Med bidrag av: Jonas Bergman, Mathias Bäck, Ingela Harrysson, Jens Heimdahl, Leif Jonsson och Lotta Mejsholm

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:110 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda Stockholms län; Uppland; Järfälla kommun; Järfälla socken; Veddesta 2:1; Järfälla 28:2 och 364:1 Louise Evanni, John Hamilton, Linda Lindwall och Johan Runer Med bidrag av: Jonas Bergman, Mathias Bäck, Ingela Harrysson, Jens Heimdahl, Leif Jonsson och Lotta Mejsholm

2

3 UV RAPPORT 2013:86 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda Stockholms län; Uppland; Järfälla kommun; Järfälla socken; Veddesta 2:1; Järfälla 28:2 och 364:1 Dnr Louise Evanni, John Hamilton, Linda Lindwall och Johan Runer Med bidrag av: Jonas Bergman, Mathias Bäck, Ingela Harrysson, Jens Heimdahl, Leif Jonsson och Lotta Mejsholm

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Fax: Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan UPPSALA Fax: Tel.: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:86 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Omslag Brunnen (KG40) undersöks av Tomas Westberg. Foto från nordväst: Anna Östling (U5271_25). Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013

5 Innehåll Inledning 5 Rapportens upplägg 7 Topografi 9 Fornlämningsmiljö och kulturhistoriska förutsättningar 9 Målsättning och frågeställningar 11 Sociala roller 11 Gravfältet 11 Gårdstomten 11 Förändringsskeden 12 Gravfältet 12 Gårdstomten 12 Förhållningssätt och prioriteringar 12 Förändrade förutsättningar 12 Genomförande 14 Undersökningsmetoder/arbetsmoment 14 Gravfältet 14 Gårdstomten 14 Dokumentationsmetoder 14 Dokumentationsstruktur och begreppsapparat för kontexter 15 Analysstrategier 16 Mikrofossilanalys 16 Makrofossilanalys 16 Föremålsbestämningar 16 Osteologisk analys C-dateringar 17 Vedart 17 Analys av kartor och skriftligt källmaterial 17 Fynd och fyndhantering 18 Konservering 18 Förmedling 18 Resultat 19 Gravfältet, Järfälla 28:2 20 Topografi och allmän beskrivning 20 Begravningarna överbyggnad och gravskick 25 Andra strukturer och anläggningar 28 Benen i och utanför gravarna 29 Fynden i och utanför gravarna 30 Kronologi/dateringar 33 Gårdstomten, Järfälla 364:1 35 Topografi och allmän beskrivning 35 Kartor 35 Fasindelning 37 Tolkning av gården och gravfältet i Äggelunda 43 Gårdens utveckling över tid 43 Järnålder 43 Högmedeltid 44 Gustav Vasas fogde på Äggelunda? 45 Tidigmodern modern tid 46 Äggelunda i relation till ortnamnsgruppen -lunda 46 Sociala roller i relation till granngårdar 46 Förändringsskeden relaterade till omvärlden 47 Utvärdering 48 Gravfältet 48 Utvärdering av metod och prioriteringar 48 Måluppfyllelse 49 Gårdstomten 50 Utvärdering av metod och prioriteringar 50 Måluppfyllelse 50 Sammanfattning 52 Referenser 53 Muntliga uppgifter 55 Kartor 55 Administrativa uppgifter 56 Figur- och tabellförteckning 57 Bilagorna presenteras på nästa sida.

6 Bilagorna till UV Rapport 2013:86 presenteras separat på och bifogade på cd i den tryckta rapporten. Bilagor 1. Grav- och anläggningsbeskrivningar, Järfälla 28:2 61 KG9 61 KG11 69 KG12 72 KG13 75 KG15 76 KG16 81 KG17 81 KG19 83 KG24 90 KG25 91 KG28 91 KG29 92 KG32 93 KG33 95 KG35 96 KG36 97 KG51 98 KG55 98 KG70 98 KG71 98 KG73 99 KG KG Fynd i marklager Kontexttabeller, Järfälla 28: Fyndtabell, Järfälla 28: Kontextgruppbeskrivningar med fyndkommentarer och matris Järfälla 364:1 113 Fas C1, yngre romersk järnålder 113 Fas C2, folkvandringstid vendeltid 115 Fas C3, yngre vikingatid äldre medeltid 117 Fas B1 (förhistoriska anläggningar) 122 Förhistoriska fynd från område A 123 Fas A1, högmedeltid 124 Fas A2, 1500-tal 130 Fas A3, B1 (tidigmoderna och moderna anläggningar) och C4, Kontexttabeller, Järfälla 364: Fyndtabell, Järfälla 364: Osteologisk analys, av Leif Jonsson 205 Människo- och djurben från gravfältet i Äggelunda, Järfälla 28:2, Järfälla socken, Uppland 205 Osteologisk analys av gårdstomt, Järfälla 364: Makroskopisk analys av jordprover, och kvartärgeologisk bedömning av odlingshorisonter från Äggelunda gårdstomt, av Jens Heimdahl, UV Mikroskopisk analys av pollen, sporer och parasitägg från Äggelunda bytomt och gravfält, av Jonas Bergman, UV C-analys Vedartsanalys, av Ulf Strucke, UV 273 Järfälla 28:2 273 Järfälla 364: Konserveringsrapporter, av Acta KonserveringsCentrum AB, Stockholm 275 Konserveringsrapport, av Katarina Lampel Konservering av 12 föremål av järn, 12 föremål av kopparlegering, 2 föremål av förgyllt silver samt textilfragment från Uppland, Järfälla sn, Äggelunda, RAÄ 28: Konserveringsrapport, av Karin Lindahl Föremål av trä, läder och bärnsten från Up, Järfälla sn, Äggelunda, RAÄ 28:2 och 364: Konserveringsrapport, av Karin Lampel och Susanne Heimel Konservering av 9 föremål av kopparlegering, 2 silverföremål och 2 föremål av bly från Up, Järfälla sn, Äggelunda, RAÄ 364: Konserveringsrapport, av Katarina Lampel 317 Konservering av 38 järnföremål (F248, F260, F270, F278) från Uppland, Järfälla sn, Äggelunda, RAÄ 364:1 och RAÄ 28: Konserveringsrapport, av Katarina Lampel 336 Konservering av F602, blyplomb från Uppland, Järfälla sn, Äggelunda, RAÄ 364:1 336 Konserveringsrapport, av Katarina Lampel 338 Konservering av 17 järnföremål, 9 föremål av kopparlegering och 1 föremål av bly från Uppland, Järfälla sn, RAÄ 364:1, Äggelunda gårdstomt Myntbestämningar från Järfälla 364:1, Äggelunda bytomt, av Monica Golabiewski Lannby, Kungliga myntkabinettet (KMK) Keramiken i Äggelunda i relation till tre grannbyar i Järfälla och Spånga, av Mathias Bäck, UV Förmedlingsinsatser, av Lotta Mejsholm Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

7 Inledning Trafikverket projekterar för utbyggnad till dubbelspår av järnvägen mellan Barkarby och Kallhäll. I samband med det planerar även Järfälla kommun för en omläggning av Veddestabron. För att möjliggöra exploateringen undersöktes och borttogs två fornlämningar, Järfälla 28:2, ett gravfält och Järfälla 364:1, Äggelunda gårdstomt (fig. 1 och 2). Efter en upphandling beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län att Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, i samarbete med Arkeologikonsult AB, skulle genomföra undersökningen. Undersökningen har utförts enligt en undersökningsplan, som utformats efter riktlinjer fastställda av länsstyrelsen i en kravspecifikation. Ett visst avsteg från denna undersökningsplan skedde dock under fältperioden (se Förändrade förutsättningar nedan). Länsstyrelsebeslutet togs den 4 april 2011 och fältarbetet utfördes under perioden 20 maj 15 juli Inledning 5

8 Figur 1. Läget för undersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan, blad 606 Södra Stockholm och 607 Norra Stockholm. Skala 1: Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

9 Rapportens upplägg I föreliggande rapport redovisas undersökningen av två separata fornlämningar, ett gravfält och en gårdstomt. Dessa behandlas genomgående under separerande underrubriker, förutom i tolkningsavsnittet, där det finns en kort övergripande diskussion utifrån resultaten från båda fornlämningarna. Även i de flesta bilagorna behandlas de båda fornlämningarna var för sig. Oförutsedda förhållanden med större komplexitet och omfång på gravfältet än beräknat, har medfört en något haltande tolkningsdel, där diskussioner kring gravfältet prioriterats ned, till förmån för en mer omfattande dokumentation i bilaga 1, 2 och 3 (se vidare kapitel Förändrade förutsättningar). Rapporten innehåller förhållandevis omfattande bilagor som är viktiga för att från grunden kunna följa och kontrollera våra resonemang i inlagan. Bilagorna 1 och 4 innehåller således detaljerade beskrivningar och kommentarer kring de stratigrafiska kontexternas karaktärer och relationer, samt en redovisning av dessas fyndinnehåll och resultat av provtagning. För gårdstomten är dessutom samtliga kontexter redovisade i matriser, för de som vill följa resonemangen enligt denna form (bilaga 4). Bilagorna innehåller figurer i form av planer, diagram och avbildningar av fynd med mera, som det finns hänvisningar till i inlagan, och som det underlättar för läsandet att ha till hands. I bilagedelen finns även olika specialstudier och analyser som bidragit till den bild av platsen som lyfts fram i inlagan. Inlagan bör således betraktas som en tolkande sammanfattning av resultat som bygger på en mer grundläggande dokumentation som redovisas i bilagedelen. Samtidigt tror vi att specialstudierna också bör kunna användas som separata och oberoende delresultat i andra sammanhang. Vi som skrivit inlagan och ansvarar för rapportens upplägg har deltagit under hela det arkeologiska fältarbetet. Provtagningen har utförts i samråd med eller utförts av samma personer som skrivit respektive analys (bilaga 8 och 9). Rapportens upplägg 7

10 Undersökningsområde Undersökt och borttagen fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS Undersökt och borttagen fornlämning enligt FMIS Järfälla 239:1 Ålsta gamla tomt Herresta gamla tomt Trasgärdet Barkaby flygplats Linddalen Järfälla 29:1 Veddesta BARKARBY Järfälla 29:2 Kvarn- backen Dragonbacken Äggelunda Järfälla 28:1 Kalvshälla gamla tomt Järfälla 251:1 VEDDESTA Järfälla 28:2 Järfälla 364 BARSBRO KYRKBYN * Järfälla kyrka g g g g g Kyrkbyn gamla tomt g g g g Eriksberg Hjulsta gamla tomt Spånga 249:1 g Barkarby Vålberga g g BJÖRKEBY Björkeby gamla tomt 8 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda Figur 2. Undersökningsområdet samt fornlämningar enligt RAÄ, FMIS markerade på g g g gg utdrag ur Fastighetskartan, blad 10I 7d Spånga. Skala 1: g g g g g g g Fornborg m

11 Topografi Äggelunda i sydöstra delen av Järfälla socken har haft ett bra kommunikationsläge (jfr strandnivåkarta, bilaga 9). Gårdens ägor med gravfältet som högsta punkt skjuter fram från nordväst och överblickar Järfällas centrala järnåldersbygd runt sockenkyrkan. Gravfältet låg kring krönet i norra delen av ett impediment, medan gårdstomten låg i den flackare södra delen (fig. 3). Nedanför impedimentet i sydöst mynnar Barkarbyån i Bällstaån en större vattenled som i sin tur mynnat i Mälaren åt sydöst via Spånga (jfr även Grönwall 2009). Namnet Äggelunda anses vara naturbeskrivande och syfta på en eklund (Calissendorff 1986:146). Namngivningens ålder är dock inte känd (se vidare kapitlet tolkning). Fornlämningsmiljö och kulturhistoriska förutsättningar Det första skriftliga omnämnandet av Äggelunda är från Äggelunda utgjorde då ett kyrkohemman om 11 öresland. Bebyggelseläget är känt i kartmaterial från 1600-talet och var bebyggt fram till 1950-talet. Undersökningsområdet var kringgärdat av exploaterad mark, vilket gör att fornlämningarnas egentliga avgränsningar och ursprungliga närmiljöer varit svårbedömda (fig. 3). I förundersökningsrapporten antogs att gravfältet omfattade 17 brandgravar från vendel- och vikingatid och på gårdstomten påträffades anläggningar och fyndförande kulturlager som kunde dateras till vikingatid medeltid (Grönwall 2009). Figur 3. Undersökningsområdet från sydöst, fotograferat från motorskärmflyg. Foto: Can Burcin Sahin LCProBild, (U5271_1). Topografi 9

12 Tre gravfält är tidigare kända inom eller gränsande till gårdens ägor, varav två ( Järfälla 29:1 och 29:2 och 29: 3) är undersökta och daterade till folkvandringstid vendeltid (29:1) och vendel vikingatid (29:2 och 29: 3). Det framgår inte explicit i rapporteringen men möjligen har senvikingatida skelettgravar påträffats inom Järfälla 29:2 och 3 (jfr Sjösvärd 1987:10). En runsten som påträffats i sekundärt läge och ställts upp på Äggelunda gårdstomt ( Järfälla 28:1) har troligen haft sin ursprungliga plats vid ett vad över Barkarbyån, utmed vilken ett flertal runstenar har placerats vid byarna Veddesta, Skälby och Skylsta. Sannolikt kan runstenen knytas till Äggelunda och spegla ägoförhållanden, såväl som ett religionsskifte under 1000-talet. Vid tre av Äggelundas granngårdar, Herresta, Hjulsta och Kalvshälla, har större undersökningar av både gravfält och bytomter utförts på senare år (Bratt 2001 och 2005, Lindblom & Spijkerman 2009, Andersson 2010, Dardel m.fl. 2010). En översikt över både fornlämningar och naturmiljöer i Järfälla finns i Järfällaboken och i Järfällaboken II, band 1 (Gustafsson j:r 1957 och 1986). Utifrån det kunskapsläge som var aktuellt efter att förundersökningen utförts, diskuterades i den nu aktuella undersökningsplanen hur undersökningsresultaten skulle kunna relateras till de närmaste omgivningarna i ett kulturhistoriskt sammanhang, vilket rekapituleras och sammanfattas nedan. Före undersökningen fanns hypotesen att Äggelunda var en avgärda enhet till Veddesta i väster, tillkommen under folkvandringstiden (Sjösvärd 1987:20). Den diskussionen har vi kunnat nyansera och föra vidare utifrån det nya källmaterialet, med jämförelser mot närbelägna gårdars ägor. Man har tidigare konstaterat att gravfält tillhörande en och samma bebyggelse avlöst varandra över tid (t.ex. Hjulsta och Kalvshälla). Men det finns också exempel på att man bytt gravplats samtidigt som den etablerade gårdens bebyggelse strukturerats om (Hjulsta, men sannolikt inte Kalvshälla). Tack vare de tidigare undersökningarna vid granngårdarna och även i omlandet med exempel på flera samtida gravfält inom en och samma enhet, fanns det goda möjligheter att se huruvida gravfältens inbördes tidsställning och lokalisering över tid kunde belysa bebyggelsens karaktär. Tack vare materialet från Hjulsta, Kalvshälla och Herresta fanns också goda utsikter att gravfälten i kombination med bebyggelsen kunde visa på sociala skillnader och nätverk mellan gårdarna. Vissa gravfält har nyttjats under längre tid och har en horisontell stratigrafi. Det har bl.a. iakttagits vid Kalvshälla. I Hjulsta däremot verkar gravfälten ha använts i kortare perioder och en horisontell stratigrafi saknas. Skillnaderna kan tänkas vara kopplade till gårdarnas karaktär, ägoförhållanden och sociala status eftersom Kalvshällas bebyggelse inte förändras lika tydligt som Hjulstas. En annan infallsvinkel är gravgodsets sammansättning på de olika gravfälten som kan ge en bild av de sociala nätverken. På Hjulstas gravfält har t.ex. iakttagits tidsmässiga kvalitativa förändringar i de utåtriktade kontakterna, som inte är lika tydliga i Kalvshälla. På alla med Äggelunda jämförbara platser inom närområdet, har både gravar och bebyggelse från yngre järnåldern och medeltid konstaterats. Det fanns därmed en unik möjlighet att besvara frågor rörande sociala roller, relationer i ett grannperspektiv och i detta sammanhang, Äggelundas egenart. Materialen är också direkt jämförbara då undersökningarna är gjorda nyligen med likartade metoder. Resultaten från undersökningarna av de intilliggande bytomterna visar att det finns en boendekontinuitet från yngre järnåldern. Vid Hjulsta och Kalvshälla saknades lämningar från 1400-talet, vilket kan bero på att bebyggelsen flyttats inom gårdstomten. Det fanns en rörlighet i bebyggelsens lokalisering över tid, men den återfinns ofta inom eller nära de kända bebyggelselägena enligt äldre kartmaterial. Arkeologiskt material från bebyggelse och gravfält antyder sociala skillnader mellan/inom gårdarna under åtminstone vikingatid och tidig medeltid. Herresta var en bondgård som också hyste trälar och Hjulsta en stormannagård. Runstenen i Äggelunda tyder på gårdens status som självägande. Social tillhörighet på dessa gårdar bör problematiseras och nyanseras. Klart är att det råder olika förhållanden i den vikingatida och den medeltida perioden. 10 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

13 Målsättning och frågeställningar Den övergripande målsättningen har varit att förstå Äggelundas egenart och plats i ett lokalt socialt nätverk. I undersökningsplanen ställdes ett antal frågor med syfte att diskutera detta. Tidigt i fältarbetet blev det emellertid tydligt att gravfältet hade en annan omfattning och karaktär än den som hade förväntats med utgångspunkt i förundersökningen. Gravfältet hade beräknats att bestå av cirka 20 väl avgränsade stensättningar, men antalet gravar visade sig vara svårt att kvantifiera och relatera gentemot ordinära och normerande stensättningar av yngre järnålderstyp. Det som framkom var flera gravgömmor och spridda brända ben utan överbyggnader i form av väl definierade stensättningar och ytor mellan gravarna där stenmaterialet tycktes vara manipulerat. Det var särskilt tydligt att gravsättningarna bara utgjorde en del av eller en aspekt av en komplex plats, vilket inte var uppmärksammat efter förundersökningen (jfr Grönwall 2009). För att kunna förstå och fånga fornlämningens komplexitet med både gravar och lämningar efter ritualer stod det klart att det skulle krävas ett öppet förhållningssätt med en noggrannare undersökning av alla ytor mellan de tydligt avgränsbara stensättningarna. De nya insikterna, liksom det faktum att lämningar även påträffades utanför den avgränsning som fastställts i samband med förundersökningen, medförde också att det var motiverat att vidga undersökningsområdet i kanterna. Redan i ett tidigt skede av fältarbetet kalllades därför länsstyrelsen i Stockholms län till diskussioner om hur tillgängliga resurser skulle fördelas och huruvida det var motiverat att skjuta till extra resurser. Dessa diskussioner ledde till att förutsättningarna och målsättningen för gravfältet kom att ändras. Nedan presenteras först de ursprungliga frågeställningar som ställdes i undersökningsplanen och sedan de förändrade förutsättningar som beslutades om under fälttiden. De ursprungliga frågeställningarna är fortfarande i hög grad relevanta för gårdstomten och kan i framtiden vara intressanta att diskutera vad gäller gravfältet. Förutsättningen för att kunna studera gården i det sociala nätverket är att grundläggande frågor är utredda. Dessa rör huvudsakligen bebyggelsens struktur, funktion, samt kronologiska förhållanden. Grundläggande för gravfältet har varit att fastställa när det etableras och eventuella faser samt studera de gravlagdas kön, ålder och gravgåvor. Inför undersökningen valdes två aspekter av särskild betydelse ut att studerats inom projektet: Sociala roller Gravfältet Tidigare undersökningar av Äggelundas granngårdar visar att det går att uttolka skilda sociala sfärer inom och mellan gårdarna. Kan detta iakttas i gravarna? Det finns hypoteser om att Äggelunda är en utflyttning från den intilliggande gården Veddesta. Enligt yngre historiskt källmaterial har både Veddesta och Kalvshälla, som tidvis också ägt Äggelunda, brukats gemensamt. Kan förflyttningen av gravfälten inom Veddesta/ Äggelunda tolkas som en effekt av förändrade ägostrukturer (avgärda enhet från Veddesta?) där den nya enheten/gården manifesteras av ett nytt gravfält och t.ex. uttrycks genom nya gravformer? Kan högen utgöra en s.k. grundargrav alltså den äldsta graven på den nya platsen för gravläggning? Gårdstomten Hur relateras invånarna i Äggelunda till de sociala sfärerna? Går det att urskilja olika sociala strata i boplatsmaterialet, och i så fall vilka? Är en del av befolkningen specialiserad, t.ex. vad gäller hantverk? Målsättning och frågeställningar 11

14 Går det att koppla vissa socioekonomiska samhällsgrupper till vissa byggnadstyper och/eller vissa ytor på gårdstomten? Är samma sociala grupper representerade på gårdstomten och gravfältet? Har Äggelunda samma socioekonomiska bas som granngårdarna? Vad är specifikt för Äggelunda? Enligt yngre historiskt källmaterial har både Veddesta och Kalvshälla, som tidvis också ägt Äggelunda, brukats gemensamt. Har denna samverkan äldre anor? Kan man utifrån det arkeologiska materialet från vikingatid och medeltid spåra samverkan mellan gårdarna? Ingår gårdarna i en samhällshierarkisk struktur på lokalnivå? Förändringsskeden Förändringar i bebyggelsen återspeglar förändringar i jordägande och ekonomiska förhållanden. Viktiga skeden som får stort genomslag på de enskilda gårdarna i Mälardalen är övergången mellan folkvandringstid/vendeltid och sent 900-tal, det senare när Birka går ur tiden och Sigtuna grundas. Gravfältet Kan vi se tidsmässiga förskjutningar inom gravfältet och kan dessa sammankopplas med eventuella förändringar på gårdstomten? Kan vi möjligen se en förändrad gravritual (ex. speciella depositioner eller nya gravformer) i något skede på gravfältet som i tid kan kopplas till ovan nämnda förändringsskeden? Sker förändringar parallellt eller successivt mellan gravfälten inom Äggelunda respektive mellan Äggelunda och granngårdarna? Gårdstomten Hur ska man förstå etableringen av gravar och bebyggelse på den plats som sedermera blir gårdstomt under yngre historisk tid, i ett lokalt perspektiv? Vilken tidsmässig relation finns mellan gravfältet och boplatsen? Etableras båda samtidigt till exempel? Kan man spåra förändringar i bebyggelsen, i så fall när? Kan exempelvis perioder av förändring/ ödeläggelse återspegla förändring/ökad aktivitet på granngårdarna? Kan dessa förändringar relateras till större kända samhällsförändringar? Förhållningssätt och prioriteringar En målsättning var att skapa förutsättningar för ovanstående frågeställningar genom att: Föremålen i gravarna och på gårdstomten dateras och tolkas. Syftet var att materialet skulle ge en bild av Äggelundas gårdsfolk; sociala roller och utåtriktade kontakter samt hur de eventuellt förändras över tid. Studera huruvida gravgodsens sammansättning följer regionala mönster eller speglar de lokala förändringar på familje-/gårdsnivå (som i Hjulsta). Strävan var att integrera frågeställningarna för gravfält och gårdstomt eftersom båda fornlämningskategorierna är nödvändiga för att kunna belysa de aspekter som formulerats ovan. Förändrade förutsättningar Arkeologiskt fältarbete medför alltid överraskningar, som i de flesta fall måste hanteras snabbt och flexibelt. Då det stod klart att gravfältet var mer omfattande och hade en annan karaktär än vad som än vad som var planerat för, presenterades tre olika förslag till länsstyrelsen på förändringar i fältfasens utförande och rapportarbetet och redogjorde även för förslagens konsekvenser. Utifrån förslagen fastställde länsstyrelsen att extra medel skulle tillskjutas för att kunna undersöka nytillkomna anläggningar och ytor. Undantagna från undersökning var emellertid de strukturer som kommit att kallas stenlagda ytor (se nedan). I övrigt skulle fältarbetet genomföras enligt den ursprungliga undersökningsplanen med undantaget att rensning av tydliga gravar och ytorna mellan dessa nedprioriterades. Inga extra medel gavs för avrapporteringen av gravfältet. Istället omprioriterades ambitionsnivån för rapportarbetet efter beslut av länsstyrelsen till att endast omfatta en redovisning av hela det undersökta materialet, utan vidare bearbetning eller jämförande 12 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

15 analyser. De tidigare frågeställningarna rörande gravfältet kom att tonas ned och målsättningen med undersökningen och rapporten var främst att göra materialet tillgängligt för framtida forskning. I den mån det varit möjligt inom ramen för projektet har vi emellertid försökt beröra vissa av frågeställningarna i rapporten. Bland annat har det gjorts enklare jämförande analyser vad gäller de mest intressanta fynden från gravfältet i daterande syfte. De förändrade förutsättningarna för gravfältsundersökningen kom i sin tur att medföra att gravfältet inte kunnat beaktas fullt ut i den planerade integrerade tolkningen av gravfält och gårdstomt. För gårdstomten har framför allt tidsdjupet vidgats, jämfört med vad som var känt efter förundersökningen. Bebyggelselämningar med dateringar från yngre romersk järnålder och fram till 1500-talet har dokumenterats i samband med den nu aktuella undersökningen. Även om frågeställningarna ursprungligen utgick från bebyggelse från den mellersta delen av detta tidsspann, framstår de fortfarande som fullt gångbara. För bebyggelsens äldsta faser och för 1500-talsfasen är dock jämförelsematerialet från gårdarna i närområdet av mindre omfattning. Målsättning och frågeställningar 13

16 Genomförande Undersökningsmetoder/arbetsmoment Gravfältet Arbetet inleddes med en översiktlig kartering i syfte att fånga de synliga gravarnas ursprungliga storlek samt topografiska element. Även eventuella skador karterades. Jämsides påbörjades avbaningen av gravfältet ner till anläggningsnivå. Det visade sig snart att den ursprungliga omfattningen av gravfältets storlek inte stämde så efter samråd med länsstyrelsen utökades schaktningen och gravfältet kom att bli nästan dubbelt så stort, cirka m 2. Efter avbaningen rensades synliga gravar översiktligt inför fotografering och undersökning. Mindre ytor och stenpackningar vars funktion var oklar, grovrensades innan undersökning. Jämsides med avbaning och rensning metalldetekterades gravfältet. Gravarna lod- och snedfotograferas löpande i samband med undersökningen. Två omgångar med flygfoton från motorskärmflygare togs också av gravfältet. Bilderna rektifierades och utgjorde bitvis grund för schaktplaner. Vad gäller gravarnas överbyggnader dokumenterades förutom utbredning i plan speciella konstruktionsdetaljer såsom kantkedja, mittblock, fyllning, stenpackning och störningar separat. Anläggningarna grävdes stratigrafiskt. Alla separata konstruktionsdetaljer dokumenterades som en separat enhet men relaterades till varandra. Enstaka stenar i gravarnas överbyggnad mättes in för att användas som referenspunkter vid rektifiering av lodfoton. I enlighet med de ursprungliga frågeställningarna lades fokus vid den inre konstruktionen, gravgömman, i syfte att fånga den gravlagdes sociala ställning, tolkat utifrån fyndinnehåll, könstillhörighet och ålder. Materialet vattensållades. Osteologisk kompetens fanns att tillgå under hela fältarbetet. Gårdstomten Inledningsvis schaktades hela gårdstomten, en yta som ungefär motsvarar förundersökningens områden B (södra delen), C, D och E. Denna yta uppgick till cirka m 2. Schaktningen gjordes stratigrafiskt ner till kulturlager eller konstruktions-/anläggningsnivå. Där inga kulturlager, konstruktioner eller anläggningar påträffades skedde schaktningen ner till orörd markyta. Efter att gårdstomten schaktats fram valdes de ytor som skulle bli föremål för en prioriterad intensivundersökning slutligt ut. Detta skedde efter en avstämning i fält med länsstyrelsen. I samband med schaktnings- och grovrensningsarbetet utfördes en fortlöpande kartering av påträffade sentida bebyggelselämningar. Där så varit möjligt har dessa daterats utifrån det fyndmaterial som då framkommit. Påträffade äldre lämningar undersöktes företrädesvis för hand. Vissa större påförda kulturlager undersöktes mer extensivt. Här grävdes merparten skiktvis med maskin medan mindre delar undersöktes för hand. Fortlöpande har metalldetektering skett med syfte att lokalisera hantverksspill, redskap, mynt och andra föremål som kunnat knytas till bebyggelse på platsen. Anläggningar av typen enstaka stolphål har endast tömts till hälften och snittdokumenterats. Dokumentationsmetoder Alla informationsbärande kontexter; anläggningar, lager, specifika fynd och prover etc. mättes in i plan digitalt med RTK-GPS och bearbetades i Intrasis för vidare bearbetning i ArcGIS-miljö. Kontexterna beskrevs på blanketter med förtryckta kryssalternativ för att undvika långa textbeskrivningar och för att dokumentationen skulle bli enhetlig och tolkades fortlöpande. För gravarna fanns särskilda blanketter med bland annat rutor avseende olika typer av 14 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

17 överbyggnad och inre gravskick. Lodfotograferingen skedde med hjälp av handburen fotostång och kompletterades med snedfoto samt flygfoto. Flygfotot gav även övergripande bilder av läget i landskapet i förhållande till omgivningen. De digitala fotografierna har rektifierats med övrig plandokumentation i GIS-programmet ArcMap. Sektioner har i enstaka fall nyttjats när det maximerat möjligheten att redovisa komplexa stratigrafiska relationer inom och mellan anläggningar (i skala 1:20). Dokumentationsstruktur och begreppsapparat för kontexter Single context-metoden innebär att mindre enheter sammanfogas till en hierarkisk modell. Den kan tilllämpas på varierande detaljnivå i olika sammanhang, och det kan därför vara på sin plats att redogöra för hur det hela varit upplagt i Äggelunda, och vilka begrepp och förkortningar som använts vid denna undersökning. Vi har arbetat med tre nivåer av numrerade kontexter. Första nivån benämndes som stratigrafiska objekt och grupperades i fyra olika grundtyper; nedgrävningar (SN), lager/fyllningar (SL), sten/ tegelkonstruktion (SS) och träkonstruktioner (ST). Samtliga stratigrafiska objekt finns listade i tabeller och för gårdstomten även redovisade i matrisform (bilaga 2, 4 och 5). De stratigrafiska objekten har förts till övergripande kontextgrupper (KG). Dessa består av ett varierande antal stratigrafiska objekt och kan t.ex. utgöra en grav eller ett hus. En kontextgrupp kan också bestå av en lösare sammansättning av ett antal nedgrävningar eller lager som förmodas ha likartade funktioner och dateringar, t.ex. härdar. Enklare sammansatta konstruktioner som t.ex. stolphål har däremot inte sammanförts till numrerade kontextgrupper. Inom gårdstomten har kontextgrupperna i sin tur sammanförts till övergripande, men områdesvis separerade och i vissa fall parallella, faser. Att faserna uppdelats områdesvis motiveras av att delområdena är rumsligt helt åtskilda. För gårdstomten finns beskrivningarna av kontextgrupperna i kronologiskt ordning i bilaga 4. I inlagans resultatkapitel sammanförs kontextgrupperna till sammanhållna och sammanfattade fasbeskrivningar. Med grävenhet menas en artificiellt avgränsad del av ett stratigrafiskt objekt. Sådana enheter har skapats i vissa fall av undersökningstekniska skäl, t.ex. då ett stratigrafiskt objekt delundersökts eller undersökts på olika detaljnivå i olika delar. De har också använts som fyndinsamlingsenhet för massmaterial. Genomförande 15

18 Analysstrategier Arkeologisk och stratigrafisk analys har använts för att både i fält- och i rapportarbetet besvara de grundläggande frågeställningarna och för att studera ovan nämnda teman. Gravmaterialet lämpar sig utmärkt för att tidfästa olika förändringsskeden som direkt berör även gårdstomtens bebyggelselämningar och fyndmaterial. Frågeställningarna i detta projekt har i hög grad varit beroende av att vi har kunnat fastställa en god kronologi på både gården och gravfältet. Daterbart fyndmaterial har kompletterats med 14 C-dateringar med så hög kvalitet som möjligt inom ramarna för ett väl utfört stratigrafiskt arbete. Metodiskt har detta skett genom ett problembaserat urval av de prov som tagits ur enskilda anläggningar och att dessa i första hand relaterats till befintlig stratigrafi och i andra hand till kontextuella samband. Därför har vi undersökt ytor med bevarad stratigrafi med hjälp av single-context metod. Framför allt har denna metod tillämpats inom och i direkt anslutning till de byggnader som framkommit på gårdstomten. Allmänt sett har arkeobotanisk metod i första hand varit ett redskap för stratigrafiska och kronologiska slutsatser och som ett led i funktionsbestämningar inom gårdstomten. Detta gäller även vedartsbestämningar som också nyttjats för den stratigrafiska analysen. Främst har dock syftet varit att välja ut material för 14 C-analysen. Gemensamt för samtliga analyser har varit att provmaterialet måste härröra från stratigrafiskt slutna kontexter som också har kunnat dateras. För att använda stratigrafin som ett källkritiskt verktyg och för att undvika kronologiskt blandade material har kvartärgeologisk kompetens tidvis varit närvarande i fält. Erfarenhet har visat att pilotanalyser av jordens makroskopiska innehåll redan i fält, breddar fälttolkningen och ger en god grund för prioriteringar. Mikrofossilanalys I undersökningsplanen föreslogs att mikrofossilanalys, framför allt pollenanalys, skulle testas i gravsammanhang. Försöket skulle göras på den största graven, som innan undersökning benämndes hög. Provtagning skulle ske i den förmodade manteln. Då förutsättningarna ändrades för denna grav, nedprioriterades provtagning initialt. Dock valde vi att göra ett försök att testa metoden, som en internt debiterad metodutveckling (se bilaga 9). Syftet var att få en uppfattning om lokal vegetation och markutnyttjande, men även indikationer på rituellt deponerade växter. Provtagning skedde på flera stratigrafiska nivåer i det som visade sig vara en kammargrav. Som komplettering till makrofossilanalysen av materialet från den välbevarade brunnen på gårdstomten, utfördes även en pollenanalys eftersom denna ansågs hysa mycket bra förutsättningar för ett lyckat provsvar. Analysmetoden får räknas som relativt oprövad i liknande kontexter och har i dessa fall visat sig ha potential att tillföra relevanta data till de arkeologiska tolkningarna (bilaga 9). Makrofossilanalys Makrofossilanalys har använts för funktionsbestämningar och för att belysa näringar på gårdstomten. Växtmaterial har också använts i den socioekonomiska analysen (bilaga 8). Föremålsbestämningar Föremålen är väsentliga att datera och tolka. Syftet har varit att materialet ska kunna ge en bild av Äggelundas gårdsfolk; sociala roller och utåtriktade kontakter samt hur de förändrats över tid. En särskild studie med jämförelse mot ett urval av andra undersökta gårdsmiljöer har gjorts av gårdstomtens keramikmaterial (bilaga 14). Keramik är ett allmänt men 16 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

19 varierat material som kan ge indikationer angående den materiella standarden i stort för olika platser. Vad gäller gravfältet och i synnerhet kammargravens fynd, hade dessa förtjänat en mer omfattande föremålsanalys med fördjupande jämförelser. De förändrade förutsättningarna under fältarbetets gång resulterade i att inga medel kunde avsättas för detta (se ovan). Osteologisk analys För temat sociala roller utgör det osteologiska materialet en väsentlig del. En osteologisk analys har utförts på hela gravmaterialet med syfte att bestämma kön, ålder, antal individer och förekommande djurarter (bilaga 7). Osteologisk analys har även använts för att studera socioekonomisk status i materialet från gårdstomten, så som kronologiska skillnader och likheter mellan olika faser rörande konsumtion och ekonomi. 14 C-dateringar Vi har valt att 14 C-analysera för ändamålet lämpligt urval av brända ben, fröer och träkol från säkra kontexter (bilaga 10). Syftet med dessa har varit att snäva in dateringarna. Det sparsamma och svårdaterade fyndmaterialet från yngsta järnålder behöver kompletteras och stödjas av absoluta dateringar. Det finns ett välkänt problem med att utnyttja 14 C-metoden för lämningar från senare delen av yngre järnålder och medeltid. En väl utvecklad kontextuell dateringsmetod har därför använts (Bäck & Strucke 2003:19 25). Den går ut på att de arkeologiska tolkningarna används för att minska de felmarginaler som 14 C-metoden har när det gäller den aktuella tidsperioden. Den kronologiska utvärderingen av analyserna har byggt på en helhetssyn där grunden utgjorts av de stratigrafiska relationerna på platsen, inklusive daterbara fynd och 14 C-dateringar. För att skapa denna gemensamma kronologiska plattform har kalibreringsprogrammet OxCal använts. Programmet utnyttjar en s.k. Bayeansk analys för att kombinera kronologiska data och göra en samlad sannolikhetsbedömning. Vedart Nio vedartsanalyser har utföras i syfte att välja ut material för 14 C-analys (bilaga 11). Analys av kartor och skriftligt källmaterial Före undersökningen var en av målsättningarna att utifrån en fördjupad analys av kartor och skriftligt källmaterial diskutera samverkan och relationer mellan de närliggande gårdarna. Den arkeologiska undersökningen påvisade bebyggelselämningar av ovanlig karaktär och ett delvis exklusivt fyndmaterial från 1500-talet. Av den anledningen riktades denna analys i första hand mot det skriftliga källmaterialet angående Äggelunda. Avsikten var att diskutera om det kunde finnas en logisk koppling mellan den i arkeologisk mening udda bebyggelsen och hur Äggelunda och dess invånare omnämns i skriftligt källmaterial. Resultaten från denna analys används som en integrerad del av tolkningen av gårdstomten. Analysstrategier 17

20 Fynd och fyndhantering Förmedling Samtliga registrerade fynd finns listade i tabeller (bilaga 3 och 6). För gravfältet redovisas och kommenteras de viktigaste fynden i inlagans resultatkapitel. För gårdstomten finns motsvarande grundläggande information i bilaga 4, knuten till respektive kontextgrupp. Fynden benämns i löptext med F(nr). I fyndtabellen finns angivet i vilken kontext fynden påträffats och koordinater som anger positionen. De fynd som inte mätts in separat i fält har fått koordinater från mittpunkt från närmast övergripande kontext. Massmaterial av typen bränd lera, järnfragment obestämbart eller dylikt, har gallrats ut och kasserats efter sedvanlig registrering. I vissa fall har sådana fynd endast gåtts igenom översiktligt och vägts, före kassering. Osteologiskt material har separerats från övriga fynd och finns listat i två tabeller i anslutning till de osteologiska analyserna (bilaga 7). Parallellt med undersökningen har två av arkeologerna även jobbat med förmedlingen av grävningsresultaten till allmänhet och skolklasser (bilaga 15). I deras verksamhet har barn och unga varit den målgrupp som haft högsta prioritet. Förmedlingen har skett i samarbete med Järfälla kommun och hembygdsföreningen. Konservering Konserveringskostnaderna för gravfältet var avsedda endast för konservering av förhistoriskt material. Föremål såsom nitar, broddar och liknande av järn har prioriterats bort, av kostnadsskäl. Även för gårdstomten har hårda prioriteringar gjorts, där framför allt bruksföremål som t.ex. knivar, men även andra föremål som t.ex. vissa söljor har valts bort. Huvudsakligen har föremål som knyter an till och är relevanta för våra frågeställningar rörande social status prioriterats, men även andra för tidsperioden typiska artefakter har konserverats (bilaga 12). Som hjälp för urvalet röntgades även metallföremål före konservering. Metallfynd som inte konserverats har kasserats efter registrering. Länsstyrelsen har i efterhand tillskjutit medel för konservering av ett antal av de föremål som inte fick plats i det ursprungliga urvalet (sist i bilaga 12). 18 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

21 Resultat I detta avsnitt av rapporten kommer undersökningsresultaten från de båda fornlämningarna att redovisas separerade, efter en sammanfattande kvantifiering av data. Undersökningen berörde avbanade ytor på sammanlagt m 2, fördelat på m 2 på gravfältet och m 2 på gårdstomten. Fältarbetet innefattade sammanlagt 634 undersökta och dokumenterade arkeologiska kontexter. Dessa har grupperats ihop till 70 övergripande kontextgrupper (tab. 1). Fyndmaterialet består av 588 registrerade fyndposter, efter utsortering av massmaterial och obestämbara fragment (tab. 2). Tabell 1. Sammanställning av undersökta ytor och antal registrerade kontexter vid undersökningen. Tabell 2. Samtliga fyndposter från gravfält och gårdstomt fördelade på sakord. Sakord Antal fyndposter Sakord Antal fyndposter Agraffknapp 5 Lerklining 4 Amulettring 2 Ljushållare 1 Avslag 1 Lod 1 Bearbetat 4 Löpare 8 Beslag 6 Malsten 1 Beslagsring 1 Mejsel 1 Bleck 5 Mynt 28 Bränd lera 8 Nål 3 Brodd 7 Näver 1 Bryne 26 Nit 26 Bultlås 1 Nitbricka 2 Eldslagningsflinta 10 Nyckel 5 Fibula 1 Obestämd 4 Fingerborg 2 Pärla 35 Fingerring 1 Pilspets 6 Flöjt 1 Plomb 1 Flöte 1 Pryl 1 Föremål 9 Redskap 2 Gångjärn 2 Remändbeslag 2 Gjutform 1 Ring 2 Glättsten 2 Sisare 1 Gryta 1 Sked 1 Halvfabrikat 1 Sko 1 Handtag 2 Sköldbuckla? 1 Hästsko 6 Slagg 1 Hästskosöm 4 Slipsten 7 Hyska 3 Smälta 3 Islägg 1 Sölja 10 Järnten 1 Spänne 1 Kam 9 Spegel 1 Kärl 174 Spelbricka 14 Klädesplomb 1 Spik 11 Knapp 5 Sporre 5 Kniv 19 Ströning 2 Krampa 5 Svärdsknapp 1 Kritpipa 1 Syl 2 Krok 1 Tegel 1 Kula 2 Textil 1 Kvarn 20 Torshammare 1 Laggkärl 1 Torshammarring 1 Lekare 1 Vävtyngd 2 Lera 3 Vikt 1 Saknar sakordsbestämning 28 Summa fyndpost 588 Undersökt yta (m 2 ) Nedgrävning Lager/ fyllning Sten/ tegelkonstruktion Träkonstruktion Kontextgrupp Gravfält Gårdstomt Totalt Fas Resultat 19

22 Gravfältet, Järfälla 28:2 Topografi och allmän beskrivning Gravfältet var placerat på en avlång höjd (N S) ovanför och norr om gårdstomten och exponerade åt samtliga väderstreck (fig. 4). Topografiskt utgjordes höjden av två krön, ett i norr och ett i söder, med en svacka emellan. Höjden sluttade kraftigt åt såväl öster som väster och i norr fanns en lång sluttning ned mot järnvägsspåret. Synlig före undersökning var gravfältets största grav som låg på höjdens norra krön, samt några lägre förhöjningar i sadelläget mellan de två krönen. Vid sökschaktningen i samband med förundersökningen påträffades sammanlagt 12 stensättningar som tolkades som gravar (Grönwall 2009). De flesta låg i sadelläget, men ett par påträffades även strax norr om den stora kröngraven. Bedömningen var att ytterligare fem gravar skulle kunna påträffas, huvudsakligen brandgravar från mellersta eller yngre järnålder. Några av dessa stenpackningar kunde bekräftas i samband med den särskilda undersökningen, men fem stycken kom att helt utgå då de visade sig utgöra naturliga stensamlingar (KG665, KG704, KG1161, KG1173 och KG1182). De två stenpackningarna norr om kröngraven (KG10108 och KG888) visade sig utgöra en del av en terrasskant (KG22). I samband med avbaningen påträffades emellertid ytterligare stenansamlingar, huvudsakligen i sadelläget, men även norr om kröngraven. Liksom med stenansamlingarna som var kända från förundersökningen visade sig vissa av dessa vara naturliga. Bland de konstaterade lagda stensättningarna fanns det vissa som var mycket gravlika medan andra var svårare att avgränsa. Vid undersökning visade det sig att några av de mer gravlika stenpackningarna inte innehöll någon begravning, medan vissa av de mer otydliga gjorde det. Slående redan i samband med avbaningen var även att det fanns flera gravar som saknade tydliga överbyggnader i form av stensättningar. Begravningar hade istället skett invid block och mindre stenar eller som strödda ben inom vissa områden. Dessa begravningar var inte synliga före avbaning och var även efter schaktning mycket svåridentifierade. Det visade sig att slänten i norr, som vid förundersökningen antogs sakna gravar, innehöll flera sådana begravningar. Det var således nödvändigt att vidga undersökningsytan norrut, samt åt öster och väster, jämfört med den utifrån förundersökningen förmodade utbredningen. Den stora kröngraven visade sig vid undersökningen utgöra en kammargrav som sannolikt innehållit en jordbegravning, även om inga ben fanns bevarade. De övriga begravningarna var samtliga brandbegravningar. Förutom de mer gravlika stenpackningarna påträffades ett antal ytor som var mer eller mindre täckta av sten, i förhållandevis likartad stenstorlek. Dessa återfanns främst på gravfältets östra delar. Stenarna visade sig vara ditlagda, ibland mellan större block. På grund av de prioriteringar som gjordes av länsstyrelsen (se ovan) undersöktes inte dessa ytor. Det fyndmaterial som ändå påträffades vid schaktning och viss rensning var mycket begränsat och bestod av bränd eller smältlera. Inom gravfältet uppträdde också andra mer eller mindre tydliga lager. I den norra delen av gravfältet iakttogs bl.a. ett till synes avsvett marklager som bedömdes vara en äldre markhorisont. I detta lager påträffades spridda brända ben, keramik och bränd lera. Lagret syntes främst norr och nordväst om terrassen. Relationen stratigrafiskt till närbelägna gravar/begravningar är dock något oklar eftersom lagret skiftade i karaktär och bitvis var så tunt att det kan ha rensats/schaktats bort. Detta lager har ej avgränsats (fig. 5). I den södra delen av gravfältet påträffades ett lager som i det närmaste kan beskrivas som ett kulturlager. Lagret kunde iakttas tydligast i den sydöstra delen och var där mellan 0,05 0,2 meter tjockt. Här grävdes också en provruta. Lagret var bitvis rikligt fyndförande i ytan och innehöll keramik, brända ben, bränd lera och enstaka andra föremål såsom pärlor och föremål av järn. Dessvärre gick lagret ej att avgränsa på grund av att rensningsmomentet nedprioriterades. I samband med slutavbaningen iakttogs ytterligare ett marklager omedelbart söder om kammargraven. Huruvida detta lager är detsamma som kulturlagret eller inte har inte gått att avgöra vare sig stratigrafiskt eller okulärt. Ett område som skiljde ut sig var en svag, nordlig slänt i gravfältets allra sydligaste del. Slänten var belägen vid det höjdparti som anslöt till gårdstomtens norra del. Höjdpartiet var kraftigt påverkat av sentida aktiviteter och undersöktes mycket extensivt. Dock framkom ett lager med förhållandevis rikligt med brända ben och fynd, i sluttningen mot gravfältet. Lagret hade samma konsistens som ovan nämnda kulturlager i denna del av gravfältet men särskilde sig genom en större fyndmängd. 20 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

23 Grav Grav? Stenpackning utan grav Härdgrop Sotfläck Terrasskant Skärvstenslager Stenlagd yta Block Berg i dagen Y X Figur 4a. Schaktplan över gravfältet Järfälla 28:1, med numrerade kontexter. Skala 1: Y X m Resultat 21

24 Figur 4b. Flygfoto över gravfältet Järfälla 28:1, efter rensning. Norr är uppåt i bild. Jämför utsnittet med schaktplan fig 4a. Foto: Can Burcin Sahin LPCProBild. 22 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

25 Ben Keramik Silver " Brons Järn Glas " Stenartefakt Harts " Slagg Bränd lera " Y X " " " 9 " Y X " 28 " " " " " " " 13 " 0 10 m Figur 5. Plan över spridningen av fynd och ben som ej kan knytas till en gravkonstruktion eller annan anläggning inom gravfältet Järfälla 28:1. Skala 1:300. Resultat 23

26 Tabell 3. Gravsammanställning med gravskick, konstruktionsdetaljer, fynd och dateringar. Anl.nr Överbyggnad Antal bendepositioner Gravskick Benbehållare Artefakter Djurben Datering 9 Stensättning Kammargrav/skelett-grav? Svärdsknapp, ädelmetallbleck, spelbrickor, glas, fibula, remändesbeslag, nål?, pilspets, nitar, bryne, löpare m.m. 11 Domarringsliknande stenansamling 2 Brandgrop och brandlager Agraffkappar, pärlor, kam, bronsfragm., järnfragm., keramik, harts Häst, svin, får/get, däggdjur AD 12 Sensättning 2 Brandlager Kniv, amulettring, pärlor, nit, keramik Hund, får, fågel? AD P5 13 Stensättning 1 Brandlager Nitar, kam, pärla, keramik, bränd flinta 15 Stensättning 2 Brandlager och urnegrav Keramikkärl Pärlor, kammar, brodd, nitar, keramik, slagg?, vridkvarn, underliggare 16 Domarringsliknande stenansamling Folkvandringstid andra hälften av folkvandringstid Häst, hund, nöt, får/get Vendeltid tidig vikingatid utifrån brandlagret? Häst, hund, nöt?, däggdjur AD P5 2 Benlager? 17a Stenpackning 1 Enstaka brända ben? 17b Stenpackning/locksten 1 Enstaka brända ben? 17d Locksten 1 Enstaka brända ben? 17e Utan markering 1 Enstaka brända ben Keramik Yngre än AD 19 Stensättning 2? Urnegrav/spridda brända ben Hartstätat kärl Nöt? AD 22 Terrassing/utan markering/stenring 24 Domarringsliknande stenansamling med mittblock 12 Brandlager/spridda brända ben och urnegrop Keramikkärl Torshammarringar, keramik, broddar, nitar, kam, kopparring, bryne, harts, spikar, slagg Häst, hund, katt, fågel, får/get, svin, nöt, större däggdjur 1 Brandlager Keramik? AD, AD, AD 25 Utan markering 2 Benlager Äldre än KG22, överlagras delvis 28 Blockgrav 2? Brandlager/spridda brända ben Keramik, löpare BC 29 Utan markering 1 Brandgrop Vävtyngd, harts AD 33 Stenring 1 Urnegrav Hartstätat kärl AD 73 Stenring 1 Brandgrop Spikar, järnfrag. Hund? AD 24 Gravfält och gårdstomt vid Äggelunda

27 Dessa till synes udda strukturer på gravfältet är ingalunda några nya fenomen. I bl.a. bearbetningen av lunden i Lunda i Strängnäs (Andersson m.fl. 2008:104) nämns ett flertal platser, framför allt i Finland, som uppvisar samma särdrag som Äggelunda, både vad gäller stenpackningar utan tydliga begränsningar men också fynden som är strödda på marken, precis under torven. Andersson menar att dessa strukturer är betydligt mer uppmärksammade i Finland än i Sverige. Liknande ytor, som i vissa fall har en äldre tidsställning, har iakttagits på gravfält i Mälardalen (t.ex. Engström & Petterson 2005). Begravningarna överbyggnad och gravskick Gravskicket visade sig vara mycket mer varierat och framför allt mer komplext än förväntat. Det har därför varit svårt att på ett traditionellt sätt beskriva gravarna och deras överbyggnader. Vi har medvetet valt att inte närmare fördjupa oss i gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som en grav eller inte (se t.ex. Gansum m.fl. 2004: ). Istället har vi där tveksamhet rått försökt undvika att prata om gravar och istället fokuserat vid begravningar och/ eller depositioner. Även dessa termer borde definieras och avgränsas men detta har inte låtit sig göras inom ramen för denna rapport. Vi har valt att betrakta alla ben, små mängder eller stora, brända eller obrända och djur eller människa, som en eller flera delar av ritualerna i samband med behandlingen av de avlida. Bland begravningarna inom gravfältet var det några som var markerade med tydliga välavgränsade stenpackningar medan andra (de flesta) var mer svårfångade eller helt saknade överbyggnad. En sammanställning av yttre konstruktionsdetaljer och inre gravskick görs i tabell 3, samt beskrivs i detalj i bilaga 1. Att avgränsa depositionerna var mycket svårt i den steniga och blockiga terräng som var naturlig inom området. Det visade sig att man ofta utnyttjat den naturliga terrängen och till exempel deponerat ben intill markfasta block och liknande. Det var också svårt att endast okulärt särskilja ditlagda stenar från markfasta block och själva bendepositionerna framträdde ofta inte förrän vid noggrann handrensning. I vissa områden blev det även vid rensning tydligt att man istället för att lägga dit sten, flyttat om eller kanske till och med plockat bort sten, för att forma en yta för begravning. Det som indikerade att en begravning fanns i området var ofta endast de enstaka brända ben eller keramikfragment som framkom i samband med schaktning. Det som initialt uppfattades som en gravkonstruktion visade sig i flera fall innehålla mer än en bendeposition, vilket också bidragit till svårigheten att avgränsa och att beräkna antalet gravar eller begravningar inom gravfältet. Inom gravfältet påträffades spridda brända ben utanför de identifierade gravkonstruktionerna, framför allt i området nordväst om terrassen kring KG11 och 29, samt i söder kring KG12, 15 och 28 (fig. 5). Dessa kan utgöra medvetna deponeringar. Även tydliga markerade bendepositioner visade sig i några fall endast innehålla ett fåtal brända ben (se nedan). Kammargraven Den allra största graven på gravfältet och en av få anläggningar som dessutom var synlig före undersökning, var stensättningen KG9 (12 m i diam. och 0,8 m hög, bilaga 1, fig ). Graven, eller som det visade sig, kammargraven, var belägen på krönet av den höjd gravfältet var anlagd på och omkring. Vid förundersökningen beskrevs graven som en högliknande stensättning med ett ytligt, omrört brandlager. Dessutom påträffades många recenta föremål och graven var dessutom delvis täckt av ett recent småstenslager. Inför undersökningen av denna grav fanns alltså bilden av en ganska skadad, yngre järnåldershög. Därför beslutades initialt att undersöka den mer extensivt än vad som var planerat. Det visade sig emellertid vid undersökningen att de synliga skadorna främst hade stört överbyggnaden och i mycket liten grad påverkat den inre konstruktionen, själva gravkammaren. Den var uppbyggd som ett jordblandat röse, med flera lager silt och sten om vartannat och med en yttre och en inre kantkedja där den senare omringade själva nedgrävningen till gravkammaren. Denna nedgrävning var rektangulär, cirka 4 1,7 meter stor och 0,8 meter djup. Hörnen i nedgrävningen var rundade, ungefär som om det stått hörnstolpar där som nu var helt förmultnade. Längs ena långsidan syntes i botten färgningar efter störhål och längs den andra långsidan påträffades kolrester med en fiberriktning som tyder på att väggen varit klädd med liggande plankor/trä. Även i botten av kammarens nedgrävning påträffades ett lager med rikligt med kol som kan utgöra brända rester efter kammarkonstruktionen, antingen ett tak som rasat in eller en botten. Tolkningen är att kammaren bränts av innan stenpackningen/överbyggnaden läggs över. Resultat 25