PROGRAM. Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! 5 6 maj Gävle Konserthus. Välkommen till den nationella konferensen

Transkript

1 PROGRAM Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! 5 6 maj 2015 Gävle Konserthus Välkommen till den nationella konferensen Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! Metoder, användning och analyser

2 Det är nu den 9:e nationella konferensen som hålls om sekundära klassifikationssystem och ersättningssystem. Konferens hålls vartannat år. Årets konferens har dessa huvudteman: DRG och KPP i praktiken Kvalitet i grunddata Primärvård Att mäta kvalitet och resultat i vården Utbildningspass Konferens genomförs i tre parallellpass. Det är fritt att gå mellan de olika föredragen men då helst i pausen mellan varje föredrag. Konferens 2015 arrangeras i samarbete mellan Region Gävleborg, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Vi hoppas att det skall bli en givande konferens. Välkommen till Gävle!

3 Tisdag 5 maj Registrering och kaffe Plenumpass Gevaliasalen Moderator: Anders Tollmar Välkommen till Region Gävleborg och Gävle Hanna-Karin Linck, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gävleborg Presentation av konferensens programpunkter Anders Tollmar, samordningsdirektör Region Gävleborg Bra beskrivning en förutsättning för god vård Mona Heurgren, avdelningschef Socialstyrelsen Paus Mäta och leda ur patienternas perspektiv Svante Lönnbark, regiondirektör Region Gävleborg Tid för information Lunch

4 Tisdag 5 maj 2015 Parallellföreläsning Gevaliasalen DRG och KPP i praktiken Moderator: Leif Sundberg DRG och KPP, införande och användning i Region Gävleborg Bo Svedberg, Region Gävleborg Att styra hälso- och sjukvården med sin professionella byråkrati och sina politiska målkonflikter är en utmaning när man talar om DRG och KPP. En verksamhet kan styras med fyra modeller: Organisation, direktiv, värdegrund och målstyrning. Region Gävleborg arbetar med flera olika ersättningsmodeller där ersättning per producerad DRG-poäng är en del. Modellen infördes Införandet av KPP som analysverktyg har pågått ett par år. Förnärvarande införs verktyget i verksamheten Patientflöden i KPP i landstinget i Västernorrland Krister Jansson, Västernorrland Landstinget i Västernorrland har en KPP lösning som innefattar alla vårdgrenar. Det skapar extra goda förutsättningar för att beskriva vårdepisoder eller patientflöden. Tillsammans med Datawell AB pågår nu ett pilotprojekt, där vi utifrån en ny funktionalitet i Ecomed KPP får möjlighet att skapa dessa patientflöden Exempel på fördjupningsområden inom KPP Psykiatri Bengt André, konsult SKL Genom att fördjupa analyserna av KPP Psykiatri kan jämförande analyser göras som kan ligga till grund för verksamhetsutveckling, med hänsyn till kvalitet, produktion och ekonomi. Exempel på områden kan vara: Beskrivning av vården i längre tidsserier genom att analysera vårdepisoder Att sammankoppla data från KPP Psykiatri och den somatiska KPP-databasen för att studera sambanden

5 Gemensamma analyser av KPP-data och kvalitetsregisterdata för fördjupande studier kring kostnad och kvalitet Kaffe Moderator: Leif Sundberg Ett sammanhängande KPP-analyssystem Kristina Risborg, Patrik Lagberg och Veronica Myrelid, Västmanland Föredraget kommer att handla om Landstinget Västmanlands pilotprojekt för framtagande av ett sammanhängande KPPanalyssystem för den somatiska slutenvården. Tonvikten kommer att ligga på innehållet i KPP-analyssystemet och resultatet av pilotprojektet KPP-användning i barn- och ungdomspsykiatrin Sara Marklund, Region Gävleborg KPP i Region Gävleborg har pågått sedan Där Barn- och ungdomspsykiatrin(bup) har varit en av fem pilotverksamheter som analyserat KPP-data som ett hjälpmedel i pågående effektiviseringsarbete. En jämförelse är gjord mellan de tre orterna där BUP finns idag. En grupp diagnoser använder en tredjedel av totala kostnaderna. I gruppen igår bl.a. ADHD, Aktivitetsoch uppmärksamhetsstörning, ADD DRG och case-mixjustering för medicinsk allvarlighetsgrad Max Köster, Socialstyrelsen DRG har vanligen som syfte att beskriva patientsammansättningen ( case mix ) efter hur stor resursförbrukningen är. Presentation redogör för hur väl DRG:s CC-grupper kan användas för att dela in patientpopulationen efter den medicinska allvarlighetsgraden och inte bara kostnaden. Exemplen som redovisas rör justering av utfall efter olika akuta tillstånd som stroke, hjärtinfarkt och höftfraktur Utställningar Middag

6 Tisdag 5 maj 2015 Parallellföreläsning Bo Linde-salen Kvalitet i och användning av data Moderator: Kristina Bränd Persson Hur man strukturerar journaler utifrån Socialstyrelsens gemensamma informationsstruktur Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en av avsändarna bakom den nationella e- hälsostrategin och arbetar med förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Här presenteras vilka produkter som Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar inom ramen för uppdraget samt hur de kan användas för att uppnå en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Hälsoärende och process-id Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Socialstyrelsen har under 2014 fått i uppdrag att beskriva förutsättningarna för att hålla samman vård- och omsorgsdokumentation kring en vård- och omsorgstagares individanpassade processer. Syftet är att möjliggöra för organisationer och verksamhetsprocesser att fungera i samverkan kring vård- och omsorgstagaren. De juridiska-, praktiska- och begreppsmässiga förutsättningarna presenteras här Behöver vi, och vill vi ha kvalité i grunddata? Olafr Steinum, Diaqualos Klassifikationsinformation i patientregistret används till verksamhetsbeskrivningar, kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården, forskning, internationella jämförelser, till resursfördelning inom sjukvården (ersättningssystemer) mm. Patientregistrets kvalité kontrolleras genom automatiska körningar på kvalitetsparametrar. Men vissa parametrar låter sig inte kontrollera med automatiska rutiner utan endast genom manuella journalgranskningar. Sådana kontroller görs endast sporadiskt och osystematiskt. Fortfarande saknas ett samlat grepp över publikation av informativ vägledning i klassifikationsregler och utbildning i dessa. Det torde vara en självklarhet

7 att vi ser till att de data vi använder och rapporterar har hög kvalité. Hur uppnår vi detta? Samt något om WHO som vill lansera en ny diagnosklassifikation ICD-11, 2017, med reviderade kliniska beskrivningar Kaffe Moderator: Kristina Bränd Persson/Krister Jansson Bättre kvalitet i grunddata Region Östergötland Kerstin Jonsson, Region Östergötland Föredraget beskriver hur vi arbetar med att få till bättre kvalitet i grunddata. Uppdrag, organisation, arbetssätt och resultat av två års arbete i Region Östergötland En kvalitetssäkrad klassifikation Maria Johansson, Värmland Landstinget i Värmland tog 2012 ett krafttag kring kvalitén på sin sjukdomsklassifikation. En tydlig organisation skapades för att säkerställa kvalitén och man såg över processen kring primär- och sekundär klassifikation med tydliga riktlinjer och rutiner. Satsning gjordes på utbildning av kodare och en klassificeringskoordinator med det övergripande kvalitetsansvaret Hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling Jonas Eriksson och Anna Häggqvist, SKL Utställningar Middag I snitt ökar hälso- och sjukvårdens kostnader med cirka 2 procent om året. Vill du veta varför? Det ville vi. Och idag börjar vi se vad det är som driver kostnaderna. Att vi blir fler och äldre förklarar givetvis en del av de ökade kostnaderna. Men samtidigt är människor friskare idag, till viss del beroende på förebyggande insatser. Vi ser att den moderna hälso- och sjukvården blir allt mer vårdintensiv vilket driver kostnaderna och samtidigt blir behandlingsresultaten allt bättre. Vi kan heller inte låta bli att ställa oss frågan, vad tror vi om hälso- och sjukvårdens framtida kostnadsutveckling? Låter det spännande, kom!

8 Tisdag 5 maj 2015 Parallellföreläsning Suite Boulogne Primärvård mm. Moderator: Marcus Edenström Beskrivningssystem för primärvård, ett utvecklingsprojekt Lisbeth Serdén, Socialstyrelsen Presentationen tar upp det utvecklingsarbete som hittills bedrivits på Socialstyrelsen för att ta fram ett beskrivningssystem för primärvården. De senaste resultaten från projektet presenteras Kvalitetsmått kopplade till primärvård Inger Lundkvist, Socialstyrelsen Socialstyrelsen använder indikatorer bl. a. för öppna jämförelser och utvärdering av följsamhet till nationella riktlinjer. Syftet är att utifrån olika perspektiv spegla vårdens insatser vid olika sjukdomar. I presentationen redovisas vilka indikatorer som i nuläget används för primärvården i olika sammanhang ACG i Västra Götalandsregionen - ett försök med prediktiv modellering Marcus Edenström, Västra Götalandsregionen Kaffe Moderator: Susann Berggren/Veronika Stemme Kan vi med hjälp av befintlig registrerad data identifiera patienter med hög risk för framtida stort sjukvårdsbehov? I Västra Götalandsregionen har vi med hjälp av de prediktiva modeller som finns i ACG-systemet försökt identifiera dessa individer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för vårdcentralerna att optimera vården för dessa patienter KPP i primärvård, nationellt och lokalt Leif Lundstedt, SKL och Oscar Persson, Region Gävleborg SKL informerar om det nationella läget och planeringen kring KPP för primärvård, vilka särskilda förutsättningar och problem

9 som finns vid kostnadsberäkning av primärvårdens vårdkontakter. Gävleborg visar hur man kan lyfta fram kvalitetsbristkostnader och jämföra vårdenheter med hjälp av KPP-data. Några praktiska exempel ifrån primärvården i Gävleborg redovisas. Föreläsningen vänder sig till dig som är intresserad av analys och kostnadsuppföljning inom primärvården DRG patient classification system s development work in Finland (presentation på engelska) Petra Kokko, FCG Consulting Ltd, Finland The becoming change in social- and healthcare structures is pushing us to make some changes in the DRG system. In Finland, the NordDRG has been in use since 1995, and during similar classification work was carried out in primary care. Most recent development work concentrates on episodes of care throughout social- and healthcare sector, mouth healthcare, outpatient care, and cost accounting DRG grundläggande information Ralph Dahlgren, Socialstyrelsen Utställningar Middag Mycket enkel, basal och grundläggande information ges om vad en DRG är, vilken information som används för att komma till en DRG, vilken information som en DRG innehåller, grupperings indelning i stora drag och lite annan basal information om vart frågor kan ställas. För nybörjare.

10 Onsdag 6 maj 2015 Plenumpass Gevaliasalen Moderator: Mona Heurgren Inledning - Summering av dag Värdebaserad styrning, kvalitet och ekonomi hur får vi helheten Malin Wallin och Anna Persdotter, Karolinska Universitetssjukhuset Kaffe

11 Onsdag 6 maj 2015 Parallellföreläsning Gevaliasalen Att mäta kvalitet och resultat i vården Moderator: Stig Hagström/Lisbeth Serdén Värdebaserad vård, förlossning Lars Ladfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varje år föds ca barn i Sverige. Variationen i kostnader och förlossningssätt är stor mellan olika sjukhus/landsting. Det pågår ett intensivt arbete med att utveckla en värdebaserad vård och ett värdebaserat ersättningssystem. Såväl ett nationellt och ett på Sahlgrenska. Rapport från projekten Värdebaserad uppföljning av strokevården Hélène Pessah-Rasmussen och Anna Stålhammar, Region Skåne Analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Resultat från forskningsprojekt inom SVEUS - Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Effektivitet i praktiken, effektivitetsanalyser Kristina Stig, Socialstyrelsen Effektivitet handlar om att de resurser som finns, används på ett så bra sätt som möjligt utifrån de mål som verksamheten har. Det finns olika metoder att analysera effektivitet på. Vilken metod som väljs beror ofta på vilka uppgifter som finns tillgängliga. Som ett första steg har Socialstyrelsen utarbetat en modell för effektivitetsanalyser som beskrivs i Handbok för effektivitetsanalyser För god vård och omsorg. Med utgångspunkt från handboken har därefter Socialstyrelsen i rapporten Effektivitet i praktiken visat ett antal exempel med indikatorer på hur man skulle kunna mäta effektivitet i vård och omsorg. Indikatorerna beskrivs utifrån typ av effektivitetsindikator, vilket mål i lagstiftningen som indikatorn ska spegla, syftet med indikatorn samt en teknisk beskrivning.

12 Onsdag 6 maj 2015 Parallellföreläsning Bo Linde-salen Kvalitet i grunddata Moderator: Per Wendel Koda rätt - klassifikationers betydelse för kvalitet i primärdata Hubertus van Paaschen, Socialstyrelsen Klassifiaktioner behövs för att beskriva vårdkontakter på ett enhetligt sätt. För att få kvalite i statistiska underlag är det viktigt att uppgifterna registreras på samma sätt. Bra grundinformation kräver bra kodning Benchmarking mellan sjukhus i Stockholms läns landsting Leif Sjöman och Anne Lund Jensen, Stockholms läns landsting Beställarenheten inom SLL har tillsammans med Danderyd Sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset genomfört en benchmarking mellan akutsjukhusen. Syftet med benchmarkingen har varit att belysa likheter och skillnader mellan de tre akutsjukhusen. I studien genomlyses kärnverksamheterna medicin, kirurgi och ortopedi med avseende på produktivitet, kvalitet och effektivitet. Kärnverksamheterna på de deltagande sjukhusen är lika avseende patientunderlag och socioekonomi, vilket gör jämförelser av flera dimensioner möjliga att genomföra. Utredningen belyser likheter och skillnader i akutsjukhusens kostnader för vårdproduktion. I rapporten analyseras i vilket omfång olika faktorer såsom registrering av vårdproduktion, vårdtider, väntetider, kvalitetsresultat, arbetssätt och bemanningsmix kan förklara likheter och skillnader Jämförelser och avvikelseanalyser med KOLADA Anders Norrlid, Rådet för främjandet av kommunala analyser Jämförelser med andra har blivit ett självklart inslag i vårdens verktygslåda. Samtidigt är det lätt att gå bort sig i skogen av nyckeltal, bländad av färggranna signalsystem. I det nya verktyget Jämföraren sätts nyckeltalen i ett sammanhang, och resultaten kan granskas över tid, i jämförelse med andra, och från landstingsnivå till klinik och vårdcentral.

13 Onsdag 6 maj 2015 Parallellföreläsning Suite Boulogne Utbildning Moderator: Åke Karlsson och Susann Berggren NordDRG uppdateringsprocess Mats Fernström, Socialstyrelsen Föreläsaren beskriver det ständiga utvecklingsarbetet för att göra NordDRG till ett ännu bättre beskrivningssystem och presenterar större nyheter i NordDRG för år KPP grundläggande information Leif Lundstedt, Sveriges kommuner och Landsting KPP står för kostnad per patient. Presentationen beskriver KPPmodellen och de principer som ligger till grund för beräkningarna i KPP. Här redovisas det aktuella KPP-läget i landet, utveckling, framtid samt exempel ges på hur KPP-data kan användas vid analyser och jämförelser. Föreläsningen vänder sig till dig som inte tidigare kommit i kontakt med individrelaterad kostnadsredovisning/kpp men vill få en första introduktion inom området KPP fördjupad information Åke Karlsson, Sveriges kommuner och Landsting Fortsättningspasset går in på hur den nationella KPP-databasen skapas, de kvalitetskontroller som görs. Dessutom hur KPP databasen används för DRG-systemets utveckling och skapandet av DRG vikter. Några exempel där kostnader, DRG och annan information som finns i den nationella KPP-databasen kombineras kommer att redovisas.

14 Plenumpass Gevaliasalen Moderator: Anders Tollmar Summering, reflektioner över framtiden Bo Svedberg, Region Gävleborg Tack för konferensen! Avslutande ord av Mona Heurgren Lunch