Svenska åk 6. LÄRARHANDLEDNING Hippas Eriksson Maria Södergren Mats Wänblad. Liber

Transkript

1 Svenska åk 6 LÄRARHANDLEDNING Hippas Eriksson Maria Södergren Mats Wänblad Liber

2 ISBN Hippas Eriksson, Maria Södergren, Mats Wänblad och Liber AB Projektledare och redaktör: Helena Hammarqvist Formgivare: Toula van Rooij Faktor: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanornare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman /rättsinnehavare. Liber AB Stockholm Tel: kundservice tel: , fax: e-post: kundservice.liber@liber.se 2

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 Seriens komponenter... 5 Så här kan du arbeta med Bums... 7 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER...10 Kapitlets innehåll...10 Så här kan du introducera...11 Så här kan du arbeta med kapitlet...12 Bedömning...16 LYSSNA LYHÖRT OCH PRATA PROFFSIGT...17 Kapitlets innehåll...17 Så här kan du introducera...18 Så här kan du arbeta med kapitlet...19 Bedömning I MASSMEDIERNAS VÄRLD Kapitlets innehåll Så här kan du introducera Så här kan du arbeta med kapitlet Bedömning LUST ATT LÄSA Kapitlets innehåll Så här kan du introducera Så här kan du arbeta med kapitlet Bedömning OLIKA TYPER AV TEXT Kapitlets innehåll Så här kan du introducera Så här kan du arbeta med kapitlet Bedömning SKRIVARSKOLA Kapitlets innehåll Så här kan du introducera Så här kan du arbeta med kapitlet Bedömning BLAND BOKSTÄVER OCH ORD Kapitlets innehåll Så här kan du introducera Så här kan du arbeta med kapitlet Bedömning

4 Innehållsförteckning DIAGNOSER Konsten att lära sig nya saker Lyssna lyhört och prata proffsigt I massmediernas värld Lust att läsa Olika typer av text Skrivarskola Bland bokstäver och ord BUMS PEDAGOGISK PLAN BUMS BEDÖMNINGSSTÖD BUMS BEDÖMNINGSMATRIS MINNESKORT Lässtrategierna

5 Inledning Bums åk 6 innehåller de sista bitarna i pusslet av alla de moment som dina elever ska arbeta sig igenom fram till betygssättningen i slutet av åk 6. Vi hoppas att bedömningsstödet vi tagit fram som komplement till serien ska spara dig både tid och energi och vara till hjälp när du ska knyta ihop kunskapssäcken i åk 6. Bedömningsstödet som finns här i lärarhandledningen och som gratis nedladdningsbar PDF på liber.se, är kopplat till ett antal övningar i övningsboken, övningar som ger underlag för bedömning utifrån det dagliga arbetet. I bedömningsmatrisen, se s. 108, kartlägger du varje elevs kunskaper. Diagnoserna här kan användas som utvärdering av varje enskilt kapitel i Bums åk 6 och som underlag för bedömning av förmågorna i svenska. Intentionen med Bums är att serien ska stötta din undervisning hela vägen från planering till bedömning och betygssättning. I den pedagogiska planen (se nedan) kan du under planeringen se vilka moment som bearbetas i de olika kapitlen i grundböckerna. Vi hoppas att Bums ska bli en inspirationskälla för dig och dina elever som för arbetet framåt med motivation, nyfikenhet och lust att lära mer. Seriens komponenter Pedagogisk plan I den pedagogiska planen ser du att allt finns med! Det centrala innehållet i Lgr 11 är fördelat på de tre grundböckerna och du kan se exakt var i elevböckerna de olika momenten behandlas. Den pedagogiska planen finns på s. 85 här i lärarhandledningen. Den finns också som nedladdningsbar PDF på liber.se/bums. Lärarhandledning Här i Lärarhandledningen finns en plan för hur du kan arbeta med Bums. Starta varje nytt kapitel med en konkret och tankeväckande inledning som skapar förförståelse och bygger en grund för fortsatt arbete med kapitlets innehåll. Här finns också metodiska tips och lektionsplaneringar inför arbetet i elevböckerna. 5

6 INLEDNING Grundboken Längst ner på sidorna ser du (och dina elever) vad i det centrala innehållet ni för tillfället arbetar med. I introduktionsrutan till varje kapitel kan både du och eleverna se vad kapitlet handlar om. Hit kan ni också återkomma när arbetet med kapitlet är avslutat. Resonera med eleverna vad de lärt sig, om de behärskar innehållet, om osäkerhet finns kring specifika moment. Övningsboken I övningsböckerna finns fakta-, förståelse- och analysövningar. Ett stort antal övningar är kopplade till ett bedömningsstöd (se nedan) som hjälper dig med bedömningen av kunskapskraven när det är dags för betygssättningen i åk 6. Du avgör utifrån dina elevers förutsättningar om alla uppgifter ska utföras individuellt eller om några uppgifter behöver göras gemensamt. I självskattningsrutorna i slutet av varje kapitel får eleverna individuellt fundera över i vilken grad de känner sig osäkra/säkra på kapitlets innehåll. Självskattningen ger eleven tillfälle att reflektera över sin inlärningsprocess och möjlighet att kommunicera det till dig. Du får en tydligare bild av elevens styrkor och svagheter. Det förstärker din egen bedömning och ger vägledning inför fortsatt arbete med elevens individuella utvecklingsplan. Bedömningsstöd och bedömningsmatris I bedömningsstödet på s. 89 här i lärarhandledningen finns till varje kunskapskrav hänvisningar till de uppgifter i övningsboken som prövar hur eleverna uppfyller kunskapskravet. Observationspunkter och kommentarer ger vägledning i bedömningen. I bedömningsmatrisen på s. 108 markerar du de delar av kunskapskraven eleven uppnått. Det ger en tydlig bild av det sammantagna betyget och kan visas för eleven och föräldrarna vid ett utvecklingssamtal för att motivera betyg och för att visa elevens utvecklingszon. 6

7 INLEDNING Så här kan du arbeta med Bums Planering Gör en grov årsplanering där du fördelar de olika kapitlen över läsåret. Inför varje nytt kapitel: 1. Titta på grundbokens introduktionssida vad det aktuella kapitlet innehåller, och längst ner på sidorna hur innehållet är relaterat till Lgr11. Titta sedan på vilka kunskapskrav innehållet är kopplat till. 2. Bestäm dig redan nu för vad du ska bedöma när kapitlet är avslutat och hur du ska bedöma elevernas förmågor. Här i lärarhandledningen finns en diagnos till varje kapitel. I övningsboken finns många övningar som kan användas som bedömningsunderlag, (se Bums bedömningsstöd, s. 89). Tänk på att ju fler bedömningstillfällen du får desto säkrare blir bedömningen. 3. I lärarhandledningen finns en färdig planering för hur du kan arbeta med kapitlet. Fundera över om något behöver anpassas till din grupp. 4. Läs igenom uppgifterna i övningsboken och avgör om dina elever kan jobba med dem på egen hand eller om ni behöver gå igenom eller repetera nya begrepp innan eleverna tar itu med uppgifterna. Genomförande Introduktion i lärarhandledningen I lärarhandledningen finns till varje kapitel en färdig introduktion som lägger grunden för kapitlets innehåll. Introduktionen konkretiserar innehållet så att eleverna får en förförståelse för det som ska bearbetas. 7

8 INLEDNING Grundboken bearbeta texten Efter introduktionen går ni till grundboken. Bearbeta texten gemensamt med eleverna. Lär samtidigt ut studieteknik: Be eleverna läsa igenom alla rubriker och titta på bilderna. Vad tror de att kapitlet handlar om? Be eleverna sökläsa efter ett antal ord (som du i förväg valt ut och som är nyckelord i kapitlet). Eleverna ska hitta ordens förklaringar. Du skriver orden och förklaringarna och sparar dem. De kan vara bra att ha samlade så att man kan återgå till dem senare under arbetet med texten. Gå igenom introduktionsrutan till kapitlet tillsammans med eleverna. Nu har eleverna fått en överblick över kapitlet och en förförståelse för innehållet. Gå vidare med att läsa texten, ett avsnitt i taget, och bearbeta aktuella ord och begrepp: Ord och begrepp: Be eleverna läsa ett avsnitt som du avgränsat och be dem markera/ skriva ner fler svåra ord som ni bearbetar gemensamt eller individuellt. Fyll på ordlistan ni redan påbörjat. Arbeta mycket med orden och de nya begreppen så att de sitter ordentligt. Jobba gärna med tankekartor så att eleverna får knyta orden till en kontext. Bearbeta innehållet 1. Eleverna läser texten och sammanfattar mycket kort, i text, som tankekarta, eller stödord avgränsade avsnitt så att de verkligen förstår innehållet. 2. Nu sammanfattar ni tillsammans avsnittets innehåll och jobbar gemensamt med uppgifterna i grundboken. Om du bedömer att eleverna behöver arbeta ytterligare med texten kan de få i läxa att läsa texten och redovisa den för en förälder. Träna förmågorna i övningsboken I övningsboken kan eleverna nu jobba individuellt med färdighetsträning. Vissa uppgifter är lämpliga att återkoppla till i grupp så att eleverna får resonera om och jämföra sina olika svar/lösningar. 8

9 INLEDNING Utvärdering och bedömning Följ upp och utvärdera arbetet med hjälp av bedömningsstödet som prövar varje kunskapskrav och diagnoserna som utgår ifrån det aktuella kapitlets innehåll. Hur har arbetet gått? Hur arbetar ni vidare? Se mer specifik information om bedömning i varje kaptitel och i bedömningsstödet på s. 89. Självskattning/utvärdering I övningsboken finns i slutet av varje kapitel självskattningsfrågor till eleven. Eleven funderar över i vilken mån han/hon behärskar kapitlets innehåll. Om självskattningen och din bedömning stämmer överrens är fortsättningen given. Den bidrar till elevens individuella utvecklingsplan och förstärker samtidigt din bedömning. Stämmer din bedömning och elevens självskatting inte överrens är det viktigt att ta reda på varför och vad eleven behöver hjälp med eller mer träning på. 9

10 Konsten att lära sig nya saker Kapitlets innehåll Viktiga ord och begrepp strategi dra slutsatser lässtrategi förförståelse Arbeta med ordens betydelser när ni bearbetar texten i grundboken. Be eleverna leta efter förklaringar till orden. Skriv ner dem och spara dem synligt i klassrummet. De kan vara bra att ha samlade så att eleverna kan återgå till dem senare under arbetet med texten. När kapitlet är avslutat kan ni gå tillbaka till orden och pröva om eleverna kan ordens betydelser. Centralt innehåll utifrån Lgr 11 Lässtrategier för att förstå och tolka texter Aktuella kunskapskrav Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. (Lgr11) Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. 10

11 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Så här kan du introducera Skriv ordet STRATEGI på tavlan. Fråga om någon kan förklara vad ordet betyder (strategi = ett välplanerat tillvägagångssätt eller ett sätt att uppnå sina mål). Berätta att ordet ursprungligen kommer från orden stratos (armé) och agein (leda). Många har säkert hört ordet strategi i just krigssammanhang. Man pratar om olika krigsstrategier, d.v.s. olika sätt att föra krig. Kan någon förklara vad ett strategispel är? Det är spel där deltagarna får använda sitt strategiska tänkande. Strategispel kräver att spelaren tänker taktiskt och planerar varje drag för att kunna vinna eller komma till nästa nivå. Strategispel är allt från vanliga brädspel och kortspel till mer avancerade spel på datorn eller i telefonen. Låt eleverna berätta för varandra om olika strategispel de provat och vilka olika strategier de har i olika spel. Hur tycker de att man ska tänka när man spelar t.ex. schack? Ska man gå ut med alla bönder med en gång? Ska man flytta ut torn och springare? Hur skyddar man bäst sin kung? Vilka olika strategier brukar de använda sig av? Hur skulle de aldrig göra i schack? Be hela klassen ställa sig på ena sidan av klassrummet. Fråga hur de skulle göra om de fick i uppdrag att ta sig över hela klassrummet utan att nudda golvet. Vilka olika strategier kan man använda sig av? Vad är möjligt i ert klassrum? Testa! 11

12 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Så här kan du arbeta med kapitlet Förslag på generell arbetsgång för alla kapitel finns på sidorna 7 9. Lässtrategier Förklara för eleverna att det finns strategier även för läsning, smarta sätt att angripa en text så att man får ut det bästa av den. Så att man lättare förstår och kan lära sig innehållet i texten. Några sådana strategier har vi jobbat med i Bums åk 5. Fråga om någon kommer ihåg vilka olika lässtrategier ni pratade om i årskurs fem. Skriv upp SÖKLÄSNING, ÖVERSIKTSLÄSNING och DJUPLÄSNING som rubriker på tavlan. Gå igenom en sak i taget. Skriv stödord under respektive rubrik. Vad är sökläsning? När använder man sig av det? När behöver man snabbt söka efter något i en text? Sökläsning är t.ex. när man letar i en tabell för att få veta när bussen går, när man kollar hur många ägg ett recept innehåller eller när man letar igenom menyn på en restaurang för att få reda på hur mycket en cola kostar. Vad är översiktsläsning? När använder man sig av det? När behöver man få en översikt av vad en text handlar om? Översiktsläsning är t.ex. när man ögnar igenom en bok för att skaffa sig en uppfattning om vad den handlar om eller när man spanar in rubrikerna på en nyhetstidnings förstasida för att få en överblick av vad som har hänt. Vad är djupläsning? När använder man sig av det? När behöver man lära sig en text riktigt på djupet? Djupläsning är t.ex. när man tar reda på allt man kan om ett visst ämne inför en redovisning eller när du vill att allt ska fastna inför ett större prov i skolan. Till skillnad mot sökläsning och översiktsläsning tar djupläsning tid och kräver mycket mer av läsaren. Hur brukar eleverna gå till väga för att lära sig något på djupet? Berätta för varandra vilka knep och strategier som finns. Är det olika svårt eller lätt i olika skolämnen? Strategi 1: Dra slutsatser Fråga eleverna vad som menas med att dra en slutsats. Fråga vad de skulle dra för slutsats om de kom hem till sig och hela hallen var belamrad av skor. Vilka olika slutsatser skulle man kunna dra? Berätta för varandra! Kopiera texten nedan eller skriv den på tavlan. Be eleverna läsa texten tyst för sig själva. 12

13 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Bosse tassade tyst över köksgolvet. Det var mörkt. Men han hittade ändå. Han kikade nervöst över axeln innan han försiktigt öppnade dörren till skafferiet. Om han stod på tå nådde han precis. Burken var tung. Ivriga fingrar fick snart upp locket. Bosse slickade sig om läpparna och sträckte hungrigt ner ena handen. Så stannade han plötsligt. Det hördes steg utanför. Fråga eleverna vad de drar för slutsatser när de läser texten? Vilken tid på dygnet är det? Vem är Bosse? Hur gammal är han? Var är han? Vad gör han? Vad är det för burk? Vad är det för steg som hörs? Strategi 2: Läs vidare Kopiera texten nedan eller skriv den på tavlan och stryk under orden filantrop och sedermera. Be eleverna läsa texten tyst för sig själva och fundera på vad de understrukna orden betyder. Kan de lista ut ordens betydelse av sammanhanget om de läser vidare? Den katolska nunnan Moder Teresa ansågs vara en riktig filantrop. Hon var en genomgod och osjälvisk kvinna som under decennier hjälpte föräldralösa barn, sjuka och fattiga människor i Indiens slumkvarter. Så visst var hon en sann människovän. Moder Teresa arbetade helt utan lön men fick sedermera ekonomiskt stöd och många utmärkelser (bl.a. Nobels fredspris) för sitt arbete. Efter sin död år 1997 helgonförklarades Moder Teresa av katolska kyrkan. Vad tror eleverna att de understrukna orden betyder? Skriv upp alla förslag på tavlan. Slå sedan upp orden i en ordbok. Har eleverna hittat rätt förklaring? Hur brukar eleverna göra när en text innehåller något eller några ord som de inte förstår? Måste man fatta vartenda ord för att ta till sig en text? Diskutera! Strategi 3: Gå tillbaka och läs igen Kopiera texten nedan eller skriv den på tavlan och be eleverna skriva av. Nej, inte nu längre. Han var en fantastisk lejonjägare. Okej! Han bodde i alla fall i Värmland. Nej, det tror jag inte att du har. Har jag berättat för dig om min farfar? Jaha. Vad gjorde han där då? Det finns väl inga lejon i Värmland? 13

14 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Be eleverna läsa igenom texten. Fråga om de förstår. Be dem gå tillbaka och läsa igen för att ta reda på varför de inte förstod. Upptäckte någon av eleverna varför? Avslöja annars att det egentligen är en dialog mellan två personer, men att meningarna har kommit i helt fel ordning. Ändra ordningen på meningarna så att dialogen stämmer bättre. Visa resultatet för varandra. Finns det mer än en variant som stämmer? Hur tänkte eleverna? Var det helt självklart i vilken ordning meningarna skulle komma? Strategi 4: Gissa fortsättningen Kopiera texten nedan eller skriv den på tavlan. Be eleverna läsa texten (eller skriva av den) och sedan skriva en egen fortsättning. Säg att fantasin gärna får flöda och att inget är rätt eller fel. Kai öppnade dörren och klev in i huset. hängde jackan på kroken under hatthyllan och betraktade kort sin egen spegelbild i den oputsade spegeln. En underlig doft nådde plötsligt näsborrarna. Vad var det som luktade? Det verkade i alla fall komma från köket. Var Kim redan hemma? Men Kim slutade väl inte förrän fem på onsdagar? Hallå! Kim? ropade Kaj högt bort mot köket. Inget svar. Underligt! Kai smög sakta bort mot den stängda köksdörren. Fortfarande med skorna på. Vad var det som hände här egentligen? Med bultande hjärta tog Kai tag i dörrhandtaget och Läs upp berättelserna för varandra. Låt eleverna berätta vad de såg framför sig när de läste och skrev. Vad var det för slags hem Kai kom hem till? Såg de en lägenhet eller något slags hus framför sig? Både Kim och Kai är namn som både killar och tjejer kan ha. Vilket kön fick Kim och Kai i de olika berättelserna? Varför tror eleverna att det blev så? Vad var det för underlig lukt? Vad hände när Kai tog tag i dörrhandtaget? Var dörren öppen eller låst? Vad blev det till slut för olika typer av berättelser? Var det någon historia som blev rolig? hemsk? spännande? romantisk? Strategi 5: Sammanfatta Fråga eleverna vad de vill veta i förväg om en bok eller film de tänker läsa eller se. Förmodligen vill alla veta någonting om bokens/filmens huvudkaraktärer samt få en kort introduktion eller sammanfattning om innehållet i boken/filmen utan att den avslöjar för mycket. Vad vill man inte veta i förväg om en bok eller film? Finns det tillfällen då man kan läsa en bok eller se en film utan att veta någonting innan? När? Diskutera! 14

15 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Ge eleverna i uppdrag att i sammanfattande drag berätta om en bra bok de läst eller en bra film de sett. Någon de gärna vill rekommendera för klasskompisarna. De får gärna ta hjälp av stödord eller en tankekarta för att vara extra tydliga. Låt eleverna redovisa arbetet för varandra i par eller små grupper om tre eller fyra. Strategi 6: Förförståelse Fråga eleverna vad ordet förförståelse betyder. När kan det vara bra att ha en förförståelse om någonting? Lärare berättar ofta vad en lektion ska innehålla eller vad en övning går ut på innan arbetet sätter igång. Det kan man säga är en form av muntlig förförståelse. Om man vill få en förförståelse för en text använder man sig av översiktsläsning. Vilken slags texter eller ämnesområden kan bli lättare att ta till sig med förförståelse? Diskutera! Övning i förförståelse Dela in eleverna i grupper och dela ut en bok till varje grupp, det ska vara olika böcker (för eleverna okända böcker, gärna lite för svåra för eleverna). Eleverna får 5 minuter på sig att skaffa sig en förförståelse för boken. När tiden är ute får varje grupp berätta vad de tror boken handlar om och hur de skaffat sig förförståelse. Sammanfatta sedan hur man gör: läs titel, innehållsförteckning, rubriker, bilder, bildtexter. Resonera om det ni kommit fram till. s. 5 9 i grundboken Läs mer om olika lässtrategier på s. 5 9 i grundboken. Låt eleverna läsa igenom och berätta vad som menas med de olika strategierna. Först i par och sedan i helklass. s. 4 9 i övningsboken På s. 4 9 i övningsboken får eleverna öva mer på lässtrategier. Arbeta med ett uppslag i taget. Följ upp arbetet tillsammans. Låt eleverna berätta vad de skrivit och hur de tänkte. Vad var enkelt och vad var svårare? Avsluta kapitlet med att repetera vad ni lärt er om de olika lässtrategierna. När är det smart att använda sig av de olika metoderna? Låt eleverna bestämma sig för en strategi som tilltalar dem och varför. 15

16 KONSTEN ATT LÄRA SIG NYA SAKER Bedömning I Bums bedömningsstöd (s. 89) Del 1: Läsa skönlitteratur med flyt och Del 2: Läsa sakprosa med flyt. hittar du hänvisningar till de övningar i övningsboken som prövar kapitlets aktuella kunskapskrav. Där finns också under rubriken Kommentar vägledning i bedömningen av läsflyt. Att avkodningen fungerar och att läshastigheten är hög är ingen garanti för att eleven har en god läsförmåga. Pröva med de uppgifter som finns i övningsboken om eleven kan läsa ut underförstådd information i en text. Kan eleven dra slutsatser av det lästa och med hjälp av de ledtrådar som finns i texten tänka framåt i handlingen? Diagnosen på s. 70 prövar kapitlets innehåll. Den kan användas dels som underlag för individuell bedömning och dels för utvärdering av kapitlet. I diagnosen prövas de lässtrategier eleven tränat i kapitlet. I uppgift 2 ska eleven skriva en kort sammanfattning av texten En skruvad byggnad. Kan eleven välja bort information? Texten kan sammanfattas i tre meningar: Turning Torso är Sveriges högsta byggnad, högre än Kaknästornet. Santiago Calatrava har ritat byggnaden. Den föreställer en människokropp i rörelse. I uppgift 3 ska eleven läsa ut underförstådd information ( Dra slutsatser ) och tänka framåt i handlingen ( Gissa fortsättningen ). Uppgift 4 handlar om att med hjälp av sammanhanget förstå ord som kan upplevas svåra. Kan eleven förklara orden med hjälp av sammanhanget? I kapitlet Lust att läsa kommer ni att jobba vidare med läsförståelse på ett djupare plan. Där finns texter med många möjligheter till analys och reflektion, tydliga och dolda budskap, parallellhandling, dialoger och bildspråk mm. Till varje text i grundboken finns här i lärarhandledningen konkret metodisk vägledning om hur ni kan arbeta strukturerat med läsförståelse. Titta på elevens självskattning på s. 9 i övningsboken. Hur upplever eleven själv att lässtrategierna fungerar? 16

17 KAPITELNAMN Diagnoser 69

18 KAPITELNAMN Diagnos Diagnos Konsten att lära sig nya saker 1. Om du vill få förförståelse för en text, vad gör du då? 2. Läs texten En vriden byggnad och skriv en mycket kort sammanfattning. En vriden byggnad I närheten av Malmö i södra Sverige finns Turning Torso. Det är Sveriges högsta byggnad och med sina 190 m i höjd är den högre än både Kaknästornet och Globen i Stockholm. Kaknästornet som är högst av de två är 155 m högt, och med masten medräknad 170 m. Men det räcker inte till för att behålla förstaplatsen som landets högsta byggnad. Arkitekten Santiago Calatrava, spanjoren som ritat Turning Torso, är en av vår tids mest uppmärksammade arkitekter med en lång rad uppseendeväckande och nyskapande projekt bakom sig. Han är skulptör, arkitekt och civilingenjör och är ansvarig för projekt som Olympiastadion i Aten. Han har också skapat flera broar, järnvägsstationer och flygledartorn. Santiago Calatrava skapar sina verk med inspiration från djurs och människors naturliga rörelser. Turning Torso bygger på en skulptur som föreställer en människokropp i svängd rörelse med synlig ryggrad. Sammanfattning: 70

19 KAPITELNAMN Diagnos 3. Läs texten Nya skor och svara på frågorna a f. Nya skor Lea hade bråttom, så typiskt att mamma skulle ringa nu. Jag hör inte mamma, sa Lea. Det är så mycket oväsen här. Och jag hinner inte prata nu. De var tvungna att sluta. Och det var Lea glad för. Hon visste nämligen precis varför hennes mamma ringde. Hon hade förstås sett att Leas nya skor inte stod kvar i hallen. Lea gick så snabbt hon kunde men fick vänta en evighet vid övergångsstället. Typiskt! Hon tittade på klockan och sedan ner på sina skor. Hon hade fått dem i födelsedagpresent av sin moster som alltid köpte så fina, och oftast dyra presenter till Lea. Skorna var lite vingliga att gå i. Lea var inte van, hon gick mest i sneakers annars. Det var varmt. Lea drog av sig koftan och ångrade att hon tagit jeans. Tur att hon hade linne under. Solen och värmen påminde henne om allt roligt hon skulle göra i sommar. När hon kom fram mötte hon Dina. Dina tittade på de nya skorna och sa bara: Oj, vad konstigt du går. Konstigt att Dina inte sa något om skorna. De hade ju varit tillsammans i en butik och provat skorna båda två bara några dagar tidigare. Då hade Dina varit lika förtjust i dem som Lea. Några andra av Leas kompisar kom direkt fram och beundrade skorna. Men Dina sa fortfarande ingenting. Då ringde klockan. Dags att gå in. När det blev rast gjorde Lea en hemsk upptäckt i kapprummet. Det kunde inte vara sant a. Varför ringde Leas mamma trodde Lea? b. Varför hade Lea bråttom? c. Vilken årstid var det? 71 71

20 KAPITELNAMN Diagnos d. Vem var Dina? e. Varför sa inte Dina något om Leas skor? f. Gissa fortsättningen. Vad upptäckte Lea? 4. Läs texten och svara på frågorna a d. I södra Europa, till exempel i Slovenien, finns ett remarkabelt djur som lever i grottor. Djuret simmar ungefär som en ål och har små och smala extremiteter. Förr i tiden trodde man att djuret var en drakunge, men nuförtiden vet vi att drakar inte finns, och vi vet också att det besynnerliga djuret är en olm. Det är emellertid en sorts salamander, alltså ett groddjur. a. Förstod du texten? b. Var det något som var svårt? Om något var svårt, gå tillbaka och läs texten igen och ta reda på vad. Skriv. c. Några ord i texten är kanske okända för dig. Skulle du behöva slå upp några ord för att förstå texten bättre? Vilka i så fall? d. Vad betyder orden här nedanför? Läs texten igen och försök lista ut med hjälp av sammanhanget vad de betyder. remarkabelt djur extremiteter det besynnerliga djuret 72

21 KAPITELNAMN Lgr 11 och Bums PEDAGOGISK PLAN Bums SVENSKA år 4 6 Bums är ett roligt och inspirerande läromedel i svenska med en tydlig koppling till Lgr 11. På de här sidorna kan du se hur det centrala innehållet i kursplanen är fördelat på de tre grundböckerna åk 4, 5 och 6. Lycka till med Bums och med att få eleverna att klara de nya kunskapskraven! 85 Bums svenska för 4 6 Får kopieras 1

22 KAPITELNAMN Centralt innheåll Lgr 11 Bums grundbok år 4 utkom år 2011 Bums grundbok år 5 utkom våren 2012 Bums grundbok år 6 utkommer 2013 LÄSA OCH SKRIVA Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Lyssna lyhört och prata proffsigt s Massmediernas värld s Konsten att lära sig nya saker s I massmediernas värld s Konsten att lära sig nya saker s.5 9 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande texter där ord, bild och ljud samspelar. Skrivarskola s Skrivarskola s (skönlitterära texter) I massmediernas värld s.113, 117 (argumenterande texer) Olika typer av texter s Skrivarskola s Lust att läsa s (poetiska texter) Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Skrivarskola s.15 25, Skrivarskola s (skönlitterära texter) Lyssna lyhört och prata proffsigt s Skrivarskola s Handstil, samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Skrivarskola s Skrivarskola s Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Bland bokstäver och ord s Skrivarskola s Bland bokstäver och ord s Bland bokstäver och ord s Skrivarskola s.97 Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Bland bokstäver och ord s TALA, LYSSNA OCH SAMTALA Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Lyssna lyhört och prata proffsigt s Lyssna lyhört och prata proffsigt s Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Lyssna lyhört och prata proffsigt s.39 41, Konsten att lära sig nya saker s.5 7 Lyssna lyhört och prata proffsigt s Lyssna lyhört och prata proffsigt s Bums svenska för 4 6 Får kopieras 2

23 KAPITELNAMN Centralt innheåll Lgr 11 Bums grundbok år 4 utkom år 2011 Bums grundbok år 5 utkom våren 2012 Bums grundbok år 6 utkommer 2013 BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och indentitets- och livsfrågor. Lust att läsa s Lust att läsa s.66 75, Lust att läsa s Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Skrivarskola s Olika typer av text s Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Lust att läsa s.73 Lust att läsa s.44 s.81 Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Skrivarskola s I massmediernas värld s Lust att läsa s Olika typer av text s s Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Skrivarskola s.113 SPRÅKBRUK Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Konsten att lära sig nya saker s.5 10 Konsten att lära sig nya saker s.5 9 Konsten att lära sig nya saker s.5 9 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Lyssna lyhört och prata proffsigt s Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Skrivarskola s Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Lyssna lyhört och prata proffsigt s Språkhistoria s Bums svenska för 4 6 Får kopieras 3

24 KAPITELNAMN Centralt innheåll Lgr 11 Bums grundbok år 4 utkom år 2011 Bums grundbok år 5 utkom våren 2012 Bums grundbok år 6 utkommer 2013 INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Bland bokstäver och ord s I massmediernas värld s Lust att läsa s I massmediernas värld s.35 Hur man jämför olika källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. I massmediernas värld s I massmediernas värld s I massmediernas värld s Bums svenska för 4 6 Får kopieras 4

25 Bedömningsstöd för KAPITELNAMN BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 89 1

26 Bums bedömningsstöd i svenska för åk 6 Det här bedömningsstödet innehåller hänvisningar från kunskapskraven i svenska till utvalda övningar i Bums övningsbok åk 6, övningar som prövar kunskapskraven. Du kan därför använda Bums övningsbok som underlag för bedömning i det dagliga arbetet. Observationspunkter ur Språket lyfter från Skolverket (här sorterade till de olika kunskapskraven) och kommentarerna till varje del ger dig vägledning i bedömningen inför betygssättningen. Vi har valt att inte använda oss av elevexempel i Bums bedömningsstöd. Om du önskar elevexempel till varje kunskapskrav hänvisar vi till Tummen upp! svenska kartläggning åk 6 som har ett gratis nedladdningsbart bedömningsstöd med elevexempel till varje övning. Du hittar det på liber.se (sökord:tummen upp svenska). Med hjälp av Bums bedömningsmatris, som också finns att ladda ner gratis på liber.se, kan du kartlägga elevens kunskaper och får på så sätt en tydlig överblick över elevens kunskaper. Matrisen kan användas vid utvecklingssamtal för att på ett enkelt och tydligt sätt motivera vilket betyg du satt och för att identifiera elevens utvecklingszon. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 2

27 Innehåll Del 1: Läsa skönlitteratur med flyt...4 Del 2: Läsa sakprosa med flyt...5 Del 3: Läsförståelse skönlitteratur...6 Del 4: Läsförståelse skönlitteratur... 7 Del 5: Läsförståelse sakprosa...9 Del 6: Läsförståelse sakprosa Del 7: Skriva olika slags texter...11 Del 8: Skriva olika slags texter...12 Del 9: Skriva berättande texter...13 Del 10: Informationssökning Del 11: Kombinera text med estetiska uttryck...15 Del 12: Bearbeta texter utifrån respons Del 13: Samtal och muntliga redogörelser...17 Del 14: Språkbruk BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 3

28 Del 1: Läsa skönlitteratur med flyt Med hjälp av de här skönlitterära texterna i Bums grundbok kan du bedöma elevens läsflyt. Eleven läser högt, en eller ett par av texterna. s. 37 Alex Dogboy s. 48 Eldens hemlighet s. 53 Min vän Percys magiska gymnastikskor s. 60 I taket lyser stjärnorna s. 64 Äger eller suger s. 66 Jag är Zlatan Ibrahimovic s. 70 Grodorna i skålen s. 72 Väinämöinen och kvarnen på havets botten s. 74 De två tornen betyg e Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. betyg C Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. betyg a Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m läser med flyt gott flyt mycket gott flyt olika slags skönlitteratur, t.ex. romaner, lyrik, drama, sagor och myter för barn och ungdomar. m anpassar och varierar användningen av förståelsestrategier på ett fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt sätt beroende på såväl syfte med läsningen som vilken typ av text som läses, dvs. anpassning till textens syfte, dess språkliga drag och uppbyggnad. m rättar sig själv vid läsning. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar Att läsa flytande innebär att avkodningen är rätt, att eleven kan anpassa sin läsning till textens karaktär och pausera och betona där det passar. Den som lyssnar kan utan problem ta till sig innehållet. En elev som inte tränat högläsning kan ha en flytande läsning vid tyst läsning men sämre läsflyt vid högläsning. Det finns därför en risk att undervärdera ett barns läsflyt när man lyssnar på barnets högläsning. En elev kan också ha en flytande läsning utan att förstå vad han/hon läser. God intonation är oftast en indikation på att eleven har en god läsförståelse (men det är inte alltid så). Så här kan du observera hur läsflytet fungerar: I vilken grad m fungerar intonationen? m rättar eleven sig själv vid läsning? m anpassar eleven läshastigheten beroende på textens innehåll och karaktär? BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 4

29 Del 2: Läsa sakprosa med flyt underlag för bedömning Eleven läser högt för dig, en eller ett par av de sakprosatexter som finns i Bums grundbok (se nedan). Bedöm utifrån elevens läsning vilken kravnivå eleven uppnått. s. 58 beskrivande och förklarande text s. 61 instruerande text s. 63 argumenterande text s. 48 förklarande text betyg e Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt betyg C Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt betyg a Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m läser med flyt gott flyt mycket gott flyt sakprosatexter som förekommer såväl i som utanför skolan. m anpassar och varierar användningen av förståelsestrategier på ett fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt sätt beroende på såväl syfte med läsningen som vilken typ av text som läses, dvs. anpassning till textens syfte, dess språkliga drag och uppbyggnad. m rättar sig själv vid läsning. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar Om innehållet i texten är okänt, om ämnet är obekant för eleven eller om texten innehåller ämnesspecifika ord och begrepp som eleven inte tidigare mött påverkar det förstås graden av läsflyt. Avgör om eleven innan läsningen behöver en genomgång av det som är okänt i texten. (Se även kommentar under Del1: Läsa skönlitteratur med flyt.) BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 5

30 Del 3: Läsförståelse skönlitteratur underlag för bedömning I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens läsförståelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s (Alex Dogboy) s. 48 (Väinämöinen och kvarnen på havets botten) betyg e Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. betyg C Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. betyg a Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m gör enkla utvecklade välutvecklade sammanfattningar av det lästa. m gör enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbyggda resonemang om innehållet. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar Kan eleven på sidorna och på s. 48 återge innehållet med de viktigaste, bärande delarna av handlingen så att de får sammanhang (enkelt, utvecklat eller välutvecklat)? Kan eleven utesluta information som inte är bärande för handlingen? Skriver eleven med egna ord? Den här informationen skulle en sammanfattning av texten om Alex Dogboy kunna innehålla: Alex var förföljd av någon. Han åkte till en jättestor soptipp eftersom han hade hört att det gick att försörja sig där. På soptippen träffade han en flicka med en flock hundar. Flickan lärde honom hur han skulle samla på olika saker som han kunde sälja. Sammanfattningen är helt tillräcklig för att läsaren ska förstå handlingen. Med ett kort tillägg blir sammanfattningen mer utvecklad: Alex var förföljd av någon. Han åkte till en jättestor soptipp eftersom han hade hört att det gick att försörja sig där. På soptippen träffade han en flicka med en flock hundar. Flickan lärde honom hur han skulle samla på olika saker som han kunde sälja. Han fick också veta att det fanns en speciell sopbil som kom med sopor från Mc Donalds och andra restauranger. Matresterna från den sopbilen åt barnen på soptippen till lunch. Nu belyser sammanfattningen människornas villkor på soptippen och kan därför anses mer välutvecklad. Finns det något i elevens resonemang om texten som kopplar Alex Dogboys situation till ett större sammanhang, t.ex. orättvisorna i världen, eller till att människors skräp blev andras levebröd? Dvs. något resonemang som lyfter berättelsen till ett vidare sammanhang. Så kan ett högre betyg sättas. För betyg A krävs att eleven kan visa på en god koppling till sammanhanget. Om du är osäker på elevsvaret, komplettera gärna med muntliga frågor till eleven för att få en tydligare bild av elevens förmåga. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 6

31 Del 4: Läsförståelse skönlitteratur underlag för bedömning I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma om eleven kan tolka, föra resonemang och beskriva sin läsupplevelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. Alex Dogboy s. 31, uppgift 2, 3, 4 Eldens hemlighet s. 37, uppgift 5-8 Min vän Percys magiska gymnastikskor s. 38, uppgift 1 I taket lyser stjärnorna s. 41, uppgift 2-5 Jag är Zlatan Ibrahimovic s. 46, uppgift 6 7 Grodorna i skålen s. 47, uppgift 1-3 s. 47, uppgift 3a b Väinömäinen och kvarnen på havets botten s. 49, uppgift 2 s. 48, uppgift 3 s. 49, uppgift 4 betyg e Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen betyg C Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt famträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen betyg a Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbygggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. m beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt utvecklat välutvecklat sätt. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 7

32 Del 4: fortsättning kommentar Alex Dogboy uppgift 2 4 på s. 47: I vilken grad kan eleven beskriva sin upplevelse av läsningen? Eldens hemlighet uppgift 6 7, s. 37: Kan eleven koppla Sofias liv till det övergripande problemen i landet, att de var i krig, och föra ett resonemang om det? I taket lyser stjärnorna uppgift 2 5, s.41: Kan eleven ge någon möjlig orsak till att tjejerna omringar Jenna? Möjliga orsaker (utifrån det korta textutdrag eleven läst) skulle kunna vara att de är fiender och att tjejerna vill provocera Jenna. En annan anledning kan vara att någon av tjejerna är kär i Sackarias och därför vill veta om Jenna är kär i honom. Jag är Zlatan Ibrahimovic uppgift 6 7, s. 46: Kan eleven föra resonemang om hur Zlatan kände sig bland de andra i laget? Kan de relatera den upplevelsen till egna erfarenheter? Ett tydligt framträdande budskap i texten är Zlatans vapen, hur han kör sitt eget race och inte försöker passa in, snarare tvärtom. Kan eleven urskilja det? Grodorna i skålen uppgift 1 3, s. 47och uppgift 3a 4, s. 47: Grodorna i skålen har ett tydligt framträdande budskap att det är värt att kämpa i motgång. I vilken grad kan eleven föra resonemang om det? I uppgift 3 b på s. 47: Kan eleven överföra budskapet från texten Grodorna i skålen till texten om Zlatan och föra resonemang om hur Zlatan trots svårigheterna under sin uppväxt inte gav upp utan fortsatte kämpa på sitt sätt för att överleva, och lyckades. Det kräver ett välutvecklat resonemang (betyg A). Väinämöinen och kvarnen på havets botten uppgift 2 4, s. 49: Myten om Väinämöinen förklarar varför havsvattnet är salt. Det framgår ganska tydligt. Underliggande budskap i texten skulle kunna vara att man ska hålla sitt löfte eller att det är möjligt att övervinna ondska/problem. Hur för eleven resonemang om tänkbara budskap? BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 8

33 Del 5: Läsförståelse sakprosa underlag för bedömning I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens läsförståelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 59, uppgift 3 a c, 4 b c (beskrivande och förklarande text) s. 59, uppgift 4 a s. 61, uppgift 1b (instruerande text) s. 64, uppgift 1 f betyg e Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. betyg C Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. betyg a Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m gör enkla utvecklade välutvecklade sammanfattningar av det lästa. m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda/välutvecklade väl underbyggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar uppgift 4 a, s. 59: Lyckas eleven få fram de fyra orsakerna till att befolkningen var upprörd? (Elevsvaret sammanfattar innehållet i den förklarande delen av texten under rubriken Varför var människorna i Paris så arga.) uppgift 1 b, s. 61: Kan eleven kommentera bilden med koppling till sammanhanget, dvs. kan de beskriva hur bilden hjälper till att förklara innehållet i texten? Svara barnen nej på fråga 1a b har de troligen inte förstått innehållet. uppgift 1 f, s. 64: Framgår det av elevens svar att eleven förstår att den här texten är skriven för att påverka och övertyga? Kan eleven föra resonemang om hur den här sortens texter kan påverka människor att tänka på ett nytt sätt. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 9

34 Del 6: Läsförståelse sakprosa underlag för bedömning I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma om eleven kan tolka, föra resonemang och beskriva sin läsupplevelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 59, 3a c, 4 b c s. 63, uppgift 1a f (argumenterande text) betyg e Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen betyg C Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt famträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen betyg a Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbygggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. m beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt utvecklat välutvecklat sätt. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar uppgift 3 a b, s. 59: Kan eleven utläsa att stormningen av Bastiljen enligt textförfattaren är den direkt utlösande orsaken till Franska revolutionen? Kan eleven föra resonemang som visar hur viktig den händelsen var med hjälp av den omvända frågan om vad som skulle ha hänt om vakten inte hade börjat skjuta? uppgift 4c, s. 59: Kan eleven dra paralleller från texten till vårt samhälle idag? Den uppgiften är mer avancerad och kräver välutvecklade och väl underbyggda resonemang (betyg A). uppgift 1 a c, s : Genomskådar eleven budskapet/syftet med texten? Visar svaren att eleven förstått textens syfte att övertyga? Kan eleven föra utvecklade eller välutvecklade, relativt väl underbyggda eller väl utbyggda resonemang om textens budskap? BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 10

35 underlag för bedömning Del 7: Skriva olika slags texter I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens förmåga att skriva olika slags texter med fungerande innehåll, struktur och språklig variation. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 67, uppgift 2 s , uppgift 1a 2c (beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande text.) betyg e Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation betyg C Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god variation betyg a Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och i väl fungerande struktur samt god språklig variation ObservatiOnspunkter Uppmärksamma om eleven: m skriver berättande texter med enkla utvecklade välutvecklade gestaltande beskrivningar och enkel utvecklad välutvecklad handling. m skriver faktatexter med egna ord, utifrån förförståelse och egna frågor med hjälp av flera källor m skriver olika texter med begripligt relativt tydligt tydligt innehåll och i huvudsak relativt väl väl fungerande struktur samt viss förhållandevis god god språklig variation. m sätter rubriker på olika nivåer samt använder styckeindelning på ett funktionellt sätt. (ur Nya Språket lyfter, enligt Lgr11) kommentar Väl framme vid sidorna har eleven tränat olika strategier för att skriva beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter och dessutom texter skrivna för nätet (blogg). I uppgifterna på s kan du se hur eleven lyckas skriva olika typer av texter. i uppgift 1 s. 66 och uppg. 1a s. 86 Kan eleven välja passande texttyp utifrån syfte? beskrivande och förklarande texter: Har eleven byggt upp en fungerande struktur? Har eleven formulerat innehållet på ett begripligt, relativt tydligt eller tydligt sätt? Hur är den språkliga variationen? instruerande text: Skriver eleven de instruerande texterna i kronologisk händelseordning, så att det framgår att eleven förstått att instruktionen ska följas i en given ordning? Hur fungerar instruktionen i praktiken? Använder eleven sambandsord som först, sen, därefter, ord som förtydligar den givna ordningen i de olika stegen. argumenterande text: Skriver eleven de argumenterande texterna med urskiljbara/begripliga, relativt tydliga eller tydliga åsikter. Hur logisk är textens struktur? Finns logiska sambandsord som gör texten tydlig: för det första, för det andra, för det tredje; ett argument, ett annat, ett tredje osv? I vilken omfattning använder eleven värdeladdade ord? Värdeladdade ord gör budskapet i en argumenterande text tydligare. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Kopiering tillåten 11