MILJÖ- OCH KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖ- OCH KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA 2013"

Transkript

1 MILJÖ- OCH KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA

2 1 INTRODUKTION VERKSAMHETSIDÉ KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SVENSKA PALLIATIVREGISTRET SVENSKA DEMENSREGISTRET SENIOR ALERT SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD AVVIKELSER OCH PATIENTSÄKERHET RISKBEDÖMNINGAR OCH ÅTGÄRDER HYGIEN OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMVERKAN DEMENS PRODUKTION TILLÄGGSUPPDRAG JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VÅRD I RIMLIG TID BASGERIATRIK PALLIATION MILJÖ LÄKEMEDEL KÖRSTRÄCKOR- ANTAL BESÖK I HEMSJUKVÅRDEN KEMIKALIEFÖRBRUKNING ÖVRIGA MILJÖFAKTORER ARBETSMILJÖ SJUKFRÅNVARO OCH PERSONALOMSÄTTNING ARBETSMILJÖENKÄTEN FRISKVÅRD ENHETERNAS BERÄTTELSE

3 12 BILAGA

4 1 Introduktion Capio Geriatrik Nacka är sedan 1/ ett helägt dotterbolag till Capio Geriatrik. Innan det datumet ingick Capio Geriatrik Nacka i Investorägda Aleriskoncernen. Capio Geriatrik Nacka bedriver sin huvudsakliga verksamhet på Nacka närsjukhus. Capio Geriatrik Nacka är sedan 2005 miljöcertifierade, 2008 kvalitetscertifierade samt sedan 2010 arbetsmiljöcertifierade genomgick kliniken en omcertifiering. Under 2013 har två interna revisioner har genomförts. Under året 2013 har Capio Geriatrik Nacka: Den bas geriatriska vården fått nytt uppdrag och lägre ersättning sedan 1/5 ASIH och slutenpalliativ vård (SPSV) övergått till vårdval 15/1 SPSV har startat en ny avdelning på avd 22 Bytt leverantör av IT-tjänster, under pågående verksamhet Skapat en ny organisation för mer strukturerad kliniskt kvalitetsarbete och det har redan visat positiva effekter Avd har genomgått en stor organisationsförändring som bidragit till bättre miljö och patientsäkerhet Avd 21 eftervård av ortopediska patienter övergått till Aleris Specialistvård 2 Verksamhetsidé Capio Geriatrik Nacka erbjuder geriatrisk vård och behandling för den äldre befolkningen i Stockholms Läns Landsting samt avancerad hemsjukvård för boende i Nacka, Värmdö och söderort i alla åldrar. Dessutom erbjuds specialiserad Palliativ sluten vård för boende i Stockholms läns landsting för personer över 18 år. 4

5 Vision Capio Geriatrik Nacka skall vara ledande inom klinisk geriatrisk vård Capio Geriatrik Nacka skall vara en av Europas bästa arbetsplatser Capio Geriatrik Nacka skall vara en innovativ verksamhet som utvecklar nya lösningar för att möta individens och samhällets behov Följande processer finns identifierade för Capio Geriatrik Nacka Utgångspunkten för processer återfinns i lagar, förordningar och författningar men även kraven i enlighet med avtal med Stockholms Läns Landsting ingår. Huvudsaklig process: Inskrivning av patient Vård och behandling Utskrivning 5

6 Strategiska processer: Beslutsprocess Capio vann anbudet för Geriatrisk vård för befolkningen inom Nacka o Värmdö. En process påbörjades med önskemålet om att hela verksamheten skulle kunna hållas samman och Capio övertog vårdvalsområden SPSV och ASIH från Aleris med start 1 maj En vårdavdelning inom kliniken överfördes till Aleris specialistvård den 31 mars 2013 i med anledning av att kliniken skulle övergå till Capiokoncernen den 1 maj. ASiH och Specialiserad Palliativ Sluten Vård (SPSV) 15/ gick den palliativa enheten (SPSV ASIH) in i vårdval. Detta innebar för ASIH att området blev större, samt att det blev fler ASIH team i området. Enheten auktoriserade sig i område fyra, där även fyra andra ASIH team auktoriserade sig. Målgrupp 2 patienterna förvann i samband med detta helt, och alla patienter som blev inskrivna i ASIH har enheten fullt medicinskt ansvar för. Även konsultuppdrag samt handledningsuppdrag ingick i det nya uppdraget. Målgruppen för ASIH vård är multisjuka äldre, patienter med komplex sjukdoms-/symtombild samt patienter med behov av specialiserad medicinsk vård och omvårdnad. För SPSV innebar det nya uppdraget att enheten auktoriserade sig för att bedriva specialiserad palliativ slutenvård och uppdraget är länsövergripande. Målgruppen för vården är patienter över 18 år med komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som har en begränsad återstående livstid. Patienten ska kräva komplexa medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt. Avdelningen består av 12 vårdplatser. För båda uppdragen gäller att patienten själv ska välja vårdgivare genom att fylla i en vårdvalsblankett. Stödprocesser: Finansiering Ett extra avtal med beställarna fanns under hela 2013 och detta gav utrymme till att hålla fler vårdplatser öppna. Personalförsörjning och kompetensutveckling Internutbildning har genomförts med fokus på palliativ vård inom lungmedicin, demens och att känna igen den döende människan en kompetenshöjning för all personal. HLR- utbildning har genomförts för samtlig personal. Kompetenskort har införts för all omvårdnadspersonal och kommer att följas upp årligen på utvecklingssamtalen. För 2014 finns kompetenskort för samtliga personalkategorier. Dessa kommer att uppdateras årligen. Kompetensbevis finns framtagna för undersköterskor för allmänna och specifika medicinska arbetsuppgifter. Materialförsörjning- arbete med byte av leverantör av tvätt påbörjades. Personakläder kommer att bytas ut under IT 6

7 Under 2013 så har det största arbetet kring IT varit relaterat till det ägarbyte som skedde 1 maj Ett transitionsprojekt startades omgående efter ägarbytet för att planera flytten av Capio Geriatrik Nackas system och data samt att ta fram en ny Siths inloggningslösning. Under planeringsfasen så låg Capio Geriatrik Nacka kvar i Aleris IT miljö men under september var samtliga system och data överflyttat och verifierat i den nya IT miljön. Under de resterande månaderna har fokus legat på att säkerställa drift, support, rutiner och processer med vår nya leverantör Capio support. Den nya IT miljön upplevts av användarna som mer tillgänglig och stabil samt servicen från Capio support upplevts som mycket bättre. Det avspeglas tydligt i både antal ärenden och samtal till supporten men även i antal avvikelser kring teknik som gått ner markant. Lex Mariaanmälan som gjordes 2012 på grund av ett längre avbrott i tillgång till journalsystem beroende på kommunikationsbrist med leverantör är ännu inte avgjord Kvalitetsuppföljning Under hösten 2013 har verksamheten startat med regelbundna månatliga kvalitets möten med varje enhet. Löpande uppföljningsparametrar redovisas på Medbase (intranätet). Miljöfrågor ingår i rutiner. 7

8 3 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Medicinsk kvalitetsregistrering är viktig för att påvisa hur det kvalitativa resultatet blir av det som utförs i det dagliga arbetet. En registrering av medicinska data och en rapportering av olika kvalitetsparametrar blir ett instrument för att kunna följa upp den egna verksamheten över tid ur ett kvalitetsperspektiv. 3.1 SVENSKA PALLIATIVREGISTRET I palliativregistret registreras dödsfall, diagnoser, upplevelse av smärta, oro och ångest hos patienter i livets slutskede vid palliativa vårdenheter, liksom vissa kvalitativa parametrar (bland annat förekomst av trycksår) i vården. Syftet med registret är att successivt förbättra vården i livets slutskede. ASIH anslöt sig till registret under Från och med 2011 rapporteras samtliga dödsfall till palliativvårdsregistret. Både den palliativa enheten och geriatriken har 100 % följsamhet till detta. Palliativa enheten Samtliga parametrar visar en förbättring. En ny rutin har införts för ordination av vid behovs läkemedel för palliativa patienter. Flera av de patienterna i livets slutskede vårdas enligt vårdprogrammet LCP- en standardvårdplan att använda vid vård i livets slutskede. Det är första året som en renodlad SPSV- verksamhet bedrivs. Även de visar mycket goda resultat. Rutiner kommer att gås igenom under 2014 och då framför allt gällande dokumentationen. 8

9 För de geriatriska vårdavdelningarna visas inga resultat då det inte finns någon jämförelse ingick den palliativa vården i basgeriatriken 3.2 SVENSKA DEMENSREGISTRET Jämförelse görs med andra specialistenheter Av den totala rapporteringen från specialistenheter utgör Capio Geriatrik Nackas andel 4,2 % (3,5 %) Detta trots att fler enheter anslutit sig till registret Följsamheten till registret är 100 %. Omkring 8 % av patienterna samtyckte inte till registrering i Svedem. Nedan redovisas de nationella kvalitetsindikatorerna i jämförelse övriga specialistkliniker. Capio Geriatrik Nacka har något högre siffror i alla parametrar. 9

10 Figur 1: Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal utredning med totala antalet ovanför stapeln. Enbart data för egen enhetstyp visas 10

11 Figur 2: Andel personer med AD som behandlas med demensläkemedel Enbart data för egen enhetstyp visas 11

12 Figur 3: Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet Enbart data för egen enhetstyp visas 12

13 Figur 4: Andel personer som bor i permanent särskilt boende specifikt anpassat för demenssjuka av de som bor i särskilt boende Enbart data för egen enhetstyp visas 13

14 Figur 5: Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Enbart data för egen enhetstyp visas 14

15 Bakgrundsinformation I registret presenteras en hel del bakgrundsfakta kring patienterna såsom ålder, kön, anhöriga, boendeform mm. Vi kan konstatera att Capio Geriatrik Nacka: s patienter i registret inte skiljer sig från riket i övrigt medianmässigt. Tabellen nedan visar antalet undersökningar per diagnos i jämförelse med andra specialistenheter. I utredningsfasen ser vi att Nackageriatriken har större andel EEG och LP än riket som helhet. Andelen patienter som utreds av Neuropsykolog är 37 % (52%) jämfört med 38% (37%) för Stockholm. Båda neuropsykologutredning och LP har hög evidens. 15

16 Ytterligare jämförelse som kan göras är att verksamheten diagnosticerar en större andel patienter med Levy- Bodydemens än andra jämförbara kliniker. Om detta beror på att fler utreds med EEG eller går ej att säga. Denna patientgrupp följs sedan upp under längre tid på specialistenhet än andra diagnosgrupper. 3.3 Senior Alert Verksamheterna rapportera till Senior Alert. Täckningsgraden inom palliationen var 100 % samt inom basgeriatrik 90 %. I och med detta uppfylldes beställarnas krav på följsamhet till registret. Registrets rapporter används ej för uppföljning och återkoppling. 16

17 4 Säker hälso- och sjukvård 4.1 Avvikelser och patientsäkerhet Avvikelsehantering Typ av avvikelse Antal Antal Antal Antal Antal Antal Administrativa Hot & våld Inköpsfrågor/ Reklamation Läkemedelshantering Ingår i omvårdnad Miljö Omvårdnad/ Pateintrelaterade Patientklagomål Teknik Vårdrelaterad infektion 1 6 Arbetsmiljö 16 Kommunikation/information 76 Säkerhet 9 Antalet avvikelser är relativt konstant Personalen uppmanas dock till att skriva avvikelserapporter Avvikelser per områden är något svårare att följa Nya områden har tillkommit under året ex kommunikation som under 2013 hade 79 avvikelser rapporterade. En del rör interna processer exempelvis överrapportering vid inskrivning. Flertalet av dessa avvikelser handlar dock k om försenade transporter när patient ska på hembesök/ hem eller till annan inrättning för undersökning. Omvårdnad/ Patientrelaterade- fallolyckor står för den största delen av avvikelserna: Avvikelser inom läkemedel ingår i denna grupp sedan Avvikelser gällande läkemedel har minskat ytterligare vilket kan förklaras med ASIH- dos som har införts och antalet dosetter som delas i verksamheten har blivit mindre. En del administrativa problem kvarstår runt rutiner vid ordination. 17

18 Patientklagomål förekommer inga. Det var förmodligen tidigare felrubricerade och skulle vara i gruppen Kommunikation/information Teknikfel. Har aven den minskat betydligt och då speciellt efter bytet av IT- leverantör Patientnämnden Under året har sex anmälningar (en anmälan 2012) gjorts till patientnämnden. De rör kommunikation och ansvar i vårdens övergångar. En anmälan rör fria vårdvalet där patienten vill byta vårdgivare. LexMaria En LexMaria anmälan gjordes Denna rörde brist i datakommunikation vilket ledde till ett oplanerat stopp i tillgång till patientjournal under sex timmar. Ingen återkoppling om denna har kommit från socialstyrelsen. IVO Två anmälningar har kommit från Inspektionen för Vård och Omsorg under Ingen av dessa är klar ännu. Externa avvikelser från andra vårdgivare Fem externa avvikelser har inkommit under Dessa berör främst kommunikation och/ eller förskrivning av hjälpmedel i samband med hemgång Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion under Efter detta ändrades en del rutiner bl.a. bedömning så att patienter med stort vårdbehov tilldelas rätt sängplats. Vid uppföljande inspektion var AMV nöjd med vidtagna åtgärder och stängde ärendet. Hjälpmedelsgruppen Under 2013 har service av alla patientnära hjälpmedel genomförts två gånger. 18

19 4.2 Riskbedömningar och åtgärder 19

20 Identifiering av vårdskador Capio Geriatrik Nacka gör journalgranskning enligt Global Triggers Tools. Andelen vårdtillfällen med vårdskador är cirka 12 %. En stor del av dessa är patienter som drabbats av VRI, återinskrivning eller överföring till högre vårdnivå. I jämförelse med SKL:s rapport 2013 där cirka vårdtillfällen granskats visar att patienter över 85 år drabbas av vårdskada vid cirka 2/3 av vårdagarna. Trygghetskvitto/ Utskrivningsmeddelande Läkemedelsberättelse Ett Trygghetskvitto/ utskrivningsmeddelande ska följa med samtliga patienter som skrivs ut till öppen vård inklusive SäBo. Detta gäller även för de patienter som skrivs ut från ASIH. Från basgeriatriken ska trygghetskvittot även innehålla en läkemedelsberättelse som innehåller information om vilka läkemedelsförändringar som är gjorda under vårdtiden, varför de är gjorda och hur behandlingen ska följas upp. 100 % av patientens som skrevs ut enlig ovan från palliativa enheten hade ett utskrivningsmeddelande. För basgeriatiken var motsvarande siffra 98.5%. Övervägande delen av de patienter som saknade trygghetskvitto skrevs ut till eget ASIH. För att öka säkerheten och säkerställa vårdens jämlikhet för patienterna som vårdas inom Capio Geriatrik Nacka utförs riskbedömningar och åtgärder vidtas. Målet är att alla patienter ska riskbedömas och att det vidtas adekvata åtgärder för de patienter som befinner sig inom riskzonerna. Fallprevention Samliga patienter som vårdats vid kliniken har fallriskbedömts. Det stora flertalet av patienterna får en hög risk för fall vid användandet av DFRI- skalan. Det beror främst på att patienterna har många läkemedel. Vid bedömning av paramedicinsk personal (sjukgymnast) bedöms risken som lägre. Fortsatt arbete behöver göras med att fånga upp de mest riskbenägna patienterna. 20

21 En patient har ådragit sig fraktur i samband med fall vilket är en minskning sedan föregående år (3). De flesta patienter använder avdelningens patientsandaler och halksockor. Nutrition Samtliga patienter som vårdas inom Capio geriatrik Nacka bedöms för risk för undernäring. Patienter har utifrån sina förutsättningar erhållit insatser. SVP- nutrition har ordinerats för cirka 55% av dessa patienter. Av dessa har 90 % av de patienter som vårdats i sluten vård rapporterats till övertagande vårdgivare med rekommendation om fortsatta åtgärder. Trycksår Bakgrund: I tidigare PPM har det förekommit en hög total andel inneliggande patienter med trycksår samt ffa hög andel patienter som enligt registreringarna utvecklade trycksår på Capio Geriatrik Nacka. Analys: Journalgranskningar gjordes fortlöpande på alla inneliggande patienter för att kartlägga hur vi dokumenterar trycksår/risk för trycksår. Kvalitetsansvarig läkare följde med vid PPM för att bilda sig en uppfattning om vilka patienter det handlar om som har risk/trycksår, strukturera mätningen, att vi alla gör och bedömer lika, hur det ser ut med hjälpmedel finns adekvat mängd hjälpmedel och används hjälpmedlen. Huvudsakliga problemområden som identifierades: Inadekvat dokumentation vid inskrivning av patienten vilket hade lett till falskt hög andel patienter som registrerades som trycksår utvecklade på den egna kliniken. Registrering av hudförändringar som trycksår, som vid second opinion från sår-kunnig överläkare visade sig vara ngt annat. Åtgärd under Sökordet förekomst trycksår i ssk-inskrivning har gjorts obligatoriskt. Uppföljande journalgranskningar samt stor informationsdrive kring dokumentation och användande av standardvårdplan trycksår. Sår-kunnig överläkare kommer fortsättningsvis att vid PPM granska samtliga patienter där man vill registrera ett trycksår. Utbildningsdrive sen HT-13 och VT-14 i bedömning av hudsår. Optimerade bedömningsinstrument. Avdelningschefer har kompletterat med ytterligare hjälpmedel i arbetet med trycksår. Standardvårdplanen trycksår har uppdaterats för att följa de senaste rekommendationerna kring trycksår och nutrition. 21

22 MRSA Följsamheten till MRSA- screening ligger för hela verksamheten strax över 90%. Det är liknande resultat som tidigare år. En patient har nyupptäckts med MRSA. Smittspårning har utförts på personal och patienter. Den gav inget resultat. Två patienter har haft nyupptäckta ESBL 22

23 4.3 Hygien och vårdrelaterade infektioner Mätningar har gjorts avseende: Basala hygienrutiner Livsmedelshantering Vårdrelaterade infektioner. Basala Hygienrutiner PPM mätningar Nacka har fortfarande sämre följsamhet till basala hygienrutiner än övrig geriatrik. Vårens mätning visade ingen större skillnad men under hösten följsamhetens försämrats markant medens övrig geriatrik visar en klar förbättring. Klädrutiner följs till 100 %. Hygiengruppen har åter startat på Nacka. Focus kommer under 2014 att ligga på handhygien och användande av handskar 23

24 Vårdrelaterade infektioner Resultatet varierar mycket då det är en ögonblicksbild som rapporteras och ett fåtal patienter som utgör underlag för mätningen. Andelen patienter med vårdrelaterad infektion är vid senaste mätningen 2 % vilket understiger 10% vilket är målet som satt av SKL Resultatet varierar mycket då det är en ögonblicksbild som rapporteras och ett fåtal patienter som utgör underlag för mätningen. Andelen patienter med vårdrelaterad infektion är vid senaste mätningen 2% vilket understiger 10% vilket är målet som satt av SKL Livsmedelshantering Regelbundna kontroller görs av temperatur av kylskåp och den varma mat som levereras till oss. Nacka kommuns miljöenhet har utfört en oanmäld inspektion vilket resulterade i en åtgärdspunkt: rengöringsprovtagning dvs ta prov på skärbrädor, porslin, arbetsbänkar m.m. var inte utförd 24

25 5 Patientfokuserad hälso- och sjukvård På SPSV genomförs patient- samt anhörig nöjdhetsmätning löpande under hösten Utfallet redovisas inte då det varit för få respondenter. De som har svarat har alla varit mycket nöjda med vården För de patienter som avlidit har en enkät skickats till anhöriga. Utfallet redovisas inte då det varit för få respondenter. De som har svarat har alla varit mycket nöjda med vården En patientundersökning genomfördes under 2013 i ASiH 25

26 Alla patienter som svarade var mycket nöjda med vården och då speciellt med bemötandet enligt kommentarer. För basgeriatrik genomförs patientnöjdhetsmätning löpande sedan maj. Andelen respondenter är omkring 30 %. De som svarar på enkäten är som regel mycket nöjda med vården, bemötandet och den goda maten. Patienterna känner sig inte alltid informerade om sitt tillstånd och fortsatt planering. Andelen är dock högre än vad som har visats i liknande mätningar 26

27 6 Effektiv hälso- och sjukvård 6.1 Samverkan demens Capio Geriatrik Nacka har ett tilläggsuppdrag gällande samverkan dör demenssjuka. Samverkansöverenskommelse finns både med Nacka och Värmdö kommun. Utbildning i demensvård har hållits för både primärvård och kommunens biståndsbedömare. 6.2 Produktion Basgeriatriken fick en mindre beställning än tidigare från Uppdraget med specialiserad palliativ sluten vård lyftes ur det basgeriatriska uppdraget. Vid beställning räknades hela SPSV avdelningens produktion bort från basgeriatrik trots att de enbart haft cirka sex platser för palliativ vård. Vårdutbudet minskade så enbart vid 90 % (96 %) vid vårdtillfällen kunde plats erbjudas för Nacka- Värmdö patienter på kliniken. Basgeriatrik Slutenvårdstillfällen Varav fria val o extra avtal Vårdtid 10,6 11,44 9,96 8,9 10,14 9,28 9,56 Mottagning Nybesök ASIH och SPSV övergick till vårdval Jämförande statistik saknas. Palliationen sammantagen har haft beläggning enlig beräknad volym. 6.3 Tilläggsuppdrag Under 2013 gällde ett tilläggsuppdrag. Avtalet syftade till att tillfälligtvis förstärka vårdutbudet för geriatriska patienter över 65 år som vårdats eller söker vård vid akutsjukhus i Stockholms läns landsting. Patienterna rapporterades med en speciell kod. Detta uppdrag var länsövergripande och ersattes enligt DRG 7 Jämlik hälso- och sjukvård Capio Geriatrik Nacka arbetar för att relevant kunskap kvinnor och mäns olika behov i vården ska vara känd bland verksamhetens anställda. Erfarenhetsmässigt vet vi att den bästa garantin för att patientens behov bedöms på ett så allsidigt sätt som möjligt är att hela vårdteamet använder samma 27

28 bedömningsinstrument och behandlingsrekommendationer i diskussion kring patientens behov. Detta sker i teamarbete och konkretiseras i den individuella vårdplanen. Alla uppföljningsparametrar följs även upp fördelat på antal män och kvinnor. Flertalet av de patienter som vårdas på Capio Geriatrik Nacka är kvinnor 8 Vård i rimlig tid 8.1 Basgeriatrik Capio Geriatrik Nacka strävar efter att alla patienter kommer på rätt vårdnivå i rätt tid. Basgeriatrik Kravet från beställarna inom det basgeriatriska uppdraget är att efter godkänd remiss från hemmet eller akutmottagning ska patient om så önskas erbjudas plats inom tre timmar. Detta krav uppfylldes till 100 % Vid övertagande från andra vårdavdelningar är motsvarande tid 24 timmar. Nackageriatriken uppfyllde dessa tillgänglighetskrav till 95%. När platser fanns tillgängliga belades de med patienter från andra områden och när kösituation uppstod erbjöds inte våra patienter plats på annan geriatrisk klinik 8.2 Palliation För anslutning till ASIH eller inläggning på SPSV krävs remiss från läkare. Patienten gör själv sitt val som dokumenteras på vårdvalsblankett. Remisserna ska besvaras inom 4 timmar mellan Patienten ska erbjudas plats inom 48 timmar efter godkänd remiss. Palliationen uppfyllde dessa krav till 100% 28

29 9 Miljö 9.1 Läkemedel Följsamhet till kloka listan, rekvisitioner. 96 % (92 % 2012) av de läkemedel som rekvireras till verksamheten är rekommenderade på kloka listan. Recept 29

30 88 % ( %) av de läkemedel som skrivs på recept är rekommenderade på kloka listan Största posten ( 9%) som ej finns på kloka listan är ett läkemedel som används vid demenssjukdom där ersättningsläkemedel saknas. 9.2 Körsträckor- antal besök i hemsjukvården. Jämförelse mellan åren är mycket svår att göra. ATH som har sin bas i Huddinge var en del av verksamheten tom oktober Detta medför längre körsträckor då läkare och nattpersonal utgår från Nacka sjukhus. Den allmänna uppfattningen är dock att körsträckorna är på samma nivå som tidigare. 30

31 9.3 Kemikalieförbrukning Klorhexidinsprit förbrukningen har ökat sedan föregående år troligen pga av ett ökat patientantal i ASIH. För övrigt visas inga stora förändringar. Variationen beror främst på lagerhållning Klorhexidinsprit 5mg/ml 129,95 126, Maskindiskmedel flytande 6,1 kg 567,3 207, maskindiskmedel flytande 5L desinfektor Ytdesinfektion liter Handdesinfektion liter 1146,85 995, Hudskyddsbarriär ml SLL har även ett utfasningsprogram för kemikalier. Ingen av dessa kemikalier används i verksamheten. 9.4 Övriga miljöfaktorer Förbrukningsartiklar Alla handskar som beställs inom verksamhet är fria från gummikemikalier och latexprotein från naturgummi. 31

32 10 Arbetsmiljö Capio Geriatrik Nacka är sedan 2010 arbetsmiljöcertifierade enligt OHSAS Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion under Efter detta ändrades en del rutiner bl.a. bedömning så att patienter med stort vårdbehov tilldelas rätt sängplats. Vid uppföljande inspektion var AMV nöjd med vidtagna åtgärder och stängde ärendet. Arbetsskador: Antalet stickskador har ökat. Det är nio anmälda stickskador. Rutiner har uppdaterats men det är viktigt att fortsätta följa denna parameter för att se om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Två rapporterade fall av uppkommen ryggsmärta finns. Förflyttningsutbildning kommer att hållas under vårterminen. Ett fall av personal som blivit hundbiten har förekommit. Rutin och checklista har tagits fram för riskbedömning vid hembesök. Övriga skador som är rapporterade: 2 klämskador 2 halkolyckor 1 stänk av urin 1 skärskada på läkemedelsampull Skyddsronder har genomförts på alla enheter. Noteras att drag från fönster och kalla rum är de mest förekommande problemen Sjukfrånvaro och personalomsättning Sjukfrånvaro % Kvinnor 4,18% 5,11% 6,03% 4,86% Män 3,32% 4,37% 2,99% 2,12% Totalt 4,09% 5,02% 5,60% 4,41% Sjukfrånvaron har minskat något sedan föregående år. Personalomsättningen är även den låg. En del nyrekrytering har gjorts beroende på det utökade uppdraget. De främsta anledningarna till att personal slutar är pensionsavgång och av underläkare som avslutar sina vikariat för att göra AT- tjänstgöring. 32

33 10.2 Arbetsmiljöenkäten års medarbetarundersökning genomfördes under december månad. För att kunna jämföra resultatet med övriga arbetsplatser valdes icquality som leverantör av enkätinstrumentet. Deltagande i enkäten är visserligen frivilligt men vi strävar efter ett så högt deltagande som möjligt och har på olika sätt påmint de anställda och puffat för att de ska svara på den web-baserade undersökningen. Det är viktigt att ha i åtanke att resultatet är baserad på medarbetarnas subjektiva upplevelse av det som frågorna berör. Svaren kan påverkas av exempelvis enskilda händelser, dagsform och tidpunkt för enkäten. Övriga faktorer som också kan påverka resultaten är till exempel omorganisationer, konflikter i gruppen och stress. Det är bra att ha en dialog kring medarbetarnas olika förväntningar på varandra som kollegor och på ledningen samt ledningens förväntningar på medarbetarna, då förväntningarna ibland skiljer sig inom gruppen och kan påverka det samlade resultatet. Varje fråga bedöms på en skala från 1 till 8, där det högsta värdet alltid är till Capio Geriatrik Nackas fördel. Vid ett lågt värde är således medarbetaren missnöjd med det frågan berör. Skalan 1-8 används för att den ger en god spridning i svaren och för att den inte har någon mittpunkt. Det innebär att medarbetarna måste ta ställning, antingen åt det positiva eller negativa hållet, till påståendet. I resultatpresentationen illustreras medelvärdet av svaren på varje fråga omräknat till ett index mellan 0 och 100. Ett medelvärde på 1.0 på den 8-gradiga skalan ger alltså värdet 0 i diagrammen och ett medelvärde på 8.0 ger värdet 100. Nästa sida visar de formler som används för att göra indexeringen samt en lathund som visar vad olika värden i diagrammen motsvarar på skalan % av våra anställda svarade på enkäten. Glädjande nog är resultatet liksom tidigare år mycket bra. Inte desto mindre finns det anledning att uppmärksamma några resultat som inte är helt bra. Det kommer göras på arbetsplatsträffar på de respektive enheterna. 33

34 34

35 35

36 10.3 Friskvård Under vårterminen erbjöds pausgymnastik dagligen. På grund av det låga deltagandet lades denna ned. Ny strat planerad under vårterminen 2014 En kurs i Yoga har hållits under vårterminen. Organiserad stavgång genomfördes under vårterminen Friskis och Svettis anordnade ett Öppet hus i oktober - här och presenterar sin verksamhet, ger träningssråd. Personalen erbjuds 2 veckors gratis träning under hösten. 36

37 11 Enheternas berättelse 12 Bilaga 1 15/ gick den palliativa enheten (SPSV ASIH) in i vårdval. Detta innebar för ASIH att området blev större, samt att det blev fler ASIH team i området. Enheten auktoriserade sig i område 4, där även 4 andra ASIH team auktoriserade sig. Målgrupp 2 patienterna förvann helt, och alla patienter som blev inskrivna i ASIH har enheten fullt medicinskt ansvar för. Även konsultuppdrag samt handledningsuppdrag ingick i det nya uppdraget. Målgruppen för ASIH vård är multisjuka äldre, patienter med komplex sjukdoms-/symtombild samt patienter med behov av specialiserad medicinsk vård och omvårdnad. För SPSV innebar det nya uppdraget att enheten auktoriserade sig för att bedriva specialiserad palliativ slutenvård. Uppdraget är länsövergripande. Målgruppen för vården är patienter över 18 år med komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som har en begränsad återstående livstid. Patienten ska kräva komplexa medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt. Avdelningen består av 12 vårdplatser. För båda uppdragen gäller att patienten själv ska välja vårdgivare genom att fylla i en vårdvalsblankett. Enheterna förberedde detta noga under hösten Arbetet utgick ifrån arbetsgrupper som arbetade med olika områden bla: marknadsföring, samverkan, organisation, bemanning. En samordnare anställdes, samt en vaktmästare som ansvarar för bilskötsel, frukost på avdelningen, tvätt av kläder mm. Enheterna anslöt sig till Mina Vård Kontakter,(MVK). Började registrera i senior alert (ett kvalitetsregister). Började registrera KVÅ koder på patient besöken. Målet var att ha 70 patienter inskrivna i ASIH, vilket vi fort såg var rimligt samt att efterfrågan av ASUH platser var ännu större varför man bestämde att öka verksamheten till 80 patienter. Detta mål nåddes i oktober Med det ökade antalet patienter krävdes en annan rutin vid l-m administrering varför ASIH dos infördes maj Denna förändring har varit bra, men målet att 70% av patienterna ska ha ASIH dos har ännu ej uppnåtts, idag har ca 45% ASIH dos. Fördelen med ASIH dos är att det sparar tid för personalen samt blir en säkrare administrering för patienten. För att få plats i våra lokaler hyrdes ytterligare 2 rum, 1 konferens rum samt 1 läkarrum. Den största utmaningen för avdelningen har varit att anpassa sig till den nya bemanningen vilken inneburit en minskning av sjukskötersketätheten. AVD 22 började verksamheten i befintliga lokaler på plan 5, den nya lokalen lokalen stod klar i mars. Detta innebar mycket arbete för personalen men de har nu kommit till rätta och trivs bra. På enheternas gemensamma planeringsdag hösten 2012 var ett av målen ett utökat samarbete mellan avdelningen och ASIH. Planen var bla att ha en gemensam samordnare vilket visade sig orimligt. Målet med ett utökat samarbete är något enheterna ska fortsätta arbeta med under Enheterna har även haft planeringsdagar tillsammans med den palliativa enheten på Dalen. Där vi försöker hitta gemensamma samarbetsytor. Detta arbete är precis i sin linda och kommer att fortsätta under Enheterna har redan nu samarbetat kring några patientfall. SPSV AVD 22 37

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhets- och kvalitetsgruppen består av fyra personer: Maria Svensson, kvalitetssamordnare, sammankallande och leder arbetet i gruppen. Dag Salaj from 1/9 2011,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Förkortningar och begreppsförklaringar

Förkortningar och begreppsförklaringar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR REHABHOTELLET STHLM AB ASiH 2013 Innehållsförteckning Förkortningar och begreppsförklaringar 3 Sammanfattning 6 Etik 7 Patientsäkerhetskultur 7 Patientsfokuserad vård 8 Patienters

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31

PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31 PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Ekgården 2013 kvartal 1 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Förkortningar och begreppsförklaringar

Förkortningar och begreppsförklaringar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR REHABHOTELLET STHLM AB ASiH 2014 Innehållsförteckning Förkortningar och begreppsförklaringar 3 Sammanfattning 6 Etik 7 Patientsäkerhetskultur 7 Patientsfokuserad vård 8 Patienters

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Vård- och omsorgsboende

Vård- och omsorgsboende Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2010 1 Vårt åtagande är att ge enskilda med stort omvårdnadsbehov ett tryggt boende och en värdig tillvaro. Omvårdnaden bygger på respekt för den enskildes

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer