderingsdagar uppfattades mycket positivt, men även här var nog uppfattningen att man inte riktigt kom från erfarenhetsutbyte till utvärdering.

9 9 Funderingar och rekommendationer Vi avslutar presentationen av Kollegial utvärdering med några medskick ur SISU Idrottsutbildarnas samlade erfarenheter av att arbeta med metoden: Var klar över syftet med den kollegiala utvärderingen: Utveckla verksamheten! Utveckla medarbetare! Engagera/involvera förtroendevalda! Urval av distrikt? Lika eller olika (behovet kan variera)? 2! (möjligen 3) Viktigt att det blir en öppen dialog och en gemensam vilja att utvärdera. Metoder förutsätter tid och resurser för att leda till ett framgångsrikt resultat. Avväg en insats av detta slag mot andra planerade möten under den aktuella perioden. Ge goda förutsättningar det är inte möjligt att göra allt! Val av utvärderingsområde? Välj sådant som ni själva sätter låga betyg på där ni behöver utvecklas... och där ni vill ha hjälp att komma vidare! Prioritera och var väl förberedda. Välj rätt och rimlig ambitionsnivå. Var noga med formuleringen av uppdraget. I den kritiska självvärderingen ska både gott och ont diskuteras. Här ingår också att beskriva och analysera om och hur man avser kunna hantera och lösa de identifierade problemen inom den närmaste framtiden. Byt material i förväg (i god tid). Använd olika informationskällor. Risk att det stannar vid ett erfarenhetsutbyte (eller allmän verksamhetsuppföljning) att man inte vågar göra det till en utvärdering (kritisk granskning). Svårighet att vara tydlig, vara kritisk. Svårt att ge och ta kritik det krävs en del träning för att våga vara ärlig. Diskutera verksamhet inte person(er). För lite tid till processen kan medföra att ni inte hinner längre än till erfarenhetsutbyte. Självkänslan stärks när man gemensamt får bearbeta varandras verksamhet. Dessutom är det viktigt i en växande organisation att man lära känna varandra. Även om det finns en gemensam värdegrund kan det vara genom den praktiska verksamheten man når samsyn.

10 10 Kollegial utvärdering behöver inte (och ska inte) utföras varje år men det ska finnas med som ett naturligt och återkommande inslag i den långsiktiga planeringen. Involvera styrelsen ökar de förtroendevaldas engagemang! Dessutom blir det då svårare att glömma bort resultatet. Avrapporteringen våga vara ärlig(a). Dra ut det generella undvik detaljer, skala bort gnäll. Se det konstruktivt. Om personfrågor trots allt aktualiserats följ upp det öga mot öga och med omdöme. Viktigt med dokumentationen, med rapporter och avrapportering! Självklart till den närmaste kretsen gärna en avrapporteringskonferens(-möte). Glöm inte att ert arbete och slutsatser också kan ha stor betydelse för hela SISU-organisationen! Obs! Verksamhetsberättelsen! Tänk på att utvärderingsprocessen ska sammanfalla med den årliga planeringen så att resultaten kan tas om hand och integreras i verksamheten på ett naturligt sätt! Omsätt slutsatser och resultat i en handlingsplan. Vad har den kollegiala utvärderingen givit på lite längre sikt, vad skulle vara bra att det genomfördes någon form av fördjupad utvärdering inom? Utvärdera också utvärderingen. Hur upplevdes arbetet med kollegial utvärdering? Vad är viktigt att särskilt tänka på nästa gång.

11 11 Avslutande reflexioner För oss i SISU Idrottsutbildarna Värmland har kollegiala utvärderingar ett mycket stort värde. Vi har hela tiden sett över oss själva! Alltid haft en etik/moraldiskussion. Hur vi använt pengarna. Samspelet kontroll utveckling. Att ifrågasätta ger kvalitetsmedvetenhet! Men ha hela tiden i minnet att KOLLEGIAL UTVÄRDERING är en modell med många olika ansikten! Välj och pröva vad som kan passa er! För varje gång vi genomför en kollegial utvärdering blir det mer och mer utvärdering! Kollegiala utvärderingar är inte bara något för studie/utbildningsorganisationer det kan bli/vara en kraft i olika slags organisationer, företag, föreningar och då självfallet inom idrotten/idrottsrörelsen!

12

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Svenska Handbollförbundet och Handslaget Handslagsdagboken att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Välkommen till Handslagsdagboken och den studiecirkel som ska följa och följa

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Policy för medarbetarsamtal

Policy för medarbetarsamtal Policy för medarbetarsamtal Policy för medarbetarsamtal 1(6) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Vem skall genomföra medarbetarsamtal?... 4 Genomförande... 4 Uppföljning... 5 Avslutning...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Verksamhetsinriktning för SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun www.pwc.com/se Uppdragsförslag Nordanstigs kommun Genomgång och analys avseende biståndsbeslut inom hemtjänstverksamheten i kommunens äldreomsorg April 2015 Kontaktperson för uppdraget är: Margaretha Larsson

Läs mer

Ska du hålla en kurs? Faktablad om SISU, 2004

Ska du hålla en kurs? Faktablad om SISU, 2004 Ska du hålla en kurs? Faktablad om SISU, 2004 Som bekant är bridgen medlem i SISU Idrottsutbildarna sedan 1999. SISU Idrottsutbildarna är den organisation vi ska samarbeta med när det gäller kurser och

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Tid Onsdag den 23 februari 2005

Tid Onsdag den 23 februari 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Jane Andersson from 4, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Välkomna till SDF konferens. Borås 9-10 oktober 2010

Välkomna till SDF konferens. Borås 9-10 oktober 2010 Välkomna till SDF konferens Borås 9-10 oktober 2010 Syfte med helgens arbete Att diskutera proposition 3, dvs samverkansprojektet Att distrikten/regionerna får möjlighet att påbörja sitt arbete inför kommande

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande av konferenser. Konferensadministration är kul Varför ska jag ta hjälp av SISU Idrottsutbildarnas

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Handledarguide Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Mer och fler. workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter. rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1

Mer och fler. workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter. rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1 Mer och fler workshop 4 sept 2013 behov, hinder, möjligheter rebecca.stenberg@liu.se, CARER 1 FÖRSTUDIEN 1. En reflexiv arena för kunskapsutveckling Inom den egna föreningen finns små möjligheter till

Läs mer

vett & etikett vett & etikett Studieplan för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner

vett & etikett vett & etikett Studieplan för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner Studieplan vett & etikett för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner vett & etikett för idrottsföräldrar Anneli Wikman och Titti Werner Någonting händer med många av oss föräldrar när vi ser

Läs mer

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline MEDLEMSREGISTER IdrottOnline är idrottens nya verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline är svensk idrotts eget verktyg och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Solveig Lundström, Jane Andersson, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen en resurs för Korpen en resurs och samarbetspartner för hela Korpen Att samarbeta med är enkelt Vad gör? är en stödorganisation för svensk idrott som finns i 21 distrikt över hela landet. SISU:s konsulenter

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN

Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN Inledning Vid en match eller tävling finns ofta en kiosk vid sidan av pianen, där kan man ta en värmande kopp kaffe, en macka eller varför inte en varmkorv. Att

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Protokoll nr 6 2013-15 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014, Stockholm

Protokoll nr 6 2013-15 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014, Stockholm Protokoll nr 6 2013-15 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014, Stockholm Deltagande: FS ledamöter: Förhinder: Pia Zätterström (ordf.), Leif Bolin, Margareta Israelsson, Johan Kannerberg,

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Viktiga punkter från RIM

Viktiga punkter från RIM Viktiga punkter från RIM Integrerad stämma Förslag stärkt strategisk ledning Strategi för svensk idrotts framtid Verksamhetsinriktningar Medlemsansökningar Val Stadgeändringar Förstärkt strategisk ledning

Läs mer

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER Lärgruppsplan Simlinjen svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER SIMLINJEN är simningens utvecklingstrappa och utgör grunden för svensk simning. Boken belyser vilka färdigheter individen bör

Läs mer

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015 Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015 Innehåll INTRODUKTION... 3 VI UNGAS UTBILDNINGSOMRÅDEN... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 1: FÖRTROENDEVALDA... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 2: LEDARSKAP... 4 UTBILDNINGSOMRÅDE

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Kommunikationspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 12 februari 2009 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Stadgeändringar utseende av revisionsbolag

Stadgeändringar utseende av revisionsbolag 13:6 Stadgeändringar utseende av revisionsbolag : att att SISU-stämman beslutar bifalla till stadgeändringar enligt nedan; och SISU-stämman beslutar tillämpa den nya ordningen redan vid SISU-stämman 2013

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer