SOS Aktuellt har besökt gymnasieenheten Kämpen i Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOS Aktuellt har besökt gymnasieenheten Kämpen i Sverige."

Transkript

1 Samhälle och Socialt Utbu Tiningen som för en finlanssvenska hanikappaes talan och granskar et sociala utbuet ISSN X Prenumerera för 12 2/2012 Mars SOS Aktuellt har besökt gymnasieenheten Kämpen i Sverige. På en natursköna ön Biskops- Arnö har Kämpe en boeneenhet för tio elever. Richar Lant är verksamhetsansvarig för boenet. s Foto: Tom Sörhannus

2 sian 2 2/2012 2/2012 sian 3 Innehåll Aress: Apollogatan 15 A 7, Helsingfors Telefon: Ansvarig utgivare: Finlans Svenska hanikappförbun Ansvarig reaktör: Anna Calén Orförane för Finlans Svenska Hanikappförbun Reaktionschef: Daniela Anersson aniela.anersson@ kolumbus.fi Mearbetare Tom Sörhannus Christina Lång Thomas Rosenberg Helena Forsgår Malin Johansson Mari Pennanen Layout Erkki Tuomi / Neoesign Henna Salonen / Neoesign Tryckeri KSF Meia Ab ISSN X Artiklar, feeback, insänare aniela.anersson@kolumbus.fi Övrig e-post, vill u ha tiigare utgivna nummer? ulf.gustafsson@kolumbus.fi s.2 3 Fokus framtien! Anna Calén Finlan kallar! Daniela Anersson s.4 5 Nya steg på vägen mot helt tillgängliga taltiningar Mari Pennanen Servicestrukturreformen som en el av kommunreformen FSH och SAMS samarbetar igen s.6 7 Ålänsk ebatt om älrevår Helena Forsgår Att ringa 112 per sms är inte lätt Thomas Rosenberg s.8 9 Leijonaemot och Bamsegruppen kräver nytt barnsjukhus Christina Lång Stanarerna bra kvalitetsinstrument Christina Lång s Panikångest en varningssignal från kroppen Tom Sörhannus Jag å, vart ska jag ta vägen? Malin Johansson s En skola anpassa efter eleverna Tom Sörhannus NOTERAT: Militärläger me FDUV! NOTERAT: Worl Autism Awarness Day en 2 april s När man får göra själv minns man bättre! Sofia Stenlun NOTERAT: Starta en e-cirkel! NOTERAT: Kom me -projektet NOTERAT: Logotävling s.16 Hänelsekalenern 2012 Fokus framtien! Jag har vi ett flertal tillfällen i mitt liv fått et värefulla och förnuftiga livsrået som säger att et inte är möjligt att änra et som varit, framtien är istället en vi kan vara me och påverka. Det livsrået tycker jag beskriver ganska bra vårt aktuella utgångsläge, nu har vi inom e finlanssvenska hanikapporganisationerna chansen att se framåt och möjligheten att bestämma hur vi vill att vår framti ska se ut. Inom hanikappsektorn står vi nu inför utmaningar på flera plan, för att kunna anta essa intressanta, krävane utmaningar samt också nå resultat är samarbete et bästa verktyget. På nationell nivå väljer jag lyfta fram tre utmaningar, Finlan har ännu inte ratificerat konventionen om rättigheter för personer me funktionsnesättning. Noriska läner brister alltså ännu i mänskliga rättigheter. Här bör vi funera på vilket sätt vi är berea att samarbeta för att personer me funktionsnesättning ges rätt till full elaktighet och jämlikhet i samhället. För et anra står vi inför en kommunreform, här har vi nu som sakkunniga möjlighet men också skylighet att lyfta fram e aspekter som tryggar rättigheter för personer me funktionsnesättning. Här vill jag särskilt lyfta fram språkliga rättigheter. För et treje vill jag lyfta fram et stäniga och viktiga arbetet me tillämpning av lagstiftningen. Där har såväl jurister som organisationer och professionella inom social- och hälsovåren utmaningar så att et räcker och blir över. Här får vi inte glömma berening av ny lagstiftning. För oss på organisations- och förbunsnivå har vi utöver att vara me och påverka e aspekter jag nämne en viktig uppgift i att fånga upp och få folk engagerae i frågor som berör personer me funktionsnesättning. Vi står också i irekt kontakt me brukare, anhöriga och överlag e som berörs agligen av e här frågorna. Vi inom hanikapporganisationerna har många gemensamma frågor och utmaningar som enar oss är vi bör använa varanras resurser. Me en gemensamma målsättningen att tillvarata och trygga funktionshinraes intressen i Svenskfinlan har vi att arbeta me såväl utgåene från samhälls som inivinivå. Som ett positivt steg va gäller samarbetet kring frågor som berör funktionshinrae vill jag särskilt lyfta fram et samarbetsmöte Finlans Svenska Hanikappförbun och Samarbetsförbunet kring funktionshiner samlaes till i början av mars. Uner vårt möte fokuserae vi till stor el på et tema som jag lyft fram hittills, et vill säga vären och målsättningar som förenar oss. Vårt gemensamma arbete grunar sig på att vi företräer människor me olika funktionsnesättningar. Att bevaka frågor som berör funktionshinrae i Svenskfinlan är ett gemensamt arbetsfält för oss. Som ett konkret och första steg till ökat samarbete inbjös Finlans Svenska Hanikappförbun att meverka i projektet minoriteter inom minoriteten. Projektets målsättning är att skapa ett nätverk som fångar upp svenskspråkiga personer och grupper inom et brea fältet av olika funktionsnesättningar. En viktig målgrupp är blan annat stora och tvåspråkiga hanikapporganisationer vilkas melemsservice på svenska i praktiken är bristfällig. För att återknyta till et som jag inlee me i början klarar vi inte ensamma att möta e utmaningar samhällsutvecklingen för me sig, men tillsammans är vi starka. Jag är nu oerhört tagga över att skapa nya förutsättningar för ökat samarbete inom hanikappfältet i Svenskfinlan, nu ser vi framåt! Är ni me? Anna Calén Orförane Finlans Svenska Hanikappförbun Vill u annonsera i SOS Aktuellt? Priser 2012 Helsiesannons: 600 euro Halvsia: 300 euro ¼ sia: 150 euro Vill u ha annons i annat format? Tag kontakt så anpassar vi priset till in annonsstorlek! Meie-kort finns på Kontakta: Annonsansvarig: Daniela Anersson, , aniela.anersson@kolumbus.fi Utgivning och prenumerationer 2012 SOS Aktuellt utkommer 6 gånger år Nr 3 utkommer vecka 20. Dealine för material en 8 maj. Nr 4 utkommer vecka 34. Dealine för material en 14 augusti. Nr 5 utkommer vecka 41. Dealine för material en 2 oktober. Nr 6 utkommer vecka 49. Dealine för material en 27 november. Fortlöpane årsprenumeration för papperstiningen: 12 euro. Tisbestäm årsprenumeration: 14 euro. Lösnummer: 3,50 styck. Vi lösnummersbeställning fakturerar vi 1,50 euro i hanteringsavgift. Utrikesporto: 5 eur (Europa), 10 eur (Övriga värlen). Tillgängligt format för synskaae (rtf-format, tiningen kommer i e-posten) kostar enast 7 euro/år. 1. Beställ via internet. Fyll i prenumerationsblanketten på eller e-posta pren@sosaktuellt.fi 2. Eller ring , eller Hanikappförbunet Finlan kallar! Vi går mot vår minsann! Efter att ha spenerat vintern i torra Mellanöstern så ser jag verkligen fram emot en vår i vårt vackra lan me tusen sjöar. Det är ags att ta farväl av palmerna, öknen och sanstormarna för enna gång och blicka mot tinane apriljorar och lövsprickning. Förhoppningsvis finns et ännu kvar någon hög me snö i Västnylan å vi anläner i april. Jag har sagt et förr och konstaterar et igen; En sak som jag fascinerats av här i et rika emiratet Dubai är viljan att stöa olika välgörenhetsevenemang och e enorma krafter som får i gång ylika kampajer. Kanske orsaken är att et finns för många sysslolösa expathemmafruar eller helt enkelt för många rika shejker eller ytterst goa muslimer. Hur som helst så är resultatet förbluffane. Gång på gång har jag överväligats av till exempel va som är på gång på Dubai Autism Center. Uner et senaste halvåret har centret haft besök av båe Real Mari fotbollsspelaren Cristiano Ronalo och proffsboxarna Bob Sapp alias The Beast och Eisa Al Dah alias The Warrior. Autismcentrets elever var naturligtvis el och lågor, likaså e celebra gästerna och alla meier var givetvis på plats. För samma center arrangeraes en spektakulär galamiag och auktion i februari. Arrangör var Dubais mest exklusiva privata klubb, Worl Trae Club Dubai. På auktionen auktioneraes ut rariteter, antikviteter, konst och smycken för flera miljoner är intäkterna givetvis gick till centret. Det behöver inte allti vara stort och påkostat heller, man kan också göra som shoppingcentret Mercato som ornae en kakauktion är alla intäkter gick till Autismcentret. I november ornaes en internationell autismkonferens uner besky av HH Shejk Haman Bin Mohamma bin Rashi Al Maktoum, som blan annat är kronprins av Dubai och till på köpet orförane för Dubai Autism Centre. Konferensen krönte Autismcentrets tioårsjubileum. Shejk Haman är en snärttig kille på knappa 30 år som hoppar fallskärm, rier långistanslopp och rar igång välgörenhetsprojekt tillsammans me pappa Shejk Mohamme. De föregår me gott exempel och folket följer. Jag önskar att inflytelserika personer i vårt lan gjore etsamma. Snart ses vi! Ha et gott tills ess! Daniela Anersson Reaktionschef

3 sian 4 2/2012 2/2012 sian 5 Text & bil: Mari Pennanen Pratsam Mobile är aningen större än en mobiltelefon. Mobilen har tyliga taktila tangenter, en är lätt att greppa och ytan är sträv så att en hålls bra i hanen. Den har ingen skärm utan gränssnittet är röstbaserat.a Servicestrukturreformen som en el av kommunreformen Statsminister Katainens regering bereer för tillfället en kommunreform. I februari och mars besökte regeringen 18 orter för att ta rea på kommunernas åsikter om e bästa lösningarna för en egna regionen. Resultatet ska presenteras i maj och utreningen förklaras så här på Social- och hälsovårsministeriet. Nya steg på vägen mot helt tillgängliga taltiningar I samban me att Huvustasregionens taltiningsförening firae att Hufvustasblaet utkommit som taltining i trettio år lanseraes Pratsam Mobile. Me utgångspunkt i evisen att alla har rätt till lika service i vårt samhälle har en mobil spelare för talpublikationer utvecklats. Det här är något konkret och mycket mer än vackra tal och teorier, sae Lars Heman, tiigare chefreaktör för Österbottens tining och en av bakgrunskrafterna som startae Pratsam-utvecklingen, när Pratsam Mobile lanseraes. Han konstaterae att et inte finns någon normmänniska som samhället är byggt för: alla är skapae jämställa och ska ha samma förutsättningar att klara sig. Lars Heman poängterae att arbetet me taltiningar irekt berör et här alla har lika rätt till information. Norra Österbottens Svenska Synskaae r.f. (NÖSS) har i samarbete me Pratsam Ab utvecklat en mobil spelare för talpublikationer. Pratsam Mobile kan spela upp taltiningar, talböcker och anra talpublikationer över mobila nätverk, vilket ger synskaae större frihet och rörlighet. Tiigare har synskaae enbart haft tillgång till stora spelare av borsmoell, som krävt tillgång till eluttag och en fast internetanslutning. Anra alternativ har varit små spelare me minneskort, som har varit krångliga att hantera för en person utan atorvana. Samuel och Pratsam Mobile gläer synskaae Meelålern för synskaae i Finlan är 78 år och et kräver att information kan göras tillgänglig på ett enkelt sätt, vilket Pratsam-projekten tiigare har åstakommit me borsmoellen Pratsam Box. Me en nya spelaren Pratsam Mobile är essa begränsningar inte längre ett hiner eftersom en likt en mobiltelefon har ett laningsbart batteri och kan kontakta mobila nätverk för överföring av information. Prenumeranten är alltså inte längre beroene av en ADSL-uppkoppling och ett eluttag. NÖSS har uner närmare tio års ti rivit flera omfattane tekniska utvecklingsprojekt för att göra information tillgänglig för synskaae me systemet Pratsam. Utvecklingen har i huvusak finansierats av Penningautomatföreningen RAY. Min högsta önskan äna från början har varit att jag ska kunna läsa et jag själv vill i tiningen och inte et som någon annan valt ur tiningen, och att jag ska kunna ta me mig min tining, sae Ann-Britt Mattbäck, orförane i NÖSS. Me en nya Pratsam Mobile och me talsyntesen Samuel börjar etta nu vara inom räckhåll. Vänlig och lågmäl Samuel är namnet på en finlanssvenska talsyntes som utvecklats av NÖSS i samarbete me tillverkaren Acapela Karl-Oskar Skogster, Cecilia Weckman, Matthias Jakobsson och Sune Hulin från Förbunet Finlans Svenska Synskaae eltog i jubileet. Ann-Britt Mattbäck från Norra Österbottens Synskaae gratulerae Huvustasregionens Taltiningsförening via orförane Hans Åhman och glae sig över hur tekniken gått framåt. "Det här är något konkret och mycket mer än vackra tal och teorier." Group i Sverige. Samuel kan använas till många olika änamål, men en främsta målsättningen är att kunna proucera taltiningar är allt material finns tillängligt för synskaae prenumeranter så att e själva kan välja va e läser. Processen är ännu inte klar, eftersom et hanlar om många steg för att et ska fungera. Först ska texten extraheras ur reaktionssystemet, ett manuskript ska skapas, så ska texten konverteras till tal och utmaningen är att få bort allt manuellt arbete för att et på riktigt ska bli kostnaseffektivt och samtiigt vara en process som är tillräckligt bra för att tillfresställa prenumeranterna. Samuel låter vänlig och lågmäl och vi tycker att han är trevlig, sae Ann-Britt Mattbäck. Hon passae också på att tacka alla finansiärer. Rösten Samuel utvecklas kontinuerligt, blan annat gäller et att utöka Samuels orförrå me nya or, namn och anra or som figurerar i agspressen. HTF firae 30 år Hufvustasblaet har utkommit som taltining i trettio år. Först sköttes utgivningen av Förbunet Finlans Svenska Synskaae, men sean år 2001 har taltiningen getts ut av Huvustasregionens taltiningsförening. Hans Åhman har varit orförane äna sean ess. Uner jubileet berättae han att samarbetet me Hufvustasblaet fungerat bra. När man av ekonomiska orsaker funerae på att ersätta e professionella inläsarna me frivilliga inläsare fick man från tiningens sia veta att någon försämring av kvaliteten vill Hbl inte gå me på. Den nya tekniken ger oss möjlighet att nå alla me et vi proucerar på Mannerheimvägen 18, sae Hufvus tasblaets chefreaktör Jens Berg. Vi vill vara nära och relevanta och et är en rättvise- och jämlikhetsfråga et hanlar om. Jag är mycket tacksam och gla över et arbete ni utför, hälsae Jens Berg. Taltiningen utkommer sean år 2005 via PratSamsystemet och i agarna kommer e första exemplaren av Pratsam Mobile att elas ut till prenumeranter. Inom social- och hälsovårens servicestrukturreform inles ett eget fortsatt arbete är man utreer servicestrukturen me utgångspunkt från e nya primärkommuner som skapas. En kommun ska ha tillräckliga resurser och kunnane att styra, lea och utveckla servicesystemet som en klientcentrera helhet. Utgångspunkten för bereningen är noteringarna i regeringsprogrammet. Ett alternativ till en stark kommun som klarar av att orna och finansiera social- och hälsovåren är ett unantagsförfarane är kommuner vi behov kan bila social- och hälsovårsområen. För kommunernas och social- och hälsovårsområenas gemensamma uppgifter som centraliseras finns et fem specialupptagningsområen. Regeringen rar upp riktlinjerna för et fortsatta arbetet me kommun- och servicestrukturreformen efter att ha hört kommunerna och efter utreningarna. Avsikten är att utarbeta en strukturlag för kommunerna som ersätter ramlagen, som är i kraft. För genomföranet av servicestrukturreformen stiftas en lag om organisation, finansiering, utveckling och tillsyn av social- och hälsovåren (en så kallae organisationslagen). Finansieringssystemet för tjänster reformeras Enligt regeringsprogrammet reformeras även statsanelssystemet så att et blir enklare och uppmuntrar social- och hälsovårens effekter. Man vill minska problem me systemet me finansiering genom flera kanaler. Kommunala hälsovårstjänster och sjukförsäkringssystemet samornas bättre för att e totala kostnaerna ska kunna hanteras bättre. Frågan utres i en arbetsgrupp, vars arbete blir färigt i maj. Varför behövs reformer? Kommunerna är en förvaltningsstruktur, som en gång i tien inrättaes för vissa uppgifter. Små kommuner och sjukvårsistrikt har nu svårigheter me att klara av essa uppgifter. Skillnaerna i hälsa inom befolkningen har ökat. Tillgången till och kvaliteten i tjänsterna varierar mellan kommunerna; jämlikhet förverkligas inte. Svårigheterna me att finansiera tjänsterna bara ökar när befolkningen ålras och antalet personer i arbetsför åler minskar. Va innebär ansvar för ornanet av och prouktion av tjänster? Kommunen eller en annan aktör ansvarar för att invånarna får e tjänster e behöver, av hög kvalitet och lika bra för alla. Kommunen eller aktören ansvarar även för finansiering och för att tjänsterna prouceras på ett kostnaseffektivt sätt. Tillhanahållaren kan ha flera proucenter som erbjuer tjänster till kommuninvånarna. Proucenterna kan vara kommunala eller privata företag. Tillhanahållaren samarbetar också me meborgarorganisationer, som genom sin egen verksamhet stöer socialoch hälsovårstjänster. Närtjänster för kommuninvånarna ska prouceras lokalt. Me närtjänster avses tjänster som behövs agligen. Exempel på såana är hälsostationer, hemvår för älre, agvår. FSH och SAMS samarbetar igen Efter Anna Caléns initiativ och inbjuan träffaes FSH och SAMSstyrelserna gemensamt me ett försök att lägga et som varit bakom sig och istället funera på hur e kan börja samarbeta. Styrelserna för Samarbetsförbunet kring funktionshiner (SAMS) och Finlans Svenska Hanikappförbun (FSH) har tillsammans iskuterat ett utvigat samarbete. Som ett första steg inbjös Hanikappförbunet att meverka i et brett upplaga projektet Minoriteter inom minoriteten. Projektets målsättning är att skapa ett nätverk som fångar upp svenskspråkiga personer och grupper inom hela et via fältet av olika funktionsnesättningar. Målsättningen är att nätverket skall bli fungerane och beståene också efter et att projektet avslutats efter en 3 års perio. En viktig målgrupp är blan annat e stora och i princip tvåspråkiga hanikapporganisationerna vilkas svenska melemsservice i praktiken kan vara ganska bristfällig. SAMS utser vi nästa styrelsemöte en styrgrupp för projektet. I styrgruppen kommer FSH att representeras av sin orförane Anna Calén.

4 sian 6 Text och foto: Helena Forsgår 2/2012 Leif Jansson, melem i styrelsen för Finlans seniorrörelse, fyller snart 70 år. Han och frun bor i ett vackert trähus från 1892 i Mariehamn. Han säger som många anra: - Jag vill gärna stanna hemma så länge et går men på sikt kanske vissa föränringar krävs i huset. Till exempel en ramp i stället för en trappa på utsian och en automatisk örröppnare. lekmännen. ÖSTNYLAND. Helene Liljeström lyckaes inte förnya sitt manat i en evangelisk-lutherska kyrkans högsta beslutane organ. 2/2012 sian 7 Två österbottniska pastorer tog för e kommane fyra åren prästmanaten platserna genom Bo-Göran Åstran Text: Thomas Rosenberg och Max-Olav Lassila. Också blan lekmännen återtog en evangeliska väckelserörelsernas långvariga representant Göran Stenlun sin plats. De övriga lekmannaombuen från Borgå stift är förvaltningsläkare Åsa A. Westerlun från Pojo, Kyrkpressens pensionerae chefreaktören Att ringa 112 per sms Stig Kankkonen är inte lätt från Esbo och lanshöving Peter Linbäck från Ålan. Vi valet till stiftsfullmäktige kom nya östnylänningar in. Som prästombu vales Kyrkohere Helene Liljeström föll ur kyrkomötet för en kommane fyraårsperioen. Foto: Maarit Lehto vales blan anra Nina Björkman-Nysten från Pernå och Ingolf Linén från Borgå in. Valet var i alla fall inte slutgiltigt ännu i går kväll, eftersom rösterna från Ålan inte hae kommit till omkapitlet på grun av inställa flyg. Stiftsfullmäktige har sammanlagt 21 melemmar, 14 lekmän och sju präster och gokänner stiftets verksamhetsplan och buget. Av lek- männen bör en representera Ålan. Valen förrättaes av församlingsråens förtroenevala och av prästerna prosterivis. Stiftsfge Preliminärt valresultat: Präster: tf kaplan Stina Lingår, Borgå (ny), kyrkohere Johan Westerlun, Raseborg, kyrkohere Peter Kankkonen, Karleby (ny), församlingspastor Malena Björkgren, Åbo E m te H le to E lo äm u o lu k (n H o n n Ålänsk ebatt om älrevår Det går inte att spara på hemtjänst och hemsjukvår Utmaningarna inom älrevåren är många och et mesta kan förbättras. En älreomsorgslag behövs liksom en älreombusman. Det konstaterar Leif Jansson efter en ebatt på Ålan, är han var moerator. Debatten ornaes av lanskapsregeringen och förtroenerået, ett opolitiskt organ som tillsätts av lanskapet som stö för patientoch klientombusmannen. Leif Jansson är orförane för förtroenerået. Han sitter också i styrelsen för Finlans seniorrörelse. Jansson gick i pension för sex år sean. I arbetslivet var han verksamhetsleare för Röa Kors-istriktet på Ålan i fjorton år och före et socialchef vi Mariehamns sta. Seniorrörelsen har nyligen gett ut boken Älre i ag är blan annat 112 personer skriver om sina erfarenheter av älrevåren. Det är inga smickrane åsikter. Missnöjet är stort och förtroenet för politiker är väligt lågt, konstaterar Leif Jansson. Låg status Listan me missnöjespunkter är lång. De älre klagar på inställningen hos personalen och en korta ti e anställa har hos varje klient. En el får knappt gå ut, iblan inte ens klä på sig. Det går för lång ti mellan målen och byten av blöjor. Övermeicineringen av psykofarmaka är hög lugna och nerogae älre är lättare att våra. I boken konstateras också att e ålringar som har aktiva anhöriga i närheten får bättre vår. Eller me anra or en som är ensam kan ligga riktigt illa till. Lägg essutom till att arbetet inom älrevåren har låg status, et är svårt att rekrytera motivera personal. Det råer även brist på geriatriker i Finlan, säger Leif Jansson. Fråga om prioritering Samma mantra upprepas hela tien allt fler blir allt älre och essutom multisjuka. Var ska pengarna tas för att inte bara förbättra utan även bygga ut våren? Det hanlar om att prioritera. Ålans lanskapsregering beviljae nyligen över hunratusen euro i birag till en kommane curlinghall. Hur många spelar curling på Ålan sju, åtta? Man får mycket vår för e pengarna. Och behöver vi en tunnel till Föglö och anra vägsatsningar? Men älrevår är ingen het valfråga och politikerna tycks glömma bort att även e blir älre, säger Leif Jansson. En skil älreomsorgslag har efterlysts länge, essutom bore tillsynsmynigheterna ha mer resurser. I ag har vi en älrevår vi har. Ingen kontinuerlig granskning sker att en uppfyller en viss stanar. Det bore också bli följverkningar om våren inte uppfyller en viss nivå. Längre hemma Mariehamns sta har nyligen byggt ut sin älreomsorg. Trobergshemmet har vuxit rejält i sitt kvarter i centrum och har i ag 66 platser i sitt nybygge för personer som behöver institutionsvår ygnet runt. I övrigt finns platser på olika hem för personer som inte kräver vår ygnet runt utan klarar sig me exempelvis regelbunna besök av hemtjänsten och/eller hemsjukvåren. Strategin för framtien är att så många älre som möjligt ska stanna hemma så länge som möjligt. Det sägs också att e flesta älre vill bo hemma. Det kan vara traumatiskt att flytta till ett hem eller en institution. Hur hemlikt et än är så är et änå inte hemma. Men et finns en annan sia av myntet. Det kan finnas en risk att man pinar älre att stanna hemma väl länge för att et blir billigare för samhället. Många anhöriga vill också gärna att e älre tas in på ett hem av något slag eller en institution, et känns helt enkelt tryggare för em, säger Leif Jansson. Listan me missnöjespunkter är lång. Går inte att spara Ekvationen är enkel. Om fler ska kunna stanna hemma behövs mer hjälp hemma båe av socialtjänsten och sjukvåren. Nej, et går inte att spara på hemvåren, å ökar trycket på institutionsplatserna. Det är också viktigt att et finns birag för älre för att bygga om exempelvis barum och trappor i en egna bostaen, säger Jansson. En fälla för älre i Mariehamn är e lägenhetshus som bygges på och talen, blan em flera hus av staens eget bolag Marsta. Man ville inte kosta på husen för mycket och bygge em utan hiss. Älre som i ag bor på treje våningen måste kanske flytta just för att huset saknar hiss i övrigt kune e bo kvar. En el av husen har försetts me hiss i efterhan men et kostar pengar. Det är svårt att få in meel via höja hyror. De som bor på första våningen vill inte vara me och betala för en hiss som e inte använer, säger Leif Jansson. Det skall bli lättare för teckenspråkiga att kontakta nönumret 112 men först år Det var kontentan av et besök en elegation från De finlanssvenska teckenspråkiga rf nyligen gjore på Inrikesministeriet, på inbjuan av inrikesministerns specialmearbetare Niklas Anersson. Bakgrunen till besöket låg i ett pressmeelane som föreningen hae publicerat, bl.a. i form av insänare i flera tiningar, inför en nationella 112-nönummeragen i februari. I et fäste man uppmärksamheten vi en ohållbara situation öva befinner sig i, eftersom en nuvarane sms-nötjänstservicen är alleles för komplicera och tisöane. Att ringa till et vanliga nönumret går ju inte om man är öv. För e teckenspråkigas behov har Nöcentralsverket i stället utarbetat ett system me nö-sms, i form av ett speciellt nummer man kan ringa till. Men att kommunicera per sms är tisöane och besvärligt eftersom nöcentralen allti ställer flera följfrågor, och varje ny fråga tar lång ti att besvara. Statistik från Sverige visar t.ex. att nö-sms tar i genomsnitt 17 minuter, mot tre minuter för vanliga nösamtal. Och et är på tok för länge. Dessutom är systemet otympligt genom att varje regional nöcentral har ett eget nummer. Det ställer en teckenspråkiga inför en omöjlig situation så fort han eller hon är på annan ort, t.ex. på grun av resa. Besök på ministeriet Föreningen inbjös alltså till ministeriet för ett samtal me inrikesminister Päivi Räsänens specialmearbetare Niklas Anersson. Från föreningens sia eltog förutom orförane Håkan Westerholm även Johan Herén och Patrick Wiche, som båa jobbar me Signwebb, ett RAY-finansierat projekt me syfte att utveckla olika webbaserae tjänster. De tre förevisae för Anersson en biltelefonteknik som gör et betyligt lättare att kommunicera me nöcentralerna. Håkan Westerholm fungerar som bäst själv som testpilot för ett biltelefonsystem för istanstolkning i samarbete me Folkpensionanstalten. Men ett problem är tillsviare att tekniken kräver snabba ataförbinelser. Har man som Westerholm en relativt långsam uppkoppling hakar kommunikationen lätt upp sig. DEBATT Nö-SMS i samban me nöcentralreformen Onöigt me förunran och förklaringar angåene finlanssvenskarnas röstning visavi Haavisto/Niinistö (Bbl, 11.2). En enkät i ett fluktuerane opinionsärene, som för att vinna ti i praktiken riktar sig främst till 1) nätanvänare, 2) folk uner 70 och 3) bara till en pikuliten bråkel av en folkgrupp, är inte orentligt förankra i verkligheten. Därme utelämnas en växane el av befolkningen som alla parti- Me n tekniken er friar till för att e är trogna röstare, speciellt i ett pre- går snabbt framåt. Flera läner, sientval, vs. äriblan 70, 80 och Sverige, 90+, och etta i tier när eltar t.ex. nu grannlanet i europeiska just introucerat tanken på en höjning av Reach 112-projektet pensionsålern om hur ny till 75. teknik skall Ser i ÖN (14.2) att learen hjälpa funktionshinrae också tar upp enkäten, och att kommunicera i nösituationer. men ovanståene hae jag Men inte elvis berör samma frågor, hunnit knacka ner för några Finlan, som på en punkten klart släpar efter. Webbenkäter bör tas me en nypa salt agar sean som en spontan reaktion. Det att många över 70 inte Två timmars väntan Niklas Anersson kune inte utlova några snabba förbättringar, men tröstae me att problemet blir löst i samban me att ett helt nytt nöcentralsystem tas i bruk år Detsamma konstaterar Nöcentralsverket i sitt skriftliga svar till föreningen, aterat Enligt et är et inte helhetsekonomiskt förnuftigt att investera i ett nytt nö-sms-system (till kostnaer av c ) eftersom et nuvarane nöcentralsystemet skall läggas ner om några år. Det nya systemet skall enligt planerna ge möjligheter också till biltelefoni. Men som sagt, först från Tills ess får teckenspråkiga nöja sig me en nuvarane otryggheten. Håkan Westerholm kune t.ex. ge ett konkret exempel på hur illa et kan gå: i samban me ett besök nära Jyväskylä råkae en arbetskamrat hugga sig i benet me en yxa. En ambulans tillkallaes, men Westerholm hae enast nönumret till Borgå i sin mobil. Där lyckaes man efter många svårigheter kontakta rätt nöcentral och ambulansen kom till slut två timmar senare. Såana väntetier är givetvis oacceptabla. Därför tvingas en teckenspråkiga gå till någon granne för att få hjälp, som Håkan Westerholm uttrycker et å jag ringer upp för att fråga hur besöket på Inrikesministeriet avlöpte. Men han var änå gla över att man på ministeriet visae förståelse för e övas situation. Det går trots allt framåt, låt vara alleles för långsamt. 112-agens agena är att aktualisera nönumret på olika sätt. Me tanke på et är et bra att orföranen för Finlanssvenska teckenspråkiga rf, Håkan Westerholm (Bbl 10.2), lyfter upp behovet av ett allmänt nönummer som fungerar också för personer som använer sig av teckenspråk. Båe Kuuloliitto och Kuurojen liitto har visat på samma behov. I agsläge finns et en möjlighet att alarmera nöcentralen me textmeelane. Den tjänsten är enbart avse för hanikappae och ärför är inte sms-nönumren offentliga. Nöcentralernas textmeelanenummer får man till förfogane genom e olika organisationerna som verkar för hanikappaes intressen. Som Westerholm skriver, är essa nönummer nöcentralspecifika. Det i sin tur beror på et nuvarane nöcentralsystemet som är förålrat och skall förnyas. I samban me nöcentralreformen som pågår som bäst, förnyas et atasystem som nöcentralerna använer sig av. I et nya systemet ska et gå att säna sms till et allmänna nönumret. Det nya systemet förväntas vara klart att tas i bruk från och me Westerholm lyfter också upp frågan om nöcentralernas svenska service. Också et ska ytterligare förbättras i reformen, eftersom nöcentralerna i framtien är sammanlänkae i ett nätverk, betyer et att et kan garanteras svensk betjäning ygnet runt i hela lanet. Arrangörerna för 112-agen välkomnar e Finlanssvenska teckenspråkiga att elta i evenemangsarrangemangen nästa år. Jag kommer personligen att bjua in e Finlanssvenska teckenspråkigas orförane till inrikesministeriet för att iskutera e specifika synpunkter e Finlanssvenska teckenspråkiga har på hanikappaes trygghet i samhället. Niklas Anersson Specialmearbetare för inrikesminister Räsänen (KD) behärskar atorvärlen beror blan annat på att e inte hann lära sig en i arbetslivet innan e tvingaes ut just ur arbetslivet, inte på att e skulle sakna rättslig eller annan hanlingsförmåga. Men misstaget att ge webben en annan och mera omfattane innebör än en förtjänar är ju blan e vanligaste i agens värl. Ove Paul Helsingfors TEXTMEDDELANDEN Då barnet inte får spela Här är en annan mamma som upplevt samma som en lesna mamman Mången gång har man suttit blan publiken me tårarna i ögonen och sett på sitt barn som bara måste sitta på bänken. Änå vetane att barnet älskar att spela. När barnet själv unrar när han ska få komma på plan, blir tränarens svar: höh älä nyt viitsi Lyckligtvis är barnet fött me en stark självkänsla som inte krossaes av etta. En annan lesen mamma Vill cheferna frysa? Tack Abipappa för att u reagerar! Räcker pengarna bara till våra chefers löner och inte till att hålla värme i våra fastigheter? Ta ansvar! Vill ni sitta och jobba i 14 graer? Blivane abimamma Säg in åsikt mobilt. Numret är Skriv bbl ebatt i början av meelanet, ett mellanslag och ärefter själva meelanet, som får vara 320 tecken långt utan inleningen. Det kostar 95 cent per me elane. S h H fl B lo R g n fl D b n st 18 D O at ri ta R st re b h ta

5 sian 8 2/2012 2/2012 sian 9 Reportage Text: Christina Lång Bil: Ur Monica Björkell-Ruhls album. Leijonaemot och Bamsegruppen kräver nytt barnsjukhus MUSEUM ELLER SJUKHUS? Guggenheim. Jussi Pajunen och alla anra guggisar, besök Barnklinikens jour fyra gånger och checka in på infektionsavelningen me era sjuka barn tre ygn, allt etta på en vecka, och funera sean på va som bör prioriteras: ett lyxigt konstmuseum eller ett högkvalitetssjukhus? Monica Björkell-Ruhl, Helsingfors Insänare i Hbl Barnkliniken i Helsingfors sköter barn som behöver specialistvår. De kommer från hela Finlan. Sjukhuset bygges uner anra värlskriget och är nu neslitet och enligt agens krav mycket opraktiskt. På sommaren är et tivis oliligt hett och på vintern rar et från fönstren. Då sjukhuset bygges hae man inte en utrustning som numera använs. På en tien var et inte tänkt att förälrarna skulle elta i våren som stö åt barnpatienterna. Iag är et nästan en förutsättning att förälrarna är me i våren, för barnet tillfrisknar snabbare, säger Monica Björkell- Ruhl, som är mamma till fyraåriga Mika. Hon vet va hon talar om för hennes son är stamkun på Här mellan sängen och ytterväggen sov Monica Björkell-Ruhl. Barnkliniken. Cirka en gång i veckan är han är för unersökning eller behanling. Hon har sparat sjukhusbanen e är många fler än tjugo. Dem får sonen e gånger han är inne på sjukhuset över natten. Iblan har sjukhusvistelsen blivit två veckor lång. Då behövs et en person som förstår Mika och fungerar som ett kommunikationsrör mellan honom och personalen. Hon visar foton på en plats är hon placerar marassen på golvet mellan ytterväggen och sonens säng. Den ryms, men et är trångt. Och ragigt från fönstret fast marassen ligger intill värmebatteriet. Helst skulle hon ha en riktig säng att sova i och kunna vila på agen. För att få in behövlig apparatur måste man flytta på sjukhussängen. Eftersom et är ett gammalt hus är et svårt att hålla rent och en gång rabbaes Monica av norovirus. Det är viktigt att patienterna tas väl om han. Barnkliniken är också arbetsplats för väligt många personer. Det är en hälsorisk att vistas i trånga utrymmen me ålig inneluft. Bamsegruppen Björkell-Ruhl är initiativtagare till Bamsegruppen rf, en stögrupp för förälrar till barn me specialbehov. Tillsammans me motsvarane finska förälragrupp Leijonaemot har Bamsegruppen författat en aress och samlat namn för ett nytt högklassigt barnsjukhus personer har skrivit på aressen. Det kune ha varit ännu flera för Barnkliniken betjänar hela Finlan. Därför bore också hela lanet elta i finansieringen och inte enbart HNS, tycker Björkell-Ruhl. Alla barnfamiljer bore aktivera sig för man vet alrig när man är i behov av Barnklinikens tjänster. I aressen påtalas olägenheterna me ett gammalt och trångt hus. Förälrar till långtissjuka och hanikappae vill ha ett nytt och rent sjukhus är sjukhusbakterier inte sprier sig från en avelning till en annan. Avelningar ska inte vara stänga på grun av infektionsrisk. De anser att man inte kan lösa utrymmesbristen enbart me renovering. I ett nytt hus skulle säkerhetsföreskrifterna bättre kunna följas, blan annat vi bran. Önskemål och löften Förälrarna önskar få ett sjukhus som är patient- och familjevänligt är förälrarna kan vara nära sina barn och är patienten är heersgäst. Man vill ha ett sjukhus utan trösklar är et är lätt att röra sig också me rullstol och är örrarna öppnar sig automatiskt. Helst skall varje barn ha eget rum me WC. Familjerna vill ha ett sjukhus för barn och ungomar som ligger nära goa kommunikationer och är man kan parkera sin bil utan problem. Kostnaerna för ett nytt sjukhus motsvarar några tiotals kilometer motorväg. Summan är liten i jämförelse me små barns hälsa. Detta är en fråga om människoväre och hänger enbart på viljan. Stö för sitt arbete har förälrarna fått av riksagsleamoten Sari Sarkomaa som inbjö förälrar från e aktiva föreningarna bakom aressen till ett informations- och iskussionstillfälle i Riksagshuset i november Det är viktigt att förälrar me egna erfarenheter är me och påtalar behovet. Löfte om en arbetsgrupp gavs också. Själva aressen överlämnaes i ecember 2011 till minister Maria Guzenina-Richarson. Initiativtagarna hoppas att beslutsfattarna tar sitt ansvar och beslutar att snabbt bygga ett nytt och funktionellt barnsjukhus. Stanarerna bra kvalitetsinstrument Stanarerna för barnsjukom fick sin början i en första europeiska Barn på Sjukhus konferensen i maj 1988 i Leien. EACHs, European Association for Chilren in Hospital, melemsorganisationer hae som mål att integrera stanarerna i lagstiftningen, rekommenationerna och anvisningarna i alla e europeiska länerna. Fjorton läner har gokänt stanarerna. Finlan är ett av em. Text&bil: Christina Lång Avelningsskötare Annika von Schantz på Barn kliniken reogör varför et behövs stanarer. De består av tio grun satser som bygger på FN:s Barn konvention. I em betonas emotionella och utvecklingsrelaterae behov hos barn som våras på sjukhus. De noriska stanarerna för barnsjukhus utarbetaes samnoriskt utgåene från artiklarna. Hon konstaterar ock att normerna inte uppfylls till fullo på någon punkt: 1. för att en öppna våren inte fungerar på grun av bristen på hemsjukhus för barn. 2. förälrarnas närvaro är inte heltäckane å utrymmena är minimala. Man sover till exempel inte bra på golvet. 3. att förälrarna kan vistas utan extra kostnaer går inte att förverkliga i praktiken. I Ronal Mc Donal-huset ryms fjorton familjer. Det räcker inte till för alla behövane och många förälrar är tvungna att övernatta på yra hotell. Problemet förorsakar geografisk orättvisa. 4. trots att man jobbar mycket me informationen räcker inte två översättare till på HNS. De arbetar mest på finska, svenska och engelska mean man i agens läge räknar me ett behov på språk. Det är svårt att få tag i tillräckligt många tolkar. 5. i gemensamma beslut kan et vara fråga om svåra avgöranen. Man måste lyssna på barnet. von Schantz uppmanar familjerna att våga fråga och vara kritiska. 6. utrymmena är för små för att alla barn ska kunna bo me jämnåriga. Iblan måste en sjuttonåring placeras i samma rum som en ettåring och flickor och pojkar ihop. Någon gång måste barn också inkvarteras på avelningen för vuxna. Barnkliniken i Helsingfors. 7. skolunervisningen fungerar rätt bra. 8. personalen är kvalificera. Rekryteringen går bra tack vare att Barnkliniken är en eftertrakta arbetsplats. 9. kontinuiteten är också go. Man har en helhetssyn som beaktar hela inivien och inte bara en sjuka kroppselen. Överflyttningen till vuxensian går vanligen också smärtfritt. 10. integriteten störs av utrymmesbristen för att et inte finns rum för enskila samtal. Personalen bore hanlea barnen om meicinerna för att e ska förstå varför e behövs och va som häner om e slutar ta em. Sjukomen och meicinen är en naturlig el av barnets livsberättelse. Vi ska stöa et friska barnet, men et har rätt att veta sin egen historia, säger von Schantz. Man frågae en tioårig pojke som fått en ny njure när han var ett år, varför han kommer till Barnkliniken. Han svarae att man tar bloprov och så går jag ut me familjen och gör något roligt. Vi bore försäkra oss om att han känner till en riktiga orsaken till sjukhusbesöken. Utrymmesbristen rabbar också personalen Intervjun gjores i ett litet rum, högst cirka 10 kvaratmeter, avsett för två anställa. Efter en timme tog luften slut. Det är också lätt att hålla me Annika von Schantz om behovet av separata utrymmen för privata iskussioner me enskila patienter och eras anhöriga. Våren måste utgå från familjen och ess resurser. Hon poängterar att man ska ta hänsyn till familjens ork när barnen skrivs ut från sjukhuset. Von Schantz, som har trettio års erfarenhet av arbetet på Barnkliniken, meger att hennes personliga röm är ett nytt sjukhus. Det finns också behov av ett tillräckligt stort patienthotell på sjukhusområet för att förälrarna ska kunna engagera sig i barnets vår för att göra sjukhusvistelsen så kort som möjligt. Förälrarna bore få sova i en säng me möjlighet att vila på agen. Ett viktigt mål är också att ingen ska behöva ela rum så att man kune förhinra infektionsspriningen. Flera barnträgårslärare skulle behövas för att genom leken kan barnen bearbeta sjukhusvistelsen. Hon poängterar speciellt att svenskspråkiga familjer allti bore säga till att e behöver information på svenska. Nytt sjukhus? Hennes förhoppning är att beslut om ett nytt sjukhus skall tas före kommunalvalen i höst. Annars är risken att et rar onöigt långt ut på tien. Om et mot förmoan skulle bli ett negativt beslut säger von Schantz att hon skulle bli båe lesen och besviken för situationen är farlig. Då tar samhället inte ansvar för sjuka barn. Det är en etisk värering! Sitt kunnane har hon vigat me att vara aktiv i NOBAB, är hon är sekreterare. Tack vare sitt eget engagemang i et noriska arbetet har hon stiftat bekantskap me flera välfungerane sjukhus för barn. Ett av em är Astri Lingrens sjukhus i Stockholm, ett annat finns i Reykjavik och i Paris byggs ett nytt sjukhus som blir färigt Hon uppmanar yngre personer att gå me i NOBABS frivilliga verksamhet för att en ger så mycket. Suomen NOBAB NOBAB i Finlan är tillsammans me e övriga noriska länerna melem i Norisk förening för sjuka barns behov och representerar Finlan i EACH. Utgångsläget för föreningens verksamhet är barnsjukvårens stanarer, et vill säga normer. Stanarerna bygger på FN:s konvention om Barns Rättigheter och e har utformats i samarbete mellan olika yrkeskategorier och förälrar. NOBAB anser att bruket av anvisningarna är ett sätt att avancera i att trygga barnavårens stanar. Föreningen vill: Aktivera och stöa förälrar och vårpersonal i eras arbete me sjuka barn. Väcka iskussion över yrkesgränser. Ta ställning till e råane förhållanena inom barnsjukvåren. Lyfta fram frågor som gäller barnens och förälrarnas rättigheter på sjukhus. Annika von Schantz, avelningsskötare på Barnkliniken.

6 sian 10 2/2012 2/2012 sian 11 Text & bil: Tom Sörhannus Text&bil: Malin Johansson Panikångest är ett sätt för vår kropp och vår hjärna att säga till oss att ta et lugnare. Det säger Camilla Pitkänen från Svenska Österbottens anhörigförening vi en föreläsning om panikångest i Närpes. Ångesten tar sig nästan allti uttryck i fysiska symptom. När Thomas Bengs från Korsholm fick sina första symptom i 20-årsålern i början på 1990-talet var begreppet panikångest ännu okänt. Bengs berättar vi föreläsningen i Närpes själv om sin upplevelse av att ha levt me panikångest. Det börjae me stegring och att jag fick svårt att sova. Så höll et på en vinter innan en första attacken kom. Symptomen flyttae sig också och jag fick svårt att svälja och hjärtklappning. Han stuerae å vi tekniska i Vasa och fick av skolsköterskan rået att uppsöka en psykolog. Psykologen käne inte heller till begreppet panikångest, men via ett program Bengs själv såg på TV kom man fram till att et var et han rabbats av. Så höll et på i tre-fyra år och 1994 kom jag till Roparnäs psykiatriska enhet. Då hae jag inte sovit på flera veckor. Jag fick meicin och samtalsterapi, och et blev sakta bättre. Då et var som värst begränsae ångesten honom i et mesta. Jag kune inte åka tåg eller buss eller sitta på me någon i bil, och att vara i klassrummet var svårt. Det var nätt och jämnt att jag klarae av att slutföra stuierna. Utåt försökte han och lyckaes bra me att hålla fasaen uppe. Det är klart att et hae unerlättat att ha någon att prata me, eller hört om någon annan som lever me samma sak. I ag är han sean 5-6 år tillbaka fri från attacker. Jag känner igen symptomen, men har olika knep att hanskas me em. Det hjälper att ha något att fokusera på och kunna samla tankarna, att göra något fysiskt som att reparera bilen eller lösa korsor. Han har också bytt bana och stuerar för närvarane till lärare. Stress en utlösane faktor Enligt Camilla Pitkänen löper personer som är perfektionister och stresskänsliga störst risk att rabbas av panikångest. Det är vanligt att et är stress som utlöser en första attacken, säger hon. Det har troligen blivit vanligare me panikångest på grun av et snabbare tempo vi lever i nuförtien, och e krav som ställs på att man ska passa in. Å anra sian pratas et mera öppet om et i ag än förr. Ångest är en varningsklocka. Det är en primitiv försvarsmekanism som skyar människan. Den tar sig nästan enbart uttryck i fysiska symptom. En panikattack varar i allmänhet någonstans mellan 10 minuter och en halv timme. Det är helt omöjligt att säga när en kommer. Den kommer som en blixt från klar himmel. Ofta blir man trött efteråt och kan behöva gå och sova. Panikångest i sig är inte farligt. Det hanlar egentligen om att man omevetet feltolkar kroppens signaler. Ifall man tolkae reaktionerna som något normalt kune man stoppa et. Man kan säga att man är allergisk, överkänslig, mot sina egna reaktioner. Det är vanligare att kvinnor rabbas än män, och et börjar i allmänhet i tonåren eller i 20-årsålern. Vanligt är också att när man en gång rabbats av en panikattack upplever så kallla förväntningsångest, et vill Panikångest kan hanikappa en människa, säger Camilla Pitkänen från Svenska Österbottens anhörigförening vi föreläsningen på vänstugan Svalboet i Närpes. Panikångest en varningssignal från kroppen Thomas Bengs gav en självuppleve bil av hur et är att leva me panikångest vi föreläsningen på vänstugan Svalboet i Närpes. säga räsla för att rabbas av en ny attack. Tre förklaringsmoeller Det finns tre förklaringsmoeller till panikångest, en psykoanalytiska förklaringsmoellen, en beteenevetenskapliga förklaringsmoellen, och en biologiska förklaringsmoellen. Den sistnämna säger att et är en brist på serotonin, en signalsubstans, som är orsak till ångesten. Den vanligaste behanlingsformen i ag är en kombination av antiepressiva meiciner och kognitiv beteeneterapi, säger Pitkänen. Det finns också saker man kan göra själv för att förbättra situationen. Vi en panikattack slås et sympatiska nervsystemet på me full kraft och man kan påminna sig om att systemet finns till för överlevna, inte för att ta ö på en, även om et kanske känns så. Att lyssna på olika verkliga lju i omgivningen, som en klockas tickane, är ett annat bra sätt att lugna ner sig på. Föreläsningen arrangeraes av Svenska Österbottens anhörigförening tillsammans me en lokala Psykosociala föreningen Svalan. Eva Hanses berättar att Svenska Österbottens anhörigförening är en ena svenskspråkiga i sitt slag i Finlan. Föreningen har som en målsättning att gruna självhjälpsgrupper inom varje hälsocentrals verksamhetsområe. I en självhjälpsgrupp är alla på samma nivå, et finns ingen leare. Det man pratar om stannar inom gruppen, och man lär av varanra, säger Hanses. Jag å, vart ska jag ta vägen? På initiativ av Åbo svenska pensionärsklubb och CP-förbunet börjae man hösten 2010 hålla informella träffar i Åbo om hanikappae barnbarn. Intresset för essa träffar har hållit i sig och å man träffaes i mars etta år höll Gunilla Sanelin en inlening me temat hur man kan bemöta sina egna barn som har fått ett barnbarn som har en funktionsnesättning. En novemberag för ryga två år sean fick Gunilla Sanelin beskeet att hon hae blivit mormor till en söt, liten flicka. Följane morgon ringe telefonen och i anra änan av telefonen kune hon höra sin otter gråtane berätta att en nyföa ottern hae Downs synrom. Gunillas otter hae rean samma kväll fått beskeet att hennes nyföa otter var hanikappat, vilket ottern till en början förnekae å hon inte tyckte att hennes baby hae et karaktäristiska utseenet som en person me Downs synrom har. Du blir nog värlens bästa mamma för en här flickan, var e första oren Gunilla sa till sin otter. Det råer inte heller något tvivel om att Gunilla Sanelin säkert är värlens bästa mormor för sitt barnbarn Maia. Gunilla berättar hur hon genast ville göra allt för att hjälpa och stöa Maia och me en lång karriär bakom sig inom omsorgen har hon också en kunskap som behövs. Tanken bakom träffarna för far- och morförälrar är också att spria kunskap om olika hanikapp, för som Gunilla poängterar är et så lätt att börja inbilla sig en massa saker å man inte har kunskap i frågan. Ovissheten gör en ängslig, unerstryker Gunilla. Gunilla blärar i fotoalbumet och minns resan till Kap Vere förra hösten tillsammans me otterns familj och barnbarnet Maia. Ventil för situationen Sammanlagt har en lilla gruppen mor- och farförälrar träffats tre gånger och antalet eltagare har varierat från sex till tio personer. Gunilla berättar att en el faller bort och nya kommer till, och et är precis som et ska vara. Inom gruppen kan mor- och farförälrarna öppet ventilera sin situation och Gunilla påpekar att även moroch farförälrar hamnar i en kris å et fös ett hanikappat barn. Man kanske inte har någon att prata me och man vill inte heller belasta sin otters eller sons familj me sina bekymmer, säger Gunilla. Då är et bra att et finns en grupp me likasinnae som man kan väna sig till för att få stö, kunskap och gemenskap. Gunilla tog genast från början en aktiv roll å et gälle att finnas till hans och stöa sitt barnbarn Maia. Det viktigaste för mig är att vara till konkret hjälp och ge stö och trygghet till familjen, unerstryker Gunilla. Men förstås måste etta ske på familjens egna villkor och et gäller att vara lyhör. Det är förälrarna som anger villkoren och et måste man acceptera, säger Gunilla. Hon skrattar och säger att hennes egen otter är en riktig hönsmamma och anser et ärför också vara extra viktigt att ottern kan känna sig trygg å Maia är hos mormor. Räcker man till? Vi iskuterar även huruvia man som mor- och farföräler räcker till å et finns syskon i familjen som kräver uppmärksamhet. Gunilla meger att et många gånger kan vara svårt och hon säger att et naturligt blir så att uppmärksamheten ofta riktas mot Maia, speciellt å Maia har ett stort nätverk omkring sig. Hela familjen har gått in för Karlstasmoellen, vilken är en moell till språkträning, och man träffas regelbunet för att utveckla och utvärera Maias kommunikation och sociala samspel. I sommar kommer Gunilla att tillsammans me Maias familj åka till Sverige för att elta i en sommarskola i språkträning enligt Karlstasmoellen. Målsättningen är å att e vuxna ska utveckla sig själva inom områet språk och språkträning och få ett program för barnet. Till sin hjälp har familjen också en blogg är hela Maias nätverk kan kommunicera me varanra och hålla kontakt. Många mor- och farförälrar går kanske och bär på räslor och farhågor va gäller sitt barnbarns framti. Hur ska et gå för mitt barnbarn i framtien? Vem tar han om honom eller henne å e närmaste inte orkar mera? Gunilla själv är inte et minsta oroa för Maias framti. Hon väntar me iver på reformeringen av lagstiftningen på et sociala områet, bl.a. om utöka rätt till personlig assistans, ska träa i kraft och ser ljust på Maias framti. Gunilla vet me sin kunskap att Maia kommer att kunna leva ett lyckligt och fullvärigt liv trots sin funktionsnesättning. Maia har essutom haft turen att vara frisk som en nötkärna.

7 sian 12 2/2012 2/2012 sian 13 Reportage Varje elev har sin egen plats är man sitter och stuerar. Stuerar gör man enligt sitt eget schema och i sin egen takt. Lärartätheten är hög och en lärare har i allmänhet 5-6 elever i en grupp. Det här är verklighet vi gymnasiet Kämpeenheten i Bålsta utanför Stockholm. De elever som stuerar på enheten har alla en neuropsykiatrisk iagnos. En el av eleverna bor essutom på skolans egen boeneenhet på Biskops-Arnö. Text & bil: Tom Sörhannus En skola anpassa efter eleverna Kämpeenheten är en el av Friegårsgymnasiet, ett vanligt gymnasium, och ligger i Bilningscentrum Jan Friegår i Bålsta. Här finns också ett allmänt bibliotek och en musikskola. Läraren Thomas Winquist tar emot mig å jag anläner, och visar mig runt i lokalerna. De består till största elen av elevernas arbetsutrymmen, små bås me eget skrivbor och några minre unervisningssalar. Alla elever har en egen arbetsplats som är kontorsinspirera. Det är en lugn och stilla arbetsmiljö, berättar Winquist. Vi tänker annorluna mot et traitionella, säger Susanne Avaner, rektor och en som byggt upp Kämpeenheten, om et lyckae konceptet. Tillsammans me personal och elever bygger man et hon kallar kämpeanan. Stueranena Emelie Grann och Alexaner Starborg är nöja me Kämpeenheten och säger att här får e vara sig själva. I bakgrunen syns ett par av e arbetsplatser vi vilka eleverna sitter och arbetar. Eleverna arbetar på sina platser och lärarna rör sig runt i lokalen. Det speciella me eleverna här är alltså att e har en neuropsykiatrisk iagnos. Det börjae me Aspergers synrom, men senare har spannet vigats, och nu har vi även elever me blan annat Tourettes synrom, OCD och social fobi. Eleverna följer sina egna scheman, och har sina egna mål. Det kan till exempel vara att få ett slutbetyg eller att få behörighet för högskolestuier. Enheten erbjuer två nationella gymnasieprogram, samhällsvetarprogrammet och naturprogrammet, samt ett iniviuellt program som ger behörighet för gymnasiestuier. Kraven är esamma på Kämpeenheten som på vanliga gymnasier. Vi följer Skolverkets mål, och vi har samma kunskapskrav som till exempel Friegårsgymnasiet. Nöja elever Två av e elever som stuerar på Kämpeenheten är Emelie Grann och Alexaner Starborg. Emelie har rean gått ett par år på skolan, mean Alexaner börjae i höstas. För Emelies el har vägen fram till Kämpeenheten varit lång och krånglig. Det här är en bästa skola jag gått i, säger hon. Även Alexaner är nöj me skolan. Nu har jag hittat min rätta plats, säger han. Va har ni för mål me stuierna? Mitt mål är att få hela gymnasiebetyget, säger Emelie. Det är samma för mig, säger Alexaner. Den lugna miljön är något e uppskattar. Här får vi jobba i lugn och ro och i vårt eget tempo. Man blir acceptera som man är, säger Emelie. Jag kan koncentrera mig bättre än va jag kunnat förr, säger Alexaner. Att e har sina egna arbetsplatser är också viktigt. Då får vi ha våra grejor i fre och et är ingen som rör em, säger Emelie. Va har ni för favoritämnen? Italienska och engelska. Jag är intressera av språk, säger Emelie. Gymnastik och matte är et jag gillar bäst, säger Alexaner. Båa ger också en eloge till lärarna. De ska ha ett stort tack. De bryr sig verkligen om oss, säger Emelie. De ger inte upp, utan är väligt envisa, säger Alexaner. Växt från år till år Bakgrunen till Kämpeenheten finns i ett meborgarförslag till Håbo kommun är Bålsta ligger. Fullmäktige i kommunen tog ett beslut om att starta upp en verksamhet för elever me Aspergers synrom. Det berättar Susanne Avaner, rektor vi skolan och en som rekryteraes för att få igång verksamheten. Det var år Jag hae en hel el iéer och fick helt fria häner att förverkliga em, berättar hon. I början var förväntningarna inte så stora. Man troe att enheten som högst skulle ha 30 elever. Det första året börjae vi me sex elever, anra året hae vi 16 elever och treje året förubblae vi igen till 40 elever. I ag har vi 76 elever och från nästa höst nästan 100 elever. Fast sean tror jag inte vi växer mera, utan vi ska satsa på att skapa stabilitet. Va är et som gjort Kämpeenheten så framgångsrik? Vi tänker annorluna mot et traitionella. Vi är mycket tillsammans me eleverna, och båe äter tillsammans me em och spenerar ti me em utanför unervisningen. Samarbetet me hemmen är också något man satsar mycket på. Samverkan me förälrarna är viktig. De kan sina barn. Vi måste samverka för att lyckas. Allt baseras på frivillighet. Det ska vara elevens val att komma hit, och et ska ske på elevens villkor. Det hanlar mycket om att bygga förtroene. Vi utbilningscentret finns även en fritisgår är ungomarna kan hålla till, och et ornas olika aktiviteter för em. Hög lärartäthet, speciella arrangemang och varje elev har en egen ator. Blir et yrt? Det skulle kosta ännu mera om e var hemma. Mer än hälften av eleverna skulle sitta hemma ifall inte Kämpeenheten fanns. Vi använer ganska yr litteratur, men et är inget svinn på en eftersom allt förvaras vi arbetsplatsen. Mycket av et vi använer är också atabaserat, och kostar inget. Kämpeenheten har i ag elva egna lärare samt en beteenevetare och en stuie- och yrkesvägleare. I och me att en el elever har en svår bakgrun kan et iblan uppstå situationer som kräver en hel el av personalen. Alla i personalen måste träffa en psykolog varannan Nu har jag hittat min rätta plats" vecka. Det är ett krav jag infört. Det har gjort personalen mer observant och et häner färre tillbu nu än tiigare. Naturskönt boene Förutom lokalerna i bilningscentret har Kämpe en boeneenhet på ön Biskops-Arnö i Mälaren, cirka 20 kilometer utanför Bålsta. Även om et ännu är tiig vår kan man se att et här är en mycket naturskön plats. Boeneenheten är inrym i ett hus och består av tre separata elar me egen ingång. Varje el består av ett allrum och varsin lägenhet för e boene. Vi startae boenet för tre år sean. Då hae vi en elev som boe här, nu har vi tio, berättar Richar Lant som är verksamhetsansvarig för boenet. Eleverna bor här från månag till freag. Intill boenet finns en folkhögskola, och e som bor här kan äta frukost och miag i folkhögskolans restaurang. Livet på boenet följer till stora elar ett upplagt schema. Varje tisag har man mystisag å man har någon aktivitet, som kan vara bowling, restaurangbesök eller att gå på bio. Rutiner är viktiga för e här eleverna. De behöver ti för att hinna smälta saker och ting. Det fungerar inte att säga att om femton minuter ska vi åka och bowla som exempel. Eleverna sköter tvätt och stäning själva. Målet är att e ska utvecklas och bli så självstäniga som möjligt. Det finns allti personal på plats på boenet e tier eleverna vistas här, på kvällen två personer och på natten en. Totalt har boenet fyra personal. Richar är också en av em som aktivt jobbar me nya elever som är på ingång till Kämpe. Det är för et mesta en lång process som kräver mycket tålamo. Efter vårt möte ska han iväg och träffa en flicka i Uppsala. Det är nästan två timmar i bil tur och retur och jag får kanske träffa henne i tio minuter. Hon har fått ställa några frågor angåene skolan och jag kune ha mejlat svaren till henne, men jag tror et ger mera att åka och träffa henne personligen. Militärläger me FDUV! Ett annorluna läger ornas i FDUVs regi en maj. Lägret Lär känna militärlivet ger ig möjlighet att bekanta ig me beväringarnas varag och me garnisonens verksamhet. Lägret ornas av Försvarsutbilningsföreningen i samarbete me FDUV. På finskt håll har Kehitysvammaisten Palvelusäätiö i samarbete me Försvarsutbilningsfören ingen ornat liknane läger sean år Lägret hålls på Lochteå skjut- och övningsområe nära Karleby. Jörgen Härmälä och Kalle Rönnqvist från Försvarsutbilningsföreningen fungerar som utbilare. Deltagarna får blan annat kvittera ut armékläer, resa armétält och övernatta i tältet, marschera på le, kasta övningsgranater och vara me om en säkerhetsövning. Det blir också en utfär i armélastbil runt Lochteå övningsområe. Utfären slutar me korvgrillning på havsstranen. Lägret har plats för 12 eltagare och är öppet båe för män och kvinnor. Deltagarna behöver kunna röra sig rätt bra självstänigt. Deltagaravgiften är 20. I en ingår mat, inkvartering, armékläer att ha uner lägeragarna samt försäkring. Resekostnaerna står eltagarna själva för, men man kan resa till lägret tillsammans me FDUV:s hjälpleare. Resan sker me allmänna kommunikationsmeel. Från FDUV kommer tre hjälpleare me till lägret. Du ansöker till lägret genom att fylla i webbanmälningsblanketten eller genom att skriva ut enna anmälningsblankett, fylla i en och faxa en till (06) eller posta en till: FDUV/ Annika Martin, Hanelsesplanaen 20 A, Vasa. Sista anmälningsag är en 27 april. Närmare information ger en regionala koorinatorn i Österbotten: Annika Martin tfn (06) eller , e-post: fuv.vasa@fuv.fi. Worl Autism Awarness Day en 2 april Den 2 april firas Worl Autism Awareness Day som är en värlsag instifta av FN för att uppmärksamma autism och förbättra kunskap, utbilning och stö. Autism rabbar så många som 1 av 150 barn. I Helsingfors firas agen på Kulturcentrum Caisa tillsammans me Autism- och Aspergerförbunet. På programmet står blan annat musik, rytm, information om autism och så visas filmen Autismiriksalla Banglaeshista Suomeen som är autismberättelser från värlen. Autism är en snabbast växane allvarliga funktionsnesättningen i värlen fler barn kommer att få iagnosen autism i år än iabetes, cancer och AIDS tillsammans et inte finns någon meicin eller bot för autism men att en tiig iagnos och träning kan hjälpa barnets utveckling Den första Internationella autismagen firaes Initiativet till agen togs först av Qatar och hennes höghet Sheikha Mozah Bint Nasser Al Missne, fru till hans höghet Emiren av Qatar. HH Sheikha Mozah har gjort mycket för att öka mevetenheten i frågor som rör barn me utvecklingsstörningar. Hennes vision och initiativ har gett barn me funktionshiner och eras familjer bereskap båe i Arabstaterna och i hela värlen.

8 sian 14 2/2012 2/2012 sian 15 Text&bil: Sofia Stenlun Kom me -projektet När man får göra själv minns man bättre! Den 17 mars gick Förbunet Finlans Svenska Synskaaes anra punktskriftsevenemang uner rubriken Prova på punktskrift av stapeln. Det är fråga om ett relativt nytt koncept som låter anhöriga till synskaae och anra intresserae prova på olika enkla varagsövningar som är relaterae till punktskrift och känselsinnet i allmänhet. Avsikten är att man ska få en aha-upplevelse kring känseln och känselsinnet. Ofta tänker man inte på känseln som aktivt sinne om man har ett synsinne, berättar FSS punktskriftsansvarige Tessa Bamberg som är en av e aktiva bakom evenemanget. Ién till Prova på punktskrift föes för något år sean när man funerae över hur vi kan nå ut till flera synskaae. Det är ett allmänt faktum att et i Svenskfinlan finns uppskattningsvis 5000 personer me synskaa som inte är melemmar eller har gått me i organisera synskaeverksamhet. Övningarna ska vara konkreta och spegla e situationer är man använer känselsinnet i varagen. Eftersom agen heter Prova på punktskrift ska vi såklart också ha något relaterat till et. Eftersom et inte uttryckligen är fråga om en kurs är et lite minre fokus på själva punktskriften. Vi har också tagit me en tekniska biten på ett hörn för att visa att punktskriften följer me sin ti och har integrerats i atorvärlen. Roligt att prova själv! En hanfull intresserae ök upp å evenemanget gick av stapeln i Svenska Synskaae i mellersta Nylans lokaler i Arabiastranen. Besökarna fick på ett lättsamt och roligt sätt prova på punktskrift och taktila övningar genom att besöka tre olika stationer. Vi stationerna satt Sune Hulin, Tessa Bamberg och Monica Anersson, och efter avklarat Jenny-Maria Bergman försöker tya va et står i punktskrift me hjälp av alfabetet. Framför henne står en punktskriftsskrivmaskin. Vera Linqvist och Fanni Hamberg tyckte att själva övningarna inte var så hemskt svåra. Här sitter e me alfabetet i punktskrift. upprag fick man ricka en kopp kaffe och ställa frågor. Man har ju sett punktskrift i olika sammanhang men jag visste inte så mycket om hur en fungerae, menar Jenny- Maria och tillägger att alla stationer var intressanta. Hon hittae annonsen på agbokssiorna i Hufvustasblaet och har rean hunnit bekanta sig me två stationer är hon fått prova på punktskriftsrelaterae övningar och har en kvar. Nu vet jag lite mera om punktskriften, et var roligt Svenska stuiecentralen har enna vår en kampanj för att starta e-cirklar. Möjligheterna är närmast oänliga, vi har ientifierat följane koncept, som kune funka för SOS Aktuellts läsare: klassiska stuiecirklar: Starta en stuiecirkel som iskuterar t.ex. nya böcker om funktionshiner. Det går bra att avgränsa temat och gruppen så att eltagarna iskuterar et som ligger em närmast hjärtat. att man själv fick prova på och bygga nu när man fått göra et själv så minns man bättre! Snabel-a såg konstigt ut Två anra besökare var kusinerna Vera Linqvist och Fanni Hamberg, 14 och 13 år. De har kommit i sällskap av sin farmor och mormor Daj-Lis Linqvist som är aktiv melem i Svenska Synskaae i Mellersta Nylan. Iblan brukar Daj-Lis också berätta om synskaefrågor för sina barnbarn men just iag fastnae kusinerna för bloggcirklar: En eller flera bloggare startar en iskussion som kommenteras av eltagare, kan me förel kopplas till et sociala områet. punktskriftsisplayen och använningen av ator och punktskrift tillsammans. - Datorn var spännane! Och så så konstigt ut, berättar flickorna. Om u missae tillfället och är intressera av att lära ig mer om punktskriften kan u anmäla ig till FSS punktskriftskurs för seene som ornas en 17 och 24 april samt en 3 maj. Kursen ornas på kvällsti och inga förhanskunskaper behövs. Anmäl ig senast en 4 april till FSS kansli. Avsikten är att man ska få en aha-upplevelse kring känseln och känselsinnet. Starta en e-cirkel! intressecirklar som iskuterar samhällsfrågor, fritishobbyer eller arbetsfrågor. Varför inte pröva t.ex. på en e-cirkel för socialarbetare om stress i arbetet? evenemangscirklar som håller igång en iskussion före, uner och efter ett evenemang, kan t.ex. vara en Event på Facebook eller en temagrupp i ett seminarium. Ta kontakt me oss så berättar vi mer om kampanjen. Läs mer även via länken: kurser/ecirklar Björn Wallén, rektor Svenska Stuiecentralen bjorn.wallen@stuiecentralen.fi Projektet KOM MED börjae år 2012 me en utomorentligt fin volontärutbilning i samarbete me Folkhälsan och Svenska Stuiecentralen. Volontärbyråns (Sverige) Grunkurs i Volon-tärsamorning lees av Marita Klasson och tog upp viktiga teman inom volontärsamorning blan annat hur man rekryterar, motiverar och behåller volontärer, samt introucerae növäniga okument till exempel volontärpolicy. Kursen anpassae sig väligt bra för våra varierane behov, och vi var speciellt glaa att så många representanter från våra melemsföreningar eltog. Nu är nästa steg att anpassa materialet till enskila föreningar och att formulera okument tillsammans. Vi inom KOM MED projektet ser fram emot att stöja etta skee samt funera på konkreta sätt att utveckla och stöa en frivilliga verksamheten. Som exempel har vi börjat funera på broschyrer och webbsior för att öka synligheten och et är bara början! Väncirklar hoppas vi få igång i Närpes och Helsingfors uner vårens lopp. Före et planerar vi en särskil utbilning åt våra nuvarane samt blivane volontärer. Håll upp ögonen för annonser om utbilningar för volontärer inom april måna på vår webbsia och facebooksia! Vi behöver varanra! Projektleare Leena Pakkanen och volontärsamornare Johanna Cresswell-Smith Logotävling Förbunet Finlans Svenska Synskaae r.f. behöver en ny logo! FSS logo behöver fräschas upp och ärför ornas et en logotävling för allmänheten. Logon bör ha att göra me FSS vision, mission och väreringar, närmare information på I arbetet me utformanet av logon är et viktigt att beakta tyliga kontraster, format, färger och lättuppfattlighet. Logon kan bestå antingen av enast logomärket eller av logomärket och förbunets namn/förkortning av förbunets namn. Logon ska levereras båe i färg och i svartvit version. Logon ska kunna använas i elektronisk meia, i tryckproukter, båe i stort och litet format. Vinnaren belönas me beröm, ära och en rimlig ersättning. Vinnaren meelas personligen och vinnarens namn publiceras också i FSS egna meier. Skicka itt birag senast en me ämnet Logoförslag till aressen info@fss.fi eller på c-rom-skiva eller USBminne till aressen FSS, Parisgränen 2 A 1, Helsingfors. Bifoga itt namn, telefonnummer och e-postaress.

9 sian 16 2/2012 Mars 29.3 Fyra Betyelsefulla Timmar (4BT ) - träff för stöpersoner på Vegahuset i Helsingfors, Norenskiölsgatan 18a. Kl Meela om u är på väg en ag innan till Sonja eller sonja.karnell@4bt.fi 30.3 Meieskolning för personal inom social- och hälsovårssektorn. Plats: Åbo Akaemi i Vasa kl Föreläsning i att klara av kontakter me meia, intervjuövningar framför mikrofon och kamera samt iskussion. Föreläsare är PL Ari Nykvist från Åbo Akaemi. Deltagaravgift 25 euro. Anmälan senast 23.3 till kansli@fssf.fi Vi Kan -folkanskurs i Turun Kristillinen Opisto i Åbo. Arr: FDUV. Mera info: Jon Jakobsson, , jon.jakobsson@fuv.fi, April 2.4 Förälranätverk i mellersta och söra Österbotten. Förälrar till barn och unga me funktionsnesättning samlas till träff kl Arr: FDUV/Styrka genom nätverk. Info om platsen: Tina Holms, , tina.holms@fuv.fi, Träff me Kårkullas nya regionirektör Inger Bjon på FDUV:s kansli i Vasa kl Arr: FDUV. Info: Tina Holms, , tina.holms@fuv.fi, Förälranätverk i Raseborg. Förälrar till barn och unga me funktionsnesättning samlas till träff kl på Garebergs hus i Karis. Arr: FDUV/Styrka genom nätverk. Info: Marita Mäenpää, marita.maenpaa@fuv.fi, , Föreläsning me temat barn och unga me nesatt hörsel kl Vilka är konsekvenserna av en hörselnesättning? Eivor Larpes, Hörselpeagog på Speres. Arr: Luckan i huvustasregionen i samarbete me Speres. Anmälningar och förfrågningar: Zusan Söerström zusan.soerstrom@luckan.fi, Stor barnfest på Annegåren i Helsingfors kl Alla barn, oberoene av funktionsnesättning, är välkomna. På programmet bl.a. Unga teaterns föreställning Hänelsekalenern 2012 Den fula ankungen, sagostun samt verkstäer me musik, ans, teater, bilkonst, orkonst och hantverk. Arr: Luckan me samarbetspartners. Mera info: Finlans Svenska Socialförbuns och Finlanssvenska vårares gemensamma kongress på Sokos Hotell Hamburger Börs i Åbo. Info: verksamhetsleare Helsing , 24.4 & 3.5 Punkskriftskurs för seene. Avgift: 60 euro, inkl. material samt kaffe. Plats: Förbunet Finlans Svenska Synskaae rf Helsingfors, kl Kursleare: Tor Hanner och Tessa Bamberg. Anmälan: Senast en 4 april till Tessa Bamberg, eller Förälranätverk i Åbolan. Förälrar till barn och unga me funktionsnesättning samlas till träff i Folkhälsanhuset i Pargas. Arr: FDUV/Styrka genom nätverk. Info: Marita Mäenpää, marita.maenpaa@fuv.fi, , Dramaworkshops, sagor, ans och lek. kl Detektivarbete för 9-åringar och älre. Dramalekis för 4-8-åringar och 2-3 åringar me eller utan vuxen.samt sagotering för åringar. Och ans i olika former. Arr: Föreningen Brage. Plats: Luckan, Simonsgatan 8, Helsingfors. Info: Zusan Söerström zusan.soerstrom@luckan.fi, Dansgala i Närpes på Böle UF-lokal kl Arr: DUV i Syösterbotten. Info: Katarina Källberg, eller Tina Holms, , tina.holms@fuv.fi FSS Vårmöte. Förbunet Finlans Svenska Synskaae r.f. kallar melemmarna till stageenligt vårmöte på Hotel Waltikka i Valkeakoski Ny rehabiliteringskurs - egen kraft i fotoform (metoen: kraftgivane fotografering ). Kursplats: Pörkenäs lägergår, Jakobsta. Målgrupp: unga vuxna (20-30 år) me psykisk ohälsa från hela Svenskfinlan. Krävs inga förkunskaper, kameror, printer mm. finns. Ansökan senast Arr. Psykosociala förbunet rf. me stö av RAY. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, Rehabiliteringskurs för anhöriga Kursplats: Lemböte lägergår, Ålan. Ansökan senast Målgrupp: anhöriga till personer me psykisk ohälsa. Arr. Psykosociala förbunet rf, me stö av RAY. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi Kursen är avgiftsfri inkl. kost/logi och resor Stögrupp för förälrar Bamsegruppens träff kl i Vegahuset, Helsingfors. Arr: Bamsegruppen & FDUV. Info: Monica Björkell-Ruhl, , info@bamsegruppen.org, Fyra Betyelsefulla Timmar (4BT ) - träff för stöpersoner på Vegahuset i Helsingfors, Norenskiölsgatan 18a. Kl Meela om u är på väg en ag innan till Sonja eller sonja.karnell@4bt.fi Maj SOS Aktuellt nr 3 utkommer vecka 20. Dealine för material en 8 maj. 5.5 Kampanjen 21 kilometer Steg för Steg. Halvmaraton i Helsingfors, kvällsprogram me konsert och iplomutelning. Arr: Steg för Steg. Info: Jonne Tallberg, jonne.tallberg@hotmail.com, Friluftsag och -natt i skogen kring Kuni vanringsle i Korsholm. Arr: FDUV. Info: Tina Holms, , tina.holms@fuv.fi, Kurs i personlig utveckling för personer me erfarenhet av psykisk ohälsa. Kursplats: Pjukala Folkhögskola, Pargas. Ansökan senast Arr. Psykosociala förbunet rf. me stö av RAY. Kursen är avgiftsfri, inkl. kost, logi och resor. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, Följ me våren i centrum. Natur & Miljö arrangerar utfär till en park och tittar på växt- och jurlivet kl Start och avslutning på Luckan. Passar för barn i alla ålrar. Kom ihåg väertålig kläsel. Plats: Luckan, Simonsgatan 8, Helsingfors Info: Zusan Söerström zusan.soerstrom@luckan.fi Lär känna militärlivet. Läger för män och kvinnor, hålls på Lochteå skjut- och övningsområe nära Karleby. Arr: Försvarsutbilningsföreningen i samarbete me FDUV. Info: Annika Martin, , fuv.vasa@fuv.fi, Fyra Betyelsefulla Timmar (4BT ) - träff för stöpersoner på Vegahuset i Helsingfors, Norenskiölsgatan 18a. Kl Meela om u är på väg en ag innan till Sonja eller sonja.karnell@4bt.fi Juni Riläger för ungomar år. Kursplats: Fäboavägensstall, Jakobsta. Målgrupp: ungomar från familjer me psykosociala kriser/problematik eller ungom/ barns som själva har svårigheter. Ansökan senast Arr. Psykosociala förbunet rf. me stö av RAY. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi Kursavgift: 70, inkl. kost, logi och resor Rehabiliteringskurs i skärgåren Kursplats; Bergshagen B&B, Iniö, Åbolans skärgår. Ansökan senast 3.5. Målgrupp: Vuxna personer me psykosociala funktionshiner. Arr.Psykosociala förbunet rf, me stö av RAY. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi Kursen är avgiftsfri inkl. kost/logi och resor Tvåela familjekurs, för vuxna me mental ohälsa och eras familj. Kursplats; Norrvalla RehabCenter, Vörå. Del 2: Sista ansökningsagen 9.3. Arr. Psykosociala förbunet rf. me stö av FPA. Kursen är avgiftsfri, berättigar till rehabiliteringspenning uner kursens gång. Info eller kontakta ann-charlott.rastas@fspc.fi FSS friirottstävlingar och bocciaturnering i Norrvalla och Vörå Irottsplan. Festmiag vi Furirbostället i Oravais. Ornas av Förbunet Finlans Svenska Synskaae r.f, Vasa svenska synskaae r.f. i samarbete me Vörå Irottsförening r.f. Info och anmälningar: Tina Dunerfelt på FSS centralkansli eller tina.unerfelt@fss.fi. Senast en 27 april FPA-familjekurs för barn me Downs synrom 0 8 år i Norrvalla Rehab Center, Vörå. Arr: FDUV. Ansökan senast Info: Monica Avellan, , monica.avellan@fuv.fi, FPA-familjekurs för barn me funktionshiner/utvecklingsstörning 2 7 år i Bahotell Päiväkumpu i Karislojo. Arr: FDUV. Ansökan senast Info: Monica Avellan, , monica.avellan@fuv.fi, Augusti SOS Aktuellt nr 4 utkommer vecka 34. Dealine för material en 14 augusti Irottsag i Kronoby. Årets finlanssvenska irottstävling för funktionshinrae ornas på centralirottsplanen i Neervetil. Arr: DUV i Karlebynejen och FDUV. Info: Jon Jakobsson, , jon.jakobsson@fuv.fi, Semesterresa till Solgåren i Alicante, Spanien. Solgåren är ett semesterställe riktat till personer me specialbehov. Arr: FDUV. Info: Monica Avellan, , monica.avellan@uv.fi, September Rehabiliteringskurs i söern, Agia Marina, Kreta, Greklan Målgrupp: personer me psykisk ohälsa, som tiigare har eltagit i en rehabiliteringskurs inom FSPC;s regi inom lanet. Ansökan senast 1.6. Arr. Psykosociala förbun rf. me stö av RAY, kursavgift; 300, inkl. halv pension, logi och resor. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi Rehabiliteringskurs höstvilmarksläger Kursplats: Nuorisokeskus Oivanki, Kuusamo. Ansökan senast 3.8. Målgrupp, vuxna personer me psykosociala funktionshiner. Arr. Psykosociala förbun rf. me stö av RAY, kursavgift 70, inkl. kost, logi och resor. Info eller ann-charlott.rastas@fspc.fi Oktober Rehabiliteringskurs: psyket och hörseln Kursplats Härmä rehabiliteringscenter. Info eller kontakta ann-charlott.rastas@fspc.fi Vill u lägga in material på hänelsekalenern? Kontakta Daniela Anersson, aniela.anersson@kolumbus.fi, GSM Dealine för material till nummer 3/2012 är en 8 maj. Tiningen utkommer vecka 20.

AD brev nummer 2. Välkommen till Våren 2015!

AD brev nummer 2. Välkommen till Våren 2015! 1 AD brev nummer 2 Välkommen till Våren 2015! Övertygelse, Engagemang, Mo Hjärtligt välkomna till AD brev nummer två! 2 Februari 2015 Me ert engagemang, mo, övertygelse och hjälp har vi lyckats komma en

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Thailand. Sälj- och rekryteringskampanj P2-P11, 2012

Thailand. Sälj- och rekryteringskampanj P2-P11, 2012 Thailan Sälj- och rekryteringskampanj P2-P11, 2012 VISSTE DU ATT? Thailänarna anses vara ett av värlens vänligaste folk. Qatar Airways är ett av enast sex flygbolag i värlen som blivit rankae som 5-stjärnigt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Vindkraftsutredning. Underlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun

Vindkraftsutredning. Underlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun Vinkraftsutrening Unerlagsrapport 2011:3 till översiktsplan för Marks kommun Rapporten har upprättats och utformats av kommunleningskontoret, Marks kommun, i samarbete me kommunens anra förvaltningar.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Uppföljning till lektion 5 om pekare. Grundläggande symboler. En struct, en pekartyp och lite variabler

Uppföljning till lektion 5 om pekare. Grundläggande symboler. En struct, en pekartyp och lite variabler Uppföljning till lektion 5 om pekare Pekare, structar och rekursiva funktioner kan sannerligen vara lite knepigt att förstå. Denna lilla skrift är ett försök att me hjälp av många illustrationer göra et

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Göteborgsdelegationens frågor på kongressen 15

Göteborgsdelegationens frågor på kongressen 15 Socialemokraterna i Göteborg Rev 28 maj 2015 - slutversion Göteborgselegationens frågor på kongressen 15 När Prio Ombu Va Delegatio nen Fre 16-18 Enigt PS Kongressens öppnane 4.4 Rösträkningskommitten.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015 ÄSIKTER OCH VERKLIGHET l-lur behandlas Unrsökning förklaringar lättläst l ta lättläst en samfatnins l 6, sou 998:l åsikter ll blir handling Omslag: Attack Daniel

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA Steg för Steg rf:s styrelse från vänster till höger: John Pelkonen, Anja Dennstedt, Niclas Jansson, Jonas Jansson, Tero Määttä, Rex Hartman, Jon Tallberg Målprogram 2018-2020 Steg för Steg rf Adress: Nordenskiöldsgatan

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Slappt och skärpt på samma gång. Vi spelade helst mot varandra för pappa vann jämnt. Är det inte Lasse Lönndahl?

Slappt och skärpt på samma gång. Vi spelade helst mot varandra för pappa vann jämnt. Är det inte Lasse Lönndahl? Våren 1968, det året jag skulle fylla tonåring, köpte familjen en sommarstuga i Åsa för den hisnande summan av 80.000 kr, men då var det ju med havsutsikt. Det kom att bli en fristad under många år. Slappt

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tillgänglighet för alla

Tillgänglighet för alla Tillgänglighet för alla Handikapplan för Region Skåne Foto: Christiaan Dirksen Det här är Region Skånes handikapplan Den kallas också för handikappolitiskt program. Den talar om hur Region Skåne ska arbeta

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer