Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block 5"

Transkript

1 Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block 5 Öru, MHD, HDa Vt 2012/ht 2012 Är handlingsutrymmet större på fristående skolor än på kommunala skolor? -Kulturanalyser av fem gymnasieskolor Författare: Åsa Dunér Mattias Scandola Evamari Holmgren-Stenlöf Göran Svarén Annika Oldberg

2 Innehållsförteckning Fördjupningsarbete i Rektors programmet Block Inledning Syfte Frågeställställningar Metod Kunskapsöversikt/tidigare forskning Brevmetoden Kulturanalys Skolkod Skolkultur Frirumsmodell Kulturanalys av en kommunal gymnasieskola A En kulturanalys av kommunala gymnasieskolan B Kulturanalys av frigymnasiet X Kulturanalys fristående gymnasieskolan Y Kulturanalys av ett fristående gymnasium Z Avslutande diskussion Litteraturlista... 33

3 1. Inledning Vi är fem gymnasierektorer som representerar två kommunala och tre fristående gymnasieskolor. De kommunala har många år på nacken men de fristående har inte verkat längre än fem år. Genom diskussioner på rektorsprogrammet har ett intresse uppstått om huruvida kommunala, etablerade respektive fristående, nystartade gymnasieskolor skiljer sig åt avseende skolkultur. Utifrån McKinsleyrapportens rekommendationer för att uppnå en bättre skola, är ett mål med uppsatsen, att skolorna som analyseras ska med hjälp av kulturanalysen utvecklas framåt. Vi som rektorer får samtidigt hjälp att kontextualisera vår skolas situation och utifrån den skräddarsy skolutvecklande åtgärder. (McKinsey 2010, s. 26) 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader som finns i skolkultur mellan de olika skolorna utifrån ett juridiskt perspektiv, ett mål- och resultatstyrningsperspektiv samt ett skolledarskapsperspektiv. Slutligen kommer vi att analysera om dessa skillnader korrelerar med skolans huvudmannaskap; kommunala- eller friskolor. Det vill säga är det någon skillnad i hur lärarna uppfattar friutrymmet. 1.2 Frågeställställningar För att uppnå ovanstående syfte kommer vi att besvara följande frågor: 1. Hur är skolkulturen på Kommunala gymnasiet A? 2. Hur är skolkulturen på Kommunala gymnasiet B? 3. Hur är skolkulturen på Frigymnasium X? 4. Hur är skolkulturen på Frigymnasium Y? 5. Hur är skolkulturen på Frigymnasium Z? 1.3 Metod Den metod vi använt är den så kallade brevmetoden enligt Roger Strängs beskrivning på föreläsningen inom Rektorsprogrammet i april 2012 på Aronsborgs kursgård i Bålsta, kulturanalys light.. Varje rektor har låtit en grupp av lärare på skolan skriva ett brev enligt nedanstående beskrivning. Därefter har breven skickats vidare till någon annan av oss i gruppen för analys. Vi har följaktligen inte analyserat vår egen skola. 1

4 Ett problem med Strängs brevmetod är att alla inte formulerar sig i skrift, att alla områden inte alltid tas upp i breven samtidigt som inte alla har samma definitioner av olika uttryck och begrepp. Exempelvis på en skola som är liten där alla lärare dagligen samarbetar med varandra så kommer inte alltid ordet samarbete upp i lärarnas brev. Kanske för att det är en så naturlig del i vardagen för dem. På andra skolor kan lärarna skriva om samarbete, men det är oklart vad de menar. Menar de exempelvis att de samarbetar mycket med ämneskollegor eller samarbetar de över ämnesgränserna, men karaktärsämneslärarna etcetera? (Sträng 2012, s. 13) För att kompensera denna brist med brevmetoden har den rektor som analyserat breven också intervjuat några av de lärare som skrivit breven. (Sträng 2012, sid. 14) 2. Kunskapsöversikt/tidigare forskning Nedan följer ett antal begrepp och referenser till forskning som ligger till grund för våra analyser: 2.1 Brevmetoden Brevmetoden utgör en metod för att göra en kulturanalys på en skola. Den går ut på att individer i en skola skriver varsitt brev och försöker svara på frågan Hur är det att arbeta på den här skolan?. Därefter analyseras breven genom att nyckelord i texterna identifieras. De identifierade nyckelorden samlas sedan i olika kategorier eller dimensioner exempelvis samverkan, frihet, matsalen med mera. Antingen väljs förvalda kategorier eller så skapas kategorierna utifrån brevens innehåll. Vi har valt det senare. (Sträng 2012, s. 13f) Nyckelorden i de olika kategorierna/dimensionerna analyseras sedan. Vad är det som brevskrivaren vill förmedla till oss? Vad vill hon säga? Analysen kan sedan bli en utgångspunkt att sedan arbeta vidare kring skolutveckling. 2.2 Kulturanalys Kulturanalyser är en studie av värdebaser i organisationer som ligger till grund för det vardagliga arbetet i en skola (Berg, 2003 a) Genom en kulturanalys på en skola kan det inre handlingsutrymmet bättre kartläggas och identifieras. När det inre handlingsutrymmet är kartlagt kan det så kallade frirummet bli synligt. Frirummet ökar möjligheter till vidare skolutveckling. (Sträng 2012, s. 26) 2

5 2.3 Skolkod Skolkod kan beskrivas som en gemensam uppfattning om yrkesrollen som utvecklas på varje skola. Den enskilde lärarens personliga egenskaper eller förhållanden (egen kontext) står tillbaka för den kollektiva som formas av yrkesrollen eller samhället (yttre kontext). (Arfwedson et al, 1979) Kod och kontext kan påverka varandra (Arfwedsson och Lundman, 1980). Skolkod kan sammanfattas med att så här är vi och så här gör vi på den här skolan det vill säga, skolkoden kan vara en garant för trygghet och stabilitet. Kodbärare (Arfwedsson och Lundman, 1984) är ett begrepp som beskriver att vissa personer på en skola bestämt hävdar sin egen ståndpunkt som den rätta gentemot andra uppfattningar. De fungerar då som informella ledare (Berg, 2003) och kan påverka en skolas vardagsarbete men även utveckling på lång sikt 2.4 Skolkultur Skolkultur kan beskrivas som rådande normer, värderingar, attityder, handlingsmönster, vanor och traditioner i en bestämd skolorganisation. Kulturen kan variera inom en skolenhet och konflikter kan uppstå mellan de som verkar i skolan om uppfattningen kring mål och handlingsutrymme. (Berg 2003) och (Sträng 2012, s. 76) För att göra motsättningarna mindre menar (Berg &Wallin, 1983) att alla inom skolan måste skaffa sig bättre kunskap om skolan som institution och organisation för att kunna utveckla skolverksamhet. Skolkultur kan uppfattas som en objektiv del av en skola men också upplevas på ett subjektivt plan av varje enskild individ i organisationen. (Öhlander, 2005). Hargreaves (1998) beskriver fyra olika skolkulturer: 1. Den individualistiska: Varje lärare sköter undervisningen på det sätt som han tycker är bäst. Sällan återkoppling på den egna undervisningen av kollegor men trevligt i fikarummet. 2. Särbokulturen: Lärarna samarbetar inom olika smågrupper i exempelvis ämneslag. Den egna gruppens särintresse bedöms viktigare än skolans mål. Leder ofta till konflikter mellan olika grupper. 3. Den påtvingade kulturen: Ett antal regler formuleras uppifrån om hur du ska samarbeta. 3

6 4. Den samarbetande kulturen: Lärare initierar och driver själva förbättringar av undervisningen i skolan och kommunicerar kontinuerligt med varandra. De uppfattar att de gemensamt har en viktig uppgift att utföra. Skolledaren lägger mycket kraft på att förmedla skolans vision och förenar personalen i en gemensam arbetsriktning. Erfarenheter diskuteras och analyseras. 2.5 Frirumsmodell Frirumsmodellen (Berg och Wallin, 1893) har utvecklats för studera skolans utveckling som organisation. Modellen kan beskrivas som att en skolas yttre handlingsutrymme begränsas av olika styrdokument från stat eller samhälle. Det inre handlingsutrymmet begränsas av skolkulturen. Det utrymme som finns kvar är friutrymmet. 4

7 3.1. Kulturanalys av en kommunal gymnasieskola A Inledning/bakgrund A-skolan är en stor kommunal gymnasieskola i en mellansvensk stad. Skolan har elva nationella program och ca 1350 elever. Skolan rymmer även utbildningsverksamhet på vuxensidan. Gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag. För ett år sedan genomfördes en större organisationsförändring på ledningssidan. Alla rektorer fick söka om sina tjänster. Tidigare ledningsstruktur med programrektorer och en övergripande samordnande rektor ersattes med en ny i form av en rektor och fem biträdande rektorer. Dessa bildar tillsammans gymnasieskolans ledningsgrupp. Metod Jag har fått in sammanlagt tio svar. Svaren kommer från lärare på olika program, alltså inte enbart från de arbetslag som min rektorskollega är närmaste chef för. Efter genomläsning av svaren har jag gjort en sortering efter att ha sökt efter kärnan i budskapet. Vad är det personen vill säga? Nyckelord har tagits fram och fått bli rubriker i den fortsatta sorteringen. Trivsel I åtta av breven tas trivseln upp som en del i skolans kultur. Här finns citat som; har trivts bra från första stund, Dessutom trivs jag oerhört bra med mina kollegor och elever., Har man en gång börjat att arbeta som lärare på A-skolan är det svårt att hitta något i samma klass eller bättre!, Inom ämneslaget hjälps vi alltid åt och det är ett generöst klimat där vi gärna delar med oss av tips till varandra. Möjligheter/frihet Fyra av lärarna och då särskilt två av dem ger uttryck för att de möjligheter de har fått har varit avgörande för att de stannat kvar på skolan trots att de upplever att detta har fått en del konsekvenser rörande samarbetet med vissa kollegor. Mer om det under rubriken kollegor/samarbete. Under rubriken möjligheter/frihet beskrivs; Vi har friheten att lägga schemat själva, Att arbeta som lärare på A-skolan är omväxlande, man har stora möjligheter att ha fria tyglar, om man vill. En lärare skriver Om man är beredd att ta ansvar och utveckla undervisning och program får man ofta chansen., Samma lärare skriver vidare; jag har fått många 5

8 möjligheter att utveckla mig som pedagog och i mina ämnen. Ansvaret har vuxit med mina kunskaper så det har aldrig känts betungande. Jag har fått ta stor del i utvecklingen i programmets utveckling, själv satt visioner och mål samt ta ansvaret för detta. Han/hon skriver också; Som sagt, jag trivs ändå bra på A-skolan och det program jag jobbar på. Det är till stor del för den utveckling jag har varit med om att genomföra och de utmaningar jag har fått. En annan lärare uttrycker samma sak men i andra ord; I den här skolan har det hela tiden funnits möjlighet till utveckling. Det är få ställen där det går att byta jobb på jobbet, dvs att med enkla medel kunna byta arbetsuppgifter på existerande arbetsplats. Det gör att jag ständigt får nya utmaningar. Kollegor/samarbete Flera lärare uttrycker att samarbetet med kollegor känns stimulerande och utvecklande. Bra kollegor som är lätta att samarbeta med. Här finns även en del intressanta synpunkter i övrigt. En lärare skriver; De nya följer i de gamles spår. En annan lärare tar upp att han/hon anser att samarbetet med kollegorna i arbetslaget har varit utvecklande i yrkesrollen men har samtidigt känt och ger uttryck för att synas och sticka ut är något som inte ses med blida ögon. Samma lärare tar upp att det har förekommit återkommande konflikt mellan arbets- och ämneslag och skriver vidare; Jag har valt att satsa på mina arbetslag vilket tyvärr har fått ämneskollegor att ifrågasätta min kompetens i ämnena. Från ett annat brev hämtar jag följande citat; På minussidan finns en del revirpinkande mellan programmen. I ett annat brev framförs följande åsikt; Det är en tydlig skillnad mellan programmens olika lärarkulturer och hur åsikter förs fram till skolledningen. Samma lärare skriver också; Det är en tydlig skillnad på status att vara lärare på yrkes- kontra högskoleförberedande program. Vissa lärarkategorier anser sig också ha högre status än andra. Vidare i brevet återfinns följande; Jante-lagen råder och helst ska ingen vara bättre eller sticka ut på något sätt. I två av breven tas det upp att stå på god fot med skolledningen är något som inte ses med blida ögon. Detta kan som det återges ses som misstänkt och det kan få konsekvenser i form av utfrysning, riskera att bli utesluten ur gemenskapen. En skriver; Helst ska man ha samma åsikter som kollektivet och helst emot, framförallt skolledningen. Om så inte är fallet kan det bli rätt obekvämt i vissa grupperingar, kanske man till och med blir utesluten i vissa. Ungefär samma budskap framförs i ett annat brev men då avser det främst 6

9 kollegorna; Alla vågar därför inte säga vad de tycker, då det kan vara svårt att ta den konflikten som uppstår med kollegor. Det är inte särskilt högt till tak på A- skolan, framför allt inte om man börjar skrapa under ytan. Organisation/ledarskap I en såpass stor skola som denna är sannolikheten att ha arbetsrum i olika hus, många kollegor och elever från olika program stor. Så här skriver en lärare; Jag tillhör dem som har arbetsrum i två olika hus och elever från många olika program. Nackdelen är att man lätt kan känna sig splittrad och lite hemlös men samtidigt har jag fått många olika kollegor som jag trivs med och risken att hamna i sin egen lilla ankdamm känns väldigt liten på det sättet. Samma lärare tar även upp något som han/hon upplever som frustrerande; den olyckliga kollisionen mellan X-projektet och införandet av GY11. Det har varit svårt att se mening och känna engagemang inför det förstnämnda när man samtidigt har känt ett skriande behov av utbildning i det nya. Lite längre ner i brevet hittar jag följande rader; Jag kan också känna ett behov av ämnesfortbildning i mina språk för att bättre kunna uppnå de mål som vi ska arbeta mot. Där hoppas jag på bättre respons från mina chefer. Ett ämne som berördes under rubriken kollegor/samarbete var att en lärare pekar på att han/hon i rollen som språklärare har upplevt en återkommande konflikt mellan ämnes-och arbetslag. Ämneslagen i svenska och engelska är stora och starka. Att just denna lärare har valt att satsa på sina arbetslag menar han/hon har fått ämneskollegor att ifrågasätta berörd lärares kompetens i ämnena. Frågan om samarbete mellan arbetslag återkommer i ett annat brev; Ett förbättringsområde är att vi måste bli bättre på samarbete mellan och inom arbetslag. Då jag själv tilltalas av samarbete och utveckling så kommer jag alltid att vara irriterande positiv till allt som främjar detta. I samma brev hittar jag även följande; Då A-skolan inte bara genomgår en förändringsprocess i och med Gy11, utan även fått en ny prägel i och med en helt ny ledning, så upplever jag att vår skola med all önskvärd tydlighet är att betrakta som förändringsobenägen, eller om man så vill förändringsfientlig. Det är i detta brev jag hittar synpunkten att det är inte de allt för arbetsskygga och goda kollegorna som hörs. 7

10 Förändring/Utveckling Samma lärare som tog upp att de nya följer i de gamles spår skriver vidare; Personalrumssnacket är detsamma år efter år. Kontinuitet är den positiva beskrivningen. Jag har svårt att hitta den negativa. Vissa skulle säga förändringsobenägenhet. Från samma brev hämtar jag även följande citat; Jag har arbetat på skolan i snart 30 år. Under denna relativt långa tid ha egentligen inte särskilt mycket förändrats. Det skulle i så fall vara studiemiljön. Analys och slutsatser a) Juridiskt perspektiv Skolan bör arbeta fram en gemensam tolkning av värdegrunden utifrån Lpf94, förmedla den till alla som är involverade i verksamheten och att alla lever upp till de intentionerna. Verksamheten på skolan måste bygga på alla människor lika värde. Här hittar vi uttryck för att vissa lärarkategorier anser sig ha högre status än andra. Dessutom finns det åsikter om att det är finare att vara lärare på högskoleförberedande kontra yrkesprogram. Det här ställde jag frågor kring då jag träffade lärare på skolan och de bekräftade att de upplever att det är så här. De uttryckte även att eleverna säger sig känna av kulturskillnader ranking mellan olika program. Här finns en del att ta tag i och börja diskutera. I den nya skollagen (SFS 2010:800) hittar vi i 2 kap 9 följande; Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Den ändringen föranledde att man på denna skola gjorde en omorganisation då man tidigare hade flera rektorer inom samma enhet. Det ändrades till en rektor och fem biträdande rektorer. b) Skolutvecklingsperspektiv (mål- och resultatstyrning) Var finns eleverna undrar jag när jag läser igenom breven. Detta tyckte även de lärare som jag intervjuade var märkligt. -Det är ju för dem som vi finns här., som en av lärarna uttryckte det. Det som skrivs om eleverna är att de är artiga och trevliga. ett brev står ; Eleverna är sig lika, fördelade på samma gamla normalfördelningskurvor vad gäller prestationer och grad av engagemang. I En tredje lärare påpekar att det är bra elever på skolan som det är roligt att undervisa, varav vissa är en större utmaning än andra. I övrigt nämns inget om hur utveckla pedagogiken, få fler att nå målen, elever med 8

11 särskilda behov, ämnesintegrering och samverkan. Något som heller inte nämns är kopplingen till andra intressegrupper än skolan. Organisationer behöver människor och människor behöver organisationer. När dessa båda parter inte lyckas uppfylla varandras behov blir antingen den ena eller den andra parten lidande (Bolman & Deal 2010 s 171). En central fråga för alla ledare är hur man motivera medarbetarna att bidra till organisationens utveckling och mål. För att skapa en miljö med engagerade, kompetenta och modiga medarbetare krävs rätt information för att veta vad som behöver göras och vilka beslut som behöver fattas, att behandla människorna i organisationen med respekt samt ge dem tydligt ansvar. I sitt förord till boken Riv pyramiderna av Jan Carlzon skriver Ingalill Holmberg att det är nog inte informationen i sig som är viktig utan det handlar mer om den självkänsla som delaktighet för med sig. En chef som delegerar istället för instruerar har goda möjligheter att skapa ett bra klimat med engagerade medarbetare som vågar ta nödvändiga beslut. Den som vill lyckas i affärer måste inse att mötet mellan kunden och den anställda som representerar företaget är helt avgörande. Mötet är företaget. Därför är det så viktigt att de anställda känner för företaget och tar på sig ansvaret att representera företaget (Jan Carlzon) c) Skolledarperspektiv (Bolman och Deals fyra perspektiv) Strukturella perspektivet En av rektors främsta och viktigaste uppgifter är att se till att det bedrivs en verksamhet utifrån gällande styrdokument, att skapa förutsättningar för lärarna på skolan att göra ett bra jobb genom att ha en väl fungerande struktur. Just struktur har en avgörande betydelse för att få ett team eller en grupp att fungera, vilket påpekas i Bolman & Deal. I detta ligger organisation av företaget, schemaläggning, utnyttjande av lokaler, resursfördelning, mötesformer mm. Vi ser en del synpunkter på detta i form av en lärare som pekar på att just schemaproblem anses av honom/henne hindra elever från vissa program att läsa språk. I flera brev har vi sett synpunkter på brister i samarbete mellan och inom arbetslag och hur det upplevs påverka utvecklingen av skolan. Att lägga för lite vikt vid organisationsstrukturen kan komma att innebära att energi och resurser fördelas på fel sätt. Arbetsuppgifterna delas upp genom en uppsättning funktioner, specialiserade roller. Dessa måste sedan samordnas genom både horisontella och 9

12 vertikala integrationsmetoder. Här finns inget rätt eller fel utan varje organisation måste söka sin egen bästa lösning (Bolman & Deal 2010 s.100) HR-perspektivet Många ger uttryck för att de trivs på skolan och med kollegorna vilket kan tolkas som bra grundförutsättningar. Att coacha och stötta individerna, göra dem delaktiga, investera i kunskaper, tro på deras möjligheter, goda vilja och ge dem förutsättningar att utvecklas i en trygg miljö är en investering i människor. Motiverade och engagerade anställda presterar bättre. Flera lärare uttrycker just detta i sina brev att det finns möjligheter för den som vill och hur det har påverkat deras utveckling och trivsel i positiv bemärkelse. Dock har detta inte setts med blida ögon av alla kollegor. Här finns det en hel del att göra på A-skolan. Synpunkter som att Jantelagen råder, att sticka ut ses inte med blida ögon av kollegorna och kan få konsekvenser, olika status på olika program och vissa lärarkategorier anser sig ha högre status än andra, förändringsobenägenhet och de nya följer i de gamlas spår talar sitt tydliga språk. De lärare jag pratade med har själva upplevt att det finns kodbärare som påverkar såväl skolans vardagsarbete som utvecklingen på lång sikt. Akta dig för väggen fick en lärare höra från en kollega när han framförde sina åsikter till kollegiet om hur han tyckte att man kunde utveckla verksamheten. Viktigt att notera i sammanhanget är att det upplevs som att skolledningen uppmuntrat och stöttar utveckling. Det är inom de egna leden som upplevelsen är att begränsningarna sätts. Grupptänkande (eller groupthink ett uttryck myntat av den amerikanske psykologen Irving Janis) kan uppträda när strävan efter lojalitet och enighet blir mer framträdande än förmågan att analysera olika handlingsalternativ. Avvikande uppfattningar får stämpeln av uttryck för illojalitet. Gruppen blir immun för kritik och känner sig övertygad om sin egen moraliska överlägsenhet (Hamrefors 2009 s 93-94). 10

13 Symboliska perspektivet Något som är viktigt är att skapa gemensamma målbilder och ha en vision som ska genomsyra hela verksamheten. Det behövs en stark ledare som skapar ett fungerande team som strävar åt samma håll och gör det bästa av varandra. I denna kommun finns det på hemsidan utlagt information om en gemensam vision och satta mål (SMART:a mål) inom utbildning. Något jag funderar på är hur väl kommunicerat detta är till de operativa leden från huvudmannens sida? Genomsyrar det tänket på enhetsnivå så att det går som en röd tråd? Känner alla till den övergripande visionen? De satta målen? Hur de ska kopplas till mål och utveckling på den egna enheten? Om vi tittar på Hargreaves (1998) indelning i skolkulturer så skulle denna skola kunna inrymmas under särbokulturen. Här finns mycket man kan göra för att öka känslan av gemenskap vi-känsla. Ceremonier, hjältar, myter, humor, lek, ritualer mm. Politiska perspektivet En organisations förändringspotential och effektivitet är kopplad till hur politiskt kompetenta dess ledare är. De förmår att kartlägga den politiska terrängen och har insikt om hur man får stöd för sina idéer och skapar nätverk. De har förmågan att förhandla såväl med sina motståndare som med sina anförvanter (Bolman & Deal 2010 s.270). I några brev har det uttryckts att skolan har fått en ny prägel i och med en ny ledning och att upplevelsen i och med detta är att skolan utifrån dessa lärares perspektiv betraktas som förändringsobenägen. Vi kan i breven utläsa att vissa förändringar har skett som upplevs som positivt. Viktigt att stötta de krafter som strävar åt önskvärd riktning och ge dem uppmuntran, stöd och uppmärksamhet. 11

14 3.2. En kulturanalys av kommunala gymnasieskolan B 10 lärare på B-kolan har beskrivit hur det är att arbeta som lärare där. På skolan finns ca 500 elever 80 anställda fördelade på 13 program. Den ligger i en relativt liten kommun. Ur lärarbreven finns gemensamma drag: Gemenskap och engagemang Det är tydligt att lärarna trivs med sitt arbete, eleverna och varandra. Gymnasiet upplevs som en arbetsplats med ett öppet arbetsklimat, stor gemenskap och en engagerad lärarkår som hjälper varandra. Som förklaringar nämns bl.a. den lilla skolan som möjliggör att det är lätt att få tag på varandra, många som har arbetat länge på skolan och en hjälpsam skolkultur. Laganda, öppet klimat, roligt att gå till jobbet, vikänsla, gemenskap och kultur, gemensamma läraraktiviteter, lätt att få tag på varandra, högt i tak,, engagemang, behagligt och lugnt att vistas i skolan, liten skola -stort utbud, hjälper varandra vid behov, bra diskussioner i arbetslaget, stark och självgående lärarkår, gedigen lärarkår som är kunnig Elevfokus Det råder ett stort engagemang kring eleverna. Tack vare en relativt liten skola känner lärare och elever igen varandra. Man blir inte anonym. Det råder ett lugn på skolan. Flera av lärarna lyfter fram att undervisningen är stimulerande och det starka elevfokus som finns bland personalen. En förklaring är också att flera upplever goda resurser och en god hjälp från bl.a. kurator, SYV och rektor när det gäller elever. roligt att lyfta elever, lärare och elever känner igen varandra, starkt elevengagemang, vi hjälper elever, kompetent lärarkår som engagerar sig i eleverna, stort utrymme prova nya idéer, undervisningen känns bra och stimulerande, inhämtande av kunskap viktigt, inte så många elever, mjuk stämning mellan elever, svårt att få lugn och ro-elever känner sig nästan väl hemma på skolan, goda resurser, bra hjälp av kurator, SYV rektor etc. Administrativ stress Många av lärarna upplever en administrativ stress och känsla av att inte räcka till. I och med att GY11 ska implementeras och i sig kräver extra arbete upplever många att de är slitna och trötta. Bl.a. tar alla administrativa system tid såsom 12

15 frånvarorapportering, skriftliga omdömen i Rexnet, åtgärdsprogram och ekonomi. Dessutom tar handledartiden mycket fokus. vi går på knäna av alla extrauppgifter, mycket administration, mycket pappersarbete, tiden för knapp, frustrerande att inte räcka till, fått tjänsterna för sent, vill lägga fokus på att undervisa eleverna, stressigt undervisa i klasser med elever som kräver extra uppmärksamhet, starkt engagemang men slitna, PIM, beställa varor, administrativa system, sköta lokaler, handledare och kontakter med vårdnadshavare, krav dokumentation av omdömen, Ledningsfunktionen Rektorerna på skolan har bytts ut många gånger de senaste åren och rekryterats från den egna lärarkåren. Många av lärarna lyfter fram problemet med att nuvarande skolledning inte drar åt samma håll och kommunicerar en enhetlig linje. De upplever att det finns samarbetssvårigheter. I dag har de båda rektorerna lika stort ansvar i förhållande till varandra men olika program under sig. samarbete mellan rektorer mindre bra, ser inte mycket av skolledningen, svag ledning, rektorer svårt att samarbeta, rektorer från egna lärarkåren - hemmablind men skapar trygghet, ledning byts ofta, kommunicerar inte tillräckligt, för mycket konferenser, spretig skolledning som inte drar åt samma håll Mål och organisation Flera lärare lyfter fram att de får sköta sig mycket själva och att rektorerna har lite insyn i verksamheten på gott och ont. Det finns ett behov av att styra mer mot gemensamma mål och visioner och en samsyn kring verksamheten. Samarbetet verkar vara störst inom ämnesgrupperna då många sitter tillsammans ämnesvis. Flera av lärarna uppskattar att de ges utrymme att utforma undervisningen som de vill men någon lyfter fram att det är mycket ensamt arbete i det egna ämnet och någon att samarbetet mellan kärnämneslärare och yrkeslärare borde öka. mycket arbete läggs på lärare, rektorer lite insyn i verksamheten, lärare på många program- mer spontant samarbete, sköter oss själva på gott och ont, för många konferenser, önskemål om fler kärnämneslärare på yrkesprogrammen, arbetar ensam, tid trivselenkät - rinner ut i sanden, önskar mer samsyn kring verksamheten, vart är vi på väg - gemensamma mål Analys ur tre perspektiv: Juridik. Mål och resultatstyrning samt Skolledarskap Ett problem som förs fram är att många rektorer bytts ut de senaste åren och att personalen upplever att de två rektorerna inte drar åt samma håll. Lärarna saknar 13

16 gemensamma mål, visioner och samsyn i skolan. Enligt nya skollagen har rektor ansvar för en skolenhet. 5 Det ska vara tydligt för personal och elever vem som samordnar det pedagogiska ansvaret på enheten. Varje elev ska bara ha en rektor Det finns inget hinder för att en skolbyggnad inom kommunal verksamhet kan delas in i flera skolenheter. Däremot kan det lätt bli förvirring på en skola då varje rektor bl.a. har ansvar för ordningsregler, elevinflytande, likvärdig bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering. Varje rektor har det övergripande ansvaret över resultaten på sin enhet. Detta blir hos B-skolan ett problem då många lärare arbetar på många program för båda rektorerna. Vilka mål och visioner och rutiner gäller? Denna typ av organisation kräver att båda rektorerna har stor samsyn och medvetet arbetar med dessa frågor tillsammans. Risk finns också att orättvisor med olika rektorer kan upplevas då de har lika stort ansvar. Elever och personal uppleva ändå att de går på B-skolan och att samma villkor ska gälla. Man kan fundera på om det finns möjlighet att organisera skolan med en rektor och två biträdande rektorer. Rektor har stora möjligheter att delegera uppgifter och arbeta med övergripande och strategiska frågor. Fördelen med en rektor för hela B- skolan är att det blir mindre risk för orättvisor och att skolan lättare uppfattas som en enhet. Rektor kan ha all personal som tillhör stödjande funktioner och administrationen under sig. De båda biträdande rektorerna kan förutom programansvaret (och stora delar av elevansvaret) och personalansvaret även sköta schemaläggning och eventuell viss undervisning. I och med nya skollagen togs kravet om kvalitetsredovisning bort. I stället ska vare skolenhet bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. (skollagen kap 4, 3 och 4) 14

17 Forskning visar att en viktig framgång för ren skolas utveckling och elevernas resultat ligger i att rektorer och lärare har en förmåga att hantera förbättringsprocesser. Skolor som är organiserade i arbetslag kring eleverna och där rektorerna bedriver kontinuerlig och genomtänkt kompetensutveckling och gemensamt utvecklingsarbete lyckas bättre. Vid mindre framgångsrika skolor ses kompetensutveckling mer som individuell och tillfällig. Varje år bör resultaten utvärderas och nya mål och handlingsplaner tas fram inför 4 kommande läsår. Om målen trots detta inte nås måste nya åtgärder vidtas. Samarbete inom organisationen är en fördel och skolor som har möjlighet att göra en lägesbedömning, sätta upp mål och pröva ut och värdera olika arbetsformer uppnår högre måluppfyllelse. Att arbeta i arbetslag ger en möjlighet att bättre använda den gemensamma kunskapsbank som finns inom gruppen. Stressen för många lärare har minskat med arbetslag och möjligheten att anpassa undervisningen till elevernas särskilda behov blir lättare. Det är viktigt att målen är kända av alla. Arbetslagsledarna kan med fördel träffas regelbundet tillsammans med skolledningen för att utbyta erfarenheter, inspirera och utveckla verksamheten. Skolledningen har då lättare att fatta kloka beslut. Sedan ett år tillbaka är lärarna på A-skolan organiserade i programarbetslag men sitter fortfarande till stor del i ämnesarbetslag. Lärarna upplever ett stort elevengagemang och att man kan få bra hjälp av sina kollegor när man behöver. Det gör det lättare att fortsätta arbetet mot effektiva programarbetslag. Det är viktigt att även värna ämnesidentiteten så att ämnesarbetslagen också kan samarbeta kring likvärdig bedömning och pedagogisk utveckling. Ledningen bör organisera så att både programarbetslag och ämnesarbetslag får tillfällen att utvecklas. För många råder en konflikt mellan programidentitet kontra ämnesidentitet. Lärarna har utbildats i många år på universitetet och blivit experter på sina ämnen och arbetar sedan i ett program där programidentiteten blir viktigt. Vilken matematik är viktigt om man tillhör / arbetar på byggprogrammet, handelsprogrammet etc.? Är något ämne viktigare än något annat etc.? Medvetenheten kring dessa frågor kan vara viktiga att tänka på i utvecklingsarbetet. 15

18 För att uppnå bästa effekten vis skolledarskapet bör Bolman & Deals fyra perspektiv beaktas. Det är viktigt att lärarna ges möjlighet att få en helhetsbild över utbildningarna via skolans uppdrag, de ramar som finns och de mål och resultat som arbetas fram. Genom att skapa strukturer kring program- och ämnesarbetslagen och att omorganisera ledningen kan ett effektivare arbete uppnås. Det kan vara bra att även se över de administrativa rutinerna för att se om de går att utföra på ett annat sätt (strukturella perspektivet). Det är bra att fortsätta gynna det goda arbetsklimatet som råder och utveckla medinflytandet och engagemanget hos personalen.(hrperspektivet) Flera upplever att ledningen inte har tillräcklig insyn i verksamheten. Genom att utveckla det kontinuerliga arbetet med arbetslagsledarna finns möjligheter att tidigare uppmärksamma möjligheter och problem. Att tillsammans med de fackliga representanterna, elever och personal hitta effektiva mötesrutiner kan underlätta känslan av att man vet vad som händer inom verksamheten och ett ökat medinflytande. (politiska perspektivet). För att skapa en förståelse för varför skolan ska utvecklas åt ett visst håll eller varför vissa arbetsuppgifter behöver utföras kan det vara bra om ledningen lyfter fram de styrdokument som finns. Det är viktigt att man inte glömmer helheten inom utbildningen och ges möjlighet att bli påmind om de visioner och mål som satts upp. /Det symboliska perspektivet) Skolpolitikerna i kommunen kanske kan komma och berätta för personalen vilka ambitioner och mål man har med skolan de kommande åren. Då läraryrket precis som andra serviceyrken ofta ger känslan av att inte räcka till ökar behovet av stöd kring och förståelse för vad man ska prioritera 7. B-skolan ger ett intryck av att ha en engagerad men lite stressad lärarkår (ökade administrativa uppgifter) som trivs med sitt arbete. Det finns ett stort elevengagemang och en gemenskap inom personalen där man hjälper varandra. För att utveckla skolan ytterligare finns ett behov av mer mål och resultatstyrning och en samsyn inom ledningen. 16

19 3.3. Kulturanalys av frigymnasiet X Här följer en analys av ett fristående gymnasium i en mellansvensk stad. Skolan har verkat i fyra år, har 405 elever på åtta program. Sammanlagt 18 lärare har svarat på frågan: Hur är det att arbeta på frigymnasiet X? Metod: Efter noggrann genomläsning av samtliga 18 brev har jag plockat ut ett antal nyckelord. (Ett brev var handskrivet och därefter dåligt kopierat vilket gjorde att det var oläsligt, varvid endast 17 brev analyserades). Nyckelorden är de som på något sätt beskriver lärararbetet på skolan utifrån känslor, tankar, värden och värderingar. Nyckelord som liknade varandra sorterades sedan i grupper. När alla nyckelord var insorterade uppstod fem grupper av nyckelord som till slut bildade fyra dimensioner: Frihet Under dimensionen frihet beskrevs ord som: lägga upp kurser som man vill, förverkliga idéer, flexibilitet, fri och självständig, delaktighet, möjlighet att påverka, eget ansvar, snabba beslut och nära till beslut. Kreativitet Här beskrivs: olikheter mellan elever inspirerar, skapa egna läromedel, nya utmaningar, improvisation, flexibilitet, krav på att vara anpassningsbar, kreativitet gynnas, inspirerande och projektform. Frustration Under den här dimensionen samlades följande nyckelord: jobbigt att skapa, inga rutiner, slitsamt att ge till alla elever, elevpeng?, likvärdig bedömning?, sträva åt samma håll?, trångbodda, trösta och peppa i stället för att lära ut, motivationsterapeut, oro - gå med vinst?, inte hinna med, skapa egna läromedel, för höga kvalitetsmål. Kollegor/Samarbete Här samlades flest nyckelord: positiv anda, samarbete, lust och engagemang, tillsammans, gemensamma mål, stort hjärta för eleverna, alla gör så gott de kan utifrån de förutsättningar vi har, öppenhet, bra kamratskap, bra ledarskap, enorm kompetensbank, hög klass - god stämning, bolla idéer, inget lärargnäll och tillåtande ledning 17

20 Tolkning och analys a) Juridiskt perspektiv Känner alla lärare till de yttre gränserna? Vad är man skyldig att göra utifrån styrdokument? Breven andas alla en stor känsla av frihet. Brevskrivarna uttrycker sig som om det inte finns några yttre gränser för egen kreativitet och att skolledningen tillåter lärarna att sväva ut. Ingen nämner något om exempelvis den nya gymnasiereformen med bland annat ny lagstiftning som styr verksamheter på ett tydligare och i viss utsträckningsätt mer detaljerat sätt än före 1 juli Den uppfattas i alla fall inte som ett hinder. Flera lärare är medvetna om elevernas rättsäkerhet avseende likvärdig bedömning i betygssättningsfrågor. Några antyder att den fysiska och psykiska arbetsmiljön känns betungande ibland med trångboddhet och att vissa rutiner saknas och att det i sig är ett yttre hinder. Några är också medvetna om att det finns ett vinstkrav, som kan sätta stopp för handlingsutrymmet. Friheten att lägga upp sina kurser som man vill uppfattar de flesta som det bästa. b) Skolutvecklingsperspektiv- mål och resultat -styrning Lärarna känner till att skolan har både visioner och höga kvalitetsmål, men trots det nämner de att inte alla drar åt samma håll för att nå målen. Flera oroar sig för att de ekonomiska målen kan vara ett hinder i uppnåendet av andra resultat. Skolans kvalitetsmål betraktas som för höga då många uttrycker att vissa elever behöver mer en motivationsterapeut än en lärare. Samtidigt är lärare medvetna om att man måste göra vad man kan för att alla elever ska nå de höga kvalitetsmålen c) Skolledarperspektiv Jag använder mig här av Bolman och Deals fyra perspektiv när jag analyserar skolledarperspektivet på frigymnasiet X. Det strukturella perspektivet Skolan är relativt ny och personalen vill ha tydligare och gemensamma rutiner, men de uppskattar att det är nära till beslut och att ledningen är tillåtande. 18

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Processledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015

Processledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-06-10

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet. Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009 KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.se INNEHÅLL Ledardeklaration...3 Vår skola...5 Skolans organisation...8

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Revisionsrapport Lärarnas arbetstider Stadsrevisionen Örebro kommun 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning 1 Uppdraget...1 2 Bakgrund och revisionsfråga...1 3 Metod och genomförande...1

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Observationsmallar Foto: Anna Alexander Olsson Helsingborgs stads skolor en inkluderande skola Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Det innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer