ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (45)

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (45) Plats och tid Kommunhuset, rum 367, klockan Beslutande Bengt Holmkvist (M), ordf. Hans-Erik Aronsson (M) Hans-Peter Nielsen (KD), tjg för Ingemar Andersson (FP) Emelie Carlbom (M), tjg för Madelaine Karlsson (S) Åsa Edvardsson (C) Pierre Simonsson (MP), tjg för Adam Frändelid (V) Annette Fredman (MP) Ersättare Tjänstemän Peter Almqvist, sekr Maria Fridén Alexandersson Anders Hultberg Kajsa Wegberg Mona Wrethman Håkan Noldal Irén Larsson Jannie Gray (Praktikant) Utses att justera Åsa Edvardsson Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare.. Paragrafer Peter Almqvist Ordförande Justerande.. Bengt Holmkvist.. Åsa Edvardsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och hälsoskyddsnämnden Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Miljö- och hälsoskyddskontoret.. Monica Lantz

2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Ärenden Sid 11 Mötets öppnande val av justerare 3 12 Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till nya kontrolluppgifter om livsmedels- 4 anläggningar Dnr Begäran om utdömande av vite angående avloppsanläggning 8 Dnr Klagomål på lukt från Dalslands Gris, Hästefjord 1:1 9 Dnr Beslut om att avsluta ärende gällande klagomål på kall lägenhet, 12 Plommonträdet 4 Dnr Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens, Huvudnäs 2:1 13 Dnr Yttrande över motion gällande förslag till kommunalt skogsreservat vid Mariedal 15 Dnr Motion om policy för förtroendevalda 18 Dnr Delegationsbeslut enligt delegationsordningen Meddelanden om inkomna skrivelser Inbjudningar till kurser och konferenser Övrigt ärende 24

3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) 11 Val av protokollsjusterare Att jämte ordföranden justera protokollet väljs Åsa Edvardsson.

4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Livsmedelsverket Box Uppsala 12 Dnr Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till nya kontrolluppgifter om livsmedelsanläggningar Ärendebeskrivning Livsmedelsverket önskar kommunernas synpunkter om förslag till ny typning av livsmedelsanläggningar som ska ingå i den årliga rapporteringen om den offentliga kontrollen. Remissens diarienummer är 4719/2011 Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning Förslaget till ny verksamhetsindelning och nya rapporteringspunkter kommer att fördyra livsmedelskontrollen och därmed leda till ökade kostnader för företagen. Nämnden kan inte se att kostnaden för den nya typningen av livsmedelsanläggningar står i rimlig proportion till nyttan med de statistiska uppgifter som kommer att kunna tas ut. Såvitt nämnden bedömer kan den offentliga livsmedelskontrollen inte effektiviseras med denna metod. Nämnden bedömer också att ett så komplicerat och detaljstyrt uppgiftssystem riskerar att leda till att uppgifter fylls i fel, ofullständigt eller inte alls. Risk finns för alltför olika tolkningar om hur en anläggning ska klassas. Verkligheten på marknaden är också att nya produkter och processer ständig förändras på anläggningarna. Om nämndens farhågor besannas leder detta till att statistiska uppgifter blir missvisande, felaktiga och inaktuella I syfte att underlätta och minska kostnaderna för företagen beslutade Livsmedelsverket år 2009, på uppdrag av regeringen, att förenkla registreringsprocessen av livsmedelsanläggningar. Detta innebär att företagarna numera endast behöver uppge administrativa uppgifter om företaget och dess anläggning och en kortfattad beskrivning av

5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) verksamheten. Kontrollmyndigheten ska därefter skaffa information på anläggningen för att bedöma hur den ska riskklassificeras och vilken kontrolltid anläggningen ska ha. För att genomföra nuvarande riskklassning krävs inte de av Livsmedelsverket nu föreslagna uppgifterna. Ur riskklassificeringssynpunkt behövs därför inte de nya uppgifterna. Med nuvarande uppgiftsunderlag för riskklassificering kan bedömning av kontrolltid göras på betydligt kortare tid. Om kontrollmyndigheten ska inhämta samtliga nya uppgifter vid kontrollbesök så kommer detta att ta fokus och koncentration från kontrolltillsynen, både för myndigheten och företagaren. Eftersom de flesta besök bör vara oanmälda finns oftast begränsad tid att ha dialog med företagsansvarig och i många fall är de inte där vid aktuell tidpunkt. På många anläggningar finns inte kontrolltidsutrymme för att varje år ha anmälda besök (revision). Dessutom gör nämnden tolkningen att inhämtandet av uppgifter för den nya typningen inte kan göras inom ramen för kontrolltid. Kostnaden får istället läggas på högre timtaxa. Om uppgifterna kan inhämtas inom kontrolltid så kommer detta att innebära mindre tidsutrymme för kontroll av anläggningens livsmedelssäkerhet och redlighet. Typning av livsmedelsanläggningar Livsmedelsverket önskar synpunkter på om förslaget till typningssystem är tydligt. om det saknas verksamhetsindelningar och processer och/eller kan vissa verksamhetsindelningar och processer slås ihop. om sökorden är bra eller om det saknas några. Nämnden kan inte bedöma vilka brister, svårigheter och tidsåtgång det föreslagna typningssystemet kommer att ha. Detta kommer att visa sig vid praktisk tillämpning i stor skala. Dock finns vissa punkter som redan här kan sägas vara bristande eller onödiga uppgifter: Verksamhetsindelning Enligt vår bedömning saknas vissa verksamheter, t ex småskaliga anläggningar för slakt av fjäderfä, äldreboenden, mottagningskök. Alternativt är exempellistan knapphändigt utformad. Detta kommer att leda till tolkningssvårigheter och risk för felaktig indelning. Nämnden anser inte att bedömning, av vilken verksamhet som är den huvudsakliga på en anläggning, ska göras. Detta är mycket svårt att bedöma och det ändrar sig över säsong. Många småföretagare har ofta mycket svårt att lämna sådana uppgifter, eftersom de inte redovisar sina verksamheter enligt de kriterierna. Som myndighet har vi ingen möjlighet att bedöma om lämnade uppgifter är korrekta.

6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Processer Exempel på klassificeringar som enligt nämndens uppfattning är onödiga eller för detaljerade: Kylprocesser och frysprocesser. I princip alla anläggningar har dessa funktioner om det inte är mycket enkel hantering, t ex försäljning av förpackade torrvaror. Bearbetning/beredning av rått kött respektive vitt kött. På de flesta anläggningar saknar detta betydelse ur hanterings- och tillsynssynpunkt Grillning/stekning, fritering och kokning har samma mål att avdöda mikroorganismer ur livsmedelshygiensynpunkt Det är onödigt att upprepa samma processer för olika verksamhetsindelningar på en anläggning. Om systemet ska genomföras bör varje steg i typningen stå för sig. Sökord Vissa sökord är bra, t ex animaliska biprodukter. Idag saknar vi separata register för dessa tillsynsobjekt och därför kan det vara nödvändigt att kunna sortera ut dem. För många andra sökord ser inte nämnden tillräcklig nytta med varför de ska införas. Exempelvis skola, förskola, vård och omsorg, catering innebär inte någon avsevärt annorlunda kontrollmetodik eller lagstiftning. Nämnden anser att alltför detaljerade och omfattande listor och benämningar försvårar arbetet. Detta riskerar att leda till ofullständiga eller felaktiga sökordskopplingar. Sökord bör kopplas till anläggningar och inte verksamhetstypningar. Att koppla sökord till varje anläggnings verksamhet, enligt det system som Livsmedelsverket föreslagit, leder till komplicerade och oöverskådliga informationsträd. Genomförande av typningssystemet Nämnden vill göra Livsmedelsverket uppmärksam på att under det år som typningarna ska genomföras första gången riskerar uppfyllandet av det årliga kontrolluppdraget att försvåras och begränsas. Det är inte praktiskt och ekonomiskt genomförbart att förstärka personalstyrkan för just typningsuppgiften. Resursbehovet måste planeras mer långsiktigt. Den nyligen genomförda Riskklassificering 2012 har tagit resurser från kontroller på anläggningar och nämnden ser en fara i att detta ska upprepas under 2013 i och med att ett nytt typningssystem ska införas. Nya rapporteringsuppgifter om den offentliga kontrollen Livsmedelsverket vill även ha synpunkter på förslaget att införa nya rapporteringsuppgifter från den offentliga kontrollen:

7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) EU-kommisionen vill ha uppgifter om orsak till avvikelser på livsmedelsanläggningar. Livsmedelsverket vill ha uppgifter om hur intäkter för den offentliga kontrollen, samt skatteintäkter, används och fördelas inom myndigheten samt hur många timmar som lagts på planerad offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. Orsak till noterade avvikelser Nämnden anser att listan för orsak till avvikelser leder till godtyckliga och subjektiva omdömen. Nämnden kan inte inse värdet av enskilda inspektörers uppfattning om orsaken till anläggningens problematik. Orsakssambanden är komplexa och flera punkter samverkar. Slumpen kommer att avgöra vilken orsak inspektören väljer att ange som skäl till avvikelsen. Kostnad för ej avgiftsfinansierad kontroll En uppskattad tidsåtgång kan hämtas ur resursbehovsinventeringen och årliga tillsynsresultat. Antal timmar utförd planerad kontroll Uppgiften kan rapporteras om kommunernas databas-system uppdateras med denna uppgift och kopplas till Livsmedelsverkets rapporteringssystem. Antal timmar utförd extra offentlig kontroll Se ovanstående svar. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Nämnden beslutar att avge ovanstående yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Vänersborgs Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Vänersborg 13 Dnr Begäran om utdömande av vite angående avloppsanläggning Pierre Simonsson (MP) anmälde jäv och deltog inte i beslutet

9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Delgivningskvitto Dalslands Gris AB Qvantenburg Mellerud 14 Dnr Klagomål på lukt från Dalslands Gris, Hästefjord 1:1, Vänersborgs kommun Ärendebeskrivning Den 29 augusti 2011inkom ett skriftligt klagomål. På fastigheten finns ett bostadshus och det är beläget ca 150 m från närmaste svinhus på fastigheten Hästefjord 1:1. Där arrenderar Dalslands Gris svinhusen och bedriver slaktsvinproduktion med 2200 platser. Mellan verksamheten och bostadshuset finns en ca 115 meter bred ridå av uppvuxen skog, företrädesvis gran. Företaget är en B-anläggning och har sen 2007 tillstånd från Länsstyrelsen för verksamheten. NN ifrågasätter om Dalslands Gris följer villkor i tillstånd och beskriver att han är störd av lukt från framförallt gödselhanteringen sommartid, men också lukt från själva svinhuset, där ibland fönstren öppnas vid varmt väder under sommaren. På fastigheten Hästefjord 1:2 finns också ett bostadshus som ligger granne med 1:3, men de har inte framfört klagomål. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen senaste miljöinspektion på verksamheten var den 19 april Inga avvikelser från villkoren i tillståndet noterades. Inga brister konstaterades vad gäller gödselhanteringen. Svämtäcket var delvis brutet efter omrörning eftersom gödselspridning skulle ske. Det påpekades vid inspektionen att senast 2 v efter avslutat gödselkörning ska svämtäcket vara återställt. Man uppger att vid behov körs hackad halm på för att förstärka svämtäcket. Pumpbrunnarna är försedda med lock och pumpning sker direkt till gödselbrunn. Flytgödsel är tillåtet att sprida 1 mars - 31 juli om marken inte tjälad, snötäckt eller översvämmad. Mellan 1 augusti - 31 oktober är det endast tillåtet att sprida i växande gröda eller före höstsådd. Detta gäller alla inom känsligt område och inga ytterligare villkor vad gäller spridningstider finns för denna verksamhet. Gödseln sprids med släpslangar för att kunna köra i

10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) växande gröda och därmed optimera utnyttjandet av växtnäringen. Tekniken minskar också ammoniakförlusterna och orsakar därför mindre lukt än bredspridning. Stallarna renoverades 2008 och då åtgärdades också ventilationen för att uppfylla erforderlig kapacitet och funktion. Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning Vid avstyckningen av tomten var syftet att husen skulle användas som tjänstebostäder för folk som arbetade på gården. När Hälsovårdsnämnden 1978 yttrade sig angående en lokaliseringsprövning för nybyggnation på Hästefjord 1:3 erinrade nämnden följande stor risk för luktolägenheter kommer att föreligga för de som ska bo i huset och nämnden hyser därför allvarliga betänkligheter mot den planerade lokaliseringen. Då emellertid bostaden ska bebos av personer som deltar i svinstallets skötsel och därför behöver bo i närheten av stallet, beslöt nämnden att tillstyrka den planerade byggnationen. Nu i efterhand kan man konstatera att det var en felaktig lokalisering av bostadshus. Huset ligger så nära verksamheten så det är oundvikligt och ingen tvekan om att det luktar gödsel eller gris där ibland. Om och hur mycket är beroende på vind, temperatur, luftfuktighet och aktiviteter på gården. När gödseln ska köras ut blir det lukt från omrörning i brunnen och spridningen. Extremt varma dagar sommartid när man vill öka luftgenomströmningen i stallarna så öppnas fönstren och det kan ge en spridning av lukt från svinhuset. Angående lukt från omrörning och spridning av gödsel bedömer nämnden att den är en tillfällig störning som man får tåla i en jordbruksbygd. Men verksamhetsutövaren ska ha en tät och regelbunden kontroll av svämtäcket så det är stabilt och tillräckligt tjockt. Det ska vara minst 10 cm tjockt enligt villkor i tillståndet. Angående lukt från svinhuset kan nämnden inte finna någon åtgärd som är ekonomiskt skälig, rimlig och utprövad. Det finns mycket sparsamt med oberoende studier och utredningar vad gäller åtgärder för att minska lukt från djurstallar. En åtgärd är att höja ventilationsutsläppspunkten till 10 m över marken. Detta har dock visat sig i en undersökning från JTI (Jordbrukstekniska institutet) och Karolinska institutet att det kan ha effekt om avståndet inte är större än ca 100 m. Vid 150 m avstånd har åtgärden mycket liten eller ingen effekt alls. Vid muntlig konsultation med forskare på området menar de att skogsridån som finns mellan svinhusen och bostaden troligen åstadkommer den bästa möjliga reduktionen. Om man höjer ventilationstrummorna skulle de behöva nå över skogen för att

11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) eventuellt ge någon effekt och då är det mycket tveksamt om det ens är tekniskt möjligt. Denna bedömning görs enligt rimlighetsavvägning i miljöbalken 2:7 Det är dock rimligt att verksamhetsutövaren har en återkommande kontroll av ventilationen i stallarna för att säkerhetsställa funktion och prestanda så att man i möjligaste mån inte behöver öppna fönstren. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö och hälsoskyddsnämnden beslutar att förelägga Dalslands Gris att minst 1 gång/år utföra nödvändig kontroll och tillsyn av ventilationen i stallarna på Hästefjord 1:1 för att säkerhetsställa funktion och prestanda enligt gällande normer för slaktsvinsproduktion. Lagstöd: Miljöbalken 2:3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att inte förelägga Dalslands Gris om ytterligare åtgärder för att minska luktolägenheter från hanteringen och lagring av gödsel på fastigheten Hästefjord 1:1. Olägenheterna bedöms ej vara ihållande eller betydande, utan är tillfälliga och under begränsad tid. Nämnden anser att det får accepteras och tålas på lansbygden. Åtgärder för att minimera störningen regleras redan i verksamhetens tillstånd och gällande lagstiftning. Ytterligare åtgärder bedöms inte nödvändiga eller skäliga. Lagstöd: Miljöbalken 2:3 och 2:7 Nämnden vill dock påminna verksamhetsutövaren om redan gällande villkor i tillståndet för verksamheten, Länsstyrelsen den 31 januari 2007, dnr Punkt 6: behållarna för lagring av flytgödsel skall i sin helhet hållas täckta med minst 10 cm tjockt stabilt svämtäcke. Regelbundna o täta kontroller av svämtäcket bör ske för att uppfylla detta.

12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Delgivningskvitto NN 15 Dnr Beslut om att avsluta ärende gällande klagomål på kall lägenhet på fastigheten Plommonträdet 4 Ärendebeskrivning Vänersborgsbostäder förelades i ett delegationsbeslut den 28 oktober 2011 att hålla en inomhustemperatur över 20 grader i en lägenhet där det periodvis varit under 20 grader. Hyresgästen tillhör kategorin känsliga grupper enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:15). Vänersborgsbostäder monterade i november två permanenta loggar i lägenheten, en i rummet och en i badrummet för att ha kontinuerlig översikt på temperaturen. Enligt Vänersborgsbostäders datalogger var lufttemperaturen därefter stadigt över 20 grader. Hyresgästen upplevde dock ingen förbättring och den 15 och 20 december gjorde miljö- och hälsoskyddskontoret mätningar av den operativa temperaturen. Denna var vid bägge tillfällena strax över 21 grader. Miljökontoret begärde och fick lista över Vänersborgsbostäders loggning 25/11 16/12. Loggningen den 15/12 visar mycket god överensstämmelse med vår mätning vid mättillfället den 15/12. Loggningen visar ingen period med lufttemperatur under 20 grader. Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning Vänersborgsbostäders permanenta loggningar av lägenhetens temperatur är tillförlitlig. Vänersborgsbostäder har visat att de har god kontroll över inomhustemperaturen och att den hålls över 20 grader. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att AB Vänersborgsbostäder har ett fungerade system för övervakning och justering av inomhustemperaturen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att avsluta ärendet. Kopia till: Vänersborgsbostäder Vänersborg

13 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Byggnadsnämnden Vänersborg 16 Dnr Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten Huvudnäs 2:1 (SSD 0019/2012) Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har begärt miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över en inlämnad ansökan om strandskyddsdispens på fastigheten Huvudnäs 2:1. Ansökan gäller ett tält på 120 m 2, två toaletter och två containrar. Ärendet föredrogs för Miljö- och hälsoskyddsnämnden på nämndmötet den 23 januari och återremitterades till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för ytterligare utredning. Området omfattas av strandskydd som råder runt Vänern. Avståndet från tältet till sjön är ca 50 m. Platsen ligger inom område T1 Vänersborg/Vargön i kommunens översiktsplan. Rekommendationen för området lyder bl.a.; Strandområdena och grönområdena ska hållas tillgängliga för alla. Hela Vänern med öar och strandområden är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Där ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid exploateringsföretag. Diskussionen som uppstod under nämndmötet var huruvida platserna där byggnaderna står kan anses vara ianspråktagna då de stått på platsen under ett tiotal år. Bedömning Vid bedömning av strandskyddsdispenser tillämpas miljöbalken 7 kap Förbud mot uppförande av nya anläggningar eller anordningar som kan hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, råder inom områden som omfattas av strandskydd. Dispens kan dock lämnas om det finns särskilda skäl. En dispens får inte motverka syftet med strandskyddet. Platsen för de ansökta anläggningarna är inte ianspråktagen sedan tidigare utan fullt tillgänglig för allmänheten. Anläggningarna blir inte avskilda från området närmast strandlinjen genom en väg eller dylikt. Anläggningarna måste inte för sin funktion ligga vid vattnet. Anläggningarna ska inte

14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) uppföras för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Något annat särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c miljöbalken för att lämna dispens finns heller inte. Eftersom det saknas ett särskilt skäl till att bevilja en strandskyddsdispens finns ingen anledning att bedöma huruvida strandskyddets syften motverkas. Diskussionen som uppstod under nämndmötet i januari var huruvida platserna där byggnaderna redan står kan anses vara ianspråktagna då de stått på platsen under ett tiotal år. I regeringens proposition 2008/09:119, Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, står i stycket om ändringar i MB 7 kap 18 (sidan 105), För att marken ska kunna räknas som ianspråktagen gäller givetvis att det handlar om ett lagligt ianspråktagande Tält, containers och toaletter har haft ett tidsbegränsat bygglov som upphört. Att här står några byggnader innebär inte att det är lagligt ianspråktaget. Strandskyddet har inte prövats och därmed är marken inte lagligt ianspråktagen Alltså är platsen inte ianspråktagen. Lokala miljömål Ärendet berör Vänersborgs lokala miljömål Levande sjöar och vattendrag. Alla ska ha tillgång till levande stränder och strandmiljöer utmed vattendragen, sjöar och Vänerns kust med avseende på natur, kultur och friluftsliv. Övrigt Utöver själva ärendet gällande sökt strandskyddsdispens kan ändå konstateras att det kan finnas ett behov av toaletter inom området, då hela området norr om bron används vid olika arrangemang. Detta bör i så fall lösas permanent och möjliggöras genom en plan. En tidsbegränsad strandskyddsdispens samt ett tidsbegränsat bygglov skulle kunna sökas. Om ett sådant beslut skulle tas anser nämnden att det endast ska ges för 1 år, under den tid som området planläggs. Det är då mycket viktigt att det tydligt anges att dispensen bara gäller för 1 år. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att hela det aktuella området för ansökan är att betrakta som allemansrättsligt tillgängligt och att det saknas något särskilt skäl till att strandskyddsdispens ska kunna lämnas. En tidsbegränsad strandskyddsdispens skulle kunna ges för 1 år. Det är då mycket viktigt att det tydligt anges att dispensen bara gäller för 1 år. Utöver själva ärendet gällande strandskyddsdispens anser nämnden att området ska planläggas.

15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Kommunstyrelsen Vänersborg 17 Dnr Yttrande över motion gällande förslag till kommunalt skogsreservat vid Mariedal Ärendebeskrivning Per Sjödahl (MP) har föreslagit kommunfullmäktige att i en utredning se över möjligheterna att bilda ett kommunalt skogsreservat innefattande skogen vid östra Mariedal. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått ärendet för yttrande. I motionen föreslås: att utredningen innefattar en undersökning gällande eventuell förekomst av större vattensalamander, samt sällsynta lavarter. att utredningen kan ligga till grund för fakta som kan föras in i grönplanen. att skogen så länge motionsbehandlingen och eventuell utredning pågår skyddas mot ingrepp av något slag som kan skada dess värde. Området ligger norr om Restad och består idag av kuperad skogsmark och gammal åkermark. Delar av skogen består av granskog som bedöms som mogen för avverkning. Genom åkermarken går ett dike och i södra kanten mot skogen finns en liten damm. Småkuperad bergbunden mark med tall finns i området, liksom fuktigare partier med lövskog. Mot åkermarken finns en del större ekar. Marken ägs av Vänersborgs kommun. Inom området planeras villor och grupphus. Ett förslag till detaljplan har arbetats fram som ger möjlighet att bygga ca 40 villor och ca 20 grupphus och nämnden yttrade sig i maj 2010 över förslaget. Planen är ännu inte antagen. Idag finns två gamla avstyckningsplaner som medger cirka 30 tomter inom området. Bedömning Under arbetet med den nya detaljplanen pågick ett samarbete med SLU, som i ett forskningsprojekt arbetade med att utveckla metoder kring konflikt-situationer i samband med planläggning i tätortsnära skogar. Närboende bjöds in till en dialog med berörda förvaltningar i kommunen.

16 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) SLU ledde diskussionerna som främst handlade om hur området nyttjades och förutsättningar för att bevara olika delar av skogsområdet. Området har idag två gamla byggnadsplaner från 1927 respektive Redan tidigt i arbetet med detaljplanen diskuterades förutsättningarna för skogen i området att stå kvar. Det finns mycket strövstigar i området och i anslutning till ett bostadsområde har närnaturen ett stort värde. En likåldrig granskog har en begränsad livstid och bedömningen var att delar av granskogen börjar bli avverkningsmogen. Det innebär att den med tiden blir mer och mer känslig för stormar. Risken för att träden blåser ner ökar också med åldern eller om träden drabbas av röta. Därför analyserades vilka områden som kunde avverkas och vilka som var lämpliga att bevara vid byggnation. Nämndens bedömning i yttrandet 2010 I yttrandet över detaljplanen 2010 framförde nämnden att större ekar ger området karaktär och naturkvaliteter och bör bevaras och att planen då måste ge förutsättningar för detta så att konflikter undviks vid exploateringen. Utanför tomtmark bör bortsprängande av berg helt undvikas genom att tillvarata och anpassa tomterna i förhållande till grova lövträd och bergklackar på ett bra sätt. Nämnden hade vid sitt yttrande ingen kännedom om att det skulle finnas skyddsvärda arter eller särskilda naturvärden i området. Det är inte heller brukligt att inventeringar görs i detaljplanearbetet om det inte finns skäl att tro att området hyser särskilda hotade arter. Då det inom området finns småvatten som hyser olika arter av groddjur och alla grod- och kräldjur är fridlysta, menade nämnden att småvatten som försvinner bör kompenseras. Detta kan ske genom att vattnet avleds till nya dammar i angränsande skogsmark samt andra åtgärder. Bildande av skogsreservat Vad som i motionen avses med skogsreservat är oklart. Om det menas Naturreservat, så är det den vanligaste formen för att skydda naturområden och bevara biologisk mångfald och även tillgodose behovet av områden för friluftsliv. Om det inte finns skyddsvärda arter eller särskilda naturvärden är det mycket tveksamt om ett område bör skyddas som naturreservat. Annat skydd av området Andra former för att skydda ett område är genom biotopskydd (Miljöbalken) eller naturvårdsavtal (Jordabalken). De syftar till att bevara och utveckla naturmiljöer med stort värde för djur, växter och människor. Dessa två skyddsformer skiljer sig åt sinsemellan vad gäller storlek på område, ersättningsnivå och varaktighet. Både länsstyrelsen, skogsstyrelsen och kommunen får besluta om biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Även för dessa skyddsformer bör det finnas skyddsvärda arter eller särskilt skyddsvärd natur (se Miljöbalken kap 7 bilagor 2 och 3). En inventering kan ge nya kunskaper angående detta. Med undantag av större vattensalamander är bedömningen att det är mindre troligt. Skyddsvärda lavar skulle kunna

17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) finnas och då främst knutna till ekar. Nämnden framförde i sitt yttrande över planen att ekarna bör sparas. En detaljplan kan även ge juridiskt skydd av parkmark, frilufts- och rekreationsområden inom ett exploateringsområde. Eftersom marken i området är kommunalt ägd mark kan detta planinstrument användas för att skydda naturen i området. Det kan ändå anses vara en politisk fråga att avgöra om området ska skyddas och vilket skydd som då är lämpligt. Behov av inventering Nämnden har ingen kunskap om att det inom området finns särskilda hotade arter. Eftersom det inte har gjorts några inventeringar avseende detta kan det inte uteslutas. Närboende har angett att det finns vattensalamander inom området. Om det är den större vattensalamandern så finns den med i EU:s art- och habitatsdirektiv, vilket innebär att den omfattas av ett strikt skydd. Åtgärder som kan påverka större vattensalamander eller dess livsmiljö kräver att kontakt tas med länsstyrelsen. Ett konstaterande av stor vattensalamander innebär att dispens måste sökas hos länsstyrelsen om åtgärder planeras som kan medföra att livsmiljön för stor vattensalamander successivt kommer att försämras. Detta bör snarast utredas i en inventering, då våren är en lämplig tid för detta. Miljömål som berörs: 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Då bedömningen i dagsläget är att det inte finns skyddsvärda arter eller särskilda naturvärden i området är det tveksamt om området bör skyddas som naturreservat. Ett konstaterande av stor vattensalamander innebär att dispens måste sökas hos länsstyrelsen om åtgärder planeras som kan medföra att livsmiljön för stor vattensalamander successivt kommer att försämras. Kompensationsåtgärder kan bland annat innebära att vattnet avleds till nya dammar i angränsande skogsmark. Då det inom området finns småvatten som hyser olika arter av groddjur, rekommenderar Miljö- och Hälsoskyddsnämnden att en inventering av området görs under våren 2012.

18 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Kommunfullmäktige Vänersborg 18 Dnr Motion om policy för förtroendevalda Ärendebeskrivning Peter Göthblad (FP) har i en motion föreslagit att Vänersborgs kommun tar fram någon slags policy för hur deltagare på nämndmöten mm bör använda modern IT-utrustning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att kommunstyrelsen hos kommunfullmäktige begär uppdrag att ta fram ett förslag till gemensam mötespolicy för politiker och tjänstemän om hur enskild digitalutrustning på möten ska hanteras.

19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Ärende nr 19 BESLUT ENLIGT DELEGATIONSORDNINGEN

20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (24) Ärende nr 20 INKOMNA SKRIVELSER HÄLSOSKYDD HÄL MEDD Kommunstyrelsen, protokoll , dnr 2011/441, 24; Datum Yttrande över förslag till Rådets Direktiv om fastställande av Diarenummer grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av Regeringskansliet Enheten För Kemikalief Stockholm HÄL MEDD Länsstyrelsen, beslut , dnr ; Ansökan Datum om tillstånd att gräva ned djurkropp Diarenummer Fastighet: Uppegården 2:2 Johansson,Kjell Uppegården Vänersborg HÄL MEDD Polismyndighetens tillståndsbevis , ADT-512- Datum /11 Diarenummer Vänersborgs Skidklubb Box Vänersborg LIVSMEDEL LIV MEDD Länsstyrelsen, beslut , dnr ; Datum Överklagande av beslut om förbud att bedriva Diarenummer livsmedelsverksamhet MILJÖSKYDD MIL MEDD Länsstyrelsens beslut , dnr , Datum Kontrollprogram för efterbehandlingsåtgärder vid f.d. Wargöns Diarenummer Bruk på fastigheten Vargön 2:2 i Vänersborgs kommun Fastighet: Vargön 2:2 Holmen Paper AB Vargön