Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledare ideella förening. Ordförande har ordet 3. Presentation av nya styrelsemedlemmar 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledare ideella förening. Ordförande har ordet 3. Presentation av nya styrelsemedlemmar 4"

Transkript

1 November!2013!!!

2 !!!!!!! Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledare ideella förening Ansvarig utgivare Åsa Tholin Org.nr Redaktör detta nummer Christel Lindqvist Ordförande har ordet 3 Presentation av nya styrelsemedlemmar 4 Syv-möte i Skåne 7 SPSM 8 Återträff på Bollerup 10 Konferensen Utvärdering konf. 22

3 Ordförande har ordet Onsala Bästa kollegor och SYVI-medlemmar! I år skulle det bli den 20:nde SYVI-konferensen för mig. En konferens som jag som vanligt sett fram emot och som för mig är en av årets höjdpunkter. Tyvärr blev jag sjuk och kunde varken delta eller hålla i konferensen. Jag har tagit del av bitar av utvärderingen och gläder mig åt att SYVI har genomfört ännu en lyckad konferens. Tack kära konferenskommitté för förtjänstfulla insatser med ett bra program och väl genomförda dagar! Referat från konferensen samt en sammanställning av utvärderingen redovisas på annan plats i tidningen. Nästa års konferens kommer att gå av stapeln i Katrineholm september. Under fortbildningsdagarna ägde SYVI:s årsmöte rum. På mötet meddelades att Barbro Ahlén, Marie Larsson och Kajsa Johansson lämnar sina styrelseuppdrag. Tack för väl utfört arbete! Nya medlemmar i styrelsen blir Gunilla Månsson, Roland Trygg och Anders Drougge. Varmt välkomna! Här på västkusten har vi fortfarande höst och varken minusgrader eller snö. Nyss hemkommen från två veckor på Fuerteventura med sol, bad, vind och golf känns det dock mörkt och kallt. Två veckors ledighet innebär också mängder av olösta ärenden, som väntar. Så just nu är det upp i ottan och mörker och hem fram på kvällskvisten i mörker. Om ett par veckor är det dags för kartläggningssamtal med elever i årskurs fyra. Många av dem har ovanligt lite väl fungerande praktik att redovisa. Dessutom verkar det som att eleverna är betydligt mindre bekymrade över detta än vad jag är. Man brukar säga att allt roligt har ett slut. Jag börjar nu närma mig slutet av min yrkeskarriär. Efter 10 år som lärare i grundskolan och 30 år som lärare i särskolan varav snart 20 år som yrkesvalslärare närmar sig mitt inträde i pensionärslivet med stormsteg. Jag arbetar nu mitt sista läsår och planerar att gå i pension i september (men först ska jag deltaga på SYVI:s fortbildningsdagar i Katrineholm). Detta innebär också att jag nu sitter mitt sista år som ordförande i SYVI. Ett uppdrag som jag är stolt över att ha och som jag kommer att sakna. Men allting har sin tid. Vi är nu mitt i årets fjärde kvartal och går mott ett nytt år, nämligen Men först ska vi gå in i adventstiden och vänta på julens ankomst. Kanske kura skymning, släcka ner, tända ljus och för en stund känna välbehövlig frid, lugn och ro. Så småningom ska vi också ringa ut det gamla året och välkomna ett nytt år. Ett år som vi inget vet om, men som förhoppningsvis kommer att uppfylla åtminstone några förväntningar hos oss alla, antingen det gäller privatliv eller arbetsliv. Med en önskan till er alla om en såväl Fröjdefull som Fridfull Jul samt ett Gott Nytt År! Åsa Tholin Ordförande

4 Presentation av nya styrelsemedlemmar Roland Trygg Ny styrelsemedlem I snart 14 år har jag arbetat inom gymnasiesärskolan värld på olika tjänster. Till att börja med som lärarvikarie, assistent och administratör men tog sedermera successivt över min företrädare Bengt Svednerts tjänst som SYV (yrkesvalslärare) då han trappade ner inför den stundande pensionen. De senaste sju åren har jag alltså arbetat som studie- och yrkesvägledare på Bergslenagymnasiet i Borås. Med mig från mitt tidigare liv har jag bl.a. församlingspedagogisk utbildning inom Svenska Kyrkan där jag också arbetat under ett flertal år som församlingspedagog och församlingssekreterare genomförde jag studie- och yrkesvägledarprogrammet i Malmö samtidigt som jag arbetade som SYV. Hösten 2012 fick jag förmånen att genomföra Högskoleutbildning LSS-lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som var en uppdragsutbildning och förlagd till Bräcke i Göteborg. Jag är gift, har två barn och bor i centrala Borås sedan 1983 men kommer ursprungligen från Eskilstuna. Mina drömresor gjorde jag tillsammans med min fru 1993 och 1999 då vi hämtade vår son Anton och kommer från Sri Lanka och dotter Frida som kommer från Vietnam. Det är med stort behållning jag läser deckare, faktalitteratur, ser på film och tillsammans med familjen besöker många, både kända och okända filminspelningsplatser. Eftersom jag har närstående med NPF-diagnoser är intresset kring dessa frågor stort och har tagit mycket tid i anspråk i form av möten, information och litteraturinläsning. Ofta möter jag även personer (elever) i eller i anknytning till mitt arbete i särskolan men även i den s.k. ordinarie skolan där personer med dessa diagnoser också finns. Inte sällan får jag samtal från kolleger och föräldrar som önskar rådgivning och samtal. Genom mitt engagemang inom NPF-området har jag även fått förmånen att hålla några föreläsningar i detta ämne bl.a. på folkhögskolor. Jag ser mig själv som elevens advokat och brinner för de frågor som rör elevers rätt till ett bra liv. Det är genom att behandla alla lika olika utifrån vars och ens specifika behov som likvärdesprincipen kan uppnås.

5 Presentation 1994 tog jag min studievägledarexamen. Jag har arbetat på grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och senast inom daglig verksamhet som arbetskonsulent. Sedan mars 2013 är jag tillbaka inom skolans värld och arbetar på grundsärskola och gymnasiesärskola i Kristianstads kommun. Jag har läst specialpedagogik mot utvecklingsstörning 30 hp. Till min person är jag ambitiös och energisk. Jag är idérik och gillar att ha många bollar i luften. Jag har lätt för att tala i stora sammanhang. Vidare är jag en skrivare och skriver egna berättelser som handlar om förhållningssätt och bemötande i utsatta situationer. Nu träder jag in i SYVI styrelse som sekreterare. Det ska bli kul och spännande att dryfta vägledningsfrågor i en grupp med samma intressen. Gunilla Månsson

6 Anders Drougge Jag arbetar som vägledare inom vuxenutbildningen i Stockholm på Lärvux Stockholm där vi arbetar för och med vuxna med inlärningssvårigheter. Jag har ägnat större delen av mitt arbetsliv åt särskolans personkrets och andra grupper med kognitiva svårigheter. De senaste 20 åren har jag arbetat med målgruppen och vägledning, i skolan men också inom arbetsförmedlingen på den tiden då det ännu fanns så kallade arbetsmarksinstitut (AMI) Där arbetade jag drygt 10 år i ett team i Stockholm län som arbetade för målgruppen. Jag har mestadels arbetat med vuxna och det är med vuxenperspektivet och arbete & sysselsättningsfrågorna som jag när en förhoppning om att kunna bidra till helheten i styrelsearbetet i SYVI. Numera står det Lärlingssamordnare på mitt visitkort då jag till största delen ägnar mig åt denna nygamla utbildningsform Nytt och spännande med vuxlärling där vi på min skola kan erbjuda kurser ur skolformerna särskild utbildning för vuxna och reguljär gymnasienivå inom 6 olika yrkesområden. I samband med detta jobbar vi också med påverka kommunen att bredda arbetsmarknaden för målgruppen bland annat genom så kallade assistenttjänster i den kommunala sektorn.

7 Till SYVI nytt SYVI träff i Bollerup Studie- och yrkesvägledare syd träffas på Naturbruksgymnasiet i Bollerup. Matttias Schlyter välkomnar oss till denna natursköna plats. Det är stor uppslutning denna dag. 20 vägledare och sex personer från Af. Arbetsförmedlingen berömmer samarbetet med studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolan. Vägledarnas elevkännedom samt förberedande arbete på gymnasiesärskolan ökar elevernas anställningsbenägenhet. Alla är rörande överens om att lokala SYVI träffar är bra. Det är positivt med erfarenhetsutbyte, man får ta del av nya influenser, bra med tips och idéer kring SYVI arbetet är några kommentarer som vägledarna hade. I fortsättningen kommer SYVI träffar syd anordnas centralt i Skåne, t ex Höör. Någon enstaka kommun i Skåne har sökt och fått statsbidrag för APL i gymnasiesärskolan. Bidraget ges för handledarutbildning samt mer lärartid på praktikplatser. Våren 2014 anordnas SYVI träff syd i grottbyn, Höör. Det blir en två dagars konferens. Vi bjuder Af representanter till konferensen. Vi blir bjudna på en god soppa och äpplekaka med vaniljsås till efterrätt. Det smakar extra gott när man befinner sig på landsbygden. Mattias visar oss runt på Naturbruksgymnasiet som består av gamla byggnader och fantastisk utemiljö. Dags att säga adjö, vi hade tur med vädret. Värsta ösregnet kom när folk hade tagit plats i fordon för hemtransport. Tack Mattias för en härlig SYVI dag! Gunilla Månsson

8 Yrkes- och lärlingsutbildning i Europa (VET) European Agency for Development in Special Needs Education har just avslutat ett treårigt projekt Yrkes- och lärlingsutbildning (VET): Policy och praxis inom specialpedagogisk utbildning. Projektet har identifierat och undersökt viktiga aspekter av utbildning och praktik för elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning i åldern 14 till 25 år. Över 50 sakkunniga från 26 olika länder har medverkat i projektets aktiviteter. En viktig aspekt har varit att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan utbildningen och elevernas möjligheter till anställning. Projektet har också analyserat vad som fungerar, varför det fungerar och hur det fungerar. Projektet har fått stöd av en referensgrupp av medarbetare inom Agency. En utökad rådgivande grupp, med representanter för OECD och Europeiskt centrum för utveckling av Yrkes- och lärlingsutbildning (Cedefop), har träffats för möten under projektets gång för att se till att projektet stämmer överens med andra europeiska och internationella initiativ inom samma område. Projektet har lett till ett antal resultat som alla finns tillgängliga på projektets webbplats: Bland andra följande: - en litteraturöversikt med bakgrundsfakta som går igenom och analyserar internationell forskning inom området. - nationella rapporter med information om allmänna system för yrkes- och lärlingsutbildning för elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar i de deltagande länderna. - en sammanfattande rapport som beskriver situationen i Europa för elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning inom VET. - rapporter från studiebesök med detaljerad information om de 28 exempel som analyserats. Det svenska studiebesöket var förlagt till Karlstad-Hammarö gymnasiesärskola. En summering av besöket finns tillgänglig på engelska på projektets webbplats. Den sammanfattande projektrapporten har tagits fram och kommer att finnas tillgänglig i tryckt och digitalt format på SPSM: s webbplats liksom på Agencys webbplats. En omfattande analys av de 28 studiebesök som genomförts som en del av projektet redovisas. Rapporten tar upp likheter och skillnader mellan framgångsrika exempel på VET-program och ger förslag på förbättringar inom vissa områden inom VET. Ett kompletterande dokument beskriver metoderna som använts för analysering av 1 (2)

9 studiebesöksresultat och utformningen av systemmodellen för VET. Modellen finns också tillgänglig på projektets webbplats. Sammanställt av Agneta Gustafsson Internationell samordnare SPSM och styrelsemedlem i Agency 2 (2)

10 DE GODA FÖREBILDERNAS KRAFT En av de framgångsfaktorer Stefan Tengman framhåller är just det goda exemplets makt. Ungdomar som får träffa gamla elever som har fått förankring i arbetslivet har en viktig uppgift att visa att det faktiskt går och att det är något positivt att ha och behålla ett arbete. I detta sammanhang finns det många goda poänger med ett internat kopplat till en gymnasiesärskola. Förutom den sociala träningen, träning i att hålla arbetstider och att vara uthållig, skapar internatboende ofta en samhörighetskänsla som ofta är både stödjande och utvecklande. På Yrkeslinjen, Bollerup har gamla elever, spec. de som har körkort och bor rimligt nära (dvs halva Skåne) dykt upp på kvällar i vårt boende helt eller delvis oanmälda. Som framgår av Camillas rapport, samlades en hel hoper gamlingar på Bollerup, spontant hop facebookade genom Anna, student från Värdet av dessa besök kan inte övervärderas, våra unga elever får handgripligen se och höra hur verkligheten blivit en del av gamlingarnas liv. Tydliga bilder som visar en högst trolig och verklig bild av framtiden för våra nuvarande elever. Det är inspirerande och betydelsefullt för alla att se att det lönar sig att studera, att ta till sig både praktisk och teoretisk kunskap, att bli självständig och att kunna klara av eget boende. Dessutom ser, inser våra nuvarande elever att funktionsbrister eller intellektuella handikapp inte är något är något man behöver skämmas för eller ljuga bort när man träffar arbetsgivare. Mattias Schlyter SYV, Bollerup Yrkeslinjens återträff på Bollerup En härlig höstkväll i mitten av september samlades ett gäng glada ungdomar på Bollerup. Alla har de en sak gemensamt de är före detta elever på Yrkeslinjen. Riktigt roligt att så många kom! Vi hade grillen igång, så att de kunde avnjuta sin medhavda mat. Efter maten bjöd jag, Andreas Olsson och de nuvarande eleverna på Yrkeslinjen på rundvandring. Kul att se vad som ändrats sen de gick här. Initiativet till återträffen hade tagits av Anna Olsson. När rundvandringen var klar bjöds det på kaffe och kaka nere på Hotellet. Det var många roliga historier som berättades under kvällens lopp. Något som tycktes vara gemensamt för alla, var att de upplevt sina fyra år hos oss som väldigt positivt. I princip alla var kvar på de arbetsplatser som de först praktiserat på och därefter fått anställning på.

11 Det är Yrkeslinjens stolthet och styrka! På återträff på Yrkeslinjen 2013 deltog: Anna Olsson hemma på gården Conny Svensson Annas föräldragård Andreas Johansson Östra kyrkogården Malmö Fredrik Svensson Industriservice Henrik Arvidsson Kycklingslakt Henrik Hallden Fredrik Due Erik Saverman Stena Fastigheter Fredrik Palmnert först Atlas Copco, nu ngt liknande Camilla Carbonnier plantskola Ellinor Johansson mjölkkor Martina Olsson mjölkkor Jima Lantbruk AB Malin Sjöholm hemmafru Björn Marntell sjuksköterska Robin Hansen Peter Erlandsson Smedstorp växtodl./tjurar Daniel Sömmerly städare Emporia Alexander Andersson -? Erik Lindström mellan två jobb Marcus Andersson mellan två jobb Camilla Göransson Yrkeslinjen (Bild lånad från Bollerup)

12 Konferensen 2013 Särskolan och sen? Om unga vuxna med gymnasiesärskolebakgrund och övergången till arbetslivet Arbetet är centralt för människor. Att ha en anställning påverkar materiella villkor och bidrar till att strukturera vardagen. Det medför kontakter och erfarenheter utanför den egna familjen. Det medverkar till att skapa mening i tillvaron och till upplevelsen av personlig status och identitet. Även hur aktiva vi är på vår fritid och hur vi upplever denna är knutet till vår relation till arbetsmarknaden. Dessa förhållanden gäller i alla avseenden även personer som har gått i gymnasiesärskolan men de har betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och få en anställning. Enligt Socialstyrelsen kan detta förklaras med att kraven på arbetsmarknaden höjts samtidigt som allt fler personer kategoriseras som funktionshindrade. De senaste 20 årens utveckling med mer än en fördubbling av antalet elever i särskolan visar sig nu leda till en kraftigt ökad efterfrågan på daglig verksamhet enligt LSS. Det innebär att många går direkt från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet och därmed riskerar att isoleras i en roll som omsorgstagare för resten av livet. Inlåsningseffekten i daglig verksamhet är enligt tidigare studier betydande. Endast ett fåtal individer som beviljats daglig verksamhet går vidare i någon form av anställning på arbetsmarknaden. Denna utveckling väcker frågor om vilka konsekvenserna är för såväl enskilda individer som samhället. Bristen på kunskap kring unga vuxna med intellektuella funktionshinder i allmänhet och livet efter gymnasiesärskolan i synnerhet, är betydande och den tidigare forskningen på området är mycket begränsad. Som exempel kan nämnas att det idag inte finns några statistiska uppgifter kring hur stor andel av de som tar studenten från gymnasiesärskolan som sedan går vidare till daglig verksamhet respektive lönearbete. Vi känner inte heller till vad som händer med de unga vuxna med gymnasiesärskolebakgrund som väljer att avstå från de kommunalt organiserade verksamheterna till förmån för den reguljära arbetsmarknaden. Dessutom saknas kunskap kring de framgångsfaktorer som leder till att personer i den aktuella målgruppen tar sig in, och blir kvar, på den reguljära arbetsmarknaden.

13 Sedan januari 2011 pågår på Högskolan i Halmstad forskningsprojektet Särskolan och sen? Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskaperna om övergången mellan skola och arbetsliv för personer med gymnasiesärskolebakgrund med särskilt fokus på faktorer som stärker deras position på arbetsmarknaden och möjliggör en anställning. Projektet bygger på ett nyupprättat register över de elever som gick ut gymnasiesärskolan i Sverige mellan Total ingår personer i registret och variablerna baseras på information från respektive elevs slutbetyg. Under presentationen vid SYVI:s konferens i september 2013 presenterades några första resultat från projektet. Bland annat visade själva datainsamlingen att det förekommer problem i hanteringen av gymnasiesärskoleelevernas slutbetyg. Slutbetyg är en allmän handling. Kommunerna är skyldiga att skyndsamt lämna ut kopior på slutbetyg när en sådan begäran inkommer. Med offentlighetsprincipen i ryggen och med godkännande från etikprövningsnämnd och tydlig information om hur uppgifterna skulle hanteras begärde vi hösten 2011 in betyg från samtliga 290 kommuner på alla elever som slutat gymnasiesärskolan under perioden Det visade sig snart att hela årskursers betygsdokument saknades i arkiven hos flera kommuner. Man sade sig helt enkelt inte haft några rutiner för att vare sig upprätta eller hantera de aktuella dokumenten och flera kommuner gjorde efter vår begäran egna interna bedömningar kring utlämnandet, bedömningar som varken var i linje med offentlighetsprincipen eller med det etiska tillståndet. Registret som upprättades utifrån de betygsdokument som inkom bildar idag underlag för registret HURPID (Halmstad University Register of Pupils with Intellectual Disability). Detta register har samkörts med LSS-registret som finns hos Socialstyrelsen och LISA-registret som finns hos SCB. De data som genererats av samkörningen mellan de tre registerna bildar underlag för projektet. Analyserna av materialet pågår men eftersom resultaten inte är publicerade i någon vetenskaplig tidsskrift ännu kan de inte presenteras just här och nu. Vi kommer dock snart att kunna presentera unika kunskaper om övergången från skola till vuxenliv för denna i samhällsdebatten ofta osynliga grupp.

14 TRIS Mariet Ghadimi är en av grundarna till TRIS tjejer rätt i samhället TRIS är en ideell organisation som bedriver informations- och kunskapshöjande verksamhet med fokus på förebyggande arbete. År 2009 startade TRIS projekt Nå vars syfte var att kartlägga omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolan. Någon liknande undersökning har inte gjorts i Sverige vilket gör resultaten unika. Studien visar att den som utsätts för hedersrelaterat förtyck och våld på gymnasiesärskolan oftast är en flicka med utlandsfödda föräldrar och har en intellektuell funktionsnedsättning. Med andra ord är hon trippelt utsatt. Flickan finns inte med i statistiken, hennes utsatthet är inte dokumenterad och hennes erfarenheter lyser med sin frånvaro i forskarsamhället. Hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolan är en bortglömd fråga. Samhället har för närvarande vare sig kunskaper eller beredskap för att kunna erbjuda adekvat hjälp och stöd till målgruppen. Skolpersonal kan ha svårt att avgöra var gränsen går, i synnerhet när de värnar om ungdomens integritet och hyser en rädsla för att kritisera föräldrarna. Dessutom saknas ofta tillförlitliga metoder och resurser i skolan. Detta skapar osäkerhet bland personalen och konsekvenserna blir att de drabbade eleverna inte får det stöd och den hjälp de behöver. Inom projektet har TRIS publicerat rapporten Trippelt utsatt om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar på gymnasiesärskolan. Rapporten och medföljande informationshäfte kan laddas ner på TRIS hemsida,

15 Nya allmänna råd för studie-och yrkesvägledningen Jan Lindblom och Karin Åkerman från Skolverket föreläste på årets konferens 2013 i Katrineholm. Det var tänkt att konferensdeltagarna skulle få ta del av de nya allmänna råden för studie-och yrkesvägledning men då arbetet försenats fick föreläsningen ett något ändrat innehåll. De gamla allmänna råden för studie-och yrkesvägledningen är från 2009 och omarbetningen av dem gör Skolverket själva och väntas vara klara under hösten-13 Vad kommer att bli skillnaden mellan de gamla och de nya råden? Ändrad struktur, kommentarer kommer att kopplas till råden. Råden riktas tydligare till dem som har ansvaret. En tydligare betoning på styrning, ledning och kompetens. Skarpare koppling till lagstiftningen. Studie-och yrkesorientering tas bort som begrepp. Studie-och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan. Den ska i större utsträckning kopplas samman med undervisningen och det ska arbetas systematiskt med planering och uppföljning. Kontakten med arbetslivet behöver också utvecklas, skolan har också ett informationsansvar anser Jan. Karin berättar att regeringen gör stora satsningar på studie-och yrkesvägledningen. Det är många myndigheter som just nu arbetar med dessa frågor. Hon nämner några av de viktigaste delarna i arbetet, studie-och yrkesvägledningen ska stärkas genom fortbilningsinsatser, arbete ska ske för att minska etableringssvårigheterna för personer med funktionsnedsättning som ska ut på arbetsmarknaden, samt att det görs insatser för att stärka kvalitets- och jämställdhetsperspektivet i studie-och yrkesvägledningen. De nya råden beräknas vara klara så att en remissrunda kan påbörjas i okt -13. I december kommer utbildningar riktade mot huvudmän och rektorer startas. Fortsatt information utlovades om arbetet på Skolverkets hemsida Karin berättade också att det pågår ett arbete att översätta EU:s mål för vägledning som medlemsstaterna har skrivit på, The European Lifelong Guidance Policy Network, ELGPN.

16 Varje land ska dessutom ha egna mål för vägledningen. EU:s mål handlar om valkompetens, tillgång, samordning-samverkan och kvalitetssäkring. Läs mer under nedanstående länkar. När materialet är översatt skall det finnas tillgängligt på Skolverkets hemsida enligt Karin. Mer att läsa om ELGPN finns att läsa på länkarna nedan Som vanligt ett välbesökt årsmöte (ironi) FRÅN SÄRSKOLA TILL ARBETE Stefan Tengman, första dagens föreläsare- blev verkligen den siste föreläsaren den dagen med tanke på att han tog vägen över Kristianstad till Katrineholm. MEN säga vad man vill, nära nog alla deltagare återkom efter den improviserade pausen för att lyssna. Där ser man vad flexibilitet och solidaritet verkligen betyder. Stefan är fader till broschyren Från särskola till arbete som avslutar det projekt Ulf Kristensson, Socialministern satt i gång och Stefan arbetat med. Projektets ide var att beskriva förutsättningar för ungdomar från gysär att komma ut på arbetsmarknaden. Uppdraget från socialministern var att ta reda på möjligheterna för ungdomarna att inte bli beroende av socialförsäkringssystemet.

17 Stefan fick på olika vägar kontakter genom studie och yrkesvägledare till ungdomar som lyckats. Han konstaterade att mellan 5 och 10 % av avgångseleverna från nationella programmen fick anställning. De statistiska uppgifter vi i SYVI tidigare samlade in årligen visade på att ca 20 % av elevgruppen faktiskt fick anställning (alltså en betydligt bättre siffra). Stefans intervjuer med gymnasiesärungdomar visade på, som han säger, stor tröstlöshet, motgångar, lång tid i gymnasiesärstudier, höga krav från arbetsmarknaden och utanförskap. Men de som lyckas utvecklas, och vågar möta medarbetare, kunder och andra, och accepterar sitt handikapp. De som inte gör detta får som vi vet en dålig självuppfattning med:! Dålig självförståelse varför går de i särskola! De vet inte vad som gäller sen (t.ex. ingen högskola)! De har dålig kunskap om sin diagnos, vad den innebär, vilka brister har de! En del känner sig sönderutredda! De har fokus bara på praktik och arbete- men inte nödvändiga kunskaper, i så mått att de inte tar till sig de kunskaper och färdigheter som praktiken erbjuder! Har få eller inga förebilder, dvs. träffar sällan andra f.d. elever som visar att de lyckats i arbetslivet! Svarte Petter mentalitet- särskolan jobbar flitigt med att ordna praktik och jobb, men (enligt Stefan) är AF/FK och framförallt kommunerna inte intresserade av att ta emot elever inför ev. anställning! Många enkla jobb försvinner inom handel, kontor, vaktmästeri, fabriker, etc. Detta ger de resultat (enligt Stefan) på 5-10 % som får arbete resten hamnar utanför. Stefan menar att en gångbar modell är att man för Eva eller Sven fördelar arbetet så att hon får göra det hon kan/ man anpassar arbetet- men att hon utför det hon kan på flera ställen i företaget. Exemplet Sven som på advokatbyrån hade hela ansvaret för att kopiatorer, skrivare och dyl. alltid hade papper, bläck och fungerade. Han avlastade alla skitjobbet. Rätt person på rätt plats. Det är då viktigt att få arbetsgivaren att se vinster i hanteringen. T.ex. ekonomiska fördelar (lönebidrag, SIUS stöd, handledning etc.) som betalar stora delar av lönekostnaden. Det innebär också att företaget OFTAST får en lojal, arbetsvillig anställd som trivs med de tråkiga rutinuppgifterna och gärna jobbar länge. Det innebär också att individen blir en nyttig, lokal samhällsmedborgare, skattebetalare, kund, icke bidragstagare.

18 Enligt Stefan har det blivit vanligare att företag i sin marknadsföring vill visa att man tar ansvar för funktionsnedsatta ungdomar MEN då måste vi och framförallt arbetsgivare kunna:! se bortom funktionsnedsättningen! få kunskap för att öka förståelsen! göra genomtänkta introduktioner och se till att det fungerar i början! ge tydliga arbetsinstruktioner och konkreta arbetsprocesser! göra medarbetarna delaktiga och betydelsefulla i arbetet! skapa trygghet och bra arbetsklimat! utmana och utveckla medarbetarna! bygga upp relationer till AF som ska ge stöd och hjälp Stefan, är medveten om alla de problem som kan uppstå vid övergången från skola till arbete presenterar en REGELFÖRBÄTTRINGSLISTA:! minska inlåsningen i DV! öka möjligheten att en person använder aktivitetsförsäkringen så det är lättare att gå in och ut, så skapas mervärde att förbättra sig FK ges ökad ansvar för arbetsinriktade aktiviteter! flexiblare hantering av de arbetsmarknadspolitiska verktygen som finns! få en enhetlig syn på arbetsförmåge begreppet (FK, AF, läkare)! kommunernas samordnare ansvarar för att eleverna kommer ut på arbetsmarknaden! kommunerna betalar företag för att de ska fånga upp ungdomar med kundvalssystem (Nacka. Lär ej fungera i landsortskommuner.)! rätt jobb rätt stöd, då har alla arbetsförmåga Vill du veta mer,

19 Motiverande samtal, MI Marie-Louise Saltin föreläste om Motiverande samtal MI, som är en samtalsmetod som Socialstyrelsen rekommenderar, det är en kognitiv metod som visat sig ge goda resultat. Att försöka hjälpa människor till förändring kan många gånger upplevas som frustrerande: Varför gör människor inte som vi säger? Upphovsmännen till Motiverande samtal William R Miller och Stephen Rollnick vände på frågan: Vad är det som får människor att faktiskt förändra sig och sina liv? Metoden bygger på att lyfta fram och öka personens egen motivation och tro på sin förmåga för att klara en förändring, Den underliggande MI-andan är: Partnerskap; Samtalet är ett samarbete som bygger på ett jämställt förhållande mellan två experter, där personen är expert på sig själv och vägledaren tror på personen. Acceptans; Vägledaren ska uttrycka acceptans mot personen och visa äkta empati, se till att personen blir sedd och uppskattad för sin kompetens och sina styrkor och ansträngningar samt respektera de val han/hon gör. Vägledaren ska styras av sin medkänsla för personen och hämta fram de resurser och den motivation som finns till förändring, framkallande. Centrala kommunikationsfärdigheter, Vägledarens uppgift i samtalet: Bekräfta personens styrkor, möda och resurser. Ställa Öppna frågor som inbjuder personen till att reflektera och utveckla, t ex frågeorden; Hur? Vad? På vilket sätt? Ge invitationer; Berätta! Beskriv! Reflektera, som innebär att upprepa eller omformulera det som sagts, visar att lyssnaren anstränger sig att förstå. Vilket leder till utforskning, reflektioner och utveckling. Sammanfatta, vilket innebär att samla ihop vad som har sagt. Informera och ge råd (med personens tillåtelse). De fyra processerna i MI: Engagerande, man skapar en relation. Fokuserande, man bestämmer ett mål. Framkallande, man tar fram orsaken till förändringen. Planerande, man gör en plan för hur förändringen ska gå till. Under tiden som processen pågår hjälper vägledaren till att få personen att känna skillnad mellan hur det är nu och hur det skulle kunna vara, lyssnar och får personen att känna att han/hon kan göra en förändring, förmedlar en tilltro till sig själv. Tänk på att inte gå för fort fram och att inte ge råd och tala om hur personen borde göra. Det är personen själv som väljer och fattar beslut om det blir en förändring eller inte och vägledaren respekterar valet. /Marie Larsson

20 Ulrika Mickels Nord Dramapedagog inom gymnasiesärskolan. Norrängsskolan i Hässleholm hade ett specialutformat individuellt program som hänvände sig mot elever med autism. Ulrika började sin bana inom detta program som elevassistent och fick möjligheten att hålla i dramalektioner för just dessa elever. Började planerar i detalj för hur hon skulle arbeta med eleverna i att lära sig titta varandra i ögonen, ta på varandra och börja läsa av kroppsspråk. Hon tänkte sig att detta skulle ta en termin men efter första lektionen var målen uppfyllda. Hos oss fick hon oss att upptäcka att personer inom autismspektrat inte ser en hög med kastanjer, de ser 48 olika kastanjer. Vi fick sitta i en ring på ca 10 personer, vi fick varsin kastanj, kände på denna bakom vår rygg i tre minuter, kastanjen togs ifrån oss och vi fick sen låta kastanjerna vandra mellan oss bakom ryggen tills vi tyckte att det var vår kastanj. Mycket fniss och uppsluppenhet. Vi fick även se filmer från Ulrikas projekt med eleverna, hur de dansade med hästar i somras. En mycket uppskattad föreläsning Livet börjar på andra sidan förtvivlan Föreläsaren Gunnar Åsberg kåserar kring en personlig värdegrund du kan använda i livets möten. Med en blandning av humor och allvar närmar sig föreläsaren de stora livsfrågorna. Hur ska jag leva mitt liv? Hur ser ett gott liv ut? Vad strävar vi efter? Handlar våra liv om att ha eller att vara? Ska vi äga sakerna eller ägs vi av dem? Gunnar verkar ha en outsinlig brunn att ösa ur när det gäller humoristiska historier som sätter fingret på livets ibland absurda och komiska sida. Han levererar däremellan kloka och tänkvärda ord, som tex att Kärlek är att vilja någons positiva utveckling. Som åhörare kastas du mellan skrattattacker och djupt allvar. Åhörarna bjöds på en underhållande och tänkvärd stund. " // Vid pennan Kajsa Johansson "

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Nytt från Skolverket. Särskolans Rikskonferens Bengt Weidow Undervisningsråd

Nytt från Skolverket. Särskolans Rikskonferens Bengt Weidow Undervisningsråd Nytt från Skolverket Särskolans Rikskonferens 2016 Bengt Weidow Undervisningsråd Disposition 1. Gymnasiesärskolearbetet 2. Gymnasiesärskola 2013 reformens syfte 3. Mottagande i gymnasiesärskolan hänvisning

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Serviceassistent Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Bygga broar Sammanfattning Lärlingsutbildning inom Vuxenutbildningen Samverkan med gymnasiesärskolan

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Innehåll. Nätverksträff i SNORPF-regionen Ansvarig Utgivare Åsa Tholin 0703-954244

Innehåll. Nätverksträff i SNORPF-regionen Ansvarig Utgivare Åsa Tholin 0703-954244 Nr 2 2013 Innehåll Riksföreningen Syvi Särskolans och specialskolans yrkesvägledare ideella förening Ordförande har ordet 2 Nätverksträff i SNORPF-regionen 3 Ansvarig Utgivare Åsa Tholin 0703-954244 Konferensen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under våren 2013. Deltagarnas

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Särskolenätverket tar fram ett underlag som beskriver hur kommunerna idag arbetar med resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grundoch

Särskolenätverket tar fram ett underlag som beskriver hur kommunerna idag arbetar med resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grundoch UPPDRAGET TILL SÄRSKOLENÄTVERKET. Särskolenätverket tar fram ett underlag som beskriver hur kommunerna idag arbetar med resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grundoch gymnasiesärskolan. Utifrån sammanställt

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Skolverkets lärlingscentrum

Skolverkets lärlingscentrum Skolverkets lärlingscentrum Hur går det? 21 nya huvudmän 16 lärlingar på gymnasiesär 48 Anställda lärlingar Piloter i Göteborg och Västerbotten Antal lärlingar sedan 2008 12000 10000 8000 6000 Antal lärlingar

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se

Inom hedersrelaterat förtryck och våld. www.tris.se info@tris.se Inom hedersrelaterat förtryck och våld TRIS erbjuder bland annat: Föreläsningar och utbildningar om hedersrelaterat förtryck och våld Studiebesök och kommer ut och presenterar vår verksamhet Konsultation

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat gymnasiechef Pär Hyss om Viskastrandsgymnasiets samarbete med Vuxenutbildningen. Förbundsdirektör Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda. > VD har ordet: Martins film har betydelse för oss > Frösunda-assistenter Årets pusselbit > Månadens profil: Karin Stålhandske > Tävla och vinn i Frösundas sommarquiz Maj 2015 Nyhetsblad med aktuell information

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar

Läs mer

Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44. Org.

Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44. Org. Juni 2014 Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44 Org.nr 822003-8510 Redaktör detta nummer Christel Lindqvist Framsidan,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer