Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som. En säker och trygg kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som. En säker och trygg kommun"

Transkript

1 Mariestads kommuns återansökan om utmärkelsen som En säker och trygg kommun

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av Mariestads kommun Historia och demografi... 3 Skola och utbildning... 3 Hälso- och sjukvård. 4 Näringsliv 4 Fritid och rekreation. 4 Vision och mål Folkhälsorådets vision.. 5 Mål 5 Indikatorer för en säker och trygg kommun 5 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjandet av säkerhet i kommunen.. 6 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Barn och ungdomsreferensgruppen.. 8 Brottsförebyggande arbete 10 Idrottsskador. 12 Lokala trafiksäkerhetsrådet Sjö- och issäkerhet 14 Säker och trygg arbetsplats 15 Äldresäkerhet. 16 Olycksfällan Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Psykisk ohälsa, självtillfogade skador och självmordsprevention. 19 Alkohol- och brottsförebyggande arbete 20 Fallskadeprevention och äldresäkerhet.. 20 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker.22 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Barn och ungdomsreferensgruppen 24 Brottsförebyggande arbete. 24 Idrottsskador.. 24 Lokala trafiksäkerhetsrådet 24 Sjö- och issäkerhet. 25 Säker och trygg arbetsplats 26 Äldresäkerhet. 26 Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk Nationella nätverk.. 27 Internationella kontakter 27 Nationella och internationella konferenser.. 27 Referenser. 28 2

3 Mariestad, en säker och trygg kommun Inledning Skador till följd av olycksfall eller våld är den främsta dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Detta innebär att skador fortfarande är ett folkhälsoproblem även om barndödligheten på grund av skador är låg i Sverige jämfört med övriga världen. Antalet skador till följd av olyckfall eller avsiktliga handlingar, har under flera decennier minskat och orsakar nu ungefär fem procent av alla dödsfall i Sverige (1). Ett systematiskt skadeförebyggande arbete är viktigt för att minska belastningen på hälso- och sjukvårdens resurser och för att minska onödigt lidande och eventuell funktionsnedsättning hos individen. Mariestads kommun har sedan 1989 bedrivit ett tvärsektoriellt skadeförebyggandearbete och hösten 1992 bildades en styrgrupp för att samordna det skadeförebyggande arbetet i kommunen. Det skadeförebyggande arbetet var till en början riktat till barn och ungdomar samt till äldre men arbetet utökades efterhand till att omfatta fler åldersgrupper eller miljöer. År 1998 beslutade Kommunstyrelsen att Mariestads skulle ansöka om utnämningen till en säker och trygg kommun. Beskrivning av Mariestads kommun Historia och demografi Läget vid Vänern och närheten till vattnet har satt sin prägel på Mariestads kommun. Staden grundades 1583 av Gustav Vasas son Karl IX som döpte staden efter sin maka Maria av Pfalz. Välbevarade kullerstensgator, charmiga trähus och domkyrkan i Gamla Stan samt en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsorts teatrar vittnar om Mariestads historia. I dag har Mariestad ca invånare och enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån var ålderfördelningen den 31 december 2007 följande: Ålder Fördelning Mariestad Fördelning Riket 0-14 år 16 % 17 % år 12 % 13 % år 51 % 53 % % 17 % Källa: SCB Enligt prognoser baserade på beräkningar från ett samverkansprojekt mellan Regionala utvecklingssekretariatet, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och kommunförbunden i Västra Götalandsregionen kommer andelen äldre invånare i Mariestads kommun öka i större utsträckning än andelen yngre (2). Den totala folkmängden förutspås dock bli i stort sett oförändrad. Skola och utbildning I Mariestads kommun finns tjugo förskolor, varav en är allergisanerad och anpassad för barn med olika allergier. Grundskolorna i Mariestad är indelade i tre rektorsområden och elever från kransorterna åker från och med årskurs 7 skolskjuts till någon av de tre centralt belägna högstadieskolorna. 3

4 Mariestads kommun erbjuder ett brett utbud av både yrkes- och studieförberedande gymnasieutbildningar. Vadsbogymnasiet har omkring elever från Mariestad och kringliggande orter. I Mariestad finns också hantverksskolan Dacapo som är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Skolan erbjuder tre utbildningsprogram, fristående kurser samt bedriver forskning och hantverksmässigt utvecklingsarbete. Skolan samarbetar med Göteborgs universitet och utbildningarna är sedan årsskiftet 2003/2004 högskoleutbildningar. För vuxna som vill vidareutbilda sig finns också en väl utbyggd vuxenutbildning med möjlighet till distansstudier. Utbildningsnivån i Mariestad för åldergruppen år är lägre än genomsnittet för kommunerna i Västra Götalandsregionen och i riket. Eftergymnasial utbildning är vanligare bland kvinnor än män, 28 respektive 20 procent. Motsvarande siffror för riket är 37 respektive 30 procent (3). Hälso- och sjukvård Sjukhuset i Mariestad ingår i Skaraborgs Sjukhus, som har verksamheter i Mariestad, Lidköping, Falköping och Skövde. Sjukhuset i Mariestad har ett upptagningsområde på cirka invånare. På sjukhuset finns mottagningsverksamhet inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, urologi, gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, internmedicin, hud, ögon, öronnäsa-hals, hörcentral samt röntgenavdelning. På sjukhuset finns också jourcentral, två vårdcentraler, rehabilitering och förebyggande verksamhet som till exempel livsstilsmottagning. Den kommunala hälso- och sjukvården utgår från legitimerade yrkeskategorier såsom sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Mariestads kommun ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende, på dagverksamhet samt i ordinärt boende. Kommunen har också ett korttidsboende samt ett äldreboende i sjukhusets lokaler. Näringsliv Electrolux AB, Metsä tissue AB och SCA packaging AB är exempel på välkända företag i Mariestad. Tillverkning och utvinning svarar för drygt 25 procent av kommunens arbetstillfällen. Vård och omsorg, handel och kommunikation svarar för knappt 15 procent vardera, utbildning eller forskning samt offentlig förvaltning svarar vardera för ca 10 procent av alla arbetstillfällen. Fritid och rekreation Invånarna i Mariestad har i och med Vänerskärgården goda förutsättningar för friluftsliv. Under sommarmånaderna är öarna utanför Mariestad samt kransorterna längs Göta kanal populära utflyktsmål. Vattnet kring Mariestad erbjuder också mycket bra lax- och öringfiske. I och omkring Mariestad finns det flera natursköna vandrings- och cykelleder och kommunen har ett rikt föreningsliv. 4

5 Vision och mål Folkhälsorådets vision Kommunens folkhälsoarbete, inklusive det skadeförebyggande arbetet, baseras på Folkhälsorådets vision Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvaliteten. Mål Det skadeförebyggande arbetet hade vid utnämningen år 1999 som mål att minska antalet skador samt deras skadors medicinska, sociala, psykiska och samhällsekonomiska konsekvenser till år Ambitionen var att i första hand minska antalet skador bland speciellt utsatta grupper. Handlingsprogrammet som togs fram för att minska antalet skador och främja säkerheten bland alla åldrar, miljöer och situationer under perioden har med tiden ersatts av Folkhälsorådets balanserade styrkort samt en långsiktig folkhälsoplan. Det övergripande målet för Mariestads skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete är fortfarande att minska antalet skador bland alla åldersgrupper, miljöer och situationer. Målet är också att fortsätta vidareutveckla arbetet samt verka för ett fortsatt engagemang inom primärvården, kommunens verksamheter, förenings- och näringslivet. Indikatorer för en Säker och trygg kommun År 1989 lanserades på svenskt initiativ idén om En säker och trygg kommun/safe community och utgör en viktig del av WHO:s internationella skadeförebyggande program. Kriterier för Safe communities: 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar. 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. 5

6 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Kommunens arbete med en säker och trygg kommun är en del av folkhälsoarbetet i Mariestad. Folkhälsoarbetet i kommunen styrs sedan 1996 av ett lokalt folkhälsoråd, som består av fem förtroendevalda från Mariestads kommun, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg samt folkhälsoplaneraren. Folkhälsorådet lyder under Kommunstyrelsen och är rådgivande i folkhälsofrågor. Folkhälsorådet är också ett tillika brottsförebyggande råd och anger därmed även inriktningen för det lokala brottsförebyggande arbetet. Under folkhälsorådet finns också en tvärsektoriell chefstjänstemannagrupp som tillsammans med folkhälsoplaneraren bereder och följer upp folkhälsorådets ärenden. Det skadeförebyggande arbetet inom ramen för en säker och trygg kommun leds sedan hösten 1992 av en tvärsektoriell grupp bestående av representanter från kommunens olika förvaltningar, primärvården, polisen och räddningstjänsten. Kommunens två säkerhetssamordnare är sedan år 2006 också delaktiga i styrgruppens arbete. Styrgruppen för en säker och trygg kommun ligger organisatoriskt under folkhälsorådet och folkhälsorådets ledningsgrupp. Under styrgruppen för en säker och trygg kommun finns sju olika arbetsgrupper samlade. En stor del av kommunens skadeförebyggande arbete initieras och följs upp av respektive arbetsgrupp som träffas regelbundet under året. Styrgruppens roll är planera gemensamma aktiviteter eller insatser. Styrgruppens sammanträden är också ett forum för att sprida information om gruppernas arbete eller det integrerade arbete som pågår i kommunens förvaltningar eller inom primärvården. KOMMUNSTYRELSE FOLKHÄLSORÅD LEDNINGSGRUPP Brottsförebyggande arbetsgrupp Äldresäkerhets gruppen STYRGRUPP Safe Community Barnreferensgruppen Sjö- och issäkerhetsgruppen Säker och trygg arbetsplats LOTS (Lokala trafiksäkerhetsrådet) Idrottsgruppen 6

7 En del av det skadeförebyggande arbetet finansieras med hjälp av medel från folkhälsorådet, andra delar av arbetet är integrerat i förvaltningarnas eller aktörernas ordinarie verksamhet och budget. Arbetet bygger mycket på engagemang i befintliga nätverk samt försök att skapa delaktighet bland kommunens invånare genom olika informationssatsningar, arrangemang och utbildningar. Folkhälsoplaneraren samt ordförande i styrgruppen svarar för kontinuerlig rapportering till förvaltningscheferna i ledningsgruppen och politikerna i Folkhälsorådet. Framgångsfaktorer i både styrgruppens och arbetsgruppernas arbete har varit en bred representation och medverkan från många olika aktörer. Föreningar och ideella organisationer har bland annat bidragit med en kontinuerlig förankring bland kommuninvånarna. Den målgrupp som har varit svårast att involvera i arbetet har varit ungdomar och unga vuxna men några av arbetsgrupperna söker efter nya vägar för att involvera ungdomarna i det förebyggande arbetet. En närmare beskrivning av arbetsgruppernas sammansättning finns under beskrivningen av indikatorn Långsiktiga och varaktiga program. 7

8 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer Det skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbetet i Mariestads kommun är organiserat kring sju arbetsgrupper. Delar av arbetet är integrerat i ordinarie verksamhet och andra delar drivs mer aktivt av arbetsgrupperna. Nedan följer en beskrivning av gruppernas arbete sedan utnämningen 1999 samt planerade utvecklingsområden. Barn och ungdomsreferensgruppen Barn och ungdomsreferensgruppen i Mariestad består av representanter från primärvården, elevhälsan och barn- och utbildningskontoret. Tidigare har även representanter från olika frivilligorganisationer eller föräldraföreningar ingått i gruppen men när dessa eldsjälar bytt arbetsgivare har organisationerna inte lyckats utse nya representanter. Barn och ungdomsreferensgruppen arbetar främst med att förebygga olycksfall och skador bland barn genom rådgivning och utbildningar till småbarnsföräldrar. Målsättningen är att nå samtliga föräldrar och barn genom personal och verksamheter representerade på Familjecentralen. Personalen från Familjecentralen gör vid två tillfällen hembesök, det första när barnet är nyfött och det andra vid åtta månaders ålder. Vid hembesöken för personalen en dialog med föräldrarna om hur man kan förebygga olycksfall samt visar exempel på olika säkerhetsprodukter för hemmet tillsammans med information om hur man får tag i produkterna. Samtliga barn får vid åtta månader och vid tre års ålder ett hjälmrecept som innebär att föräldrarna kan köpa en småbarnshjälm till ett reducerat pris. Barn och ungdomsreferensgruppen samverkar också med Röda korset genom att erbjuda förstahjälpen utbildning på Familjecentralen. Utöver det integrerade säkerhetsfrämjande arbetet på Familjecentralen har gruppen sedan utnämningen genom skrivelser framfört vikten av simundervisning för barn då simundervisningen i skolorna varit hotad på grund av neddragningar. Gruppen har också aktivt förespråkat att kommunen kräver säkerhetsbälten i skolbussar av de bussbolag som svarar för skolskjutstrafiken. Barn- och ungdomsreferensgruppen har även vid flera tillfällen medverkat med utställningar och information till allmänheten för att öka medvetenheten om olika risker i framför allt hemmiljön. En av gruppens representanter har också medverkat i planeringsarbetet med Farmar bus men konceptet har aldrig implementerats i Mariestad och engagemanget från gruppens representant har därför upphört. Årligen genomförs en utbildningsdag i säkerhet för samtliga elever i årskurs fem (inklusive särskolan). Anledning till att man valt just årskurs 5 är att eleverna i den åldern är väldigt mottagliga för information, de är i regel vana vid att använda cykelhjälm och de har ännu ingen större önskan att revoltera mot att bära hjälm. Före cykelhjälmslagen trädde i kraft kallades dagen för Hjälm 5:an och eleverna hade då möjlighet att köpa cykelhjälmar till ett reducerat pris tack vare företagssponsring. Numera kallas dagen för Säkerhets 5:an. Syftet är fortfarande att öka användningen av cykelhjälmar och att få barnen att fortsätta använda hjälm när de blir äldre och därmed minska risken för skallskador vid en cykelolycka. Under Säkerhets 5:an får eleverna ta del av information som rör cykelregler och cykelutrustning, sjö- och brandsäkerhet samt första hjälpen. Eleverna får också prova på att släcka en brinnande docka och att kväva en brand i en kastrull. Inför utbildningsdagen skickar Räddningstjänsten ut studiematerial till samtliga klasslärare som stöd för den förberedande undervisningen. Eleverna går också en tipspromenad med frågor om trafikvett och regler. 8

9 Elever i årskurs 5 övar på att släcka en brand i en brinnande docka under utbildningsdagen Säkerhets 5:an. Barn- och ungdomsreferensgruppen har vid två tillfällen tagit initiativet till en brunnslocksinventering i kommunen som genomförts av Tekniska kontoret. Barn är av naturen nyfikna och tycker om att utforska och en brun med ett löst brunnslock kan därför bli väldigt ödesdigert. Målet är att inget barn ska trilla i en kommunal brunn på grund av bristfällig översyn av brunnarna. Brunnslocksinventeringarna är därför ett sätt att minska risken för att denna typ av olycka äger rum. Brunnslocksinventering År 1993 År 2003 Antal inspekterade brunnar st st Antal brunnar med upptäckta brister 391 st 26 st Bristfälliga brunnslock - en fara för barn 9

10 Familjecentralen är en viktig aktör när det gäller skadeförebyggande arbete riktat till de små barnen och deras familjer. Personalen känner dock att de ibland har svårt att nå kommunens invandrarfamiljer. Under våren 2008 kommer därför familjecentralens samtliga professioner åka på studiebesök till Rosengård, Malmö för att lära sig mer om hur familjecentralen där arbetar för att engagera och motivera olika invandrargrupper i det sjukdoms/skadeförebyggande arbetet. De kommande fem åren har barnsäkerhetsgruppen planer på att arbeta med Trygghetsvandringar i familjegrupper & på skolor. Detta arbete sker i samverkan med personal på Familjecentralen och föräldrar samt med elever och personal på kommunens skolor. Huvudansvaret för arbetet kommer att vila på Familjecentralen eller skolorna men Barn- och ungdomsreferensgruppen kommer att ha en stöd- och samordningsfunktion. Gruppen planerar också att arbeta tillsammans med högstadieskolorna för att öka cykelhjälmsanvändningen bland eleverna i årskurs 7-9. Det skadeförebyggande arbetet riktat till småbarnsföräldrar kommer att fortsätta som tidigare. Brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet i Mariestads kommun bedrivs i samverkan mellan Polisen, kommunens förvaltningar, fastighetsägare, Svensk handel och kriminalvården. Arbetet sker på uppdrag av folkhälsorådet/brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har sedan 2001 drivit arbetet med Grannsamverkan. Grannsamverkan startade redan 1995 men drevs de första åren av Polisen. Under årens lopp har fler och fler hushåll anslutits till Grannsamverkan och i slutet av 2006 fanns ca anslutna hushåll. Kontaktpersonerna inom varje Grannsamverkansområde får tre gånger per år aktuell brottsstatistik som kommuniceras ut till hushållen. Brottsförebyggande rådet arrangerar också årligen någon form av föreläsning eller inspirationsseminarium för kontaktpersonerna. Under 2003 utvecklades även en Båtsamverkan där olika båtföreningar ingår som ett led i att minska förekomsten av inbrott och stöld av eller ur båtar. Grann- och båtsamverkan är ett bra koncept för att involvera kommuninvånarna i det förebyggande arbetet och det stora antalet anslutna hushåll tyder på att brottsförebyggande arbete är en angelägen fråga samt att kommuninvånarna tycker att det är ett bra arbetssätt. Bilinbrott var i början av 2000-talet ganska vanligt förekommande i Mariestads kommun. Arbetsgruppen initierade därför kampanjer riktade till allmänheten för att minska antalet bilinbrott. Kampanjerna genomförs varje år inför semesterperioden samt under julhandelsperioden. Affischer som uppmanar bilägare att tömma bilen själv sätts upp vid parkeringsplatser i närheten av bad, camping, hamn etc. samt i butiker. Budskapet har också spridits med hjälp av den kommunala parkeringsvakten som delat ut broschyrer och via smörgåsnissar som fungerat som vandrande affischer i centrum i samband med julskyltningen. Arbetsgruppen har också verkat för att minska antalet bilbrott genom ett rattkrycksprojekt. Rattkryckor har med hjälp av fondmedel sålts till ett kraftigt reducerat pris. Det kommunala bostadsbolaget, Mariehus, har också köpt in ett antal rattkryckor som hyresgästerna får låna. Det brottsförebyggande arbetet i Mariestad har en stark koppling till kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet har till exempel varit med i utarbetandet av kommunens alkohol- och drogpolicy. Under åren har det funnits ett samarbete mellan brottsförebyggande arbetsgruppen och kommunens projektanställda alkohol- och 10

11 drogsamordnare i frågor som till exempel ansvarsfull alkoholservering på restauranger och krogar, visa leg samverkan för att minska tillgängligheten av folköl för minderåriga samt föräldrautbildningarna i åk 6. Arbetsgruppen har också medverkat i arbetet med att rekrytera föräldrar och andra vuxna till Farsor och morsor på stan genom tävlingar riktade till skolklasser. Verksamheten syftar till att öka antalet vuxna i det offentliga rummet kvällstid, en beprövad metod för att öka tryggheten för framförallt ungdomar och unga vuxna. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har på uppdrag av Folkhälsorådet genomfört en inventering över belysningen i kommunen. Detta arbete resulterade i framtagandet av en ljussättningsplan för kommunen där brottsförebyggande aspekter vägts in med estetiska värden. Ljusplanen är tänkt att som ett vägledande dokument för framtida ljussättningar eller belysningsinvesteringar, men planen innehåller också en lista över områden som idag saknar eller har en icke tillfredsställande belysning. Beslut rörande ljusplanen kommer att fattas under hösten Brottsförebyggande arbetsgruppen har också påbörjat ett förankringsarbete med att initiera Trygghetsvandringar för att främja säkerhet och trygghet i närmiljön/bostadsområden. Belysning är en viktig del i detta arbete men det kan också handla om att klippa ner buskar och häckar, nedskräpning, underhåll av flerfamiljshus etc. Trygghetsvandringarna belyser också det som är positivt i området. En del av Polisens uppgift i detta arbete är att föremedla en sann bild av brottsligheten i området. Målet är att genomföra 3-4 Trygghetsvandringar per år i samverkan med fastighetsägare, Polis, elbolag, gatukontoret samt boende i området. Beslut angående Trygghetsvandringar kommer också att fattas under 2007 av Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden. Ett arbete för att främja säkerhet och trygghet bland äldre startade under Arbetet sker i samverkan med pensionärsorganisationer och studieförbund. Studiecirklarna Våga leva livet utgår från olika scenarion i äldres vardag. Syftet är att förmedla en korrekt bild av de eventuella risker som kan drabba vem som helst men som äldre kanske är mer oroade över. Deltagarna får också tips och råd om hur man skyddar sig eller minskar risken att utsättas för brott. Studiecirklarna har varit mycket uppskattade och arbetet har därför fortsatt under 2006 och Brottsförebyggande rådet, samt arbetsgruppen har vid flera tillfällen marknadsfört sig och verksamheten genom informationsbroschyrer, utställningar under Kommundagar etc. Information om olika brottsförebyggande åtgärder förmedlas kontinuerligt till allmänheten på olika sätt. Gruppen försöker också använda lokal media för att informera om aktuella brottsförebyggande aktiviteter, lokal brottsstatistik m.m. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har sedan utnämningen haft svårt för att hitta aktiva ungdomsrepresentanter till gruppen. Kallelse och protokoll skickas alltid till kommunens Ungdomsråd (tidigare Ungdomsparlament) men då de inte utsett någon representant saknas ofta denna grupp vid sammanträden, Trygghetsvandringar etc. Under hösten 2007 kommer gruppen att göra ett nytt försök med att försöka få ungdomarna mer engagerade i det brottsförebyggandearbetet. Ökade ekonomiska resurser är också en viktig förutsättning för det framtida arbetet och gruppen kommer i framtiden att fortsätta söka fondmedel eller andra bidrag till utåtriktade kampanjer likt rattkrycksprojektet. Gruppens främsta mål för de kommande åren är att vidmakthålla intresset och arbetet med grann- och båtsamverkan samt att på andra sätt uppmuntra kommuninvånarna att vara delaktiga och ta ansvar för åtgärder som kan minska risken för att utsättas för brott i hemmet, bilen eller fritidsmiljöer. 11

12 Idrottsskador Mariestads kommun har ett rikt föreningsliv och en stor andel barn och ungdomar är medlemmar i någon idrottsförening. Andelen barn och ungdomar som skadar sig i samband med idrottsaktiviteter är högre i Mariestad än genomsnittet i Skaraborg (4). Idrottsskadegruppen har genom föreläsningar och utbildningsinsatser verkat för att medvetandegöra kommunens idrottsföreningar om hur de kan arbeta för att minska risken för idrottsskador. Gruppen har också kommunicerat skadestatistiken till utvalda föreningar för att öka intresset för skadeförebyggande arbete inom föreningarna. Idrottsskadegruppen har under flera år försökt att få till stånd ett systematiskt skadeförebyggande arbete genom ett certifieringsprogram men det har varit svårt att engagera föreningslivet i planeringsarbetet. Idrottsskadegruppen beslutade våren 2006 att själva arbeta fram ett material baserat på Ludvikas certifieringsmanual och hösten 2006 fattades ett beslut i kultur och fritidsnämnden om att påbörja en pilotverksamhet under Beslutet innebär att 5-8 idrottsföreningar kommer att få extra ekonomiskt stöd under tre år efter idrottsföreningen är certifierad till en säker och trygg förening. Idrottsföreningarna har fått en checklista som stöd för arbetet och ansvarar själva för att åtgärda eventuella brister. Checklistan innehåller frågor om anläggning/lokaler, brandsäkerhet, första hjälpen och hjärt-lungrädding, utrustning, ledarskap, försäkring, resor och tobak/alkohol/dopning och inom vissa områden kräver att föreningen har en policy samt rutin för dess spridning (bilaga 1). Arbetsgruppen stödjer processen genom att arrangera gemensamma utbildningar för pilotföreningarna i hjärtlungräddning, akut omhändertagande och brandsäkert. Certifieringsarbetet bedrivs i samverkan med idrottsföreningarna, representanter från idrottsalliansen, kommunens förvaltningar, primärvård och SISU. Gruppens mål är att en stor del av kommunens idrottsföreningar väljer att arbeta för en certifiering och att Kultur- och fritidsnämnden tar hänsyn till om föreningarna bedriver ett systematiskt skadeförebyggande arbete eller inte när de fördelar sina ekonomiska bidrag. Lokala trafiksäkerhetsrådet (LOTS) LOTS består av representanter från Mariestads kommun, Polisen, Vägverket, trafikskolorna, yrkestrafiken, NTF samt andra lokala intresseorganisationer samt två förtroendevalda från tekniska nämnden. Sammansättningen i gruppen har under åren varit dynamisk och nya medlemmar har tillkommit. Gruppen arbetar för att förbättra trafiksäkerheten inom kommunen utifrån Mariestads kommun trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogrammet bygger på nollvisionen och regeringens mål för trafiksäkerheten. Åtgärder som syftar till att skydda oskyddade trafikanter och ombyggnationer av olycksdrabbade korsningar eller vägar har prioriterats i kommunen. Mariestad har stora och breda vägar, planerade och anpassade efter biltrafik. Detta innebär att många vägar bör gestaltas om för att kunna minska hastigheterna. LOTS arrangerar årligen någon form av trafiksäkerhetsdag. Vissa år har trafiksäkerhetsdagar arrangerats både vår och höst. Syftet med trafiksäkerhetsdagarna är att informera allmänheten om trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder som t.ex. reflexer, cykelhjälm, bilbarnstolar, bilbälten och trafik- och parkeringsregler. Gruppen har också försökt att öka förståelsen för varför man sänker hastighetsgränsen till 30 km/tim i vissa områden i kommunen genom att visa effekten av en påkörning i 30 km/tim jämfört med 50 km/tim, arrangera en cykelolycka samt demonstrera krockdockan Arne. 12

13 För att förstärka informationen om 30 km hastighetsbegränsningen har en hastighetsdisplay som visar glad eller sur gubbe vid olika tillfällen monterats upp utanför kommunens skolor för att påminna kommuninvånarna om att sänka hastigheten i området. Annat utåtriktat informationsarbete från LOTS är information om trafik och trafikregler via Kommun Nytt, en tidning som når samtliga hushåll i Mariestads kommun, informationsbroschyrer till hushåll om snöröjning och sandning samt regler för häckar och buskar ur trafiksäkerhetssynpunkt. Representanter från gruppen har också medverkat vid, Apotekets Hälsotorg, Senior mässa, Kommundagar och andra liknande tillställningar. LOTS medverkar också regelbundet, genom Trafiksäkerhetsinformatören, vid skolornas mörkerkvällar eller annat trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetsinformatören ansvarar också för en station under säkerhets 5:an med information om hjälmanvändning, trafikmärken och trafikvett. Gång- och cykelvägar är viktiga för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. LOTS har vid två tillfällen tagit fram cykelkartor som sålts eller delats ut till allmänheten vid olika tillfällen. Tekniska kontoret arbetar kontinuerligt med att utöka antalet kilometer gång- och cykelvägar i Mariestad och LOTS är en remissinstans i detta arbete. Kommunens cykelvägnät, är som i många andra kommuner eller städer ofullständigt, och vissa sträckor behöver därför kompletteras eller byggas om helt. Gruppen verkar också för en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter genom en förbättrad belysning av gång- och cykelvägar och har medverkat i framtagandet av en ljusplan för kommunen. LOTS, folkhälsorådet och energirådgivningen har sedan år 2001 arrangerat Sunt vägval under perioden april till oktober för att uppmuntra kommuninvånarna att cykla, gå eller åka kollektivt till jobbet. Syftet är att minska miljöpåverkan och öka trafiksäkerheten genom att minska antalet korta bilresor. De som väljer att cykla eller gå till jobbet kan dessutom räkna med positiva hälsoeffekter. En del av kampanjen har varit riktad till användandet av cykelhjälmar och man har genom extra poäng eller gratis hjälmlås försökt att öka andelen deltagare som använder hjälm. Mariestads kommun har vid ett flertal tillfällen tagit fram trafikplaner men eftersom staden är byggd på ett näs omgiven av Vänern och ån Tidan är trafikföringen är svårlöst. Kinnekullebanans järnvägsspår är en faktor som ytterligare försvårare trafikplaneringen. Planer finns på att bygga ut Mariestad norrut med sjönära boende, vilket troligen kommer att medföra en ökning av biltrafiken genom centrumkärnan. Under 2007 kommer ett nytt trafiksäkerhetsprogram och en åtgärdsplan för kommunen och för LOTS tas fram. Programmet kommer att ligga till grund för det lokala trafiksäkerhetsarbetet mellan Troligtvis kommer programmet att innehålla förslag till prioriterade åtgärder på vägar som ägs av Vägverket, lösningar för biltrafiken i tätorten, framkomligheten för cykeltrafiken i kommunens tätorter samt en ny cykelvägvisning. Det reviderade trafiksäkerhetsprogrammet kommer också att innehålla förslag till lösningar för att öka trafiksäkerheten kring kommunens skolor. Ett exempel på ett sådant förslag är busshållplatser med timglasutformning, vilket innebär att förbipasserande trafik inte kan passera förrän bussen lämnat hållplatsen. Ett annat alternativ är att i ordningsställa parkeringsplatser en bit bort från skolan så att föräldrar parkerar bilen och sedan promenerar med barnen den resterande biten till skolan. Detta arbete kräver dock en betydligt större arbetsinsats eftersom de fysiska åtgärderna måste kompletteras med insatser som syftar till att förändra föräldrarnas beteende. 13

14 Sjö- och issäkerhet Sjö- och issäkerhet är ett angeläget arbetsområde i Mariestad på grund av närheten till Vänern. Sjö- och issäkerhetsfrämjande arbete bedrivs i samverkan med Räddningstjänsten, Hamnen, Göta kanalbolaget, badhuset, Friluftsfrämjandet, Sportfiskeklubben samt flera lokala segel och båtklubbar/sällskap. Medlemmarna i gruppen träffas två gånger per år och tar upp frågor som berör säkerhet på eller kring vatten. En stående punkt på dagordningen är sjökortsändringar, som kommuniceras ut till medlemmarna i segel och båtklubbar/sällskapen. Den breda sammansättningen i gruppen underlättar och förenklar spridningen av information till båtägare, fiskare och andra berörda. Föreningarna som är representerade i gruppen svarar årligen för utbildningsinsatser av olika slag för båtägare för att öka säkerheten till sjöss och Medlemmarna i sjö- och issäkerhetsgruppen inventerar regelbundet kommunens bryggor som skadats under höga vattentillstånd, stormar eller på grund av islossning. Eventuella brister rapporteras till Tekniska kontoret, som åtgärdar felen. Gruppen har också lämnat synpunkter till miljökontoret om områden som av sjösäkerhet bör rensas eller röjas från vass eller buskar. I början av talet uppmärksammade gruppen mobiltelefonernas mycket begränsade täckningsområde på Vänern och verkade för en ny mast i Vänerskärgården. Nya master har satts upp och täckningen har blivit bättre men vill man vara säker på sjön bör man ha en VHFradio som når sjöräddningscentralen i Göteborg dygnet runt. Under 2005 upprättade sjö- och issäkerhetsgruppen en karta som markerar områden med svag is. Kartan finns tillgänglig på Mariestads kommuns hemsida under vinter säsongen. Pimpelfiskare på Vänern med isdubbar. Utöver engagemanget i sjö- och issäkerhetsgruppen bidrar Räddningstjänsten till kommunens skadeförebyggande arbete genom att erbjuda 18 elever i årskurs 9 en veckas praktik varje år. Efter avslutad praktik berättar eleverna om sina erfarenheter på Räddningstjänsten. De informerar också på skolorna om hur klasskompisar och övriga elever bör agera om det skulle börja brinna hemma eller i skolan. Praktikelevernas åtagande kommer att utökas inom kort till att också omfatta en enkel redovisning för elever i årskurs två. På detta sätt är brandsäkerhet ett återkommande inslag under hela grundskoleperioden. 14

15 Räddningstjänsten bidrar också till säkerheten och det förebyggande arbetet till sjöss genom att låna ut flytvästar vid tillfälliga behov till både barn och vuxna under sommarmånaderna. Räddningstjänsten medverkar också årligen vid barn- och ungdomsreferensgruppens utbildningsdag för elever i åk 5. Räddningstjänsten ansvarar då för stationerna som tar upp sjö- och brandsäkerhet. Vid kommunbesöket i Mariestad påpekade Svensk Förening för Safe Communities att Mariestads kommun och Räddningstjänsten bör ha en plan för hur man förebygger bränder i gamla stan med tanke på det relativt stora antal gamla träbyggnaderna som finns där. Med anledning av detta arbetar Räddningstjänsten för att anordna någon form av utbildningsinsats för fastighetsägarna i gamla stan. Säker och trygg arbetsplats Arbetsgruppen för en säker och trygg arbetsplats består av representanter från Mariestads kommun, Electrolux, Metsä Tissue, SCA Packaging, RM Perfo samt Kinnekullehälsan. Kinnekullehälsan förser både Mariestads kommun och flera av företagen med företagshälsovård och hälsoutvecklingstjänster. Den långsiktiga målsättningen för gruppens arbete har varit, och är fortfarande, att skapa ett nätverk som bygger på partnerskap och samarbete och som styrs av en grupp bestående av representanter från arbetsgivare och fackliga organisationer. Syftet är att främja säkerhet och trygghet ute på arbetsplatserna. Vid gruppens sammanträden följs kommunens och företagens rapportering av tillbud och arbetsskador upp. En gång per år redovisas också utvecklingen av kort- och långtidssjukskrivningar. Platsen för gruppens möten alterneras mellan företagen och kommunen så att gruppen samtidigt kan ta del av tekniska lösningar eller andra skadeförebyggande investeringar. Gruppens möten är på så sätt också ett studiebesök och ett sätt att sprida goda exempel inom gruppen. En brist i gruppens arbete är den ojämna könsfördelningen. Trots att sjukskrivningar och arbetsskador förekommer även bland företagens och kommunens kvinnliga medarbetare finns inga kvinnor representerade i arbetsgruppen och det kan därmed vara svårt att utveckla gemensamma metoder för att minska skador och sjuklighet som särskilt drabbar kvinnor inom industrin. Arbetsgruppen för en säker och trygg arbetsplats har under flera år arrangerat seminarier riktade till samtliga företag i Mariestads kommun. Föreläsare har bl.a. varit företagsläkare Johny Olsson, Stora Enso; docent Paula Liukkonen, Stockholms universitet; beteendevetare Tommy Ljusenius, OS-medaljörerna Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson samt ITgurun Jonas Birgersson. Syftet med seminarierna har varit att uppmuntra gruppens, men också andra arbetsgivare, att arbeta med hälsofrämjande ledarskap, hälsobokslut etc. Med anledning av att företagen representerade i arbetsgruppen de senaste åren börjat se tecken på en försämrad fysisk förmåga bland de yngre har gruppen påbörjat ett arbete för att uppmuntra mer fysisk aktivitet i skolan. Per Gärdsell kommer under hösten 2007 genom två föreläsningar, den ena riktad till skolledning och skolpersonal och den andra riktad till arbetsgruppens arbetsgivare, politiker samt övriga arbetsplatser inom kommunen, försöka inspirera till ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som på sikt kan minska risken för arbetsrelaterade skador. De kommande åren har gruppen som målsättning att involvera mindre företag och engagera fler politiker i gruppens arbete. För en fortsatt utveckling av arbetet med en säker och trygg arbetsplats är det också viktigt att gruppen lyckas engagera kvinnor men också yngre 15

16 medarbetare i arbetet. Marknadsföring både internt och externt är också viktig för gruppens framtida arbete. Äldresäkerhet Ett systematiskt förebyggande arbete för att minska antalet fallskador bland äldre har visat sig lönsamt för både individ och samhälle. I Mariestad samverkar representanter från kommunens äldre- och handikappomsorg, primärvården samt pensionärsorganisationerna PRO och SPF för att minska antalet fallolyckor och höftledsfrakturer. Arbetet för att förebygga fallolyckor är framför allt upplagt kring att förändra, i den mån det är möjligt, både ute- och innemiljö. Gruppen genomför bland annat inventeringar av utemiljön kring kommunens särskilda boenden. Risker eller brister framförs skriftligt till fastighetsägaren. Inom socialförvaltningen pågår sedan utnämningen 1999 ett arbete med riskbedömning, fallskadeanmälan och fallprevention. Varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att göra en riskbedömning för varje vårdtagare då det finns risk för fall. Inom Äldreomsorgen har man också gjort en inventering bland personal när det gäller språkkunskaper. Inventeringen visade att det fanns personal som talade finska, polska och bosniska. Om problem uppstår med personer som talar annat språk eller i fall där information behöver ges om äldreomsorgen/sjukvården så löser man det med tolk eller närstående som har kunskaper i det språk som individen talar och svenska. Äldresäkerhetsgruppen har också under flera år verkat för att öka tillgängligheten till halkskydd (broddar) genom att medverka på Apotekets Hälsotorg i början av vintersäsongen. Representanter från gruppen informerar då om hur man kan förebygga fallskador och om äldresäkerhetsgruppens verksamhet samt säljer halkskydd till ett kraftigt reducerat pris (Folkhälsorådet subventionerar halva kostnaden). Pensionärsföreningarna hjälper också till i det skadeförebyggande arbetet genom att regelbundet sprida information och prata om vikten av förebyggande arbete vid sina ordinarie träffar. Vidare har äldresäkerhetsgruppen medverkat till att inrätta en hemfixartjänst i kommunen. Äldresäkerhetsgruppen har vid ett tillfälle medverkat vid pensionärsorganisationernas gemensamma aktivitets dag. Våren 2007 beslutade gruppen att arrangera en Seniormässa i samverkan med Folktandvården, Apoteket, Primärvårdens dietist, Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp, Lokala Trafiksäkerhetsrådet, hjälpmedelsenheten, syn- och hörselinstruktör, studieförbunden, pensionärsorganisationerna, kommunens kost- och städenhet och Svenska kyrkan. Hemfixaren och den uppsökande verksamheten fanns också på plats för att informera om sina tjänster. Syftet med Seniormässan var att sprida information om hälsa, egenvård och säkerhet samt att skapa en mötesplats för kommunens seniorer med mat och underhållning. 16

17 Information från LOTS vid Seniormässan om trafiksäkerhet och trafikutbildning för seniorer. Äldresäkerhetsgruppen mål för de kommande fem åren är att vidareutveckla säkerhetsronderna runt särskilda boenden tillsammans med Tekniska kontoret för att lättare kunna åtgärda eventuella brister. Även arbetet inom socialförvaltningen med riskanalys och fallskadeprevention kan vidareutvecklas med hjälp av input från Äldresäkerhetsgruppen. Gruppen planerar också att utarbeta ett informationsblad som komplement till material från Räddningsverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Informationsbladet kommer att användas av uppsökande verksamhet samt vid utåtriktade aktiviteter som Seniormässor, Hälsotorg etc. Äldresäkerhetsgruppens viktigaste uppgift har varit, och kommer att fortsätta att vara, att verka för att både kommunal och landstingsägd hälso- och sjukvård arbetar med att minimera risken för fall i sitt ordinarie arbete. Olycksfällan Olycksfällan är ett telefonnummer till tekniska kontoret där kommuninvånarna kan tipsa om farliga miljöer, till exempel höga häckar som behöver klippas. Tipsen följs upp och åtgärdas i den mån det går. Vissa riskfyllda miljöer kan dock kommunen inte åtgärda eftersom egendomen ägs av privat person eller företag. Risken påtalas dock för ägaren. Många av de brister som rapporteras till Olycksfällan berör ofta trafiken. I Mariestads kommun kan ansvariga för bristerna i trafikmiljön vara kommunen, Vägverket eller enskild väghållare. Exempel på anmälningar som berör trafiken är hål i gator, sprickor i trottoarer och dålig gatubelysning. Olycksfällan få även tips om växtlighet som är ett problem för trafiksäkerheten eller funktionshindrade. Ärendena berör både kommunens parkavdelning och privata fastighetsägare. För att förhindra problem delar Lokala Trafiksäkerhetsrådet varje år ut information till de fastighetsägare med trädgårdar där växtligheten kan vara eller bli ett problem för trafiksäkerheten. 17

18 Ett av de vanligaste problemen som anmäls till Olycksfällan är träd eller häckar som skymmer sikten för bilister. På vintern är dålig vinterväghållning en stor riskfaktor för bland annat äldre och detta är också något som Olycksfällan får många samtal om. Även här vilar ansvaret på kommunen och på privata fastighetsägare. Kommunen har som mål att under vintermånaderna prioritera snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor. Ansvaret för Olycksfällan har sedan utnämningen 1999 vilat på tekniska kontoret. De första åren protokollfördes samtliga ärenden men dessa rutiner försvann i samband med en omorganisation. Planer finns på att återinföra någon form av protokoll och rutiner för uppföljning i samband med att kommunens medborgarkontor tar över administrationen för olycksfällan. Detta arbete beräknas vara igång hösten

19 Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Utöver de långsiktiga programmen som omfattar alla åldrar, miljöer och situationer bedriver några av grupperna ett mer riktat skadeförebyggande arbete. Stora delar av detta arbete är integrerade i ordinarie verksamhet men arbetsgrupperna har fortfarande ett visst samordningsansvar. I Mariestad är högrisksarbetet främst riktat till barn och ungdomar, alkohol- och brottsförebyggande arbete samt fallskadeprevention bland äldre. Psykisk ohälsa, självtillfogade skador och självmordsprevention Samtliga skolor i Mariestad arbetar med att förhindra mobbning genom mobbingteam, mobbstoppare eller antimobbingssällskap. Dessa team/grupper består av elevrepresentanter, pedagogisk personal samt elevhälsan och grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Skolsköterskorna tar också alltid upp trivsel och mobbning med varje enskild elev under hälsosamtalen som äger rum vid fyra olika tillfällen under skoltiden. Under 2005 satsade barn- och ungdomsreferensgruppen på utbildning av skolsköterskor och skolkuratorer. Fyra skolsköterskor deltog i en tvådagars utbildning om depression, ätstörningar och självskadebeteende. Fem skolkuratorer deltog i en utbildningsdag i Göteborg om kännetecken och varningssignaler hos tjejer med självdestruktivt beteende. Båda utbildningarna innehöll information om bakgrund och orsaker till psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende, inklusive självtillfogade skador och suicid. Utbildningarna var tänkta som ett stöd i arbetet med suicidprevention i skolan. Någon strategi för ett mer systematiskt suicidpreventionsarbete har inte tagits fram utan ansvaret för dessa frågor vilar på skolornas elevvårdsteam. I fall som rör ungdomar med självskadebeteende finns det också ett samarbete mellan elevhälsan, BUP och i vissa fall vuxen psykiatrin. Några av kommunens låg- och mellanstadieskolor arbetar med livskunskap som ett eget ämne. Eftersom det inte finns något politiskt beslut angående livskunskap finns det dock skolor som valt bort ämnet. Livskunskap erbjuds heller inte till de äldre eleverna på högstadiet eller gymnasiet, men vid ett par tillfällen under gymnasietiden är fältassistenter & kuratorer ute i klasserna och pratar om relationer & attityder. Skolhälsovården och ungdomsmottagningen arbetar dock för att livskunskap ska införas som ett obligatoriskt ämne under hela grundskoletiden för att främja elevernas hälsa och för att förebygga psykisk ohälsa och självmord. Styrgruppen för safe community har tillsammans med en sakkunnig från Västra Götalandsregionen diskuterat hur styrgruppen och arbetsgrupperna kan arbeta för att förebygga självskadebeteende och självmord. Diskussionerna landade i att arbetet bör ha ett brett fokus, dvs. inte bara syfta till att förebygga självmord utan också syfta till att främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Tankar finns på att koppla samman detta arbete med ett befintligt projektarbete i kommunen som ägs av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen så att det blir en naturlig del av kommunens arbete för att stödja och hjälpa barn/ungdomar med särskilda behov. 19

20 Alkohol- och brottsförebyggande arbete Kommunens alkohol- och drogsamordnare har tillsammans med socialtjänsten och ideella organisationer arbetat för att få tillstånd ett förebyggande arbete för barn och ungdomar som lever i familjer med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa. Arbetet med de glömda barnen har resulterat i en gruppverksamhet där barn och ungdomar ges tillfälle att prata om sina känslor och en möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter. På grund av familjens problematik är dessa barn en särskilt utsatt grupp och de har behov av extra stöd under uppväxtåren. Arbetet är således både våld och brottsförebyggande men syftar också till att förebygga olika former av missbruk. Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp har genom kommunens alkoholhandläggare samt Mariestads alkohol- och drogsamordnare arbetat för att minska fylla och våld på krogar genom utbildning av restaurangägare, personal och ordningsvakter. Utbildningen omfattar tre halvdagar och är Skaraborgs motsvarighet till Stockholms Stadprojekt och Göteborgs Rusprojekt. Utbildningen innehåller bland annat information om alkohollagen, lagom berusningsnivå, konflikthantering, narkotika på krogen samt alkoholens medicinska skadeverkningar. Målet med utbildningsinsatsen är att minska våldet på och i anslutning till lokala restaurangmiljöer, sänka berusningsnivån, stärka kontrollen av alkohol servering till minderåriga, förhindra att nöjesställen blir arenor för narkotikabrottslighet samt utveckla det positiva samarbetet mellan krögare, restaurangpersonal och myndigheter. Trafiksäkerhetsinformatören har tillsammans med alkohol- och drogsamordnaren arbetat för att minska antalet ungdomar och yngre vuxna som kör bil alkoholpåverkade. Vägverkets film Länge leve livet, som är en del i den nationella Don t drink and drive kampanjen, har visats i Mariestad vid fyra tillfällen för drygt personer. Målgruppen har i första hand varit gymnasieelever men tillfällen då allmänheten haft möjlighet att se filmen har också funnits. Efter filmvisningen har filmens innehåll och budskap diskuteras klassvis med hjälp av handledningsmaterial från Vägverket. I samband med filmvisningen år 2005 klistrades don t drink and drive dekaler på taxi-, kommun-, polis- och ambulansbilar för att sprida budskapet och påverka kommun invånarnas attityd mot alkohol och bilkörning. För att förstärka budskapet i filmen har trafiksäkerhetsinformatören och alkohol- och drogsamordnaren tagit fram och satt upp affischer på kommunens restauranger och krogar för att uppmana besökare att låta bilen stå om de har druckit alkohol. Fallskadeprevention och äldresäkerhet En Hemfixartjänst inrättades september 2005 som ett två årigt projekt. Projektet är ett exempel på socialförvaltningens integrerade skadeförebyggande arbete och kommer att utvärderas sommaren Denna utvärdering kommer att ligga till grund för beslut om tjänsten skall permanentas. Hemfixartjänsten i Mariestad bygger på Fixar-Malte modellen från Höganäs kommun. Servicen var till en början riktad till alla över 65 år men efter första året höjdes åldern till 67 år. Syftet med hemfixartjänsten är att undanröja risker för fallskador och liknande i det egna hemmet och hemfixarens arbetsuppgifter består av enklare service inomhus där den enskilde tillhandahåller det material som behövs för att utföra arbetet. Under perioden september 2005 till maj 2007 har hemfixaren gjort hembesök. Han har också servat LSS gruppbostäder och tre äldreboenden som saknar egen vaktmästare. Uppsökande verksamhet har tidigare erbjudits kommuninvånare över 70 år, vilket ganska snabbt ändrades till 75 år. Verksamheten lades delvis ner i början av 2000-talet på grund av bristande resurser. Hösten 2006 tog Äldresäkerhetsgruppen åter igen upp frågan om en 20

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 Antagen: Ansvarig: Kommunstyrelsen Folkhälsorådet/ Kommunstyrelsen 1 Inledning Mariestads kommun vill skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2018

Reviderad handlingsplan 2018 1 Samverkansöverenskommelse Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg 2017-2018 Reviderad handlingsplan 2018 Samverkan för ökad trygghet Götene kommun och Polismyndigheten region väst, lokalpolisområde

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd Handlingsplan 2017 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2017-03-08 8 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra

Läs mer

Mitt i Öresundsregionen. Politik & Organisation. Ung kommun med ung befolkning. Trygghet - Engagemang - Mod. Näringsliv.

Mitt i Öresundsregionen. Politik & Organisation. Ung kommun med ung befolkning. Trygghet - Engagemang - Mod. Näringsliv. Politik & Organisation Mitt i Öresundsregionen Vad är Staffanstorp Organisation - struktur Framgångsfaktorer Exempel Trygghet - Engagemang - Mod Ung kommun med ung befolkning Staffanstorp bildades 1952

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 2017-2018 med bilaga : Handlingsplan för 2017 Överenskommelse Vara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Suicidpreventiva åtgärder

Suicidpreventiva åtgärder Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2071 av Markus Wiechel (SD) Suicidpreventiva åtgärder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiskt stöd

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd

Handlingsplan Köpings brottsförebyggande råd Handlingsplan 2016 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2016-06-02 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra

Läs mer

Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad Reglemente Folkhälsorådet Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-09-09 Datum: 2012-01-24 Dnr: Sida: 2 (5) Reglemente för folkhälsorådet Kommunstyrelsens beslut 128/10. 1 Syfte Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2 Inledning Folkhälsorådet beslutade vid mötet 2011-11-18 att revidera Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2012. Verksamhetsplanen för folkhälsorådet anger inriktning

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Syfte Det avtal som kommunen och regionen har tecknat för sitt samarbete avseende det lokala folkhälsoarbetet ligger till grund för detta reglemente (se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan

Läs mer

Skadeförebyggande arbete för äldre

Skadeförebyggande arbete för äldre Skadeförebyggande arbete för äldre Problembild Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Olyckor bland äldre är ett växande problem Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer

Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer 2017-12-20 1(6) Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer Reglementet har antagits av kommunfullmäktige 2014-09-24, 193. Reviderat 2017-12-20 192. Reglementet ersätter Kf

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Vetlanda kommun Tekniska kontoret Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvarig Teknisk chef Beslutad av (datum och ) Tekniska nämnden Giltig fr o m 2013-xx-xx Gäller för Alla kommunens verksamheter Senast reviderad

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg Handlingsplan 2019 För det Brottsförebyggande arbetet 2 Samverkan för ökad trygghet Götene kommun och Polismyndigheten region väst, lokalpolisområde

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Reglemente för Hälsorådet

Reglemente för Hälsorådet Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet

Reglemente för folkhälsorådet Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente

Läs mer

Innehåll

Innehåll Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

Folkhälsoplan Grästorp

Folkhälsoplan Grästorp Folkhälsoplan 201 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2014-10-20, 102 Dnr 280/2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 4 3 Folkhälsomål... 3.1 Ökad trygghet och

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet/Brottsförebyggande rådet

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet/Brottsförebyggande rådet Folkhälso/Brottsförebyggande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-23 Innehållsförteckning Ärende 9 Aktuell information från polisen... 2 10 Våldsbejakande extremism... 3 11 Kameraövervakning i centrala Habo...

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Skara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg 2017-2018 Ersätt med datum Samverkan för ökad trygghet Skara kommun och Polismyndigheten Region Väst, Lokalpolisområde Västra

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN Driver kommunen/stadsdelen något våldsförebyggande arbete? Namn Antal % 14 100 Nej 0 0 Total 14 100 Svarsfrekvens 100% (14/14) Vilken

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV

Läs mer

Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun

Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun Vem är Ola Åkesson brottsförebyggande strategen? Vad gör en brottsförebyggande strateg? Mitt huvuduppdrag är att jobba med trygghet och brottsförebyggande

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Folkhälsorådet Töreboda

Folkhälsorådet Töreboda Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2016 Inledning Folkhälsorådet i Töreboda bedrivs i samverkan mellan Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg.

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018 Plats och tid Stadshuset, fredag 20 april kl 9.00-12.00 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 v ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer