BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 10 / 2011 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Dansk nytändning av förnybar energi När den nya danska vänsterregeringen under Helle Thorning-Schmidt tillträdde den 3 oktober var energi- och klimatpolitiken ett huvudnummer, och i regeringsdeklarationen ägnades ett detaljerat kapitel åt den man i Danmark kallar en grön omställning. Så här ser den nya danska regeringens vision ut (dansk läsövning): Hele vores energiforsyning skal dækkes af vedvarende energi i Vores el- og varmeforsyning skal dækkes af vedvarende energi i Kul udfases fra danske kraftværker og oliefyr udfases senest i Disse mål skal nås gennem en offensiv indsats fra dag et. Det er regeringens mål, at Danmarks udslip af drivhusgasser i 2020 reduceres med 40% i forhold til niveauet i Regeringen vil i 2012 fremlægge en klimaplan, der peger frem mod dette mål, og som også fastsætter et mål for reduktion af drivhusgasser fra ikke-kvotesektoren. Halvdelen af Danmarks traditionelle el-forbrug skal komme fra vind i Der skal udarbejdes en ny samlet strategi for etablering af smarte elnet i Danmark. Ny majoritet på Christiansborg, där det danska folketinget håller till, leder till ny energi- och klimatpolitik. FORTS 4 Oppositionspartiernas förslag på energiområdet Vi redovisade i förra Bioenerginytt nyheter i regeringens budgetproposition inom energi- och klimatområdet. Här ger vi en kort redovisning av viktigare förslag från oppositionen. SID 2. Energiläget bekräftar 141 TWh bioenergi Energimyndigheten har presenterat sin årliga statistikrapport Energiläget. Där sammanfattas energistatistik fram till Det är den första samlade officiella redovisningen av hur mycket bioenergi vi hade SID 3. Innehållsförteckning Dansk nytändning av förnybar energi 1 Oppositionspartiernas förslag på energiområdet 2 Från Panama till Durban 3 Energiläget bekräftar 141 TWh bioenergi 3 EU-kommissionen föreslår 7 procent ekologisk träda 4 Biogasstatistiken 4 Greenpeace och WWF presenterar visioner för 100 procent förnybart 5 Vill Vattenfall ha ny kärnkraft eller inte? 5 Nytt samprojekt bygger nätverk för förnybar värme 6 Nya regler för ursprungsmärkning av el 7 Marknaderna 7 Elmarknaden export av 5,2 TWh hittills i år 7 Oljemarknaden 7 Pressmeddelanden 8 Viktiga uppgifter väntar klimat- och energiministrarna 8 Investeringar i jordbruket ger både livsmedel och biobränslen 8 Använd intäkterna från utsläppsrättshandeln för klimatåtgärder! 8 Remissvar 9 Bioenergi i pressen 9 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Regeringen vil opprioritere forsknings- og udviklingsmidlerne til klima- og grønne energiteknologier. I EU vil regeringen arbejde for, at der fastlægges bindende mål for energibesparelser og vedvarende energi også efter 2020 og at EU s målsætning for reduktion af CO 2 -udledningen i 2020 sættes op fra 20 pct. til 30 pct. Internationalt vil Danmark arbejde aktivt for en ambitiøs og bindende international klimaaftale, og sikre at Danmark lever op til sin del af ansvaret for reduktion, teknologioverførsel og klimafinansiering. Förutom de stolta målsättningarna läggs en del konkreta förslag i regeringsdeklarationen. Danmark ska införa kilometerskatt på tunga transporter. Beskattningen av bilar ska läggas om för att gynna miljövänliga fordon. Alla kommuner ska utforma lokala planer för klimatanpassning. Ordlista till hjälp: Vedvarande energi = förnybar energi Forsyning = försörjning Kul = kol Oliefyr = oljeeldning Udslip = utsläpp Drivhusgasser = växthusgaser Svebio kommentar: Danmark hade en snabb utbyggnad av förnybar energi under 1990-talet, särskilt av vindkraft, men också av halmeldning och biogas. Under senare år har bland annat användningen av pellets i stora pannor ökat. Vid regeringsskiftet 2001 drog den tillträdande borgerliga regeringen ner subventionerna kraftigt man hade en mycket marknadsorienterad profil på politiken. Vindkraftsutbyggnaden gick i stå, och den danska bioenergibranschen tappade också mycket stöd. Förra året la dock regeringen fram förslag om en omfattande konvertering av koleldningen i större kraftverk. För ett år sedan presenterade den danska Klimakommissionen en radikal vision om att ställa om Danmark till 100 procent förnybar energiförsörjning Det är den här visionen som den nya danska regeringen har som inspirationskälla för sina förslag. Regeringsdeklarationen innehåller de politiska målen, men inte de konkreta styrmedlen. Danmark använder idag relativt stora mängder fossila bränslen, både kol, naturgas och eldningsolja. Här kommer det att öppnas växande marknader under de kommande åren, både för teknik och för bränsleleveranser. Regeringsskiftet i Danmark innebär en klar nytändning för förnybar energi och energihushållning. Visserligen nämns inte ordet bioenergi i texten, men förnybar energi för värmeförsörjning kommer till större delen att vara bioenergi. Danmark skärper sitt eget klimatmål till 40 procent 2020, och regeringens uttalar nu entydigt att det går att klara 100 procent förnybar energiförsörjning. Bägge målet borde vara en inspiration för den svenska regeringen och riksdagen. Oppositionspartiernas förslag på energiområdet Vi redovisade i förra Bioenerginytt nyheter i regeringens budgetproposition inom energi- och klimatområdet. Här ger vi en kort redovisning av viktigare förslag från oppositionen. Energiområdet är en sektor där det inte finns några förutsättningar för oppositionen att ändra regeringens förslag. För att göra det måste ju alla fyra oppositionspartier vara ense, dvs Sverigedemokraterna måste vara på samma linje som de röda och gröna. Så är det inte inom energipolitiken. Sverigedemokraterna är klart kärnkraftsvänliga och har dessutom fångat upp den vindkraftskritiska opinion som idag är ganska högljudd på många håll i landet. Det finns inga som helst förutsättningar för att Sverigedemokraterna kan skriva ihop sig med Miljöpartiet i någon enda fråga inom energi, miljö och klimat. Sverigedemokraternas budgetmotioner är dessutom mycket kortfattade och innehåller få ändringsförslag inom dessa sektorer. Regeringen får alltså igenom all sin politik. Miljöpartiets förslag Miljöpartiet skriver att man vill satsa på miljö och företagande. Särskilt vill partiet satsa på småföretagen. Inom miljöpolitiken finns en rad förslag till höjda miljöskatter, som kanske inte alltid är så populära bland företagen. Här finns flygskatt, lastbilsskatt (kilometerskatt) och höjd koldioxidskatt, samt en satsning på klimat-rot. När det gäller koldioxidskatten vill man ha en höjning med 24 öre nästa år. Den ligger idag kring 106 öre/kg CO2. En sådan höjning skulle höja priset på bensin (med 70 öre/liter), diesel och eldningsolja och underlätta för konkurrerande biobränslen. Miljöpartiet vill också ha skatt på torv och ett bonus/malus-system för för bilbeskattningen för att gynna miljövänliga bilar. Man vill utvidga rot-avdraget till att också omfatta hyreshus, och stimulera klimatåtgärder inom ramen för rot-avdragen. Miljöpartiet vill återinföra stödet för att konvertera från elvärme. Partiet vill genomföra ett mycket omfattande program för stöd till solenergi med en miljard över en treårsperiod. Också biogasen ska få extra stöd utöver de generella styrmedlen 420 miljoner kronor på tre år. Man vill också ersätta elcertifikatsystemet med ett fastprissystem. Vänstern satsar på klimatbistånd Bland vänsterpartiets förslag kan man särskilt fästa sig vid förslaget att anslå 4,5 miljarder kronor i klimatbistånd utöver den ordinarie biståndsramen. Vänsterpartiet menar att det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av klimateffekterna och att Sverige genom ett generöst klimatbistånd blir trovärdigt i klimatförhandlingarna. Socialdemokraterna När partiledaren Håkan Juholt och den ekonomiskpolitiske talespersonentommy Waidelich själva skriver en debattartikel beskriver de sin energipolitik så här: Miljöteknikområdet är ett område där Sverige och svenska fö- FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. retag har särskilt goda förutsättningar. Sverige måste ta sin del av miljöansvaret och gå före på miljöområdet. Vi ska vara först med att utveckla och använda framtidens miljövänliga teknik. Vi vill införa ett nytt system med stöd för klimatinvesteringar, där företag, kommuner, ideella organisationer eller alla i samarbete kan få stöd för projekt för att effektivt långsiktigt minska utsläpp av växthusgaser. Försöksprojekt och pilotanläggningar för att stimulera nya innovationer och idéer ska ha en viktig del av anslaget. Svenska företag kan på så sätt få möjlighet att pröva ny teknik i full skala. Vi avsätter sammantaget 1,6 miljarder kronor de kommande fyra åren till lokala klimatinvesteringar. Därtill föreslår vi ett kostnadsneutralt system med stegvisa miljöbilsbonusar och en registreringsskatt för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå. På så sätt kan vi stimulera teknikutveckling och en ny generation svenska miljöbilar. Svebio kommentar: Den rödgröna oppositionen presenterar inte längre några gemensamma förslag. Dessutom står de rödgröna och sverigedemokraterna långt ifrån varandra i dessa frågor. Det innebär att regeringens politik på energiområdet kan passera riksdagen utan ändringar. Det finns både hos socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet en förkärlek för riktade subventioner, typ klimp, solvärmestöd, biogasstöd och konverteringsstöd av olika slag. Som att man inte riktigt litar på starka generella styrmedel och att marknaden löser problemen. Risken med sådana stöd är alltid att det blir ryckighet och osäkerhet. Från Panama till Durban Förväntningarna är lågt ställda inför det globala klimatmötet som ska hållas i Durban i Sydafrika i november-december (28 november 9 december). Ett sista förberedande möte hölls i Panama i början av oktober (1 7 oktober). Man arbetar nu på att fylla de åtaganden som gjordes i Cancun med reellt innehåll och att klarlägga vilka möjligheter det finns att gå vidare med ett förlängt Kyotoavtal. En central fråga är hur man ska gå vidare med de beslut som fattats om att få fram pengar för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Dels ska det fram 30 miljarder dollar till en fast-track fund för snabba åtgärder, dels åtaganden för årliga insatser på 100 miljarder, en nivå som ska nås Det behövs också ett detaljerat regelverk för hur fondpengarna (i green climate fund ) ska användas. När det gäller Kyotoprotokollet står Europa idag ganska ensamt. Ryssland, Japan och Kanada har förklarat att de inte är villiga att skriva på en andra period. USA ratificerade aldrig Kyoto, och de stora snabbväxande ekonomierna, Kina, Indien och Brasilien, betraktas i detta sammanhang fortfarande som utvecklingsländer utan åtaganden. En klimatpolitik som inte inkluderar alla dessa stora utsläppsländer blir meningslös. Europa står för bara 15 procent av de globala utsläppen. För att få med utvecklingsländerna är nyckeln att man lyckas enas om finansieringen och villkoren för gröna fonden. Energiläget bekräftar 141 TWh bioenergi Energimyndigheten har presenterat sin årliga statistikrapport Energiläget. Där sammanfattas energistatistik fram till Det är den första samlade officiella redovisningen av hur mycket bioenergi vi hade Tidigare har vi haft de preliminära beräkningarna i kortsiktsprognoserna att hänvisa till. Energiläget bekräftar att vi 2010 hade en tillförsel av 141 TWh bioenergi (biobränslen, torv och avfall), en uppgång med 14 TWh från 2009, och med 21 TWh från Det är en rekordartad ökning, som vi tidigare noterat från Svebio, grundat på kortsiktprognosen i augusti. Nu kan vi också se hur ökningen fördelas på olika kategorier. Vi har gått igenom de olika deltabellerna: Användningen av bioenergi i sektorn bostäder och service, som även inkluderar de areella näringarna och en del övrigt, var 19,5 TWh, en ökning med 3,3 TWh från året innan. Den här siffran är anmärkningsvärt hög sett i ett längre perspektiv. Tidigare har förbrukningen pendlat kring TWh. Biobränsleanvändningen i industrisektorn låg på 57,6 TWh, en ökning med 5,2 TWh. Ökningen återspeglar delvis en återhämtning i skogsindustrin efter lågkonjunkturen, men är samtidigt den näst högsta siffra som någonsin noterats för industriförbrukningen av biobränslen. Också användningen av fjärrvärme ökade kraftigt i industrin, från 4,5 till 6,7 TWh. Användningen av biodrivmedel ökade från 4,6 till 5,0 TWh. Etanolen ökade från 2,3 till 2,4, biodieseln från 1,9 till 2,1 och biogasen från 0,4 till 0,6 (allt i TWh). Man kan notera en viss avmattning i den här delsektorn. Biobränsle för elproduktion ökade från 14,8 till 16,2 TWh. Noterbart är att användningen av naturgas för elproduktion ökade från 1,7 till 5,7 TWh, vilket kan förklaras med att Öresundsverket (E.on) i Malmö togs i drift. Den slutliga användningen av fjärrvärme ökade kraftigt jämfört med 2009, på grund av den långa och kalla vintern. Från 47,2 TWh till 60,2 TWh. Den totala produktionen, inklusive pannoch distributionsförluster, ökade från 55,6 TWh till 68,3 TWh. Den tillförda energin från biobränslen, torv och avfall ökade från 36,8 TWh till 46,6 TWh. Tabellen som inte stämmer När man lägger samman de olika delarna får man en summatabell som inte stämmer med Energimyndighetens egen summatabell. FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. Summeringen av de olika delarna visar att vi 2009 använde 125 TWh biobränslen och 2010 hela 145 TWh. Ingendera året stämmer med Energimyndighetens summatabeller. Så här ser vår egen summering ut. Vi får återkomma till frågan om vilka siffror som är rätt. Bioenergianvändningen (TWh) Sektor: Förändring Bostäder och service 16,2 19,5 +3,3 Industri 52,4 57,6 +5,2 Transporter 4,6 5,0 +0,4 Elproduktion 14,8 16,2 +1,4 Fjärrvärmeproduktion 36,8 46,6 +9,8 Totalt 124,8 144,9 +20,1 Svebio kommentar: Även om det finns osäkerheter kring siffrorna för 2010 är det uppenbart att 2010 var ett rekordår för bioenergin i Sverige. Aldrig tidigare har marknaden för biobränslen växt så snabbt som mellan 2009 och Dessutom hade vi en kraftig ökning även från 2008 till Till en stor del förklaras rekordökningen av osedvanligt kall väderlek och återhämtning i industrin efter den djupa recessionen. Men det finns också en bakomliggande långsiktig trend. Genom en stort uppslagen artikel i Dagens Industri och genom många debattinlägg och andra artiklar börjar det nu bli en etablerad sanning att bioenergin är den stora energikällan i Sverige och att tillväxten har varit mycket god de senaste åren. EU-kommissionen föreslår 7 procent ekologisk träda EU-kommissionen presenterade 12 oktober sitt förslag till ny gemensam jordbrukspolitik en reformering av CAP (Common Agricultural Policy). En av åtgärderna kallas greening, och här föreslås följande: Som tillägg till grundersättningen ska varje odlingsenhet motta ersättning per hektar för vissa brukningsåtgärder som är gynnsamma för klimatet och miljön. Medlemsstaterna ska använda 30 procent av den nationella potten för att betala för detta. Det här är obligatoriskt, och kommer inte att omfattas av taket för ersättning (capping). Tre åtgärder förutses: att bibehålla permanenta betesmarker, diversifiering av grödorna (en lantbrukare måste odla minst tre grödor på sin odlingsmark, varav ingen får omfatta mer än 70 procent av marken, och den tredje grödan svara för minst fem procent av arealen), att hålla en ekologisk fokusareal på minst sju procent av marken (exklusive permanent betesmark) t ex åkermarginaler, häckar, träd, trädad mark, landskapselement, biotoper, buffertzoner, beskogade områden. Notera: ekologiska odlare behöver inte följa dessa extra krav eftersom de kan visa att de ger en tydlig ekologisk fördel. (Svebios egen översättning) I korthet vill alltså EU-kommissionen att lantbruket ska avsätta sju procent av marken för icke-odling eller beskogning av klimatoch miljöskäl. Vad man gör är alltså att återinföra den tidigare obligatoriska trädan, men med en grön profil. Den europeiska etanolorganisationen epure reagerade kritiskt med ett pressmeddelande och påpekade att det här förslaget går på tvärs mot de förslag som samtidigt förs fram om ILUC, växthusgasutsläpp från indirekt markanvändning. Att avstå från att odla mark har samma effekt som att odla energigrödor när det gäller indirekta markeffekter, menar epure. Svebio kommentar: Förslaget att återigen träda stora arealer i Europa innebär att vi medvetet avstår från att använda våra odlingsresurser. Det finns ingen trovärdighet i att lägga ett sådant förslag och eventuellt samtidigt införa restriktioner mot odling av energigrödor (en ILUC-faktor) med argumentet att den odlingen tränger undan livsmedelsproduktion eller leder till indirekta markeffekter, t ex avskogning. Det finns redan idag 10-tals miljoner hektar outnyttjad eller dåligt utnyttjad odlingsmark i Europa mellan Ural och Atlanten. Den avvecklingen av jordbruk behöver knappast påskyndas med administrativa medel. Istället borde EU stimulera användningen av marken för energiproduktion. Säkert kommer en del av marken att omvandlas till skog, vilket ytterligare ökar inbindningen av kol. Den skogen kan senare användas som förnybar resurs, t ex som bioenergi. Biogasstatistiken Energimyndigheten och Energigas Sverige har presenterat biogasstatistiken för Av denna kan man utläsa: Den totala produktionen av biogas uppgick till GWh, alltså knappt 1,4 TWh. Det var en marginell ökning från 2009, då produktionen låg på GWh. Biogas producerades i 229 anläggningar, varav 135 vid avloppsreningsverk, 57 på deponier, 18 samrötningsanläggningar, 14 gårdsanläggningar och fem anläggningar vid industrier. Produktionen sjunker år för år vid deponierna, men ökar i samrötningsanlägg- ningarna. De 14 gårdsanläggningarna producerade inte mer än 16 GWh tillsammans. 44 procent av biogasen används för värmeproduktion och 44 procent uppgraderas. Av den uppgraderade gasen på 0,6 TWh används nästan allt som fordonsgas. Elproduktionen från biogas var endast 56 GWh. Fortfarande facklas åtta procent av gasen. 223 GWh matades in på naturgasnätet. FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. Svebio kommentar: Det är mycket uppmärksamhet kring biogasen, inte minst i massmedia. Men fortfarande svarar biogas för en mycket liten del av den svenska energiförsörjningen, och av den totala användningen av bioenergi står biogasen för knappt en procent. Tillväxten är också ganska svag. Produktionen av deponigas minskar, eftersom deponeringen nu nästan helt upphört av nedbrytbart avfall. Istället ökar produktionen av biogas i samrötningsanläggningar, och allt mer av gasen uppgraderas till fordonsgas, till viss del också inmatning på gasnätet. Men också här måste siffrorna sättas i sitt sammanhang. De 0,6 TWh biogas som används för fordonsdrift kan jämföras med den totala användningen av biodrivmedel på 5,0 TWh och den totala transportsektorns förbrukning på cirka 95 TWh. De 0,2 TWh biogas som matas in på gasnätet ska jämföras med de 18 TWh naturgas som totalt förbrukades i Sverige Också här handlar det om en dryg procent. Biogasen är ett bra biobränsle, men statistiken visar att biogasens roll fortfarande är rätt liten. Greenpeace och WWF presenterar visioner för 100 procent förnybart Både Greenpeace och WWF Sverige har på kort tid presenterat energivisioner med sikte på att helt ersätta fossila energikällor och kärnkraft med förnybar energi. Rapporterna innehåller omfattande beräkningar och kan laddas ner på respektive organisations hemsida ( sweden, Greenpeace-rapporten har utarbetats som en del av ett europeiskt projekt i samarbete med EREC (European Renewable Energy Council), där den europeiska bioenergiorganisationen Aebiom är medlem och därmed också indirekt Svebio. I Sverige har beräkningarna gjorts av Martina Krűger och Isadora Wronski. WWF-rapporten är ett samarbete mellan WWF och svenska IVL. Gemensamt för rapporterna är att man sätter 2050 som målår, och att man då nått 100 procent förnybar energiförsörjning med kraftigt reducerade klimatgasutsläpp. Båda vill genomföra en omfattande effektivisering som sänker primärenergiförbrukningen kraftigt. WWF vill skydda 17 procent av den produktiva skogsarea- len från all avverkning, vilket man säger är i enlighet med de avtal Sverige anslutit sig till när det gäller biologisk mångfald. En följd av WWF:s syn på skogsbruket är att den totala volymen bioenergi inte ökar jämfört med användningen idag. Också Greenpeace har en ganska liten ökning för bioenergin. För bägge gäller naturligtvis att bioenergins andel ökar kraftigt, på grund av den kraftigt sänkta totalförbrukningen av energi. Svebio kommentar: Miljöorganisationerna visar att det finns stora möjligheter att ställa om energisystemet, öka effektiviteten och gå över till förnybar energi. Även Svebio anser att Sverige bör sikta på 100 procent förnybar energiförsörjning. De naturliga förutsättningarna är goda för det, och tekniken finns. Kostnaderna blir inte högre än för ett konventionellt referensscenario, enligt de beräkningar Greenpeace gjort. På kort sikt kostar det förnybara alternativet mer, men på längre sikt tas detta igen med lägre driftskostnader. Det är hög tid att de svenska politikerna, på samma sätt som den danska Klimakommissionen och den danska regeringen, formulerar en vision med 100 procent förnybar energiförsörjning. Vill Vattenfall ha ny kärnkraft eller inte? En debattartikel i Dagens Nyheter den 11 oktober med rubriken Nya reaktorer kräver ett stabilt politiskt stöd tolkades som att Vattenfall nu är berett att bygga ny kärnkraft för att ersätta uttjänta reaktorer. Men en noggrann läsning av texten ger inte fullt stöd för en sådan tolkning, och dagen innan hade Vattenfalls vd i Dagens Industri sagt att det inte är aktuellt för Vattenfall att bygga nytt: Det kan bara byggas ny kärnkraft om det går att få lönsamhet. De förutsättningarna finns inte ännu som vi ser det, sa Øystein Løseth till tidningen. Främsta orsaken är att det redan byggs mycket ny kraftproduktion i Norden som ger ett elöverskott på 50 TWh per år. Men vad stod det då i DN-artikeln undertecknad av samme vd och hans styrelseordförande Lars G Nordström? Så här lyder ett par av de centrala meningarna i artikeln: Därför har Vattenfall inlett ett intensifierat analysarbete för att klargöra förutsättningarna för nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Riksdagen har med beslutet om den nya kärntekniklagen gjort det möjligt att ersätta befintliga reaktorer med nya. Vårt analysarbete handlar nu om hur vi ska gå till väga för att möta de höga säkerhets- och miljökrav som ställs. Analysen ska också visa vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en investering i nya reaktorer ska vara lönsam och i enlighet med de avkastningskrav som ställs på Vattenfall. Knappast något färdigt ställningstagande till om det blir nya reaktorer så småningom. Samtidigt som Vattenfall räknar med elöverskott konstaterar man också i artikeln att 80 procent av alla de reaktorer som idag finns i Europa måste fasas ut av åldersskäl före

6 Energimyndigheten stödjer pellets- och sol branscherna Nytt samprojekt bygger nätverk för förnybar värme Sverige behöver mer kunskap om förnybara värmealternativ. Nu satsar Energimyndigheten på ett nätverksprojekt med målet att kombinera kunskap och teknik från pellets och solbranscherna med energikontorens lokala nätverk. Syftet är att ge ökad insikt, kunskap och engagemang hos såväl fackmän och energirådgivare för att sedan föra ut detta till den breda allmänheten. Detta är bakgrunden till ett nytt och av Energimyndigheten stöttat samverkansprojekt Nätverk för förnybar värme. Samarbetspartners är branschorganisationerna för pellets och solenergi samt Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK). Projektet Nätverk för förnybar värme drivs av FSEK genom det regionala energikontoret Hållbar Utveckling Väst, vilket innebär att arbetet sker i nära samarbetet med landets alla energikontor och energi- och klimatrådgivare. Fokus ligger på att ge regionala och lokala återförsäljare och installatörer skräddarsydda utbildningar i användning och teknik kring marknadens senaste kombinationssystem av pellets/sol. Nätverken arbetar sedan tillsammans för att anordna aktiviteter för allmänheten i syfte att öka kunskapen om pellets och solsystem, samt att få fler att välja dessa förnybara system. Initiativtagare till projektet är representanter från pellets och solenergibranscherna som tillsammans med FSEK drivit igenom en ansökan. Genom FSEKs nätverk med energikontor och rådgivare stärks såväl pellets- som solbranschen, samtidigt som vi kan erbjuda starka och helt förnybara alternativ för uppvärmning. Och, inte minst, bidra till att minska Sveriges behov av el vintertid. Det känns både viktigt och inspirerande, säger Hampus Mörner på Pelletsindustrins Riksförbund (PiR). Sedan en tid tillbaka driver branschorganisationerna, PiR, Pell- Sam, Svensk Solenergi samt Svebio även ett gemensamt marknadsföringsprojekt, 100 % förnybar värme, som bl.a. syftar till att kommunicera alla fördelar med pellets- och solsystem kombinerat. Idén om att inleda ett samarbete med FSEK väcktes inom detta projekt då man såg en möjlighet till fler kommunikationskanaler för att nå ut med sitt budskap. Just kombinationen solvärme och pelletseldning är speciellt intressant. Med solvärmen skapas bekväma system och ett bra resursutnyttjande. Både sol och pellets är inhemska och förnybara energibärare och framför allt ger kombinationen ett väldigt konkurrenskraftigt värmealternativ för såväl småhusägare som för flerbostadshus, idrotts- och campinganläggningar och många, många fler användare säger Lars Andrén, ordförande i branschorganisationen Svensk Solenergi. Projektet har aktiverats under hösten 2011 och ska vara i mål under sommaren Projektledare är Maj-Liz Hedendahl på Hållbar utveckling väst. Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Foto: Amber Antozak Konferens, workshops och studiebesök. 8-9 november i Umeå Läs mer på Välkommen! Bioenergi Sveriges största energislag! Samarbetspartners: Arrangerat av: 6

7 Nya regler för ursprungsmärkning av el En elhandlare som säljer specifika elavtal, till exempel vindeller vattenkraftsavtal, ska kunna redovisa varifrån elen kommer genom så kallade ursprungsgarantier. Det föreslår Energimarknadsinspektionen (EI) i en rapport som överlämnats till regeringen. All el som säljs ska sedan några år ursprungsmärkas, men tydliga regler för hur det ska gå till har saknats. Syftet med ursprungsmärkningen är att ge kunden tydlig information om varifrån elen kommer och vilken inverkan elproduktionen haft på miljön. Systemet med ursprungsgarantier innebär att en elproducent kan ansöka om ursprungsgarantier för den el som företaget producerar. Med hjälp av dessa garantier kan sedan en elhandlare garantera en kund, som väljer att köpa till exempel vindkraftsel, att det matats in lika mycket vindkraftsel i systemet som kunden förbrukar. Ett stort antal elhandlare erbjuder redan idag elavtal som bygger på ursprungsgarantier. Hittills har det inte varit obligatoriskt för elhandlarna att använda just ursprungsgarantier för att ursprungsmärka el till slutkunden. Det har heller inte funnits några krav på hur elhandlaren ska förmedla information om elens ursprung till kunden. Vi vill att alla kunder som har elavtal ska känna sig säkra på att redovisningen från elbolagen gällande elens ursprung är rätt. Genom det nya regelverket så blir det tydligare för elhandlarna vad som gäller och tillsynen av systemet förenklas, säger ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten. I rapporten, som gjorts på regeringens uppdrag, föreslår EI också att alla elhandlare på ett enhetligt sätt ska redovisa den egna energimixen och vilken miljöpåverkan energin har i form av koldioxidutsläpp och kärnbränsleavfall. Detta ska göras på kundens faktura och på företagets hemsida. Energimarknadsinspektionen är nu i slutfasen med att fastställa föreskrifter som innebär att ursprungsgarantier ska vara en förutsättning för att få sälja el med ett specifikt ursprung. Föreskriftsarbetet beräknas vara klart i slutet av Utgångspunkt i arbetet med föreskrifterna är befintlig svensk lagstiftning samt EU:s förnybartdirektiv och elmarknadsdirektiv. (pressmeddelande från Energimarknadsinspektionen) Marknaderna Elmarknaden export av 5,2 TWh hittills i år Den stora tillrinningen till de svenska och norska vattenmagasinen har fortsatt under oktober och det är nu mer än 90 procents fyllnadsgrad i magasinen. I Norge ligger fyllnadsgraden på 87 procent, vilket är mer normalt. När detta skrivs är sex av de tio kärnkraftsreaktorerna i drift, ett något bättre läge än för några veckor sedan, men problemen fortsätter. I Ringhals går bara en av de fyra reaktorerna, vilket skapar obalans i kraftsystemet. I Oskarshamn står O1 stilla efter en brand i turbinen den 23 oktober. Elkonsumtionen ligger hittills i år tre procent under förra årets siffror, främst på grund av den milda hösten hittills. Den svenska elproduktionen ligger ett par procent över förra årets. Sammantaget innebär det elexport vecka för vecka, till Finland, Danmark och Tyskland. Hittills i år har vi haft ett exportöverskott på 5,2 TWh. Priserna är fortsatt låga. Under september-oktober har spotpriserna vid flera tillfällen gått ner mot noll, och var i början av oktober under flera dagar i sträck under 10 öre/kwh, men har därefter åter gått upp över 30 öre/kwh. Terminspriserna för 2012 ligger stabilt över 40 öre/kwh. Priset på utsläppsrätter har sjunkit under hela året och ligger nu kring euro/ton. De påverkas säkert av en svagare industrikonjunktur. Men de låga priserna kan också återspegla att tilldelningen för de kommande åren blir alltför generös. Elcertifikaten ligger också på en låg nivå, kring öre/kwh, vilket säkert har samband med att det kommit in en hel del ny vindkraft i systemet under det senaste året. Vindkraftsproduktionen ligger nu i årstakt på 5,47 TWh, vilket är en ökning med 77 procent på ett år. Oljemarknaden Trots tilltagande global ekonomisk oro håller sig Brentoljan envist kvar över 100 dollar/fat. Enstaka nedgångar följs av uppgångar. Men sedan i våras är trenden svagt nedåtgående. I april var priset uppe över 125 dollar, men nu ligger de enstaka topparna kring 115 dollar/fat. I ett längre perspektiv är det fortfarande ett mycket högt oljepris. Produktionen i Libyen kommer inte att nå full kapacitet förrän om ett par år. När det gäller biodrivmedel fortsätter E85 att ha ett förmånligt pris i förhållande till bensin. Sekab meddelar i ett pressmeddelande att bolaget i september hade försäljningsrekord för ED95 13 procent mer bränsle än den tidigare rekordmånaden, mars i våras. Jämfört med samma månad förra året var uppgången 43 procent. ED95 är Sekabs alternativ till dieselbränsle för tunga fordon, främst bussar, och det består som namnet anger av 95 procent etanol med tändförbättrade och korrosionshämmare. MISSA INTE! ÅRETS BIOENERGIDAGAR 8-9 november, Umeå PELLETS januari - 1 februari, Stockholm WORLD BIOENERGY WORLD PELLETS maj, Jönköping Läs mer på: 7

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Viktiga uppgifter väntar klimat- och energiministrarna Det känns betryggande att Lena Ek kommer att leda Sverige i de kommande klimatförhandlingarna. Hon har stor erfarenhet av internationellt samarbete efter sina år i EU-parlamentet och hon har också en gedigen kunskap om skogens och bioenergins positiva roll i klimatarbetet. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till regeringsombildningen. Anna-Karin Hatt får som ny energiminister också viktiga arbetsuppgifter under de kommande åren. Men det räcker inte med att hänvisa till att vårda alliansens energiuppgörelse. Nya tag måste också tas. Regeringen måste höja ambitionerna när det gäller att öka andelen förnybara drivmedel och skapa klarhet kring de långsiktiga spelreglerna för miljövänliga drivmedel och fordon. Tillsammans med finansministern måste klimat- och energiministrarna driva frågan om gemensamma koldioxidskatter i hela EU genom att genomföra det nya energiskattedirektivet. Utan starka styrmedel händer ingenting på marknaderna, avslutar Gustav Melin, som även är ordförande i den europeiska bioenergiorganisationen AEBIOM. Pressmeddelande Investeringar i jordbruket ger både livsmedel och biobränslen Det finns utrymme att försörja världens befolkning med mat och samtidigt producera stora mängder biobränslen på åkermark. Nyckeln heter investeringar i jordbruket. FAO:s rapport visar återigen att det som orsakat dålig försörjning med livsmedel är alltför låga investeringar i jordbruket under lång tid, som lett till att avkastningsökningen hållits tillbaka. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio i en kommentar till rapporten The State of Food Insecurity in the World, som publicerats av FAO, FN:s organisation för livsmedel och jordbruk. I mediarapporterna framskymtar det återigen att produktionen av biodrivmedel skulle driva upp livsmedelspriserna och orsaka ökad hunger. Men rapporten ger inga nya belägg för att Intäkterna från försäljning av utsläppsrätter räcker till att ge fullt stöd för maximal låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, och till att ge extra stöd till biogas, säger Svebios biodrivmedelsexpert Lena Dahlman. Finansminister Anders Borg bör tänka om och följa de EUdirektiv som Sverige ställt sig bakom inom energi- och klimatpolitiken. Direktivet om utsläppsrättshandel säger att intäkterna från försäljning av utsläppsrätter bör användas för klimatåtgärder. Använd därför pengarna till att förstärka stödet för biodrivmedel och minska utsläppen från trafiken, den enda sektor som idag ökar sina utsläpp. En självklar klimatåtgärd är att ge full skattefrihet för alla låginblandade biodrivmedel, etanol upp till 10 procents inblandning i bensin och biodiesel upp till 7 procents inblandning i diesel. På så sätt uppfyller Sverige ytterligare ett EU-direktiv bränsleså är fallet. På kort sikt är det stigande oljepriser som driver upp produktionskostnaderna och höjer priserna. Men på längre sikt ger högre livsmedelspriser en stimulans för ökade investeringar i jordbruket och bättre tillgång på mat. Matbrist kan inte lösas med låga matpriser. Den avgörande frågan för de fattiga och hungriga är att de får möjlighet att efterfråga livsmedel genom att deras inkomster stiger. Fattigdomsbekämpning och investeringar i jordbruket måste därför gå hand i hand. När jordbruket moderniseras och avkastningen ökar finns det utrymme både för ökad livsmedelsproduktion och produktion av biobränslen, som kan ersätta dyr oljeimport i många länder, avslutar Gustav Melin. Pressmeddelande Använd intäkterna från utsläppsrättshandeln för klimatåtgärder! kvalitetsdirektivet. Idag lägger Sverige energi- och koldioxidskatt på all inblandning över 6,5 procent i bensin och över 5 procent i diesel, trots att svensk och europeisk lag godkänner låginblandning till 10 respektive 7 procent. Genom beskattningen hindrar regeringen en mycket enkel och effektiv klimatåtgärd. Full skattefrihet för låginblandning av biodrivmedel kostar statskassan omkring en miljard per år, enligt Svebios beräkning. Åtgärden skapar ökad marknad för biodrivmedel, möjliggör därmed nya investeringar i produktionen av biodrivmedel och minskar med stor träffsäkerhet utsläppen av koldioxid från trafiken. Pengarna från auktioneringen av utsläppsrätter räcker dessutom för att införa det metanreduceringsstöd för biogas från gödsel på 20 öre/kwh som Energimyndigheten föreslagit, men som regeringen inte tog med i årets budget. 8

9 REMISSVAR FRÅN SVEBIO Svebio har under oktober lämnat tre remissvar som samtliga berör biodrivmedel. Alla tre är av teknisk natur, varför vi sammanfattar innehållet. Remisserna finns i sin helhet på Svebios hemsida. Vissa förfarandefrågor på punktskatteområdet Remissvaret handlar om vissa förslag till förändringar när det gäller transportsäkerhet för drivmedelsetanol. Så här skriver Svebio: Det är angeläget att svenska försörjningen med drivmedelsetanol inte belastas med onödiga kostnader och administrativa hinder, eftersom en ökad användning av etanol är en viktig del av samhällsmålet att öka användningen av förnybara drivmedel och därmed reducera utsläppen av klimatgaser. Grundorsaken till problemen med det regelverk som finns för lagringssäkerhet och transportsäkerhet är den höga beskattningen av dryckesetanol. Detta får indirekt mycket stora effekter för energietanolen, med säkerheter på enorma belopp. Dessa höga be- lopp innebär en orimlig konkurrensnackdel för den svenska drivmedelsetanolen i relation till fossila drivmedel och i relation till etanol i andra länder. Vi uppskattar att man i promemorian föreslår regler som innebär att beloppen kan reduceras, men vi anser att de åtgärder som föreslås inte är tillräckliga. Det bör finnas möjligheter att ytterligare sätta ner säkerheterna och att kunna arbeta med försäkringslösningar. Vi hänvisar till de detaljerade förslag till lösningar och formuleringar som lämnats av Lantmännen i deras remissyttrande. Föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Föreskrifterna är ett förtydligande av lagen om hållbarhet och av förordningen kopplad till lagen. Så här sammanfattas Svebios svar: Svebio ställer sig positivt till införandet av hållbarhetskriterier i svensk lag då det ger biodrivmedel och flytande biobränslen möjligheter att bevisa sin hållbarhet, relativt till ohållbara fossila energikällor eller icke-hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen. De föreslagna förändringarna är positiva då de förenklar för marknadens aktörer. Införandet av hållbarhetsbesked minskar företagens ekonomiska risk och lättar den administrativa bördan. Det är förvånande att föreskriften remissas utan att dess förordning är fastställd eller delgiven. Tyvärr är detta bara ännu ett tecken på hur införandet av denna lagstiftning har forcerats. Forcering av lagstiftningen innebär en stor osäkerhet för marknadens aktörer, vilket leder till försämrad marknadsutveckling för klimatsmarta energilösningar. Tvärt emot lagstiftningens syfte. För att säkerställa att marknadens aktörer och myndigheten får tillräckligt med tid att ansöka om och handlägga hållbarhetsbeskeden utifrån den förändrade lagstiftningen bör villkorandet av hållbarhetsbesked i Lag (1994:1776) om skatt på energi (LSE) för att erhålla skattebefrielse förskjutas till 1 januari 2013 eller minst den 1 juni Företag som ej hinner få sina hållbarhetsbesked innan den 1 februari 2012 riskerar annars att inte kunna leverera eller använda biodrivmedel eller flytande biobränslen. Vägledning om kontrollsystem, hållbarhetsbesked och oberoende granskning Den här vägledningen preciserar ytterligare hur regelverket ska tolkas och tillämpas. Svebios synpunkter sammanfattas så här: Vägledningen är bra skriven men fortfarande saknas för företagen viktig fakta om vad denna lagstiftning kommer att innebära i praktiken. Till exempel: I vägledningen nämns inte den nyligen införda möjligheten att erhålla förhandsbesked för specifika mängder, samt hanterandet av dessa besked. Processen för tillbakadragande av hållbarhetsbesked nämns men förklaras inte. Det finns idag inga riktlinjer för hur lång tid ett företag/rapportör kan förvänta sig att handläggningstiden av ett ärende tar. Kraven på företagens kontroll av oberoende granskares kompetens kan förtydligas ytterligare. Ett underkännande av en oberoende granskare av Energimyndigheten skulle innebära en betydande ekonomisk förlust för det berörda företaget. 9

10 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Branson testar svenska jetbränslet Richard Bransons flygbolag Virgin Atlantic kommer att använda sig av den svensk-ryska forskaren Angelica Hulls teknik för att tillverka fossilfritt jetbränsle. Inom tre år kommer Virgin Atlantic att flyga med det nya bränslet. Virgin Atlantic samarbetar med flygplanstillverkaren Boeing och det nya zealändska biobränsleföretaget Lanzatech, som utvinner etanol av rökgaser från stålindustrin. Den här etanolen omvandlas till koldioxidfritt jetbränsle med Swedish Biofuels teknik där koldioxid är en del av processen. Richard Branson skriver att Virgin Airline troligen kommer att flyga med det nya bränslet mellan New Delhi och London inom tre år. Swedish Biofuels var ett av de drygt 50 svenska cleantechföretag som fanns med på förre USA-ambassadören Michael Woods lista. Tack var det kom Swedish Biofuels in under det amerikanska försvarsdepartementets forskningsinstitut Darpas paraply och fick 30 miljoner kronor i forskningsbidrag. För två år sedan konstaterade Darpa att Swedish Biofuels jetbränsle uppfyllde de militära specifikationerna för så kallat JP- 8-bränsle. Efter det har Försvarets Materielverk inlett ett samarbete med Angelica Hull för att tillverka jetbränsle till Jas 39 Gripen av etanol från restprodukter från den svenska skogsindustrin. Ur artikel i Ny Teknik Norrbottens län Sunpine tror på lönsamhet efter förlusttyngt år Efter ett förlusttyngt år ökar Sunpine på Haraholmen som tillverkar råtalldiesel för Preem produktionen där bolaget räknar med att nå lönsamhet i år. Vi har bromsats upp av flaskhalsar i tillverkningen, men det kommer att vara åtgärdat inom tre till sex månader, säger Sunpines vd Tomas Becker. Han tillträdde 1 januari i år efter en turbulent tid med konkursad byggherre, vd-byten och negativt resultat med 97,6 miljoner kronor under första verksamhetsperioden april-december Något vi lagt bakom oss. Nu siktar vi på att öka tillverkningen och bolaget beräknas redovisa positivt resultat redan i år, säger Tomas Becker, som inte vill ange några siffror. Däremot redovisar han att produktionen kommer att öka från kubikmeter förra året till kubikmeter i år. Det råder ingen brist på den tallolja Sunpine köper in från bland annat SCA Munksund och Smurfit Kappa. Ur artikel i Piteå-Tdiningen (s) Piteå kommun satsar på gröna näringar Piteå kommunfullmäktige beslutade nyligen att ett av deras två spetsområden inför framtiden ska vara råvaran och näringarna runt skogen. Kommunen har inte bara tagit initiativ till utan också varit ledande i uppbyggnaden av forskningscentrat Solander Science Park med inriktning på forskning inom förnybar energi. Tillväxtverket har beviljat Piteå kommun ett nytt EU-projekt som löper under tre år ( ) med benämningen Solander Science Park Etapp II. Ur artikel i Skogsaktuellt Värme och elström med ny teknik Efter nyår startas en speciell anläggning i Hortlax. Via förgasning av träprodukter produceras värme och elström. Vi visar ny teknik för världen, säger Håkan Holmberg, Meva Innovation. Meva Innovation producerar syntesgas genom förgasning av biobränslen i en cyklonreaktor. Det sker under hög temperatur. Gasreningsteknik ska se till att reducera halten av tjära till ett minimum. I sista steget produceras elström via en motor och generator. Anläggningen i Hortlax ska producera 1,2 MW elström till elbörsen Nordpool. Dessutom 2,2 MW värme till flera hundra kunder. Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m) Västerbottens län Rökgaskondensor effektiviserar Norra Skogsägarnas fjärrvärmeleverans Norra Skogsägarna kompletterar i oktober sin nya pannanläggning i Sävar såg med en rökgaskondensor. Minskad bränsleåtgång i pannan och ökad mängd energi i fjärrvärmenätet, som levererar värme till Sävarborna, är huvudanledningen till investeringen. Totalt förbrukar Sävar såg 40 gigawattimmar årligen, vilket motsvarar uppvärmningen av cirka villor. Dessutom säljs ungefär 12 gigawattimmar per år till Umeå Energi för fjärrvärmenätet i Sävar. Stoftutsläppen kommer att minska ytterligare när Opcon Bioenergy i början av oktober installerar en rökgaskondensor av märket SRE Renergi. På Sävar såg räknar man med att kunna spara cirka ett halvt ton bark i timmen genom installationen av rökgaskondensorn. Med dess hjälp ska man kunna återvinna upp till en megawatt från spillvärme, vilket innebär att Sävar såg kan ersätta en betydande del av sina fjärrvärmeleveranser till Sävars fjärrvärmenät med energi som tidigare gick upp i rök. Kostnaden för rökkondensorn, inklusive installationen, kommer att landa kring 3,5 miljoner kronor. Vår förhoppning är att kunna tjäna igen den investeringen på fem år, säger Stig Grundberg, platschef vid Sävar såg. Ur artikel i NTT

11 Gårdens gödsel blir till energi Bröderna Mattias och Thomas Nilsson i Kulbäcksliden i Vindeln blir först i norra Norrland med en egen biogasanläggning för gårdsbruk Redan nästa sommar räknar de med att omvandla sin kogödsel till egen energi, i första hand för uppvärmning av de egna anläggningarna, men de räknar också med att kunna skicka in överskottsenergi i elnätet och sälja den till Vattenfall. Hela anläggningen innebär naturligtvis en stor investering. Vi har en kalkkyl som visar på att det rör sig om en investering på 4,2 miljoner kronor, men genom eget arbete hoppas vi kunna sänka summan till 3,5 miljoner, säger Mattias Nilsson. Enligt beräkningarna tror man att det kan bli megawattimmar. Av det tror vi att det kan röra sig om kilowattimmar som vi ska kunna sälja. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) Umeå Energis algsatsning växer Umeå Energis satsning på att odla alger och omvandla dem till biobränsle är Sveriges största. Nu växer den. Vi ska bygga en algpilot som blir unik i sitt slag, säger Henrik Bristav, miljöchef på Umeå Energi. Algerna lever på näring från avloppsvatten från Öns reningsverk, koldioxid från rökgaser från kraftvärmeverket Dåva 1 och solljus. Umeå Energis forskning om biodrivmedel har pågått uppe på taket till Dåva 1 i närmare fyra år. Algodlingen ska flytta ned på marken. På Umeå Energis markområde, söder om Dåva 1, ska fyra nya bassänger byggas, som vardera rymmer kubikmeter spillvatten samt en laboratorieenhet med utrustning. Ur artikel i Västerbottens Folkblad (s) Försenad produktion av BioDME Drygt fyra månader efter beräknad start produceras fortfarande inget BioDME vid Chemrecs pilotanläggning i Piteå. Nu beräknas driften av det förnybara bränslet gå igång om cirka tre veckor. Den anläggning som byggts i Piteå har finansierats av EU och Energimyndigheten med cirka 125 miljoner kronor och av Chemrec och Haldor Topsoe med 75 miljoner kronor. När den är igång beräknas den producera fyra ton BioDME per dygn där produktionen sker genom förgasning av svartlut. Produktionen som ska ske 150 dygn per år räcker för att driva tio lastbilar med BioDME under ett år. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Klena gallringar ny nisch Nu satsar Skellefteå Kraft på en egen avverkningsgrupp. Inriktningen är klena gallringar. Vi är först ut i landet bland energibolagen, säger Greger Lundström, som jobbar för fullt med att bygga upp verksamheten. Skellefteå Kraft är en stor aktör inom skogsbranschen, lika mycket råvara som till Kågesågen köps in årligen. Det handlar om kubikmeter som går till pellets, flis och fjärrvärme. Cirka 550 hektar ska gallras årligen är tanken. Det kommer att ge cirka kubikmeter råvara. Att behoven av energiskog finns märks då volymerna fördubblas årligen av det som Skellefteå Kraft förbrukar. Vår maskingrupp kommer främst att leverera in till oss på Skellefteå Kraft, men vi kommer också att sälja till massafabrikerna, säger Greger Lundström. Ur artikel i Norran (frisinnad lib) Energifylld inspirationsdag för lantbrukare Länets bönder sitter på en guldgruva av energireserver som behövs vid omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vill hjälpa medlemmarna att se affärsmöjligheterna, säger Daniel Ingman, marknadsutvecklare förnybar energi vid LRF. Nyfikenheten var stor när föreningen Klara gas, en sammanslutning av Vännäs-bönder, redogjorde för en färsk förstudie av de affärsmässiga förutsättningarna för att bygga en biogasanläggning i Vännäs med kogödsel som råvara. Visionen är att komma igång 2013, tanken är att få med en industriell aktör i likhet med hur det går till vid vindkraftsetableringar, säger Anna Säfvestad Albinsson, projektledare Biofuel Region. Ur artikel i Västerbottningen (c) Jämtlands län HMAB-chefen tror på nytt värmekraftverk Ett nytt värmekraftverk kan vara färdigt att tas i bruk vid HMAB i Sveg inom en treårsperiod om allt går enligt planerna. När nu finska OY Herrfors blivit ensam ägare till koncernen kommer det att bli snabbare beslutvägar och ett värmekraftverk är absolut en möjlighet, säger HMAB-chefen Stig Holm. Steg ett innebär att vi på HMAB ska få lönsamhet på verksamheten och därefter kan man diskutera satsningen på värmekraftverket, som kommer att kosta någonstans i intervallet miljoner kronor. HMAB har även börjat diskutera frågan om tillgång till nya myrar, där man kan bryta torv, med länsstyrelsen och Härjedalens kommun. Om vi ska kunna öka produktionen och få lönsamhet på verksamheten bedömer vi det så att det behövs ett nytillskott på cirka 800 hektar myrmark för torvbrytning och det är marker som kan ligga inom sex-sju mils radie från Sveg. Ur artikel i Tidningen Härjedalen Ny vd med 2 miljarder i kassan Gunnar Olofsson har utsetts till vd för statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB med huvudkontor på campus i Östersund. Uppgiften är investera i nyskapande företag för ökad tillväxt i norra Sverige. Med två miljarder kronor i riskkapital ska Inlandsinnovation aktivt scanna av och satsa i utvecklingsbara företag i inlandet som kan växa och ge avkastning. Inlandsinnovation räknar med att gå in med 10 till 33 procents ägande i företag som är under utveckling eller som har potential att växa. FORTS 4 11

12 FORTS FRÅN SID 11. Det är viktigt att vi har en strategi för när vi ska gå ur ägandet, och där cirka 6-7 år kan vara en lämplig tidsperiod för engagemanget. Dessutom ska vi erbjuda kompetens i bolagsstyrelserna via vårt nätverk av personer från både näringslivet och forskarvärlden. Vi kan även tänka oss att betala för att ta in speciell kunskap i företagen periodvis. Branscher som bioenergi, besöksnäring och logistik är några områden där det kan finnas företag att satsa på. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Ny panna lyfter fjärrvärmen i Sveg Igår lyftes den på plats, den nya bioeldade pannan i Sveg. En nätt apparat på 23 ton som via lastbilar hade transporterats från Kristianstad. På det här sättet säkrar vi fjärvärmeleveranserna och minskar utsläppen av koldioxid. Eon investerar 15 miljoner kronor och vi samlar all produktion på ett och samma ställe, säger Christer Eriksson, enhetschef på Eon Värme. Företaget har sedan 2002 levererat värme till kunderna i Sveg. Idag finns drygt 300 anslutningar i Sveg där 160 privatkunder samt ett 30-tal företag är anslutna. Den nya pannan ger oss potential att växa ytterligare. Vi blir inte alls lika beroende av oljan då vi minskar oljeberoendet från tidigare 400 kubikmeter per år till 50 kubikmeter, säger Christer Eriksson. Den nya pannan eldas med fuktiga biobränslen som flis och sågspån. Den gamla pannan, som nu står på HMAB, är avsedd för torrflis och pellets. Den ska flyttas ner till samma fastighet som den nya och den totala produktionskapaciteten blir då cirka 20 GWh. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Minst 25 får gå från HMAB Nu är det klart. 25 personer får lämna sina anställningar på Härjedalens Miljöbränsle AB, HMAB. Vi har förhandlat klart, säger företagets vd Stig Holm, som hoppas att åtgärderna ska stärka företaget i framtiden. Nu har de anställda på HMAB informerats om att 25 personer vid fabriken kommer att mista sina jobb efter förhandlingar med IF Metall. Den här veckan eller nästa ska det vara klart, säger Stig Holm, som ser åtgärderna som en anpassning till den bistra verklighet som råder. Företaget har gjort förluster på 40 miljoner kronor årligen de två senaste åren. Orsaken till förlusterna är att man inte fått in den mängd torv som krävs, mycket beroende på de nederbördsrika sommarmånaderna. Men det kommer även i fortsättningen att bli stora investeringar i företaget och huvudägaren, finska Herrfors, är positiva. När det gäller HMAB:s entreprenörer, som bryter torven på myrarna, ska nedskärningarna i företaget inte ha någon betydelse. För dem betyder det här inte så mycket. Torvbrytningen ska fortsätta som tidigare. Ur artikel i Länstidningen Östersund (s) Oy Herrfors tar över större delen av Huab Finländska energibolaget Oy Herrfors tar över större delen av Härjedalens Utveckling AB (Huab) där HMAB ingår. Herrfors har tagit över samtliga aktier av de tidigare ägarna Jan-Erik Bergmark och Robert Taflin. Herrfors ingår i den finländska energikoncernen Katternö Group med säte i Jakobstad i Finland. Katternö är verksamt inom produktion, distribution och försäljning av el och värme. Herrfors producerar el med vatten, vind, biobränsle, torv och kärnenergi. Katternös koncernchef Stefan Storholm tror på företagets framtid, men det kommer att krävas en effektivisering och omstrukturering av företaget. Detta arbete har redan påbörjats. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Västernorrlands län Vill fortsätta elda hästskit Fortsätt med gödselbränningen och höj årshyran för ridstadion med kronor. Det föreslår Timrå hästsportförening för kommunen. Men idén förutsätter att kommunen stöttar det nya gäststallet. Värmepannan som eldas med hästskit har havererat och kulturoch tekniknämnden har föreslagit att en pelletspanna ska sättas in i stället. Efter en intensiv debatt vid det senaste sammanträdet bestämde dock kommunfullmäktige att saken ska utredas igen. Hästsportföreningen, som hyr anläggningen, har följt diskussionerna och kommit med ett eget förslag. För att slippa bli beroende av pelletspriset samt undvika dyr deponering av gödslet, vill föreningen att kommunen fortsätter att värma upp anläggningen med hästskit. Föreningen är då villig att gå med på en rejält höjd årshyra, från till kronor. Men det förutsätter att föreningen också får kommunalt stöd för det gäststall som planeras. Ridklubben hoppas också på positiv respons på förslaget om fortsatt gödseleldning på ridstadion. Nu har man utvecklat tekniken och det finns mycket bättre anläggningar i dag än det gjorde för nio, tio år sedan. Ur artikel i Dagbladet (s) Gävleborgs län Kilafors Värmeverk behöver ny panna Den biobränslepanna på Kilafors Värmevärk som försörjer ELE Trävaru AB och Kilafors tätort med fjärrvärme börjar bli för liten och till åren. Bollnäs Energi vill därför komplettera med en ny panna, som i princip skulle fördubbla kapaciteten i biobränslecentralen. I samband med en produktionseffektivisering räknar ELE Trävaru AB med att energiåtgången ökar och det innebär ett större tryck på värmeverket. Tittar man på energimängden ska den öka med 20 till 25 procent enligt prognosen vi fått från ELE och det är en rejäl ökning, säger Mikael Strandberg. Kilafors Värmeverk eldar spill i form av spån och bark från sågverket. En expandering där innebär också att värmeverket får tillgång till mer biobränsle. Ur artikel i Ljusnan (lib)

13 Dalarnas län Rindi sitter i en rävsax söker bygglov för två stora tält Pelletstillverkaren Rindi i Vansbro sitter fast i en rävsax. Tillståndet för nuvarande verksamhet går ut sista oktober. En lösning kan vara att de bygger in spånhögarna. Det vore det bästa, men de pengarna finns inte i dag, så alternativet är att vi kan förvara spånet på en annan plats och det pratar vi med våra leverantörer om, berättar Eddie Johansson, vd för Rindi. Den optimala lösningen vore om företaget kunde bygga in spånhögarna och de har nu sökt bygglov för två tält på sammantaget kvadratmeter. Men som marknaden ser ut i dag, med låga priser på pellets och höga priser på råvaran, så finns det inget överskott att investera i tält för, det skulle kosta cirka tio miljoner kronor, klargör Eddie Johansson. Det som kommer att hända närmast är att Rindi lämnar in en ny ansökan om att få förvara spån och sedan avgörs det av kommunstyrelsen hur det blir. Ur artikel i Dalarnas Tidningar (ober lib) Nya kraftverk i Hedemora och Säter Hedemora Energi börjar göra egen el trots att skeptikerna säger att det är olönsamt. Gamla hetvattenpannor i fjärrvärmeverken har gjorts om till ångpannor. Både i Hedemora och i Säter finns numera småskaliga kraftvärmeverk. Vi har aldrig producerat el tidigare, det är ett nytt kapitel i Hedemora Energis historia, säger vd:n Sven-Erik Svahn. Vi är lite av pionjärer med så här små anläggningar. Många säger att det inte går att bygga småskaligt och få lönsamhet, men enligt våra kalkyler får vi jättebra avkastning, säger Sven-Erik Svahn. Om elpriset ligger kvar på dagens nivå beräknas investeringskostnaden på 90 miljoner kronor vara intjänad på sju år. De båda anläggningarna drivs av biobränsle. Utanför ligger högar med flis och väntar på att eldas upp. Från de här två turbinerna vi har nu får vi ut 25 gigawattimmar på ett år, vilket motsvarar förbrukningen hos eluppvärmda villor. Rent teoretiskt skulle det räcka till 25 procent av alla egnahem i Hedemora kommun. Ur artikel i Dalarnas Tidningar (ober lib) Panninköp på totalentreprenad Nu har kommunen bestämt hur man ska lösa frågan om inköp av en ny pelletspanna vid värmecentralen i Mockfjärd. Kommunen ska göra en upphandling som innebär totalentreprenad på panna, installation och drift/underhåll. Det skulle kunna gynna lokala företag, men är också ekonomiskt fördelaktigt för kommunen, säger kommunalrådet Sofia Jarl (C). Ur artikel i Dala-Demokraten (s) Rindi får bygga hall för spån Pelletstillverkaren Rindi har fått klartecken från kommunen för att bygga sammantaget tre hallar för förvaring av pellets. Bygglovet har beviljats trots att byggnaderna blir något högre än den tillåtna bygghöjden på åtta meter. Rindi har så länge tillverkningen av pellets pågått dragits med problemet att sågspånet, som är råvaran i tillverkningen, blåst omkring i samhället. En lösning på detta skulle vara att bygga in lagret och på det viset hindra att spånet yr omkring. Kommunen har beviljat bygglov för sammantaget tre hallar på totalt kvadratmeter. Ur artikel i Dalarnas Tidningar (ober lib) Värmlands län Karlstads Energi vill ha nytt kraftvärmeverk Karlstads Energi vill bygga ett nytt kraftvärmeverk på Heden för en miljard kronor. Om politikerna säger ja kan bygget starta nästa år och vara klart hösten Den nya pannan blir lika stor som den största flispannan i dag, men effektivare. Samma mängd fjärrvärme ska produceras. Men vi ökar produktionen av förnybar grön el med 90 procent. Vi går från till megawattimmar per år. Vi tryggar den framtida energiförsörjningen i stan. Den nya pannan ska eldas med biobränsle. Flis, grenar och toppar från skogsavverkning, sågverksavfall och lite bark. Avfallsprodukter från skogsindustrin helt enkelt. Karlstads Energis styrelse var enig i beslutet om att bygga ett nytt kraftvärmeverk. Men innan bygget kan starta måste investeringen godkännas av det kommunala moderbolaget Stadshus AB, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Blir det ja sätts spaden i jorden nästa år. Ur artikel i Nya Wermlands Tidningen (m) Planerad biofabrik hotar Rottneros park Att Rottneros bruk vill bygga en biofabrik knappt 100 meter från Rottneros park faller inte i god jord hos länsstyrelsen. Sunne kommun prioriterar miljardprojektet i nya översiktsplanen. Rottneros park uppfördes av bruksdisponenten Svante Påhlson efter andra världskrigets slut och ägs i dag av en stiftelse. Den här säsongen besökte turister anläggningen, fler än förra året. Men ekonomin blomstrar inte. Orosmolnen tornar upp sig för den riksintressanta parken. Verksamheten kan skadas allvarligt i framtiden, enligt länsstyrelsen. Det innebär en påtaglig skada för parken om det byggs en fabrik strax utanför den. Fabriken blir svår att dölja och den medför ökat buller och utsläpp. Hur ska man uppleva blomlukten i parken om det ryker från skorstenarna, säger länsantikvarie Göran Wettergren. Miljökraven måste förstås uppfyllas, oavsett var fabriken placeras. Jag kan tänka mig att den förläggs så långt bort från Rottneros park som möjligt, i lågt läge, säger Anders Olsson, miljöchef på Sunne kommun. I översiktsplanen ges även möjlighet att bygga på andra sidan E45:an. Ur artikel i Nya Wermlands Tidningen (m)

14 Utbyggd montagekapacitet ger jobb i Hagfors Det borde ge mer jobb här, säger Tommy Jansson, platschef för Opcon Bioenergy i Hagfors, om planerna på att bygga ut verkstaden. Tommy Jansson drev tidigare Värmlands Montageteknik i lokalerna på Bryggarevägen. Vi var med och byggde värmeverken här och i Ekshärad och gjorde mycket jobb utomlands, säger Tommy Jansson som 2008 sålde Värmlands Montageteknik till Opcons dotterbolag Svensk Rökgasenergi. En utbyggnad av verkstaden i Hagfors är på gång. Det rör sig om 150 kvadratmeter till en ny högdel, som Tommy Jansson uttrycker det, för att få till en montageplatta. I Hagfors tillverkas utrustning till olika bioenergianläggningar som man sedan är med och monterar i såväl Sverige som ute i Europa. Opcon Bioenergy i Hagfors har för närvarande nio fast anställda och sex timanställda, dessutom är det tre man i Stockholm. När utbyggnaden är klar räknar Tommy med att kunna sysselsätta fler i Hagfors. Ur artikel i Nya Wermlands Tidningen (m) Örebro län Heta känslor på möte om torvplaner Det var heta känslor i Folkets hus i går kväll. Då fick oroliga och arga hallsbergare och andra länsbor stifta närmare bekantskap med Neova AB:s representant och hans planer för Skymossen. Inför ett fullsatt Folkets hus gick Neova AB:s prospekteringschef Stefan Östlund tillsammans med representanter från miljökonsultföretaget Enbio AB igenom vad företaget vill göra på Skymossen. Planerna har väckt ett starkt motstånd, något som stämningen under mötet tydligt vittnade om. Det kommer inte att bli någon skillnad för Tisaren om det blir en torvtäkt eller inte på Skymossen. Man kan förstå oron naturligtvis, men det är vår bedömning, säger Stefan Östlund. Ett villkor för att Neova ska kunna bryta torv är att det berörda området är påverkat av brytning sedan tidigare, och därför har låga naturvärden. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Västmanlands län Värmen åter i Västerås Mälarenergis fjärrvärmeabonnenter drabbades under första halvan av söndagen av ett omfattande fjärrvärmeavbrott. Avbrottet uppstod strax före midnatt natten mot söndagen, när ett överslag gjorde att säkringar brann vid en elcentral till panna 5, biobränslepannan, som normalt står för fjärrvärmeleveransen. Panna 5 kom igång igen vid tiden, men den kalla natten gjorde att behovet av fjärrvärme var större än vad hetvattenpanna, ackumulator och den så småningom återstartade biobränslepannan klarade av. Första meddelandet om avbrottet skickades därför ut till de abonnenter som har avbrottsinformation via SMS. Ur artikel i Vestmanlands Läns Tidning (lib) Nu ökar Ecoil volymen Ecoil raffinerar rapsolja genom en egenutvecklad metod. Resultatet är biooljan EC100, som är lagringsbeständig och skapar ytterst lite aska, något som annars orsakar problem med bränslen tillverkade av biologiska oljor. Vår olja innehåller dessutom inga tillsatser. Det är bara raffinerad olja, berättar Ecoils vd, Ingrid Bahlenberg. Ecoils problem så här långt har varit att prismässigt konkurrera med fossil olja. Regelverket har inte hängt med. Vi vänder oss ju inte minst till industrins uppvärmningsbehov med vår olja. Där är det svårt att konkurrera prismässigt genom att fossil olja är skattebefriad. Nu ökar dock beskattningen på fossil olja successivt fram till Bioraffinaderiet i Kungsör sysselsätter idag fem personer. Bakom sig har Ecoil en rad starka ägare; Almi Invest, Industrifonden samt ett par större privata ägare. Ur artikel i Västmanlands Nyheter (c) Uppsala län Ingen torvtäkt på Sjöängen Neova AB får inte anlägga en torvtäkt på Sjöängen, sju kilometer väster om Gryttjom i Tierps och Uppsala kommuner. Det har regeringen slagit fast. Precis som länsstyrelsen pekar regeringen på att en sådan täkt skulle skada fågellivet i området. Där finns rödlistade fågelarter som bivråk och tretåig hackspett. I överklagan till regeringen hävdade bolaget att behovet av torv uppvägde ingreppet i naturen. Neova har också fört fram att riksdagen uttalat behovet av torv för att minska användandet av kol i energisystemet. Ur artikel i Arbetarbladet (s) Stockholms län 100 EU-politiker till Södertälje Just nu pågår det elfte parlamentariska mötet om förnybar energi och energieffektivisering i Riksdagshuset i Stockholm. Deltar gör parlamentariker från hela EU. På lördag eftermiddag förflyttar sig det 100 personer stora sällskapet lite söderut för att besöka skogarna kring Turinge i Nykvarn där de ska få se hur biobränslet tas ur skogen. Bland andra kommer Christer Segerstéen, ordförande i Södra Skogsägarna, och Patric Selin, marknadschef för Sveaskog, att tala. Efter det väntar ett stopp på Söderenergi och Igelsta kraftvärmeverk, som är landets största bioeldade kraftvärmeverk. Medverkande från Söderenergi är företagets vd Karin Törnblom och bränslechefen Jan Steinle. Svenska Bioenergiföreningens vd Gustav Melin kommer också att finnas på plats för att berätta om biobränsleanvändningen i Sverige. Ur artikel i Länstidningen Södertälje (c)

15 Ny kran lyfter bioenergihamn En gammal bruksmiljö utanför Nynäshamn har blivit en av Sveriges mer betydande hamnar för biobränslen. Här hanteras årligen runt 1 TWh bränsle, en siffra som kommer att växa. Gör man inget blir det inget. Orden kommer från Henrik Lundberg, pionjär och välkänd bioenergientreprenör, verksam i branschen sedan 1970-talet och en av initiativtagarna till Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Idag är han chef för Stockholms Bulkhamn, bioenergihamnen i Stora Vika utanför Nynäshamn. Omsättningen i hamnen, Stora Vika, har vuxit med 20 procent per år sedan mitten av 2000-talet till dryga 25 miljoner kronor. Idag passerar en bränslemängd som motsvarar cirka 1 TWh biobränsle hamnen. En siffra som kan öka rejält enligt Henrik Lundberg. Vi kan flerdubbla kapaciteten. Miljötillstånd finns motsvarande åtminstone 2 TWh bränsle. Ur artikel i Energimagasinet KMWs värmeverk heta KMW Energi i Norrtälje har kammat hem den största ordern i företagets historia. Bygget av ett kraftvärmeverk i Vetlanda ger drygt 200 miljoner kronor. I veckan startade Vetab, Vetlanda kommuns energibolag, arbetet med kraftvärmeverket på 27 MW. Avtalet med Vetab är en fjäder i hatten och kan resultera i nya affärer framöver enligt bolagets vd, Anders Bohm. Det är en bra referens i kommande förhandlingar. Parallellt med Vetlanda-projektet ska företaget uppföra två biobränsleanläggningar, en i Varberg och en i norska Brumunddal. För att hinna med har bolaget rekryterat åtta personer på senare tid. Vi kan behöva anställa ytterligare framöver. Det är framför allt ingenjörer och tekniker vi söker, berättar Anders Bohm. Med förstärkningarna har KMW Energi cirka 40 anställda. Ur artikel i Norrtelje Tidning (c) Biotillverkad asfalt ger kommunen möjlighet att minska koldioxidutsläpp Sigtuna kommun var i somras först ut med att beställa Skanskas biotillverkade asfalt. Genom denna enkla åtgärd minskar kommunen sina koldioxidutsläpp med 137 ton under året. Den biotillverkade asfalten är ett led i Skanskas strävan att bli världsledande inom grönt byggande och grön anläggning, säger distriktschef Johan Hugolf vid Skanska Asfalt och Betong. Tillverkningen av asfalt är mycket energikrävande. Det är framför allt uppvärmning och torkning som kräver mycket energi. Skanska tillverkar 2,4 miljoner ton varm asfalt per år, så det går åt stora mängder energi i tillverkningen. Genom att använda 100 procent rapsolja i stället för vanlig eldningsolja blir tillverkningsprocessen miljövänligare. Genom att övergå till biobränsle i tillverkningen minskar vi koldioxidutsläppen med 65 procent i tillverkningsprocessen. Ser man till hela kedjan, när asfalten är transporterad och utlagd på vägen, minskar den biotillverkade asfalten koldioxidutsläppen med ca 25 procent jämfört med traditionellt tillverkad asfalt, berättar Johan Hugolf. Under 2011 räknar Skanska med att tillverka omkring ton bioasfalt i sina asfaltsverk i Södertälje. Ur artikel i Blickpunkt Bygg & Fastighet Sveaskog gör nya biobränsleaffärer i Stockholm Sveaskog utökar sitt affärssamarbete med energibolaget E.ON och kommer bränsleåret att leverera biobränsle till företagets värmeverk i Bålsta och Vaxholm. Affären innebär en leverans av totalt kubikmeter stamvedsflis. För att kunna garantera en jämn leverans av bränsle till Vaxholm och Bålsta har Sveaskog förvärvat två mindre terminaler i Bålsta respektive Vallentuna. På terminalerna håller Sveaskog ett lager av rundvirke som kan flisas. Detta gör att Sveaskog har flexibilitet mot både kund och leverantör. Ur artikel i Papernet.se Södermanlands län Unga och gamla delar på värmen Snart får Julita skola och Almgården sin värme från samma värmecentral. Just nu pågår arbetet med att knyta ihop Almgården och skolan genom en värmeledning. När det är klart kan de båda byggnaderna, liksom ytterligare några fastigheter kring Almgården, få sin värme från samma central. Uppvärmningen sker med biobränsle - vilket sparar både pengar och är miljövänligare än den olja som tidigare har använts. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) Fallfrukt ger biobränsle Häromdagen ställde Energi och Miljö ut en container på tippen i Lilla Nyby där man vill att folk kastar fallfrukt. Målet är att få mer biogas till Eskilstunas stadsbussar. Vi märkte att en hel del frukt hamnade i våra komposthögar och blev till jord. Men då kom vi på att vi lika gärna kan samla ihop den och göra biogas av frukten i stället, säger gruppchefen Susanne Larsson. På bara några dagar har redan en hel del äpplen hamnat i containern. Ur artikel i Eskilstuna-Kuriren (lib)

16 Östergötlands län Femte biogasmacken är invigd Linköping har nu fått sin femte biogasmack med placering utanför Engströms Bil i Tornby. Området har tidigare saknat ett tankställe för biogas. Vi hoppas på sikt att kunna fördubbla kapaciteten för tankning av biogas. Vi ska få ytterligare en pump i Linköping och även en till i Norrköping framöver, säger Anders Jansson, vd och koncernchef på Tekniska Verken. I Linköping finns det en stor anläggning för produktion av biogas. Stadens innerstadsbussar och en stor del av kommunens fordon drivs med biogas sedan starten Ur artikel i Linköpings-Posten Första leveransen avklarad På måndagen levererades den historiska första tanken med den miljövänliga eldningsoljan baserad på raps. Cirka 40 kubik av den så kallade bioeldningsoljan pumpades in i panncentralen. Det är Ecoil från Kungsör som slutit avtal med Finspångs kommun. Under sex månader ska totalt 220 kubik av den miljövänliga eldningsoljan levereras. Biooljan framställs av kallpressad rapsolja som raffineras med Ecoils egenutvecklade metod. Vid raffineringen tas icke brännbara delar bort vilket ger en olja med låg askhalt, låg stelningstemperatur, icke-korrosiva egenskaper samt låga utsläpp av kväveoxid och svavel. Ur artikel i Norrköpings Tidningar (m) Västra Götalands län Hållbart och miljövänligt lockar besök från Rockford Det är möjligheten att se ny energiteknik fungera som lockar amerikaner till Bioenergidagarna som nu återkommit till Lidköping 2005 var det senast. Ända sedan de första bioenergidagarna har Lidköping och Rockford i Illinois varit goda vänner. Utbytet har gynnat inte minst skolorna, men de närmaste åren kommer satsningen på ny energiteknik och hållbara satsningar att bli allt vanligare i Rockford och då är det Lidköping med omnejd man sneglar på. En delegation från Rockford har sedan i söndags varit i Lidköping och studerat biogas, gårdgas, fjärrvärme och även tittat lite på möjligheten att framställa det bränsle Sverige kallar E85. Här kan vi se hur tekniken finns, att den finns mitt bland människor och att familjer lär sig leva med ny teknik, sade bl a Bob och Sonia Vogl, som arbetar med att öka intresset i Rockford för modern teknik. Ur artikel i Lidköpingsnytt Ersättningspengar till Konvex Konvex i Lidköping får en halv miljon kronor av Jordbruksverket för att företaget förlorat pengar. Orsaken är att Jordbruksverket fattade beslut om att Konvex fabrik skulle spärras av för att förebygga smittspridning. Verket misstänkte att det kunde finnas en smittsam sjukdom bland de djurkroppar som bland annat blir biobränsle på Konvex anläggning. Ur Nyheter P4 Skaraborg Byggstart för stor flispanna Ett nytt fliseldat kraftvärmeverk ska säkra att Falbygdens Energi slipper ta till oljepannorna om vargavintern slår till. Igår togs de första symboliska spadtagen precis intill fjärrvärmeverket vid Marjarp utmed Skaravägen. I november 2012 väntas den nya anläggningen stå klar och ugnarna ska matas med träflis, råvara som hämtas inom fem mils radie. Med virkesterminalen nära till hands går det också att flisa träet på plats. Effekten på anläggningen som levereras av miljöteknikföretaget Opcon är 12 MW värme och 2,3 MW el. Kraftvärmeverket beräknas kosta 120 miljoner kronor och är den största investeringen i FEABs historia. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda (konservativ) Moldaver söker efter energisvar i Mölndal Moldavien importerar 97 procent av sin energi, vilket i praktiken gör att landet är helt beroende av ryska och ukrainska gas- och kolleveranser. Det gör landet sårbart, berättar Dumitru Roscovan från Moldovan Social Investment Fund, som organiserar besöket i Sverige. Lösningen för det resursfattiga Moldavien är att börja producera egen energi och förnybara biobränslen är en väg att nå dit. Ett 20-tal beslutsfattare på lokal och regional nivå besöker därför Mölndal och andra orter i Västsverige. Från Mölndals sida har man bjudit in besökarna att studera bioenergiproduktionen i Riskullaverket och driften av flera av kommunens skolbyggnader. Ur artikel i Mölndals-Posten (pol oberoende) EU-konferens om ett hållbart samhälle Tjörn samarbetar med andra öar runt Nordsjön i ett projekt för att bli självförsörjande på energi. Ett femtiotal personer från sex länder har i två dagar träffats på hotell Bergabo i Rönnäng. Deltagarna i EU-projektet Cradle to Cradle, Vagga till Vagga, menar att öar som Tjörn kan klara sin energiförsörjning på egen hand - och dessutom exportera energi till omgivningen. Det handlar om att ta vara på allt och att se avfall som en resurs istället för ett problem. Det är ett nytt tänk. Avloppsvatten innehåller till exempel näringsämnen som kan tas till vara för att producera biomassa, säger Ida Mattfolk, projektingenjör inom Tjörns kommun och ansvarig för vatten- och avloppsledningar. Avloppsvatten kan också göda våtmarker, som i sin tur ger gräs eller annan biomassa till ännu mer biogas. Många av de andra öarna som är med i Vagga till Vagga ligger långt från fastlandet och har stort intresse av att bli självförsörjande, förklarar Ida Mattfolk. Ur artikel i Stenungsunds-Posten

17 Bra resultat när Klimp summeras Det sista av de fyra klimatinvesteringsprojekt som Lilla Edets kommun sökt medel för har nu avslutats och i oktober kom Naturvårdsverkets slutrapport som godkänner att kommunen får kronor i stöd för de åtgärder som gjorts från 2007 och framåt. Projektet blev dock kraftigt bantat jämfört med ursprungsplanerna, från början hade kommunen sökt ett stöd på nästan 3,9 miljoner kronor. Den stora biten vi planerade att göra var att framställa biogas från vallgrödor. Det var ett antal lantbrukare som skulle bygga en sådan anläggning. Men vi fick inte de bidrag vi hade sökt så de drog sig ur programmet eftersom det inte gick att få lönsamhet i det, säger Börje Ahlqvist, Klimpsamordnare. Enligt Börje Ahlqvist har Klimp betytt en hel del för kommunen, bland annat har nya cykelbanor kunnat byggas. Klimp-pengarna har också gått till bidrag till personer och företag som köpt biogasbilar och till installationer av pelletspannor och solfångaranläggningar. Bidrag till enskilda fastighetsägare att byta ut olja och el till förnybara uppvärmningskällor har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att minska utsläppen fastighetsägare har gjort detta i kommunen. Ur artikel i Trollhättans Tidning (lib) Försvarar fjärrvärmepriset Prishöjningen på drygt 17 procent för fjärrvärme i Mellerud är nödvändig för att täcka produktionskostnaden. Det säger Thomas Johansson, ordförande i Milab som svar på kritiken mot höjningen. Idag finns fem fjärrvärmecentraler i kommunen, varav den på Klacken i Mellerud (fastigheten där auktionshallen ligger) är störst. Redan inför kommande vinter ska en ny pelletspanna vara i drift där och därefter ska en oljepanna vid Karolinerskolan i Dals Rostock bytas ut. I Mellerud används till stor del biobränsle som sågverksflis, pellets och briketter, men det finns billigare alternativ som exempelvis blöt skogsflis. Idag finns ingen anläggning som tar denna råvara, men på sikt ska en sådan byggas på Klacken. I dag drivs i stort sett samtliga kommunala anläggningar väster om järnvägen ut mot E45 med fjärrvärme. Öster om järnvägen krävs investeringar för att bli av med olje- och elberoendet, liksom att uttjänta befintliga anläggningar byts ut. Totalt handlar det om investeringar för miljoner kronor. Ur artikel i TTELA (oberoende) Jönköpings län Här arbetar man hårt för miljön Rosenlunds Åkeri på Torsvik söder om Jönköping slog till med fyra certifieringar på ett bräde och dessutom deltar företaget i ett miljöprojekt om framtidens gasbilar. Vår miljöpolicy är stark och ska vara det även i framtiden, säger vd Jörgen Gustavsson. Rosenlunds Åkeri är ett av få åkerier i landet som deltar i ett nytt miljöprojekt och en fältstudie från Volvo som utrustat lastbilar med nya gasmotorer. Projektet heter BioDME och gasen DME framställs genom förgasning av biomassa. Bränslet är så kallad svartlut från ett pappersbruk i Norrland. Idag finns det fyra tankställen, varav ett finns på Rosenlund i Jönköping. Bränslet bedöms som giftfritt med låga avgasutsläpp. Ur artikel i Jönköpings-Posten (oberoende) Kalmar län Alsterbros elever fick miljöpris Eleverna i klass sju från Alsterbro sätter på sig hjälmar och oranga västar. Tillsammans ger de sig ut på en rundvandring i Moskogens kraftvärmeverk, en upplevelse som de vunnit då de uppfunnit miljövänlig biologisk blomnäring. Eleverna i klass sju i Alsterbro får gå rundvandringen på kraftvärmeverket efter att vunnit miljöpris i tävlingen Finn upp för sin uppfinning biologisk blomnäring. Mina föräldrar arbetar en del med trädgårdar och när jag var inne i affären tänkte jag att det är mycket kemiska ämnen i gödningsmedlen som finns i butikerna, säger Edvin Jonsson. Det är han och klasskamraten Herman Holgert som uppfann biologisk blomnäring. Jag tänkte att aska innehåller mycket näring som kalcium, magnesium, kalium och fosfor samtidigt som det är nedbrytbart, säger Edvin Jonsson. Och då kläcktes idén till askpellets som innebär att aska mals om till pellets och sedan stoppas ner i jorden. Ur artikel i Östran (s) Hallands län Pelletspanna får klartecken Pelletsanläggningen vid handelsträdgården i Frillesås centrum får klartecken. Miljödomstolen avvisar överklagandet från en granne. Frillesås handelsträdgård, belägen vid Göteborgsvägen mitt i tätortens centrum, vill bygga om sitt värmesystem och övergå till pellets i stället för olja. Men en granne överklagade bygglovet. Grannen menar att närmiljön kommer att försämras genom buller och försämrad utsikt, främst på grund av skorstenen. Handelsträdgården avvisar kritiken och konstaterar att skorstenen inte kan byggas på annat ställe enligt detaljplanen. Bullret bör minska eftersom det blir färre transporter med pellets än med olja. Och på den linjen gick miljödomstolen Ur artikel i Norra Halland

18 Förnybar energi i nya värmeverket Förberedande markundersökningar pågår och om ett par veckor börjar pålningsarbetet. Varberg Energi gör sin största satsning hittills och bygger en biobränsleanläggning (flis) i hamnen. Vi växlar från dyr naturgas med utsläpp av växthusgaser till billigare och förnybar energi, säger vd Carl-Arne Pedersen. Den nya fjärrvärmeanläggningen ska stå driftklar kring årsskifte 2012/2013. Den totala investeringen är på cirka 215 miljoner kronor (inklusive ackumulatortank och solcellskraftproduktion). Kapaciteten är på 2x10 megawatt och tryggar också leveranserna av värme när Södra Cell, Värö, får driftsstopp eller har svårigheter att leverera spillvärme. Hela byggnaden har formen av, och påminner om, ett skepp. Den kommer att byggas tre meter över havslinjen, ett mått som med nuvarande klimatberäkningar betyder att den kommer att stå på torra land även om havsnivån i framtiden höjs. Ur artikel i Hallands Nyheter (c) Torvtillstånd för ytterligare 25 år Biobränslejätten Neova kan fortsätta torvbrytningen mellan Munka Ljungby och Lärkeröd i ytterligare 25 år. Länsstyrelsen har förlängt tillståndet för Röglamossen och Ramnasjömossen till och med Det nya tillståndet från länsstyrelsen ser ut ungefär som bolaget hade begärt. Totalt handlar det om att få ta 1,6 miljoner kubikmeter torv med en högsta gräns på kubikmeter per år. Hur mycket det blir beror till stor del på vädret, och avsättningen för torv som bränsle. Totalt dominerande kund är Perstorp AB som eldar sin panncentral i Perstorp med torv från Munka Ljungby. Att det pågått torvbrytning i markerna under flera år är ett tungt skäl för fortsatt brytning. Området är sedan tidigare utdikat och kraftigt påverkat av människan. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavhängig) Bygget av värmeverket invigt med ett spadtag Varberg Energi gör sin största investering någonsin i det värmeverk som ska byggas vid återvinningscentralen på Östra Hamnvägen. På fredagen invigdes bygget med det traditionella första spadtaget. Värmeverkets huvudsakliga uppgift är att stötta fjärrvärmesystemet under kallare perioder, då spillvärmen från Södra inte räcker till. Enligt Varberg Energis ekonomiska kalkyl kommer det nya värmeverket innebära att kostnaderna för att stötta fjärrvärmesystemet minskar från cirka 20 miljoner kronor till 12 miljoner kronor. Skälet är att stöttningen i dag sker med dyr naturgas, medan det i fortsättningen ska ske med biobränsle i form av flis. Ur artikel i Hallands Nyheter (c) Skåne län Algerna kan vara framtidens energi Är alger lösningen på framtidens energiproblem? Ja, men bara en del av den. Åtminstone om man ska tro talarna under den internationella algkonferens som inleddes i Trelleborg i går. Alger kan ge både biogas och etanol. Men om det är lönsamt i förhållande till arbetet med att odla alger eller plocka upp alger ur havet är fortfarande till stor del ett frågetecken. Det vi vill göra härnäst är att titta på energibalansen. Vi har gjort uppskattningar och de visar att den i alla fall inte är negativ. Sedan måste vi även titta på det ur ekonomiskt perspektiv, sade Emma Risén, doktorand på KTH, och en av dagens föredragshållare. Hon har även gjort beräkningar av tillgången på fintrådiga rödalger längs Trelleborgs kust och vad de kan ge om man gör biogas av dem. Även i andra länder pågår projekt och studier liknande dem här i Trelleborg. Michele Stanley från Skottland presenterade ett omfattande projekt längs Skottlands västkust och Nordirland. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda (lib) En guld-klimp i miljöarbetet Hässleholm har minskat koldioxidutsläppen med 150 bensinbilar och sparat el motsvarande 40 eluppvärmda villor. Det omfattande miljöarbetet i Hässleholms kommun har gett resultat. Det visar en rapport till Naturvårdsverket med beräkningar gjorda efter slutrapporteringen av 2007 års klimatinvesteringsprogram Klimp. Koldioxidutsläppen har minskat med 450 ton per år, vilket motsvarar de genomsnittliga utsläppen från 150 bensinbilar. Dessutom har det uppnåtts en elbesparing på cirka MWh per år, vilket räcker till 40 eluppvärmda villor. Speciellt uppmärksammas två större insatser, biogasbussar i stadstrafiken samt ombyggnaden av Bergendahls kyl- och frysanläggning, som minskat elförbrukningen med MWh per år. Ur artikel i Kristianstads-Bladet (lib) Sysav bygger biogasanläggning i Malmö Sysavs styrelse har nu fattat beslut om att bygga en biogasanläggning på Spillepeng i Malmö. Kapaciteten för anläggningen, som beräknas stå klar 2014, beräknas bli ton varav ungefär hälften baseras på matavfallet som kommer att samlas in av Sysavs ägarkommuner. Resterande del i anläggningen blir livsmedelsavfall och gödsel. Ur artikel i Energinyheter.se