Jokkmokk Matlandethuvudstad Ett bildspel som visar ett urval av årets aktiviteter

Transkript

1 Jokkmokk Matlandethuvudstad 2014 Ett bildspel som visar ett urval av årets aktiviteter

2 Jokkmokk blir mathuvudstad 2014 med motiveringen: En mångtusenårig mat- och kulturtradition sprungen ur vild fjäll- och skogsnatur och samisk kultur ger Jokkmokk en världsunik position på den gastronomiska kartan

3 Utnämningen av Jokkmokk som mathuvudstad 2014 överlämnades på Rosenbad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson.

4 Jokkmokk Mathuvudstaden 2014 (motivering forts): De dramatiska kontrasterna i midnattssol och vintermörker återkommer som smaken i de unika råvaror som regionen står för. Renkött, vilt, bär, örter och fisk i produktion och förädling ger resten av världen möjlighet att få uppleva Jokkmokk och Sverige genom maten...

5 Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox

6 Jokkmokk Mathuvudstaden 2014 (motivering forts): Regionen är, inte minst genom Jokkmokks marknad, ett gott internationellt ansikte för Sverige. Utomhusmåltider och måltiden året runt kan bli ett signum för Jokkmokk...

7 Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox

8 Möjligheter med mat Projektet Jokkmokk Matlandethuvudstad 2014 ägs av Strukturum. Det förlängs till juni 2015 under namnet Möjligheter med mat fokus ligger då på primärproduktion och den offentliga maten. Genom att sammanföra privatoch offentlig sektor skapas dialog för att se över möjligheter inför den livsmedelsupphandling som ska ge nya ramavtal 1 april 2016.

9 Matlandethuvudstadskonferensen i Jokkmokk, 9 11 juni 2014 Aktiviteter kopplade till Jordbruksverkets nationella matkonferens pågick i tre dagar och samlade cirka 150 personer från hela Sverige. Tema: Sinnenas mat.

10 Matlandethuvudstadskonferensen Matmarknad, grillfest och konferens vid Dálvvadis. Smakbiljetter gav tillgång till grillspett av ren, älg och fisk i folie, att grilla över vedbädd, kol eller muurikka. Barnen bjöds på korv, bakning och lassokastning. Vi utbringade en gemensam skål i kråkbär- och lingonnektar. Foto: Strukturum/Bianca Brandon-Cox

11 På webbsidan och Facebook visas mer av vad som hänt under året Genom Jokkmokk Matlandethuvudstad 2014 har vi samlat branschen (ortens livsmedelsföretag, restauranger, förädlare och primärproducenter) på ett och samma ställe.

12 Matkartan Matställen och butiker med mathantverk och livsmedel i Jokkmokks kommun visas nu för första gången på en matkarta tillgänglig på dator och smartphones. matlandethuvudstad.se/skyltfonstret/ matkarta.html

13 Mat-, smak- och bakdagar, november 2014 Mat-, smak- och bakdagar i Jokkmokk omfattade allt från seminarier om offentlig mat, förpackningar, djurhälsa, tävlingar, provsmakningar, frukostfika och tårtkurs. Foto: Patricia Cowern Vackra och goda bärband med samiska mönster vann tävlingen Matverk Norrbotten Mathantverkare Eva Gunnare, Essense of Lapland och Karin Nordström, Jokkmokksbär. Siri Ahlström vann UngInUng-initiativet Jokkmokkbakelsen.

14 Umeå smakfestival, september 2014 Vi deltar i Umeå smakfestival under Matlandethuvudstadsflagg. Under tre dagar besökte fler än personer festivalen. Utöver försäljningen förde våra producenter smaksamtal på scenen och bjöd på kunskaper som fick stor uppskattning. Vi gjorde även studiebesök i Umeå för att studera starka varumärkeskoncept. Studiebesök på delikatessbutiken DUÅ. Foto: Victoria Harnesk Eva Gunnare och Carina Sjöberg, två av företagarna som fanns med på Umeå Smakfestival.

15 Matens förutsättningar i Jokkmokk, 10 september 2014 Jokkmokk har ett försprång inom livsmedelssektorn. Med våra ekologiska och högkvalitativa råvaror finns alla möjligheter att jobba vidare och utveckla det vi har. Foto: Victoria Harnesk Amanda Green och Kerstin Kemlén berättar om resultaten av sina djupintervjuer, rapporter och sektorprogram gjorda i kommunen.

16 En dag om offentlig mat, 20 november 2014 Jokkmokks politiker har beslutat att mer ekologisk och lokal mat ska serveras var 14 procent av råvarorna ekologiska, målet för 2015 är 30 procent. Ett informationsmaterial har utarbetas som stöd och inspiration för upphandlare, leverantörer, politiker och allmänhet inför livsmedelsupphandlingen Lokal livsmedelsproduktion Text: Victoria Harnesk och Iréne Lundström. Foto: Iréne Lundström Livsmedelsupphandling MAT-, SMAK OCH BAKDAGAR I JOKKMOKK Sikte mot livsmedelsupphandling 2016 Offentlig mat Skolmat Producerat Informationsmaterial. Elevarbeten Provsmakning Foto: SLV Eva Sundberg, Livsmedelsverket har tagit ett helhetsgrepp om den offentliga maten. Under dagen bistod hon med kunskap och inspiration. xxx xxxxxxx Jokkmokk kommuns står inför en livsmedelsupphandling som ska vara färdig med nya ramavtal 1 april Politiker vill att mer lokal och ekologisk mat serveras. En dag om offentlig mat den 20 november 2014 la grund för processen genom ett program med kunskap, dialog och provsmakning. Här dokumenteras dagen som inspiration och vägledning för intresserade och berörda. Vi har råvaror, kunskap och engagemang. Genom att ta processer på allvar, avsätta tid och skapa dialog kan vi samtidigt som vi äter bra stärka det lokala näringslivet. Det behövs en kostpolicy och lokala producenter kan tjäna på en gemensam utlämningscentral, blev dagens sammanfattn Victoria Harnesk, moderator och projektledare för Jokkm huvudstad 2014.

17 Sveriges bästa skolmat Under hösten arbetade Bokenskolans samhällselever på tema mat, fotograferade en månads luncher och skrev framtidsartiklar med visionen att Jokkmokk har Sveriges bästa skolmat. En vision som kan vägleda politiker. Foto: Iréne Lundström och elever Bokenskolans matfotoutställning, med bilder från Matpolen, som med sina portioner, serverar mest mat i Jokkmokk. De har sex kök, tre i Jokkmokk, två i Vuollerim och ett i Porjus.

18 Foto: Strukturum/Bianca Brandon-Cox och Victoria Harnesk Matfotografen Bianca Brandon-Cox och Eva Gunnare, producent i Jokkmokk. Matfotografering för producenter, juni 2014 Alla producenter i Jokkmokks kommun gavs möjlighet att få sina produkter fotograferade av en professionell matfotograf. Lokalproducerat torrkött i samarbete med Renlycka fotograferas.

19 Förpackningsdesign, ekonomi och smakverkstäder Betydelsen av förpackningsdesign och kommunikation, slaktekonomi samt smakverkstäder (med fokus på hur lokala produkter och råvaror kan kombineras), är aktiviteter som genomförts under året. Foto: Victoria Harnesk Rätt förpackning kan skapa plats på såväl lastpall som i butik. Att arbeta tillsammans under gemensamt varumärke har varit en av utmärkelsens vinster. Här provas förpackningkoncept.

20 Smakverkstad, 8 9 maj 2014 Jokkmokks matproducenter har arbetat tillsammans för att skapa en Jokkmokkstallrik för restaurangerna. Arbetet resulterade bland annat i en Smakmeny för två, i påsform, att köpa med sig hem. Foto: Victoria Harnesk Foto: Agneta Nyberg Smakverkstad på Samernas Utbildnings Centrum.

21 Jokkmokksdagarna i Huddinge, oktober Vid de årligen återkommande Jokkmokksdagarna i Huddinge lyftes maten genom försäljning och smaksamtal på scenen. Under dagarna lanserades även en färdig smakmeny för två. Foto: Victoria Harnesk Jokkmokksdagarnas besökare i Huddinge fick bland annat smaka helstekt ren.

22 Samverkan Samverkan har varit en resurs. Boken Smak på Sápmi av Slow Food Sápmi slog igenom stort. Med tillhörande matfotoutställning som visar många lokala ansikten, råvaror och traditioner blev den en god draghjälp till kommunen. Bokens framsida och en intervju med Jokkmokksprofilen och matlandetambassadören Greta Huuva. Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox

23 Samarbeten under mathuvudstadsåret 2014 Ett stort antal aktiviteter har genomförts och många har ansträngt sig lite extra. Fler än nedan nämnda förtjänar ett tack men här visas en del av årets samarbeten och mobilisering. Ájtte fjäll- och samemuseum Arctic color Bokenskolan Byatryck Destination Jokkmokk DS Smith DUÅ delikatesser Essense of Lapland FOOD PEOPLE Gastronomiska samtal Hushållningssällskapet InUngIn Ic Lapland Jokkmokk choklad Jokkmokks kommun Jokkmokksbär Jokkmokkskorv Jordbruksverket Kukkulaforsen Landsbygdsnätverket LinCargo Livsmedelsverket NeNet Norrbottens läns landsting Oregon state university Renlycka Restaurang Ájtte Samelandsresor Samernas utbildningscentrum Sametinget Sámi Duodji Sápmi ren och vilt Sirges sameby Skabrams gårdsbutik och mejeri Slow Food Sápmi Sparbanken Nord Statens lantbruksuniversitet Swedish Lapland Thunborgs viltaffär Tuorpon sameby Umeå smakfestival Viddernas hus

24 Press under året 2014 Allt om mat Expressen Helgbilagan DUO Kuriren Norrbruk NSD P4 Norrbotten P4 Västerbotten Samefolket Sameradion SCAN Magazine Svenska Livsmedel Tidningen Land UR M fl Kommande: 2015 gästas Jokkmokk av två internationella TV-bolag som producerar matprogram. Ytterligare intervjuer för svenska tidningar har också bokats med ortens matpersonligheter.

25 Renkött Renköttets milda viltsmak varierar något efter säsong. Karaktären formas av örter, gräs, svamp och lavar. Det hälsosamma köttet utan insprängt fett och med mycket mineraler och Omega 3 kommer av betet som den själv väljer. Renlyckas sigill garanterar kött från av hög kvalitet från samebyar i Sverige. Foto: CJ Utsi

26 Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox 135 ton renkött 2012/2013 slaktades av kommunens renar, det gav 135 ton kött. Genom att ta tillvara på mer av renen kan fler arbetstillfällen skapas och mer lokal mat serveras.

27 Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox Vilda växter och bär Här finns en stor mängd vilda växter och bär och mångtusenårig kunskap om hur man använder och tillreder dem. Sommarens intensiva soltimmar gör dem ovanligt fullproppade med nyttigheter. Det finns prisbelönta förädlare i kommunen och onyttjad potential som kan ge arbeten och produktion.

28 Fjällko Fjällkon är en gammal ras i norr specialicerad på att klara ett magert bete. Den är liten, tålig och har kraftfull koncentrerad mjölk. Foto: Skabram Ost I Jokkmokk finns en besättning fjällkor som ligger till grund för erkänt goda lagrade ostar och yoghurt.

29 Foto: Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox Ekologiskt försprång Jokkmokk har ett försprång gentemot odlade grödor och uppfödda djurbestånd genom sin stora mängd naturliga och ekologiska råvaror. Vi slipper rengöringsprocesser och manipulation. Tack vare den rena luften kan korvar och gurpi (rökta renköttfärsknyten) torkas utomhus vilket lyfter smakerna ytterligare.

30 Foto: Anna Arvidsson Klimatsmart Köttproduktion är alltid miljöbelastande då man både odlar för att äta själv och för att mata djur som man kan äta. Kött från vilda djur, ren, fisk och växtlighet har delvis andra förutsättningar. Primärproduktionen i Jokkmokk baseras på vild växtlighet och djur som är beroende av en ren miljö för att behålla sin kvalitet och sitt höga näringsvärde.

31 Foto: Strukturum och Slow Food Sápmi/Bianca Brandon-Cox Kråkbär och maskros Kråkbär var förr vanligt i kosthållningen, idag har många glömt det vitaminrika bäret. Här i kommunen används det i produktionen av sylt, sirap och i matlagning. Också maskrosen är en ätlig växt med brett användningsområde. Våra matkreatörer är erkänt duktiga på att använda och presentera växterna i området.

32 Foto: Therese Rydström Prisbelönta produkter i handeln I Jokkmokks kommun förädlas råvarorna till prisbelönta korvar, skinkor, samt viltoch bärprodukter. Mathantverk som skapas med genuin yrkesskicklighet och stort kunnande. En del levereras till stora butikskedjor medan andra bara kan handlas lokalt, ofta direkt av producenten.