Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg 4 juni 2013 Ersta konferens, Stockholm

Transkript

1 Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg 4 juni 2013 Ersta konferens, Stockholm Tillsammans tar vi nya steg i vårdens och omsorgens utveckling

2 Hur utvecklar vi vårdens och omsorgens kvalitet tillsammans med brukare och patienter? Hur blir ledarskapet en framgångsfaktor istället för ett hinder? Hur skapar vi en kultur där vi vågar fråga? Hur tar vi gemensamt ansvar? Famna - Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg har under de senaste åren utvecklat Värdeforum som en plattform för värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag. Tillsammans har över 600 medarbetare och ledare i 150 förbättringsteam hittat nya arbetssätt för att förbättra för de vi finns till för. Famnas forum för ledarskap och kvalitet 2013 bjuder in till en mötesplats där vardagens hjältar från genomgångna Värdeforumsprogram möter forskare och beslutsfattare, för att tillsammans ta nya steg i vårdens och omsorgens utveckling. Välkommen den 4 juni till en spännande dag med verksamhetsförbättrare från hela landet, forskare från Sverige och USA, beslutsfattare och chefer från en bredd av vårdoch omsorgsorganisationer.

3 Program Registrering och kaffe Tillsammans utvecklar vi vården och omsorgen Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna Leadership and Quality in the Welfare Production of Non-Profit Organisations Duncan Neuhauser, professor, Case Western Reserve University, Cleeveland, USA; chefredaktör, Non Profit Management and Leadership Journal, (på engelska) Leadership and quality in the Swedish context what is at stake? Medverkande: Ingela Holmertz, chef nationell verksamhet, Svenska Röda Korset Tomas Müllern, professor i organisation och ledarskap, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Duncan Neuhauser Samtal på engelska lett av Thomas Schneider Värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag Möt förbättringsteamen vid sina postrar Parallella seminarier, se nedan 1. Brukarinvolvering och ökad helhetssyn i social omsorg Lokal: Norrbysalen 2. Värdeskapande för de mest sjuka äldre Lokal: Clara Eckerströmsalen (bottenvåning) 3. Ledningens roll som möjliggörare Lokal: Bringsalen Lunch Mingel och samtal vid postrarna Konferensen avslutas

4 Talare Ingela Holmertz är chef för nationell verksamhet i Svenska Röda Korset och har innehaft internationella och nationella chefsbefattningar inom Röda Korset i över 15 år. Tomas Müllern är professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Tomas brukar presentera sig som en av få företagsekonomer som har skrivit sin doktorsavhandling om äldreomsorgsorganisationer. För närvarande forskar Tomas om samverkan inom neuropsykiatri och intresserar sig för att studera effekterna av vårdval. Duncan Neuhauser är professor bland annat i medicin och hälso- och sjukvårdens organisation och ledning. Duncan är chefredaktör på tidskriften Non Profit Management and Leadership och knuten till Case Western Reserve University, USA. Postersession: Värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag Under våren 2013 har 10 verksamhetsteam i Famnas Värdforum jobbat med förbättringar i vårdens och omsorgens vardag. Ta del av deras resultat och erfarenheter om hur man kan skapa värde för de vi finns till för. På följande sidor finns teamens postrar.

5 Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid - Genom tydligare checklista och samordnad avstämning - Torbjörn Andersson, Erika Karpati, Jemina Mäkivaara, Birgitta Strömbeck, Victoria Toro torbjorn.andersson@danvikshem.se Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Danvikshem är ett särskilt boende i Nacka som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades av Gustav Vasa På Danvikshem finns 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på omvårdnad, demens, korttidsvård samt ålderdomshem. Här finns utbildade undersköterskor samt sjuksköterskor och personal dygnet runt. Förutom detta finns kurator, rehabavdelning, eget kök, restaurang, butik, tandläkare, frisör, fotvård, kyrka och en vacker miljö. Förbättringsområde: Avdelningen har sedan januari 2013 utfört mätningar på antal uppkomna läkemedelsavvikelser. Avdelningspersonalen ville arbeta för att minska antalet avvikelser. Genom beprövad erfarenhet har vi insett att det blir mer struktur i vårdarbetet med hjälp av checklista/signeringstavla. Vi har även via webben blivit inspirerade av andra äldreboenden och avdelningar som har använt en synlig och väl tillgänglig whiteboard som checklista/signeringstavla. Vi ville samtidigt prova idén med en samordnande avstämning för att ytterligare minska risken för avvikelser. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Med hjälp av PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen arbetade vi systematiskt med rutinförändringar för att minska läkemedelsavvikelser. Vi utförde ett test på en våning (G2). Under en vecka fick personalen där använda en signering/ checklista som sitter synligt i korridoren som komplement till den vanliga signeringslistan hos boende. Parallellt med den testade vi att införa en ny samordningsrutin för all personal. Målsättning: Rätt medicin, till Rätt boende, i Rätt tid. Ett långsiktigt mål är att uppnå 0-vision vad gäller antal läkemedelsavvikelser. Rutinen innebar att en person som går ett specifikt arbetspass gör en avstämning med avgående- och ankommande personal. Där tas bland annat upp eventuella icke delade mediciner, pga. boende gått ut. Inför testet har 8 boende från avdelningen fått skatta känslan av trygghet vad gäller medicinhanteringen. 63% av boendena kände sig mycket trygga och 37% av boendena kände sig måttligt trygga. För ökad förståelse varför avvikelser uppkommer så har personalen fått svara på frågor i en enkät och där fått ange orsaker till varför de tror att avvikelser har uppkommit. Ett kompletterande dokument har följt med det ordinarie avvikelsedokumentet. Syftet med detta komplement var att fånga upp orsaker som inte syntes i det ordinarie avvikelsedokumentet. Resultat: Vi anser att testperioden är för kort för att kunna avgöra om de nya rutinerna har haft den effekt vi önskat. Vi ser dock en tendens till att avvikelserna minskar i antal på testvåningen (G2). Vi ser också att personalen är mer uppmärksam på medicinhanteringen. Vi har därför bestämt att föra in de nya rutinerna på hela avdelningen. Vi fortsätter att mäta avvikelser, för att se om utvecklingen håller och om vi behöver ändra ytterligare på rutinerna för att nå vårt mål. Vårt sätt att synliggöra avvikelser på avdelningen Antal avvikelser på Våning G2 Vecka före, v17 under och v.18 efter testperioden. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Större uppmärksamhet i personalgruppen kring medicinhantering. Hur går vi vidare? Vi fortsätter att utvärdera våra nya rutiner och mäter kontinuerligt. Vi har utsett personal ur Famnateamet som ska ansvara för att projektet fortgår. Vad har vi lärt oss? Att vi tillsammans inom mikrosystemet kan genomföra ett förbättringsarbete med hjälp av de verktyg som vi har fått med oss på Famnakursen.

6 Ett förbättringsprojekt i ATT VETA ÄR TRYGGT Ökad KASAM* genom förbättrade informationsrutiner. Värdeforum Susanne Luona. Nevzad Karaahmetovic. Martina Spångberg. Mikael Strand. Jenny Svedlindh. Sari Luoma. Coach: Peter Bornkessel Peter.b@haganas.se Haganäs Ekonomisk Förening. För människor som är i behov av stöd, mänsklig omsorg och gemenskap. Vi är en verksamhet som erbjuder boende och daglig verksamhet enligt LSS. Vi arbetar utifrån en antroposofisk grundsyn kallad socialterapi utvecklad av Rudolf Steiner. Våra kärnvärden: Människans andliga dimension Livets röda tråd Individuellt liv i gemenskap Tålamod med det individuella Det livslånga lärandet En medvetet utformad miljö Ett skapande liv - arbetets betydelse Förbättringsområde Verksamheten har vuxit och förändrats de senaste åren. Det har lett till att vissa av våra rutiner inte har uppdaterats. Vi försökte hitta ett gemensamt förbättringsområde och eftersom representanter från de olika verksamhetsområdena nu hade möjlighet att träffas, valde vi att arbeta med informationsrutinerna oss emellan framför allt på morgonen mellan 8.00 och 9.00 och på eftermiddagen mellan och Vi såg ett tydligt behov av att kommunikationen är vital för våra brukares trygghet. Vi har tidigare arbetat på ett liknande sätt men uppdaterar, förtydligar och gör ett enhetligt system för hela organisationen. Vår egen erfarenhet har också varit vägledande. Mål: Vårt mål var att få ner antalet frågor från brukaren till max en fråga om dagen. Det andra målet är att få gemensamma rutiner vid överlämning, så att alla kan känna sig trygga. Ökad KASAM* inom Haganäs för boende och medarbetare. Genom Flödesschemat kom vi fram till kritiska tidpunkter vid överlämning, d.v.s. morgon och eftermiddag. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi har arbetat utifrån FAMNAS verktyg framförallt med hjälp utav fiskbenet, flödesschemat och PGSA hjulet. Genom fiskbenet kom vi fram till att vi saknade informationsrutiner. Med hjälp av en enkät bekräftades detta hos medarbetarna. Vi gjorde en baslinjemätning som visar resultat på antal frågor, före och efter införandet av almanackan. Förankring hos ledningsgruppen. Mätning 8 Införande av almanacka 6 KASAM (Känslan av sammanhang) är ett begrepp utvecklat av Aaron Antonovsky som finns beskrivet i boken Hälsans mysterium. I den beskrivs vikten av att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar. Detta vill vi utveckla genom förbättrade informationsrutiner mellan boenden och daglig verksamhet. 4 2 Beskrivning av Resultat: En mätning som vi har gjort visar att känslan av trygghet har ökat när en personlig almanacka infördes hos en brukare, där allt viktigt finns inskrivet, som följer med mellan boendet och daglig verksamhet. Arbetet fortsätter och vi väntar på fler resultat. Famnakursen i sin helhet har medfört ökad förståelse och insyn i varandras arbete Antal orosfrågor per dag Hur går vi vidare? Vi ska implementera arbetet i hela verksamheten. Informera, inspirera och förankra hos övriga medarbetare. Vi kommer att skicka ut en ny enkät till medarbetarna igen, för att kunna mäta förändring. Skapa medarbetarforum på Magnacura och se om fler är i behov av almanackor. Sammanställa veckoplanering. Skapa individuella informationsrutiner. Skicka fler medarbetare till famna. Lärdomar & Svårigheter? Till en början hade vi svårt att hitta ett gemensamt förbättringsområde. Arbetet kräver ostörd tid och man måste vara strukturerad. Det har också varit svårt att få med alla på tåget. Vi har inte haft en gemensam samlingspunkt där vi kan synliggöra vårt arbete. Dator har varit till stor hjälp och vi har fått positiv respons från ledningen. Vi har med hjälp av Värdeforums verktyg fått ett utanför boxen perspektiv på vår verksamhet. Förbättringsarbete är en färskvara som måste underhållas hela tiden. Processen fortsätter!

7 Delaktighet och Trygghet Ett förbättringsprojekt i Lotta Leandersson, Lucija Laouini, Therése Thulin, Anette Öhrman, Lotta Burenius Lotta.burenius@sihm.se Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- SIHM arbetar sedan 1918 för att främja god livskvalitet för äldre Stockholmare med försämrad ekonomi. Seniorboendet har ca 330 hyresgäst i egna fastigheter på Kungsholmen och i Vasastan. SIHM vill erbjuda ett tryggare boende med möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra på äldre dagar. Enligt hyresgästernas önskan utför SIHM hemtjänst till ca 70 egna hyresgäster. I all verksamhet är trygghet, självbestämmande och delaktighet viktiga ledord i vårt dagliga arbete. Stiftelsen är inte vinstdriven utan drivs av ett samhällsengagemang utifrån ett allmännyttigt perspektiv. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi har arbetat individuellt med fyra omsorgstagare (OT) med stora behov och tecken på att inte kunna påverka sin situation, t e x i form av avböjd hjälp, andra tecken på otrygghet och för person med demenssjukdom även aggressivt beteende. Vi förtydligade och enats kring vad som är centralt för att personer med stora omsorgsbehov ska orka och kunna vara dirigent i sitt eget liv. Med hjälp av Orsak verkan analyser för varje person fick vi fram områden vi kan förbättra. Genom PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen har kontaktmannen arbetat systematiskt för att utveckla dialogen med OT. Nya genomförandeplaner (GF) formulerades, fokus på trygghet, vara delaktig och ha inflytande. GF har kontrollerats för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för varje person och/eller anhöriga, samt om de ger vägledning för övriga i arbetslaget. Den dagliga planeringen utgår nu ifrån ett relationsorienterat arbetssätt så att den enskilde kan vara delaktig på riktigt. Vi har mätt personkontinuiteten under perioden för att öka denna och även ökat omsorgskontinuiteten för samtliga fyra OT. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet Vi har förtydligat vår värdegrund och fått en gemensam insikt i att det tar tid att Gå från ord till handling. Relationens betydelse är central, för att lyckas behöver kontaktmannen ha ett stort inflytande över och ta ansvar för den dagliga planeringen kring sin omsorgstagare. Våra skriftliga rutiner har förtydligats, t e x den skriftliga information som ges till omsorgstagare och anhöriga, kontaktmannens uppdrag, ansvar och befogenheter och vad som bör fångas in i GF och i den löpande uppföljningen. Förbättringsområde När den enskilde inte orkar uttrycka sina önskemål händer det att personen istället avböjer stöd och hjälp. Vi vill utveckla metoder i arbetet så att den enskilde känner sig trygg och också orkar ta emot den hjälp som ges. Vi vill också förbättra den dagliga planeringen så att den snabbt anpassas efter dagsformen hos äldre personer med stora omsorgsbehov. Ge den enskilde stöd till att vilja/orka vara delaktig och på så sätt ha inflytande över individuella önskemål och behov det är precis så som jag vill ha det Antal tillfällen där den enskilde avböjer för att hon/han inte orkar ta emot hemtjänsten 0 0 Januari Februari Mars April Vad har vi lärt oss Att stödja någons delaktighet är inte bara att fråga: Vad tycker du? Hur vill du ha det? Det är en bra början men för att den äldre ska ha en verklig möjlighet att vara delaktig i sin vård och omsorg behövs mycket mer. Läs vidare om hur du kan skapa delaktighet på vårt blad. Forskning visar på att just möjligheten och rätten att ha inflytande och kunna vara delaktig ökar upplevelsen av hälsa. Målsättning Att öka den enskildes upplevelse av trygghet och välbefinnande genom att vår hemtjänst ger stöd och hjälp på ett sätt som upplevs som meningsfullt och begripligt för den enskilde. QUALID en skattningsskala för att mäta livskvalitet vid demenssjukdom. 11 poäng är högsta grad av livskvalitet och 55 poäng är lägsta nivå av livskvalitet. Vi har använt skalan för att bedöma livskvalitet hos en omsorgstagare som visat tecken på oro och aggressivitet. Under mätperioden varierade poängen från 13 till 34. Genom skattningen kan vi bättre läsa av dagsformen och möta omsorgstagaren där hon/han befinner sig i sin sjukdom och anpassa på vilket sätt omsorgen ges. Resultat Samtliga fyra omsorgstagare (OT) som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den som ska ge hjälpen. Oro och aggressivitet har minskat hos OT med demenssjukdom. Vid samtal har OT uttryckt en större trygghet och också oftare framfört specifika önskemål om sin hjälp. Hur går vi vidare Ny dialog med OT visar om GF fångar in behoven. Vi fortsätter mätningar/skattningar utifrån varje person för att säkerställa att vi når uppsatta individuella mål och gör nya analyser av resultaten för att sätta nya mål. På en planeringsdag i maj redovisar vårt förbättringsarbete. Arbetet fortsätter sedan genom att övriga kontaktmän får stöd i sitt arbete så att delaktigheten för samtliga som har hemtjänst från stiftelsen utvecklas.

8 Säker och effektiv cytostatikabehandling - för att kunna uppfylla en god och säker vård av hög kvalité Teammedlemmar: Johanna Klemenz, Paul van Hogerlinden, Hélène Wigforss, Clary Marqvardt, Stina Fredriksson, coach (stina.fredriksson@karolinska.se) Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Verksamheten Avdelning P14 är en av tre onkologiska avdelningar på Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset. Bröstcancer, gynekologisk cancer och sarkom är de vanligaste diagnoserna hos våra patienter. De kan vara under kurativ behandling, palliativ behandling och i vissa fall i livets slutskede där bästa möjliga omvårdnad är målet. På avdelningen arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter, dietister, sjukgymnaster, kuratorer m.fl. sammanlagt ca 40 personer. Patienterna kan vårdas hos oss för cytostatika- eller strålbehandling, biverkningar av behandlingar, infektioner, smärta eller andra sjukdomsrelaterade problem. Våra patienter är allt från unga vuxna till gamla. Ansvariga för ordination av behandlingarna är klinikens mottagningar som är vår viktigaste samarbetspartner. Förbättringsområde Det finns många aspekter av cytostatikabehandling. Först och främst patientsäkerhet. Får patienten rätt preparat i rätt tid? Uppmärksamhet på akuta och fördröjda biverkningar som t.ex. allergiska reaktioner och illamående. En annan aspekt är att många patienter behöver dessa behandlingar och kan få vänta. Därför är också effektiviteten viktig för att kunna använda avdelningens resurser på bästa sätt i en säker situation för patienten kombinerat med goda förutsättningar för all personal som deltar i vården att göra det under bra villkor, trygga i förvissningen om att vi gör det bästa för patienten. Mål Vårt mål med Famnaprojektet är att verka för säker och effektiv cytostatikabehandling genom att ta fram en checklista och säkra att den används konsekvent vid cytostatikabehandlingar på avdelningen. Syftet med checklistan är att olika moment görs i rätt ordning och verkligen blir utförda. Ett långsiktigt mål är att den kan användas på alla avdelningar och mottagningar som ger cytostatikabehandlingar inom Karolinska Universitetssjukhuset. Allt för att skapa trygghet i att både få och ge behandlingarna. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vecka 14 Resultat mätt i Behandlingsanalys före och efter införande av checklistan Behandlingsanalys före och efter checklistan Vecka 15 Vecka 16 Införande av checklista Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 MÅL Cytostatikakurer och avvikelser Finns nedtrappningsschema ordinerat? Finns antiemetikaschema ordinerat? Startas kuren i planerad tid? Finns premedicinering ordinerad? Finns det plats ledig till patient vid ankomst? Finns kuren ordinerad? Arbetsmetod Vi började med en enkel kartläggning av hur patienterna uppfattade sin behandling. I stort var patienterna nöjda, dock förekom några kommentarer kring väntetid vid ankomst och innan kurstart. Vi arbetade fram ett formulär, Behandlingsanalys, där ansvarig sjuksköterska fick ett antal frågor kring vad som fungerat väl respektive inte fungerat vid en given behandling (se diagram). Svaren angavs som JA eller NEJ. Vi har strävat mot att få alla JA eftersom det skulle medverka till en säker behandling och ett bra flöde. Efter två veckor införde vi en checklista på olika moment i behandlingen; innan behandlingen ges, under behandlingen och efter behandlingen. Vi har också följt antalet avvikelserapporter som skrivits under tiden. Resultat Man kan se en förbättring med fler JA i Behandlingsanalysen. Vid förfrågan bland sjuksköterskorna anser man att checklistan är ett värdefullt verktyg. Andelen cytostatikabehandlingar som föranleder avvikelser visar en tendens att minska. Tiden för projektet har dock varit för kort för att dra alltför stora slutsatser. Ur patientperspektiv är den subjektiva uppfattningen att ett bra flöde under behandlingen gör patienterna tryggare Antal cytostatikabehandlingar Avvikelser kring cytostatikabehandlingar Hur går vi vidare? Vi fortsätter med checklistan och gör avstämningar varannan månad med Behandlingsanalysen och andelen kurer som föranleder avvikelser. Efter sommaren utvärderas projektet. 0 Januari Februari Mars April Maj Cytostatikakurer givna 2013 och inkomna avvikelser under samma period. Vad har vi lärt oss? Först och främst att förändringsarbete är ett teamarbete och en ständigt pågående process. Under projektet har vi fått ett antal verktyg som Orsak-Verkan diagram och PGSA-hjulet för att analysera, genomföra och utvärdera en förändring så att den blir en förbättring. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Personal på andra avdelningar har redan visat intresse för checklistan, innan den har presenterats.

9 Meningsfulla eftermiddagsaktiviteter Vad kan vi som personal göra för de boende? Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson Pernilla.fransson@stockholm.se Verksamhet Koppargården är ett modernt vård- och omsorgsboend och finns i Vällingby. Boendet består av flera olika enheter, delar och verksamheter. Här finns 6 plan med 29 lägenheter på varje och 3 plan är somatisk och 3 plan är demensboende.koppargården har frisör, fotvård och biograf. Träffen är husets mötesplats för aktiviteter. Teamet består av undersköterskor från demens boende och somatisk avdelning samt aktivitetsansvarig som jobbar på Träffen. Problem Lågt antal deltagare på Träffens boendeaktiviteter. Vi ville ta reda på varför. Erbjuder vi rätt aktiviteter? Finns det förutsättningar för boende att komma ner på aktiviter? Vad kan vi förbättra? Vårt mål: 10 deltagare från plan 3 varje onsdagseftermiddag. Innan testperiod kom 2 till 3 boende. Förbättring Vi anpassade aktivitetsutbudet utifrån de boendes önskemål En personal på planet tog aktivitetsansvar varje dag Dagens aktivitet informerades på morgonrapporten Val att testa på ett plan Enkät för boende, anhöriga och personal, med frågor om aktiviteter Planera Göra Enkätundersökning 3 veckor lång baslinjemätning, antal besökare Information till all personal, muntligt och via e-post. Informerade ledningen För att ta reda på vad de boende önskade för aktiviteter, genomfördes en enkätundersökning. Den gav ett överaskande resultat, och det visade sig att de boenden var intresserade av andra aktiviteter än vad personalen trodde. De boende önskade utflykter, utevistelse, levande musik och promenader. Personalen trodde att boende ville ha fredagsdans, bingo och bio. Ny rutin fastställd Agera Studera Sammanställning av enkätsvar. Sammanställning av baslinjemätning antal besökare Nytt arbetsätt mål Resultat Vi nådde inte vårt SMARTa mål som var att 10 boende från planet skulle besöka Träffen på onsdags eftermiddagar. Antalet besök per vecka från alla 7 planen ökade totalt. Slutsats Våra gemensamma insatser har gett ett lyckat resultat. Svårt att finna den avgörande insatsen v 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 vecka Vi har lärt oss att: Det var svårt att: Så här går vi vidare: Förbättringsarbete är roligt Förändringsarbete måste få ta tid Tydliga rutiner är viktiga Små förändringar kan göra skillnad Ledningsgruppen måste vara delaktig Svårt att få stöd av ledningen Svårt att få tid till möten Låta processen ta tid Jobba i liten skala Svårt att få förståelse från kollegor att det tar tid och att alla måste sammarbeta Uppföljningsenkät till boende och personal Sätta mål för fler plan Avsätta tid till planering av aktiviteter Involvera ledningen i förbättringsarbetet Fortsätta att mäta resultaten Resultatrapport varje vecka på planen

10 Kommunikation genom flera sinnen För våra elever, boende och arbetstagare Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Jonas Hallqvist, Alice Widwey, Susanne Dawid, Angela Larsson, Pia Andersson Coach: Camilla Jensen, camilla.jensen@saltaby.se Saltå by är en ideell förening som startades Saltå by är en verksamhet med antroposofisk inriktning som bedriver skola, boende och dagligverksamhet enligt LSS. Vi tar emot ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning samt autismspektrumstörning. Vi arbetar med hela människan i en terapeutisk miljö med läkepedagoger, socialterapeuter, boendestödjare och lärare. Vi har en medvetet utformad estetisk miljö med färgsättning, arkitektur och gestaltade trädgårdsparker med närhet till vatten som skapar en harmonisk miljö. Saltå by ligger några kilometer utanför Järna i Södertälje kommun. Vårt förbättringsarbete har handlat om att arbeta med frågan om hur vi praktiskt integrerar AKK som stöd i boende och dagligverksamhet. AKK Alternativ kompletterande kommunikation Med hjälp av AKK som pedagogiskt redskap kan man logiskt bygga upp tankar, skapa en struktur som förtydligar, organiserar, gör aktiviteter överskådliga och bygga upp helheter som hjälper till att hålla samman en kaotisk världsbild. AKK är som en bro av insatser med symboler och tecken som behövs för att ersätta eller komplettera bristande tal/språk i kommunikation. Kommunikation i vardagen behövs för att individens behov skall bli tillgodosedd, genom att använda alternativa kommunikationssätt t.ex. bilder, tecken kommunikation, pictogram, samtalsmatta och sociala berättelser. Vi tyckte att det var för stort för att starta en introducering av AKK på hela Saltås verksamhet, därför valde vi ut en elev i boendet som uttrycker mycket oro och utbrott. Vi ville börja i detta lilla med en utvald person för att på så sätt kunna påvisa om AKK förbättrade personens förståelse och självbestämmande. Med hjälp av en processkartläggning kom vi fram till att fritiden mellan kl var en orolig tid för denna elev. Med fiskbensdiagrammet blev det tydligt att fritiden var obegriplig, ostrukturerad och att eleven inte hade någon tidsuppfattning. Målet blev att med hjälp av AKK som stöd få en bättre fungerande fritid, där eleven känner att den kan förstå, påverka, vara delaktig och på så vis minska orosmomenten. Vi påbörjade ett PGSA-hjul där vi med hjälp av samtalsmattan (se bild) kunde visa vad eleven tyckte om att göra på fritiden. Det trycktes ut bilder på de utvalda aktiviteterna, tillsammans med eleven gjorde vi ett överskådligt veckoschema för tiden mellan kl Resultat Vi gjorde en baslinjemätning där personalen fyllde i antal utbrott och orossituationer som eleven gav uttryck för mellan kl Därefter infördes veckoschemat som eleven hade varit med och utformat. Våra mätpunkter är få pga. att det har varit svårt att få med hela personalgruppen i förbättringsarbetet. Detta är något vi kommer att arbeta vidare med genom att ge mer information till personalen kring AKK för att de skall få ökad kunskap och förståelse för detta arbetssätt. Personal som har arbetet med hjälp av AKK som metod tillsammans med eleven berättar dock glädjande att de uppelever en kraftig minskning av utbrott/orossituationer. Vi kommer att fortsätta mätprocessen för att kunna följa resultatet över tid. Vad vi har lärt oss? Kommunikation och information mellan och inom enheterna och de olika professionerna är av största vikt för att kunna sprida och jobba fortlöpande med förbättringsarbete. Det är viktigt att all personal är delaktig i ett förbättringsarbetet för att kunna arbeta fortlöpande. Vi har fått verktyg att arbeta med systematiska förbättringar. Svårigheter Det har varit svårt att få alla utanför teamet att bli delaktiga Svårt att tidsmässigt hinna med både ordinarie arbetet och förbättringsarbetet. Framtiden Vi fortsätter att implementera AKK i vår verksamhet genom ett kontinuerligt förbättringsarbete inom AKK med individens behov i fokus.

11 Ökad tydlighet för våra boende med genomförandeplaner! Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Mats Johansson, Madeleine Rossi, Stina Sjöstrand, David Tham David.tham@skyddsvarnet.se Beskrivning av verksamheten Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm är en ideell förening vars målsättning är att förebygga brott och social utslagning i samhället genom en verksamhet som syftar till social rehabilitering och genom att förmedla hjälp till självhjälp. Klienterna ska efter avslutat deltagande i en verksamhet kunna leva ett självständigt liv. Föreningen ska bedriva olika former av behandlings- och socialt utvecklingsarbete för klienter från Socialtjänsten och Kriminalvården. Förbättringsområde Teamets övergripande mål var att förbättra tydligheten i våra kontaktmannamöten genom att få till handlingsplaner för samtliga av våra boenden på enheten Träningslägenheter. Genom arbete med hjälp av bland annat fiskbensanalys och intervjuer med våra boende märkte vi att en stor anledning till att våra kontaktmannamöten inte alltid leder till så stora förbättringar för våra boende var att tydligheten ibland var för låg. Detta kom vi fram till dels hade att göra med avsaknaden av handlingsplaner. Mål Genom att arbeta med i Famnas Värdeforum vill vi skapa en mall som vi använder oss av för att skapa en tydlig handlingsplan för samtliga våra boenden. Detta leder till att den boende tydligare vet vad det är den ska arbeta med under sin tid hos oss. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat Vi började med att gör en processkartläggning av vår nuvarande situation för att bli klarare över vad som behövdes förbättras. Efter det involverade vi våra boenden för att höra vad de hade för behov som inte helt tillgodosågs i det arbetssätt vi använder idag. Sedan plockade vi ut två av områdena inom handlingsplanen och utformade ett nytt sätt att arbeta med dem för att öka tydligheten gentemot den boenden. Beskrivning av resultat I nästa steg implementerade vi förändringarna och gjorde sedan nya mätningar för att se om våra boenden upplevde någon förbättring vilket de till vår stora glädje rapporterade att de gjorde. Det visade sig att en stor del, 27 av 49 boenden, inte hade någon handlings- eller genomförandeplan. Av de tio som vi implementerade genomförandeplaner med tyckte 8 av 10 att målen för deras placering blivit tydligare Finns Finns ej 0 Ja Nej 0 Ja Nej Hur många handlingsplaner/genomförandeplaner finns idag? Upplevda tydliga mål utan genomförandeplan Upplevda tydliga mål med genomförandeplan Lärdomar och svårigheter Det största hindret i detta förbättringsarbete har varit att ambitionsnivån från vår sida från början var alldeles för hög och att vi tog oss vatten över huvud. Vi har lärt oss att det är viktigt att börja i liten skala, för att sedan låta förändringsarbetet växa i sin egen takt. Vi har också insett att tydlighet i vår kontakt med våra boenden är något som vi måste fortsätta arbeta med. Hur går vi vidare Vi kommer att fortsätta att arbeta med de genomförandeplaner som vi utformade under tiden på Famna. Om resultatet av dessa blir lika bra som vi hoppas kommer vi att sprida vår kunskap inom Skyddsvärnets vårdkedja.

12 Ett förbättringsprojekt i En matsal för alla Konflikt vänd till gemenskap Värdeforum Annelie Eriksson, Jerry Anderstam, Margareta Hellsten, Linus Nilsson, Christina Fahlström, Lasse Westerberg, Margareta Russo och Malin Isaksson. Mail: annelie.e@socialamissionen.se Sociala Missionen - För ett mänskligare liv Lundens uppdrag är att arbeta för bättre villkor för människor i utsatta livssituationer. Lundens gruppboende finns för att stärka rätten till full delaktighet, inflytande och självbestämmande för personer med utvecklingsstörning. På Lunden bor 5 hyresgäster som har stöd av en personalgrupp bestående av 8 personer. Lunden ligger beläget i Löttingelund, Täby. Gubbarna glada! Vi har strävat efter är att ge våra hyresgäster en god miljö i de gemensamma utrymmena. Det största av dessa utrymmen kallas av personal och boende oftast för matsalen, då det tidigare främst har använts vid gemensamma måltider. En mättavla sattes upp och de boende har efter varje helgdag fått svara på frågan - Hur har det varit i matsalen idag? Svarsalternativen som har hyresgästerna kunnat välja mellan i form av bilder, var glad, ledsen eller att den svarande inte vet. Svaren sattes sedan upp på tavlan. Målet med förbättringsarbetet var att vår mättavla enbart skulle bestå av glada gubbar. Gemensamhetsutrymmet en plats för alla Vi vill att alla ska ha en trevlig vistelse i det stora gemensamhetsutrymmet. Situationen där har ofta präglats av hög ljudvolym och irritation. Vi ansåg vi att det var en självklarhet att våra hyresgäster skulle vara med i förbättringsarbetet, detta för att göra tiden i matsalen till något mer än bara väntan inför måltider. Förslag på förändringar togs upp vid ett boendemöte där alla hyresgäster fick möjlighet att påverka sin situation och vara med och bestämma, detta är i linje med Lundens grundsyn på delaktighet, integritet och självbestämmande. Under arbetets gång har vi strävat efter transparens och hyresgästerna, god män och anhöriga har kunnat ta del av arbetet med matsalen. Allt arbetesmaterial som legat till grund för arbetet har funnits uppsatt på väggen och på så sätt synliggjorts. Mätningar Antal svar Fyra personer har deltagit Varje helgdag har hyresgästerna fått frågan: "Hur har det varit i matsalen?" Tre svarsalternativ har erbjudits: Hyresgästerna har hela tiden kunnat följa förbättringsarbetet och sett hur ledsna gubbar ändrats till glada allteftersom Även föräldrar och gode män har kunnat följa förbättringsarbetet Här händer det grejer! Under studiens gång har vi sett att förändringsarbetet inneburit större möjligheter för påverkan över aktiviteterna i gemensamhetsutrymmet. Det har även gjort att antalet aktiveter ökat. Vi har också genom de förändringar som skett fått fler glada gubbar på mättavlan. Svargubbarna kommer att få hänga kvar på väggen och på så sätt visa arbetets fortgående resultat. Detta kan även ses som en måttstock över hur nöjda våra hyresgäster är med sitt gemensamma utrymme. Förändringar som genomförts De idéer vi introducerat har baserats på vad våra hyresgäster tagit fram under boendemötena. Ett förslag var bland annat att införskaffa en karaokemaskin. En annan tydlig förändring är att ett draperi har satts upp för att kunna dela av gemensamhetsutrymmet vid behov och skapa möjligheter till individuella aktiviteter samt att ge en ökad känsla av egen- tid. Hyresgästerna har fortsatt att ha boendemöten en gång i veckan. Där diskuterar de vilka gemensamma aktiviteter som ska erbjudas i gemensamhetsutrymmet. Personalgruppen har även under helger fört arbetsanteckningar om hur dagarna i matsalen varit. Arbetet med problemlösningsmodeller Den metod vi tycker fungerat bäst kallas fiskbenet. Man visualiserar problemet i form av ett fiskskelett för att tydligt visa problemets olika beståndsdelar och samband. Denna metod visade sig mycket populär. Det finns redan tankar om att använda metoden för att ta itu med nya problem och ge personalen tid och verktyg att reflektera över dessa. Lunden - en plats av ständiga förbättringar Gruppbostaden består av fem hyresgäster. Vi arbetar för självbestämmande, delaktighet och integritet för att motsvara behovet till en god boendemiljö, enligt LSSlagen.

13 Ett förbättringsprojekt i Remisshantering med patientfokus Snabbare och säkrare! Åsa Erinder, Gunilla Tallberg, Andrea Gerretsen Biemond, Christine Loser Leena Pilfalk (coach), Leena.pilfalk@vidarkliniken.se Värdeforum Vidarklinikens sjukhus Sjukhuset erbjuder kvalificerad somatisk vård och rehabilitering. Vidarkliniken tar främst emot patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtes sjukdomar samt cancer i alla stadier inklusive palliativ vård i ett tidigt skede. Våra legitimerade läkare och sjuksköterskor är utbildade både inom konventionell medicin och antroposofisk läkekonst. Förbättringsområde för lång hanteringstid av remisser Patienter som söker rehabilitering på Vidarklinikens sjukhus behöver remiss av en läkare. Denna remiss bedöms av ansvarig sjuksköterska och läkare på Vidarkliniken. Vi konstaterade att tiden mellan remissens registrering fram till att patienten får besked var för lång. Vi fick ett uppdrag från ledningsgruppen att förkorta remisshanteringstiden. Vi får drygt 100 remisser per månad. Mål: Snabbare, säkrare remisshantering med patientfokus. Delmål: Halverad remisshanteringstid. Antal dagar Remisshanteringstid 2013 Ändring 1 Ändring 2 v 9-10 v v vecka Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Kartlagt orsaker till problem genom processkarta, fiskbensdiagram och baslinjemätning. Vi såg att mottagna remisser ofta var ofullständiga (ca 20 %) inför bedömning enligt våra krav och det bestämdes att remisser som inte var kompletta skickas tillbaka med följebrev till remittenten (Ändring 1, se diagram). Det visades sig också att kontinuiteten vid remissbedömningen brast. Ett möte med alla ansvariga för remisshanteringen på Vidarkliniken; sjuksköterskor, läkare, inskrivningens personal och verksamhetschefen, resulterade i ett nytt arbetssätt för bedömningar. Det innebar att ett rullande schema för ansvariga sjuksköterskor och läkare upprättades (Ändring 2, se diagram). Detta ska provas under 5 veckor och sedan utvärderas. Resultat Ändring 1 ledde till att remisshanteringstiden (tiden från mottagen remiss till beslut) har minskat från 10,4 till 8,1 dagar. Preliminära data visar en tydlig effekt av Ändring 2 med handläggningstider under 3 dagar. Erfarenheter och slutsatser Ledningen gav oss mandat att genomföra beslut angående vårt förbättringsområde. Det visade sig vara svårt att få med övriga medarbetare. Tvärprofessionell arbetsgrupp och lagom antal deltagare var en förutsättning. Ökade medvetenhet medförde sänkt remisshandläggningstid. Vi insåg nyttan med mätningar inom små förbättringsområden och fick tilltro till att vi kan identifiera och lösa problem själva. Genom systematiskt förbättringsarbete synliggörs problemen och förändringar sker på ett konstruktivt arbetssätt. Viljan att hitta nya förbättringsområden har stärkts. Hur går vi vidare med kontinuerligt förbättringsarbete? Ett nytt system för remissbedömningar har införts och ska utvärderas. Vi kommer att fortsätta till slutmålet är nått, att 80 % av remisserna är besvarade inom 3 dagar. Vi har sett att det finns möjlighet till förbättringar på hela sjukhuset. Spridning av arbetsätt till andra medarbetare genom att visualisera mätningar. Plan för fortsatt arbete, mentorer, nya grupper till utbildning.

14 Ett förbättringsprojekt i Effektiva möten för värdeskapande och mening i det dagliga samarbetet Petra Berglin, Rosita Zetterqvist, Jane Wildung, Rainer Birk, Wolfgang Bohnhorst (coach) wolfgang.bohnhorst@vidarkliniken.se Värdeforum Beskrivning av Verksamheten: Vidarklinikens vårdcentral ingår i Vårdval Stockholm. Här erbjuds hela bredden av primärvård inklusive psykoterapi och antroposofiska terapier för folkbokförda i Stockholms län och i viss mån även i angränsande län. Vårt mål är att se och stödja det friska i varje människa. Vi har i nuläge 4500 listade patienter. Förbättringsområde Vi vill förbättra strukturen på våra vårdcentralsmöten i syfte att göra dem effektivare. Tidsramen: Det är förseningar vid början och slutet av mötet. Dagordning: Det är för många anmälda ämnen från olika yrkesgrupper. Ärenden är osorterade och oförberedda. Ämneshantering: Det är oklarhet i sortering och hantering av info-, diskussions- eller beslutspunkter. Protokoll ska skrivas och justeras i tid. Mål Att skapa effektivare mötesstruktur: Punktlighet - Ingen ska komma försent Klarhet - Mer strukturerad dagordning Tydlighet - Bättre ämneshantering, tydligare uppdelning (info, diskussion och beslutsämnen) Mätningar 1. Faktatabell Många kommer Många kommer fortfarande för sent Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi har kartlagt alla centrala moment i mötesprocessen för att hitta var problemen ligger. Med hjälp av fiskbensmodellen (orsaksanalys med varför-frågor) har vi gjort en genomgående orsaksanalys av alla problemområden. Utifrån det kunde vi göra en förändringsplanering. För att se om en förändring blir en förbättring skapade vi mätverktyg (upplevelseenkät & faktamätning) enligt PGSA-hjulet (Planera-Göra-Studera-Agera). Datum 11. apr 18. apr 2. maj 16. maj Start Hur många kom för sent? Dagordning ant. punkter Ant. punkter inte hunnit Retursvar fr. ledningsgr Frågor till ledningsgr Mötet avslutat Protokoll justerat i tid nej nej ja ja 2. Upplevelseenkät 100% 80% 60% 40% 20% Före Efter Mål Beskrivning av Resultat I faktamätningen sviktar punktligheten fortsatt. Här krävs en mer omfattande analys. I upplevelsemätningen syns en klar förbättring i alla kategorier. 0% Känner du dig nöjd med mötet? Grad av delaktighet? Var mötet effektivt? Fick du klarhet i frågorna? Lärdomar & Svårigheter Faktamätningen visar inte hela förbättringen p g a för sen start av mätning, oklart hur stora förseningarna är och varför förseningarna skedde. Hur går vi vidare Fortsatt mätning och analys av förseningar. Extra orsaksanalys kommer att göras för att nå vårt mål. Upplevelseenkäten ska följas upp 2 gånger under hösten Vi kommer använda kunskapen till fortsatta förbättringsarbeten inom vårt kvalitetsledningssystem.

15

16 Seminarium 1: Brukarinvolvering och ökad helhetssyn i social omsorg (Norrbysalen) Hur kan systematiskt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar i social omsorg leda till brukarinvolvering och en ökad helhetssyn mellan olika aktörer? De presenterade utvecklingsarbetena har genomförts för människor i behov av familjehem, missbruksvård eller särskilt stöd och service: Tid för delaktighet Helena Leijon, Västgötakollektivet, Tidaholm Västgötakollektivet har inriktat sig på psykosocialt förändringsarbete för ungdomar med inriktning på livsproblem som uttrycks i skolproblematik, kriminalitet, beroende/missbruk och/eller andra destruktiva livsmönster. I Famnas Värdeforum har vi arbetat med att förbättra delaktigheten hos ungdomarna under hela behandlingsprocessen. Vi satte målet att ge ungdomarna den samtalstid de behöver, på det sätt de upplever bäst, i den mån det är möjligt. När vi i förbättringsarbetet pratade med ungdomarna om vad de skulle vilja förändra sa flera av dem att de ville ha mer vuxentid i form av samtal. Vi förstod att ungdomarna upplevde planerad samtalstid som mer riktig än spontan samtalstid och den verkliga förbättringen blev att skapa en gemensam förståelse för samtalet mellan vuxna och ungdomar Färre återbud ger fler nöjda brukare Arne Prembäck och Marita Säter, BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter, Stockholm Bosse - Råd och stöd är ett personalkooperativ som arbetar med psykosocialt råd och stöd till vuxna personer med fysiska funktionsnedsättningar. Inom ramen för Famnas Värdeforum Leda har vi arbetat med att utveckla verksamhetens kvalitet och avtalsuppfyllelse. En anledning till att vi hade svårigheter att nå upp till våra avtal var en hög andel återbud från de som söker våra tjänster. Genom att först beskriva gången vid återbud och därefter redovisa antalet återbud varje vecka kunde vi analysera vårt problemområde. Därefter prövade vi flera olika förbättringsförslag som tillsammans har lett till minskade återbud och mer tid för våra verksamhetsdeltagare (VD). Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården Annika Ström, Stiftelsen Credo, Stockholm Christine Naess Dahl, Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Inom familjehemsvårdens olika aktörer finns en stor kunskap om vad som fungerar och vad som krävs för att lyckas men det har saknats en gemensam syn på hela processen med övergripande mål och mått för god kvalitet. Under våren 2013 samarbetade idéburna organisationer, myndigheter, familjehemsvärdar och tidigare klienter tillsammans med Famna för att ta fram kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. På gemensamma lärandeseminarier och arbete i den egna verksamheten har vi tagit fram en processbeskrivning med värdeskapande aktiviteter och kritiska beslutspunkter som är väl förankrad hos familjehemsvårdens olika aktörer. Genom att kartlägga, reflektera över och systematiskt förbättra processen kan deltagarna själva identifiera kvalitetsindikatorer för att följa upp, synliggöra och utveckla värdeskapandet för klienter i behov av familjehemsvård. Den gemensamma processbeskrivningen ger även en bra förståelse för helheten och de olika aktörernas ansvarsområden och uppdrag, både före, under och efter en placering.

17 Seminarium 2: Värdeskapande för de mest sjuka äldre (Clara Eckerströmsalen) Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för. De presenterade förbättringsarbetena har genomförts inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre: Ta fasta på nattfastan för våra äldre Isabella Grigoriou, Danvikshem, Nacka Danvikshem är ett särskilt boende med 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på omvårdnad, demens och korttidsvård. På en demensavdelning fanns boende som hade ett lågt näringsintag och viktnedgång. Ett förbättringsprojekt initierades med målet att minska nattfastan till tio timmar för att öka de boendes möjlighet till större näringsintag under hela dygnet för att bli piggare och orka med dagens aktiviteter. De lärdomar vi har fått med oss är betydelsen av att personalgruppen är engagerad, har en klar målsättning och god kommunikation för att ett förändringsarbete ska fungera. Vi har fått tillgång till verktyg att använda för att bedriva förbättringsarbete och vi har fått en ökad förståelse för varandras yrkesspecifika kunskaper och hur detta behövs för att omsorgen ska fungera optimalt. Samtal i livets slut Maria Abrahamsson, Annelie Berg, Nina Markholm Nordgren, Kathrin Wode Karolinska Universitetssjukhuset, Onkologi - P14, Solna P14 är en akutonkologisk slutenvårdsavdelning. Vi är anslutna till Palliativa registret sedan våren Under hösten 2012 deltog en multidisciplinär grupp från avdelningen i Famnas Värdeforum. Vi jobbar med förbättringsprojekt som har målet att alla patienter som avlider på avdelningen ska ha erhållit ett brytpunktsamtal. I dag uttrycker teamet, patienten och anhöriga att man är bättre förberett inför samtalet, och vi upplever en positiv utveckling med fler brytpunktsamtal, ökad patientnöjdhet och bättre teamarbete som ett resultat av förbättringsarbetet. Färre fall med vårdpreventiva arbetssätt och kvalitetsregistret Senior alert Pernilla Hammarqvist och Agneta Andersson, Bräcke Diakoni äldreomsorg, Uddevalla Bräcke diakoni bedriver äldreomsorg i fem kommuner. Genom vårt deltagande i Famnas Värdeforum vi lärt oss nya modeller för hållbart förbättringsarbete inom vår verksamhet. Fokus i vårt förbättringsarbete är att skapa värde för den enskilda individen. Senior alert har gett oss en strukturerad arbetsmetod för att systematiskt och långsiktigt arbeta med vårdprevention. Syftet med vårt arbete är att den äldre individen som bor hos oss skall uppleva trygghet och delaktighet genom att vi vet vilka risker hon/han har samt att vi genomför relevanta åtgärder för att förhindra skada och vårdlidande. Vi arbetar förebyggande - för att vi bryr oss!

18 Seminarium 3: Ledningens roll som möjliggörare (Bringsalen) Ledningen har en central roll för att skapa förutsättningar för verksamhetens värdeskapande. Möt engagerade ledare från organisationer som systematiskt har utvecklat denna roll: Ledningsgruppens ständiga utveckling Patricia Crone och Jolanta Masete, Stiftelsen Josephinahemmet, Bromma Josephinahemmet har sedan 2010 systematiskt jobbat med kvalitets- och ledarskapsutveckling inom Värdeforum. Arbetet ledde till tydligare roller och ansvarsfördelning i ledningsgruppen, kartläggning av verksamhetens processer och bättre förståelse för organisationsstrukturen. Ledningsgruppen har utvecklat sin roll som möjliggörare och satsat på kompetensutveckling i förbättringskunskap med fokus på värdeskapande för de vi finns till för. Förbättringsmodellen med PGSA hjulet har blivit vår ständiga följeslagare i arbetet med att förbättra insatserna för våra boende. Från ledning till kvalitetsledning Gerard Lartaud och Kajsa Ekström, Föreningen Saltå By, Järna Arbetsledarens roll beskrivs ofta som att leda och fördela arbete. Och visst är det så. Men kvalitetsledning handlar om någonting utöver detta. Kvalitetsledning förskjuter perspektivet från det arbete som ska utföras till den kvaliteten man vill uppnå. Ledningens roll är alltså inte bara att följa ett antal dokument eller utveckla "tekniker" för att "säkra kvalitén" utan att se till att de som arbetar få en större medvetenhet om att kvalitén i vår verksamhet handlar om att främja varje individs optimala utveckling, vilket i slutändan handlar om ingenting annat än att förstå att det är jag själv, medarbetaren, som måste utveckla mig för att möjliggöra den enskildes utveckling, och därmed upprätthålla vår verksamhets kvalitet. Föreningen Saltå By har under det senaste året tagit ett viktigt steg i att flytta ledningsperspektivet med hjälp av ledningssystem för kvalitet och förbättringar i vardagen. Idéer och handling för ett medmänskligare samhälle Maude Kardell, Bräcke diakoni, Göteborg Att arbeta som ledning med äldreomsorg är stimulerande och bland det viktigaste man kan göra men det kan också vara en utsatt position, där man möter krav från olika håll. Chefer och ledning bidrar till att göra skillnad genom att stimulera och skapa bra förutsättningar för utveckling. På Bräcke Diakoni har vi strategiskt arbetat med systematiska förbättringar sedan En framgång är att tillvarata medarbetarnas kunskap och engagemang. Genom våra långsiktiga satsningar inom palliativ vård, demensvård, mjuk massage, värdegrundsfrågor samt arbetet inom Värdeforum har vi skaffat oss ett gemensamt språk och en gemensam kunskapsplattform som gör skillnad.

19 Praktisk information Famnas forum för ledarskap och kvalitet i vård och social omsorg utgör en del av Famnas ESF-finansierade utvecklingsprojekt för ledarskap och kvalitet, samt en del av den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Dokumentationen från konferensen kommer att finnas tillgänglig på Kontakt Famnas forum och ESF-projektet Karin Svedberg, projektledare, karin.svedberg@famna.org, Värdeforum Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org, Truls Neubeck, utvecklingsledare, truls.neubeck@famna.org, Maria Trygg, utvecklingsledare, maria.trygg@famna.org, Övergripande frågor Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, thomas.schneider@famna.org,

20 Deltagarförteckning Abramsson Maria Karolinska Universitetssjukhuset, onkologen, P14 Akner Gunnar Örebro universitet Andersson Agneta Bräcke Diakoni Andersson Irene Koppargården Andersson Pia Saltå By Andersson Torbjörn Danvikshem Backlund Sören Danvikshem Beckman Maria Koppargården Berggren Monica Saltå By Berglin Petra Vidarklinikens vårdcentral Berglund Mary-Anne Svenska ESF-rådet Birk Rainer Vidarklinikens vårdcentral Bohnhorst Wolfgang Vidarklinikens vårdcentral Bornkessel Peter Brandstedt Kalle Socialstyrelsen Bratt Maria Socialstyrelsen Burenius Lotta Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Burgstaller Carolina Solna Stad, Skoga Äldrecentrum Canow Isabella Skyddsvärnet Crone Patricia Josephinahemmet David Susanne Saltå By e Burnette Ettie Elg Mattias Högskolan i Jönköping Elg Susanne Skyddsvärnet i Stockholm Engqvist Helga Eriksson Anneli Sociala missionen Erinder Åsa Vidarkliniken Fahlström Cristina Sociala missionen Forsberg Ann Danvikshem Fransson Pernilla Stockholm stad Fredriksson Stina Karolinska Universitetssjukhuset Gerretsen Biemond Andrea Vidarkliniken Grigoriou Isabella Danvikshem Gudmundson Lena Röda Korsets Sjukhus Gunnarsson Fredrik Föreningen Skyddsvärnet Hallqvist Jonas föreningen saltåby Hammarqvist Pernilla Bräcke Diakoni Helgesson Nilla Hellsten Margareta Helmerson Lena Holmertz Ingela Hvitfeldt Forsberg Helena Ingelsson Ulrika Isaksson Malin Jansson Karina Jensen Camilla Johansson Ann Johansson Maria Johansson Mats Karaahmetovic Nevzat Kardell Wahlbäck Maude Karlsson Tobias Karpati Erika Kiluk Vita Klemenz Johanna Lagersten Susanna Laouini Lucija Larsson Angela Larsson Anna Lav Marie Leandersson Lotta Lee Hook Sara Lidbrink Marianne Lidén Theresia Linde Stig Lindström Anna Loo Viktoria Loser Christine Ludwigs Lena Lundin Eva Luoma Sari Luona Susanne Löfström Peter Magnusson Anne Skyddsvärnet i Stockholm Sociala missionen Törngårdens autismcenter Röda Korset Karolinska Institutet Socialstyrelsen Sociala missionen LP-verksamhetens ideella riksförening Föreningen Saltå By Socialstyrelsen Qulturum, Jönköpings läns landsting Skyddsvärnet i Stockholm Bräcke Diakoni Haganäs Danvikshem Danvikshem Karolinska Universitetssjukhuset QRC Stockholm, SLL Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Saltå By Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Arbetsgivaralliansen Stiftelsen Isaak Hirschs Minne Josephinahemmet Socialstyrelsen Bräcke Diakoni Famna HSB Omsorg Famna Vidarkliniken Skyddsvärnet i Stockholm Hemtandvård AB Förbundet S:t Lukas