TIDNINGEN. Medlemstidning för Svenska Audionomföreningen Nr2, HEAD forskarskola TeMa hörsel 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIDNINGEN. Medlemstidning för Svenska Audionomföreningen Nr2, 2012. HEAD forskarskola TeMa hörsel 2012"

Transkript

1 Audionom TIDNINGEN Medlemstidning för Svenska Audionomföreningen Nr2, 2012 HEAD forskarskola TeMa hörsel 2012

2 Gör ensidiga hörselutmaningar till mångsidig hörselglädje Det minsta trådlösa CROS-systemet som fnns! Nu även med sändare med 13-batteri. Styrelsen har ordet! Våren har äntligen kommit till min del av Sverige och jag njuter av finvädret medan jag ska knåpa ihop denna text. Det är alltid bra med inspiration inför en uppgift tycker jag och finns det en bättre inspiration än den annalkande sommaren. Jag vill börja med att tacka arrangörsgruppen med flera i Linköping för Tema Hörsel Det var ett välorganiserat och intressant program med trevliga aktiviteter. Det blev många möten audionomer emellan och mycket diskussioner av både allvarlig och lättsam natur. Precis som det ska vara de gånger vi träffas. Nästa gång vi audionomer ska träffas för Audionomdagarna, maj 2013, blir i min del av världen, Luleå. Audionomerna i Norrbotten hoppas kunna bjuda er på det bästa vårt vackra län har att erbjuda. Ni är alla hjärtligt välkomna till Luleå och Norrbotten! Under Audionomdagarna i Linköping fick Framtidsgruppen, som är en arbetsgrupp initierad av SvAf, ta emot SRAT s audionompris. Jag är delaktig i Framtidsgruppen och vi i gruppen var verkligen både glada och överraskade över detta erkännande. I nuläget arbetar Framtidsgruppen med en artikel av insamlad data ur Audionombarometern Annat synnerligen intressant som verkligen satt styrelsen i arbete den senaste tiden är remissvar för Fritt Val av hjälpmedel. Flera av SvAf s medlemmar har delgett oss sina åsikter och vår uppgift har varit att sammanställa dessa till ett remissvar som uttrycker våra medlemmars åsikter i frågan. Vi, som yrkeskår, är inte enade i frågan om Fritt Val av hjälpmedel, vilket förmodligen beror på att vi jobbar inom olika organisationer. Då är det svårt att vara odelat positiv eller odelat negativ till en fråga som Fritt Val av hjälpmedel. Detta speglas i vårt remissvar som ni kan läsa i sin helhet på och i detta nummer av Audionomtidningen. Det har varit ett svårt arbete men även ett mycket intressant arbete. Att inte vara helt överens, men ändå försöka stå enade som yrkeskår, låter som en tuff uppgift, men inte omöjlig. Det tycker jag vårt arbete med remissvaret visat. Allt är inte svart eller vitt. Vi audionomer arbetar med att hjälpa våra patienter/kunder/brukare genom att sätta dem i centrum och göra dem delaktiga i sin hörselrehabilitering. Så har vi alltid arbetat och så kommer vi alltid att arbeta. Ha en trevlig sommar! Margareta Notsten Audionom Organ för: Svenska Audionomföreningen Utkommer: 4 nummer/år. Ansvarig utgivare: Rebecca Johansson Audionommottagningen Jönköping Redaktörer: Heléne Hjertman Tel: Tomas Bjuvmar Tel: Karin Karlsson Tel: Prenumeration: 200:-/år, beställes genom red Annonspriser: Helsida 3 300:- Halvsida 1 700:- Tillägg 4-färg 2 500:- baksida 2 000:- omslag insida 1 100:- Priserna förutsätter färdiga digitala filer Platsannonser 1/4- eller 1/2- sida (92x132 el 186x132mm) Bokning av annonsplats sker via Marianne Yxell Manusstopp 2012: 24/8, och 26/10 Layout och redigering: Jan-Olof Yxell, Tryck: Toro Tryckeri AB, Göteborg TIDNINGEN Post-/bankgiro: Pg: / Bg: Phonak CROS är en helt trådlös CROS/BiCROSlösning med stor flexibilitet och enkel anpassning. Sändare finns både i bakom-örat och i-örat-utförande och alla trådlösa Spice+ apparater fungerar som mottagare! Phonak AB Box 47211, Stockholm Tel Fax: Hemsida: E-post: J-O Yxell Från redaktionen Karin, Tomas och Heléne Här kommer sista numret innan den efterlängtade sommaren. Sedan förra numret har vi hunnit med TeMa Hörsel i Linköping. Vi har en fyllig rapport från konferensen samt bilder från både föreläsningar och mingelkvällar. Vid årsmötet byttes det ut medlemmar i vår styrelse. Vi tackar de tidigare styrelsemedlemmarna och önskar de nya lycka till. Head forskarskola i Linköping, där det förekommer projekt som involverar hörsel, presenterar sig i denna tidning. Några av deras doktorander är audionomer och två av dem presenterar också sina projekt. Vi hoppas att forskarskolans doktorander kommer att fortsätta bidra med fler läsvärda artiklar i kommande nummer. Vi önskar er en skön sommar Redaktionen I detta nr: HEAD forskarskola... 5 Hörselskadade i arbetslivet... 7 Ushers syndrom... 9 TeMa Hörsel...10 Remissvar Fritt val...19 Barnregiondag Så gör man TeMa hörsel...22 Författarna svarar för signerade artiklar. Omslagsbilden: TeMa Hörsel har gått av stapeln. Foto: Birgitta Larsby 3

3 HEAD forskarskola ReSound på jobbet Vi erbjuder bättre arbetsmiljö för de med nedsatt hörsel HEAD forskarskola, i Linköping, har 33 doktorander inom området hörsel och dövhet. Att höra på jobbet är inte en självklarhet för alla. Vi har en ny serie lätthanterliga och snyggt designade hörselprodukter som hjälper människor att höra bättre i olika mötessituationer och när de talar i telefon. Våra produkter fungerar till de flesta hörapparater. För mer information om ReSounds arbetstekniska hörselprodukter, ring och beställ eller ladda ner broschyren ReSound på jobbet på vår hemsida. Enklare att höra på möten och i telefon HEAD forskarskola utbildar doktorander inom området hörsel och dövhet eller på engelska HEaring And Deafness (HEAD). Forskarskolan är baserad vid Linköpings universitet. Den är en del av Institutet för Handikappvetenskap (IHV) och har en nära koppling till forskningscentrat Linnécentrum HEAD. I dagsläget har forskarskolan 33 doktorandmedlemmar och fem alumnimedlemmar. Alumnimedlemmarna har redan tagit sin examen men är kvar inom nätverket. Alla forskarstuderande som skriver sin avhandling inom HEAD-området och som vill utveckla ett tvärvetenskapligt synsätt är välkomna att söka till forskarskolan. Doktoranderna inom forskarskolan har sin bakgrund i en mängd olika discipliner inom teknik, medicin och natur- och socialvetenskap. På annan plats i denna tidning beskriver två av våra doktorander, Håkan Hua och Moa Wahlqvist, sina forskningsprojket. Forskarskolans verksamhet omfattar kurser, seminarier, konferenser, workshops och resebidrag till doktoranderna. HEAD forskarskola är finansierad av Vetenskapsrådet och är nu inne på sitt femte verksamhetsår. Redan 2009 höll forskarskolan den så kallade HEAD-kursen vars mål är att integrera kunskap som är nödvändig för en djupgående förståelse av hur hörselnedsättning, dövhet eller andra hörselrelaterade tillstånd kan påverka livet och vilka rehabiliterings- eller kompensationsåtgärder som kan vara relevanta. Denna kurs kommer att hållas igen höstterminen 2012 och är öppen för doktorander och mastersstudenter som vill förkovra sig inom området oavsett om de tillhör forskarskolan eller ej, i mån av plats. Tillsammans med Linnécentrum HEAD anordnar forskarskolan en serie med seminarier där våra egna forskare, doktorander inom forskarskolan eller disputerade forskare inom Linnécentrat, och inbjudna nationella och internationella gäster berättar om sin forskning. Efter varje seminarium ges möjlighet till mer informella samtal med föredragshållarna och Magnus Emilsson Elaine Ng HEAD-forskarna. De återkommer ca en gång i månaden under terminstid och är öppna för alla intresserade. Vi brukar också streama våra seminarier via en webb-länk med möjlighet att ställa frågor live till föreläsarna via en textfunktion. För mer information kontakta: Studierektor Mary Rudner Administratör Maria Hugo-Lindén Maria.Hugo- Åsa Skagerstrand En grupp hörselforskare diskuterar Vibeke Mathiesen Elaine Ng Mary Rudner, studierektor vid HEAD forskarskola Kathy Pichora Fuller föreläser 4 5 GN ReSound AB tel

4 Tuffa ljudmiljöer kräver en Pro Pro skär igenom buller för att zooma in tal Moxi Pro och Quantum Pro är de nya premium hörapparaterna som drivs av Era. De använder sig av smart binaural spatial bearbetning och SpeechZone för att automatiskt zooma in tal, vilka hjälper brukarna att höra tydliga konversationer även i de mest utmanande ljudmiljöerna. Pro känner av talets riktning och erbjuder det mest naturtrogna och tydliga ljudet i branschen. Upptäck Pro på unitron.com/proishere Finns tillgängligt i Moxi Pro och Quantum Pro Hörselskadade i arbetslivet Doktoranden Håkan Hua, vid HEAD forskarskola, undersöker hur kognitiva förmågor, typ av ljudmiljö och typ av arbetsuppgift kan ge förklaring till upplevda problem. Enligt HRF:s årsrapport är mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent, i yrkesverksam ålder i Sverige. Totalt handlar det om cirka individer (HRF, 2009). Yrkesverksamma hörselskadade har oftast en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande. Det finns studier som visar att de upplever en högre grad av trötthet, utmattningssyndrom, utanförskap och lägre grad av arbetstillfredställelse (Hetu, 1996; Danermark and Gellerstedt, 2004; Gellerstedt and Danermark, 2004). Vidare är gruppen mer sjukskriven, har i högre grad sjukbidrag och förtidspension jämfört med normalhörande (SCB, 2003). Yrkesaktiva hörselskadades arbetssituation försvåras ytterligare av att det idag saknas tester och metoder för diagnos av problem, utredning, rehabilitering och anpassning av ljudmiljö samt arbetsuppgifter anpassade till deras behov. Majoriteten av de tester som används idag är nästan enbart audiologiska metoder som syftar till att undersöka individens hörförmåga. Det finns idag sparsam forskning som fokuserar på den hörselskadades arbetssituation där hänsyn även tas till samspel mellan individens kognitiva förmågor (som t ex arbetsminne), ljudmiljö och de typer av arbetsuppgifter som den hörselskadade har att utföra. Samspelet mellan dessa faktorer kommer att undersökas då tidigare studier har visat att nedsatt hörsel innebär en påfrestning på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer (Larsby et al, 2005; Rönnberg et al, 2008). Projektets syften Föreliggande projekt har tre övergripande syften: att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter utveckla test- och utredningsmetoder som ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem Ekofria rummet där deltagarna sitter och utför olika arbetsuppgifter i simulerade ljudmiljöer. utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Till studien har 40 vuxna, med 20 normalhörande, i arbetsför ålder med svenska som modersmål, rekryterats. Den hörselskadade gruppen (20) har en lätt till måttlig binaural sensorineural hörselnedsättning och är vana hörapparatsanvändare (minst 3 mån). Exkluderade är personer med svår tinnitus, ljudkänslighet, depression, utmattningssyndrom, dyslexi, förtidspensionerade, sjukskrivna och personer med sjukbidrag. Projektets genomförande Projektet utförs vid Audiologiskt Forskningscentrum vid Unversitetssjukhuset i Örebro (USÖ). Deltagarna i studien kommer att testas vid två tillfällen. Besök 1 inleds med hörseltester samt insamling av demografiska data (ålder, kön, utbildning, etc) och därefter kommer åtta tester att utföras för att mäta olika kognitiva förmågor. Testet utförs i ett ekofritt rum där deltagarna utför fem arbetsrelaterade arbetsuppgifter (huvudräkning, rättstavning, tabellavläsning, mm) i två olika ljudmiljöer (ex i tystnad & i förskolemiljö). Doktoranden Håkan Hua genomför det intressanta projektet kring hur bl a kognitiv förmåga påverkar arbetssituationen för hörselskadade. Efter varje genomförd uppgift ska försökspersonen bedöma hur ansträngande det har varit att göra uppgiften samt hur störande ljudmiljön var. Vid besök 2 utförs fem tester i två olika ljudmiljöer (i kontorsmiljö & i trafikmiljö). Avslutningsvis ska deltagaren fylla i en livs - kvalitéenkät (SF-36). Forts sid

5 Ushers syndrom och psykosocial hälsa Varför gå miste om en enda decibel? Moa Wahlqvist, doktorand vid Institutet för handikappvetenskap och medlem i HEAD forskarskola, forskar på personer med Ushers syndrom. Det gör du inte med fördelarna i BestSound Technology från Siemens. Du får nu helt nya möjligheter att förbättra dina klienters hörsel. Med det innovativa nytänkandet i BestSound-teknologin är vägen öppnad för mycket bättre anpassning med Pure- och Motion-hö rapparater från Siemens. Vi ser fram emot att presentera dem för dig. Kontakta oss på tel. nr Siemens Hörapparater c/o Siemens AB, Johanneslundsvägen 12-14, Upplands Väsby Answers for life. Jag började som doktorand vid Institutet för handikappvetenskap 2009 och blev då medlem i HEAD forskarskola. Genom detta får jag möjlighet att träffa andra som forskar inom döv- och hörselområdet. HEAD är en tvärvetenskaplig forskarmiljö vilket gör att frågeställningar och funderingar som rör mitt forskningsprojekt kan diskuteras ur olika perspektiv. Jag får vidare möjlighet att delta i konferenser och kurser där jag kan presentera och diskutera mitt och andras forskningsprojekt, men även diskutera sådant som kan vara gemensamt för doktorander/forskare oavsett vilken disciplin man kommer från. Till exempel som att skriva vetenskapliga artiklar, hur man skriver forskningsansökningar och frågor som rör etiska överväganden med mera. Min bakgrund finns inom socialt arbete. Jag är utbildad socialpedagog och har olika kurser i sociologi. Före påbörjad doktorandutbildning har jag på olika sätt arbetat med personer som har olika funktionsnedsättningar. I mina tidigare arbeten har jag haft stor nytta av mina teckenspråkskunskaper. Jag är tvåspråkig i och med att jag är uppväxt med både talad svenska och svenskt teckenspråk. Ushers syndrom och psykosocial hälsa Mitt forskningsprojekt har fokus på personer med Ushers syndrom och psykosocial hälsa, ett område som är relativt outforskat och där mycket av den kunskap som finns bygger på kliniska observationer. Ushers syndrom är en autosomal recessiv sjukdom med ett progressivt förlopp, det vill säga att båda föräldrarna måste bära på anlaget för Usher syndrom och att vissa funktioner gradvis försämras under personens livstid. Ushers syndrom innebär nedsättningar av både syn och hörsel samt i vissa fall att balanssinnet i örat ej fungerar. Ushers syndrom kan delas in i tre kliniska typer som benämns, I, II samt III. År 2008 besvarade personer med Ushers syndrom typ II och III två enkäter för att ge oss mer kunskap om vad som påverkar deras hälsa, både fysiskt och psykiskt. Dessa två enkäter var den nationella folkhälsoenkäten ( Hälsa på lika villkor ) som Folkhälsoinstitutet administrerar samt HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression Scale) som är ett självskattningsformulär för att identifiera ångest och depression. Materialet är insamlat och analyseras nu inom forskningsprojektet. Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät består av ungefär 70 frågor som rör generell hälsa, sociala relationer, vårdkontakter med mera. HAD-skalan består av 14 frågor som sedan delas upp kring ångest och depression. Nationell databas Personerna med Ushers syndrom kommer från en nationell databas som finns vid Audiologiskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro. Idag finns nästan 400 personer i databasen och alla tre typerna är representerade. I databasen finns uppgifter kring syn, hörsel, genetik och andra observationer. Databasen uppdateras kontinuerligt och är troligtvis den största databas som finns i världen kring Ushers syndrom. Vi uppskattar att de personer som finns i databasen utgör ca 70 % av den population som finns med Ushers syndrom i Sverige. Så här långt så har material kring fysisk och psykologisk hälsa hos personer med Ushers syndrom typ II analyserats, och där har vi haft möjligheten att jämföra det insamlade materialet med ett referensmaterial som är ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Referenspopulationen besvarade även de folkhälsoenkäten år Statens folkhälsoinstitut har gett oss tillgång till referensmaterialet. Uttrycker mer problem Det vi har sett är att de personer som har Ushers syndrom typ II uttrycker mer problem Ushers syndrom Ushers syndrom är en grupp ärftliga sjukdomar som ger hörselnedsättning eller dövhet samt synnedsättning. Syndromet beskrevs första gången av den tyske läkaren Albrecht von Graefe 1858 men fick sitt namn av den brittiske läkaren Charles Usher Flera varianter är kända. Ushers syndrom delas in i tre huvudgrupper, beroende på vilka symtomen är och när de visar sig. Inom varje huvudgrupp finns många undergrupper. De vanligaste i Sverige är Usher typ I och Usher typ II. Varje år föds cirka 10 barn med Usher I och II, vilket innebär omkring 10 per nyfödda. De båda formerna är ungefär lika vanliga och svarar för cirka 90 procent av alla med Ushers syndrom i vårt land, men Usher I är procentuellt sett vanligare i Västerbotten och Norrbotten. Usher III är den dominerande formen i Finland men förekommer bara hos cirka 10 procent i Sverige. i form av dålig fysisk och psykologisk hälsa. De beskriver problem i form av huvudvärk, värk i nacke och axlar, stora problem med trötthet (fatigue) med mera, men även problem med känslor av att vara värdelös, att inte kunna koncentrera sig, ångest och oro. Många uttrycker också att de har haft självmordstankar och att de har försökt att ta sitt liv en eller flera gånger. Vi har även jämfört män och kvinnor i gruppen med Ushers syndrom typ II med män och kvinnor i referensgruppen. Här ser vi att männen med Ushers syndrom typ IIgruppen i betydligt högre grad än männen i referensgruppen beskriver psykologisk ohälsa. Analyser av det insamlade materialet pågår för personer med Ushers syndrom typ III och vi planerar att göra samma studier kring personer som har Ushers syndrom typ I. Bio-psyko-socialt perspektiv I forskningsprojektet vill vi beskriva livssituationen för personer med Ushers syndrom ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Det innebär att mekanismer som påverkar personer med Forts sid

6 TeMA Hörsel 2012 Så var det äntligen dags för TeMA hörsel att åter gå av stapeln och slå upp portarna till en audiologisk värld, fylld av inspiration, diskussion och forskning. För sjätte gången anordnades denna tvärprofessionella konferens och i år stod Linköping som värd. Under tre intensiva och spännande dagar i slutet av mars (28 30 mars), kom det att arrangeras allt från intressanta föreläsningar och rafflande debatter till underhållande och trivsamma tillställningar på kvällarna. Konferensen öppnas Konferensen öppnades av organisationskommittén, som hälsade alla deltagare hjärtligt välkomna. Efter en hel del praktisk information till oss deltagare, fick Tage Danielssons tänkvärda ord sparka igång konferensen på riktigt: Till örat genom luftens vågor fortplantar sig livets stora frågor. Men livets stora svar, jag undrar vilken väg de tar. Även landshövding Elisabeth Nilsson deltog i öppnandet av konferensen. Hon berättade om Linköping ur så väl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Elisabeth Nilsson, även kallad the steel lady, tillade med en smula stolthet att Östergötland alldeles nyligen fått en hertiginna, ingen mindre än Sveriges nästkommande tronarvinge prinssessan Estelle! Därefter berättade kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth på ett öppenhjärtligt och trevligt sätt om sina erfarenheter av att ha en hörselnedsättning. Runt tre års ålder upptäckte Lenas far hennes hörselnedsättning och under uppväxttiden fick hon regelbundet besöka hörselvård och talpedagog. Våren 2011 beslutade hon sig fär att genomgå en operation för EAS-implantat (Elektro Akustisk Stimulering). Hon poängterade att det kanske var just hennes hörselnedsättning som var en av de bidragande faktorerna till att hon började intressera sig för journalistisk och politik. Hon sa med glimten i ögat: min hörselnedsättning kanske rent av gav mig en plats i riksdagen. Genteknik Vid den första gästföreläsningen berättade professor Guy Van Camp, från Antwerpens universitet i Belgien (Dept of Medical Genetics), om den forskning som bedrivs inom området genetik och hörselnedsättning. Det gick inte att ta miste på att genetik var något som den belgiska professorn brann för. Under föreläsningen tog han upp att en hörselskada i barndomen anses kunna orsakas av en mutation i en enda gen. De flesta av dessa gener har upptäckts tack vare avancerad teknik, så kallad positional cloning. Identifiering av specifika gener som orsakar hörselnedsättning tillåter sedan forskare att studera genernas funktion mer djupgående. På det viset har genetikforskningen bidragit till en större förståelse av hörselns fysiologi, menar Guy Van Camp. Professorn berättade vidare att genetikforskning även bidragit till användning av DNA-diagnostik vid misstanke om ärftlig hörselnedsättning. I nuläget kan enbart ett fåtal gener testas på grund av de höga kostnader som undersökningen medför. Detta resulterar exempelvis i att endast 25% av de barn som genomgår undersökningen testas positiva. Sekvensteknologi är en annan lovande undersökning av gener. Denna teknik är mer kraftfull när det gäller antal gener som kan screenas. Trots att det idag finns många begränsningar vid gentestning, ser Guy Van Camp ljust på DNA-diagnostik av hörselnedsättning i framtiden. Forskning kring innerörat En annan gästföreläsare var öronläkare Helge Rask-Andersen, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han tog oss med på en resa in i innerörats svindlande vindlingar. Han berättade om detta fantastiska organ på ett mycket engagerat och exalterat sätt. Sedan flera år bedrivs forskning på det mänskliga innerörat i Uppsala, bland annat med hjälp av högupplösande elektronmikroskopi, vilket ger möjlighet att med precision studera innerörats uppbyggnad och struktur. Dock är våra kunskaper om innerörat fortfarande bristfälliga på grund av dess djupa läge och omgivande ben, berättade Helge Rask- Andersen. Cochleaimplantat Med stor entusiasm föreläste Henrik Harder, medicinsk audiolog vid universitetssjukhuset i Linköping, om cochleaimplantat (CI). Vi fick följa ett par patientfall på film, vilket var väldigt intressant. Vid introduktionen av CI opererades patienter som var helt utan taluppfattningsförmåga. I takt med att forskningen har gått framåt har patientgruppen som kan ha nytta av CI utökats alltmer. Bashörseln kan idag bevaras genom ny operationsteknik, där man i samma öra kan kombinera akustisk och elektrisk stimulering. Det har resulterat i en förbättrad taluppfattningsförmåga i störande ljudmiljö. Idag finns ingen övre åldersgräns och barn från åtta månader opereras. Bara i sydöstra sjukvårdsregionen finns 245 CI-användare! Tresiffertest Förutom storföreläsningar hölls även kortare parallellsessioner. Det var många intressanta ämnen som togs upp, vilket gjorde det svårt att välja vilka föreläsningar som man skulle gå på. Här följer två av de parallellsessionerna som skribenterna av denna artikel lyssnade på under dag ett. Birgitta Larsby, teknisk audiolog vid Linköpings universitet, presenterade tresiffertestet. Det är ett hörselscreeningstest som kan göras via telefon och internet. Birgitta Larsby har tillsammans med Mathias Hällgren, teknisk audiolog, arbetat fram detta enkla och snabba screeningtest som kan göras hemifrån (det tar ca 5 min/öra). Tripletter av siffror i brus presenteras och signal/ brusförhållandet bestäms där man uppfattar 50% av tripletterna korrekt. Ett användarvänligt sätt att stämma av hur det står till hörselmässigt, vilket har ett stort värde med tanke på hur vanligt härselproblem är i vårt samhälle! Liknande material har tagits fram i fler europeiska länder. Det är en automatisk och snabb metod som visat sig ha god träffsäkerhet. Riktigt spännande att ta del av, prova gärna: www. tresiffertestet.se, tfn: Hjärnstamsaudiometri Radi Jönsson, medicinsk audiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, tog till orda och berättade om hjärnstamsaudiometri via benledare. Hon menade att det finns ett kliniskt behov av benledningströskelskattning med en objektiv metod redan från födseln. Detta är ett led i en komplett hörseldiagnostik för spädbarn och i övrigt svårtestade barn, men också som förutsättning inför habilitering och optimal hörapparatanpassning. Det var en mycket trevlig presentation av denna diagnostiska möjlighet. Flygvapenmuseet Kvällens middag hölls på flygvapenmuseet, ett kulturhistoriskt museum som ligger ca 7 km väster om centrala Linköping. På flygvapenmuseet ställs olika typer av militärflygplan ut, men här finns även andra föremål från flygflottiljlivet bevarade. Med ett glas mousserande i handen fick deltagarna mingla runt bland flygplanen. Det var häftigt att få se de gamla militärflygplanen på så pass nära håll och ett av flygplanen fick man även gå in i. I en stor hangar mitt bland alla flygplansmodeller hölls även kvällens middag. Till förrätt bjöds det på parmaskinka tillsammans med grönsallad, till varmrätt lax med potatisgratäng och till efterrätt glass med fruktsallad. Mums! En blandning av nya kontakter och gamla trogna rävar, skapade ett trivsamt sorl av glada röster och härliga skratt kvällen lång! Kvalitetssäkring Andra dagens gästföreläsningar började med Jonas Brännström, dr med, audionom, och Anders Jönsson, civilingenjör i teknisk fysik. De föreläste om kvalitetssäkring av hörapparatutprovning. IF-mätning, taluppfattning i brus mätt i ljudfält med och utan hörapparat och frågeformulär, är några av de utvärderingsmetoder som finns att tillgå. Vid en stor enkätundersökning som riktades till audionomer, fann man bland annat att 50% av audionomerna aldrig gör IF och att endast 8 % alltid utför IF. Detta kan jämföras med en liknande enkät i USA där 30% alltid utförde IF. Näst intill lika dystra siffror fann man när det gällde Tal i brus-mätningar i ljudfält, med och utan hörapparat. Det positiva är att det finns en god potential till förbättring! Under föreläsningen gav Anders oss även en tankeställare angående patienters nöjdhet. Oftast kan patien

7 Nu är jag inte lika trött efter släktkalaset Upptäck glädjen i att höra bättre Känner du att du ibland behöver anstränga dig för att höra? Mino är en samtalsförstärkare som hjälper dig att delta obehindrat i umgänget med dina nära och kära. Den lyfter fram orden så att du hör dem klart och tydligt även när det är mycket som händer i bakgrunden. Mino fungerar både med och utan hörapparat och är lika enkel att använda runt matbordet som för att lyssna på radio eller TV. Mer information: Tel bellman.se/lyssna 20% rabatt t.o.m 31/7 ten uppleva att allt är positivt och bra när han/ hon har fått hjälp hörselmässigt med hörapparat. Men är det verkligen optimalt? Skulle det kunna vara ännu bättre? Svårt när patienten själv ska bedöma hörapparatens funktion och nytta. Anders Jönsson sammanfattade kvalitetssäkring med att det är viktigt, svårt, intressant, utvecklande och nödvändigt! IF-mätning IF-mätningens betydelse blev än mer tydlig när Sofia Hertzman, audionom, presenterade sin forskning. Hon visade att den faktiska förstärkningen på hörapparatbäraren påverkas mycket beroende på individens öra och hörselgångsresonans. Med dessa kunskaper i bakfickan känns det uppmuntrande att verkligen använda och utnyttja denna snabba, enkla mätning för att säkerställa ett gott arbete! Fritt val av hjälpmedel Leverantörsorganisationen Svensk Hörsel berättade om Fritt val av hjälpmedel utifrån sitt perspektiv. Det stod klart att denna utformningsmodell för förskrivning av hjälpmedel väckte starka känslor mellan de åhörare som är för, respektive de åhörare som är emot Fritt val. Dock är det viktigt att diskussionen om Fritt val förs och fortsätter att föras i olika forum. En dialog mellan audionomer inom så väl den offentliga som inom den privata sektorn, politiker och hörapparatföretag samt övriga intressenter är av stor vikt för Sveriges framtida hörselvård. Benledningsapparater Även under torsdagens parallellsessioner var det svårt att bestämma sig för vilka föreläsningar som man skulle gå på. Ett tema under dagens parallellsessioner var bland annat benledningshörapparater. Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid Chalmers tekniska högskola, berättade om morgondagens benledningssystem. Professorn berättade att det finns flera internationell projekt som håller på att utveckla benledningshörapparater som inte kräver hudgenomföring. En forskargrupp i USA (Sophono) har tagit fram en apparat, där det finns en magnet implanterad som håller den externt sittande benledningshörapparaten på plats. Detta resulterar i att man slipper den stålbygel som pressar benledaren mot huden. En annan forskargrupp från USA har utvecklat en hörapparat där högtalarenheten är fäst på en tand, kallad ITM hörapparat (in-the-mouth). Ljudet sänds trådlöst från en mikrofon som sitter i en bakomöratapparat. Ett annat projekt som just nu pågår på Chalmers kallas Bone Conduction Implant (BCI), vilket kan ses som ett alternativ till konventionella benförankrade hörapparater. Hamidreza Taghavi från Chalmers, berättade vid nästa parallellsession mer ingående om BCI. Benledningssystemet består av två separata delar, dels en extern signal processor, dels en intern enhet som opereras in. Ljudenergin sänds genom den intakta huden med magnetisk induktion på ungefär samma sätt som används i ett cochleaimplantat. De båda delarna hålls ihop med hjälp av en magnet som är lokaliserad innanför huden i skallbenet. Hamidreza Taghavi påpekade att fördelarna med BCI anses t ex vara att infektionsrisken minskar då patienten slipper distansen i skallbenet. Festmiddag Så till kvällen som alla hade längtat till den festliga bankettmiddagen. Ett sorl av röster och skratt i kongresscentrat vittnade om att stämningen var på topp bland deltagarna. Till festmiddagen serverades laxtoast till förrätt, entrecote med potatis och grönsaksröra till varmrätt och som avslutning en god citronbakelse. Manskvintetten med namnet Sånggruppen Men! bjöd på à capellasång med så väl kända som okända sånger. Alla i salen klappade med i takten och deras shownummer avslutades med att de var iklädda små, tighta glitterdräkter. Alla som var med på middagen kan nog hålla med om att de fem gossarna verkligen bjöd på sig själva! Under middagen delades även den ärofyllda Hedersgaffeln ut. Det här året fick Håkan Börjesson från 12 13

8 Interacoustics leading diagnostic solutions CE-Chirp Effektivare metod för ABR Den första januari 2012 tog Oticon AB över distribution, service och försäljning för Interacoustics sortiment i Sverige. Vi erbjuder ett brett utbud inom följande områden: Audiometrar, Tympanometrar, Hörapparatsanpassning, ABR - OAE - ASSR - REM samt Vestibulär diagnostik (VNG). Kontakta Stefan Pettersson på Oticon om du vill veta mer, tel eller Allt inom hörsel Med Klick-stimuli Med CE-Chirp Fördelar med CE-Chirp -stimuli Förtydligar amplituden med upp dubbla storleken jämfört med traditionella stimuli Underlättar tolkning av resultat och en korrekt fastställd diagnos Avsevärt förkortad testtid GN Resound ta emot priset. Applåderna dundrade på när Håkan, både glad och rörd, gick upp på scen. Ett kort tag därefter började applåderna på nytt att nå oanade nivåer när Håkan (iklädd rosa klänning och långt blont hår) och Ulrika Fransson (i kavaj) bjöd oss på kärleksduetter. Efter middagen var det dans, vilket var perfekt efter allt stillasittande. Det var sånggruppen Soulmate som fick alla att slå klackarna i taket och dansa natten lång. Ersättningsföreläsare Första storförläsningen på fredagen med Esma Idrizbegovic, medicinsk audiolog, blev dessvärre inställd på grund av sjukdom. Stor eloge till organisationskommittén som på kort tid fann en ersättare, ingen mindre än psykologiprofessor Björn Lyxell som talade kring kognitiv, språklig och kommunikativ utveckling hos döva och gravt hörselskadade barn med CI ett ämne som det finns ganska lite forskning om. Fokus i denna studie var att undersöka arbetsminne, lexikal och fonologisk förmåga. Arbetsminnet är särskilt viktigt för utveckling av läsning, skrivning och matematiska färdigheter. Läs och skrivförmåga kräver fonologiska färdigheter. I studien fann man att barn med CI presterade generellt sämre än hörande barn på en del test framförallt gällande fonologiskt arbetsminne. Däremot såg man ingen eller liten skillnad vad det gäller generellt arbetsminne och visuellt arbetsminne % av de barn med CI som testats har läsförståelse i nivå med hörande barn. Ålder när de fick sitt CI verkar ej vara korrelerat till läsförståelse. Barn med CI har en tendens att använda mer innehållsord vid skrivning och är bra på att stava. Björn Lyxell tryckte på att det är viktigt med samarbete mellan tekniker, läkare, psykologer, logopeder och pedagoger i arbetet med de här barnen. Användning av slingsystem Under en av tredje dagens parallellsessioner berättade Sören Holmberg, ingenjör på Karolinska universitetssjukhuset, om ett projekt som han har genomfört tillsammans med Eva Mendel, specialpedagog. Syftet med projektet var att hitta ett sätt för hörselhabiliteringsteamet att få en översyn av hur användningen av slingsystemen såg ut på förskolor i Stockholms län. Projektet innefattade både fasta och portabla system. Förskolepersonalen fick göra en markering i ett kontrollschema varje gång som slingorna användes och i vilket sammanhang t ex vid sagoläsning eller vid samling. Flera förskolor påpekade att kontrollschemat var bra och att schemat påminde personalen om att använda systemet. Sören Holmberg påpekade att ett sådant här kontrollschema kan vara en god idé att använda för att få en överblick av hur den faktiska användningen av slingorna såg ut både när det gäller genomsnittsanvändningen för samtliga förskolor i länet och för respektive förskola. Exempelvis såg man att slingorna användes i genomsnitt vid 60% av samlingarna och 25% vid sagoläsning. Rehabiliteringsprogrammet ACE En annan parallellsession handlade om något som kallas för Active Communication Education program (ACE). Det var ursprungligen en forskargrupp i Australien som utvecklade det här rehabiliteringsprogrammet. ACE är ett interaktivt lärandeprogram, där det huvudsakliga syftet med programmet är att minska kommunikationssvårigheterna i vardagen samt att ge ett verktyg för att bättre kunna delta i olika sociala samtalssituationer. Marie Öberg, dr med, audionom, och Therese Bohn, kurator, berättade under parallellsessionen att de har översatt och utvärderat rehabiliteringsprogrammet. Deras studie riktade sig till 2 åldersgrupper, dels yngre deltagare med medelålder 66 år, dels äldre deltagare 87 år eller äldre. Resultatet visade att endast den yngre gruppen visade en signifikant förbättring av kommunikationsstrategier efter avslutat program. Dock upplevde båda grupperna att de bättre kunde hantera sin hörselnedsättning och dess konsekvenser. Hemfärd Efter ett par intensiva och lärorika dagar (och kvällar!) i Linköping var det nu dags att packa väskan och styra kosan till Kalmar. Det var faktiskt med lite vemod som vi satte oss på tåget hem. Men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge! Nästa år är det dags för Luleå att stå värd för Audionomdagarna och det ser vi fram emot. Vi vill till sist rikta ett riktigt stort och varmt tack till organisationskommittén och alla andra medhjälpare som gjorde de här dagarna intressanta, spännande och roliga. Ni har gjort ett fantastiskt jobb! Kristina Gullberg Marielle Hallberg Detta var vårt urval av föreläsningar från konferensen, som innehöll fler intressanta föreläsningar. För vidare information se konferensens webbplats: Foto: Birgitta Larsby och Marie Wennerberg Oticon AB - Box Stockholm - Telefon:

9 Creative Republic DETTA ÄR EN ANNONS Vindfritt för folk i farten Cykel, häst eller båt spelar ingen roll. Niki Westerberg är en fartfylld kommunikationschef som har testat Windfree. Vi träffar henne för att höra vad det innebär att leva med nedsatt hörsel och i vilka situationer Windfree kan hjälpa Nya Starkey Xino - drar allas öron åt sig Verklig storlek Ljudår före andra hörapparater Våra ingenjörer har kämpat hårt för att ge mer av allt - på ännu mindre yta. Nya Xino har en inbyggd telespole och finns i 12 olika färger. Volym och program justeras med hörapparatens touchkontroll. Under det nanobehandlade höljet ryms sofistikerad mikroteknologi som tar hörupplevelsen till nya höjder. Xino klarar nästan alla typer av hörselnedsättningar, från lätt till grav. Läs mer på eller ring oss på E-post: Det är fredag eftermiddag och utanför fönstret ser jag Niki komma småspringande. Vi har stämt träff på restaurang Mamadou för en sen lunch. Mamadou är ett populärt lunchställe och trots att klockan är får vi jaga iväg en av Nikis kollegor för att få ett bord. Niki berättar om sin hörselskada. Redan som litet barn hade Niki nedsatt hörsel. Man upptäckte tidigt att hon hörde 80 procent på vänster öra och 60 procent på höger öra. Med tiden blev det sämre och man övervägde att operera. Blotta tanken på risken att hörseln i stället skulle bli sämre gjorde dock att man avstod. Man klarar sig förvånansvärt långt med att skärpa sina övriga sinnen, säger Niki och berättar om förmågan att läsa läppar och vikten av att placera sig strategiskt i ett rum för att uppfatta vad som sägs. Svårast är lågmälda män med skägg, säger Niki och skrattar. Med tiden blev hörseln sämre och till slut var det Nikis familj som tröttnade och tyckte att det var dags för hörapparater. Landstinget hade inte så många modeller att välja mellan, så det slutade med ett besök på Sophiahemmet kr och två fantastiska hörapparater senare förändrades tillvaron rejält för Niki. WOW, vilken känsla att höra ALLT. Helt plötsligt kunde jag höra ljudet av en hand som stryker ett tyg. Eller ett privat samtal fem rader bort på bussen. Det har sina nackdelar att höra bra också. Jag fick lov att vänja mig gradvis, berättar Niki. Vid den här tiden jobbade Niki som pressekre terare. Med hjälp av en teleslinga kopplad till telefonen kunde hon få sina samtal rakt in i örat utan vare sig headset eller blåtand. Det var fantastiskt att slippa läsa protokoll för att förstå vad som sagts i möten, säger Niki. I dag jobbar hon som kommunikationschef på ledarna. Hon är en aktiv och driven person som vägrat låta sitt handikapp bli en begränsning i livet. Vid sidan av arbetet spenderar hon en stor del av sin tid på hästryggen och i kören. Sommartid blir det också en och annan båttur med familjen. Niki gillar farten. Både i galopp och på sjön. Men inte det brus som fartvinden ger i hörapparaterna. Niki beskriver: Om du tänker dig ljudet av vind som blåser rakt in i en mikrofon. Minst sagt obehagligt. Därför stängde jag alltid av dem i båten. Problemet blev bara att jag inte hörde vad min man sa till mig. Hoppa! skrek han när vi skulle lägga till. Jag vände mig om för att se vad han ville. PANG, sa det och där satt vi i bryggan. Niki har testat Windfree både i båten och på hästryggen. Resultatet är att hon slipper välja: att höra vad människor säger eller att slippa tröttande vindbrus. Det är helt fantastiskt! Allt vindbrus försvinner och jag kan höra perfekt, berättar Niki. Också vid hästhoppning har hon haft glädje av sina Windfree. För att höra min tränares instruktioner inför varje hinder, måste jag höja volymen till max på mina hörapparater. Tidigare blev det fullständigt outhärdligt med det vindbrus som följde. Nu hör jag tränaren perfekt och kan koncentrera mig på hästen och hoppningen i stället. På frågan om vad som skulle kunna bli bättre svarar Niki att hon har en enda önskan. En lyxvariant på Windfree som kan fästas direkt på ridhjälmen. Något för nästa modell kanske? Fakta Windfree Windfree är framtaget för att skydda ett naket öra från vind eller fartvind. Produkten utvecklades först för att hjälpa cyklister att skydda sina öron från bedövande vindbrus. I tester har det visat sig att Windfree har betydligt fler målgrupper. Inte minst bland hörselskadade och personer med tinnitus. Uppmätt effekt i vindtunnel: -20 db. Windfree Dag Nordström Askholmsvägen 2, Västerås Tel

10 Demo öra med dummies medföljer vid första beställningen av BABY440. Fritt Val av hjälpmedel Remissvar från SvAf Delaktighet Redan idag är det en mycket viktig del i vårt arbete att individer med funktionshinder skall vara så delaktiga som möjligt i de val som finns att göra. Fritt val av hjälpmedel kan förstärka detta arbete. Individens delaktighet ger ökad användning - nyttoeffekt. Förskrivningsprocessen För att audionomen skall känna sig trygg i sin roll som förskrivare i ett system med fritt val av hjälpmedel måste det finnas klara tydliga direktiv hur det skall hanteras. Audionomer möter brukare i en rehabiliteringsprocess som innehåller många olika delar och moment. Val och utprovning av hörapparat är ofta en del av denna process. Hörapparat är en högteknologisk medicinteknisk produkt där brukaren kan ha svårt att sätta sig in vilka audiologiska funktioner som motsvarar deras behov. Brukaren behöver audionomens kunskap och vägledning i detta val. I denna situation kan brukaren komma i en viss beroendeställning till sin audionom och måste förlita sig på audionomens kunskap och erfarenhet. Information till brukaren är den viktigaste delen för att kunna ge möjlighet till ett adekvat val. Informationen måste vara opartisk. Ekonomiska intressen får inte på något sätt styra informationen. Fritt val av hjälpmedel fokuserar mycket på själva produkten. Helhetssynen på brukaren i rehabiliteringsprocessen måste upprätthållas även i denna situation. Om det är aktuellt att blanda in fler yrkeskategorier i processen är tydliga remissvägar viktigt. Kvalitetssäkring och kontroll Tydliga kvalitetskrav på hörselrehabiliteringsprocessen måste finnas och kontrolleras av eventuell kontrollmyndighet. Hörselrehabiliteringsprocessen tar tid. Kvalitetssäkring av hörapparatsutprovning och dokumentation ska ej behöva stå tillbaka för ett produktionskrav. Upphandling fritt val Traditionell upphandling av sortiment borde inte utgöra en begränsning av utbudet och valfriheten. Det bör gå att förskriva produkter även utanför upphandlat sortiment när behovet finns för att stärka de brukare som ej vill eller har möjlighet att göra ett val. Fritt val av hjälpmedel ger ytterligare möjligheter att tillgodose brukarnas önskemål. Det ger också fler brukare ekonomiska möjligheter att välja utanför upphandlat sortiment. Ökad delaktighet ökat användande nyttoeffekt. Hälso-och sjukvådslagen Det krävs en tydlighet i vad som gäller för brukaren i frågor som om att fritt val av hjälpmedel inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, service av hjälpmedel, eget ägande, vad som gäller när ett hjälpmedel döms ut och när och hur brukaren kan få möjlighet till nya hjälpmedel. Hjälpmedelschecken och servicekontot för reparationer bör ligga på en rimlig nivå. Om inte riskerar ovan nämnda nyttoeffekt att utebli. Fritt Val Hörselvården i Sverige är just nu inne i en förändringsfas där stora förändringar sker och allt fler audionomer anställs av privata arbetsgivare. SvAf är som grupp positiv till brukarnas delaktighet i sin hörselrehabilitering. Dock finns det en viss oenighet huruvida hörapparat är ett lämpligt hjälpmedel att ingå i ett system med fritt val eller inte. Svenska Audionomföreningen genom Rebecca Johansson, ordförande Barnregiondag 2011 WIDEX BABY TM 440 UNIK DESIGN FÖR SMÅ BARN BABYPAKET BABY440 är liten, lätt och har flera säkerhetsfunktioner. Hörapparaten kan presenterad ljud utöver 10kHz för bästa ljudkvalitet och för att stödja tal utvecklingen. Standardinsatser underlättar anpassningen. Eskilstuna Hörcentral var 2011 års arrangör På agendan stod två föreläsare, barnläkare Hösten 2012 får vi åka till Gävle som då för Barnregiondagen, en dag där vi årligen Anders Wallin från Mälarsjukhuset, som föreläste om genetik och syndromala hörselfats i lite drygt 20 år och det är något vi ser tar hänsyn till små barns unika behov. lyssna på intressanta föreläsare som bjudits nedsättningar. Tyvärr fick den andra förelä- fram emot. arrangerar denna dag. Vi har årligen träf- BABY440 är snabb att anpassa och har ny programvara som träffas för att diskutera aktuella ämnen och in. Dagen till ära så sken solen i kapp med saren förhinder men det gav oss en möjlighet Barnaudionomer i Eskilstuna Se eller sammanlagt 18 barnaudionomer från Örebro, att diskutera rutiner och arbetssätt runt våra vid pennan Malena Nilsson för vidare Falun, Linköping, Gävle, Västerås, Uppsala barn och ungdomar med hörselnedsättning. information, eller ring oss och Eskilstuna. Vi saknade våra kollegor från Vi kom även in på spädbarnsdiagnostik som på tel: Karlstad och Norrköping som denna gång är ett kärt ämne. Vi diskuterade även vikten Vid beställning ingår artiklarna ovan: inte kunde vara med. av god hygien vid bl.a MRSA. BABY-bok med ljud, Nallebjörn, ChiWi ryggsäck, 18 BABY-mössa och BABY-kit (skötselväska). 19

11 Vill du utvecklas som audionom? Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Vi kan erbjuda dig Trygg anställning Teamarbete Specialistområden Utbildning/forskning Stockholms bästa utsikt! Vi jobbar utifrån ett helhetsperspektiv där det pedagogiska förhållningssättet är ett viktigt verktyg. Tid, engagemang och resurser finns för att du ska kunna vidareutvecklas som audionom. Du väljer själv om du vill fokusera inom habilitering, rehabilitering och/eller diagnostik. Det moderna samhället kräver nya lösningar Att kunna samspela med andra och ha förutsättningar att delta aktivt är viktigt i vår tid. I dagens samhälle finns många ljudmiljöer som är krävande för människor med nedsatt hörsel. Comfort Digisystem förtydligar tal och rensar bort störande bakgrundsljud innan det når hörapparaten eller hörselimplantatet. Det renare ljudet gör det lättare att höra, förstå och vara delaktig vilket frigör energi till både jobb och fritid. Tusentals nöjda användare kan berätta vad Comfort Digisystem betyder för dem och vi arbetar ständigt för att många fler ska få uppleva detsamma. Vårt glada gäng söker ständigt efter nyfikna och engagerade kollegor. Är du intresserad? Hör av dig till någon av enhetscheferna: Birgitta Westling på Diagnostik Gunilla Gårdstedt på Hörselhabilitering Barn och Ungdom Stefan Pettersson på Hörselrehabilitering Vuxna 20 Audionomtidningen Tel nr

12 Så gör man ett TeMa Hörsel Nu har vi under mer än ett år levt med TeMa Hörsel. Vi har planerat, funderat och fixat. Det är mycket som ska fungera den dagen det äntligen är dags. Viktigt att bjuda in föreläsare och veta att de verkligen vill och kan komma. Man måste också ha koll på luncher och middagar till alla deltagare och var de ska bo. Lite trevligt program på kvällen är också ett måste och var ska kvällsprogrammet äga rum? Allt detta diskuterades under en massa lunchmöten. När så programmet börjar ta form och svaren från huvudföreläsarna börjar komma in så behövs ju också någon som inviger konferensen. Nästa steg är när alla abstrakt för föreläsare och posters strömmar in och de ska läsas och hamna på rätt plats. Väskor, pennor och namnlappar ska bestämmas, designas och beställas. Underhållning bokas, maten provsmakas, abstraktbok och gåvor beställas och ekonomin stämmas av. Vem ska jobba med registreringen, dela ut väskor och namnbrickor och vem ska hjälpa till med mikrofonerna eller vara presentatör? Dessutom många orosmoment: Har vi ett tillräckligt bra program? Vill någon komma hit? Kommer vi att ha tillräckligt med föreläsare och kommer utställarna i år? Kommer pengarna att räcka till allt vi vill göra? Så börjar man närma sig den stora dagen, planeringssammanträden, sammanträden i organisationskommittén, fotografering av organisationskommittén, hantering av leveranser, korrekturläsning av program- och abstractbok, test av pennor, packning väskor och återigen packning väskor! Så slutligen kan vi (lite trötta) med stor glädje hälsa er välkomna till Linköping och TeMA Hörsel Vi räknar med att många viktiga och grundläggande frågeställningar tas upp, ventileras och diskuteras. Vi tackar för oss, och vandringsgaffeln åker vidare för att landa i Luleå där vi träffas nästa år i maj. Platsannonsera i Audionomtidningen 1/4-sida (92x132mm) 800:- 1/2-sida (186x132mm) 1 600:- Annonsmaterial (word eller PDF) sänds till: Deadline för nästa nummer: 24/8 Namnet TeMA Hörsel på den konferens som våra tre yrkesföreningar SvAf, SMAF och STAF arrangerar gemensamt, myntades första gången 1997, då Linköping också stod som värd. I förkortningen TeMA står Te för tekniker, M för medicinare och A för audionomer. Redan år 1994 hade SvAf och STAF haft gemensamma kursdagar i Göteborg. Året därpå 1995 kom också SMAF med och konferensen hölls då på kursgården Aronsberg strax utanför Bålsta. Efter 1997 har TeMA Hörsel hållts vart tredje år och mellanliggande år har respektive förening anordnat egna kursdagar. Det unika och fina med TeMA-konferenserna är mötet över yrkesgränserna. Vi bidrar med olika typer av yrkeskompetens, vilket ger en bättre helhetsbild av audiologin i Sverige. Forts från sid 9, Ushers syndrom Ushers syndrom kan finnas i det kroppsliga, till exempel ögon och öron och för vissa även balans, eller i det psykologiska, till exempel hur man hanterar förändringar i livsvillkor och i det sociala som till exempel handlar om det nätverk som finns omkring oss. Dessa mekanismer samverkar troligtvis och påverkar individer på olika sätt. Vi är också intresserade av om det finns mekanismer som fungerar skyddande för personer med Ushers syndrom, som t ex när man under sin livstid gradvis får en försämrad syn, vilka strategier har jag för att klara mig genom svåra perioder? Exempel på detta kan vara att veta vart jag skall vända mig för att få hjälp eller vilket socialt nätverk som finns runt omkring mig. Vidare planerar vi för att genomföra intervjuer med personer som har Ushers syndrom. Detta för att mer ingående kunna få kunskap om vilka skeenden som påverkar den psykosociala hälsan och vilka strategier som personer med Ushers syndrom använder sig av. Detta forskningsprojekt kan i framtiden leda till att stödinsatser riktas eller utformas på sätt som är mer lämpliga för personer med Ushers syndrom samt ta vara på de resurser och skyddsstrategier som personer med Ushers syndrom har och utvecklar, så att den psykosociala hälsan förbättras. Moa Wahlqvist Doktorand vid Institutet för handikappvetenskap Årets Hedersgaffel Jag är så glad och stolt över att ha fått hedersgaffeln och jag vill tacka er alla audionomer i hela Sverige för den fina utmärkelsen. Stort tack även till mina arbetskamrater som nominerat mig och till SvAF:s styrelse som valde mig. Utan er hade jag inte fått hedersgaffeln. Genom åren har jag, och kanske många med mig, alltid skojat när de börjat läsa upp motiveringen till hedersgaffeln att nu är det min tur, men så har det ju inte blivit för mig förrän nu. När jag började ana att det kunde vara jag i år så blev jag först helt tom men sedan kom glädjen och den stunden kommer jag att ha med mig resten av livet. Vad kunde vara bättre än att på min näst sista arbetsdag innan pensionen få den finaste utmärkelsen som en audionom kan få. Diplomet och gaffeln har fått en hedersplats i hemmet där jag ser det varje dag. Forts från sid 7, Hörselskadade i Beroendemåtten i de olika ljudmiljöerna är responstid, andel korrekta svar samt subjektiva skattningar av ansträngning och störning i varje arbetsuppgift. De slutliga resultaten från den hörselskadade gruppen kommer att jämföras den hörande gruppen matchade för ålder och utbildningsnivå. Projektet är tvärvetenskapligt i den meningen att audionomer, läkare, psykologer och ingenjörer samarbetar för att försöka ge en mer komplex bild på hörselskadades situation i arbetslivet. Datainsamlingen beräknas vara avslutad mars 2012 och därefter kommer analys av data att ske senare under våren. Inblandade i projektet är handledare Björn Lyxell, Claes Möller och Stephen Widén samt tre forskningsaudionomer och två forskningsingenjörer från Audiologiskt Forskningscentrum vid USÖ. Håkan Hua Leg audionom/doktorand Tack ännu en gång för alla härliga år som jag haft tillsammans med er. Att få resa runt som jag gjort i hela Sverige och träffa er och prata hörapparater är det bästa yrkesval jag kunde gjort. Håkan Börjesson Nomineringen Vi vill nominera Håkan Börjesson, GN Re- Sound AB, till 2012 års hedersgaffel. Håkan började i hörselbranschen 1981 och är ett välkänt ansikte för i stort sett alla som jobbar med hörselvård. Oavsett var Håkan har arbetat så har han alltid haft kunden i fokus och då menar vi både de som jobbar inom hörselvården men också patienten/kunden/slutbrukaren. Håkan har jobbat på hörselkliniker med både hörapparatsanpassning och cochleaimplantat. Han har också jobbat som säljare på flera olika hörapparatföretag. Det Håkan inte vet om hörsel är nästan inte värt att veta. Håkan jobbar nu sina sista dagar, på Tema Hörsel i Linköping, inför pensionen! Att bli pensionär kommer inte göra att Håkan sitter still och rullar tummarna. Nej tvärtom! Nu kommer han få tid att umgås med sina barn och barnbarn, laga god mat, gå på teater och framför allt: TRÄNA, löpning, spinning, styrketräning mm. Det har varit en stor fröjd att få jobba med Håkan: glad och sprallig och snabb i allt han gör - det har inte varit en tråkig stund på jobbet med Håkan som kollega. Att ge hedersgaffen till en riktig hedersknyffel skulle göra oss alla arbetskamrater, så otroligt glada! Lycka till Håkan med allt du företar dig och framför allt MARATHON i Berlin i höst! Älskar dig!! Kollegorna på GN ReSound AB Ny medlemsansvarig Vi har en ny medlemsansvarig i föreningen, Satu Turunen-Taheri, som tacksamt tar emot era mejladresser till medlemsregistret, för att underlätta för informationsutskick samt utskick av medlemsavgiften. Skicka till medlemsregistrerare: Att vänta en glädje är också en glädje. Tankekort, Pedagogförlaget AB Svenska Audionomföreningens styrelse 2012/13 Ordförande Rebecca Johansson Audionommottagningen Jönköping Tel: e-post: Vice ordförande/sekreterare Margareta Widman-Notsten Hörcentralen Kalix sjukhus Kalix Tel: e-post: Kassör Barbro Frindberg Hörseltjänst Stellan Mörnersgata Halmstad Tel: e-post: Medlemsregistrerare Satu Turunen-Taheri Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé Huddinge Tel: e-post: Tidningsansvarig Heléne Hjertman Hörselvården Universitetssjukhuset Linköping Tel: e-post: Hemsidesansvarig Katarina Helleberg Audiologiska avdelningen Skånes Universitetssjukhus Malmö Tel: e-post: Ledamöter Daniel Vigertsson Hörcentralen Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28A Uppsala Tel: e-post: Anna Kennryd Hörselsnäckan Östra Balkåkravägen Ystad Tel: e-post: Ulrika Lindh-Sporre Hörcentralen Visby lasarett Visby Tel: e-post: Pennie Hertzman Karolinska universitetssjukhuset Hörsel- och balanskliniken, Rehab vuxna Tibeliusgatan 12, 9tr Stockholm Tel:

13 En serie hörapparater med helt trådlös teknik 24

Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem

Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem Det moderna samhället kräver nya lösningar Att kunna samspela med andra och ha förmåga att delta aktivt är viktigt i vår tid. I dagens samhälle finns

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet Verksamhetsberättelse Svenska Audiologiska Sällskapet 21 mars 2013 till 6 mars 2014 Verksamhetsberättelse för Svenska Audiologiska Sällskapet 21mars 2013 till 6 mars 2014 Styrelsen Styrelsen har under

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Agenda för presentation

Agenda för presentation Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Comfort Digisystem Microphone DM90 - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Välkommen till den mobila revolutionen Idag är mobiltelefonen en stor del av vår vardag, vi använder den i arbetet, på fritiden

Läs mer

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation Roger på jobbet Nya möjligheter för kommunikation Koncentrera dig på att dina arbetsuppgifter, inte på din hörsel En modern arbetsplats kan vara en komplicerad lyssningsmiljö, med dålig akustik, gruppmöten,

Läs mer

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörselbron Forskningsinstitutet Hörselbron AB startades av Hörselskadades Riksförbund i februari

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Roger i hemmet och i sociala sammanhang

Roger i hemmet och i sociala sammanhang Roger i hemmet och i sociala sammanhang Nya möjligheter för kommunikation Njut av de viktigaste ögonblicken Moderna hörapparater är fantastiska hjälpmedel som låter människor höra sina nära och kära bättre.

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Infoblad nr 2 april 2013

Infoblad nr 2 april 2013 Infoblad nr 2 april 2013 Ordförande har ordet Trots att vi redan passerat vårdagjämningen så känns det fortfarande långt till riktig vår. När detta skrivs så faller snöflingorna utanför mitt köksfönster.

Läs mer

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening Översikt Har hörapparaterna blivit bättre?

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Bär den. Älska den. Glöm den.

Bär den. Älska den. Glöm den. Bär den. Älska den. Glöm den. Kommunicera, delta, var dig själv En promenad i parken hör löven som prasslar i vinden. Samtal i en myllrande folkmassa delta och var dig själv utan ansträngning. Prata i

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

KONFERENS, MÖTE & EVENT STÄMNING Lär känna varandra från en annan sida, och lite bättre.

KONFERENS, MÖTE & EVENT STÄMNING Lär känna varandra från en annan sida, och lite bättre. KONFERENS, MÖTE & EVENT STÄMNING Lär känna varandra från en annan sida, och lite bättre. SAMMANHÅLLNING Vi ser fram emot att se er växa både som grupp och individ. ENTUSIASM Tillsammans skapar vi minnesvärda

Läs mer

Comfort Digisystem. Hörselprodukter för en enklare arbetsdag

Comfort Digisystem. Hörselprodukter för en enklare arbetsdag Comfort Digisystem Hörselprodukter för en enklare arbetsdag Unika lösningar för arbetslivet med den här broschyren vill vi berätta om Comfort Digisystem, vår serie hörselprodukter med unika funktioner

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Bruksanvisning Digital hörapparat av modellen bakom-örat

Bruksanvisning Digital hörapparat av modellen bakom-örat Beltone TBR Bruksanvisning Digital hörapparat av modellen bakom-örat Bruksanvisning Tinnitus-ljudstimulator TBR62 1 En ny ljudstimulator från Beltone Vi gratulerar dig till ditt val av ljudstimulator från

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Infoblad nr 1 februari 2013

Infoblad nr 1 februari 2013 Infoblad nr 1 februari 2013 Ordförande har ordet Så har ännu ett nytt år tagit sin början. Dagarna blir allt längre och ljuset blir mer intensivt. På morgnarna när jag går ut för att hämta tidningen i

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Välkommen till Stockholm

Välkommen till Stockholm www.ysdh.se Välkommen till Stockholm och YSDH:s fortbildningsdagar den 3 5 oktober 2007 www.ysdh.se Kursinbjudan Vi hälsar dig välkommen till YSDH:s fortbildningsdagar i Stockholm den 3-5 oktober 2007.

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Hörselhjälpmedel till vårdboenden samt utbildning till personal Författare: Åsa Holmdahl Patric Bladh Datum:2011-02-28 Sammanfattning 2009

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Osynlighet som ger dig tryggheten att utforska fler av livets rika ljudlandskap

Osynlighet som ger dig tryggheten att utforska fler av livets rika ljudlandskap Life is on Vi är lyhörda för behoven hos alla dem som är beroende av våra kunskaper, idéer och omsorger. Genom att utmana teknologins gränser på ett kreativt sätt utvecklar vi innovationer som hjälper

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

COMFORT DIGISYSTEM Bäst på jobbet

COMFORT DIGISYSTEM Bäst på jobbet C O MF O R T D I G I S Y S T E M Bäst på jobbet 2 Vi älskar ljud. Och människor. Först i världen - bäst på jobbet Att kunna höra kunder och kollegor är en viktig förutsättning för att kunna göra sitt jobb,

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2016 LEDARSKAP i EKONOMI i HR 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 En unik

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

S Series Receiver-In-Canal

S Series Receiver-In-Canal S Series Receiver-In-Canal Bevisad Prestanda. Maximalt av allt. Välkommen till S Series med Drive Architecture Starkeys nya hörapparatsfamilj med hörtelefon i örat (RIC) där marknadsledande teknologi och

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Fånga röster var du än är, vad du än gör

Fånga röster var du än är, vad du än gör Fånga röster var du än är, vad du än gör Interagera Vi är övertygade om att varje röst är viktig. Det är röster som är vår länk till världen och låter oss interagera med våra nära, våra vänner och vår

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2014 ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 Kommunicera ditt budskap direkt

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

perspektiv och insikter?

perspektiv och insikter? Rapport från Nordisk konferens Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Samarbetet mellan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Barnplantorna har återigen resulterat i en väl genomförd konferens fokuserad

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

KTH. Företagskatalog Stockholm

KTH. Företagskatalog Stockholm 11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Tid: 140211 Plats: Plan 7, Hörselverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Harry Eriksson Berit Swärd, HRF Vänersborg/Trollhättan Hans

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås

Läs mer

Sommarfest Sandhamns Seglarhotell

Sommarfest Sandhamns Seglarhotell Sommarfest Sandhamns Seglarhotell Klassisk sommarfest på mysiga Sandhamn med övernattning. Lägg till konferens eller aktivitet vid behov! Memento har tagit fram ett klassiskt sommarfest upplägg på Sandhamn

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Stark, trådlös anslutning till din tv, mobiltelefon......och andra viktiga enheter

Stark, trådlös anslutning till din tv, mobiltelefon......och andra viktiga enheter Stark, trådlös anslutning till din tv, mobiltelefon......och andra viktiga enheter Det har aldrig varit enklare att ansluta sig ReSound Unite är en serie trådlösa tillbehör som gör att du kan ansluta din

Läs mer

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2005 sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Infoblad nr 2 april 2011

Infoblad nr 2 april 2011 Infoblad nr 2 april 2011 Ordförande har ordet Att våren äntligen är här blir vi påminda om genom spirande grönska och inte minst småfåglarnas intensiva sång. På många år har jag inte kunnat höra fåglarna

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

Utvärdering av ksp-konferensen i Karlstad 2011

Utvärdering av ksp-konferensen i Karlstad 2011 Utvärdering av ksp-konferensen i Karlstad 2011 Här följer en sammanfattning av de öppna svaren från utvärderingsenkäten samt kommentarer av styrelsen. Totalt kom det in 76 enkäter av de 97 som fick chansen

Läs mer