Släckmetoder I FOKUS: » Det är mycket viktigt med rätt utförd och rätt doserad träning.«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Släckmetoder I FOKUS: » Det är mycket viktigt med rätt utförd och rätt doserad träning.«"

Transkript

1 NR I FOKUS: Släckmetoder» Det är mycket viktigt med rätt utförd och rätt doserad träning. Det finns behov av att anpassa ledarstilen efter vad gruppen behöver. genom att ta saker för givet kan det begränsa oss i att utvecklas.«artikel: Friskvård inom räddningstjänsten. SID 26 ARTIKEL: IR-kameror och fläktar kräver kunskap. SID 16 ARTIKEL: Ola Mårtensson om gruppdyamik. SID 22 ARTIKEL: Kunskap och nyfikenhet har lett till utveckling. SID 9 KRöNIKA: Emma Nordwall om att ta saker för givet. SID 27

2 BRAND MAJ HELSINGBORG OLYCKANS ANSIKTE Att bära olyckans ansikte Masoud Owji Varför kastar de sten? Payam Peppe Boroodjeni UR PROGRAMMET Olyckors påverkan på det förebyggande arbetet Patrik Perbeck, msb och Claes Malmqvist, Brandskyddslaget Välfärdssamhällets uppgång och fall Bo Rothstein, Göteborgs Universitet»Firefighter deaths at Shirley towers«how we learn lessons from loss John Bonney, Hampshire Fire and Rescue Service Olyckans pris pengarna som ingen saknar Jag dör hellre än att stå här Marika Carlsson Sociala medier en del av olyckans ansikte Kjell Lindgren, Polisen. Medias bild av olyckor Kerstin Weigl, Aftonbladet När skolan brann Karolin Molén, Helsingborg stad Att möta människor i kris Christina Fischler Att arbeta med en olycka i 15 år Ingemar Waldenby, Räddningstjänsten Storgöteborg SEMINARIER Blåljus-tv på gott och ont När vi själva drabbas av olyckan Effektiva räddningsinsatser och rökdykning med 1+3 Förutsättningar för ett fungerande förbund & LITE TILL Politiker- och räddningschefsträff Hearing med föreläsarna Öppet forum i utställningen Internationellt besök av cfpa Mat, musik och mingel Läs mer och anmäl dig på OBS! Före den 20 mars 2014 lämnas SEK i rabatt på deltagaravgiften.

3 innehåll Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 29 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago Telefon Redaktion: Ulf Lago, Cecilia Uneram, Per Ola Malmqvist, Evelina Edström, Anders Jönsson, Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Crister Karlsson Nästa nummer utkommer 20 maj Manusstopp 20 april Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken I ORDFÖRANDES HUVUD: Utveckling på flera håll 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 7 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Flamverkan och ytverkan släcker branden! 8 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Inte bara vatten som släcker 9 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Förhöjt lågtryck under utveckling 10 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Landskrona testar släckmedel 11 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Släckgranater kylande och dämpande släckverktyg 12 I FOKUS: SLÄCKMETODER. Att förstå systemen och att välja rätt 13 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Övertrycksventilation PPV 16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Fläktar och IR kamera kräver kunskap! 17 RESTVÄRDESRÄDDNING: Vad innebär det nya RVR avtalet för kommunal räddningstjänst? 18 STUDIENYTT: På besök vid Skövdeskolan 20 ARBETSMILJÖ: Kamera ska förhindra skador 21 NYA RISKER: Kemisk suicid, en risk för räddningspersonal 22 LEDARSKAPSSKOLA: Gruppdynamik överdrivet 24 PORTRÄTT:»Uppdragen från allmänheten är bland de finaste man kan ha«25 TAKTIK OCH TEKNIK: Dynamisk resurshantering ändrar hundraårig princip 26 FRISKVÅRD: Rehabilitering för typiska skador i räddningstjänsten 27 KÅSERI: Att ta saker för givet 28 VÅRA KONFERENSER: SKADEPLATS. Skadeplats fyller fem! 29 VÅRA KONFERENSER: BRAND. Brand 2014 ger olyckan ett ansikte 30 NYTT I LÄNSFÖRENINGAR: Skåne/Blekinge och Stockholm/Gotland 31 NYTT I LÄNSFÖRENINGAR: Västra Götaland 32 NORDISK STUDIERESA: Nordisk studievecka för brandbefäl 33 PERSONLIGT: Till minne av Conny Scherman 34 NOTISER 35 ÖVNING: Rally en bra övning RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 Ny utgåva! Brandskydd i Boverkets byggregler BBR 20 Brandskydd i Boverkets byggregler BBR 20 är en viktig kunskapskälla inom vårt områden, då en stor del av en byggnads totala brandskydd fastställs i samband med projekteringen och byggnationen. Handboken innehåller bland annat: Bygglagstiftningen Möjlighet till utrymning vid brand och skydd mot uppkomst av brand Skydd mot brandspridning mellan byggnader Brandskyddsföreningens Service AB Stockholm Telefon Best nr ISBN Krav på brandskydd vid ändring av byggnader Nyheter i BBR Vem har användning av den här handboken? Brandskydd i Boverkets byggregler vänder sig till dig som arbetar med brand- skyddsfrågor, oavsett inom vilken verksamhet du arbetar. Boken är heltäckande och rör byggregler som är relevanta för bland annat räddningstjänsten, kommunen, byggherren och brandskyddsansvariga. Foto: Skanska/Holger Staffansson BBR 20 Brandskydd i Boverkets byggregler BBR byggregler Kjell Fallqvist Anders Klippberg Björn Björkman Brandskydd i Boverkets Nyhet! 2013 Beställ handboken Brandskydd i Boverkets byggregler på

5 i ordförandes huvud Utveckling på flera håll NU HåLLER DU 2014-åRS FöRSTA NUMMER av Räddningsledaren i din hand. Vi tänker under 2014 fortsätta vårt arbete med att göra tidningen ännu mer innehållsrik och lärande. Första numret ägnar vi åt att fokusera på alternativa släckmetoder. Vid en titt på vad som finns på marknaden och vad räddningstjänsterna har tillgång till, så har exempelvis 30 procent tillgång till cafs och 40 procent tillgång till skärsläckare. Artiklarna som finns i denna tidning visar dessutom att det görs stora utvecklingssteg i enskilda räddningstjänster för att utveckla dessa produkter och system ännu mer. Den som tror att utvecklingen av räddningstjänstens metoder och teknik står still, får nog tänka om. Vad är det som driver detta utvecklingsarbete framåt? Jag tycker Medelpads Räddningstjänst uttrycker det väldigt bra i sin artikel i denna tidning.»jag menar att hög kunskapsnivå kring byggnadsbränder i kombination med en stor nyfikenhet, har gjort att vi hela tiden vill framåt. Vi har större kunskap om bränder, byggnader och olika släckmetoder än vad vi hade innan. Dessutom har vi ett klimat som stimulerar till nytänkande«. Den som tror att utvecklingen av räddningstjänstens metoder och teknik står still, får nog tänka om. Problemet är nämligen inte att det sker för liten utveckling; problemet är snarare att det är svårt att sprida kunskaper om den utveckling som sker till varandra. Tidigare var Räddningsverket den stora motorn i utvecklingen och hade stora muskler att sprida kunskap genom sina skolor, publikationer med mera. Nu måste vi tänka nytt vad gäller spridning av ny kunskap och erfarenhet. Inte alla räddningstjänster har möjlighet att själva vare sig utveckla ny kunskap eller att sprida den. Behovet av plattformar som Utkiken och Firegear kommer därför bli mer och mer avgörande för det gemensamma lärandet i Sverige. I fyra nummer har vi porträtterat fyra chefer i räddningstjänsten. Syftet med dessa porträtt har varit att lyfta fram det positiva i att vara chef och förhoppningsvis få fler brandbefäl att våga göra chefskarriär. Det är alltför vanligt att chefer syns i tråkiga sammanhang och det skapar en dålig och orättvis bild av hur det är att vara chef. I detta nummer blickar vi tillbaka på dessa fyra porträtt och summerar lite av vad dessa chefer lyft fram. Förhoppningsvis stimulerar svaren dig som kanske tvekar att göra chefskarriär, att ta steget! Föreningen Sveriges Brandbefäl finns i Brandforsks styrelse. Det är Kristina Lindfeldt (Räddningstjänsten Storgöteborg) som är ordinarie ledamot och Samuel Nyström (Räddningstjänsten Jönköping) som är suppleant. Tillsammans med Brandforsk satsar msb 23 miljoner för forskning kring bostadsbränder under fem år. Det är svårt att hitta ett bättre ändamål att forska kring än just bostadsbränder. Jag tycker brandforskningen i Sverige håller hög klass och fokuserar på verkliga samhällsproblem. Bra jobbat! Och jag uppmanar fler räddningstjänster i Sverige att bidra genom att bli andelstecknare i Brandforsk. I den stund du läser denna tidning har vår hemsida förnyats utseendemässigt. Det är en ansiktslyftning av det lättare slaget men sidan har en mer modern framtoning. Just modernisering är nyckelordet till de förslag till nya stadgar som nu är ute på remiss hos länsföreningarna och dess medlemmar. Våra nuvarande stadgar är otidsenliga och passar inte det samhälle vi lever i. Det fanns därför att stort och uppdämt behov av nya stadgar. Fram till den 10 april kan man lämna synpunkter på förslaget. Målet är att fatta beslut i maj Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 föreningsnytt Nytt i föreningen korta nyheter Nya stadgar Ny medlemsavgift från och med 2015 I november hölls en extra kongress, där beslut fattades om höjd medlemsavgift till riksföreningen. Den nuvarande avgiften är 150 kronor. Från och med 2015 kommer den vara 250 kronor. Senast vi höjde avgiften var 2004, alltså tio år sedan. Höjningen motiveras av generella kostnadsökningar och ökade kost nader för medlemmarnas aktiviteter för föreningens räkning. Uppsala blir kvar Vid ett medlemsmöte i länsföreningen i Uppsala, var frågan uppe om att bilda förening tillsammans med Stockholm/ Gotland. Medlemmarnas röst sade dock nej till detta förslag, så länsföreningen i Uppsala blir kvar. Ny hemsida I början av mars tog vi vår uppfräschade hemsida i drift. Förutom ett utseendemässigt lyft har vi fått en del nya funktioner. En är ett intranät, vilket innebär att nyheter och information kan visas bara för medlemmar via sidor som kräver inloggning. Gå gärna in och bekanta dig med sidan och har du inte dina inloggningsupp gifter, kan du på hemsidan få reda på hur du får tag i dem. Värd för Nordisk studievecka I år är det vår tur att vara värd för den Nordiska studieveckan. Under 1 vecka i höst ska vi se till att nordiska brandbefälskollegor får ta del av erfarenheter från Sverige. Vid föreningsstyrelsens möte i november, beslutades en enhällig styrelse att utreda ny organisation, nytt arbetssätt och nya stadgar för föreningen. Styrelsen formulerade ett utredningsuppdrag och utsåg en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har nu arbetat fram ett förslag, som har gått på remiss till alla länsföreningar och medlemmar. Remissvaren ska vara föreningsstyrelsen tillhanda senast 10 april. Den 20 maj hålls en ordinarie kongress, där beslut om nya stadgar kan fattas. Eftersom våra nuvarande stadgar kräver beslut av två kongresser, kommer en extra kongress hållas redan den 21 maj. Skälet till att vi behöver hålla högt tempo i denna fråga, är att vi ser behov av att snabbt ändra stadgarna. Genomför vi inte förändringarna nu, måste vi vänta i tre år till nästa ordinarie kongress. Förslaget till nya stadgar finns att läsa på hemsidan under fliken»om SBB«. Vi uppmanar alla medlemmar att läsa förslaget och delta i sin länsförenings kommande möten. Där kan du lämna dina synpunkter på förslaget. Nordiskt möte i Uppsala Den 3 5 mars träffas delar av styrelsen i de nordiska brandbefälsföreningarna, och denna gång är vi i Sverige. Vi kommer hålla till på Rosersberg och på programmet står bland annat information från aktuella projekt i respektive land, arbete med Vision 2020 inom FEU samt besök av MSB. Vi planerar även ett besök på Victoria Tower. Remisser Vi har genom Peter Arnevell, Uppsala länsförening, svarat på två remisser; en gällande norm för brandprojektör och en för revidering av Boverkets byggregler. Läs mer om detta på hemsidan www. brandbefal.se under fliken»sbb tycker«. 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 i fokus: släckmetoder Släckteorier Flamverkan och ytverkan släcker branden! Det finns många släckmedel för släckning av vanliga bränder i byggnader, bränder i klass A. Text: Stefan Särdqvist, Tekn Dr, branding Gasfasverkan Stefan Särdqvist. Dessutom har det på senare år dykt upp ett antal nya tillsats medel. Tillsatsämnen är ett ganska dåligt utforskat område men släckverkan är i de flesta fall ganska likartad. En brand består av två delar: flammor och bränsleytor. Att släcka en brand innebär att kyla bränsleytan så att den avger tillräckligt lite pyrolysgaser. Flamman kan dessutom kylas så att den blir så kall så att den slocknar. Värms upp i flamman Vatten som förångas i en flamma absorberar värme och när flamman blir tillräckligt kall för att inte molekylfragment ska kunna existera slocknar den. Tillsatser i vattnet värms också upp i flamman. De flesta tillsatsämnen kan absorbera energi och ger en förbättrad släckeffekt. Den förbättrade kylande förmågan ökar med tillsatt mängd. Om man dessutom gör vattnet klibbigt kommer det att fästa mot ytan och ge ännu bättre släckeffekt där det träffar. Vatten kyler också bränsleytorna så att pyrolysen avtar. Vatten har dock en stark ytspänning, vilket gör att många ytor inte väts av vatten. Det pärlar sig och rinner av i stället. Med en liten tillsats av diskmedelsliknande ämnen kan ytspänningen sänkas så mycket att droppen flyter ut och fuktar ytan. Ytan kyls effektivt och släckförmågan förbättras radikalt. Här räcker det med en liten mängd för att åstadkomma effekten. Om man dessutom gör vattnet klibbigt kommer det att fästa mot ytan och ge ännu bättre släckeffekt där det träffar. Ytterligare en variant är att se till att vattenmolekylerna binds kemiskt till varandra. Då krävs ännu mer energi från branden för att frigöra vattnet. För alla ämnen med ytverkan gäller att ju bättre man når bränsle ytorna, desto effektivare sker släckningen. Tillsatt luft Klass A skumvätskor kan jämföras med andra tillsatsmedel till vatten. Det enda som skiljer skum från andra tillsatsmedel är att man tillsatt luft. Med tillsatt luft som i caf (Compressed Air Foam eller tryckluftskum) ändras vattnets egenskaper från flytande, till i det närmaste fast och kan användas för att fylla hålrum i en brinnande vägg. Med större luftinblandning kan Ytverkan mellanskum användas till krypvindar och lättskum för rumsfyllning. Bränsleytorna kyls omedelbart och skyddas från ytterligare strålningspåverkan. Miljöproblematiken kring skumvätskor handlar framförallt om B skumvätskornas filmbildande ämnen. Skumvätskor för klass A bränder innehåller inte dessa ämnen. Ur miljöhänsyn måste man annars behandla varje fabrikat av släckmedel och tillsats för sig. Flamverkan för pulver fungerar i princip som för vatten. Allt som stoppas in i flamman värms upp till flamtemperaturen. Ju större och tyngre molekyl, desto mer värme kan den som regel absorbera. Ammoniumdivätefosfat, ett abc pulver, smälter vid ungefär 200 c och flyter då ut över det brinnande ämnet. Detta ger abc pulver förmågan att kunna släcka fibrösa ämnen. Kommer till sin rätt Släckgranater innehåller pga, pyrotekniskt genererade aerosoler. Kemiskt liknar de vissa pulversorter, men kornen är gånger mindre. Ett pulverkorn är kanske 0,1 mm och hos pga mindre än 0,01 mm. Dessutom bildas en del gaser, exempelvis koldioxid. Släckgranaten används så nära branden som möjligt. Då kommer de fina partiklarna till sin rätt och släckeffekten i flamman förbättras av att släckmedlet binder ihop molekylfragment till stabila föreningar. Ju mer finfördelat släckmedlet är, desto lättare kan det absorbera värme och desto långsammare faller de till marken. Effekterna samverkar vilket betyder att en liten vattendroppe (någon tiondels mm) förångas på ett par dm i heta brandgaser. En stor droppe (några mm) passerar däremot i stort sett opåverkad genom heta brandgaser. De riktigt små dropparna kräver ett slutet utrymme för att komma till sin rätt. RÄDDNINGSLEDAREN NR

8 I fokus: släckmetoder Överblick Inte bara vatten som släcker Under de senaste åren har nya produkter och tekniker utvecklats för att släcka bränder effektivare. I denna artikel gör vi en kort presentation av vad som finns. Innehållet i artikeln bygger på examensarbetet Alternativa släcksystem. En sammanställning av räddningstjänstens erfarenheter som studenterna vid Lunds Tekniska Högskola, Hampus Aronsson och Robin Emanuelsson, gjorde under Text: Ulf Lago, ordförande SBB Vatten Vattnets goda släckegenskaper utgörs främst av att vattnet tar mycket energi från sin omgivning när det förångas. Då tillräckligt med energi tagits från en flamma blir den termiska belastningen för stor för att förbränning ska kunna fortsätta. Förhöjt lågtryck De högtryckssystem som arbetar under bars pumptryck brukar kallas för förhöjt lågtryck. Trycket vid munstycket ska ligga kring 12 bar, vilket är ungefär dubbelt så mycket som för ett konventionellt lågtryckssystem. Detta skapar en mer finfördelad vattendimma och därmed bättre släckeffekt än konventionellt lågtryckssystem. Högtryck Högtryckssystem har ofta ett pumptryck på mer än 100 bar. Trycket vid munstycket är, trots de smala och långa slangar som krävs, fortfarande mycket högre än vid ett konventionellt lågtryckssystem eller förhöjt lågtryck, vilket gör det möjligt att få en väldigt finfördelad vattendimma. Skärsläckaren I skärsläckarkonceptet blandas vatten med ett skärmedel, som pressas ut i en stråle genom ett speciellt munstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen kan skära genom byggnads- och konstruktionsmaterial. När strålen har skurit igenom, stängs tillförseln av skärmedel av. Släckningen kan fortsätta med bara vatten, som under detta höga tryck blir väldigt små vattendroppar. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingående komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS CAFS (Compressed Air Foam System) genererar skum med hjälp av tryckluft. Blandningen av skum-vattenblandning och luft sker i en tryckluftsgenerator redan innan det transporteras ut i strålförarens slang. Inblandningen av skumvätska i vattnet är lägre än vid konventionell användning (0,3 0,5 procent). Firexpress Med Firexpress kan man enkelt byta vattenspray mot en koncentrerad skumstråle med lågt expansionstal för användning mot brand i fibrösa material och vätskebränder. Trycket är 37 bar vid pumpen och ungefär 23 bar vid munstycket. Trots det låga trycket, genereras en spray med mycket små vattendroppar, som kan nå en kastlängd på upp till 15 meter. X-fire vätmedel X-Fire är ett tillsatsmedel som blandas med släckvattnet i proportionerna 1:100 och går att använda i lågtryck-, förhöjt låg- samt högtrycksystem. Produkten togs ursprungligen fram för brandimpregnering men visade sig ha positiva egenskaper även som tillsats i släckvattnet. Släckgranat En släckgranat är en mobil laddning som genererar en aerosol avsedd för brandsläckning. Laddningen aktiveras genom att en sprint dras ut varpå det dröjer några få sekunder innan aero solen börjar spridas. Aerosolen sprids i hela utrymmet där den slår ner flammorna med sin termiska och kemiska verkan. Användandet I rapporten presenteras också en undersökning över vilka tillgängliga släcksystem räddningstjänsterna hade tillgång till. Se tabell nedan. Läs mer på utkiken.net/altsyst i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. SLÄCKSYSTEM ANTAL ANDEL, % Vatten (lågtryck) Skum (mellan-/tungskum) Dimspik Lättskum Vatten (förhöjt lågtryck) Skärsläckare CAFS Firexpress Pulver (större aggregat) X-fire (tillsatsmedel) 2 2 Annan Högtryck 6 6 Släckgranat RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 I fokus: släckmetoder Förhöjt lågtryck Förhöjt lågtryck under utveckling Vår kunskap och nyfikenhet har gjort att vi vidareutvecklat tek niken bakom förhöjt lågtryck. Men det stannar inte där. När det gäller släckmetoder stundar mer utveckling. Text: Tommy Lindgren, skiftchef Medelpads räddningstjänst. Foto: Crister Karlsson Vi hade under en tid arbetat med förhöjt lågtryck, som säkert många andra räddningstjänster gör. Flera medarbetare började dock reflektera över att det förhöjda lågtrycket skulle kunna ha ännu högre effekt. Vi beslutade oss för att mäta trycket vid strålröret. Trots att pumpen gick på 40 bar mättes trycket vid strålröret till 7 8 bar vid 150 l/min och bar vid 80 l/min med dimspik. Frågorna vi ställde oss var: ska vi vara nöjda med detta? Och varför blir det så låga tryck? Jämför man förhöjt lågtryck med den gamla lågtryck»snabb-slangen«bak på bilen, så var skillnaden i tryck inte så stor. Vi funderade mycket på detta och började testa oss fram. Vi såg att det var 12,5 mm kopplingar invändigt och ingen skillnad i tryck om slangen var ihoprullad eller utlagd. Vi kontaktade slangleverantörer och köpte in och anpassade en slang som mätte cirka 25 mm invändigt. Vi monterade den på bilen och var ivriga att testa den. Vi bytte även ut tft Ultimatic röret mot tft G-Force för att minska rekylen. Vi testade systemet skarpt på en husbränning, där vi skapade en stor vind på en två-våningsvilla. När branden var fullt utvecklad satte vi in dimspiken. Branden släcktes väldigt effektivt och skillnaden i tryck var stor jämfört med innan. Nu uppmätte vi tryck på 17,5 bar vid strålröret och 36 bar vid dimspiken. Flödet ökade såklart något, men vi förlorade lite slanglängd då den nya slangen är 60 meter istället för 80 meter. Detta är inget som än så länge har visat sig vara negativt. En farhåga som vi hade var det höga trycket. Är det farligt högt? Orkar vi stå emot? Ingen av dessa farhågor har besannats. Även om det är ett högt tryck har det visat sig vara hanterbart. Det finns dock en risk om en rökdykare tappar strålröret, eller om strålröret öppnas oavsiktligt, att rökdykaren skadas eller förlorar kontrollen över slangen. Vi funderar därför på att skaffa ett strålrör som är självstängande. Kunskapstörst som drivkraft Vad har varit drivkraften bakom vårt jobb? Jag menar att hög kunskapsnivå kring byggnadsbränder i kombination med en stor nyfikenhet, har gjort att vi hela tiden vill framåt. Vi har nu större kunskap om bränder, byggnader och olika släckmetoder än vad vi hade innan. Dessutom har vi ett klimat som stimulerar till nytänkande. Vi kommer att fortsätta vår utveckling för att bli ännu bättre på att släcka bränder. Under 2014 satsar vi stor del av vår övningstid på att utbilda den utryckande personalen i byggnadskonstruktioner och konstruktionsbränder. Samtidigt lägger vi stor vikt vid uppstartsövningar för våra styrkeledare. Vi har även skaffat tekniska hjälpmedel för att effektivisera uppstarten och hjälpa räddningsledaren att fatta kloka beslut. En ökad invändig dimension på slangkopplingarna gav ett högre tryck jämfört med innan. Läs mer på utkiken.net/ forhojtlagtryck din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 I fokus: släckmetoder Tillsatsmedel Landskrona räddningstjänst testar släckmedel Under senare delen av 2011 påbörjades ett projekt på Landskrona räddningstjänst, en ny släckbil skulle levereras under Bilen skulle utrustas med två släckmedelstankar på 100 respektive 200 liter. Frågan var vilket släckmedel vi skulle satsa på? Text: Ulf Bergh, Räddningstjänsten Landskrona. Foto: André Tajti Samtidigt med projektet pågick diskussioner om arbetet med»frisk brandman«ute i vårt avlånga land. Vår projektgrupp valde att titta på hur vi skulle kunna göra för att minska kontamineringen av brandmännen ute på insats samt öka effektiviteten i släckarbetet. I vår miljöpolicy står»räddningstjänsten ska i möjligaste mån med ny teknik och utrustning försöka minimera miljökonsekvenserna som kan uppstå vid en olycka«, vilket innebar att vi ställde miljökrav på leverantörer och sträv ade efter att minimera släckvattenförbrukning samt användandet av miljöskadliga ämnen. Tidigare i räddningstjänstens fordon fanns A-skum Bio For C för släckning av A- bränder. A-skum är ett vät- och skummedel anpassat för skogs-, stads- och industribränder med utomordentliga släckegenskaper med inblandning av 0,1 3 procent. Borde även fungera i strålrör Räddningstjänsten Väst (Berndt Karlsson) kontaktades då de provat en annan tillsats(x-fog) till skärsläckaren. Tester med denna hade gjorts tidigare i Borås och vår tanke var att»går det i skärsläckaren måste det gå i traditionella strålrör«och med vårt Tritonsystem. X-fog är en vattenbaserad oorganisk vätska som ger unikt brandskydd. Den är miljövänlig (ph 7,5) Impregnerade pallar med X-fog till vänster blir kraftigt brandpåverkade. med kylegenskaper nio gånger större än vatten, aktiv som brandsläckare och förebyggande som impregneringsmedel (impregnerar under släckning och hindrar återantändning). Inblandningen är 1 procent. Vi beslutade att jämföra släckresultaten på dessa två vätskor för att i framtiden välja rätt släckmedel, i enlighet vår miljöpolicy. Testerna gjordes i liten skala och det vi tittade på var temperatursänkning, ytkylning, återantändning och om det gick att påtvinga återantändning med gasol. Vid bilbrandtesten kontrollerades även åtgången av släckmedel. Testerna finns på Youtube, sök på»landskrona testar«. Fortsätter med X-fog och Ecopol Den diskussion som förs i Sverige idag gällande skummets vara eller inte vara ur miljösynpunkt, talar för att tillsatsmedel har en framtid i det kommande miljöarbetet. Det har även en framtid i arbetet med att skapa en effektivare släckning av A-bränder och en bättre och renare arbetsmiljö för personalen under insats. Våra tester och skarpa insatser under delar av projekteringstiden har gjort att vi valt X-fog tillsammans med Ecopol i våra två släckmedelstankar för fortsatt utvärdering. Ett alkoholresistent skumkoncentrat bestående av naturmaterial och helt fritt från fluorider, Vi har även valt doseringssystemet Cameléon Dual från ctd Frankrike som är ett system som kan dosera till både hög- och lågtryck från valfri tank samt ett externintag. Det är helt flödesoberoende med ht från liter och lt liter samt utan tryckförluster. Läs mer på utkiken.net/lskrtest i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Efter släckningsarbetet är pallarna så gott som oskadda. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR

11 I fokus: släckmetoder Släckgranater Släckgranater kylande och dämpande släckverktyg Text & foto: Håkan Andersson, Gästrike Räddningstjänst Släckgranater förbättrar miljön för brandmannen. En av flera räddningstjänster som för snart tre år sedan fick möjlighet att testa och utvärdera släckgranater var Gästrike Räddningstjänstförbund. Per-Ola Malmqvist från Utkiken initierade denna test och sökte frivilliga räddningstjänster för att testa släckeffektivitet och om de skulle passa in i verksamheten. Leverantören var Flameguard med produkten dspa5. Resultatet av våra tester var mycket positiva. Generellt kan man säga att temperaturen sänks med 100 grader per minut vid fibrösa bränder. För oss var granaten det verktyg som saknades för våra deltidsbefäl som åker som en framskjuten enhet. Granaten gör att vi kan köpa oss tid till insatsstyrkan anländer. Vår fortsatta satsning har inneburit utbildning och framtagande av standardrutin för hantering och taktik vid användande. Gästrike Räddningstjänst har fem medlemskommuner och granaterna finns på 15 olika enheter, från ett räddningsvärn till räddningschef i beredskap. På marknaden finns det flera leverantörer och vi har valt att satsa på Brandpostens FirePro och Flameguard dspa5. Gästrike Räddningstjänst har ett samarbete med Svenska kommun försäkrings ab (försäkringsbolag för Gävle kommun). Försäkringsbolaget ersätter de granater som använts mot kommunala objekt. Det är inte svårt att räkna hem vinsten med detta verktyg. Som restvärdesledare ser jag även att sekundär skadorna minskar med snabbare släckning och begränsning, vilket innebär mindre rök- och vatten skador. Granaten i sig innebär inte att behovet av invändig insats minskar. Däremot så förbättrar vi miljön för brandmannen, då temperaturen sänks och förutsättningarna för ett säkrare arbete ökar kraftfullt. Nedan följer ett utdrag ur en insatsrapport från en lyckad insats.»fip var på plats fem minuter innan övriga styrkan. Jag använde en släckgranat då branden var begränsad till ett rum. När jag kastade in granaten vällde fet rök ut från rummet och det brann kraftigt från garderoben. Inre rutan hade spräckts av värmen. Granaten fick verka i cirka fem minuter innan invändig släckning påbörjades. Ingen brand hittades utan enbart glöd. Rök dykarna tror båda att granaten till stora delar hjälpt till att rädda radhuset.«läs mer på utkiken.net/ slackgranat i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Rökdykning på en ny nivå QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon.

12 i fokus: släckmetoder Test av släcksystem Att förstå systemen och att välja rätt Verktygslådan för räddningstjänsten har växt sig allt större. Det finns allt fler släcksystem på marknaden än för bara några år sedan. Text: Sofia Frindberg, brandingenjörsstuderande Revinge. Foto: Floby Autokaross ökat antal släcksystem ställer högre krav på räddningstjänsters operativa personal, dels genom taktiska val, men också genom praktisk tillämpning och Sofia Frindberg. de olika systemens begränsningar. Sörmlandskustens räddningstjänst har en längre tid haft ett flertal olika släcksystem men har känt att kunskapen kring de olika systemens begränsningar och användningsområden varken varit tillräcklig eller tillgänglig. Då en del fordon under 2014 ska uppgraderas ville man ta reda på mer kring de olika släcksystemen, för att göra rätt val till sina stationer. Därför genomfördes egna, lite enklare, försök parallellt med en litteraturundersökning under hösten 2013 i hopp om att kunna få en övergripande bild och klarhet kring de olika släcksystemen och hur de förhåller sig mot varandra i en liknande situation. en fast punkt, men det behövdes någorlunda lika ingångsvärden för att kunna göra en jämförelse. Tittar man på hur de olika systemen är uppbyggda bör några teoretiskt vara bättre för brandgaskylning medan andra fungerar bättre vid ytkylning. Resultaten från försöken pekar åt liknande håll, man kunde också se att alla system i stort sett var överstarka branden. Temperatursänkningen låg runt 1,5 2 minuter för alla systemen. cafs var det system med bäst skydd mot återantändning. Noterbart var även att när det konventionella lågtrycket testades så var det ett stort överflöd på vatten som rann ut ur containern. Första åtgärd Relativt tydligt går det att se att många av systemen som testades är bra att an vända som en första åtgärd för att förbättra förhållandena inför en invändig släckning. För att kunna dra några säkrare slutsatser och få fram begränsningar hos systemen krävs fler försök i olika volymer. Ett sätt för att kunna se begränsningar hos släcksystemen kan vara genom specifika insatsutvärderingar. Tyvärr är detta inget som genomförts hos Sörmlandskustens räddningstjänst än men förhoppningar finns att det ska göras framöver. Förts diskussioner Efter testerna har det genomförts ytterligare släckförsök i en villa och även förts diskussioner med andra räddningstjänster om hur de planerar att använda sina olika system idag och i framtiden. Alltihop har lett fram till ett förslag på hur den operativa personalen ska kunna arbeta vidare med att utveckla sina kunskaper för att möta upp den allt större verktygslådan, där det kräver mer övning och tillämpning. Vilket också är det steg som Sörmlandskustens räddningstjänst nu står inför. Läs mer på utkiken.net/ utvmetoder din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Container som testplats De släcksystem som ingick i undersökningen var: konventionellt lågtryck, förhöjt lågtryck, skärsläckare samt cafs. Försöken genomfördes i en övertändningscontainer, vilket inte ger de bästa förutsättningar med en liten volym, men var det som fanns tillgängligt. Själva släckningen skedde från ett fast ställe och det var temperatursänkningen som styrde tiden för släckning. Släcksystemen gör sig inte direkt rättvisa då de hålls stilla från En del fordon på Sörmlandskustens räddningstjänst kommer under 2014 att uppgraderas. 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR

13 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Övertrycksventilation Brand i verkstad Utredning om byggnadstekniskt brandskydd Brand i flerbostadshus, Medelpads Räddningstjänstförbund Tid: kl. 04:57 Plats: Sundsvalls Fjärrtransport, Sundsvall Olycksutredare: Lars-Göran Nyhlén, Medelpads Räddningstjänstförbund Text: Evelina Edström, brandingenjör. Foto: Lars-Göran Nyhlén Klockan 04:57 den 9 april får Securitas indikation på brandlarm från Sundsvalls Fjärtransport. Väktare larmas till platsen och de larmar i sin tur 112. Klockan 05:03 larmas räddningstjänsten ut och får under framkörning veta att det slår ut lågor från byggnaden. Vid framkomst till objektet möter väkteren upp, han berättar att det finns övernattningsrum i byggnaden och att det finns gasflaskor i verkstadsdelen. Framkomst Räddningsledaren uppmärksammar vid framkomst att det brinner från verkstadsdelen. Mängden brandgaser och tiden innan räddningstjänsten kommit på plats visar att risken för kollaps av byggnaden är stor. En tidig prioritering är därför att få ut gasflaskorna. Eftersom man inte vet var de eventuellt sovande personerna finns nedprioriteras livräddningen. Inledningsvis inriktas insatsen på att släcka branden och få ut gasflaskorna genom ett rökdykarangrepp med ppv-fläkt i ryggen. Insatsen På grund av den täta röken ser inte rökdykarna vad som brinner innan de går in. När de två ppv-fläktarna sätts igång ser de konturerna av en lastbil. En baspunkt upprättas med skyddsgrupp då byggnaden är stor. Rökdykarna är snabbt framme vid hytten på lastbilen där branden lokaliseras och dämpas. Gas flaskorna hittas och är inte värmepåverkade. När gas flaskorna tagits ut ur byggnaden förbereds för att dra ut last bilarna med hjälp av Mängden brandgaser och tiden innan räddningstjänsten kommit på plats visar att risken för kollaps av byggnaden är stor. Värmen har stannat uppe i taket och påverkat ledningar av både plast och metall. RÄDDNINGSLEDAREN NR

14 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Övertrycksventilation Planlösning, verkstadsdelen Butik Förråd Kontor Verkstad Höglager Verkstadskontor Här ser vi skarven mellan verkstad och smörjhall. Det har varit varmt. en traktor. Det har även börjat brinna i bilen bredvid lastbilen. Arbetet med att dra ut last bilarna pågick samtidigt som ventilering av byggnaden startades. Vid denna tidpunkt har även räddningsledaren fått veta att alla övernattande är ute. Byggnaden Sundsvalls Fjärrtransport inryms i en fastighet som kan delas in i fyra olika verksamheter: kontor, verkstad, butik och höglager. Kontoret är avskilt från verkstaden med en vägg i betong och en branddörr i klass A60. Dörren är gammal och sitter fel i karmen och saknar tätning. Dörrstängaren klarar inte att stänga dörren helt. Mellan verkstad och verkstadskontor finns en brandsluss med två klassade dörrar, en äldre och en lite nyare. Den äldre dörren har dörrstängare men kan inte stängas helt. Genom betongtakstolarna går flera ledningar och det finns ett flertal borrade hål i takstolen. Mellan takstolen och taktäckningen av korrugerad plåt, har en tätning funnits som inte tålt värmen och smält bort. Glipan var cirka två cm hög och två meter lång. Mellan verkstad och butik har också värmen smält bort tätningen mellan takstol och tak varpå glipor har bildats. Brandcellsgränsen mellan butik och höglager har klarat sig bäst, dock fanns flera otätade genomföringar. Resultat I insatsen när ppv-fläktarna startades hade inte tillräckligt med frånluft skapats. På grund av otätheterna i byggnadens brandcellsgränser spreds rök och sot till resterande delar av byggnaden. Det tog minst 15 minuter innan tillräckligt med frånluft hade skapats för att kunna evakuera all rök och värme från byggnaden. Den direkta brandskadan finns endast ovan lastbilen där branden startade, samt på väggen till höger om bilen. Resterande skador i byggnaden har kommit av rök, värme och partiklar. Värmen har stannat uppe i taket och påverkat ledningar av både plast och metall. Byggnaden är totalt kvm och röken har påverkat alla delar i byggnaden. Över alla ytor ligger ett sotlager. Taket har blivit hårt belastat av branden. Den korrigerade takplåten är deformerad och takpappen kraftigt värmepåverkad. Det har inte blivit någon antändning av taket, troligtvis på grund av snötäcket. Orsaker till skadan Branden har startat i lastbilshytten och troligen är det dieselvärmaren som startat branden. Branden har varit mer intensiv på den sidan av bilen och spridit sig bakåt mot dieseltanken. Tank locket har smält bort och trycket från tanken kan ha bidragit till ökad intensitet i branden. Skadans utbredning i verksamhetens lokaler har flera orsaker. En viktig faktor är att det saknades rökdetektor i verkstadsdelen. Troligen har det brunnit i minst 40 minuter innan en detektor i höglagret indikerade på brand. Tre huvudorsaker har identifierats: Avskiljningen mellan verksamheterna har brister. Räddningstjänstens arbetsmetod med fläktar. Byggnadens möjligheter att evakuera värme och rök. Erfarenheter Byggnadens tekniska brandskydd är viktigt för att minska skadorna vid en brand. I detta fall hade rökluckor hjälpt till att avlasta byggnaden på värme och rök vilket hade minskat spridningen till andra brandceller. Rökdetektorer bör finnas även i lokaler där svetsning och bilkörning förekommer. Det kan slås på då verksamheten inte bedrivs för att tidigt varna om brand. Täta brandcellsgränser är ett måste för att slippa rökspridning mellan lokaler. Det är också viktigt att byta ut exempelvis gamla dörrar för att brandcellsgränsen ska fungera som tänkt. Svårigheter med att läsa byggnaden och vilken typ av konstruktion den har. Besluten fattas utifrån antaganden. 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Övertrycksventilation Brand i bäddvärmare, Servicehus Tid: kl. 04:08 Olycksorsak: Tekniskt fel orsakat av åldersbeständigt utförande Utredare: Cecilia Fager, Räddningstjänsten Enköping-Håbo Den 23 januari larmas räddningstjänsten till ett servicehus i Bålsta. Branden har startat runt 04:00 på morgonen i sängkläderna hos en kvinna i 90-års åldern. Kvinnan vaknar av att det blir varmt om benen och ser att det brinner i filten. Hon tar filten till badrummet och lägger den i handfatet och stänger dörren. Branden detekteras av brandlarmet och larmar hemtjänstens personal i huset. Utförande av insats Personalen ringer på hos kvinnan och hon öppnar. Det är då rökigt i lägenheten. Kvinnan vill inte lämna lägenheten eftersom hennes katt är kvar. De lyckas tillslut få henne att stanna utanför. I detta skede anländer räddningstjänsten. De släcker en mindre glödbrand i madrassen och bär ut madrassen i det fria. När madrassen är ute ventileras lägenheten med PPV-fläkt från trapphuset. I samband med ventileringen upptäcks en brand i badrumet som släcks med en handbrandsläckare. Insatsen avslutas med att trapphuset trycksätts och rökluckan öppnas. Branden har troligtvis startat från bäddvärmaren. Tidigare brandutredningar visar att samma produkt brunnit vid flera tillfällen på grund av lokal överhettning. Branden spred sig från bäddvärmaren till filten, bäddmadrassen och PUR-madrassen. Branden i badrummet tog troligen fart när lägenheten ventilerades med PPV-fläkt. Man bedömer dock att skadorna ökat i begränsad omfattning eftersom glödbranden i filten redan orsakat skador i badrummet. Erfarenheter Risker vid användande av bäddvärmare och liknande produkter bör delges personal inom äldreomsorgen. Räddningsledaren bör noga överväga metoden för rökventilering beroende på skede i insatsen. Erfarenhetsåterkopling genom olycksutredningsrapporter bör delges kommunens säkerhetssamordnare och den drabbade verksamheten. Brand i villa Tid: /27 kl. 22:51 Olycksorsak: Ej fastställd Utredare: Jan-Erik Forsén, Räddningstjänsten Mjölby På kvällen den 26 september får räddningstjänsten Mjölby stort larm om brand i byggnad. Ledningsenhet, räddningsenhet och höjdenhet beger sig mot adressen och får under framkörning veta att alla personer är ute, samt att det är en konstaterad brand i köket och att det ryker från vinden. På plats möter ägarna upp och rökdykare går in i villan. Utförande av insats Rökdykarparet uppfattar rökgaser i taket och lokaliserar snabbt branden till spisen och en fritös där lågor slår upp mot fläkten. När branden har släckts ventileras villan på brandgaser med PPV fläkt. Efterkontroll med IR-kamera görs i köket och även på vinden vid genomföringar från fläkten. Inga temperaturförhöjningar hittas i byggnadens konstruktion eller isolering som består av sågspån och mineralull. Räddningsinsatsen avslutas och ägaren informeras i hur denne ska kontrollera köket och vinden. Fastighetsägaren lämnar platsen efter cirka 1,5 timma och upplever platsen som lugn. Klockan 03:30 får räddningstjänsten åter stort larm till samma adress. Under framkörning får styrkan veta att en granne har larmat och ser öppna lågor från taket. Framkomstrapporten är att taket är genombrunnet och enligt larmplan larmas fler enheter. Branden är begränsad till vinden och utvändig släckning med vatten från två släckenheter och en höjdenhet används. Räddningsledaren upptäcker snart att vattnet har dålig effekt och beslutar därför om att skumbegjuta vinden. Detta ger resultat och branden släcks, dock är rasrisken så stor att ingen får tillträde till byggnaden. Erfarenheter Tydligheten i de instruktioner som räddningstjänsten ger i ett bevakningsuppdrag till enskilda fastighetsägare. Återantändningsrisken då sågspån används som isolermaterial i byggnader. Kontakten med försäkringbolagen om vilken bevakning som är lämplig. Brand på fritidsgård Tid: kl. 01:45 Olycksorsak: Ej fastställd Utredare: Anna Brand, Helsingborgs brandförsvar Larmet går som ett nivå tre-larm och styrkor från Gåsebäck och Bårslöv åker mot platsen. Även insatsledare och vakthavande brandingenjör larmas. Redan under framkörningen inser befälet på 1210 att hävaren kommer få en viktig roll i släckarbetet och planerar fordonsplaceringen efter detta. Skadeplatsen delas in i två sektorer där Gåsebäck tar hand om invändigt arbete och Bårslöv utvändigt. Utförande av insats Styrkan från Gåsebäck påbörjar utvändig släckning för att därefter bryta sig in genom huvudentrén. I detta läge kunde ingen brand hittas varken i takkonstruktionen eller i entrén. Brandgaserna var inte så täta utan brandmännen kunde se några meter framför sig. För att ventilera ut brandgaserna öppnades fönster på baksidan av byggnaden och en övertrycksfläkt sattes in i entrén. Syftet med ventileringen var att förbättra sikten i byggnaden. Efter några minuter observerades att ventilationen ledde till att branden accelererade i takkonstruktionen varpå fläkten stängdes av. Samtidigt med det inre arbetet utfördes håltagning på taket från hävaren. Den taktiska grundinriktningen var att skapa en begränsningslinje i taket genom friläggande av konstruktion. Detta upplevdes som svårt då flera balkar var i vägen. Till slut lyckades brandmännen få upp ett par hål vilket, i kombination med rivning av innerväggar samt utvändig och invändig släckning, resulterade i släckt brand. Erfarenheter Komplicerad takkonstruktion med flera hålrum där branden lätt kunde sprida sig. Varje utrymme måste öppnas för att släcka branden. Bra att i ett tidigt skede planera för placering av fordon. Ventilering med fläkt är komplicerat och riskerna med detta ska bedömas vid varje användning. Läs mer på utkiken.net/ larandeppv din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Övertrycksventilation reflektioner Fläktar och IR-kamera kräver kunskap! Övertrycksventilation har kommit att bli en allt mer använd åtgärd vid insatser mot bränder i byggnader. Men även denna åtgärd kräver kunskap, övning och förståelse. Text: Stefan Svensson, docent i Brandteknik och deltidsbrandman/styrkeledare Övertrycksventilation är inte heller någon patentlösning och vi måste vara medvetna om att olika åtgärder påverkar varandra och slutresultatet. Och oavsett om resultatet vid en insats blir bra eller dåligt, går det sällan att hänföra detta till enskilda åtgärder. I stället beror det på om kombinationen och koordinationen mellan åtgärderna har varit bra eller dålig. Vi måste vara medvetna om att olika åtgärder påverkar varandra och slutresultatet. Fläkten kan sprida branden Det finns alltid en risk för att fläktar sprider brand, mellan föremål, mellan rum eller in i konstruktioner, i synnerhet om branden fortgått under en längre tid. Detta kan man ofta hantera vid insatser, eftersom rätt användning av fläktar skapar förutsättningar för snabbare och säkrare släckning samt att kvarvarande brandhärdar lättare kan lokaliseras. Men det är tyvärr inte okänt att bränder flammar upp flera timmar efter att räddningstjänsten lämnat platsen, många gånger med resultatet att hela byggnaden går förlorad. Om detta beror på användning av fläkt eller inte, är svårt att säga. Om man vill sätta in fläktar mot ett brandutsatt utrymme, bör man generellt hålla sig till utrymmen som är relativt små (mindre än ett par hundra kvadrat IR-kameror kan vara svårtolkade. Jag är ytterst tveksam till att mäta temperatur med hjälp av värmekamera. Stefan Svensson. meter) och relativt okomplicerade (lägenheter, enfamiljshus). Vid bränder i större utrymmen (verkstadslokaler, lager etc.) eller där brandcellsgränserna kanske inte håller den bästa kvaliteten, bör man vara mer försiktig och istället trycksätta angränsande utrymmen. Det finns också en risk för spridning av brandgaser mellan utrymmen, vilket får ställas mot möjligheten till snabb släckning. Hantera fläkten som strålröret Användningen av fläktar kräver ofta en fläktoperatör, på samma sätt som när man använder ett strålrör. Man kan inte ställa det ifrån sig och låta det gå, man måste hela tiden utvärdera vad som händer. Får man indikation om att något inte står rätt till bör fläkten stängas av eller nya tilluftsöppningar/frånluftsöppningar göras. Även värmekameror används allt oftare vid bränder. Tyvärr kan jag se att dessa används eller tolkas fel. Dels är det ingen röntgenkamera och dels är jag ytterst tveksam till att mäta temperatur med hjälp av värmekamera. Värmekameror detekterar strålning bestående av direkt strålning från den varma ytan och indirekt strålning på grund av reflektion från omgivningen. Strålningen beror på materialets förmåga att sända ut värme eller ljus, något som i sin tur beror på materialegenskaper, färg, struktur, med mera. Man ska då även ha i åtanke att värmekameran visar»historia«: om det finns en glödhärd bakom en vägg, kommer det att ta en viss tid för värmen att transporteras genom väggen innan den kan upptäckas. När värmekameran upptäcker värmestrålning från ytan av en vägg, kan glödhärden bakom ha spridit sig långt. Det man kan se med hjälp av värmekameran är skillnader i strålning från olika föremål. Studerar jag en och samma punkt under en viss tid, kan jag i bästa fall se om strålningen ökar eller minskar från denna punkt. 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 restvärdesräddning Nytt RVR-avtal Vad innebär det nya RVR-avtalet för kommunal räddningstjänst? 99 procent av Sveriges räddningstjänster har i dagsläget valt att underteckna det nya avtalet med Försäkringsbranschens Restvärderäddning Text: Marie Hansson, verksamhetsutvecklare på Försäkringsbranschens Restvärderäddning Utöver restvärderäddning inkluderar avtalet sanering av väg och järnväg, evakuering av tåg samt utbildning för arbetsjordning och arbete på väg- och spårområde. Här nedan beskrivs nyheterna i avtalet: Sanering av vägbana Sanering av vägbana innebär akuta saneringsåtgärder och undanröjande av hinder genom användning av räddningstjänstens egna resurser på statlig väg, så att vägen blir framkomlig utan risk för följdolyckor. Räddningstjänstens saneringsarbete begränsas tills dess att väghållaren eller väghållningsmyndig heten underrättas eller vid behov kommit till platsen. Sanering av vägbana efter en olycka innebär akuta saneringsåtgärder och undanröjande av hinder. Sanering av järnväg Sanering av järnväg innebär de akuta saneringsåtgärder av järnvägsanläggning och järnvägsfordon efter järnvägsolyckor. På begäran av Trafikverkets olycksplatsansvarige (OPA) kan saneringsarbete av järnväg även bli aktuellt vid andra fall. Arbetsjordning Räddningstjänsten åtar sig att vara Trafikverket behjälplig med arbetsjordning av kontaktledning, vid begäran från Trafikverkets driftledningscentral. Trafikverkets elarbetesansvaring ska alltid kallas till platsen och vid ankomst övertar denne ansvaret för arbetsjordning av kontaktledningen. Evakuering av passagerare från tåg och spårområde Om järnvägsföretagen beslutar om evakuering av tåg, åtar sig räddningstjänsten vid begäran från Trafikverkets trafikledningscentral att vara Trafikverket och järnvägsföretagen behjälpliga med evakuering av passagerare från tåg och spårområde. Utbildning till kommunal räddningstjänst Försäkringsbranschens Restvärderäddning har under hösten 2013 tillsammans med Trafikverket tagit fram en helt ny utbildningsplan. Till hösten kommer utbildning genomföras inom områdena arbete på väg och spårområde, sanering av vägbana och järnväg, begära räddningsfrånkoppling och trafikstopp för att kunna genomföra räddningsinsats på eller vid järnväg samt spänningsprovning och arbetsjordning. Utbildningen baseras på»train the trainer«- pedagogiken och våra huvudinstruktörer kommer att utbildas under våren. Utbildningen för befäl (instruktörer) kommer att genomföras till hösten och består dels av en interaktiv utbildning men även en lärarledd med praktiska moment. Den kommer även att inkludera utbildningsmaterial som respek tive räddningstjänst i sin tur kan använda för att genomföra internutbildning för brandmän som ska utföra arbetet på skadeplats. Anmälan till höstens utbildningar kommer att finnas tillgänglig från och med början av april. Rapportering av utfört arbete Bland fördelarna med det nya avtalet är att rapportering av uppdrag för restvärdesräddning och trafikuppdrag med sanering av väg och järnväg samt evakuering av tåg sker till en och samma mottagare, Försäkringsbranschens Restvärderäddning. Rapporteringen till vårt ärendehanteringssystem»ophelia«kommer att kunna ske på två olika sätt, antingen via Försäkringsbranschens Restvärderäddnings webportal eller efter uppgradering per automatik i era respektive insatsrapporteringssystem (Alarmos, Core, Daedalos). Lanseringen av Ophelia är beräknad till den 31 mars. Information kommer fortlöpande att presenteras på vår hemsida RÄDDNINGSLEDAREN NR

18 studienytt På besök vid Skövdeskolan Text: Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen Sverige Swedish Rescue Training Center i Skövde. Hej Per Johansson vid Skövdeskolan! Vad händer hos er nu för tiden? Numera heter vi Swedish Rescue Training Center i Skövde ab, även förkortat srtc. I och med Räddningsverkets övergång i msb tog privata ägare över verksamheten och den har drivits i nuvarande form sedan Idag består vår verksamhet av tre områden:»training«som finns i Skövde,»Consulting«som är projekt hos våra uppdragsgivare och»systems«där de produkter och övningssystem vi säljer finns. Vi har en kärntrupp med fast anställd personal som i första hand jobbar med att skapa och kvalitetssäkra våra kurser och övningar. För utförandet finns en kompetenspool med spetskompetenser inom de områden våra kunder efterfrågar som också har en stor operativ erfarenhet. SECURITY AS A SERVICE INTELLIGENTA KAMERASYSTEM SMARTA SÄKERHETS- SYSTEM HELHETS- LÖSNINGAR BEVAKNING NORRA EUROPAS VIKTIGASTE SÄKERHETS- MÄSSA! KOMMUNIKATION IT-SÄKERHET SKYDD i Stockholm samlar säkerhetsbranschens ledande aktörer leverantörerna, organisationerna, opinionsbildarna och inte minst dina viktigaste kunder. Med nya grepp tar vi mässan till nya höjder! Nyhet 2014! Safe City presenterar dagens och morgondagens helhetslösningar. NYA KUNDER NYA AFFÄRER ID- OCH TILLTRÄDES- KONTROLL LARM & ÅTGÄRD BRAND & RÄDDNING skydd.net oktober 2014

19 studienytt Hur fungerar det att agera som privat leverantör av utbildning till svensk räddningstjänst? Tack bra men tyvärr har msb inte genomfört det man en gång i tiden sade, att öppna för privata alternativ inom utbildningssektorn. Den enda kurs som idag regelmässigt genomförs av privata genomförare är Räddningsinsatsutbildningen. För det andra allokeras inte de ekonomiska medlen till extern utbildning inom räddningstjänst. Vilka är era uppdragsgivare idag? Vår huvudmålgrupp är insatspersonal men detta begrepp har blivit bredare med åren. När verksamheten var statlig var det likställt med räddningstjänst, idag har vi flera typer av myndigheter och företag som uppdragsgivare och de kommer från hela världen. Vilka kurser genomför ni? För svensk räddningstjänst erbjuder vi ett smörgåsbord. Förutom att vi är den största genomföraren av räddningsinsats, bland annat genom ett samarbete med räddningstjänsterna i Karlstad och Jönköping, kan man hitta i stort sett allt i utbildningsväg för räddningstjänst hos oss. För våra internationella kunder är det vanligtvis våra unika övningsanläggningar för farliga ämnen och våra kunskaper inom brandförlopp och släckteknik som lockar. Vi erbjuder ett smörgåsbord för svensk räddningstjänst. Har ni någon kurs/övning som är särskilt aktuell just nu? Jag vill lyfta fram tre saker. Vi erbjuder insatsdagar där en eller flera styrkor genomför insatser mot större objekt som sedan bedöms av våra instruktörer. Alla övas och får feedback i sin egen roll. Vi ser en tydlig trend, räddningstjänst inser allt mer att styrkeledaren sällan övar i sin egen roll. Man är oftast övnings ledare. Vidare saknas det rimliga objekt att öva emot. Det kan vi lösa på ett enkelt och prisvärt sätt. Det andra är den instruktörsutbildning med examinationsrätt för motorsågskörkort som vi startar under vintern. Den ger räddningstjänsterna självbestämmande över när och hur personalen ut bildas för att uppfylla afs 2012:01. Det tredje är ett koncept inom utryckningskörning som vi hoppas kunna lansera inom kort, där vi blandar e learning, körning och diskussioner. Läste i Tjugofyrasju att ni jobbar med en 20 veckors heltidsbrandmannautbildning, vad händer? Tanken med den är att räddningstjänsten ska få ett bredare rekryteringsunderlag till heltidstjänsterna. Vi hör ett tydligt behov av att kunna rekrytera andra än smo elever. Vi vill med denna utbildning ge deltidsbrandmän med en annan livserfarenhet och yrkesbakgrund, en möjlighet att få en bredare grundutbildning och därmed öka tjänstbarheten. Vi tror att detta skulle passa många men också räddningstjänster. Alltid en effektiv insats i alla lägen med VIKING När elden härjar och allt går snabbt, är det viktigt att en brandman kan lita på sin utrustning - för det finns inte tid till annat! Med en unik kunskap om textiler och lokala insats förhållanden, har VIKING utvecklat ett antal innovativa och flexibla branddräkter, som ökar säkerheten och skyddar, när brandmännen är som mest sårbara. NYHET VIKING är ett säkra alternativet, när det gäller kvalitet, leveranssäkerhet, samt snabb och effektiv service av brand-dräkter. Med ett starkt lokalt nätverk är vi aldrig långt borta. Skyttevägen 43, Halmstad BrinaB ab Box 3005, Sundsvall www. brinab.se VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S

20 arbetsmiljö Olycka med hävare Kamera ska förhindra skador Under en övning träffades en brandman av en hävarkorg. Händelsen resulterade bland annat i att en kamera installerades under korgen. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Det var när ventilering via håltagning skulle övas som olyckan skedde. Hävaren skulle sänkas ned för att hämta material för håltagningen. Under hävarkorgen befann sig en brandman som var sysselsatt med att iordningsställa sin skyddsutrusning. Denne hade uppmärksamheten nedåt och såg inte när hävarkorgen närmade sig. Inte heller brandmannen i hävarkorgen såg att det befann sig en person under. Hävarkorgens underdel stötte emot brandmannen som var under. Brandmannen fick huvud-, nack- och ryggsmärtor. Händelsen anmäldes av räddningstjänsten till Arbetsmiljöverket. Följande åtgärder har vidtagits för En kamera har installerats på hävaren för att i framtiden undvika liknande händelser. att minska risken för liknande händelser: Kamera har installeterats på hävaren för att undvika liknande händelser Erfarenhetsåterföring har skett till all personal Rutinerna har sett över för användande av hävaren vid övning och insats. Läs mer på utkiken.net/ rsglarmstall din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning F 42 RLXER F 32 TLK F 22 RL Bronto Skylift AB Okvistavägen Vallentuna Tel Fax

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Grundläggande definitioner. Mål

Grundläggande definitioner. Mål Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för Räddningsverkets

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i restaurang Jönköpings kommun 2010-09-04, SOS-Alarms ärendenummer 16.1059758.2 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2011-09-19 Diarienr: E1179 OLYCKSUNDERSÖKNING Takbrand Drottninggatan, Mariestad Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: 3053767 Eget larmnr: 201100871 Larmtid:

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Anledning till undersökningen: Brand i skola Persberg Olycksutredning Datum 2012-05-30 Handläggare Peter Karlsson Diarienummer 139/12-309 Uppdragsgivare: Uppdrag: Undersökningen utförd: Bilagor: Bergslagens

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014 mässbilaga Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Skövde 7 8 maj Swedish Rescue Training Centre www.srtc.se/teknikdagar Välkommen! t e k n i k dag a r 2014 är en praktiskt

Läs mer

Copyright. Detta material är framtaget av Stefan Särdqvist på Räddningsverket. Upphovsman till illustrationer anges vid respektive illustration

Copyright. Detta material är framtaget av Stefan Särdqvist på Räddningsverket. Upphovsman till illustrationer anges vid respektive illustration Copyright Detta material är framtaget av Stefan Särdqvist på Räddningsverket. Upphovsman till illustrationer anges vid respektive illustration Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför

Läs mer

MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING

MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING MSB Enheten för lärande av olyckor och kriser 651 80 Karlstad BRANDUTREDNING Typ av brand: Brand i garage under flerbostadshus Insatsrapport: 2009007654 Larmtid: 2009-11-13 kl:06:57 (fredag) Kommun: Stockholm

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer:

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Brand i skolbyggnad Rosenlundsskolan, Jönköpings kommun 2010-01-05, Larmnummer 2010038059 Räddningstjänsten Postadress: 551 89 Jönköping Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10

Läs mer

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30

Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Olycksundersökning Vindsbrand på 2014-12-30 Ystad Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer: 1900.2015.00394

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport

Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Sida 1 av 6 Datum UPPSALA BRANDFÖRSVAR Elisabeth Samuelsson 2011-10-12 450.2011.00814 Brandingenjör 018-7273115 OLYCKSUNDERSÖKNING Rapport Anledning till undersökningen Oförväntad brandspridning Dnr Uppdragsgivare:

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Olycksundersökning och Insatsutvärdering

Olycksundersökning och Insatsutvärdering Kalmar Brandkår Olycksundersökning och Insatsutvärdering Händelse: Brand i affärscenter Datum: 20111012 Larmtid 22:20 Adress: Berga centrum Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Konstruktionsbränder

Konstruktionsbränder NR 4 2013 I FOKUS: Konstruktionsbränder» Man måste förbereda sin kropp för oförutsedda händelser. Det får inte börja tummas på kvalitet eller hälsa. Där går gränsen.vi är bäst i världen på att släcka rumsbränder.«artikel:

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Tommy Skeppland DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Tommy Skeppland Beställare: BLN Diarienummer: 1900.2012.00310

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Gert Lönnqvist, Brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2011-02-02 Beteckning Undersökningsprotokoll Brand i luftvärmeväxlare,

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Pär Liljekvist Stf Räddningschef Telefon: 0370-37 79 02 (direkt) E-post: par.a.liljekvist@varnamo.se Datum Beteckning 2011-08-11 Brandutredning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i lägenhet i Västerås 2009-12-14 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2010-0110 Handläggare

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Utrymningsväg Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara. Det ej finns lösa belamrande föremål som blockerar utrymningsvägen t ex möbler, skåp eller annan utrustning.

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun.

Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun. Undersökningsprotokoll Datum 2010-07-15 Brandutredning Handläggare Dan-Ola Sandén Anledning till undersökningen: ID Brandutredning 2010A00425 Brand på Mössebergs Kurort i Falköpings Kommun. Brandstart

Läs mer

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010. Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.5876 Er beteckning MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap

Läs mer

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand Tekniska åtgärder mot anlagd brand Patrick van Hees, Nils Johansson Foto: Polisen Gotland Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik Projektgrupp Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 13.07.01. Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund

13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 13.07.01. Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 A Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2014-05-06

Läs mer

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson

Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Boverket Kävlinge 2013-09-26 Att: Anders Johansson Underlag till konsekvensutredning för Vk3B gemensamhetsboende Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av Boverket tagit fram en konsekvensutredning för

Läs mer

Checklista för kontrollrond

Checklista för kontrollrond Checklista för kontrollrond Dessa listor är allmänt framtagna Komplettera dessa listor med flera kontrollpunkter och överlämna till handläggaren för uppdatering Notera vilka av uppgifterna som ej är relevanta

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet.

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Dessutom får du ytterligare givande tips i slutet av dokumentet. Vill du ha rådgivning kontakta Bostadslarmet

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete.

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Backe rektorsområde Backe centralskola 2007-08-22 1 (12) Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Denna plan skall vara ett hjälpmedel för ett systematiskt brandskyddsarbete vid Backe

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Släcksystem för lätta räddningsfordon

Släcksystem för lätta räddningsfordon Släcksystem för lätta räddningsfordon Ola Folkesson & Melissa Millbourn Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety Lund University, Sweden Brandteknik och Riskhantering Lunds tekniska högskola

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-05-06 klockan 21:11 Objektsadress: Träffgatan 2-4, Haninge kommun Objektstyp: Byggnad i flera plan med affärer m.m. Startutrymme: Lager/tvättstuga

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Förord. Borås den 28 januari 2010 Kjell Wahlbeck Räddningschef Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF

Förord. Borås den 28 januari 2010 Kjell Wahlbeck Räddningschef Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF Förord Behovet av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser mot bränder inomhus är stort inom svensk och internationell räddningstjänst. Riskerna förenade med traditionella insatsmetoder,

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Solcellsanläggningar - Vad är problemet?

Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Systemutformning Hög spänning < 900 V Ljus = Ström Kablar genom byggnader Inga säkringar Ingen strömbrytare Svåra att se från marken Säkra för installatörer och

Läs mer

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 Sid 1 (7) Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 1 Stämmans öppnande Lennart Hellberg öppnade stämman som i år hölls i styrelserummet i föreningens fastighet och

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND UTREDNINGSRAPPORT OLYCKSUTREDNING - BRAND Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Brand i badrum, Västerås, 2011-02-09, Datum 2011-02-10

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING 1 Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2011-11-18 samt 2011-11-21 Bilagor: Foto Upplysningar om branden Larmtid: 21011-11-17 Adress: Objektstyp: Enplansvilla/parhus

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning.

Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Sidan 1 2011-08-09 Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Lars Johan Tegnér Smo2 Sandö Lars Johan Tegnér Sidan 2 2011-08-09 Sammanfattning finns

Läs mer

Förord. Borås den 28 januari 2010 Kjell Wahlbeck Räddningschef Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF

Förord. Borås den 28 januari 2010 Kjell Wahlbeck Räddningschef Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF Förord Behovet av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser mot bränder inomhus är stort inom svensk och internationell räddningstjänst. Riskerna förenade med traditionella insatsmetoder,

Läs mer

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta FB Takfotsventil 04.10.2013 Version 1.1 Takfotsventil med brandmotstånd Principen med kalla vindar och ventilation via takfot är mycket vanlig och har fungerat sedan introduktionen. Principen säkerställer

Läs mer

Brandutredning. 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende 2011-01-24 kl: 22:21

Brandutredning. 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende 2011-01-24 kl: 22:21 Brandutredning Objektstyp: Larmtid: Adress: Ägare: Fastighetsbetäckning: Startutrymme: Startföremål: Brandorsak: Insatsrapport nr: 1 1 / 2 plans villa under renovering från sommarbostad till åretruntboende

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

miljövänliga brandlarm och släcksystem

miljövänliga brandlarm och släcksystem miljövänliga brandlarm och släcksystem Högeffektiva brand- och utrymningslarm, detektorer och släcksystem för alla slags byggnader. Brandlarm en mycket viktig del av brandskyddet. Ett brandlarm har som

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer