[Ange dokumen. rubrik]

Transkript

1 [Ange dokumen. rubrik]

2 Krönika Börje Sandgren, ordförande Tack för ett härligt och framgångsrikt Idrottsår 2014! Som framgår av årsberättelsen är vi mycket nöjda med genomförd verksamhet vilket vi kommer att berätta mer om under årsmötet som jag hoppas du tar dig tid att delta i. Vi kommer då även att redovisa hur vi tillsammans ska utveckla verksamheten för att bli ännu mer framgångsrika under Jag vill ge en kort återblick på mina härliga år inom Västerbottensidrotten som det nu är dags för mig att lämna bakom mig. Jag har haft förmånen att ägna stor del av min fritid åt ideellt arbete. Det började i Tvärålunds IF 1954 som ledamot i styrelsen och lagledare för B-laget i fotboll. Sedan fortsatte det med Västerbottens Fotbollförbund, Svenska Fotbollförbundet, SISU Idrottsutbildarna Riks samt och inte minst de senaste åren med SISU och Idrottsförbundet i Västerbotten. Tack för dessa år, det stöd, den samvaro och de härliga, berikande, diskussioner vi haft. Det är svårt att plocka fram enskilda händelser eller enskilda personer varför jag väljer att ge exempel på övergripande frågor som jag tycker har berikat våra organisationer. Vår uppgift, som stödorganisationer, är att ge er förbund såväl som föreningar bästa möjliga förutsättningar att bedriva idrottsverksamhet och att utveckla densamma. Följande tycker jag har varit några av våra framgångsfaktorer som vi lyckats med: - Att göra fler medvetna om betydelsen av bildning, utbildning och utveckling hos föreningar och förbund och därmed ökat engagemanget att delta. - Att öka mervärdet av det som konsulenterna bidrar med ute i våra föreningar och förbund. - Att vi är en allt mer eftertraktad resurs. - Att tydliggöra och lyfta fram stödorganisationernas betydelse för utvecklingen av respektive idrott. - Att genom Idrottsservice utveckla ett nytt och aktivt verktyg att stödja föreningar och förbund. - Att belysa behovet, nödvändigheten av samverkan mellan beslutsfattarna och idrottens företrädare. - Att öka förståelsen för behovet av samarbete och samförstånd mellan idrotterna. - Att skapa förståelse för idrottens betydelse för folkhälsan och samhällsutvecklingen. Samerkan och samförstånd har varit viktiga ingredienser i vårt arbete. Samtidigt står vi inför många härliga utmaningar som kommer att kräva fortsatt gediget arbete, men också utgör den stimulans vi alla behöver för att göra det lilla extra. Kom ihåg att det är i motvind som draken stiger. Här är några områden som jag tror är stora framtida utmaningar för oss: - Hur kan vi bidra till att föreningar och förbund gör den nödvändiga utvecklingsresan till dagens och morgondagens engagemang? - Hur kan vi stärka idrottsföreningen, inte minst flersektionsföreningen? Sida 1 av 41

3 - Hur kan vi medverka i integrations- och mångfaldsarbetet? - Hur få vi fler att ta på sig ledaruppdrag och vara kvar åtminstone några år? - Hur kan vi bidra till att behålla en levande landsbygd? Än en gång TACK och STORT LYCKA TILL i det framtida arbetet att utveckla Västerbottensidrotten! // Börje Sandgren Sida 2 av 41

4 Krönika Katarina Sandberg, vice ordförande Klubbstugan ska fyllas med barn och ungdomar Klubbstugan i min hemby var gul med svarta knutar, låg precis bredvid fotbollsplanen, och var en central samlingsplats där doften från kaffe och hembakt blandades med lukten av liniment och nyklippt gräs. Under min innebandyperiod bestod klubbstugan istället av några bänkrader, längst upp på läktaren i en stor, grön sporthall. Två vitt skilda mötesplatser men med den gemensamma nämnaren att det var här som verksamheten tog plats, det här var idrottföreningens hemmaplan. Året 2015 har vi i VIF och SISU valt att benämna som Klubbstugans år, vilket innebär att fokus ligger på att möta föreningarna precis där de är i vardagen och verkligheten. Både bildligt och bokstavligt. Vi tror att efter ett intensivt och kanske lite spretigt 2014 är det helt rätt att inrikta krafterna på kärnverksamheten och där är självfallet mötet med föreningarna det allra viktigaste. Ett annat område som vi kommer att fokusera extra på är barn- och ungdomsidrott. Det är ett ämne som alltid engagerar och som alltid känns viktigt! Den genuina idrottsglädjen som finns hos små knattar är ju fantastisk och vi vuxna vill ju så väl med våra omsorger. Men barn är inte små vuxna och därför måste det vara deras glädje, lust och vilja som styr. I våras kom ju därför också Riksidrottsförbundet ut med nya riktlinjer för barn- och ungdomsidrott som ska hjälpa oss vuxna i idrottsföreningarna att på allra bästa sätt ta hand om det värdefullaste vi har, våra barn och ungdomar. Inom VIF och SISU lyfter vi fram barn- och ungdomsfrågor särskilt i år, dels som ett genomgående tema vid våra stora mötesplatser och dels genom våra utbildningsmaterial i ämnet. Ytterligare ett intressant arbete som genomförs under 2015 är den JämLYS (jämställdhetsgenomlysning) av barn- och ungdomsidrotten som Västerbottens Idrottsförbund kommer att göra tillsammans med länsstyrelsen och Umeå universitet. Idrotten i Västerbotten har tidigt haft en jämställdhetsprofil och har bedrivit ett aktivt arbete på många ställen, men självklart finns det mer att göra. Därför känns det verkligen bra att kunna ta nästa steg underbyggt av kunskap och i samverkan med de främsta på området. Och att Västerbotten är först i landet med att göra en JämLYS på idrotten känns så klart inspirerande. Till sist: idrottsrörelsen står som bekant inför en rad utmaningar, bland annat en ökad individualisering hos människor och en större påverkan från den kommersiella världen. Människor vill fortfarande idrotta och leva hälsosamma liv, människor vill fortfarande engagera sig och faktum är att vi i dag är mer engagerade än någonsin tidigare. Men det som har förändrats är sättet och formerna för HUR vi vill engagera oss och HUR vi vill utöva idrott. Svensk idrott behöver titta framåt och därför känns det både spännande och viktigt med det stora strategiarbete som startats upp kring framtidens idrottsförening och som kommer att involvera hela idrottsrörelsen och ta sikte på år Hur Klubbstugan kommer att se ut om tio år kan vi bara fantisera om, men så länge det finns mötesplatser för engagemang så finns det möjligheter till utveckling! //Katarina Sandberg Sida 3 av 41

5 Idrotten Alla SF-föreningar ska känna till oss Arbetet med att säkeställa en hög kännedom om SISU Idrottsutbildarna är ständigt pågående och den viktigaste kanalen är givetvis konsulenternas direkta kontakt med föreningar och SDF. Utöver detta har externa och egna arrangemang varit centralt för att öka kännedom om SISU. Ett av de evenemang som under året har haft störst genomslagskraft är Change the Game, där SISU deltog som aktiv medspelare. Den medverkan vi gjorde där gav oss möjligheten att under hösten i samarbete med Sveriges Radio P4 genomföra en programserie om barn- och ungdomsidrott. Totalt gjordes tio program i serien där både konsulenter och utbildare från SISU deltog som sakkunniga. SISU har även arbetat för att öka kännedomen i samband med olika föreningars verksamhet och arrangemang. Vid Floorball Festival genomfördes exempelvis en kampanj för att nominera deltagare utifrån idrottens värdegrund, där kategorierna var turneringens schysstaste, turneringens kämpe och turneringens glädjespridare. Kampanjen syntes bland annat på cupens hemsida, på Facebook, på affischer i hallarna och i matchprogram. SISU har även under året skapat synlighet tillsammans med föreningar, bland annat med annons i Umeå Fotbollsfestivals tidning och med ny skylt i Elofssonhallen. Vi har även under året jobbat löpande i förtjänade, egna och i enstaka fall köpta medier. Exempelvis har vi på SISU:s hemsida lyft främst inspiration, utbud och värdegrundsfrågor. Totalt har sidan haft besök sedan maj, varav 36 procent var nya besökare. På Idrottsbloggen har vi under året lyft värdegrund och idrottspolitiska frågor med hjälp av externa och interna bloggare. Temat där har varit enligt vår kommunikationsplan på årstidsindelning. Idrottsbloggen har mött stort engagemang och fick totalt unika visningar under året. På Facebook har vi genomfört löpande redaktionell rapportering om idrottens bidrag till samhället, idrottens värdegrund, exempel från SISU:s utbud och besök hos föreningar. Sidan har växt till mer än idrottsintresserade gillare och nådde en total räckvidd under året på personer. Vi har skickat ut nyhetsbrev varannan eller var tredje vecka beroende på säsong och har under året fokuserat på a ktuellt inom VIF och SISU, arrangemang och viktiga nyheter från idrotten. Totalt gjordes 20 nyhetsbrev under året. Novus-mätningen som genomfördes på riksnivå i september 2014 visar att 99 procent av Idrottsföreningarna känner till SISU, varav 67 procent anser att de känner till SISU ganska eller mycket bra. Detta har ökat sedan den tidigare mätning som genomfördes Kännedom om SISU har inte mätts på distriktsnivå, men den undersökning som genomfördes bland ordföringar i december 2014 visar att SISU i Västerbotten generellt har lägre andel "vet ej" svar på frågor om vad som förknippas med SISU, samt mer positiv attityd jämfört med riksmätningen, med 83,7 procent positiva i Västerbotten och 75 procent i riket. Sida 4 av 41

6 Som kurs och konferensarrangör skapar vi mötesplatser för erfarenhetsutbyte, inspiration och problemlösning. Vi anordnar även egna kurser och utbildningar. Vi utgår från idrottsföreningens och våra specialdistriktsförbunds behov och önskemål för att tillsammans skapa lyckade arrangemang. Vi har under året i allt större utsträckning använt våra egna lokaler som utbildningslokal, vid 187 tillfällen i Umeå och cirka 162 i Skellefteå, helt i linje med vår strategi. Under året som gått har vi inom ramen för kurs och konferens totalt genomfört 32 olika föreläsningar samt 25 kurser i olika ämnen. Arrangemanget "Träningsläger för styrelsen" som genomfördes med 22 deltagare från sju föreningar sticker ut, men även de åtta Plattformsutbildningarna med totalt 120 ledare. Ett aktuellt ämne är ekonomi och där har vi haft Sven Knutson som utbildare i "Att ha anställda i en förening" och "Starta bolag i idrottsföreningar". Utöver detta finns vi som stöd och support till cirka 120 föreningsvisa kurser och föreläsningar. Ämnen som är mest återkommande är åldersanpassad fysisk träning, funktionell träning, akutskadeomhändertagande, knäkontroll samt kost- och näringslära. Verksamhet i 450 SF-föreningar Även detta år så fortsätter vi att nå fler föreningar med vår verksamhet. Ett löpande arbete med att nå nya föreningar sker i första hand med fokus på de som har barn- och ungdomsverksamhet i sin förening. Vi hade ett högt uppställt mål på 450 samverkande IF, vi nådde nästan hela vägen fram och stannade på 449 föreningar. Föreningar som på något sätt genomför en utbildningsinsats tillsammans med oss på SISU. Ökningen innebär 15 nya föreningar från föregående år. Utöver detta har vi samverkat med 16 förbund (SDF) och 9 övriga organisationer, alltsammans 25 samverkande organisationer. Detta innebär att vi de senaste två åren ökat med ett 50-tal föreningar. Orsaken till detta är en kombination av att våra konsulenter har gjort ett gediget arbete med fokus på att söka upp dessa föreningar. Vi upplever också att det är många föreningar som kontaktar oss, vilket säkert beror på flera orsaker. Dels kan det vara att fler vet vad SISU kan bidra med, vilken resurs vi är och att föreningarna behöver stöd och hjälp i sina utvecklingsfrågor. Vi tror också att det beror på att fler idrotter på nationell och regional nivå lyfter fram SISU som det självklara verktyget för idrottsföreningens utveckling unika deltagare Vi fortsätter att nå fler. Under 2014 nådde vi unika deltagare med vår bildningsverksamhet, vilket är en ökning med 2302 personer. Av årets deltagare var 56 procent under 25 år och 46 procent av totalen utgör kvinnor och tjejer utbildningstimmar Med rapporterade utbildningstimmar når vi den högt uppsatta målsättningen vi hade inför året. Det är en ökning med timmar jämfört med 2013 och vårt bästa resultat någonsin. Faktum Sida 5 av 41

7 är att våra fyra senaste år också är våra bästa. Det är en bra trend. Vi noterar också att övriga SISU- Sverige också ökar jämfört med 2013 vilket är glädjande. Vår andel av den totala volymen utbildningsverksamhet har ökat från 4,8 till 5,1 procent. Det kan jämföras med de 2,7 procent som vår befolkning utgör av landets befolkning. Man kan dessutom anta att arbetet med att nå fler föreningar där vi överträffat alla förväntningar de senaste åren också är en viktig förutsättning för att även kunna växa volymmässigt timmar mot organisationsledare Inför året satte vi målet att göra mer för organisationsledarna vilket vi också lyckats med. Vi har under året genomfört bildningsverksmahet som har syfte att stärka organisationsledarna eller organisationen med totalt timmar. Vi nådde inte det högt uppsatta målen på timmar men vi har ökat med timmar jämfört med fjolåret. Siffrorna gäller verksamhetsformerna lärgrupp, kurs och processarbete. Vi kommer att fortsätta arbeta för att öka inom detta område. Även om vi genomför fler utbildningsinsatser för denna målgrupp innebär inte alltid det att det blir så många timmar kopplat till varje arrangemang. Nå organisationsledare Likväl som vi inför året vill göra mer för organisationsledarna så var även ambitionen att nå fler organisationsledare med vår verksamhet. Detta har vi lyckats med. Vi når organisationsledare (ej unika) genom lärgrupper, processarbete och kurser. Inkluderar man alla verksamhetsformer når vi organisationsledare (ej unika) i olika bildnings- och utbildningsaktiviteter. Med det har vi nått fler än vad gjorde under 2013 då antalet var Genomföra 70 processarbeten Det gångna året satte vi målsättningen att genomföra 70 processarbeten. Processarbetet syftar till att vara en resurs som stärker strukturen och utvecklingen av föreningen/organisationen. Arbetet är främst riktat till organisationsledare. Vi har nått målen genom att genomföra 78 arbeten vilket är en ökning från året innan med 14 processarbeten. Våra fem verksamhetsformer Vår verksamhet kännetecknas av att deltagarna har ett stort inflytande i planering, innehåll och genomförande. Vi ser lärandet som en livslång process och vi utgår alltid från deltagarnas behov och intressen i sökandet av kunskap. Kärnan i vår verksamhet är samtalet och mötet mellan människor. Lärgruppen är vår vanligaste verksamhetsform, en bildningssform som kännetecknas av att en mindre grupp människor under en kortare eller längre tid regelbundet träffas för att studera och lära sig något i ett visst ämne eller område. En lärgrupp kan också drivas på distans. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna där man utgår från olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser. Som utgångspunkt ska man ha ett studiematerial som kan vara en bok eller annat material i ämnet man Sida 6 av 41

8 valt. Under 2014 genomfördes 4604 lärgrupper i 284 idrottsföreningar (384 SF-IF). Totala antalet deltagare i lärgrupperna under 2014 var personer. Sedan 2013 har vi en nygammal verksamhetsform hos oss igen när Barnkultur åter finns i vår verktygslåda. Denna metod är den vi valt för barn 7-12 år. I barnkulturgrupper gäller inte samma krav på målinriktade och metodiska studier som för ungdomar och vuxna. Verksamheten ska utgå från barnens behov och intressen och präglas av en hög aktivitetsgrad hos deltagarna. Processarbetet syftar till att vara en resurs som stärker strukturen och utvecklingen av föreningen/organisationen. Arbetet är främst riktat till organisationsledare. Kursen ger deltagarna möjligheten att lära sig tillsammans enligt en i förväg fastställd kurs- och timplan och där det rent pedagogiskt finns en utbildare. Vid de fall man önskar en expert eller föreläsare i ett specifikt ämne så kan det genomföras genom en föreläsning. Med kulturprogram avses teater, sång, musik, dans eller utställning som framförs eller visas för publik. Träningsläger för styrelsen Styrelsen i en förening gör ett viktigt och bra arbete i det tysta då man skapar goda förutsättningar för föreningens olika verksamheter. Men en styrelse måste också få möjlighet till inspiration, stimulans, utveckling och ny kunskap. Därför anordnar SISU utbildningen Träningsläger för styrelsen som genomfördes vid ett tillfälle under året. Vi hade totalt 22 deltagare från sju föreningsstyrelser på denna dag. Den omfattade Framtidens Idrottsförening, Dags att skrota eldsjälen samt kommunikation genom varumärkesarbete. Västerbottensprojektet Simning Västerbottensprojektet startades 2012 med syfte att främja simutvecklingen i Norrland. Projektet begränsades geografiskt till simföreningarna i och kring Umeå. Projektledaren Charlie Bostedt har haft sitt kontor i SISU:s lokaler på Dragonskolan och har haft ett tätt samarbete med SISU. Tillsammans med föreningarna genomförde vi en nulägesanalys för att både identifiera utvecklingsområden samt fastställa projektets aktiviteter i stora drag. Analysen visade ett brett spektra av utvecklingsmöjligheter både gemensamt för alla föreningar och individuellt var för sig och då i samtliga led i verksamheten. Fokus har legat på utveckling av breddverksamheten, organisationsoch styrelseutveckling, ledare- och tränarutbildning, ledarrekrytering, verksamhetsutbyggnad och givetvis den enskilde föreningens egna önskemål och idéer. Det har resulterat i nystartade simskolor, fler simskolor som arbetar enligt simlinjen och en stor ökning i antal simskolebarn. Dessutom utbildningar inom simskola, simträning, skadeförebyggande träning, träningslära, kost och simteknik. Ledarna har blivit fler och så gott som samtliga har i dag en simledare med simtränarutbildning. Nya discipliner har startats i form av vattenpolo och triathlonsektion som ökat både intresset för simning och medlemsantalet. Styrelse och organisationsutbildningar har genomförts. Ett pilotprojekt med ledarrekrytering via gymnasieskolor har genomförts. Föreningar har startat träningsutbyte med varandra vilket har gett fler simmare fler träningstillfällen. Sida 7 av 41

9 Resultat är övervägande positivt och de flesta målen är nådda. Projektet bidragit med något mycket mer än lyckade satsningar och det är alla idéer och tankar som väckts under projektets gång. Här har vi sått ett frö som kommer gro och i framtiden blomma ut. Fokusområden: Ökad kunskap om föreningslära Idrottens föreningslära är samlingsnamnet på allt som har att göra med föreningskunskap, föreningsjuridik och föreningsrätt. I Idrottens föreningslära ingår också utveckling av föreningens organisation och verksamhet. Idrottens föreningslära innehåller alla de saker som behövs för att skapa bra förutsättningar för själva aktiviteten idrott. Idrottens föreningslära är ett av de grundpaket som SISU-konsulterna har med sig ut till föreningarna för att stärka organistionsledarna. Det handlar om allt från att stärka kommunikation till ekonomi och att arbeta med föreningsutveckling samt demokratifrågan i föreningen. Under året har vi haft en del kurser i ämnet samt föreläsningar med anknytning, exempelvis med vår egen expert Sven Knutson. Vi hade också kommunikativa inslag kring varumärket på Träningsläger för styrelsen. Vi har erbjudit föreläsningar om att vara ny i styrelsen och hållit utbildning om vinnande styrelsearbete. Runt framför allt ekonomi har vi haft ett gediget samarbete med Idrottsservice då vi har erbjudit föreningar och förbund utveckling kring detta under året, ibland även i enskild samverkan med föreningen. Tillsammans med Västerbottens Fotbollsförbund har vi erbjudit föreläsningar kring styrelsearbete och rekrytering. Resurs med ledarförsörjning Inom ramen för Idrottens föreningslära erbjuder SISU mötesplatser kring ledarrekrytering och valberedning. Den viktigaste delen för att föreningarna ska kunna skapa internrektyering är vår dialog. Vi möter organisationsledarna för att inspirera dem att behålla och utveckla ledare i sin respektive förening. Vi medverkar vid ledarträffar och arbetar tillsammans med föreningarnas värdegrund - en verksamhetsdel vi arbetar mycket med. För aktivitetsledare ligger fokus mer på att stärka deras arbete med att leda barn och ungdomar. Vi jobbar i nära samverkan med föreningarnas utbildningsansvariga och är lyhörda över vilka insatser föreningarna själva uttrycker önskemål om. Resurs i IF:ns verksamhetsutveckling samt rekrytering Grunden för att idrottsföreningen ska kunna behålla aktiva längre upp i åldrarna är att den bör ha en väl fungerande verksamhet och förening. Därför har vi varit en resurs inom ramen för Idrottens föreningslära för att stärka organisationsledare, och vi försöker också stärka aktivitetsledarna inom Sida 8 av 41

10 ramen för Idrotten vill. SISU:s idrottskonsulenter bär med sig idrottens eget material såsom fotbollens "spela, lek och lär" eller gymnastikens "gymnastiken vill". Fler och fler idrotter har dessutom tagit fram egna spelarutbildningsplaner och modeller för den idrottsliga utvecklingen. I kombination med dessa har vi gränsöverskidande material som fungerar bra att arbeta med tillsammans med barn och ungdomar. Ett exempel är hur vi har arbetat tillsammans med Västerbottens Innebandyförbund inom ramen för Idrottslyftet och bland annat erbjudit workshop för ungdomsledare som fått diskutera ledarskapets utmaningar och möjligheter. Mötesplatserna lockade ungefär trettio ungdomsledare och de flesta innebandyföreningar i Umeå var representerade. Stimulera arbete med värderingsfrågor enligt Idrotten vill Ett av SISU Idrottsutbildarnas absolut viktigaste uppdrag är att stötta idrottsföreningar i sitt arbete med att leva upp till intentionerna i Idrotten vill. Stödet och utbildningsinsatserna vi ger ska vara av högsta kvalité. Något annat är inte acceptabelt för oss då det ytterst handlar om barns och ungdomars tillvaro i och upplevelse av idrott. Därför har vi under året vid flera tillfällen lagt resurser på att höja kompetensen, på både personal och förtroendevalda, när det gäller hur en sund barnoch ungdomsidrott kan bedrivas. I mötet med föreningen har vi till vår hjälp en rad anpassade verktyg och metoder som hjälper föreningen i sin strävan mot en barn- och ungdomsidrott som är till för alla, på riktigt. Bland annat skattningsverktyget som är föreningens väg in till SISU:s idrottslyft. Skattningsverktyget erbjuder föreningen en nulägesanalys på en rad områden som är centrala för hur barn och ungdomar trivs i sin idrott och skönjar utvecklingsområden för föreningen att arbeta vidare med. Vi hade en stor del i arrangemanget Change the game, vilket fick stor såväl lokal som nationell uppmärksamhet. Vi har bedrivit påverkansarbete och även varit aktiva i debatten kring barn- och ungdomsidrott genom bland annat deltagande i P4 Västerbottens programserie i ämnet samt inlägg på vår uppskattade blogg. Vi valde också att temat på årets SDF-konferens skulle vara just barn- och ungdomsidrott i syfte att stärka våra SDF i synen på träning och tävling för barn. Tillsammans med BRIS arrangerade vi dessutom "En kväll för barnets skull" i Umeå. En viktig del av barn- och ungdomsidrotten är att tränarna har kunskap om hur barnen ska träna, på vilket sätt och när. Chanserna ökar att behålla barn längre upp i åldrarna om idrotten är anpassad efter barnens utveckling och bygger på allsidighet. SISU Idrottsutbildarna har därför tagit fram en egen utbildning Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom som utan konkurrens varit vår mest populära utbildning under Under våren kom Riksidrottsförbundet med reviderade anvisningar för barn- och ungdomsidrott. De innehåller en rad intentioner och beskriver hur idrottsföreningar och specialidrottsförbund ska organisera sin idrott för barn och ungdomar. De är skarpa och kommer säkerligen förändra en del i hur föreningar bedriver sin idrott. Exakt hur är lite för tidigt att säga. Men vi tror att 2015 kommer Sida 9 av 41

11 präglas av stort fokus på barn- och ungdomsidrott och då är anvisningarna ett ypperligt hjälpmedel och stöd. Idrottsforum I samband med SDF-konferensen i Skellefteå genomförde vi för första gången Idrottsforum med underrubriken "För barnens skull!" Dagen vände sig till föräldrar samt aktivitetsledare och organisationsledare. Vi gjorde en gemensam start för alla deltagare genom en uppskattad föreläsning av Stefan Söderfjäll från Ledarskapscentrum. Ämnet var behovsanpassat ledarskap och vad det är som motiverar oss, och efter det inledande passet delade vi på oss. Organisationsledarna fick arbeta med hur det är att leda en förening med ett barnrättsperspektiv och på programmet stod en föreläsning av Anders Wahlström från RF/SISU Riks samt goda exempel från Morön BK med Helena Blomgren. Vi erbjöd en kurs i åldersanpassad träning för aktivitetsledare. Deltagarna uttryckte att det var en väldigt givande dag och vi kommer att fortsätta med Idrottsforum i framtiden. Skapa tillgång till material och utbildning inom Framtidens IF Framtiden pockar på, ställer nya krav och utmanar, men ger också nya möjligheter att skapa och bygga nytt. Vi diskuterar ständigt hur idrotten ska navigera i ett till synes snårigt landskap och vilka krav som ställs på oss som samlad idrottsrörelse. Svensk idrott genomför just nu, med bakgrund av de omfattande utmaningar vi ställs inför, ett genomgripande strategiarbete som spänner över såväl förbund som föreningar. Utmaningarna handlar om vår grundidé, om föreningsidrott och den svenska idrottsmodellen, förändringar i samhället som lagar och regler, ett nytt politikst landskap, men också värderingar, attityder och företeelser inom idrottsrörelsen. Därför har vi under året tagit arbetet med Framtidens Idrottsförening vidare, utvecklat konceptet och höjt vår egen kompetens. På olika sätt och i olika sammanhang har föreningar och kommuner tagit del av Framtidens idrottsförening. Bland annat fick föreningar och politiker i Bjurholm ta del av och bearbeta de trender som pekas ut. Under SISU:s föreningsutvecklingshelg Träningsläger för styrelsen var Framtidens Idrottsförening en del av upplägget. Därutöver har en rad föreningar och förbund på olika sätt arbetat med frågorna och utifrån sin egen situation skaffat sig nödvändiga insikter och förståelser. Evenemangs- och organisationsutveckling inom ramen för K2014 Inför SM-veckan vinter så fanns SISU med i den lokala arrangemangsgruppen för att stötta arrangörerna med utbildning. Även om Umeå kommun varit föreningarnas största samarbetspartners så har vi varit redo att stötta och vägleda föreningarna med arrangemangsutveckling. En kort startsträcka medförde att vi inte kunde arbeta med föreningarnas organisation så mycket som vi hade önskat. Utöver SM-veckan så har länet under 2014 haft många arrangemang. Ett av de större har varit SM i Friidrott och junior-sm i längdskidor i Lycksele. Det är tydligt att kraven på ett tävlingsarrangemang är höga i många idrotter och att föreningarna behöver stöd och hjälp med att strategiskt organisera sig för att göra ett bra arrangemang. Vi har också erbjudit utbildning kring VIF:s åtta årstidsevenemang med åtta olika idrotter och föreningar/förbund Sida 10 av 41

12 (8-8-8). Det har inneburit idé- och planeringsarbete likväl som funktionärsutbildningar. Lansera tjänst för förmedling av Ideella Krafter med VIF Genom projektet Ideella Krafter har vi skapat förutsättningar för föreningslivet i Umeå med kranskommuner att möta framtidens engagemang. Vi har i samarbete med Volontärbyrån tagit fram en webbportal där föreningar kan lägga ut ideella uppdrag de vill ha hjälp med och individer som vill engagera sig ideellt på ett enkelt sätt kan hitta. Genom att erbjuda verktyget har flera föreningar sett nya möjligheter och tillvägagångssätt för att rekrytera ideella krafter. Förutom webbportalen har det även genomförts femton föreläsningar och utbildningar, främst inom framtidens engagemang och volontärskap. Vi har genom detta satt framtidens engagemang på kartan. Vi har uppmärksammat föreningarna på att vi möter en ny tid. En tid då engagemanget i Sverige fortfarande är starkt men det utformar sig på ett annat sätt. Sida 11 av 41

13 Resurser Regionen och alla kommuner ska ge anslag till SISU som bygger på ÖK Under supervalåret 2014 så har vårt påverkansarbete fokuserat på idrottens valfrågor och därför har inte fokus legat på det regionala anslaget till SISU. Under 2013 förhandlade vi om den gemensamma överenskommelsen som idrotten och Studieförbundet SISU har med Region Västerbotten. Förhandlingen föregicks av ett omfattande förarbete där vi arbetade fram två äskanden, ett för idrotten och dess regionala organisationer och ett för SISU Idrottsutbildarna. SISU:s äskande utgår från att vi åtminstone borde ha samma ersättning per utbildningstimme som övriga studieförbund har i genomsnitt. Det skulle sammanräknat innebära ett regionalt anslag på kronor i jämförelse med de vi nu får. ÖK ska årligen utvärderas tillsammans med representanterna En viktig del i överenskommelserna med kommunerna är en årlig utvärdering av verksamheten i den aktuella kommunen. Deltagare är ansvarig konsulent och verksamledare från SISU samt tjänstemän och i vissa fall politiker, från den aktuella kommunen. Avsikten med utvärderingen är att skapa en större samsyn om arbetet i kommunen, om vilka utmaningar och behov som finns hos föreningslivet samt att rent allmänt legitimera stödet till SISU. Under året har vi genomfört utvärderingsträffar i de elva kommuner som vi har överenskommelse med. Regionens anslag ska vara minst 400 kkr Under 2015 blir det återigen aktuellt att ta dialogen med regionen och då kommer vi att lyfta fram siffror från 2014 års verksamhet: SISU utvecklar och utbildar våra ungdomar, av våra unika deltagare är drygt 56 procent under 25 år SISU utvecklar och utbildar jämställt, av våra unika deltagare är 46 procent kvinnor och tjejer SISU samverkar med 449 SF-föreningar i Västerbotten. Med dessa styrkor skulle man med fog kunna argumentera för att vi egentligen borde ha mer i ersättning per utbildningstimma än övriga studieförbund. Vi träffar rätt i de viktigaste målgrupperna. Men vi nöjer oss som sagt med lika bra ersättning som övriga. För åren ligger snittet för övriga studieförbund på 12,40 kronor per studietimme, att jämföras med 5 kronor för SISU. Det här gäller även nationellt, där SISU också släpar efter övriga studieförbund. År 2011 fick SISU Idrottsutbildarna 98 kr per studiecirkeltimme. Det genomsnittliga stödet, per studiecirkeltimme, år 2011 för övriga studieförbund var 150 kr. Med detta äskande och vässade argument har vi mött kulturberedningen hos Region Västerbotten samt ett antal politiker med regionalt ansvar. Det är kulturberedningen under ledning av ordföranden Nina Björby (S) som ansvarar för fördelningen av medel till idrotten, studieförbunden samt ett antal kulturinstitutioner. Det omfattande arbetet har inte burit frukt, överhuvudtaget. Beskedet i början av året är förvånande nog att anslagen lämnas orörda även till detta år. Sida 12 av 41