Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block 5
|
|
- Anders Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block 5 Öru, MHD, HDa Vt 2012/ht 2012 Är handlingsutrymmet större på fristående skolor än på kommunala skolor? -Kulturanalyser av fem gymnasieskolor Författare: Åsa Dunér Mattias Scandola Evamari Holmgren-Stenlöf Göran Svarén Annika Oldberg
2 Innehållsförteckning Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block Inledning Syfte Frågeställställningar Metod Kunskapsöversikt/tidigare forskning Brevmetoden Kulturanalys Skolkod Skolkultur Frirumsmodell Kulturanalys av en kommunal gymnasieskola A En kulturanalys av kommunala gymnasieskolan B Kulturanalys av frigymnasiet X Kulturanalys fristående gymnasieskolan Y Kulturanalys av ett fristående gymnasium Z Avslutande diskussion Litteraturlista... 33
3 1. Inledning Vi är fem gymnasierektorer som representerar två kommunala och tre fristående gymnasieskolor. De kommunala har många år på nacken men de fristående har inte verkat längre än fem år. Genom diskussioner på rektorsprogrammet har ett intresse uppstått om huruvida kommunala, etablerade respektive fristående, nystartade gymnasieskolor skiljer sig åt avseende skolkultur. Utifrån McKinsleyrapportens rekommendationer för att uppnå en bättre skola, är ett mål med uppsatsen, att skolorna som analyseras ska med hjälp av kulturanalysen utvecklas framåt. Vi som rektorer får samtidigt hjälp att kontextualisera vår skolas situation och utifrån den skräddarsy skolutvecklande åtgärder. (McKinsey 2010, s. 26) 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader som finns i skolkultur mellan de olika skolorna utifrån ett juridiskt perspektiv, ett mål- och resultatstyrningsperspektiv samt ett skolledarskapsperspektiv. Slutligen kommer vi att analysera om dessa skillnader korrelerar med skolans huvudmannaskap; kommunala- eller friskolor. Det vill säga är det någon skillnad i hur lärarna uppfattar friutrymmet. 1.2 Frågeställställningar För att uppnå ovanstående syfte kommer vi att besvara följande frågor: 1. Hur är skolkulturen på Kommunala gymnasiet A? 2. Hur är skolkulturen på Kommunala gymnasiet B? 3. Hur är skolkulturen på Frigymnasium X? 4. Hur är skolkulturen på Frigymnasium Y? 5. Hur är skolkulturen på Frigymnasium Z? 1.3 Metod Den metod vi använt är den så kallade brevmetoden enligt Roger Strängs beskrivning på föreläsningen inom Rektorsprogrammet i april 2012 på Aronsborgs kursgård i Bålsta, kulturanalys light.. Varje rektor har låtit en grupp av lärare på skolan skriva ett brev enligt nedanstående beskrivning. Därefter har breven skickats vidare till någon annan av oss i gruppen för analys. Vi har följaktligen inte analyserat vår egen skola. 1
4 Ett problem med Strängs brevmetod är att alla inte formulerar sig i skrift, att alla områden inte alltid tas upp i breven samtidigt som inte alla har samma definitioner av olika uttryck och begrepp. Exempelvis på en skola som är liten där alla lärare dagligen samarbetar med varandra så kommer inte alltid ordet samarbete upp i lärarnas brev. Kanske för att det är en så naturlig del i vardagen för dem. På andra skolor kan lärarna skriva om samarbete, men det är oklart vad de menar. Menar de exempelvis att de samarbetar mycket med ämneskollegor eller samarbetar de över ämnesgränserna, men karaktärsämneslärarna etcetera? (Sträng 2012, s. 13) För att kompensera denna brist med brevmetoden har den rektor som analyserat breven också intervjuat några av de lärare som skrivit breven. (Sträng 2012, sid. 14) 2. Kunskapsöversikt/tidigare forskning Nedan följer ett antal begrepp och referenser till forskning som ligger till grund för våra analyser: 2.1 Brevmetoden Brevmetoden utgör en metod för att göra en kulturanalys på en skola. Den går ut på att individer i en skola skriver varsitt brev och försöker svara på frågan Hur är det att arbeta på den här skolan?. Därefter analyseras breven genom att nyckelord i texterna identifieras. De identifierade nyckelorden samlas sedan i olika kategorier eller dimensioner exempelvis samverkan, frihet, matsalen med mera. Antingen väljs förvalda kategorier eller så skapas kategorierna utifrån brevens innehåll. Vi har valt det senare. (Sträng 2012, s. 13f) Nyckelorden i de olika kategorierna/dimensionerna analyseras sedan. Vad är det som brevskrivaren vill förmedla till oss? Vad vill hon säga? Analysen kan sedan bli en utgångspunkt att sedan arbeta vidare kring skolutveckling. 2.2 Kulturanalys Kulturanalyser är en studie av värdebaser i organisationer som ligger till grund för det vardagliga arbetet i en skola (Berg, 2003 a) Genom en kulturanalys på en skola kan det inre handlingsutrymmet bättre kartläggas och identifieras. När det inre handlingsutrymmet är kartlagt kan det så kallade frirummet bli synligt. Frirummet ökar möjligheter till vidare skolutveckling. (Sträng 2012, s. 26) 2
5 2.3 Skolkod Skolkod kan beskrivas som en gemensam uppfattning om yrkesrollen som utvecklas på varje skola. Den enskilde lärarens personliga egenskaper eller förhållanden (egen kontext) står tillbaka för den kollektiva som formas av yrkesrollen eller samhället (yttre kontext). (Arfwedson et al, 1979) Kod och kontext kan påverka varandra (Arfwedsson och Lundman, 1980). Skolkod kan sammanfattas med att så här är vi och så här gör vi på den här skolan det vill säga, skolkoden kan vara en garant för trygghet och stabilitet. Kodbärare (Arfwedsson och Lundman, 1984) är ett begrepp som beskriver att vissa personer på en skola bestämt hävdar sin egen ståndpunkt som den rätta gentemot andra uppfattningar. De fungerar då som informella ledare (Berg, 2003) och kan påverka en skolas vardagsarbete men även utveckling på lång sikt 2.4 Skolkultur Skolkultur kan beskrivas som rådande normer, värderingar, attityder, handlingsmönster, vanor och traditioner i en bestämd skolorganisation. Kulturen kan variera inom en skolenhet och konflikter kan uppstå mellan de som verkar i skolan om uppfattningen kring mål och handlingsutrymme. (Berg 2003) och (Sträng 2012, s. 76) För att göra motsättningarna mindre menar (Berg &Wallin, 1983) att alla inom skolan måste skaffa sig bättre kunskap om skolan som institution och organisation för att kunna utveckla skolverksamhet. Skolkultur kan uppfattas som en objektiv del av en skola men också upplevas på ett subjektivt plan av varje enskild individ i organisationen. (Öhlander, 2005). Hargreaves (1998) beskriver fyra olika skolkulturer: 1. Den individualistiska: Varje lärare sköter undervisningen på det sätt som han tycker är bäst. Sällan återkoppling på den egna undervisningen av kollegor men trevligt i fikarummet. 2. Särbokulturen: Lärarna samarbetar inom olika smågrupper i exempelvis ämneslag. Den egna gruppens särintresse bedöms viktigare än skolans mål. Leder ofta till konflikter mellan olika grupper. 3. Den påtvingade kulturen: Ett antal regler formuleras uppifrån om hur du ska samarbeta. 3
6 4. Den samarbetande kulturen: Lärare initierar och driver själva förbättringar av undervisningen i skolan och kommunicerar kontinuerligt med varandra. De uppfattar att de gemensamt har en viktig uppgift att utföra. Skolledaren lägger mycket kraft på att förmedla skolans vision och förenar personalen i en gemensam arbetsriktning. Erfarenheter diskuteras och analyseras. 2.5 Frirumsmodell Frirumsmodellen (Berg och Wallin, 1893) har utvecklats för studera skolans utveckling som organisation. Modellen kan beskrivas som att en skolas yttre handlingsutrymme begränsas av olika styrdokument från stat eller samhälle. Det inre handlingsutrymmet begränsas av skolkulturen. Det utrymme som finns kvar är friutrymmet. 4
7 3.1. Kulturanalys av en kommunal gymnasieskola A Inledning/bakgrund A-skolan är en stor kommunal gymnasieskola i en mellansvensk stad. Skolan har elva nationella program och ca 1350 elever. Skolan rymmer även utbildningsverksamhet på vuxensidan. Gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag. För ett år sedan genomfördes en större organisationsförändring på ledningssidan. Alla rektorer fick söka om sina tjänster. Tidigare ledningsstruktur med programrektorer och en övergripande samordnande rektor ersattes med en ny i form av en rektor och fem biträdande rektorer. Dessa bildar tillsammans gymnasieskolans ledningsgrupp. Metod Jag har fått in sammanlagt tio svar. Svaren kommer från lärare på olika program, alltså inte enbart från de arbetslag som min rektorskollega är närmaste chef för. Efter genomläsning av svaren har jag gjort en sortering efter att ha sökt efter kärnan i budskapet. Vad är det personen vill säga? Nyckelord har tagits fram och fått bli rubriker i den fortsatta sorteringen. Trivsel I åtta av breven tas trivseln upp som en del i skolans kultur. Här finns citat som; har trivts bra från första stund, Dessutom trivs jag oerhört bra med mina kollegor och elever., Har man en gång börjat att arbeta som lärare på A-skolan är det svårt att hitta något i samma klass eller bättre!, Inom ämneslaget hjälps vi alltid åt och det är ett generöst klimat där vi gärna delar med oss av tips till varandra. Möjligheter/frihet Fyra av lärarna och då särskilt två av dem ger uttryck för att de möjligheter de har fått har varit avgörande för att de stannat kvar på skolan trots att de upplever att detta har fått en del konsekvenser rörande samarbetet med vissa kollegor. Mer om det under rubriken kollegor/samarbete. Under rubriken möjligheter/frihet beskrivs; Vi har friheten att lägga schemat själva, Att arbeta som lärare på A-skolan är omväxlande, man har stora möjligheter att ha fria tyglar, om man vill. En lärare skriver Om man är beredd att ta ansvar och utveckla undervisning och program får man ofta chansen., Samma lärare skriver vidare; jag har fått många 5
8 möjligheter att utveckla mig som pedagog och i mina ämnen. Ansvaret har vuxit med mina kunskaper så det har aldrig känts betungande. Jag har fått ta stor del i utvecklingen i programmets utveckling, själv satt visioner och mål samt ta ansvaret för detta. Han/hon skriver också; Som sagt, jag trivs ändå bra på A-skolan och det program jag jobbar på. Det är till stor del för den utveckling jag har varit med om att genomföra och de utmaningar jag har fått. En annan lärare uttrycker samma sak men i andra ord; I den här skolan har det hela tiden funnits möjlighet till utveckling. Det är få ställen där det går att byta jobb på jobbet, dvs att med enkla medel kunna byta arbetsuppgifter på existerande arbetsplats. Det gör att jag ständigt får nya utmaningar. Kollegor/samarbete Flera lärare uttrycker att samarbetet med kollegor känns stimulerande och utvecklande. Bra kollegor som är lätta att samarbeta med. Här finns även en del intressanta synpunkter i övrigt. En lärare skriver; De nya följer i de gamles spår. En annan lärare tar upp att han/hon anser att samarbetet med kollegorna i arbetslaget har varit utvecklande i yrkesrollen men har samtidigt känt och ger uttryck för att synas och sticka ut är något som inte ses med blida ögon. Samma lärare tar upp att det har förekommit återkommande konflikt mellan arbets- och ämneslag och skriver vidare; Jag har valt att satsa på mina arbetslag vilket tyvärr har fått ämneskollegor att ifrågasätta min kompetens i ämnena. Från ett annat brev hämtar jag följande citat; På minussidan finns en del revirpinkande mellan programmen. I ett annat brev framförs följande åsikt; Det är en tydlig skillnad mellan programmens olika lärarkulturer och hur åsikter förs fram till skolledningen. Samma lärare skriver också; Det är en tydlig skillnad på status att vara lärare på yrkes- kontra högskoleförberedande program. Vissa lärarkategorier anser sig också ha högre status än andra. Vidare i brevet återfinns följande; Jante-lagen råder och helst ska ingen vara bättre eller sticka ut på något sätt. I två av breven tas det upp att stå på god fot med skolledningen är något som inte ses med blida ögon. Detta kan som det återges ses som misstänkt och det kan få konsekvenser i form av utfrysning, riskera att bli utesluten ur gemenskapen. En skriver; Helst ska man ha samma åsikter som kollektivet och helst emot, framförallt skolledningen. Om så inte är fallet kan det bli rätt obekvämt i vissa grupperingar, kanske man till och med blir utesluten i vissa. Ungefär samma budskap framförs i ett annat brev men då avser det främst 6
9 kollegorna; Alla vågar därför inte säga vad de tycker, då det kan vara svårt att ta den konflikten som uppstår med kollegor. Det är inte särskilt högt till tak på A- skolan, framför allt inte om man börjar skrapa under ytan. Organisation/ledarskap I en såpass stor skola som denna är sannolikheten att ha arbetsrum i olika hus, många kollegor och elever från olika program stor. Så här skriver en lärare; Jag tillhör dem som har arbetsrum i två olika hus och elever från många olika program. Nackdelen är att man lätt kan känna sig splittrad och lite hemlös men samtidigt har jag fått många olika kollegor som jag trivs med och risken att hamna i sin egen lilla ankdamm känns väldigt liten på det sättet. Samma lärare tar även upp något som han/hon upplever som frustrerande; den olyckliga kollisionen mellan X-projektet och införandet av GY11. Det har varit svårt att se mening och känna engagemang inför det förstnämnda när man samtidigt har känt ett skriande behov av utbildning i det nya. Lite längre ner i brevet hittar jag följande rader; Jag kan också känna ett behov av ämnesfortbildning i mina språk för att bättre kunna uppnå de mål som vi ska arbeta mot. Där hoppas jag på bättre respons från mina chefer. Ett ämne som berördes under rubriken kollegor/samarbete var att en lärare pekar på att han/hon i rollen som språklärare har upplevt en återkommande konflikt mellan ämnes-och arbetslag. Ämneslagen i svenska och engelska är stora och starka. Att just denna lärare har valt att satsa på sina arbetslag menar han/hon har fått ämneskollegor att ifrågasätta berörd lärares kompetens i ämnena. Frågan om samarbete mellan arbetslag återkommer i ett annat brev; Ett förbättringsområde är att vi måste bli bättre på samarbete mellan och inom arbetslag. Då jag själv tilltalas av samarbete och utveckling så kommer jag alltid att vara irriterande positiv till allt som främjar detta. I samma brev hittar jag även följande; Då A-skolan inte bara genomgår en förändringsprocess i och med Gy11, utan även fått en ny prägel i och med en helt ny ledning, så upplever jag att vår skola med all önskvärd tydlighet är att betrakta som förändringsobenägen, eller om man så vill förändringsfientlig. Det är i detta brev jag hittar synpunkten att det är inte de allt för arbetsskygga och goda kollegorna som hörs. 7
10 Förändring/Utveckling Samma lärare som tog upp att de nya följer i de gamles spår skriver vidare; Personalrumssnacket är detsamma år efter år. Kontinuitet är den positiva beskrivningen. Jag har svårt att hitta den negativa. Vissa skulle säga förändringsobenägenhet. Från samma brev hämtar jag även följande citat; Jag har arbetat på skolan i snart 30 år. Under denna relativt långa tid ha egentligen inte särskilt mycket förändrats. Det skulle i så fall vara studiemiljön. Analys och slutsatser a) Juridiskt perspektiv Skolan bör arbeta fram en gemensam tolkning av värdegrunden utifrån Lpf94, förmedla den till alla som är involverade i verksamheten och att alla lever upp till de intentionerna. Verksamheten på skolan måste bygga på alla människor lika värde. Här hittar vi uttryck för att vissa lärarkategorier anser sig ha högre status än andra. Dessutom finns det åsikter om att det är finare att vara lärare på högskoleförberedande kontra yrkesprogram. Det här ställde jag frågor kring då jag träffade lärare på skolan och de bekräftade att de upplever att det är så här. De uttryckte även att eleverna säger sig känna av kulturskillnader ranking mellan olika program. Här finns en del att ta tag i och börja diskutera. I den nya skollagen (SFS 2010:800) hittar vi i 2 kap 9 följande; Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Den ändringen föranledde att man på denna skola gjorde en omorganisation då man tidigare hade flera rektorer inom samma enhet. Det ändrades till en rektor och fem biträdande rektorer. b) Skolutvecklingsperspektiv (mål- och resultatstyrning) Var finns eleverna undrar jag när jag läser igenom breven. Detta tyckte även de lärare som jag intervjuade var märkligt. -Det är ju för dem som vi finns här., som en av lärarna uttryckte det. Det som skrivs om eleverna är att de är artiga och trevliga. ett brev står ; Eleverna är sig lika, fördelade på samma gamla normalfördelningskurvor vad gäller prestationer och grad av engagemang. I En tredje lärare påpekar att det är bra elever på skolan som det är roligt att undervisa, varav vissa är en större utmaning än andra. I övrigt nämns inget om hur utveckla pedagogiken, få fler att nå målen, elever med 8
11 särskilda behov, ämnesintegrering och samverkan. Något som heller inte nämns är kopplingen till andra intressegrupper än skolan. Organisationer behöver människor och människor behöver organisationer. När dessa båda parter inte lyckas uppfylla varandras behov blir antingen den ena eller den andra parten lidande (Bolman & Deal 2010 s 171). En central fråga för alla ledare är hur man motivera medarbetarna att bidra till organisationens utveckling och mål. För att skapa en miljö med engagerade, kompetenta och modiga medarbetare krävs rätt information för att veta vad som behöver göras och vilka beslut som behöver fattas, att behandla människorna i organisationen med respekt samt ge dem tydligt ansvar. I sitt förord till boken Riv pyramiderna av Jan Carlzon skriver Ingalill Holmberg att det är nog inte informationen i sig som är viktig utan det handlar mer om den självkänsla som delaktighet för med sig. En chef som delegerar istället för instruerar har goda möjligheter att skapa ett bra klimat med engagerade medarbetare som vågar ta nödvändiga beslut. Den som vill lyckas i affärer måste inse att mötet mellan kunden och den anställda som representerar företaget är helt avgörande. Mötet är företaget. Därför är det så viktigt att de anställda känner för företaget och tar på sig ansvaret att representera företaget (Jan Carlzon) c) Skolledarperspektiv (Bolman och Deals fyra perspektiv) Strukturella perspektivet En av rektors främsta och viktigaste uppgifter är att se till att det bedrivs en verksamhet utifrån gällande styrdokument, att skapa förutsättningar för lärarna på skolan att göra ett bra jobb genom att ha en väl fungerande struktur. Just struktur har en avgörande betydelse för att få ett team eller en grupp att fungera, vilket påpekas i Bolman & Deal. I detta ligger organisation av företaget, schemaläggning, utnyttjande av lokaler, resursfördelning, mötesformer mm. Vi ser en del synpunkter på detta i form av en lärare som pekar på att just schemaproblem anses av honom/henne hindra elever från vissa program att läsa språk. I flera brev har vi sett synpunkter på brister i samarbete mellan och inom arbetslag och hur det upplevs påverka utvecklingen av skolan. Att lägga för lite vikt vid organisationsstrukturen kan komma att innebära att energi och resurser fördelas på fel sätt. Arbetsuppgifterna delas upp genom en uppsättning funktioner, specialiserade roller. Dessa måste sedan samordnas genom både horisontella och 9
12 vertikala integrationsmetoder. Här finns inget rätt eller fel utan varje organisation måste söka sin egen bästa lösning (Bolman & Deal 2010 s.100) HR-perspektivet Många ger uttryck för att de trivs på skolan och med kollegorna vilket kan tolkas som bra grundförutsättningar. Att coacha och stötta individerna, göra dem delaktiga, investera i kunskaper, tro på deras möjligheter, goda vilja och ge dem förutsättningar att utvecklas i en trygg miljö är en investering i människor. Motiverade och engagerade anställda presterar bättre. Flera lärare uttrycker just detta i sina brev att det finns möjligheter för den som vill och hur det har påverkat deras utveckling och trivsel i positiv bemärkelse. Dock har detta inte setts med blida ögon av alla kollegor. Här finns det en hel del att göra på A-skolan. Synpunkter som att Jantelagen råder, att sticka ut ses inte med blida ögon av kollegorna och kan få konsekvenser, olika status på olika program och vissa lärarkategorier anser sig ha högre status än andra, förändringsobenägenhet och de nya följer i de gamlas spår talar sitt tydliga språk. De lärare jag pratade med har själva upplevt att det finns kodbärare som påverkar såväl skolans vardagsarbete som utvecklingen på lång sikt. Akta dig för väggen fick en lärare höra från en kollega när han framförde sina åsikter till kollegiet om hur han tyckte att man kunde utveckla verksamheten. Viktigt att notera i sammanhanget är att det upplevs som att skolledningen uppmuntrat och stöttar utveckling. Det är inom de egna leden som upplevelsen är att begränsningarna sätts. Grupptänkande (eller groupthink ett uttryck myntat av den amerikanske psykologen Irving Janis) kan uppträda när strävan efter lojalitet och enighet blir mer framträdande än förmågan att analysera olika handlingsalternativ. Avvikande uppfattningar får stämpeln av uttryck för illojalitet. Gruppen blir immun för kritik och känner sig övertygad om sin egen moraliska överlägsenhet (Hamrefors 2009 s 93-94). 10
13 Symboliska perspektivet Något som är viktigt är att skapa gemensamma målbilder och ha en vision som ska genomsyra hela verksamheten. Det behövs en stark ledare som skapar ett fungerande team som strävar åt samma håll och gör det bästa av varandra. I denna kommun finns det på hemsidan utlagt information om en gemensam vision och satta mål (SMART:a mål) inom utbildning. Något jag funderar på är hur väl kommunicerat detta är till de operativa leden från huvudmannens sida? Genomsyrar det tänket på enhetsnivå så att det går som en röd tråd? Känner alla till den övergripande visionen? De satta målen? Hur de ska kopplas till mål och utveckling på den egna enheten? Om vi tittar på Hargreaves (1998) indelning i skolkulturer så skulle denna skola kunna inrymmas under särbokulturen. Här finns mycket man kan göra för att öka känslan av gemenskap vi-känsla. Ceremonier, hjältar, myter, humor, lek, ritualer mm. Politiska perspektivet En organisations förändringspotential och effektivitet är kopplad till hur politiskt kompetenta dess ledare är. De förmår att kartlägga den politiska terrängen och har insikt om hur man får stöd för sina idéer och skapar nätverk. De har förmågan att förhandla såväl med sina motståndare som med sina anförvanter (Bolman & Deal 2010 s.270). I några brev har det uttryckts att skolan har fått en ny prägel i och med en ny ledning och att upplevelsen i och med detta är att skolan utifrån dessa lärares perspektiv betraktas som förändringsobenägen. Vi kan i breven utläsa att vissa förändringar har skett som upplevs som positivt. Viktigt att stötta de krafter som strävar åt önskvärd riktning och ge dem uppmuntran, stöd och uppmärksamhet. 11
14 3.2. En kulturanalys av kommunala gymnasieskolan B 10 lärare på B-kolan har beskrivit hur det är att arbeta som lärare där. På skolan finns ca 500 elever 80 anställda fördelade på 13 program. Den ligger i en relativt liten kommun. Ur lärarbreven finns gemensamma drag: Gemenskap och engagemang Det är tydligt att lärarna trivs med sitt arbete, eleverna och varandra. Gymnasiet upplevs som en arbetsplats med ett öppet arbetsklimat, stor gemenskap och en engagerad lärarkår som hjälper varandra. Som förklaringar nämns bl.a. den lilla skolan som möjliggör att det är lätt att få tag på varandra, många som har arbetat länge på skolan och en hjälpsam skolkultur. Laganda, öppet klimat, roligt att gå till jobbet, vikänsla, gemenskap och kultur, gemensamma läraraktiviteter, lätt att få tag på varandra, högt i tak,, engagemang, behagligt och lugnt att vistas i skolan, liten skola -stort utbud, hjälper varandra vid behov, bra diskussioner i arbetslaget, stark och självgående lärarkår, gedigen lärarkår som är kunnig Elevfokus Det råder ett stort engagemang kring eleverna. Tack vare en relativt liten skola känner lärare och elever igen varandra. Man blir inte anonym. Det råder ett lugn på skolan. Flera av lärarna lyfter fram att undervisningen är stimulerande och det starka elevfokus som finns bland personalen. En förklaring är också att flera upplever goda resurser och en god hjälp från bl.a. kurator, SYV och rektor när det gäller elever. roligt att lyfta elever, lärare och elever känner igen varandra, starkt elevengagemang, vi hjälper elever, kompetent lärarkår som engagerar sig i eleverna, stort utrymme prova nya idéer, undervisningen känns bra och stimulerande, inhämtande av kunskap viktigt, inte så många elever, mjuk stämning mellan elever, svårt att få lugn och ro-elever känner sig nästan väl hemma på skolan, goda resurser, bra hjälp av kurator, SYV rektor etc. Administrativ stress Många av lärarna upplever en administrativ stress och känsla av att inte räcka till. I och med att GY11 ska implementeras och i sig kräver extra arbete upplever många att de är slitna och trötta. Bl.a. tar alla administrativa system tid såsom 12
15 frånvarorapportering, skriftliga omdömen i Rexnet, åtgärdsprogram och ekonomi. Dessutom tar handledartiden mycket fokus. vi går på knäna av alla extrauppgifter, mycket administration, mycket pappersarbete, tiden för knapp, frustrerande att inte räcka till, fått tjänsterna för sent, vill lägga fokus på att undervisa eleverna, stressigt undervisa i klasser med elever som kräver extra uppmärksamhet, starkt engagemang men slitna, PIM, beställa varor, administrativa system, sköta lokaler, handledare och kontakter med vårdnadshavare, krav dokumentation av omdömen, Ledningsfunktionen Rektorerna på skolan har bytts ut många gånger de senaste åren och rekryterats från den egna lärarkåren. Många av lärarna lyfter fram problemet med att nuvarande skolledning inte drar åt samma håll och kommunicerar en enhetlig linje. De upplever att det finns samarbetssvårigheter. I dag har de båda rektorerna lika stort ansvar i förhållande till varandra men olika program under sig. samarbete mellan rektorer mindre bra, ser inte mycket av skolledningen, svag ledning, rektorer svårt att samarbeta, rektorer från egna lärarkåren - hemmablind men skapar trygghet, ledning byts ofta, kommunicerar inte tillräckligt, för mycket konferenser, spretig skolledning som inte drar åt samma håll Mål och organisation Flera lärare lyfter fram att de får sköta sig mycket själva och att rektorerna har lite insyn i verksamheten på gott och ont. Det finns ett behov av att styra mer mot gemensamma mål och visioner och en samsyn kring verksamheten. Samarbetet verkar vara störst inom ämnesgrupperna då många sitter tillsammans ämnesvis. Flera av lärarna uppskattar att de ges utrymme att utforma undervisningen som de vill men någon lyfter fram att det är mycket ensamt arbete i det egna ämnet och någon att samarbetet mellan kärnämneslärare och yrkeslärare borde öka. mycket arbete läggs på lärare, rektorer lite insyn i verksamheten, lärare på många program- mer spontant samarbete, sköter oss själva på gott och ont, för många konferenser, önskemål om fler kärnämneslärare på yrkesprogrammen, arbetar ensam, tid trivselenkät - rinner ut i sanden, önskar mer samsyn kring verksamheten, vart är vi på väg - gemensamma mål Analys ur tre perspektiv: Juridik. Mål och resultatstyrning samt Skolledarskap Ett problem som förs fram är att många rektorer bytts ut de senaste åren och att personalen upplever att de två rektorerna inte drar åt samma håll. Lärarna saknar 13
16 gemensamma mål, visioner och samsyn i skolan. Enligt nya skollagen har rektor ansvar för en skolenhet. 5 Det ska vara tydligt för personal och elever vem som samordnar det pedagogiska ansvaret på enheten. Varje elev ska bara ha en rektor Det finns inget hinder för att en skolbyggnad inom kommunal verksamhet kan delas in i flera skolenheter. Däremot kan det lätt bli förvirring på en skola då varje rektor bl.a. har ansvar för ordningsregler, elevinflytande, likvärdig bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering. Varje rektor har det övergripande ansvaret över resultaten på sin enhet. Detta blir hos B-skolan ett problem då många lärare arbetar på många program för båda rektorerna. Vilka mål och visioner och rutiner gäller? Denna typ av organisation kräver att båda rektorerna har stor samsyn och medvetet arbetar med dessa frågor tillsammans. Risk finns också att orättvisor med olika rektorer kan upplevas då de har lika stort ansvar. Elever och personal uppleva ändå att de går på B-skolan och att samma villkor ska gälla. Man kan fundera på om det finns möjlighet att organisera skolan med en rektor och två biträdande rektorer. Rektor har stora möjligheter att delegera uppgifter och arbeta med övergripande och strategiska frågor. Fördelen med en rektor för hela B- skolan är att det blir mindre risk för orättvisor och att skolan lättare uppfattas som en enhet. Rektor kan ha all personal som tillhör stödjande funktioner och administrationen under sig. De båda biträdande rektorerna kan förutom programansvaret (och stora delar av elevansvaret) och personalansvaret även sköta schemaläggning och eventuell viss undervisning. I och med nya skollagen togs kravet om kvalitetsredovisning bort. I stället ska vare skolenhet bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. (skollagen kap 4, 3 och 4) 14
17 Forskning visar att en viktig framgång för ren skolas utveckling och elevernas resultat ligger i att rektorer och lärare har en förmåga att hantera förbättringsprocesser. Skolor som är organiserade i arbetslag kring eleverna och där rektorerna bedriver kontinuerlig och genomtänkt kompetensutveckling och gemensamt utvecklingsarbete lyckas bättre. Vid mindre framgångsrika skolor ses kompetensutveckling mer som individuell och tillfällig. Varje år bör resultaten utvärderas och nya mål och handlingsplaner tas fram inför 4 kommande läsår. Om målen trots detta inte nås måste nya åtgärder vidtas. Samarbete inom organisationen är en fördel och skolor som har möjlighet att göra en lägesbedömning, sätta upp mål och pröva ut och värdera olika arbetsformer uppnår högre måluppfyllelse. Att arbeta i arbetslag ger en möjlighet att bättre använda den gemensamma kunskapsbank som finns inom gruppen. Stressen för många lärare har minskat med arbetslag och möjligheten att anpassa undervisningen till elevernas särskilda behov blir lättare. Det är viktigt att målen är kända av alla. Arbetslagsledarna kan med fördel träffas regelbundet tillsammans med skolledningen för att utbyta erfarenheter, inspirera och utveckla verksamheten. Skolledningen har då lättare att fatta kloka beslut. Sedan ett år tillbaka är lärarna på A-skolan organiserade i programarbetslag men sitter fortfarande till stor del i ämnesarbetslag. Lärarna upplever ett stort elevengagemang och att man kan få bra hjälp av sina kollegor när man behöver. Det gör det lättare att fortsätta arbetet mot effektiva programarbetslag. Det är viktigt att även värna ämnesidentiteten så att ämnesarbetslagen också kan samarbeta kring likvärdig bedömning och pedagogisk utveckling. Ledningen bör organisera så att både programarbetslag och ämnesarbetslag får tillfällen att utvecklas. För många råder en konflikt mellan programidentitet kontra ämnesidentitet. Lärarna har utbildats i många år på universitetet och blivit experter på sina ämnen och arbetar sedan i ett program där programidentiteten blir viktigt. Vilken matematik är viktigt om man tillhör / arbetar på byggprogrammet, handelsprogrammet etc.? Är något ämne viktigare än något annat etc.? Medvetenheten kring dessa frågor kan vara viktiga att tänka på i utvecklingsarbetet. 15
18 För att uppnå bästa effekten vis skolledarskapet bör Bolman & Deals fyra perspektiv beaktas. Det är viktigt att lärarna ges möjlighet att få en helhetsbild över utbildningarna via skolans uppdrag, de ramar som finns och de mål och resultat som arbetas fram. Genom att skapa strukturer kring program- och ämnesarbetslagen och att omorganisera ledningen kan ett effektivare arbete uppnås. Det kan vara bra att även se över de administrativa rutinerna för att se om de går att utföra på ett annat sätt (strukturella perspektivet). Det är bra att fortsätta gynna det goda arbetsklimatet som råder och utveckla medinflytandet och engagemanget hos personalen.(hrperspektivet) Flera upplever att ledningen inte har tillräcklig insyn i verksamheten. Genom att utveckla det kontinuerliga arbetet med arbetslagsledarna finns möjligheter att tidigare uppmärksamma möjligheter och problem. Att tillsammans med de fackliga representanterna, elever och personal hitta effektiva mötesrutiner kan underlätta känslan av att man vet vad som händer inom verksamheten och ett ökat medinflytande. (politiska perspektivet). För att skapa en förståelse för varför skolan ska utvecklas åt ett visst håll eller varför vissa arbetsuppgifter behöver utföras kan det vara bra om ledningen lyfter fram de styrdokument som finns. Det är viktigt att man inte glömmer helheten inom utbildningen och ges möjlighet att bli påmind om de visioner och mål som satts upp. /Det symboliska perspektivet) Skolpolitikerna i kommunen kanske kan komma och berätta för personalen vilka ambitioner och mål man har med skolan de kommande åren. Då läraryrket precis som andra serviceyrken ofta ger känslan av att inte räcka till ökar behovet av stöd kring och förståelse för vad man ska prioritera 7. B-skolan ger ett intryck av att ha en engagerad men lite stressad lärarkår (ökade administrativa uppgifter) som trivs med sitt arbete. Det finns ett stort elevengagemang och en gemenskap inom personalen där man hjälper varandra. För att utveckla skolan ytterligare finns ett behov av mer mål och resultatstyrning och en samsyn inom ledningen. 16
19 3.3. Kulturanalys av frigymnasiet X Här följer en analys av ett fristående gymnasium i en mellansvensk stad. Skolan har verkat i fyra år, har 405 elever på åtta program. Sammanlagt 18 lärare har svarat på frågan: Hur är det att arbeta på frigymnasiet X? Metod: Efter noggrann genomläsning av samtliga 18 brev har jag plockat ut ett antal nyckelord. (Ett brev var handskrivet och därefter dåligt kopierat vilket gjorde att det var oläsligt, varvid endast 17 brev analyserades). Nyckelorden är de som på något sätt beskriver lärararbetet på skolan utifrån känslor, tankar, värden och värderingar. Nyckelord som liknade varandra sorterades sedan i grupper. När alla nyckelord var insorterade uppstod fem grupper av nyckelord som till slut bildade fyra dimensioner: Frihet Under dimensionen frihet beskrevs ord som: lägga upp kurser som man vill, förverkliga idéer, flexibilitet, fri och självständig, delaktighet, möjlighet att påverka, eget ansvar, snabba beslut och nära till beslut. Kreativitet Här beskrivs: olikheter mellan elever inspirerar, skapa egna läromedel, nya utmaningar, improvisation, flexibilitet, krav på att vara anpassningsbar, kreativitet gynnas, inspirerande och projektform. Frustration Under den här dimensionen samlades följande nyckelord: jobbigt att skapa, inga rutiner, slitsamt att ge till alla elever, elevpeng?, likvärdig bedömning?, sträva åt samma håll?, trångbodda, trösta och peppa i stället för att lära ut, motivationsterapeut, oro - gå med vinst?, inte hinna med, skapa egna läromedel, för höga kvalitetsmål. Kollegor/Samarbete Här samlades flest nyckelord: positiv anda, samarbete, lust och engagemang, tillsammans, gemensamma mål, stort hjärta för eleverna, alla gör så gott de kan utifrån de förutsättningar vi har, öppenhet, bra kamratskap, bra ledarskap, enorm kompetensbank, hög klass - god stämning, bolla idéer, inget lärargnäll och tillåtande ledning 17
20 Tolkning och analys a) Juridiskt perspektiv Känner alla lärare till de yttre gränserna? Vad är man skyldig att göra utifrån styrdokument? Breven andas alla en stor känsla av frihet. Brevskrivarna uttrycker sig som om det inte finns några yttre gränser för egen kreativitet och att skolledningen tillåter lärarna att sväva ut. Ingen nämner något om exempelvis den nya gymnasiereformen med bland annat ny lagstiftning som styr verksamheter på ett tydligare och i viss utsträckningsätt mer detaljerat sätt än före 1 juli Den uppfattas i alla fall inte som ett hinder. Flera lärare är medvetna om elevernas rättsäkerhet avseende likvärdig bedömning i betygssättningsfrågor. Några antyder att den fysiska och psykiska arbetsmiljön känns betungande ibland med trångboddhet och att vissa rutiner saknas och att det i sig är ett yttre hinder. Några är också medvetna om att det finns ett vinstkrav, som kan sätta stopp för handlingsutrymmet. Friheten att lägga upp sina kurser som man vill uppfattar de flesta som det bästa. b) Skolutvecklingsperspektiv- mål och resultat -styrning Lärarna känner till att skolan har både visioner och höga kvalitetsmål, men trots det nämner de att inte alla drar åt samma håll för att nå målen. Flera oroar sig för att de ekonomiska målen kan vara ett hinder i uppnåendet av andra resultat. Skolans kvalitetsmål betraktas som för höga då många uttrycker att vissa elever behöver mer en motivationsterapeut än en lärare. Samtidigt är lärare medvetna om att man måste göra vad man kan för att alla elever ska nå de höga kvalitetsmålen c) Skolledarperspektiv Jag använder mig här av Bolman och Deals fyra perspektiv när jag analyserar skolledarperspektivet på frigymnasiet X. Det strukturella perspektivet Skolan är relativt ny och personalen vill ha tydligare och gemensamma rutiner, men de uppskattar att det är nära till beslut och att ledningen är tillåtande. 18
Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merProcessledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015
SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-06-10
Läs merOpportunities aren t given, they re made
GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merLed dig själv med visioner
Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merRiksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS
Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt
Läs merGemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merUtbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merLOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Läs merBeslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Botkyrka kommun efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i S:t Botvids gymnasium belägen i Botkyrka kommun 2 (11) Uppföljning av tillsyn i S:t Botvids gymnasium
Läs merTillsammans är vi Eductus
Tillsammans är vi Eductus Du är Eductus I varje möte med omvärlden bygger vi bilden av Eductus och vi gör det tillsammans. För att vi ska lyckas kommunicera en enhetlig, tydlig och attraktiv bild är det
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merMedarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN
Medarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN Riksgälden Antal svar: 150 / 161 Svarsfrekvens: (9) Intern jämförelse: Riksgälden Extern jämförelse: Bank & Finans 2014-2016 1 Hur ska jag läsa rapporten?
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merTermometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet
Termometern Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet Demo Demo Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-21 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby Innehållsförteckning
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merThermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna
Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 28st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 8st) Kön Kvinna Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-11 Utskriftsdatum: 2018-02-01 Sofielundsvägen
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merDitt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Läs merVår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merVÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2018-2019 TRYGGHET OCH STUDIERO - De rutiner vi har som bygger på Skollagen samt trivselregler och hög vuxennärvaro fungerar väl, både enligt lärare,
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merPersonalvision Polykemi AB
Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merVOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt
VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat
Läs merVåra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.
Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka
Läs merDet här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild
Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merVill du beställa broschyren?
Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merKvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08
Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merHT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd
HT-2018 Vendestigen skola och förskola AB Danderyd Observationen genomfördes av: Ann-Sofie Nöteberg, Nacka Anna Natéus Vecka 45, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas bild
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merKVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun
KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merVi strävar efter att bli bättre....alltid - vad vi än gör
Kulturguide v1.1 Vi strävar efter att bli bättre...alltid - vad vi än gör Vår kultur är grunden för allt vi gör på Squeed Uppdrag Människor Kultur Vår kultur är det vi säger, det vi gör och så vi uppfattas
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merBoomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson
Boomerang 360 Demo Totalt har 17 av 20 slutfört analysen (85 %) Analysdatum: 2012-11-15 Utskriftsdatum: 2018-10-30 +46 735 220370 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Översikt 5 Mål 9 Kommunikation 13
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merSammanfattning SOU 2015:22
Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merFÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth
FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merLjusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö
Läs merVägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.
Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Observationsmallar Foto: Anna Alexander Olsson Helsingborgs stads skolor en inkluderande skola Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Det innebär
Läs merBurlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017
1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 SKOLANS VISION SID 3 DEFINITIONER SID 3 ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merFörskolan Järven. Nacka kommun
Förskolan Järven Nacka kommun Observationen genomfördes av: Linn Jansdotter Sollentuna kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 6 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Läs merVerksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs mer