Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg 4 juni 2013 Ersta konferens, Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg 4 juni 2013 Ersta konferens, Stockholm"

Transkript

1 Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg 4 juni 2013 Ersta konferens, Stockholm Tillsammans tar vi nya steg i vårdens och omsorgens utveckling

2 Hur utvecklar vi vårdens och omsorgens kvalitet tillsammans med brukare och patienter? Hur blir ledarskapet en framgångsfaktor istället för ett hinder? Hur skapar vi en kultur där vi vågar fråga? Hur tar vi gemensamt ansvar? Famna - Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg har under de senaste åren utvecklat Värdeforum som en plattform för värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag. Tillsammans har över 600 medarbetare och ledare i 150 förbättringsteam hittat nya arbetssätt för att förbättra för de vi finns till för. Famnas forum för ledarskap och kvalitet 2013 bjuder in till en mötesplats där vardagens hjältar från genomgångna Värdeforumsprogram möter forskare och beslutsfattare, för att tillsammans ta nya steg i vårdens och omsorgens utveckling. Välkommen den 4 juni till en spännande dag med verksamhetsförbättrare från hela landet, forskare från Sverige och USA, beslutsfattare och chefer från en bredd av vårdoch omsorgsorganisationer.

3 Program Registrering och kaffe Tillsammans utvecklar vi vården och omsorgen Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna Leadership and Quality in the Welfare Production of Non-Profit Organisations Duncan Neuhauser, professor, Case Western Reserve University, Cleeveland, USA; chefredaktör, Non Profit Management and Leadership Journal, (på engelska) Leadership and quality in the Swedish context what is at stake? Medverkande: Ingela Holmertz, chef nationell verksamhet, Svenska Röda Korset Tomas Müllern, professor i organisation och ledarskap, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Duncan Neuhauser Samtal på engelska lett av Thomas Schneider Värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag Möt förbättringsteamen vid sina postrar Parallella seminarier, se nedan 1. Brukarinvolvering och ökad helhetssyn i social omsorg Lokal: Norrbysalen 2. Värdeskapande för de mest sjuka äldre Lokal: Clara Eckerströmsalen (bottenvåning) 3. Ledningens roll som möjliggörare Lokal: Bringsalen Lunch Mingel och samtal vid postrarna Konferensen avslutas

4 Talare Ingela Holmertz är chef för nationell verksamhet i Svenska Röda Korset och har innehaft internationella och nationella chefsbefattningar inom Röda Korset i över 15 år. Tomas Müllern är professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Tomas brukar presentera sig som en av få företagsekonomer som har skrivit sin doktorsavhandling om äldreomsorgsorganisationer. För närvarande forskar Tomas om samverkan inom neuropsykiatri och intresserar sig för att studera effekterna av vårdval. Duncan Neuhauser är professor bland annat i medicin och hälso- och sjukvårdens organisation och ledning. Duncan är chefredaktör på tidskriften Non Profit Management and Leadership och knuten till Case Western Reserve University, USA. Postersession: Värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag Under våren 2013 har 10 verksamhetsteam i Famnas Värdforum jobbat med förbättringar i vårdens och omsorgens vardag. Ta del av deras resultat och erfarenheter om hur man kan skapa värde för de vi finns till för. På följande sidor finns teamens postrar.

5 Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid - Genom tydligare checklista och samordnad avstämning - Torbjörn Andersson, Erika Karpati, Jemina Mäkivaara, Birgitta Strömbeck, Victoria Toro Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Danvikshem är ett särskilt boende i Nacka som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades av Gustav Vasa På Danvikshem finns 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på omvårdnad, demens, korttidsvård samt ålderdomshem. Här finns utbildade undersköterskor samt sjuksköterskor och personal dygnet runt. Förutom detta finns kurator, rehabavdelning, eget kök, restaurang, butik, tandläkare, frisör, fotvård, kyrka och en vacker miljö. Förbättringsområde: Avdelningen har sedan januari 2013 utfört mätningar på antal uppkomna läkemedelsavvikelser. Avdelningspersonalen ville arbeta för att minska antalet avvikelser. Genom beprövad erfarenhet har vi insett att det blir mer struktur i vårdarbetet med hjälp av checklista/signeringstavla. Vi har även via webben blivit inspirerade av andra äldreboenden och avdelningar som har använt en synlig och väl tillgänglig whiteboard som checklista/signeringstavla. Vi ville samtidigt prova idén med en samordnande avstämning för att ytterligare minska risken för avvikelser. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Med hjälp av PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen arbetade vi systematiskt med rutinförändringar för att minska läkemedelsavvikelser. Vi utförde ett test på en våning (G2). Under en vecka fick personalen där använda en signering/ checklista som sitter synligt i korridoren som komplement till den vanliga signeringslistan hos boende. Parallellt med den testade vi att införa en ny samordningsrutin för all personal. Målsättning: Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid. Ett långsiktigt mål är att uppnå 0-vision vad gäller antal läkemedelsavvikelser. Rutinen innebar att en person som går ett specifikt arbetspass gör en avstämning med avgående- och ankommande personal. Där tas bland annat upp eventuella icke delade mediciner, pga. boende gått ut. Inför testet har 8 boende från avdelningen fått skatta känslan av trygghet vad gäller medicinhanteringen. 63% av boendena kände sig mycket trygga och 37% av boendena kände sig måttligt trygga. För ökad förståelse varför avvikelser uppkommer så har personalen fått svara på frågor i en enkät och där fått ange orsaker till varför de tror att avvikelser har uppkommit. Ett kompletterande dokument har följt med det ordinarie avvikelsedokumentet. Syftet med detta komplement var att fånga upp orsaker som inte syntes i det ordinarie avvikelsedokumentet. Resultat: Vi anser att testperioden är för kort för att kunna avgöra om de nya rutinerna har haft den effekt vi önskat. Vi ser dock en tendens till att avvikelserna minskar i antal på testvåningen (G2). Vi ser också att personalen är mer uppmärksam på medicinhanteringen. Vi har därför bestämt att föra in de nya rutinerna på hela avdelningen. Vi fortsätter att mäta avvikelser, för att se om utvecklingen håller och om vi behöver ändra ytterligare på rutinerna för att nå vårt mål. Vårt sätt att synliggöra avvikelser på avdelningen Antal avvikelser på Våning G2 Vecka före, v17 under och v.18 efter testperioden. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Större uppmärksamhet i personalgruppen kring medicinhantering. Hur går vi vidare? Vi fortsätter att utvärdera våra nya rutiner och mäter kontinuerligt. Vi har utsett personal ur Famnateamet som ska ansvara för att projektet fortgår. Vad har vi lärt oss? Att vi tillsammans inom mikrosystemet kan genomföra ett förbättringsarbete med hjälp av de verktyg som vi har fått med oss på Famnakursen.

6 Ett förbättringsprojekt i ATT VETA ÄR TRYGGT Ökad KASAM* genom förbättrade informationsrutiner. Värdeforum Susanne Luona. Nevzad Karaahmetovic. Martina Spångberg. Mikael Strand. Jenny Svedlindh. Sari Luoma. Coach: Peter Bornkessel Haganäs Ekonomisk Förening. För människor som är i behov av stöd, mänsklig omsorg och gemenskap. Vi är en verksamhet som erbjuder boende och daglig verksamhet enligt LSS. Vi arbetar utifrån en antroposofisk grundsyn kallad socialterapi utvecklad av Rudolf Steiner. Våra kärnvärden: Människans andliga dimension Livets röda tråd Individuellt liv i gemenskap Tålamod med det individuella Det livslånga lärandet En medvetet utformad miljö Ett skapande liv - arbetets betydelse Förbättringsområde Verksamheten har vuxit och förändrats de senaste åren. Det har lett till att vissa av våra rutiner inte har uppdaterats. Vi försökte hitta ett gemensamt förbättringsområde och eftersom representanter från de olika verksamhetsområdena nu hade möjlighet att träffas, valde vi att arbeta med informationsrutinerna oss emellan framför allt på morgonen mellan 8.00 och 9.00 och på eftermiddagen mellan och Vi såg ett tydligt behov av att kommunikationen är vital för våra brukares trygghet. Vi har tidigare arbetat på ett liknande sätt men uppdaterar, förtydligar och gör ett enhetligt system för hela organisationen. Vår egen erfarenhet har också varit vägledande. Mål: Vårt mål var att få ner antalet frågor från brukaren till max en fråga om dagen. Det andra målet är att få gemensamma rutiner vid överlämning, så att alla kan känna sig trygga. Ökad KASAM* inom Haganäs för boende och medarbetare. Genom Flödesschemat kom vi fram till kritiska tidpunkter vid överlämning, d.v.s. morgon och eftermiddag. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi har arbetat utifrån FAMNAS verktyg framförallt med hjälp utav fiskbenet, flödesschemat och PGSA hjulet. Genom fiskbenet kom vi fram till att vi saknade informationsrutiner. Med hjälp av en enkät bekräftades detta hos medarbetarna. Vi gjorde en baslinjemätning som visar resultat på antal frågor, före och efter införandet av almanackan. Förankring hos ledningsgruppen. Mätning 8 Införande av almanacka 6 KASAM (Känslan av sammanhang) är ett begrepp utvecklat av Aaron Antonovsky som finns beskrivet i boken Hälsans mysterium. I den beskrivs vikten av att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar. Detta vill vi utveckla genom förbättrade informationsrutiner mellan boenden och daglig verksamhet. 4 2 Beskrivning av Resultat: En mätning som vi har gjort visar att känslan av trygghet har ökat när en personlig almanacka infördes hos en brukare, där allt viktigt finns inskrivet, som följer med mellan boendet och daglig verksamhet. Arbetet fortsätter och vi väntar på fler resultat. Famnakursen i sin helhet har medfört ökad förståelse och insyn i varandras arbete Antal orosfrågor per dag Hur går vi vidare? Vi ska implementera arbetet i hela verksamheten. Informera, inspirera och förankra hos övriga medarbetare. Vi kommer att skicka ut en ny enkät till medarbetarna igen, för att kunna mäta förändring. Skapa medarbetarforum på Magnacura och se om fler är i behov av almanackor. Sammanställa veckoplanering. Skapa individuella informationsrutiner. Skicka fler medarbetare till famna. Lärdomar & Svårigheter? Till en början hade vi svårt att hitta ett gemensamt förbättringsområde. Arbetet kräver ostörd tid och man måste vara strukturerad. Det har också varit svårt att få med alla på tåget. Vi har inte haft en gemensam samlingspunkt där vi kan synliggöra vårt arbete. Dator har varit till stor hjälp och vi har fått positiv respons från ledningen. Vi har med hjälp av Värdeforums verktyg fått ett utanför boxen perspektiv på vår verksamhet. Förbättringsarbete är en färskvara som måste underhållas hela tiden. Processen fortsätter!

7 Delaktighet och Trygghet Ett förbättringsprojekt i Lotta Leandersson, Lucija Laouini, Therése Thulin, Anette Öhrman, Lotta Burenius Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- SIHM arbetar sedan 1918 för att främja god livskvalitet för äldre Stockholmare med försämrad ekonomi. Seniorboendet har ca 330 hyresgäst i egna fastigheter på Kungsholmen och i Vasastan. SIHM vill erbjuda ett tryggare boende med möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra på äldre dagar. Enligt hyresgästernas önskan utför SIHM hemtjänst till ca 70 egna hyresgäster. I all verksamhet är trygghet, självbestämmande och delaktighet viktiga ledord i vårt dagliga arbete. Stiftelsen är inte vinstdriven utan drivs av ett samhällsengagemang utifrån ett allmännyttigt perspektiv. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi har arbetat individuellt med fyra omsorgstagare (OT) med stora behov och tecken på att inte kunna påverka sin situation, t e x i form av avböjd hjälp, andra tecken på otrygghet och för person med demenssjukdom även aggressivt beteende. Vi förtydligade och enats kring vad som är centralt för att personer med stora omsorgsbehov ska orka och kunna vara dirigent i sitt eget liv. Med hjälp av Orsak verkan analyser för varje person fick vi fram områden vi kan förbättra. Genom PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen har kontaktmannen arbetat systematiskt för att utveckla dialogen med OT. Nya genomförandeplaner (GF) formulerades, fokus på trygghet, vara delaktig och ha inflytande. GF har kontrollerats för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för varje person och/eller anhöriga, samt om de ger vägledning för övriga i arbetslaget. Den dagliga planeringen utgår nu ifrån ett relationsorienterat arbetssätt så att den enskilde kan vara delaktig på riktigt. Vi har mätt personkontinuiteten under perioden för att öka denna och även ökat omsorgskontinuiteten för samtliga fyra OT. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet Vi har förtydligat vår värdegrund och fått en gemensam insikt i att det tar tid att Gå från ord till handling. Relationens betydelse är central, för att lyckas behöver kontaktmannen ha ett stort inflytande över och ta ansvar för den dagliga planeringen kring sin omsorgstagare. Våra skriftliga rutiner har förtydligats, t e x den skriftliga information som ges till omsorgstagare och anhöriga, kontaktmannens uppdrag, ansvar och befogenheter och vad som bör fångas in i GF och i den löpande uppföljningen. Förbättringsområde När den enskilde inte orkar uttrycka sina önskemål händer det att personen istället avböjer stöd och hjälp. Vi vill utveckla metoder i arbetet så att den enskilde känner sig trygg och också orkar ta emot den hjälp som ges. Vi vill också förbättra den dagliga planeringen så att den snabbt anpassas efter dagsformen hos äldre personer med stora omsorgsbehov. Ge den enskilde stöd till att vilja/orka vara delaktig och på så sätt ha inflytande över individuella önskemål och behov det är precis så som jag vill ha det Antal tillfällen där den enskilde avböjer för att hon/han inte orkar ta emot hemtjänsten 0 0 Januari Februari Mars April Vad har vi lärt oss Att stödja någons delaktighet är inte bara att fråga: Vad tycker du? Hur vill du ha det? Det är en bra början men för att den äldre ska ha en verklig möjlighet att vara delaktig i sin vård och omsorg behövs mycket mer. Läs vidare om hur du kan skapa delaktighet på vårt blad. Forskning visar på att just möjligheten och rätten att ha inflytande och kunna vara delaktig ökar upplevelsen av hälsa. Målsättning Att öka den enskildes upplevelse av trygghet och välbefinnande genom att vår hemtjänst ger stöd och hjälp på ett sätt som upplevs som meningsfullt och begripligt för den enskilde. QUALID en skattningsskala för att mäta livskvalitet vid demenssjukdom. 11 poäng är högsta grad av livskvalitet och 55 poäng är lägsta nivå av livskvalitet. Vi har använt skalan för att bedöma livskvalitet hos en omsorgstagare som visat tecken på oro och aggressivitet. Under mätperioden varierade poängen från 13 till 34. Genom skattningen kan vi bättre läsa av dagsformen och möta omsorgstagaren där hon/han befinner sig i sin sjukdom och anpassa på vilket sätt omsorgen ges. Resultat Samtliga fyra omsorgstagare (OT) som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den som ska ge hjälpen. Oro och aggressivitet har minskat hos OT med demenssjukdom. Vid samtal har OT uttryckt en större trygghet och också oftare framfört specifika önskemål om sin hjälp. Hur går vi vidare Ny dialog med OT visar om GF fångar in behoven. Vi fortsätter mätningar/skattningar utifrån varje person för att säkerställa att vi når uppsatta individuella mål och gör nya analyser av resultaten för att sätta nya mål. På en planeringsdag i maj redovisar vårt förbättringsarbete. Arbetet fortsätter sedan genom att övriga kontaktmän får stöd i sitt arbete så att delaktigheten för samtliga som har hemtjänst från stiftelsen utvecklas.

8 Säker och effektiv cytostatikabehandling - för att kunna uppfylla en god och säker vård av hög kvalité Teammedlemmar: Johanna Klemenz, Paul van Hogerlinden, Hélène Wigforss, Clary Marqvardt, Stina Fredriksson, coach Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Verksamheten Avdelning P14 är en av tre onkologiska avdelningar på Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset. Bröstcancer, gynekologisk cancer och sarkom är de vanligaste diagnoserna hos våra patienter. De kan vara under kurativ behandling, palliativ behandling och i vissa fall i livets slutskede där bästa möjliga omvårdnad är målet. På avdelningen arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter, dietister, sjukgymnaster, kuratorer m.fl. sammanlagt ca 40 personer. Patienterna kan vårdas hos oss för cytostatika- eller strålbehandling, biverkningar av behandlingar, infektioner, smärta eller andra sjukdomsrelaterade problem. Våra patienter är allt från unga vuxna till gamla. Ansvariga för ordination av behandlingarna är klinikens mottagningar som är vår viktigaste samarbetspartner. Förbättringsområde Det finns många aspekter av cytostatikabehandling. Först och främst patientsäkerhet. Får patienten rätt preparat i rätt tid? Uppmärksamhet på akuta och fördröjda biverkningar som t.ex. allergiska reaktioner och illamående. En annan aspekt är att många patienter behöver dessa behandlingar och kan få vänta. Därför är också effektiviteten viktig för att kunna använda avdelningens resurser på bästa sätt i en säker situation för patienten kombinerat med goda förutsättningar för all personal som deltar i vården att göra det under bra villkor, trygga i förvissningen om att vi gör det bästa för patienten. Mål Vårt mål med Famnaprojektet är att verka för säker och effektiv cytostatikabehandling genom att ta fram en checklista och säkra att den används konsekvent vid cytostatikabehandlingar på avdelningen. Syftet med checklistan är att olika moment görs i rätt ordning och verkligen blir utförda. Ett långsiktigt mål är att den kan användas på alla avdelningar och mottagningar som ger cytostatikabehandlingar inom Karolinska Universitetssjukhuset. Allt för att skapa trygghet i att både få och ge behandlingarna. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vecka 14 Resultat mätt i Behandlingsanalys före och efter införande av checklistan Behandlingsanalys före och efter checklistan Vecka 15 Vecka 16 Införande av checklista Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 MÅL Cytostatikakurer och avvikelser Finns nedtrappningsschema ordinerat? Finns antiemetikaschema ordinerat? Startas kuren i planerad tid? Finns premedicinering ordinerad? Finns det plats ledig till patient vid ankomst? Finns kuren ordinerad? Arbetsmetod Vi började med en enkel kartläggning av hur patienterna uppfattade sin behandling. I stort var patienterna nöjda, dock förekom några kommentarer kring väntetid vid ankomst och innan kurstart. Vi arbetade fram ett formulär, Behandlingsanalys, där ansvarig sjuksköterska fick ett antal frågor kring vad som fungerat väl respektive inte fungerat vid en given behandling (se diagram). Svaren angavs som JA eller NEJ. Vi har strävat mot att få alla JA eftersom det skulle medverka till en säker behandling och ett bra flöde. Efter två veckor införde vi en checklista på olika moment i behandlingen; innan behandlingen ges, under behandlingen och efter behandlingen. Vi har också följt antalet avvikelserapporter som skrivits under tiden. Resultat Man kan se en förbättring med fler JA i Behandlingsanalysen. Vid förfrågan bland sjuksköterskorna anser man att checklistan är ett värdefullt verktyg. Andelen cytostatikabehandlingar som föranleder avvikelser visar en tendens att minska. Tiden för projektet har dock varit för kort för att dra alltför stora slutsatser. Ur patientperspektiv är den subjektiva uppfattningen att ett bra flöde under behandlingen gör patienterna tryggare Antal cytostatikabehandlingar Avvikelser kring cytostatikabehandlingar Hur går vi vidare? Vi fortsätter med checklistan och gör avstämningar varannan månad med Behandlingsanalysen och andelen kurer som föranleder avvikelser. Efter sommaren utvärderas projektet. 0 Januari Februari Mars April Maj Cytostatikakurer givna 2013 och inkomna avvikelser under samma period. Vad har vi lärt oss? Först och främst att förändringsarbete är ett teamarbete och en ständigt pågående process. Under projektet har vi fått ett antal verktyg som Orsak-Verkan diagram och PGSA-hjulet för att analysera, genomföra och utvärdera en förändring så att den blir en förbättring. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Personal på andra avdelningar har redan visat intresse för checklistan, innan den har presenterats.

9 Meningsfulla eftermiddagsaktiviteter Vad kan vi som personal göra för de boende? Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson Verksamhet Koppargården är ett modernt vård- och omsorgsboend och finns i Vällingby. Boendet består av flera olika enheter, delar och verksamheter. Här finns 6 plan med 29 lägenheter på varje och 3 plan är somatisk och 3 plan är demensboende.koppargården har frisör, fotvård och biograf. Träffen är husets mötesplats för aktiviteter. Teamet består av undersköterskor från demens boende och somatisk avdelning samt aktivitetsansvarig som jobbar på Träffen. Problem Lågt antal deltagare på Träffens boendeaktiviteter. Vi ville ta reda på varför. Erbjuder vi rätt aktiviteter? Finns det förutsättningar för boende att komma ner på aktiviter? Vad kan vi förbättra? Vårt mål: 10 deltagare från plan 3 varje onsdagseftermiddag. Innan testperiod kom 2 till 3 boende. Förbättring Vi anpassade aktivitetsutbudet utifrån de boendes önskemål En personal på planet tog aktivitetsansvar varje dag Dagens aktivitet informerades på morgonrapporten Val att testa på ett plan Enkät för boende, anhöriga och personal, med frågor om aktiviteter Planera Göra Enkätundersökning 3 veckor lång baslinjemätning, antal besökare Information till all personal, muntligt och via e-post. Informerade ledningen För att ta reda på vad de boende önskade för aktiviteter, genomfördes en enkätundersökning. Den gav ett överaskande resultat, och det visade sig att de boenden var intresserade av andra aktiviteter än vad personalen trodde. De boende önskade utflykter, utevistelse, levande musik och promenader. Personalen trodde att boende ville ha fredagsdans, bingo och bio. Ny rutin fastställd Agera Studera Sammanställning av enkätsvar. Sammanställning av baslinjemätning antal besökare Nytt arbetsätt mål Resultat Vi nådde inte vårt SMARTa mål som var att 10 boende från planet skulle besöka Träffen på onsdags eftermiddagar. Antalet besök per vecka från alla 7 planen ökade totalt. Slutsats Våra gemensamma insatser har gett ett lyckat resultat. Svårt att finna den avgörande insatsen v 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 vecka Vi har lärt oss att: Det var svårt att: Så här går vi vidare: Förbättringsarbete är roligt Förändringsarbete måste få ta tid Tydliga rutiner är viktiga Små förändringar kan göra skillnad Ledningsgruppen måste vara delaktig Svårt att få stöd av ledningen Svårt att få tid till möten Låta processen ta tid Jobba i liten skala Svårt att få förståelse från kollegor att det tar tid och att alla måste sammarbeta Uppföljningsenkät till boende och personal Sätta mål för fler plan Avsätta tid till planering av aktiviteter Involvera ledningen i förbättringsarbetet Fortsätta att mäta resultaten Resultatrapport varje vecka på planen

10 Kommunikation genom flera sinnen För våra elever, boende och arbetstagare Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Jonas Hallqvist, Alice Widwey, Susanne Dawid, Angela Larsson, Pia Andersson Coach: Camilla Jensen, Saltå by är en ideell förening som startades Saltå by är en verksamhet med antroposofisk inriktning som bedriver skola, boende och dagligverksamhet enligt LSS. Vi tar emot ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning samt autismspektrumstörning. Vi arbetar med hela människan i en terapeutisk miljö med läkepedagoger, socialterapeuter, boendestödjare och lärare. Vi har en medvetet utformad estetisk miljö med färgsättning, arkitektur och gestaltade trädgårdsparker med närhet till vatten som skapar en harmonisk miljö. Saltå by ligger några kilometer utanför Järna i Södertälje kommun. Vårt förbättringsarbete har handlat om att arbeta med frågan om hur vi praktiskt integrerar AKK som stöd i boende och dagligverksamhet. AKK Alternativ kompletterande kommunikation Med hjälp av AKK som pedagogiskt redskap kan man logiskt bygga upp tankar, skapa en struktur som förtydligar, organiserar, gör aktiviteter överskådliga och bygga upp helheter som hjälper till att hålla samman en kaotisk världsbild. AKK är som en bro av insatser med symboler och tecken som behövs för att ersätta eller komplettera bristande tal/språk i kommunikation. Kommunikation i vardagen behövs för att individens behov skall bli tillgodosedd, genom att använda alternativa kommunikationssätt t.ex. bilder, tecken kommunikation, pictogram, samtalsmatta och sociala berättelser. Vi tyckte att det var för stort för att starta en introducering av AKK på hela Saltås verksamhet, därför valde vi ut en elev i boendet som uttrycker mycket oro och utbrott. Vi ville börja i detta lilla med en utvald person för att på så sätt kunna påvisa om AKK förbättrade personens förståelse och självbestämmande. Med hjälp av en processkartläggning kom vi fram till att fritiden mellan kl var en orolig tid för denna elev. Med fiskbensdiagrammet blev det tydligt att fritiden var obegriplig, ostrukturerad och att eleven inte hade någon tidsuppfattning. Målet blev att med hjälp av AKK som stöd få en bättre fungerande fritid, där eleven känner att den kan förstå, påverka, vara delaktig och på så vis minska orosmomenten. Vi påbörjade ett PGSA-hjul där vi med hjälp av samtalsmattan (se bild) kunde visa vad eleven tyckte om att göra på fritiden. Det trycktes ut bilder på de utvalda aktiviteterna, tillsammans med eleven gjorde vi ett överskådligt veckoschema för tiden mellan kl Resultat Vi gjorde en baslinjemätning där personalen fyllde i antal utbrott och orossituationer som eleven gav uttryck för mellan kl Därefter infördes veckoschemat som eleven hade varit med och utformat. Våra mätpunkter är få pga. att det har varit svårt att få med hela personalgruppen i förbättringsarbetet. Detta är något vi kommer att arbeta vidare med genom att ge mer information till personalen kring AKK för att de skall få ökad kunskap och förståelse för detta arbetssätt. Personal som har arbetet med hjälp av AKK som metod tillsammans med eleven berättar dock glädjande att de uppelever en kraftig minskning av utbrott/orossituationer. Vi kommer att fortsätta mätprocessen för att kunna följa resultatet över tid. Vad vi har lärt oss? Kommunikation och information mellan och inom enheterna och de olika professionerna är av största vikt för att kunna sprida och jobba fortlöpande med förbättringsarbete. Det är viktigt att all personal är delaktig i ett förbättringsarbetet för att kunna arbeta fortlöpande. Vi har fått verktyg att arbeta med systematiska förbättringar. Svårigheter Det har varit svårt att få alla utanför teamet att bli delaktiga Svårt att tidsmässigt hinna med både ordinarie arbetet och förbättringsarbetet. Framtiden Vi fortsätter att implementera AKK i vår verksamhet genom ett kontinuerligt förbättringsarbete inom AKK med individens behov i fokus.

11 Ökad tydlighet för våra boende med genomförandeplaner! Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Mats Johansson, Madeleine Rossi, Stina Sjöstrand, David Tham Beskrivning av verksamheten Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm är en ideell förening vars målsättning är att förebygga brott och social utslagning i samhället genom en verksamhet som syftar till social rehabilitering och genom att förmedla hjälp till självhjälp. Klienterna ska efter avslutat deltagande i en verksamhet kunna leva ett självständigt liv. Föreningen ska bedriva olika former av behandlings- och socialt utvecklingsarbete för klienter från Socialtjänsten och Kriminalvården. Förbättringsområde Teamets övergripande mål var att förbättra tydligheten i våra kontaktmannamöten genom att få till handlingsplaner för samtliga av våra boenden på enheten Träningslägenheter. Genom arbete med hjälp av bland annat fiskbensanalys och intervjuer med våra boende märkte vi att en stor anledning till att våra kontaktmannamöten inte alltid leder till så stora förbättringar för våra boende var att tydligheten ibland var för låg. Detta kom vi fram till dels hade att göra med avsaknaden av handlingsplaner. Mål Genom att arbeta med i Famnas Värdeforum vill vi skapa en mall som vi använder oss av för att skapa en tydlig handlingsplan för samtliga våra boenden. Detta leder till att den boende tydligare vet vad det är den ska arbeta med under sin tid hos oss. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi började med att gör en processkartläggning av vår nuvarande situation för att bli klarare över vad som behövdes förbättras. Efter det involverade vi våra boenden för att höra vad de hade för behov som inte helt tillgodosågs i det arbetssätt vi använder idag. Sedan plockade vi ut två av områdena inom handlingsplanen och utformade ett nytt sätt att arbeta med dem för att öka tydligheten gentemot den boenden. Beskrivning av resultat I nästa steg implementerade vi förändringarna och gjorde sedan nya mätningar för att se om våra boenden upplevde någon förbättring vilket de till vår stora glädje rapporterade att de gjorde. Det visade sig att en stor del, 27 av 49 boenden, inte hade någon handlings- eller genomförandeplan. Av de tio som vi implementerade genomförandeplaner med tyckte 8 av 10 att målen för deras placering blivit tydligare Finns Finns ej 0 Ja Nej 0 Ja Nej Hur många handlingsplaner/genomförandeplaner finns idag? Upplevda tydliga mål utan genomförandeplan Upplevda tydliga mål med genomförandeplan Lärdomar och svårigheter Det största hindret i detta förbättringsarbete har varit att ambitionsnivån från vår sida från början var alldeles för hög och att vi tog oss vatten över huvud. Vi har lärt oss att det är viktigt att börja i liten skala, för att sedan låta förändringsarbetet växa i sin egen takt. Vi har också insett att tydlighet i vår kontakt med våra boenden är något som vi måste fortsätta arbeta med. Hur går vi vidare Vi kommer att fortsätta att arbeta med de genomförandeplaner som vi utformade under tiden på Famna. Om resultatet av dessa blir lika bra som vi hoppas kommer vi att sprida vår kunskap inom Skyddsvärnets vårdkedja.

12 Ett förbättringsprojekt i En matsal för alla Konflikt vänd till gemenskap Värdeforum Annelie Eriksson, Jerry Anderstam, Margareta Hellsten, Linus Nilsson, Christina Fahlström, Lasse Westerberg, Margareta Russo och Malin Isaksson. Mail: Sociala Missionen - För ett mänskligare liv Lundens uppdrag är att arbeta för bättre villkor för människor i utsatta livssituationer. Lundens gruppboende finns för att stärka rätten till full delaktighet, inflytande och självbestämmande för personer med utvecklingsstörning. På Lunden bor 5 hyresgäster som har stöd av en personalgrupp bestående av 8 personer. Lunden ligger beläget i Löttingelund, Täby. Gubbarna glada! Vi har strävat efter är att ge våra hyresgäster en god miljö i de gemensamma utrymmena. Det största av dessa utrymmen kallas av personal och boende oftast för matsalen, då det tidigare främst har använts vid gemensamma måltider. En mättavla sattes upp och de boende har efter varje helgdag fått svara på frågan - Hur har det varit i matsalen idag? Svarsalternativen som har hyresgästerna kunnat välja mellan i form av bilder, var glad, ledsen eller att den svarande inte vet. Svaren sattes sedan upp på tavlan. Målet med förbättringsarbetet var att vår mättavla enbart skulle bestå av glada gubbar. Gemensamhetsutrymmet en plats för alla Vi vill att alla ska ha en trevlig vistelse i det stora gemensamhetsutrymmet. Situationen där har ofta präglats av hög ljudvolym och irritation. Vi ansåg vi att det var en självklarhet att våra hyresgäster skulle vara med i förbättringsarbetet, detta för att göra tiden i matsalen till något mer än bara väntan inför måltider. Förslag på förändringar togs upp vid ett boendemöte där alla hyresgäster fick möjlighet att påverka sin situation och vara med och bestämma, detta är i linje med Lundens grundsyn på delaktighet, integritet och självbestämmande. Under arbetets gång har vi strävat efter transparens och hyresgästerna, god män och anhöriga har kunnat ta del av arbetet med matsalen. Allt arbetesmaterial som legat till grund för arbetet har funnits uppsatt på väggen och på så sätt synliggjorts. Mätningar Antal svar Fyra personer har deltagit Varje helgdag har hyresgästerna fått frågan: "Hur har det varit i matsalen?" Tre svarsalternativ har erbjudits: Hyresgästerna har hela tiden kunnat följa förbättringsarbetet och sett hur ledsna gubbar ändrats till glada allteftersom Även föräldrar och gode män har kunnat följa förbättringsarbetet Här händer det grejer! Under studiens gång har vi sett att förändringsarbetet inneburit större möjligheter för påverkan över aktiviteterna i gemensamhetsutrymmet. Det har även gjort att antalet aktiveter ökat. Vi har också genom de förändringar som skett fått fler glada gubbar på mättavlan. Svargubbarna kommer att få hänga kvar på väggen och på så sätt visa arbetets fortgående resultat. Detta kan även ses som en måttstock över hur nöjda våra hyresgäster är med sitt gemensamma utrymme. Förändringar som genomförts De idéer vi introducerat har baserats på vad våra hyresgäster tagit fram under boendemötena. Ett förslag var bland annat att införskaffa en karaokemaskin. En annan tydlig förändring är att ett draperi har satts upp för att kunna dela av gemensamhetsutrymmet vid behov och skapa möjligheter till individuella aktiviteter samt att ge en ökad känsla av egen- tid. Hyresgästerna har fortsatt att ha boendemöten en gång i veckan. Där diskuterar de vilka gemensamma aktiviteter som ska erbjudas i gemensamhetsutrymmet. Personalgruppen har även under helger fört arbetsanteckningar om hur dagarna i matsalen varit. Arbetet med problemlösningsmodeller Den metod vi tycker fungerat bäst kallas fiskbenet. Man visualiserar problemet i form av ett fiskskelett för att tydligt visa problemets olika beståndsdelar och samband. Denna metod visade sig mycket populär. Det finns redan tankar om att använda metoden för att ta itu med nya problem och ge personalen tid och verktyg att reflektera över dessa. Lunden - en plats av ständiga förbättringar Gruppbostaden består av fem hyresgäster. Vi arbetar för självbestämmande, delaktighet och integritet för att motsvara behovet till en god boendemiljö, enligt LSSlagen.

13 Ett förbättringsprojekt i Remisshantering med patientfokus Snabbare och säkrare! Åsa Erinder, Gunilla Tallberg, Andrea Gerretsen Biemond, Christine Loser Leena Pilfalk (coach), Värdeforum Vidarklinikens sjukhus Sjukhuset erbjuder kvalificerad somatisk vård och rehabilitering. Vidarkliniken tar främst emot patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtes sjukdomar samt cancer i alla stadier inklusive palliativ vård i ett tidigt skede. Våra legitimerade läkare och sjuksköterskor är utbildade både inom konventionell medicin och antroposofisk läkekonst. Förbättringsområde för lång hanteringstid av remisser Patienter som söker rehabilitering på Vidarklinikens sjukhus behöver remiss av en läkare. Denna remiss bedöms av ansvarig sjuksköterska och läkare på Vidarkliniken. Vi konstaterade att tiden mellan remissens registrering fram till att patienten får besked var för lång. Vi fick ett uppdrag från ledningsgruppen att förkorta remisshanteringstiden. Vi får drygt 100 remisser per månad. Mål: Snabbare, säkrare remisshantering med patientfokus. Delmål: Halverad remisshanteringstid. Antal dagar Remisshanteringstid 2013 Ändring 1 Ändring 2 v 9-10 v v vecka Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Kartlagt orsaker till problem genom processkarta, fiskbensdiagram och baslinjemätning. Vi såg att mottagna remisser ofta var ofullständiga (ca 20 %) inför bedömning enligt våra krav och det bestämdes att remisser som inte var kompletta skickas tillbaka med följebrev till remittenten (Ändring 1, se diagram). Det visades sig också att kontinuiteten vid remissbedömningen brast. Ett möte med alla ansvariga för remisshanteringen på Vidarkliniken; sjuksköterskor, läkare, inskrivningens personal och verksamhetschefen, resulterade i ett nytt arbetssätt för bedömningar. Det innebar att ett rullande schema för ansvariga sjuksköterskor och läkare upprättades (Ändring 2, se diagram). Detta ska provas under 5 veckor och sedan utvärderas. Resultat Ändring 1 ledde till att remisshanteringstiden (tiden från mottagen remiss till beslut) har minskat från 10,4 till 8,1 dagar. Preliminära data visar en tydlig effekt av Ändring 2 med handläggningstider under 3 dagar. Erfarenheter och slutsatser Ledningen gav oss mandat att genomföra beslut angående vårt förbättringsområde. Det visade sig vara svårt att få med övriga medarbetare. Tvärprofessionell arbetsgrupp och lagom antal deltagare var en förutsättning. Ökade medvetenhet medförde sänkt remisshandläggningstid. Vi insåg nyttan med mätningar inom små förbättringsområden och fick tilltro till att vi kan identifiera och lösa problem själva. Genom systematiskt förbättringsarbete synliggörs problemen och förändringar sker på ett konstruktivt arbetssätt. Viljan att hitta nya förbättringsområden har stärkts. Hur går vi vidare med kontinuerligt förbättringsarbete? Ett nytt system för remissbedömningar har införts och ska utvärderas. Vi kommer att fortsätta till slutmålet är nått, att 80 % av remisserna är besvarade inom 3 dagar. Vi har sett att det finns möjlighet till förbättringar på hela sjukhuset. Spridning av arbetsätt till andra medarbetare genom att visualisera mätningar. Plan för fortsatt arbete, mentorer, nya grupper till utbildning.

14 Ett förbättringsprojekt i Effektiva möten för värdeskapande och mening i det dagliga samarbetet Petra Berglin, Rosita Zetterqvist, Jane Wildung, Rainer Birk, Wolfgang Bohnhorst (coach) Värdeforum Beskrivning av Verksamheten: Vidarklinikens vårdcentral ingår i Vårdval Stockholm. Här erbjuds hela bredden av primärvård inklusive psykoterapi och antroposofiska terapier för folkbokförda i Stockholms län och i viss mån även i angränsande län. Vårt mål är att se och stödja det friska i varje människa. Vi har i nuläge 4500 listade patienter. Förbättringsområde Vi vill förbättra strukturen på våra vårdcentralsmöten i syfte att göra dem effektivare. Tidsramen: Det är förseningar vid början och slutet av mötet. Dagordning: Det är för många anmälda ämnen från olika yrkesgrupper. Ärenden är osorterade och oförberedda. Ämneshantering: Det är oklarhet i sortering och hantering av info-, diskussions- eller beslutspunkter. Protokoll ska skrivas och justeras i tid. Mål Att skapa effektivare mötesstruktur: Punktlighet - Ingen ska komma försent Klarhet - Mer strukturerad dagordning Tydlighet - Bättre ämneshantering, tydligare uppdelning (info, diskussion och beslutsämnen) Mätningar 1. Faktatabell Många kommer Många kommer fortfarande för sent Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi har kartlagt alla centrala moment i mötesprocessen för att hitta var problemen ligger. Med hjälp av fiskbensmodellen (orsaksanalys med varför-frågor) har vi gjort en genomgående orsaksanalys av alla problemområden. Utifrån det kunde vi göra en förändringsplanering. För att se om en förändring blir en förbättring skapade vi mätverktyg (upplevelseenkät & faktamätning) enligt PGSA-hjulet (Planera-Göra-Studera-Agera). Datum 11. apr 18. apr 2. maj 16. maj Start Hur många kom för sent? Dagordning ant. punkter Ant. punkter inte hunnit Retursvar fr. ledningsgr Frågor till ledningsgr Mötet avslutat Protokoll justerat i tid nej nej ja ja 2. Upplevelseenkät 100% 80% 60% 40% 20% Före Efter Mål Beskrivning av Resultat I faktamätningen sviktar punktligheten fortsatt. Här krävs en mer omfattande analys. I upplevelsemätningen syns en klar förbättring i alla kategorier. 0% Känner du dig nöjd med mötet? Grad av delaktighet? Var mötet effektivt? Fick du klarhet i frågorna? Lärdomar & Svårigheter Faktamätningen visar inte hela förbättringen p g a för sen start av mätning, oklart hur stora förseningarna är och varför förseningarna skedde. Hur går vi vidare Fortsatt mätning och analys av förseningar. Extra orsaksanalys kommer att göras för att nå vårt mål. Upplevelseenkäten ska följas upp 2 gånger under hösten Vi kommer använda kunskapen till fortsatta förbättringsarbeten inom vårt kvalitetsledningssystem.

15

16 Seminarium 1: Brukarinvolvering och ökad helhetssyn i social omsorg (Norrbysalen) Hur kan systematiskt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar i social omsorg leda till brukarinvolvering och en ökad helhetssyn mellan olika aktörer? De presenterade utvecklingsarbetena har genomförts för människor i behov av familjehem, missbruksvård eller särskilt stöd och service: Tid för delaktighet Helena Leijon, Västgötakollektivet, Tidaholm Västgötakollektivet har inriktat sig på psykosocialt förändringsarbete för ungdomar med inriktning på livsproblem som uttrycks i skolproblematik, kriminalitet, beroende/missbruk och/eller andra destruktiva livsmönster. I Famnas Värdeforum har vi arbetat med att förbättra delaktigheten hos ungdomarna under hela behandlingsprocessen. Vi satte målet att ge ungdomarna den samtalstid de behöver, på det sätt de upplever bäst, i den mån det är möjligt. När vi i förbättringsarbetet pratade med ungdomarna om vad de skulle vilja förändra sa flera av dem att de ville ha mer vuxentid i form av samtal. Vi förstod att ungdomarna upplevde planerad samtalstid som mer riktig än spontan samtalstid och den verkliga förbättringen blev att skapa en gemensam förståelse för samtalet mellan vuxna och ungdomar Färre återbud ger fler nöjda brukare Arne Prembäck och Marita Säter, BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter, Stockholm Bosse - Råd och stöd är ett personalkooperativ som arbetar med psykosocialt råd och stöd till vuxna personer med fysiska funktionsnedsättningar. Inom ramen för Famnas Värdeforum Leda har vi arbetat med att utveckla verksamhetens kvalitet och avtalsuppfyllelse. En anledning till att vi hade svårigheter att nå upp till våra avtal var en hög andel återbud från de som söker våra tjänster. Genom att först beskriva gången vid återbud och därefter redovisa antalet återbud varje vecka kunde vi analysera vårt problemområde. Därefter prövade vi flera olika förbättringsförslag som tillsammans har lett till minskade återbud och mer tid för våra verksamhetsdeltagare (VD). Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården Annika Ström, Stiftelsen Credo, Stockholm Christine Naess Dahl, Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Inom familjehemsvårdens olika aktörer finns en stor kunskap om vad som fungerar och vad som krävs för att lyckas men det har saknats en gemensam syn på hela processen med övergripande mål och mått för god kvalitet. Under våren 2013 samarbetade idéburna organisationer, myndigheter, familjehemsvärdar och tidigare klienter tillsammans med Famna för att ta fram kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. På gemensamma lärandeseminarier och arbete i den egna verksamheten har vi tagit fram en processbeskrivning med värdeskapande aktiviteter och kritiska beslutspunkter som är väl förankrad hos familjehemsvårdens olika aktörer. Genom att kartlägga, reflektera över och systematiskt förbättra processen kan deltagarna själva identifiera kvalitetsindikatorer för att följa upp, synliggöra och utveckla värdeskapandet för klienter i behov av familjehemsvård. Den gemensamma processbeskrivningen ger även en bra förståelse för helheten och de olika aktörernas ansvarsområden och uppdrag, både före, under och efter en placering.

17 Seminarium 2: Värdeskapande för de mest sjuka äldre (Clara Eckerströmsalen) Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för. De presenterade förbättringsarbetena har genomförts inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre: Ta fasta på nattfastan för våra äldre Isabella Grigoriou, Danvikshem, Nacka Danvikshem är ett särskilt boende med 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på omvårdnad, demens och korttidsvård. På en demensavdelning fanns boende som hade ett lågt näringsintag och viktnedgång. Ett förbättringsprojekt initierades med målet att minska nattfastan till tio timmar för att öka de boendes möjlighet till större näringsintag under hela dygnet för att bli piggare och orka med dagens aktiviteter. De lärdomar vi har fått med oss är betydelsen av att personalgruppen är engagerad, har en klar målsättning och god kommunikation för att ett förändringsarbete ska fungera. Vi har fått tillgång till verktyg att använda för att bedriva förbättringsarbete och vi har fått en ökad förståelse för varandras yrkesspecifika kunskaper och hur detta behövs för att omsorgen ska fungera optimalt. Samtal i livets slut Maria Abrahamsson, Annelie Berg, Nina Markholm Nordgren, Kathrin Wode Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologi - P14, Solna P14 är en akutonkologisk slutenvårdsavdelning. Vi är anslutna till Palliativa registret sedan våren Under hösten 2012 deltog en multidisciplinär grupp från avdelningen i Famnas Värdeforum. Vi jobbar med förbättringsprojekt som har målet att alla patienter som avlider på avdelningen ska ha erhållit ett brytpunktsamtal. I dag uttrycker teamet, patienten och anhöriga att man är bättre förberett inför samtalet, och vi upplever en positiv utveckling med fler brytpunktsamtal, ökad patientnöjdhet och bättre teamarbete som ett resultat av förbättringsarbetet. Färre fall med vårdpreventiva arbetssätt och kvalitetsregistret Senior alert Pernilla Hammarqvist och Agneta Andersson, Bräcke Diakoni äldreomsorg, Uddevalla Bräcke diakoni bedriver äldreomsorg i fem kommuner. Genom vårt deltagande i Famnas Värdeforum vi lärt oss nya modeller för hållbart förbättringsarbete inom vår verksamhet. Fokus i vårt förbättringsarbete är att skapa värde för den enskilda individen. Senior alert har gett oss en strukturerad arbetsmetod för att systematiskt och långsiktigt arbeta med vårdprevention. Syftet med vårt arbete är att den äldre individen som bor hos oss skall uppleva trygghet och delaktighet genom att vi vet vilka risker hon/han har samt att vi genomför relevanta åtgärder för att förhindra skada och vårdlidande. Vi arbetar förebyggande - för att vi bryr oss!

18 Seminarium 3: Ledningens roll som möjliggörare (Bringsalen) Ledningen har en central roll för att skapa förutsättningar för verksamhetens värdeskapande. Möt engagerade ledare från organisationer som systematiskt har utvecklat denna roll: Ledningsgruppens ständiga utveckling Patricia Crone och Jolanta Masete, Stiftelsen Josephinahemmet, Bromma Josephinahemmet har sedan 2010 systematiskt jobbat med kvalitets- och ledarskapsutveckling inom Värdeforum. Arbetet ledde till tydligare roller och ansvarsfördelning i ledningsgruppen, kartläggning av verksamhetens processer och bättre förståelse för organisationsstrukturen. Ledningsgruppen har utvecklat sin roll som möjliggörare och satsat på kompetensutveckling i förbättringskunskap med fokus på värdeskapande för de vi finns till för. Förbättringsmodellen med PGSA hjulet har blivit vår ständiga följeslagare i arbetet med att förbättra insatserna för våra boende. Från ledning till kvalitetsledning Gerard Lartaud och Kajsa Ekström, Föreningen Saltå By, Järna Arbetsledarens roll beskrivs ofta som att leda och fördela arbete. Och visst är det så. Men kvalitetsledning handlar om någonting utöver detta. Kvalitetsledning förskjuter perspektivet från det arbete som ska utföras till den kvaliteten man vill uppnå. Ledningens roll är alltså inte bara att följa ett antal dokument eller utveckla "tekniker" för att "säkra kvalitén" utan att se till att de som arbetar få en större medvetenhet om att kvalitén i vår verksamhet handlar om att främja varje individs optimala utveckling, vilket i slutändan handlar om ingenting annat än att förstå att det är jag själv, medarbetaren, som måste utveckla mig för att möjliggöra den enskildes utveckling, och därmed upprätthålla vår verksamhets kvalitet. Föreningen Saltå By har under det senaste året tagit ett viktigt steg i att flytta ledningsperspektivet med hjälp av ledningssystem för kvalitet och förbättringar i vardagen. Idéer och handling för ett medmänskligare samhälle Maude Kardell, Bräcke diakoni, Göteborg Att arbeta som ledning med äldreomsorg är stimulerande och bland det viktigaste man kan göra men det kan också vara en utsatt position, där man möter krav från olika håll. Chefer och ledning bidrar till att göra skillnad genom att stimulera och skapa bra förutsättningar för utveckling. På Bräcke Diakoni har vi strategiskt arbetat med systematiska förbättringar sedan En framgång är att tillvarata medarbetarnas kunskap och engagemang. Genom våra långsiktiga satsningar inom palliativ vård, demensvård, mjuk massage, värdegrundsfrågor samt arbetet inom Värdeforum har vi skaffat oss ett gemensamt språk och en gemensam kunskapsplattform som gör skillnad.

19 Praktisk information Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg utgör en del av Famnas ESF-finansierade utvecklingsprojekt för ledarskap och kvalitet, samt en del av den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Dokumentationen från konferensen kommer att finnas tillgänglig på Kontakt Famnas forum och ESF-projektet Karin Svedberg, projektledare, Värdeforum Viktoria Loo, utvecklingsledare, Truls Neubeck, utvecklingsledare, Maria Trygg, utvecklingsledare, Övergripande frågor Thomas Schneider, kvalitetsansvarig,

20 Deltagarförteckning Abramsson Maria Karolinska Universitetssjukhuset, onkologen, P14 Akner Gunnar Örebro universitet Andersson Agneta Bräcke Diakoni Andersson Irene Koppargården Andersson Pia Saltå By Andersson Torbjörn Danvikshem Backlund Sören Danvikshem Beckman Maria Koppargården Berggren Monica Saltå By Berglin Petra Vidarklinikens vårdcentral Berglund Mary-Anne Svenska ESF-rådet Birk Rainer Vidarklinikens vårdcentral Bohnhorst Wolfgang Vidarklinikens vårdcentral Bornkessel Peter Brandstedt Kalle Socialstyrelsen Bratt Maria Socialstyrelsen Burenius Lotta Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Burgstaller Carolina Solna Stad, Skoga Äldrecentrum Canow Isabella Skyddsvärnet Crone Patricia Josephinahemmet David Susanne Saltå By e Burnette Ettie Elg Mattias Högskolan i Jönköping Elg Susanne Skyddsvärnet i Stockholm Engqvist Helga Eriksson Anneli Sociala missionen Erinder Åsa Vidarkliniken Fahlström Cristina Sociala missionen Forsberg Ann Danvikshem Fransson Pernilla Stockholm stad Fredriksson Stina Karolinska Universitetssjukhuset Gerretsen Biemond Andrea Vidarkliniken Grigoriou Isabella Danvikshem Gudmundson Lena Röda Korsets Sjukhus Gunnarsson Fredrik Föreningen Skyddsvärnet Hallqvist Jonas föreningen saltåby Hammarqvist Pernilla Bräcke Diakoni Helgesson Nilla Hellsten Margareta Helmerson Lena Holmertz Ingela Hvitfeldt Forsberg Helena Ingelsson Ulrika Isaksson Malin Jansson Karina Jensen Camilla Johansson Ann Johansson Maria Johansson Mats Karaahmetovic Nevzat Kardell Wahlbäck Maude Karlsson Tobias Karpati Erika Kiluk Vita Klemenz Johanna Lagersten Susanna Laouini Lucija Larsson Angela Larsson Anna Lav Marie Leandersson Lotta Lee Hook Sara Lidbrink Marianne Lidén Theresia Linde Stig Lindström Anna Loo Viktoria Loser Christine Ludwigs Lena Lundin Eva Luoma Sari Luona Susanne Löfström Peter Magnusson Anne Skyddsvärnet i Stockholm Sociala missionen Törngårdens autismcenter Röda Korset Karolinska Institutet Socialstyrelsen Sociala missionen LP-verksamhetens ideella riksförening Föreningen Saltå By Socialstyrelsen Qulturum, Jönköpings läns landsting Skyddsvärnet i Stockholm Bräcke Diakoni Haganäs Danvikshem Danvikshem Karolinska Universitetssjukhuset QRC Stockholm, SLL Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Saltå By Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Arbetsgivaralliansen Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Josephinahemmet Socialstyrelsen Bräcke Diakoni Famna HSB Omsorg Famna Vidarkliniken Skyddsvärnet i Stockholm Hemtandvård AB Förbundet S:t Lukas

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet Viktoria Loo Skyman, Famna Marita Fernström, BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Beatrix

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Ledningens roll som möjliggörare

Ledningens roll som möjliggörare Ledningens roll som möjliggörare Idéer och handling för ett medmänskligare samhälle Maude Kardell Wahlbäck Områdeschef Bräcke Diakoni Fristående stiftelse sedan 1923 Non profit inom vård och omsorg Hälsovård

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Presentation av program och postrar vid avslutning av programmet LEDA inom Famnas Värdeforum den 25 april 2012

Presentation av program och postrar vid avslutning av programmet LEDA inom Famnas Värdeforum den 25 april 2012 Presentation av program och postrar vid avslutning av programmet LEDA inom Famnas Värdeforum den 25 april 2012 Välkommen till ledarskapsseminarium Värdeforum - LEDA 25 april 2012, kl 13.00 16.00 Ersta

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet

Stiftelsen Josephinahemmet Stiftelsen Josephinahemmet Patricia Crone, verksamhetschef, pc@josephinahemmet.se www.josephinahemmet.se Jolanta Walczak Masete, arbetsterapeut jwm@josephinahemmet.se Josephinahemmet Drottning Josephina

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum

Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum 16 December, kl. 13.00 16.00 Matteuskyrkan Majorna Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar.

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013.

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Famna synliggör idéburen vård och social omsorg, medverkar i politiska processer och erbjuder stöd för tillväxt och utveckling.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Uppföljning 2013-11-14 Bäst Omsorg i Stockholm AB

Uppföljning 2013-11-14 Bäst Omsorg i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131114 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och social dokumentation Företagets representanter: Carina Andersson, Bito Tengroth

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Utvecklingsplan Berga

Utvecklingsplan Berga 2013-01-08 Utvecklingsplan Berga Rubrik Förbättringsområde Mål med åtgärder Åtgärd och egenkontroll Tidplan Ansvarig Ledning/organisation Tydligt skrivna riktlinjer Att alla som har ett Nyanställda sjuksköterskor

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm Avtalspart/Nämnd: Vingslaget Omsorgs AB Verksamhetschef/enhetschef: Maj-Lis Johansson för personer med

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 30 november 2010 Hotel Riverton i Göteborg Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Vad

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer