Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som. En säker och trygg kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som. En säker och trygg kommun"

Transkript

1 Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som En säker och trygg kommun

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av Mariestads kommun Historia och demografi... 3 Skola och utbildning... 3 Hälso- och sjukvård. 4 Näringsliv 4 Fritid och rekreation. 4 Vision och mål Folkhälsorådets vision.. 5 Mål 5 Indikatorer för en säker och trygg kommun 5 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjandet av säkerhet i kommunen.. 6 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Barn och ungdomsreferensgruppen.. 8 Brottsförebyggande arbete 10 Idrottsskador. 12 Lokala trafiksäkerhetsrådet Sjö- och issäkerhet 14 Säker och trygg arbetsplats 15 Äldresäkerhet. 16 Olycksfällan Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Psykisk ohälsa, självtillfogade skador och självmordsprevention. 19 Alkohol- och brottsförebyggande arbete 20 Fallskadeprevention och äldresäkerhet.. 20 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker.22 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Barn och ungdomsreferensgruppen 24 Brottsförebyggande arbete. 24 Idrottsskador.. 24 Lokala trafiksäkerhetsrådet 24 Sjö- och issäkerhet. 25 Säker och trygg arbetsplats 26 Äldresäkerhet. 26 Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Nationella nätverk.. 27 Internationella kontakter 27 Nationella och internationella konferenser.. 27 Referenser. 28 2

3 Mariestad, en säker och trygg kommun Inledning Skador till följd av olycksfall eller våld är den främsta dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Detta innebär att skador fortfarande är ett folkhälsoproblem även om barndödligheten på grund av skador är låg i Sverige jämfört med övriga världen. Antalet skador till följd av olyckfall eller avsiktliga handlingar, har under flera decennier minskat och orsakar nu ungefär fem procent av alla dödsfall i Sverige (1). Ett systematiskt skadeförebyggande arbete är viktigt för att minska belastningen på hälso- och sjukvårdens resurser och för att minska onödigt lidande och eventuell funktionsnedsättning hos individen. Mariestads kommun har sedan 1989 bedrivit ett tvärsektoriellt skadeförebyggandearbete och hösten 1992 bildades en styrgrupp för att samordna det skadeförebyggande arbetet i kommunen. Det skadeförebyggande arbetet var till en början riktat till barn och ungdomar samt till äldre men arbetet utökades efterhand till att omfatta fler åldersgrupper eller miljöer. År 1998 beslutade Kommunstyrelsen att Mariestads skulle ansöka om utnämningen till en säker och trygg kommun. Beskrivning av Mariestads kommun Historia och demografi Läget vid Vänern och närheten till vattnet har satt sin prägel på Mariestads kommun. Staden grundades 1583 av Gustav Vasas son Karl IX som döpte staden efter sin maka Maria av Pfalz. Välbevarade kullerstensgator, charmiga trähus och domkyrkan i Gamla Stan samt en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsorts teatrar vittnar om Mariestads historia. I dag har Mariestad ca invånare och enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån var ålderfördelningen den 31 december 2007 följande: Ålder Fördelning Mariestad Fördelning Riket 0-14 år 16 % 17 % år 12 % 13 % år 51 % 53 % % 17 % Källa: SCB Enligt prognoser baserade på beräkningar från ett samverkansprojekt mellan Regionala utvecklingssekretariatet, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och kommunförbunden i Västra Götalandsregionen kommer andelen äldre invånare i Mariestads kommun öka i större utsträckning än andelen yngre (2). Den totala folkmängden förutspås dock bli i stort sett oförändrad. Skola och utbildning I Mariestads kommun finns tjugo förskolor, varav en är allergisanerad och anpassad för barn med olika allergier. Grundskolorna i Mariestad är indelade i tre rektorsområden och elever från kransorterna åker från och med årskurs 7 skolskjuts till någon av de tre centralt belägna högstadieskolorna. 3

4 Mariestads kommun erbjuder ett brett utbud av både yrkes- och studieförberedande gymnasieutbildningar. Vadsbogymnasiet har omkring elever från Mariestad och kringliggande orter. I Mariestad finns också hantverksskolan Dacapo som är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Skolan erbjuder tre utbildningsprogram, fristående kurser samt bedriver forskning och hantverksmässigt utvecklingsarbete. Skolan samarbetar med Göteborgs universitet och utbildningarna är sedan årsskiftet 2003/2004 högskoleutbildningar. För vuxna som vill vidareutbilda sig finns också en väl utbyggd vuxenutbildning med möjlighet till distansstudier. Utbildningsnivån i Mariestad för åldergruppen år är lägre än genomsnittet för kommunerna i Västra Götalandsregionen och i riket. Eftergymnasial utbildning är vanligare bland kvinnor än män, 28 respektive 20 procent. Motsvarande siffror för riket är 37 respektive 30 procent (3). Hälso- och sjukvård Sjukhuset i Mariestad ingår i Skaraborgs Sjukhus, som har verksamheter i Mariestad, Lidköping, Falköping och Skövde. Sjukhuset i Mariestad har ett upptagningsområde på cirka invånare. På sjukhuset finns mottagningsverksamhet inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, urologi, gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, internmedicin, hud, ögon, öronnäsa-hals, hörcentral samt röntgenavdelning. På sjukhuset finns också jourcentral, två vårdcentraler, rehabilitering och förebyggande verksamhet som till exempel livsstilsmottagning. Den kommunala hälso- och sjukvården utgår från legitimerade yrkeskategorier såsom sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Mariestads kommun ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende, på dagverksamhet samt i ordinärt boende. Kommunen har också ett korttidsboende samt ett äldreboende i sjukhusets lokaler. Näringsliv Electrolux AB, Metsä tissue AB och SCA packaging AB är exempel på välkända företag i Mariestad. Tillverkning och utvinning svarar för drygt 25 procent av kommunens arbetstillfällen. Vård och omsorg, handel och kommunikation svarar för knappt 15 procent vardera, utbildning eller forskning samt offentlig förvaltning svarar vardera för ca 10 procent av alla arbetstillfällen. Fritid och rekreation Invånarna i Mariestad har i och med Vänerskärgården goda förutsättningar för friluftsliv. Under sommarmånaderna är öarna utanför Mariestad samt kransorterna längs Göta kanal populära utflyktsmål. Vattnet kring Mariestad erbjuder också mycket bra lax- och öringfiske. I och omkring Mariestad finns det flera natursköna vandrings- och cykelleder och kommunen har ett rikt föreningsliv. 4

5 Vision och mål Folkhälsorådets vision Kommunens folkhälsoarbete, inklusive det skadeförebyggande arbetet, baseras på Folkhälsorådets vision Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvaliteten. Mål Det skadeförebyggande arbetet hade vid utnämningen år 1999 som mål att minska antalet skador samt deras skadors medicinska, sociala, psykiska och samhällsekonomiska konsekvenser till år Ambitionen var att i första hand minska antalet skador bland speciellt utsatta grupper. Handlingsprogrammet som togs fram för att minska antalet skador och främja säkerheten bland alla åldrar, miljöer och situationer under perioden har med tiden ersatts av Folkhälsorådets balanserade styrkort samt en långsiktig folkhälsoplan. Det övergripande målet för Mariestads skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete är fortfarande att minska antalet skador bland alla åldersgrupper, miljöer och situationer. Målet är också att fortsätta vidareutveckla arbetet samt verka för ett fortsatt engagemang inom primärvården, kommunens verksamheter, förenings- och näringslivet. Indikatorer för en Säker och trygg kommun År 1989 lanserades på svenskt initiativ idén om En säker och trygg kommun/safe community och utgör en viktig del av WHO:s internationella skadeförebyggande program. Kriterier för Safe communities: 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar. 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. 5

6 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Kommunens arbete med en säker och trygg kommun är en del av folkhälsoarbetet i Mariestad. Folkhälsoarbetet i kommunen styrs sedan 1996 av ett lokalt folkhälsoråd, som består av fem förtroendevalda från Mariestads kommun, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg samt folkhälsoplaneraren. Folkhälsorådet lyder under Kommunstyrelsen och är rådgivande i folkhälsofrågor. Folkhälsorådet är också ett tillika brottsförebyggande råd och anger därmed även inriktningen för det lokala brottsförebyggande arbetet. Under folkhälsorådet finns också en tvärsektoriell chefstjänstemannagrupp som tillsammans med folkhälsoplaneraren bereder och följer upp folkhälsorådets ärenden. Det skadeförebyggande arbetet inom ramen för en säker och trygg kommun leds sedan hösten 1992 av en tvärsektoriell grupp bestående av representanter från kommunens olika förvaltningar, primärvården, polisen och räddningstjänsten. Kommunens två säkerhetssamordnare är sedan år 2006 också delaktiga i styrgruppens arbete. Styrgruppen för en säker och trygg kommun ligger organisatoriskt under folkhälsorådet och folkhälsorådets ledningsgrupp. Under styrgruppen för en säker och trygg kommun finns sju olika arbetsgrupper samlade. En stor del av kommunens skadeförebyggande arbete initieras och följs upp av respektive arbetsgrupp som träffas regelbundet under året. Styrgruppens roll är planera gemensamma aktiviteter eller insatser. Styrgruppens sammanträden är också ett forum för att sprida information om gruppernas arbete eller det integrerade arbete som pågår i kommunens förvaltningar eller inom primärvården. KOMMUNSTYRELSE FOLKHÄLSORÅD LEDNINGSGRUPP Brottsförebyggande arbetsgrupp Äldresäkerhets gruppen STYRGRUPP Safe Community Barnreferensgruppen Sjö- och issäkerhetsgruppen Säker och trygg arbetsplats LOTS (Lokala trafiksäkerhetsrådet) Idrottsgruppen 6

7 En del av det skadeförebyggande arbetet finansieras med hjälp av medel från folkhälsorådet, andra delar av arbetet är integrerat i förvaltningarnas eller aktörernas ordinarie verksamhet och budget. Arbetet bygger mycket på engagemang i befintliga nätverk samt försök att skapa delaktighet bland kommunens invånare genom olika informationssatsningar, arrangemang och utbildningar. Folkhälsoplaneraren samt ordförande i styrgruppen svarar för kontinuerlig rapportering till förvaltningscheferna i ledningsgruppen och politikerna i Folkhälsorådet. Framgångsfaktorer i både styrgruppens och arbetsgruppernas arbete har varit en bred representation och medverkan från många olika aktörer. Föreningar och ideella organisationer har bland annat bidragit med en kontinuerlig förankring bland kommuninvånarna. Den målgrupp som har varit svårast att involvera i arbetet har varit ungdomar och unga vuxna men några av arbetsgrupperna söker efter nya vägar för att involvera ungdomarna i det förebyggande arbetet. En närmare beskrivning av arbetsgruppernas sammansättning finns under beskrivningen av indikatorn Långsiktiga och varaktiga program. 7

8 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Det skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbetet i Mariestads kommun är organiserat kring sju arbetsgrupper. Delar av arbetet är integrerat i ordinarie verksamhet och andra delar drivs mer aktivt av arbetsgrupperna. Nedan följer en beskrivning av gruppernas arbete sedan utnämningen 1999 samt planerade utvecklingsområden. Barn och ungdomsreferensgruppen Barn och ungdomsreferensgruppen i Mariestad består av representanter från primärvården, elevhälsan och barn- och utbildningskontoret. Tidigare har även representanter från olika frivilligorganisationer eller föräldraföreningar ingått i gruppen men när dessa eldsjälar bytt arbetsgivare har organisationerna inte lyckats utse nya representanter. Barn och ungdomsreferensgruppen arbetar främst med att förebygga olycksfall och skador bland barn genom rådgivning och utbildningar till småbarnsföräldrar. Målsättningen är att nå samtliga föräldrar och barn genom personal och verksamheter representerade på Familjecentralen. Personalen från Familjecentralen gör vid två tillfällen hembesök, det första när barnet är nyfött och det andra vid åtta månaders ålder. Vid hembesöken för personalen en dialog med föräldrarna om hur man kan förebygga olycksfall samt visar exempel på olika säkerhetsprodukter för hemmet tillsammans med information om hur man får tag i produkterna. Samtliga barn får vid åtta månader och vid tre års ålder ett hjälmrecept som innebär att föräldrarna kan köpa en småbarnshjälm till ett reducerat pris. Barn och ungdomsreferensgruppen samverkar också med Röda korset genom att erbjuda förstahjälpen utbildning på Familjecentralen. Utöver det integrerade säkerhetsfrämjande arbetet på Familjecentralen har gruppen sedan utnämningen genom skrivelser framfört vikten av simundervisning för barn då simundervisningen i skolorna varit hotad på grund av neddragningar. Gruppen har också aktivt förespråkat att kommunen kräver säkerhetsbälten i skolbussar av de bussbolag som svarar för skolskjutstrafiken. Barn- och ungdomsreferensgruppen har även vid flera tillfällen medverkat med utställningar och information till allmänheten för att öka medvetenheten om olika risker i framför allt hemmiljön. En av gruppens representanter har också medverkat i planeringsarbetet med Farmar bus men konceptet har aldrig implementerats i Mariestad och engagemanget från gruppens representant har därför upphört. Årligen genomförs en utbildningsdag i säkerhet för samtliga elever i årskurs fem (inklusive särskolan). Anledning till att man valt just årskurs 5 är att eleverna i den åldern är väldigt mottagliga för information, de är i regel vana vid att använda cykelhjälm och de har ännu ingen större önskan att revoltera mot att bära hjälm. Före cykelhjälmslagen trädde i kraft kallades dagen för Hjälm 5:an och eleverna hade då möjlighet att köpa cykelhjälmar till ett reducerat pris tack vare företagssponsring. Numera kallas dagen för Säkerhets 5:an. Syftet är fortfarande att öka användningen av cykelhjälmar och att få barnen att fortsätta använda hjälm när de blir äldre och därmed minska risken för skallskador vid en cykelolycka. Under Säkerhets 5:an får eleverna ta del av information som rör cykelregler och cykelutrustning, sjö- och brandsäkerhet samt första hjälpen. Eleverna får också prova på att släcka en brinnande docka och att kväva en brand i en kastrull. Inför utbildningsdagen skickar Räddningstjänsten ut studiematerial till samtliga klasslärare som stöd för den förberedande undervisningen. Eleverna går också en tipspromenad med frågor om trafikvett och regler. 8

9 Elever i årskurs 5 övar på att släcka en brand i en brinnande docka under utbildningsdagen Säkerhets 5:an. Barn- och ungdomsreferensgruppen har vid två tillfällen tagit initiativet till en brunnslocksinventering i kommunen som genomförts av Tekniska kontoret. Barn är av naturen nyfikna och tycker om att utforska och en brun med ett löst brunnslock kan därför bli väldigt ödesdigert. Målet är att inget barn ska trilla i en kommunal brunn på grund av bristfällig översyn av brunnarna. Brunnslocksinventeringarna är därför ett sätt att minska risken för att denna typ av olycka äger rum. Brunnslocksinventering År 1993 År 2003 Antal inspekterade brunnar st st Antal brunnar med upptäckta brister 391 st 26 st Bristfälliga brunnslock - en fara för barn 9

10 Familjecentralen är en viktig aktör när det gäller skadeförebyggande arbete riktat till de små barnen och deras familjer. Personalen känner dock att de ibland har svårt att nå kommunens invandrarfamiljer. Under våren 2008 kommer därför familjecentralens samtliga professioner åka på studiebesök till Rosengård, Malmö för att lära sig mer om hur familjecentralen där arbetar för att engagera och motivera olika invandrargrupper i det sjukdoms/skadeförebyggande arbetet. De kommande fem åren har barnsäkerhetsgruppen planer på att arbeta med Trygghetsvandringar i familjegrupper & på skolor. Detta arbete sker i samverkan med personal på Familjecentralen och föräldrar samt med elever och personal på kommunens skolor. Huvudansvaret för arbetet kommer att vila på Familjecentralen eller skolorna men Barn- och ungdomsreferensgruppen kommer att ha en stöd- och samordningsfunktion. Gruppen planerar också att arbeta tillsammans med högstadieskolorna för att öka cykelhjälmsanvändningen bland eleverna i årskurs 7-9. Det skadeförebyggande arbetet riktat till småbarnsföräldrar kommer att fortsätta som tidigare. Brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet i Mariestads kommun bedrivs i samverkan mellan Polisen, kommunens förvaltningar, fastighetsägare, Svensk handel och kriminalvården. Arbetet sker på uppdrag av folkhälsorådet/brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har sedan 2001 drivit arbetet med Grannsamverkan. Grannsamverkan startade redan 1995 men drevs de första åren av Polisen. Under årens lopp har fler och fler hushåll anslutits till Grannsamverkan och i slutet av 2006 fanns ca anslutna hushåll. Kontaktpersonerna inom varje Grannsamverkansområde får tre gånger per år aktuell brottsstatistik som kommuniceras ut till hushållen. Brottsförebyggande rådet arrangerar också årligen någon form av föreläsning eller inspirationsseminarium för kontaktpersonerna. Under 2003 utvecklades även en Båtsamverkan där olika båtföreningar ingår som ett led i att minska förekomsten av inbrott och stöld av eller ur båtar. Grann- och båtsamverkan är ett bra koncept för att involvera kommuninvånarna i det förebyggande arbetet och det stora antalet anslutna hushåll tyder på att brottsförebyggande arbete är en angelägen fråga samt att kommuninvånarna tycker att det är ett bra arbetssätt. Bilinbrott var i början av 2000-talet ganska vanligt förekommande i Mariestads kommun. Arbetsgruppen initierade därför kampanjer riktade till allmänheten för att minska antalet bilinbrott. Kampanjerna genomförs varje år inför semesterperioden samt under julhandelsperioden. Affischer som uppmanar bilägare att tömma bilen själv sätts upp vid parkeringsplatser i närheten av bad, camping, hamn etc. samt i butiker. Budskapet har också spridits med hjälp av den kommunala parkeringsvakten som delat ut broschyrer och via smörgåsnissar som fungerat som vandrande affischer i centrum i samband med julskyltningen. Arbetsgruppen har också verkat för att minska antalet bilbrott genom ett rattkrycksprojekt. Rattkryckor har med hjälp av fondmedel sålts till ett kraftigt reducerat pris. Det kommunala bostadsbolaget, Mariehus, har också köpt in ett antal rattkryckor som hyresgästerna får låna. Det brottsförebyggande arbetet i Mariestad har en stark koppling till kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet har till exempel varit med i utarbetandet av kommunens alkohol- och drogpolicy. Under åren har det funnits ett samarbete mellan brottsförebyggande arbetsgruppen och kommunens projektanställda alkohol- och 10

11 drogsamordnare i frågor som till exempel ansvarsfull alkoholservering på restauranger och krogar, visa leg samverkan för att minska tillgängligheten av folköl för minderåriga samt föräldrautbildningarna i åk 6. Arbetsgruppen har också medverkat i arbetet med att rekrytera föräldrar och andra vuxna till Farsor och morsor på stan genom tävlingar riktade till skolklasser. Verksamheten syftar till att öka antalet vuxna i det offentliga rummet kvällstid, en beprövad metod för att öka tryggheten för framförallt ungdomar och unga vuxna. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har på uppdrag av Folkhälsorådet genomfört en inventering över belysningen i kommunen. Detta arbete resulterade i framtagandet av en ljussättningsplan för kommunen där brottsförebyggande aspekter vägts in med estetiska värden. Ljusplanen är tänkt att som ett vägledande dokument för framtida ljussättningar eller belysningsinvesteringar, men planen innehåller också en lista över områden som idag saknar eller har en icke tillfredsställande belysning. Beslut rörande ljusplanen kommer att fattas under hösten Brottsförebyggande arbetsgruppen har också påbörjat ett förankringsarbete med att initiera Trygghetsvandringar för att främja säkerhet och trygghet i närmiljön/bostadsområden. Belysning är en viktig del i detta arbete men det kan också handla om att klippa ner buskar och häckar, nedskräpning, underhåll av flerfamiljshus etc. Trygghetsvandringarna belyser också det som är positivt i området. En del av Polisens uppgift i detta arbete är att föremedla en sann bild av brottsligheten i området. Målet är att genomföra 3-4 Trygghetsvandringar per år i samverkan med fastighetsägare, Polis, elbolag, gatukontoret samt boende i området. Beslut angående Trygghetsvandringar kommer också att fattas under 2007 av Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden. Ett arbete för att främja säkerhet och trygghet bland äldre startade under Arbetet sker i samverkan med pensionärsorganisationer och studieförbund. Studiecirklarna Våga leva livet utgår från olika scenarion i äldres vardag. Syftet är att förmedla en korrekt bild av de eventuella risker som kan drabba vem som helst men som äldre kanske är mer oroade över. Deltagarna får också tips och råd om hur man skyddar sig eller minskar risken att utsättas för brott. Studiecirklarna har varit mycket uppskattade och arbetet har därför fortsatt under 2006 och Brottsförebyggande rådet, samt arbetsgruppen har vid flera tillfällen marknadsfört sig och verksamheten genom informationsbroschyrer, utställningar under Kommundagar etc. Information om olika brottsförebyggande åtgärder förmedlas kontinuerligt till allmänheten på olika sätt. Gruppen försöker också använda lokal media för att informera om aktuella brottsförebyggande aktiviteter, lokal brottsstatistik m.m. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har sedan utnämningen haft svårt för att hitta aktiva ungdomsrepresentanter till gruppen. Kallelse och protokoll skickas alltid till kommunens Ungdomsråd (tidigare Ungdomsparlament) men då de inte utsett någon representant saknas ofta denna grupp vid sammanträden, Trygghetsvandringar etc. Under hösten 2007 kommer gruppen att göra ett nytt försök med att försöka få ungdomarna mer engagerade i det brottsförebyggandearbetet. Ökade ekonomiska resurser är också en viktig förutsättning för det framtida arbetet och gruppen kommer i framtiden att fortsätta söka fondmedel eller andra bidrag till utåtriktade kampanjer likt rattkrycksprojektet. Gruppens främsta mål för de kommande åren är att vidmakthålla intresset och arbetet med grann- och båtsamverkan samt att på andra sätt uppmuntra kommuninvånarna att vara delaktiga och ta ansvar för åtgärder som kan minska risken för att utsättas för brott i hemmet, bilen eller fritidsmiljöer. 11

12 Idrottsskador Mariestads kommun har ett rikt föreningsliv och en stor andel barn och ungdomar är medlemmar i någon idrottsförening. Andelen barn och ungdomar som skadar sig i samband med idrottsaktiviteter är högre i Mariestad än genomsnittet i Skaraborg (4). Idrottsskadegruppen har genom föreläsningar och utbildningsinsatser verkat för att medvetandegöra kommunens idrottsföreningar om hur de kan arbeta för att minska risken för idrottsskador. Gruppen har också kommunicerat skadestatistiken till utvalda föreningar för att öka intresset för skadeförebyggande arbete inom föreningarna. Idrottsskadegruppen har under flera år försökt att få till stånd ett systematiskt skadeförebyggande arbete genom ett certifieringsprogram men det har varit svårt att engagera föreningslivet i planeringsarbetet. Idrottsskadegruppen beslutade våren 2006 att själva arbeta fram ett material baserat på Ludvikas certifieringsmanual och hösten 2006 fattades ett beslut i kultur och fritidsnämnden om att påbörja en pilotverksamhet under Beslutet innebär att 5-8 idrottsföreningar kommer att få extra ekonomiskt stöd under tre år efter idrottsföreningen är certifierad till en säker och trygg förening. Idrottsföreningarna har fått en checklista som stöd för arbetet och ansvarar själva för att åtgärda eventuella brister. Checklistan innehåller frågor om anläggning/lokaler, brandsäkerhet, första hjälpen och hjärt-lungrädding, utrustning, ledarskap, försäkring, resor och tobak/alkohol/dopning och inom vissa områden kräver att föreningen har en policy samt rutin för dess spridning (bilaga 1). Arbetsgruppen stödjer processen genom att arrangera gemensamma utbildningar för pilotföreningarna i hjärtlungräddning, akut omhändertagande och brandsäkert. Certifieringsarbetet bedrivs i samverkan med idrottsföreningarna, representanter från idrottsalliansen, kommunens förvaltningar, primärvård och SISU. Gruppens mål är att en stor del av kommunens idrottsföreningar väljer att arbeta för en certifiering och att Kultur- och fritidsnämnden tar hänsyn till om föreningarna bedriver ett systematiskt skadeförebyggande arbete eller inte när de fördelar sina ekonomiska bidrag. Lokala trafiksäkerhetsrådet (LOTS) LOTS består av representanter från Mariestads kommun, Polisen, Vägverket, trafikskolorna, yrkestrafiken, NTF samt andra lokala intresseorganisationer samt två förtroendevalda från tekniska nämnden. Sammansättningen i gruppen har under åren varit dynamisk och nya medlemmar har tillkommit. Gruppen arbetar för att förbättra trafiksäkerheten inom kommunen utifrån Mariestads kommun trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogrammet bygger på nollvisionen och regeringens mål för trafiksäkerheten. Åtgärder som syftar till att skydda oskyddade trafikanter och ombyggnationer av olycksdrabbade korsningar eller vägar har prioriterats i kommunen. Mariestad har stora och breda vägar, planerade och anpassade efter biltrafik. Detta innebär att många vägar bör gestaltas om för att kunna minska hastigheterna. LOTS arrangerar årligen någon form av trafiksäkerhetsdag. Vissa år har trafiksäkerhetsdagar arrangerats både vår och höst. Syftet med trafiksäkerhetsdagarna är att informera allmänheten om trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder som t.ex. reflexer, cykelhjälm, bilbarnstolar, bilbälten och trafik- och parkeringsregler. Gruppen har också försökt att öka förståelsen för varför man sänker hastighetsgränsen till 30 km/tim i vissa områden i kommunen genom att visa effekten av en påkörning i 30 km/tim jämfört med 50 km/tim, arrangera en cykelolycka samt demonstrera krockdockan Arne. 12

13 För att förstärka informationen om 30 km hastighetsbegränsningen har en hastighetsdisplay som visar glad eller sur gubbe vid olika tillfällen monterats upp utanför kommunens skolor för att påminna kommuninvånarna om att sänka hastigheten i området. Annat utåtriktat informationsarbete från LOTS är information om trafik och trafikregler via Kommun Nytt, en tidning som når samtliga hushåll i Mariestads kommun, informationsbroschyrer till hushåll om snöröjning och sandning samt regler för häckar och buskar ur trafiksäkerhetssynpunkt. Representanter från gruppen har också medverkat vid, Apotekets Hälsotorg, Senior mässa, Kommundagar och andra liknande tillställningar. LOTS medverkar också regelbundet, genom Trafiksäkerhetsinformatören, vid skolornas mörkerkvällar eller annat trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetsinformatören ansvarar också för en station under säkerhets 5:an med information om hjälmanvändning, trafikmärken och trafikvett. Gång- och cykelvägar är viktiga för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. LOTS har vid två tillfällen tagit fram cykelkartor som sålts eller delats ut till allmänheten vid olika tillfällen. Tekniska kontoret arbetar kontinuerligt med att utöka antalet kilometer gång- och cykelvägar i Mariestad och LOTS är en remissinstans i detta arbete. Kommunens cykelvägnät, är som i många andra kommuner eller städer ofullständigt, och vissa sträckor behöver därför kompletteras eller byggas om helt. Gruppen verkar också för en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter genom en förbättrad belysning av gång- och cykelvägar och har medverkat i framtagandet av en ljusplan för kommunen. LOTS, folkhälsorådet och energirådgivningen har sedan år 2001 arrangerat Sunt vägval under perioden april till oktober för att uppmuntra kommuninvånarna att cykla, gå eller åka kollektivt till jobbet. Syftet är att minska miljöpåverkan och öka trafiksäkerheten genom att minska antalet korta bilresor. De som väljer att cykla eller gå till jobbet kan dessutom räkna med positiva hälsoeffekter. En del av kampanjen har varit riktad till användandet av cykelhjälmar och man har genom extra poäng eller gratis hjälmlås försökt att öka andelen deltagare som använder hjälm. Mariestads kommun har vid ett flertal tillfällen tagit fram trafikplaner men eftersom staden är byggd på ett näs omgiven av Vänern och ån Tidan är trafikföringen är svårlöst. Kinnekullebanans järnvägsspår är en faktor som ytterligare försvårare trafikplaneringen. Planer finns på att bygga ut Mariestad norrut med sjönära boende, vilket troligen kommer att medföra en ökning av biltrafiken genom centrumkärnan. Under 2007 kommer ett nytt trafiksäkerhetsprogram och en åtgärdsplan för kommunen och för LOTS tas fram. Programmet kommer att ligga till grund för det lokala trafiksäkerhetsarbetet mellan Troligtvis kommer programmet att innehålla förslag till prioriterade åtgärder på vägar som ägs av Vägverket, lösningar för biltrafiken i tätorten, framkomligheten för cykeltrafiken i kommunens tätorter samt en ny cykelvägvisning. Det reviderade trafiksäkerhetsprogrammet kommer också att innehålla förslag till lösningar för att öka trafiksäkerheten kring kommunens skolor. Ett exempel på ett sådant förslag är busshållplatser med timglasutformning, vilket innebär att förbipasserande trafik inte kan passera förrän bussen lämnat hållplatsen. Ett annat alternativ är att i ordningsställa parkeringsplatser en bit bort från skolan så att föräldrar parkerar bilen och sedan promenerar med barnen den resterande biten till skolan. Detta arbete kräver dock en betydligt större arbetsinsats eftersom de fysiska åtgärderna måste kompletteras med insatser som syftar till att förändra föräldrarnas beteende. 13

14 Sjö- och issäkerhet Sjö- och issäkerhet är ett angeläget arbetsområde i Mariestad på grund av närheten till Vänern. Sjö- och issäkerhetsfrämjande arbete bedrivs i samverkan med Räddningstjänsten, Hamnen, Göta kanalbolaget, badhuset, Friluftsfrämjandet, Sportfiskeklubben samt flera lokala segel och båtklubbar/sällskap. Medlemmarna i gruppen träffas två gånger per år och tar upp frågor som berör säkerhet på eller kring vatten. En stående punkt på dagordningen är sjökortsändringar, som kommuniceras ut till medlemmarna i segel och båtklubbar/sällskapen. Den breda sammansättningen i gruppen underlättar och förenklar spridningen av information till båtägare, fiskare och andra berörda. Föreningarna som är representerade i gruppen svarar årligen för utbildningsinsatser av olika slag för båtägare för att öka säkerheten till sjöss och Medlemmarna i sjö- och issäkerhetsgruppen inventerar regelbundet kommunens bryggor som skadats under höga vattentillstånd, stormar eller på grund av islossning. Eventuella brister rapporteras till Tekniska kontoret, som åtgärdar felen. Gruppen har också lämnat synpunkter till miljökontoret om områden som av sjösäkerhet bör rensas eller röjas från vass eller buskar. I början av talet uppmärksammade gruppen mobiltelefonernas mycket begränsade täckningsområde på Vänern och verkade för en ny mast i Vänerskärgården. Nya master har satts upp och täckningen har blivit bättre men vill man vara säker på sjön bör man ha en VHFradio som når sjöräddningscentralen i Göteborg dygnet runt. Under 2005 upprättade sjö- och issäkerhetsgruppen en karta som markerar områden med svag is. Kartan finns tillgänglig på Mariestads kommuns hemsida under vinter säsongen. Pimpelfiskare på Vänern med isdubbar. Utöver engagemanget i sjö- och issäkerhetsgruppen bidrar Räddningstjänsten till kommunens skadeförebyggande arbete genom att erbjuda 18 elever i årskurs 9 en veckas praktik varje år. Efter avslutad praktik berättar eleverna om sina erfarenheter på Räddningstjänsten. De informerar också på skolorna om hur klasskompisar och övriga elever bör agera om det skulle börja brinna hemma eller i skolan. Praktikelevernas åtagande kommer att utökas inom kort till att också omfatta en enkel redovisning för elever i årskurs två. På detta sätt är brandsäkerhet ett återkommande inslag under hela grundskoleperioden. 14

15 Räddningstjänsten bidrar också till säkerheten och det förebyggande arbetet till sjöss genom att låna ut flytvästar vid tillfälliga behov till både barn och vuxna under sommarmånaderna. Räddningstjänsten medverkar också årligen vid barn- och ungdomsreferensgruppens utbildningsdag för elever i åk 5. Räddningstjänsten ansvarar då för stationerna som tar upp sjö- och brandsäkerhet. Vid kommunbesöket i Mariestad påpekade Svensk Förening för Safe Communities att Mariestads kommun och Räddningstjänsten bör ha en plan för hur man förebygger bränder i gamla stan med tanke på det relativt stora antal gamla träbyggnaderna som finns där. Med anledning av detta arbetar Räddningstjänsten för att anordna någon form av utbildningsinsats för fastighetsägarna i gamla stan. Säker och trygg arbetsplats Arbetsgruppen för en säker och trygg arbetsplats består av representanter från Mariestads kommun, Electrolux, Metsä Tissue, SCA Packaging, RM Perfo samt Kinnekullehälsan. Kinnekullehälsan förser både Mariestads kommun och flera av företagen med företagshälsovård och hälsoutvecklingstjänster. Den långsiktiga målsättningen för gruppens arbete har varit, och är fortfarande, att skapa ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av representanter från arbetsgivare och fackliga organisationer. Syftet är att främja säkerhet och trygghet ute på arbetsplatserna. Vid gruppens sammanträden följs kommunens och företagens rapportering av tillbud och arbetsskador upp. En gång per år redovisas också utvecklingen av kort- och långtidssjukskrivningar. Platsen för gruppens möten alterneras mellan företagen och kommunen så att gruppen samtidigt kan ta del av tekniska lösningar eller andra skadeförebyggande investeringar. Gruppens möten är på så sätt också ett studiebesök och ett sätt att sprida goda exempel inom gruppen. En brist i gruppens arbete är den ojämna könsfördelningen. Trots att sjukskrivningar och arbetsskador förekommer även bland företagens och kommunens kvinnliga medarbetare finns inga kvinnor representerade i arbetsgruppen och det kan därmed vara svårt att utveckla gemensamma metoder för att minska skador och sjuklighet som särskilt drabbar kvinnor inom industrin. Arbetsgruppen för en säker och trygg arbetsplats har under flera år arrangerat seminarier riktade till samtliga företag i Mariestads kommun. Föreläsare har bl.a. varit företagsläkare Johny Olsson, Stora Enso; docent Paula Liukkonen, Stockholms universitet; beteendevetare Tommy Ljusenius, OS-medaljörerna Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson samt ITgurun Jonas Birgersson. Syftet med seminarierna har varit att uppmuntra gruppens, men också andra arbetsgivare, att arbeta med hälsofrämjande ledarskap, hälsobokslut etc. Med anledning av att företagen representerade i arbetsgruppen de senaste åren börjat se tecken på en försämrad fysisk förmåga bland de yngre har gruppen påbörjat ett arbete för att uppmuntra mer fysisk aktivitet i skolan. Per Gärdsell kommer under hösten 2007 genom två föreläsningar, den ena riktad till skolledning och skolpersonal och den andra riktad till arbetsgruppens arbetsgivare, politiker samt övriga arbetsplatser inom kommunen, försöka inspirera till ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som på sikt kan minska risken för arbetsrelaterade skador. De kommande åren har gruppen som målsättning att involvera mindre företag och engagera fler politiker i gruppens arbete. För en fortsatt utveckling av arbetet med en säker och trygg arbetsplats är det också viktigt att gruppen lyckas engagera kvinnor men också yngre 15

16 medarbetare i arbetet. Marknadsföring både internt och externt är också viktig för gruppens framtida arbete. Äldresäkerhet Ett systematiskt förebyggande arbete för att minska antalet fallskador bland äldre har visat sig lönsamt för både individ och samhälle. I Mariestad samverkar representanter från kommunens äldre- och handikappomsorg, primärvården samt pensionärsorganisationerna PRO och SPF för att minska antalet fallolyckor och höftledsfrakturer. Arbetet för att förebygga fallolyckor är framför allt upplagt kring att förändra, i den mån det är möjligt, både ute- och innemiljö. Gruppen genomför bland annat inventeringar av utemiljön kring kommunens särskilda boenden. Risker eller brister framförs skriftligt till fastighetsägaren. Inom socialförvaltningen pågår sedan utnämningen 1999 ett arbete med riskbedömning, fallskadeanmälan och fallprevention. Varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att göra en riskbedömning för varje vårdtagare då det finns risk för fall. Inom Äldreomsorgen har man också gjort en inventering bland personal när det gäller språkkunskaper. Inventeringen visade att det fanns personal som talade finska, polska och bosniska. Om problem uppstår med personer som talar annat språk eller i fall där information behöver ges om äldreomsorgen/sjukvården så löser man det med tolk eller närstående som har kunskaper i det språk som individen talar och svenska. Äldresäkerhetsgruppen har också under flera år verkat för att öka tillgängligheten till halkskydd (broddar) genom att medverka på Apotekets Hälsotorg i början av vintersäsongen. Representanter från gruppen informerar då om hur man kan förebygga fallskador och om äldresäkerhetsgruppens verksamhet samt säljer halkskydd till ett kraftigt reducerat pris (Folkhälsorådet subventionerar halva kostnaden). Pensionärsföreningarna hjälper också till i det skadeförebyggande arbetet genom att regelbundet sprida information och prata om vikten av förebyggande arbete vid sina ordinarie träffar. Vidare har äldresäkerhetsgruppen medverkat till att inrätta en hemfixartjänst i kommunen. Äldresäkerhetsgruppen har vid ett tillfälle medverkat vid pensionärsorganisationernas gemensamma aktivitets dag. Våren 2007 beslutade gruppen att arrangera en Seniormässa i samverkan med Folktandvården, Apoteket, Primärvårdens dietist, Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp, Lokala Trafiksäkerhetsrådet, hjälpmedelsenheten, syn- och hörselinstruktör, studieförbunden, pensionärsorganisationerna, kommunens kost- och städenhet och Svenska kyrkan. Hemfixaren och den uppsökande verksamheten fanns också på plats för att informera om sina tjänster. Syftet med Seniormässan var att sprida information om hälsa, egenvård och säkerhet samt att skapa en mötesplats för kommunens seniorer med mat och underhållning. 16

17 Information från LOTS vid Seniormässan om trafiksäkerhet och trafikutbildning för seniorer. Äldresäkerhetsgruppen mål för de kommande fem åren är att vidareutveckla säkerhetsronderna runt särskilda boenden tillsammans med Tekniska kontoret för att lättare kunna åtgärda eventuella brister. Även arbetet inom socialförvaltningen med riskanalys och fallskadeprevention kan vidareutvecklas med hjälp av input från Äldresäkerhetsgruppen. Gruppen planerar också att utarbeta ett informationsblad som komplement till material från Räddningsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Informationsbladet kommer att användas av uppsökande verksamhet samt vid utåtriktade aktiviteter som Seniormässor, Hälsotorg etc. Äldresäkerhetsgruppens viktigaste uppgift har varit, och kommer att fortsätta att vara, att verka för att både kommunal och landstingsägd hälso- och sjukvård arbetar med att minimera risken för fall i sitt ordinarie arbete. Olycksfällan Olycksfällan är ett telefonnummer till tekniska kontoret där kommuninvånarna kan tipsa om farliga miljöer, till exempel höga häckar som behöver klippas. Tipsen följs upp och åtgärdas i den mån det går. Vissa riskfyllda miljöer kan dock kommunen inte åtgärda eftersom egendomen ägs av privat person eller företag. Risken påtalas dock för ägaren. Många av de brister som rapporteras till Olycksfällan berör ofta trafiken. I Mariestads kommun kan ansvariga för bristerna i trafikmiljön vara kommunen, Vägverket eller enskild väghållare. Exempel på anmälningar som berör trafiken är hål i gator, sprickor i trottoarer och dålig gatubelysning. Olycksfällan få även tips om växtlighet som är ett problem för trafiksäkerheten eller funktionshindrade. Ärendena berör både kommunens parkavdelning och privata fastighetsägare. För att förhindra problem delar Lokala Trafiksäkerhetsrådet varje år ut information till de fastighetsägare med trädgårdar där växtligheten kan vara eller bli ett problem för trafiksäkerheten. 17

18 Ett av de vanligaste problemen som anmäls till Olycksfällan är träd eller häckar som skymmer sikten för bilister. På vintern är dålig vinterväghållning en stor riskfaktor för bland annat äldre och detta är också något som Olycksfällan får många samtal om. Även här vilar ansvaret på kommunen och på privata fastighetsägare. Kommunen har som mål att under vintermånaderna prioritera snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor. Ansvaret för Olycksfällan har sedan utnämningen 1999 vilat på tekniska kontoret. De första åren protokollfördes samtliga ärenden men dessa rutiner försvann i samband med en omorganisation. Planer finns på att återinföra någon form av protokoll och rutiner för uppföljning i samband med att kommunens medborgarkontor tar över administrationen för olycksfällan. Detta arbete beräknas vara igång hösten

19 Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Utöver de långsiktiga programmen som omfattar alla åldrar, miljöer och situationer bedriver några av grupperna ett mer riktat skadeförebyggande arbete. Stora delar av detta arbete är integrerade i ordinarie verksamhet men arbetsgrupperna har fortfarande ett visst samordningsansvar. I Mariestad är högrisksarbetet främst riktat till barn och ungdomar, alkohol- och brottsförebyggande arbete samt fallskadeprevention bland äldre. Psykisk ohälsa, självtillfogade skador och självmordsprevention Samtliga skolor i Mariestad arbetar med att förhindra mobbning genom mobbingteam, mobbstoppare eller antimobbingssällskap. Dessa team/grupper består av elevrepresentanter, pedagogisk personal samt elevhälsan och grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Skolsköterskorna tar också alltid upp trivsel och mobbning med varje enskild elev under hälsosamtalen som äger rum vid fyra olika tillfällen under skoltiden. Under 2005 satsade barn- och ungdomsreferensgruppen på utbildning av skolsköterskor och skolkuratorer. Fyra skolsköterskor deltog i en tvådagars utbildning om depression, ätstörningar och självskadebeteende. Fem skolkuratorer deltog i en utbildningsdag i Göteborg om kännetecken och varningssignaler hos tjejer med självdestruktivt beteende. Båda utbildningarna innehöll information om bakgrund och orsaker till psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende, inklusive självtillfogade skador och suicid. Utbildningarna var tänkta som ett stöd i arbetet med suicidprevention i skolan. Någon strategi för ett mer systematiskt suicidpreventionsarbete har inte tagits fram utan ansvaret för dessa frågor vilar på skolornas elevvårdsteam. I fall som rör ungdomar med självskadebeteende finns det också ett samarbete mellan elevhälsan, BUP och i vissa fall vuxen psykiatrin. Några av kommunens låg- och mellanstadieskolor arbetar med livskunskap som ett eget ämne. Eftersom det inte finns något politiskt beslut angående livskunskap finns det dock skolor som valt bort ämnet. Livskunskap erbjuds heller inte till de äldre eleverna på högstadiet eller gymnasiet, men vid ett par tillfällen under gymnasietiden är fältassistenter & kuratorer ute i klasserna och pratar om relationer & attityder. Skolhälsovården och ungdomsmottagningen arbetar dock för att livskunskap ska införas som ett obligatoriskt ämne under hela grundskoletiden för att främja elevernas hälsa och för att förebygga psykisk ohälsa och självmord. Styrgruppen för safe community har tillsammans med en sakkunnig från Västra Götalandsregionen diskuterat hur styrgruppen och arbetsgrupperna kan arbeta för att förebygga självskadebeteende och självmord. Diskussionerna landade i att arbetet bör ha ett brett fokus, dvs. inte bara syfta till att förebygga självmord utan också syfta till att främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Tankar finns på att koppla samman detta arbete med ett befintligt projektarbete i kommunen som ägs av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen så att det blir en naturlig del av kommunens arbete för att stödja och hjälpa barn/ungdomar med särskilda behov. 19

20 Alkohol- och brottsförebyggande arbete Kommunens alkohol- och drogsamordnare har tillsammans med socialtjänsten och ideella organisationer arbetat för att få tillstånd ett förebyggande arbete för barn och ungdomar som lever i familjer med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa. Arbetet med de glömda barnen har resulterat i en gruppverksamhet där barn och ungdomar ges tillfälle att prata om sina känslor och en möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter. På grund av familjens problematik är dessa barn en särskilt utsatt grupp och de har behov av extra stöd under uppväxtåren. Arbetet är således både våld och brottsförebyggande men syftar också till att förebygga olika former av missbruk. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har genom kommunens alkoholhandläggare samt Mariestads alkohol- och drogsamordnare arbetat för att minska fylla och våld på krogar genom utbildning av restaurangägare, personal och ordningsvakter. Utbildningen omfattar tre halvdagar och är Skaraborgs motsvarighet till Stockholms Stadprojekt och Göteborgs Rusprojekt. Utbildningen innehåller bland annat information om alkohollagen, lagom berusningsnivå, konflikthantering, narkotika på krogen samt alkoholens medicinska skadeverkningar. Målet med utbildningsinsatsen är att minska våldet på och i anslutning till lokala restaurangmiljöer, sänka berusningsnivån, stärka kontrollen av alkohol servering till minderåriga, förhindra att nöjesställen blir arenor för narkotikabrottslighet samt utveckla det positiva samarbetet mellan krögare, restaurangpersonal och myndigheter. Trafiksäkerhetsinformatören har tillsammans med alkohol- och drogsamordnaren arbetat för att minska antalet ungdomar och yngre vuxna som kör bil alkoholpåverkade. Vägverkets film Länge leve livet, som är en del i den nationella Don t drink and drive kampanjen, har visats i Mariestad vid fyra tillfällen för drygt personer. Målgruppen har i första hand varit gymnasieelever men tillfällen då allmänheten haft möjlighet att se filmen har också funnits. Efter filmvisningen har filmens innehåll och budskap diskuteras klassvis med hjälp av handledningsmaterial från Vägverket. I samband med filmvisningen år 2005 klistrades don t drink and drive dekaler på taxi-, kommun-, polis- och ambulansbilar för att sprida budskapet och påverka kommun invånarnas attityd mot alkohol och bilkörning. För att förstärka budskapet i filmen har trafiksäkerhetsinformatören och alkohol- och drogsamordnaren tagit fram och satt upp affischer på kommunens restauranger och krogar för att uppmana besökare att låta bilen stå om de har druckit alkohol. Fallskadeprevention och äldresäkerhet En Hemfixartjänst inrättades september 2005 som ett två årigt projekt. Projektet är ett exempel på socialförvaltningens integrerade skadeförebyggande arbete och kommer att utvärderas sommaren Denna utvärdering kommer att ligga till grund för beslut om tjänsten skall permanentas. Hemfixartjänsten i Mariestad bygger på Fixar-Malte modellen från Höganäs kommun. Servicen var till en början riktad till alla över 65 år men efter första året höjdes åldern till 67 år. Syftet med hemfixartjänsten är att undanröja risker för fallskador och liknande i det egna hemmet och hemfixarens arbetsuppgifter består av enklare service inomhus där den enskilde tillhandahåller det material som behövs för att utföra arbetet. Under perioden september 2005 till maj 2007 har hemfixaren gjort hembesök. Han har också servat LSS gruppbostäder och tre äldreboenden som saknar egen vaktmästare. Uppsökande verksamhet har tidigare erbjudits kommuninvånare över 70 år, vilket ganska snabbt ändrades till 75 år. Verksamheten lades delvis ner i början av 2000-talet på grund av bristande resurser. Hösten 2006 tog Äldresäkerhetsgruppen åter igen upp frågan om en 20

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012.

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Folkhälsoarbete Skaraborg 2012 Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Strategisk plan Hälso- och

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Brottsförebyggande rådet 2013-05-27 10 (19) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 18 februari 2013, kl 08.30-11.00. Beslutande Björn Andersson, ordförande Anneli Bengtsson, vice kommunstyrelsens

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Götene kommun Sektor Barn och Kunskap Ansökan om certifiering och utmärkelsen Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Läs mer om Bakgrund Målen Ansökningsprocessen Kriterier Bakgrund

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsberättelse 2011 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING MÅL... 1 ORGANISATION... 1 MÅL FÖR VERKSAMHETSPLANEN 2011... 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Information & råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte 1 Du ska känna dig trygg! Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgift är att inspirera till och sprida

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsberättelse 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsberättelse 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsberättelse 2011 Inledning Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg. Samverkan

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Folkhälsorådet 2015-05-22 1 Plats och tid Konferens Lumber och Karle Kvänum, 22 maj 2015, klockan 09.00-12.00 ande Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Emma Svenson Larsson(S),

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt program ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KLIPPANS KOMMUN Klippans kommuns gemensamma grundsyn vad gäller alkohol och andra droger

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 Folkhälsorådets uppgift... 5 BEREDNINGSGRUPPEN...

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Handlingsplan till det folkhälsopolitiska programmet 2007-2008

Handlingsplan till det folkhälsopolitiska programmet 2007-2008 Författningssamling Antaget av kommunstyrelsen, 2007-06-05 91 Senaste ändring Handlingsplan till det folkhälsopolitiska programmet 2007-2008 Nässjö kommun har ett folkhälsopolitiskt program. Programmet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Socialtjänsten Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Verksamhetsplan 2015 Socialnämnd Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17, Tibro E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Lokalt och regionalt arbete

Lokalt och regionalt arbete Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

MULLSJÖ KOMMUN Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14

MULLSJÖ KOMMUN Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14 Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14 Sammanträdesdag Innehåll 12 Föregående protokoll... 14 13 Lägesredogörelse... 15 14 Handlingsplan 2015-2018... 16 15 Fallprevention... 17 16 Jämlik hälsa

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsberättelse 2013 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsberättelse 2013 Folkhälsorådet Mariestads kommun Inledning Folkhälsoarbetet i Mariestads kommun har varit riktat till hela befolkningen. Folkhälsorådet har prioriterat tidiga insatser till barn

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2009 Kommunstyrelsen 2010-01-18 Kommunala pensionärsrådet Demokrati- och medborgarservice Jack Roger Bäckstrand, 016-710 19 91 1 (5) Kommunala pensionärsrådet VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET

Läs mer

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ... modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community

Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community 1 Förnyad ansökan om en säker och trygg kommun International Safe Community November 2010 Kommunfakta 3 Bakgrund 4 Skadeförebyggande

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer