Kunskap om mångfald. Verksamhetsberättelse För POM Rapport 2008:18. Foto: Mats Pettersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap om mångfald. Verksamhetsberättelse För POM 2007. Rapport 2008:18. Foto: Mats Pettersson"

Transkript

1 Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse För POM 2007 Rapport 2008:18 Foto: Mats Pettersson

2

3 Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse för POM Referens Agneta Börjeson

4

5 Innehåll 1 Inledning Mål för POM Mål för rapporten Uppföljning Bevarande Inventering och insamling Bevarande ex situ Karaktärisering och evaluering Bevarandedokument för friluftsmuseer Bevarande av E-plantor Övrigt Nyttjande smta Forskning och utveckling Projekt med anknytning till inventeringen Utbildning och information Kurser och föredrag Svensk kulturväxtdatabas Dokumentation och databaser Hemsidan Övrig information Internationellt arbete Forskning om växtgenetiska resurser Växtsystematik och evolutionshistoria Växtförädling och genetisk diversitet Förbättrad microförökning Etnobotanisk forskning Framtida forskningsbehov Utvärdering Utvärderingsrapport Sammanfattning av rapporten Synpunkter Slutsatser av utvärderingen

6 4.2 Åtgärder framöver Genbanker och klonarkiv Demonstrationsodlingar Dokumentation Forskning och nyttjande Försöks- och utvecklingsverksamhet Lokal livsmedelsproduktion och förädling Övrigt Publikationer

7 1 Inledning Programmet för odlad mångfald (POM) är Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser. Programmet utgörs av den samlade verksamheten som sker hos aktörerna inom detta område. Verksamheten kan vara av olika karaktär till exempel myndighetsutövning, forskning, utbildning eller ideell verksamhet. Aktörernas verksamheter är inte bundna av programmet utan varje aktör är en självständig enhet med egen budget. Samarbetet mellan aktörerna kan närmast beskrivas som ett nätverk. För att detta nätverk ska kunna fungera effektivt krävs en samordning vilken sköts av Centrum för biologisk mångfald. Regeringen har beslutat att Jordbruksverket ska ansvara för uppföljning och utvärdering av POM i enlighet med Jordbruksverkets framtagna programförslag (SJV rapport 1998:19). Riksdagen tog 2001 beslut om delmål under de svenska miljökvalitetsmålen. Ett av delmålen är att "Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt ". Programmet följs upp årligen. Uppföljning och utvärdering av programmet ska kunna användas som underlag i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. 1.1 Mål för POM POM har fyra långsiktiga övergripande mål 1. Bevarande och nyttjande av de växtgenetiska resurserna ska bidra till ökad livsmedelssäkerhet, ett uthålligt jordbruk och till att den biologiska mångfalden i landet bibehålls. 2. Programmet ska bidra till att det biologiska kulturarvet levandegörs. 3. Material som bevaras inom programmet ska vara väl dokumenterat och information om materialet ska finnas fritt tillgänglig. 4. Internationellt samarbete vad gäller bevarande, nyttjande, tillträde till växtgenetiska resurser och rättvis fördelning av de vinster som kan uppstå vid nyttjandet av dem ska främjas. Programmets mål är mycket övergripande och det kan vara svårt att i ett kort perspektiv se om aktiviteter och åtgärder leder mot målen. Därför behöver åtgärdsmål utvecklas, som är konkreta och tidsbegränsade och tydligt avgränsade. Åtgärdsmålen fastställs av Jordbruksverket efter diskussion i programrådet. För närvarande är det främsta åtgärdsmålet att inventeringen av kulturväxter ska genomföras. Denna inventering ska bli klar Ett annat åtgärdsmål har varit att ta fram en plan för framtida bevarande och nyttjande. Denna påbörjades under 2004 och mycket är nu på plats men en del arbete kvarstår. Under 2007 har också en Fördjupad utvärdering gjorts gällande miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I detta har en del förslag på åtgärder gjorts vilka dock behöver specificeras i en uppdatering av programmet. Grunden till denna uppdatering har gjorts under 2007 och den kommer att göras helt klar under

8 1.2 Mål för rapporten Rapporten avser att visa på en samlad bild av verksamheten inom området växtgenetiska resurser. Rapporten riktar sig till aktörer inom POM men kompleterar också Jordbruksverekts årsredovisning inom detta område. Uppgifterna i rapporten bygger på möten som hållits under året samt på underlag från projektledarna för inventeringarna och ledamöterna i POM:s programråd. Ledamöterna har inom sitt intresseområde redovisat vilka aktiviteter som varit aktuella under året. Rådet bestod av följande intressenter 2006: Centrum för biologisk mångfald (CBM), Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sida, Nordiska Genbanken (Nordiska genbanken), SLU, Formas, museerna (friluftsmuseer, länsmuseer och hembygdsmuseer m fl), de botaniska trädgårdarna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Gröna näringens riksorganisation (GRO), växtförädlingsföretagen, Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) och Sveriges Pomologiska Sällskap (SPS). I första hand ska aktiviteter som utförs inom programmet följas upp och det ska utvärderas om programmet fungerar på ett tillfredsställande sätt. Årets temakapitel är en presentation av forskningen inom området. 4

9 2 Uppföljning Uppföljningen besvarar frågan vad har hänt under året och följer de fem olika aktivitetsområdena inom programmet. Dessa är bevarande, nyttjande, forskning och utveckling, utbildning och information samt internationellt arbete. I uppföljningen redovisas för varje aktivitetsområde de ingående uppgifterna och vilka åtgärdsmål som eventuellt är satta. I programmet föreslogs att särskilda medel skulle tillföras programmet för att klara av sådant som ansågs vara nödvändigt för att nå målen i programmet och som inte utfördes inom de olika aktörernas egen verksamhet. De första åren tillfördes sådana medel via Formas och gick då främst till förstärkning av Nordiska genbankens verksamhet och till forskningsprojekt. Efter att delmålen i Ett rikt odlingslandskap fastställts har de särskilda medlen tillförts Jordbruksverket. Medlen uppgår till 8,5 miljoner kronor årligen. Tabell 1 visar på hur de särskilda medlen fördelats och utnyttjats under Aktiviteterna beskrivs mer utförligt under respektive aktivitetsområde. Tabell 1. Utnyttjande av särskilda POM-medel. Aktivitet Ansvarig under Förbrukade 2007 medel Inventering CBM Bevarande frukt och bär Nationell samling för frukt, bär och nötter, SLU inklusive kontroll Klonarkiv för frukt Nordiska genbanken Försöks och utvecklingsverksamhet Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial Nordiska museet Sikring av graes- och klövergenetiske Nordiska ressourcer i Sverige genbanken DNA-kartlägning av svenska mandatsorter av SLU, inst. för äpple växtvetenskap Genetisk variation hos äldre kulturrosor SLU, inst. för anpassade till svenskt klimat växtvetenskap Dokumentation av frukt och bär Nordiska genbanken Molekylära analyser av rabarbersamlingen på Nordiska Julita genbanken Summa Bevarande Aktörer när det gäller bevarande är Nordiska genbanken, SPS, CBM, SLU, olika friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, växtförädlingsföretag m fl. 5

10 2.1.1 Inventering och insamling Inventeringen har nu pågått i fem år. Aktiviteterna bland de ideellt arbetande inventerarna är fortsatt hög. Under 2007 har en ökande mängd växtmaterial samlats in och planterats i så kallade mellanlager Under mellanlagringen ska materialet karakteriseras och utvärderas. Sorterna som anses värda att bevaras för framtiden ska sorteras fram. Detta tar upp till fem år beroende på växtslag. Material som anses unikt och värdefullt ska sedan föras över och bevaras långsiktigt i den nationella genbanken. Kontrakten med mellanlagringsvärdar slutfördes under Inventeringsarbetet kommer att intensifieras under de återstående tre åren fram t.o.m. 2010, med syfte att lokalisera mesta möjliga unika växtmaterial att placera i mellanlager för utvärdering. Inventeringar och insamlingar pågår även utanför den landsomfattande inventeringen. Nordiska genbanken har olika projekt på gång och även andra aktörer inom POM gör egna inventeringar och insamlingar för olika ändamål Perennuppropet Perennuppropets inventering av perenner odlade före 1940 fortsatte liksom tidigare år med fokus på rabattperenner. Inventeringen gjordes på två sätt; genom upprop till allmänheten och genom att uppropets inventerare runt om i Sverige spårade och dokumenterade äldre prydnadsperenner. Genom upprop till allmänheten kom ett sextiotal brev in under året. Det betyder att det sedan uppropet startade 2003 skickats in 495 brev allt som allt. Arbetet med att kontakta alla brevskrivare via mail eller telefon fortsatte under året. Den perenn som flest brevskrivare tipsade uppropet om var pioner. Därefter rörde flest tips insända under 2007 dagliljor, irisar, aklejor och stormhattar. Förutom de tio släkten som efterlyses i foldern inkom också tips om bland annat nävor, prästkragar, vivor och nejlikor. Perennuppropets inventerare skickade under 2007 in ca 25 inventeringar av trädgårdar i olika delar av Sverige. Under året utbildades sexton nya inventerare. Utbildningen genomfördes i samarbete med POM: s lök- och knölupprop. Kursen hölls i Härnösand i juli och deltagarna kom till största delen från norra Sverige. Under 2007 arrangerades också två återträffar för de inventerare som utbildats under tidigare år. Återträffarna genomfördes i samarbete med lök- och knöluppropets projektledare. Den första träffen hölls i Karlskrona i juni och den andra arrangerades i Gävle i september. Uppropet presenterades på flera trädgårdsmässor samt kom och visa-dagar under året, bland annat Trädgård Norr i Umeå, Lisebergs trädgårdsdagar, Försommaryra i Kristianopel, Alnarpsdagen, Gotlands Trädgårdsvecka och skördefesten på Hovdala. Vid några av mässorna hölls också föredrag där uppropet introducerades för besökarna. Uppropet har också presenterats med föredrag för bland annat Vetlanda Trädgårdssällskap, Grönare stad i Växjö och för deltagarna på Länsstyrelsen i Skånes kurs om äldre perenner samt på Skogsstyrelsen och hembygdsförbundets inventeringskurs i Arkelstorp. Uppropet presenterades också för deltagarna på workshopen Mångfald i trädgårdar runt Östersjön samt för studenter på Alnarps utbildningar. Förutom projektledaren har även uppropets inventerare informerat om projektet med föredrag och deltagande på trädgårdsdagar runt om i Sverige. Ett inslag om perennuppropet sändes i radions Odla med P1 och artiklar om uppropet har förekommit i ett flertal tidningar och tidskrifter. Intresserade har också kunnat läsa om uppropet på projektets hemsida. Hemsidan har uppdaterats regelbundet. 6

11 Arbetet med provodling och utvärdering av utvalda perenner fortsatte under året. Perennuppropets referensgrupp träffades två gånger under 2007 och tog då bland annat beslut om vilka perenner som borde provodlas inom uppropet. Ett brev där projektet bett att få en delning av dessa växter skickades ut till ägarna. Under 2007 gick ut brev till femtiofem personer. Dessutom togs delningar på plats när projektledaren besökte några trädgårdar med ett stort antal intressanta perenner. Sammanlagt planterades 104 olika perenner på Trädgårdslaboratoriet vid SLU i Alnarp under september och oktober. På uppropets provodlingsfält stod vid årsskiftet 239 perenner. Under 2007 startade utvärderingen av de perenner som samlades in och planterades under En referenssamling av kända pionsorter började också att byggas upp vid provodlingsfälten. Den ska vara en hjälp vid sortbestämning av de äldre pioner som skickats in. Till de trädgårdsägare som under 2006 donerade perenner för provodling sändes ett brev ut där ägaren fick veta hur växten etablerat sig. Arbetet med registrering av inventerade perenner fortsatte och fram till årsskiftet registrerades ett sjuttiotal trädgårdar i POM:s inventeringsdatabas. Under 2007 påbörjades arbetet med en skrift om perenner som ska hjälpa inventerarna att bestämma de växter de hittar vid sina inventeringar. Projektledaren deltog också i den referensgrupp som fanns knuten till arbetet med POM:s trädgårdshistoriska skrift Lök- och knöluppropet Lök- och knöluppropet startade våren Det har hittills inkommit 225 brev/tips till uppropet. Alla landskap utom Medelpad och Lappland är nu representerade med växttips. Flest brev har kommit in från Skåne, Småland och Västergötland. I breven tipsas det om över 500 lökar och knölar. Det är framförallt narcisser, tulpaner och krolliljor som folk har berättat om. Uppropet har presenterats på flera mässor och trädgårdsdagar under året; Trädgård Norr i Umeå (mars), Lisebergsmässan i Göteborg (maj), trädgårdsdag i Kristianopel (juni), Alnarpsdagen (juni), trädgårdsveckan på Gotland (juni) och lökfestival Tulpanens hus i Stockholm (september). Projektledaren har hållit ett antal föredrag om uppropet, bland annat på Trädgård park och landskap. Bebyggelsens gröna kulturarv (kurs på Alnarp), Kulturen i Lund och Hembygdsinventeringskurs i Arkelstorp. Det har skrivits om uppropet i ett antal tidningsartiklar, några av dem är; Historiska blommor samlas i svensk genbank (24 april, Hallandsposten), Hemmets Journal (nr 32, 2007), Inventering av biologiskt kulturarv (20 aug, Kristianstadsbladet), Urgamla trädgårdsväxter i Ångermanland kartläggs (3 september, Tidningen Ångermanland) och Välbesökt skördefest på Hovdala (24 september, Norra Skåne. Två återträffar för inventerare anordnades i samarbete med perennuppropet. Dessa två kurser hölls i Karlskrona (juni) och i Gävle (sept). En nybörjarkurs hölls i Härnösand där 16 nya inventerare utbildades. Utbildning av inventerarna görs i samarbete med perennuppropet och projektledarna hjälps åt med kurser och kontakten med inventerarna. Det finns nu 130 inventerare för perenn- och lök- och knöluppropet. Under hösten har planer för en provodling startat. Tanken är att denna kommer att ligga på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp vilket kommer att underlätta för projektledaren att analysera växterna. De första lökarna och knölarna till provodlingen kommer att tas in under våren

12 Narcissprojektet startade våren 2000 med ett upprop tillsamman med de botaniska trädgårdarna i Lund och Göteborg. Fram till december 2005 hade kommit in över 600 kollekter. De narcisser som har inkommit därefter ingår i lök- och knöluppropet. I början av året skickades ett tackbrev ut till alla donatorer, ca 450 st. Samtidigt informerades om Lökoch knöluppropet och ett överlåtelsebrev lämnades ut. I månadsskiften mars-april medverkade narcissprojektet i en Narcissutsställning på Ulriksdalslott, Blomstrande vår. Blommande material som har inkommit till projektet visades upp. Under våren avlästes de 100-tal kollekter som finns i Uppsala botaniska trädgård. Lökarna har nu stått där sedan våren 2003 och detta var sista avläsningen innan beslut tas om vad som ska bevaras. Alla narcisslökar i Lunds botaniska trädgård som tillhör uppropet, närmare 400 kollekter, grävdes upp under våren. Detta gjordes av två skäl. Det första var att många kollekter hade stått på samma plats sedan våren 2000 och behövdes tas upp och delas. Det andra skälet var att narcissflugan hade kommit in i en del av materialet. Alla kollekterna gicks igenom och sjukt material kastades. Därefter gjordes en första grövre gallring om vilket av materialet som ska sparas i en kommande nationell genbank. Lökarna planterades i krukor för att planteras ut på Alnarp under våren I april besöktes Hortus Bulborum i Limen, Holland. De har ca 1000 narcissorter, både gamla och moderna sorter. Besöket gjordes för att fotografera och jämföra deras historiska narcisser med materialet som har inkommit till narcissprojektet. Under resan besöktes även en narcissodlare, Josephine Deekker. Hon odlar framförallt lökar av gamla sorter. Under hösten påbörjades insamling av information och bilder till en populärvetenskaplig bok. Denna bok kommer att handla om vad som har kommit in till projektet och visa upp de resultat som vi har kommit fram till. Tyngdpunkten kommer att ligga på vilka sorter som har funnits till försäljning i Sverige mellan åren DNA-analyser med DNA-markörerna AFLP och ISSR påbörjades av material från små förvildade påskliljor, fyllda påskliljor samt enkla och fyllda pingstliljor Rosuppropet Projektets inventerare deltog i ett tiotal publika aktiviteter som trädgårdsmässor, trädgårdsutställningar och andra publika rosaktiviteter, bl.a. i Lund, Helsingborg, Kisa, Linköping, Norrköping, på Gotland, Liseberg i Göteborg, Rosendal i Stockholm, Värmdö, Ockelbo och Umeå. I några fall genomfördes dessa aktiviteter i samverkan med representanter för andra POM-projekt. Inventerarna har hållit ett tiotal POM-inriktade föredrag/föreläsningar, från Helsingborg i söder till Umeå i norr. Föreläsningar om POM på en av Länsstyrelsen i Västmanland arrangerad torpinventerarkurs och tre föreläsningar på KY-utbildningar ska särskilt framhållas. Rosorna under Veckans växt på POM:s hemsida beskrev inledningsvis kända och vanligt förekommande sorter. Mot slutet av året har även intressanta, okända rosor beskrivits. Allt oftare får POM:s rosinventerare frågor om var man kan köpa de insamlade POM-rosorna. 28 Kom och visa-aktiviteter genomfördes under blomningssäsongen och många av de inkomna rosorna följdes upp på sina växtplatser. Även många äldre tips kunde följas upp, men från praktiskt taget alla inventeringsområden finns många tips som ännu inte hunnit följas upp. 8

13 Häftet Att inventera rosor, en handledning av Rolf Engström gavs ut under året. Inventerarhandledningen är på 76 sidor och avsedd för fältbruk. Det beskriver de vanligaste rosorna som påträffas i äldre trädgårdar och ger en översiktlig beskrivning av dessa rosor och de viktigaste särskiljande karaktärerna på sort- och sortgruppsnivå. De behandlade rosorna är rikt illustrerade med färgbilder. I mitten av juli utbildades ytterligare 12 rosinventerare vid en kurs på Vassbo, Dalarna. Antalet utbildade rosinventerare uppgår därmed till 100. Tre återträffar med vidareutbildning av inventerarna genomfördes. I början av maj, i Linköping, utgjorde inventerarhandledningen grunden vid en systematisk genomgång av rossläktets sortgrupper och sorter. I juli genomfördes en återträff med fältinventeringar i Jämtland, i kombination med Kom och visa-dagar på Jamtli i Östersund. Vid höstens återträff i Linköping presenterade inventerarna resultatet från årets inventeringar i sina egna hemtrakter. Ett möte har hållits i referensgruppen, i samband med höståterträffen i Linköping. Frågor som berör fältarbetena, insamlingarna, provodlingen och databasen har stått i fokus. Flera arbets- och planeringsmöten har hållits, inom projektet och tillsammans med företrädare från andra POM-projekt. Ämnen som särskilt varit i fokus på dessa möten är databasen, dokumentation och bevarande. Drygt 400 rosor har planterats i en speciellt iordningsställd odlingsyta i köksträdgården på Fredriksdal för mellanlagring. Rosklonerna som skickas som rotskott måste snabbt ska tas om hand, etiketteras, jordslås och planteras. Under fem år skall nu rosklonerna odlas under samma förutsättningar, studeras och utvärderas. Ett urval görs därefter. För dessa rosor har överenskommelser mellan inventerare och ägare om leverans till Fredriksdal redan tecknats. Vid årsskiftet hade ca 360 rosor registrerats i inventeringsdatabasen, med varierande från några få till ca 70 karaktärer för var och en av rosorna. Mot slutet av året intensifierades arbetet med att ta fram en rapport med målsättningen att göra delar av databasen tillgänglig för allmänheten på POM:s hemsida. De kommer att läggas ut på hemsidan under våren Materialet värderades under blomningstiden i juni. Efter sammanvägning av data från både DNA-analyser och morfologiska studier av denna omfattande samling valdes 22 kloner av de fyllda kanelrosorna och 17 kloner av fyllda pimpinellrosor ut för vidare provodling på Fredriksdal. De utvalda klonerna kommer att omplanteras under våren Frukt- och bäruppropet Information om frukt- och bäruppropet, har förmedlats till allmänheten på olika sätt. Föreläsningar har hållits för föreningar runt om i Skåne bland annat Svalöv, Bjärred och Munka Ljungby. Broschyrer om uppropet har delats ut i samband med POM:s mässdeltagande. Vidare har projektledaren medverkat med information och frukt i anslutning till programmet för Grönare stad i Växjö, Hovdala slotts skördemarknad och Stenestads julmarknad. Artiklar med växtporträtt och efterlysningar gällande smultron och krusbär har publicerats i Pomologen. En berättelse om den under 2006 återfunna sorten Norrlandssmultron har publicerats i nämnda skrift och på POM:s hemsida. Hemsidans Veckans växt har också varit ett sätt att efterlysa sorter av specifika växtslag. Sammanlagt har ett hundratal nya tips med stor geografisk spridning inkommit. 9

14 Intressanta tips av äldre och nyare datum har följts upp och kontakt har upprätthållits med engagerade inventerare. Under vårvintern 2007 besöktes Västergötland och nordöstra Skåne med målsättning att bl.a. samla in ympris från träd som bedömts värdefulla, däribland Salaholmsäpple och Backapellabär. Ympris av efterlysta plommonsorter erhölls i samband med ett besök vid danska Pometet. Förökningsmaterial beställdes också från inventerare, däribland ris av lovande lokala halländska äpplesorter samt sticklingar av vindruva med uppländsk odlingstradition. Fruktträden ympas i plantskola, medan bärväxter inkl. vindruva förökas vid POM:s mellanlager på Söderåsen. Tips om jordgubbar och smultron har följts upp speciellt. Revplantor av äldre sorter mottagna per post under hösten 2006 sommaren 2007 finns nu planterade i mellanlagret. Bland det insamlade materialet märks ett vitt smultron med anor från Alnarp. Även under sommaren och hösten besöktes ett urval intressanta tipslokaler. Syftet var att jämföra inkomna beskrivningar med materialet på inventeringsplatserna samt att erhålla erfarenhet för den fortsatta verksamheten. Där så var lämpligt insamlades förökningsmaterial. Under juli och augusti besöktes tipslokaler i Skåne (Röstånga och Eslöv), Uppland (Solna), Dalarna (Rällsjö och Siljansnäs) samt Närke (Örebro). Vid dessa besök låg fokus på hallon, krusbär, vinbär och körsbär. Under september gjordes tillsammans med personal från länsstyrelsen i Västmanlands län en exkursion till Aggarön i Mälaren, där en sedan flera årtionden tillbaka övergiven, fruktodling med många äldre sorter av äpple och päron kunde studeras. I september företogs även ett besök i Uppsalatrakten, där förekomster av krikon och krusbär genomgicks och diskuterades tillsammans med inventerare. Som ett resultat av besöket har ett antal intressanta fynd av krikon skickats till mellanlagret, där de nu provodlas. I slutet av hösten anlitades pomolog Rolf Eskilsson för en genomgång av fruktprov, vilka inkommit till POM genom olika insamlingar. Bland intressanta fynd noterades en lokalsort av äpple från Östergötland och ett ev. fynd av Aggarö vintercitronäpple. Projektledaren har under året deltagit i POM:s projektledarmöten, POM:s workshoper (Östersjöns trädgårdar, respektive om framtida bevarande), en nordisk workshop (kryobevarande) samt en internationell vetenskaplig konferens (frukt och bär). Projektledaren har även medverkat med föreläsning och exkursion inom ramen för SADC-kursen samt representerat CBM vid en workshop arrangerad av Alnarps trädgårdslaboratorium Sparrisuppropet Ett nytt upprop har startat under året. Det avser alla de vegetativt förökade grönsakerna samt krydd- och medicinalväxter men har för enkelhetens skull fått namnet Sparrisuppropet. Uppropet har definierat inriktningen och preciserat vilka arter som ska ingå. Dessutom har kriterier för insamling fastställts. En informationsfolder, vykort och plansch för uppropet har tagits fram, och ett arbetsregister har utvecklats. En referensgrupp har bildats och projektet har hållit ett referensgruppsmöte. Året har främst ägnats åt kunskapsuppbyggnad, litteraturstudier samt en sammanställning av redan genomförda arbeten. Projektledaren besökt två sparrismuseum samt odlingar. Inventeringen har påbörjats Övrigt Gröna näringens riksorganisation (GRO) samlar in frökällor av bland annat Salix, lönn, buxbom, murgröna. Plantskolor, trädgårdsskolor och kommuner engageras och provodlingar utförs. 10

15 Jamtli friluftsmuseum i Östersund har mottagit växter som gåva, perenner från 40-talet och äldre. En del av detta material är också insamlat genom POM:s perennupprop. Jamtli har även fått in en del andra växter med historia, vilka man använder i sin verksamhet. Vallby friluftsmuseum i Västerås fortsätter med insamling av äldre växtmaterial från Västmanland. För det insamlandet materialet till museet gäller att: Växterna ska levandegöra museets skilda miljöer, att de har en aktningsvärd ålder eller ålder som stämmer med museets skilda miljöer, att de samlats in i Västmanland eller har ursprung i Västmanland, att de har en intressant historia att berätta eller de har samlats från platser där museets byggnader tidigare har legat. Idag är växtmaterialet samlat i Vallby friluftsmuseums levande samlingar av växter. Vallby har också fyra samlingar, där växterna kommer ifrån platsen/tomten där museets hus ursprungligen har legat. I Bergianska trädgården i Stockholm påbörjades ett arbete med genomgång av vilka lignoser (träd och buskar) i trädgården som är skyddsvärda. Rosor i Bergianska och Göteborgs Botaniska trädgård undersöks i Rosuppropet Bevarande ex situ Många av kulturreservaten har en stark koppling till POM. Syftet med kulturreservaten är att bevara sammanhängande helhetsmiljöer från en viss tidsperiod. Flera av dessa avser agrara miljöer och POM-material kan här bevaras i sin rätta miljö. Förutsättningen för att eventuella kulturreservat kan användas som klonarkiv kommer att undersökas eftersom det antikvariska värdet i olika växter också skulle kunna vara kulturreservatens ansvar. Skogsstyrelsen i Västra Mälardalens distrikt och Västmanlands läns museum har i ett samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västmanlands län genomfört torpinventering Riddarhyttan och Lillehärad. Från detta har ympris för förökning av fruktträd tagits till Vallby. Ympningen till nya träd är dels ett räddningsprojekt av de enskilda träden men också det enda sättet att med tiden få träden sortbestämda. Under första halvan av året flyttades Nordiska genbankens baskollektion till Åslev i Danmark. Anledningen har främst varit säkerhetsskäl. Nordiska genbanken har beslutat att man numera även tar hand om frösamlingar med dött frö. Genom DNA-analyser kan detta material ge mycket information även om man inte får fröna att gro Nationella genbanken för frukt, bär och nötter Den nationella genbanken för frukt, bär och nötter har bestått av en nationell samling på SLU, Balsgård och 14 regionala klonarkiv ute i landet. Den vetenskapliga ledaren för genbanken har kallats genbankskurator enligt modell från Nordiska genbanken. Från 2007 ingår genbankskuratorfunktionen i projektledartjänsten för inventeringen av frukt och bär. Detta för att få samma struktur på alla inventeringens delprojekt. Klonarkiven har fått sina medel via Nordiska genbanken. 11

16 Tanken har varit att alla av Nordiska genbankens svenska arbetsgrupp utsedda mandatsorter ska finnas i den nationella samlingen samt fördelade på klonarkiven efter den region sorterna hör hemma. Klonarkiven får bidrag efter vilka mandatsorter de har blivit utsedda att ansvara för. Klonarkiven har inte utnyttjat hela sin budget vilket beror på att det fortfarande saknas några mandatsorter. Utnyttjandegraden ökar dock för varje år och ett tiotal träd har planterats under Tolv mandatsorter som hittills saknats vid de lokala klonarkiven har lämnats till uppförökning för senare komplettering. Bland dessa finns två körsbärssorter, vilka återfunnits i det pågående Fruk- och bäruppropet. Vidare ingår tre plommonsorter som fanns i Pometet i Tåstrup i Danmark. I fruktträdgården i Fredriksdal förberedde man under året för nyplanteringen av mandatsorter med början under hösten De befintliga äldre körsbärsträden togs ner för att kunna ersättas av äppelträd. Alla mandatsorterna av äpple ska stå samlade i en rad längs den centrala axeln i fruktträdgården. Plats har också skapats för att kunna hysa fler mandatsorter av plommon. I området närmast ekonomibyggnaderna har ytor frigjorts från annan verksamhet för att ge plats för en körsbärsdunge med mandatsorter. Genbankskuratorn/projektledaren upprätthåller kontakten med klonarkiven och två av dem besöktes under Befintliga avtal mellan Nordiska genbanken och klonarkiven rörande bevarande i POM:s regi har uppdaterats. Vidare har projektledaren stått för arrangemang och värdskap i samband med möte för klonarkivsvärdar i Nora oktober Dessa möten är mycket uppskattade och är ett stående önskemål från klonarkivsvärdarna. Under året har skriften Här bevaras våra svenska fruktsorters färdigställts som presenterar de olika klonarkiven. Arbetet skedde i samarbete med klonarkivsvärdarna. Skriften trycktes i en upplaga om 2500 exemplar. En elektronisk version lades ut på POM:s hemsida i mars och har sedan uppmärksammats i lokal- och riksradion samt notiser och recensioner i olika tidningar, däribland Koloniträdgården och Pomologen. Flera intresserade privatpersoner har hört av sig och beställt skriften. Fortsatt program för sundhetskontroll av genbanksmaterial jämte bevarande av virusfria accessioner har diskuterats. Frågan behandlades även vid POM:s workshop om bevarande oktober Utifrån detta har en överenskommelse utarbetats mellan CBM och Elitplantstationen i vilket bevarande av virusfritt genbanksmaterial regleras. Inom ramen för kontraktet har hittills 23 virusrensade bärsorter överförts till Elitplantstationen. Virustestning/rensning påbörjades för ytterligare 40 bärsorter under 2007 och för 20 sorter av frukt, huvudsakligen svenska lokalsorter. Därutöver omfattar kontraktet ett begränsat befintligt sortiment av mandatssorter vid Elitplantstationen. Bärmaterialet som lämnades till virustestning/rensning under 2007 hämtades krukodlade hallon, krusbär och vinbär från nationella samlingen på Balsgård. Ett motsvarande jordgubbssortiment i fält har sortäkthetskontrollerats mot beskrivningar och nyförökats med revplantor Framtida bevarande av vegetativt förökat material När SLU i Alnarp beslutade att den Nationella samlingen för frukt, bär och nötter inte skulle finnas kvar på Balsgård var det läge att se över och infoga även frukt och bär i den verksamhet som alla vegetativt förökade växtslag som ingår i inventeringen arbetar efter. Därför avser medlen till SLU/Balsgård under 2007 en övergångsperiod medan materialet som ingick i den nationella samlingen flyttades över till ett mellanlager. Överföringen har inte inneburit några extra kostnader för programmet eftersom materialet ännu inte samlats på gemensam plats utan fanns utspritt i Balsgårds övriga samlingar. Inga medel till en nationell samling i Balsgård kommer att ges under Klonarkiven kommer däremot att vara kvar. 12

17 Arbetet med bevarandestrategin för en framtida genbank för vegetativt förökat material ledde under året fram till en tvådagars workshop där POM:s programråd och projektledarna för inventeringen m. fl. deltog. Syftet för mötet var att slå fast ett antal grundläggande principer för hur en framtida Nationell genbanken för vegetativt förökat växtmaterial ska organiseras. Även om frukt och bär kommit längre när det gäller att utse bevarandevärt material så är det en fördel att behandla frukt och bär på samma sätt som de andra växtslagen för att få ett enhetligt bevarandesystem Mellanlagring Intressant vegetativt förökat material som har kommit fram i inventeringen samlas för närvarande in i så kallade mellanlager. Syftet med dessa är att dokumentera det insamlade växtmaterialets egenskaper och bedöma vilka kloner som ska sparas i den Nationella genbanken som ska byggas upp. Alla växtslag kommer att ha dessa mellanlager även om det främst är perenner som kommit igång under Karaktärisering och evaluering Nordiska genbanken arbetar med uppförökning av frö från fröuppropet för att vidare kunna karaktärisera och evaluera. Dokumentation om James MacKeys samling av närisogena linjer fortsatte på Nordiska genbanken. Detsamma gäller för det insamlade materialet av vildkorn som snart är färdigt. Nordiska genbanken har utökat dokumentationen kring de vegetativt förökade växtslagen. För frukten har uppgifter om odlingshistoria hämtats från Pomologica Suecica. Många växtslag har också kompletterats med digitalbilder. Ytterligare förbättringar när det gäller dessa växtslag ska göras. Passportdata (grundläggande dokumentation gällande sorten) och ytterligare evalueringsdata ska med samt mer information om klonarkiven. Ett projekt om produktion och utnyttjande av blåbär och andra vilda bär påbörjades under slutet av Nordiska genbankens uppgift i detta är fokuserat på analyser av den genetiska mångfalden i materialet. Evalueringen av humlekloner insamlade på Nordiska museet med medel från Nordiska genbanken, Nordiska museet och Formas har fortsatt. För evaluering och karaktärisering se även projekt under 2.3 Forskning och utveckling Bevarandedokument för friluftsmuseer Ett dokument Policy för levande samlingar för friluftsmuseerna har under året utarbetats av friluftsmuseerna i Sverige. Dokumentet är till för att åstadkomma en gemensam policy för levande samlingar av växter, djur och kulturmiljöer. Målsättningen för arbetet med levande samlingar på friluftsmuseerna kan sammanfattas i följande fyra punkter: 1. Friluftsmuseerna bör arbeta med att bibehålla och förnya sina levande samlingar av växter och djur. Friluftsmuseerna behöver också arbeta fram tydliga strategier för att kunna prioritera i och mellan samlingarna. 2. Friluftsmuseerna bör noggrant dokumentera allt material som bevaras inom levande samlingar och dokumentationen bör helst vara digital. Friluftsmuseernas uppgift är också att göra informationen tillgänglig och att visa upp de levande samlingarna för att levandegöra kulturarvet och sprida etnobiologisk kunskap 13

18 3. Friluftsmuseerna bör ha en vidare målsättning att skapa ett nationellt bevarande genom sina samlingar. Företrädesvis bör detta ske inom befintliga nätverk eller bidra till att skapa nya fungerande nätverk där fungerande sådana inte finns. 4. Friluftsmuseernas samarbetsorganisation (FRI) bör ta fram gemensamma riktlinjer för hur och var de levande samlingarna skall hållas på friluftsmuseerna i det nationella perspektivet Bevarande av E-plantor Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation arbetar med att producera E-plantor och bevarar därför också material. En E-planta är en märkning av växtmaterial som ska garantera sunda och sortäkta plantor anpassade till svenskt klimat. För hela Elitplantstationens sortiment bevaras tre ursprungsplantor per sort. All vegetativ förökning utgår från dessa plantor. Ursprungsplantorna kallas kärnplantor och är testade för de skadegörare som är upptagna i Jordbruksverkets föreskrift om trädgårdsväxters sundhet, SJVFS 2004:79. De flesta kärnplantorna bevaras i krukor/lådor i ett isolerat växthus och en del kärnträd bevaras på friland. En del av fruktträdssortimentet förvaras som elitträd. Det är inte alla arter av trädgårdsväxter som är specificerade i Jordbruksverkets föreskrift och när Elitplantstationen tar upp nya arter till förökning så genomgår dessa först en generell sjukdomstestning för att inte infektera det övriga växtmaterialet. Elitplantstationen bevarar kärnplantor åt olika uppdragsgivare. Totalt 290 sorter bevaras fördelade på 44 släkten. E-gruppen är en organisation som består av utvalda odlare i Sverige. E-gruppen arbetar med E-plantor och har ett nära samarbete med Elitplantstationen. E-gruppen förser sina medlemmar med allt utgångsmaterial till de fröförökade E-plantorna. De frökällor som används till E-plantsproduktionen har valts ut av projektet Svenska Frökällor vid SLU/Ultuna och ursprungligen plockades allt frö i anvisade naturbestånd och planteringsenheter. För att öka skörden av frö, underlätta plockning samt för att bevara frökällorna, så driver idag E- gruppen 3 fröplantager på sammanlagt ca 7 hektar. Plantagerna är placerade på Alnarp, på Torslunda Försöksstation på Öland samt i Bålsta utanför Stockholm. Plantagerna ger även möjlighet till kontinuerlig utveckling och förbättring av frökällorna genom att selektioner kan utföras. Under de senaste 10 åren har man genom E-gruppens försorg testat ett 20-tal olika arter/frökällor för virus. Det är dock inte praktiskt möjligt att testa de frökällor där man plockar ute i naturen. I E-plantsystemet finns idag även ca 50 olika fröförökade arter. 40 av dessa finns numera placerade i fröplantager. Det plockas dock fortfarande en del i naturbestånd och planteringar där plantagerna inte producerar tillräckligt med frö än. Vid uppbyggnad av fröplantagerna har hänsyn tagits till riskerna för korspollinering. Bålsta är den mest isolerade plantagen och där har de arter placerats som är känsliga för detta, t ex bukettapel. Vissa arter förekommer på 2 eller 3 plantager, vilket är en fördel ur riskspridningssynpunkt när det gäller t ex frost under blomning Övrigt Flera av åkerogräsen är släktingar till kulturväxterna och ingår därmed i programmet. Naturvårdsverket publicerade under 2007 Åtgärdsprogram för bevarande av hotade åkerogräs som ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om hotade åkerogräs. 14

19 2.2 Nyttjande Nyttjande är dels att våra genetiska resurser i form av arter och sorter faktiskt utnyttjas i odling och dels att använda dem i växtförädlingen. Aktörer är växtförädlingsföretagen, Nordiska genbanken, SLU, Botaniska trädgårdarna, museerna, FOR, SPS, GRO med flera. Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all aktiviteter som pågår. GRO är en aktör som direkt kan nyttja det material som samlas in genom POM. Man har tillsammans med SLU i Balsgård utvecklingsprojekt där man arbetar med nya sorter av bland annat blåtry, schersmin och aronia. GRO medfinansierar även Magnus Johnsons klematissamling på Balsgård där man bland annat valt ut en ampelsort. Sorter som kommit in med Fröuppropet är intressant att använda i olika sammanhang. Planer finns på att göra ett lokalt arkiv för Dalaväxter med historia. Man har börjat att ta in växter från Rällsjöbo i Bjursås. Det finns även intresse av göra ett lokalt arkiv för Gotlandsväxter med historia i De Badande Vännernas Trädgård i Visby. Smaktest har också utförts av bönor tillsammans med kockar från COOP:s provkök. Resultatet innebar att bönan Signe började odlas i större skala för att serveras lokalt på Gotland. Friluftsmuseerna står för både direkt nyttjande av växtmaterial och spridande av information till allmänheten. Utställningar som till exempel fruktutställningarna får stort intresse från allmänheten. Skörde- och nyponvandringar ger verksamheten ett nyttjandeperspektiv. Samlingar är bra dragplåster för museerna men kräver kompetensen och samlingar med en koppling till det lokala kan behöva byggas upp. Vissa museer jobbar aktivt med sin kulturhistoriska miljö genom att samla in material och bygga miljöer. Vid Lillarydsgården på Fredriksdal har växtmaterialet i humlegården bytts ut under året. Fredriksdal har fått växtmaterial från den nationella genbanken för humle på Julita, en insamlad klon från Hofgården i Osbytrakten. Humle har odlats på denna gård sedan minst början av 1700-talet. En klon av den fyllda kanelrosen Rosa majalis `Foecundissima har också planterats vid Lillarydsgården. Till Gamla Linköping har dahliaknölar som ursprungligen kommer från Ydre i södra Östergötland återbördats. I museets trädgårdar har arbetet fortsatt med att ersätta modernt rosmaterial med mer tidstypiska rossorter. I köksträdgården på Julita odlades åtta stycken äldre lantsorter. Andra sorter med lång odlingstradition, som Kristinas böna, Rättviksärtan och mor Alidas tobak, odlades också. Äpple och päronsorter förökas för eget bevarande och för försäljning. Vallby i Västerås har under året odlat svarthavre `Klock och 6-radigt korn. Museet har också med hjälp av länsstyrelsens alléstöd anlagt en plantskola och stuckigt de första sticklingarns av de unika Hesselbyholmslindarna, en klon som bara finns på Fiholms slott i Eskilstuna och på Vallby. På Vallby strävar man efter att i framtiden ska det mesta växtmaterialet på museet vara av äldre material insamlat från Västmanland. Växterna ska ha en historia att berätta, ha en lång kulturtid och/eller berätta något om dem som haft växten. Museet letar efter äldre växtmaterial med ålder och historia och tänker byta ut växterna efter hand till mer kulturhistoriska intressanta. Växtmaterial som hittas i POM:s landsomfattande inventering kommer att användas om det växtmaterialet tillför Vallbys skilda miljöer något. Bergianska trädgården i Stocksholm odlade under året tre sorters ärtor från Fröuppropet med information och berättelser. Kulturreservatet Norrbys odlade gotlandsbönor från Fröuppropet. 15

20 2.2.1 smta En viktig del av det Internationella fördraget för växtgenetiska resurser är att ge forskare och förädlare ett förenklat tillträde till växtgenetiska resurser samtidigt som ursprungslandet ska kunna få del av den nytta som kan bli resultatet av användningen. Systemet omfattar växtgenetiska resurser som är av betydelse för jordbruket och livsmedelssäkerheten. Dessa grödor är listade i bilaga 1 till fördraget. Förenklat tillträde gäller endast om materialet ska användas eller bevaras för forsknings-, förädlings- och utbildningsändamål inom livsmedels- och jordbrukssektorn samt om materialet står under statlig förvaltning och kontroll och är offentligt tillgängligt. För att underlätta överföringen av material ska ett standardavtal användas (Standard Material Transfer Agreement, smta). Detta avtal har tagits fram av FAO och blev färdigt under Avtalet är ett civilrättsligt avtal som reglerar givarens och mottagarens rättigheter och skyldigheter. Jordbruksverket har under året på uppdrag av regeringen analyserat rättsliga och praktiska konsekvenser av detta avtal. Jordbruksverket kom bland annat fram till att kommuner och landsting inte omfattas av statlig förvaltning och kontroll, att en ny förordning kan behövas för statliga myndigheter, att satsa medel på inhemsk kontrolladministration för att kontrollera att smta följs är inte resursmässigt och administrativt försvarbart, avtalet inte behövs för överlåtelse som inte gäller forskning, förädling och utbildning samt att informationsmaterial om smta och fördraget riktat till statliga myndigheter och institutioner bör tas fram. Den nordiska grundhållningen är att material inom nordisk regi ska vara fritt tillgängligt. Förenklat tillträde blir därför snarare förknippat med mer administration och ibland mer strikta regler för tillträde än vad som funnits i Sverige tidigare. Nordiska genbanken började använda smta i oktober. En elektronisk version har också tagits fram. Ett projekt påbörjades för att ta fram förslag hur man gör med överlåtelseavtal när syftet inte är forskning och förädling inom bilaga 1 till fördraget samt för hantering av grödor utanför bilaga Forskning och utveckling Forskningen drivs främst av SLU, ofta tillsammans med andra aktörer. Men även på andra universitet och institutioner pågår forskning. Förutom den forskning som genomförs på universiteten så har även ett antal projekt med anknytning till den pågående inventeringen inom POM genomförts. Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all forskning som pågår. LTJ-fakulteten på SLU i Alnarp har arbetat på ett förslag för framtida växtförädling och har en vision om att starta ett Campus Alnarp som en av de ledande miljöerna för växtförädlingsforskning och växtförädling med anknutna aktiviteter i norra Europa i samarbete med INRA Versailles, Scottish Crop Institute, Wageningen, Gatersleben och andra centra för utvecklingen inom området. Till följd av att Svalöf Weibull AB har avvecklat delar av företagets sortframställning och huvuddelen av utvecklingsverksamheten så har frågor om framtida utveckling av växtförädling och växtbioteknik i Sverige aktualiserats. Behov finns av en aktör som i den situation som har uppkommit kan samla initiativ och önskemål om aktiviteter inom såväl mer grundläggande forskning som tillämpningar inklusive sortframställning och LTJ-fakulteten har möjligheterna till detta. Förslaget innebär både grundläggande utbildningar, preebreeding, växtförädling och forskning kring genetiska 16

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Bevarande i fokus. verksamhetsberättelse för POM 2006. Rapport 2007:20. Foto: Mats Pettersson

Bevarande i fokus. verksamhetsberättelse för POM 2006. Rapport 2007:20. Foto: Mats Pettersson Bevarande i fokus verksamhetsberättelse för POM 2006 Rapport 2007:20 Foto: Mats Pettersson Bevarande i fokus - verksamhetsberättelse för POM 2006 Miljöenheten 2007-10-16 Referens Lena Niemi Innehåll

Läs mer

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation Från utvecklingsprojekt till produktion och marknadsföring några goda exempel Elisabet Nilsson Gunnel Holm Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation EPS Äger varumärket E-planta Beslutar om E-märkning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 97 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

FRI BLADET 2014. Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen Skansen, 27807, 115 93 Stockholm, Tel.

FRI BLADET 2014. Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen Skansen, 27807, 115 93 Stockholm, Tel. 2014-12-12 1 FRI BLADET 2014 Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer Bästa FRI-vänner! Lagom till jul får ni nu en rapport från FRI-mötet i Bunge den 3-5 september 2014. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen

Läs mer

Sammanställning av remissvar

Sammanställning av remissvar 2010-07-19 Sammanställning av remissvar Förslag om ett Centrum för utmarksbruk Ljusdalsbygdens museum har under vintern 2009-2010 genomfört en förstudie om möjligheten att skapa ett nationellt centrum

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Samla in mångfalden. Verksamhetsredovisning för POM 2009. Rapport 2010:11

Samla in mångfalden. Verksamhetsredovisning för POM 2009. Rapport 2010:11 Samla in mångfalden Verksamhetsredovisning för POM 2009 POM fungerar och åtgärderna leder mot målen Fokus på livsmedelsgrödorna behöver stärkas Övergången till nyttjandefasen kräver utvärdering av materialet,

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 5 Trädgårdsodling 101 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kartering och nyttjande av genetisk mångfald hos svenska kulturrosor Dnr: 25-10198/06, 25-10893/07, 25-12011/08, 25-10996/09, 25-12789/11

Kartering och nyttjande av genetisk mångfald hos svenska kulturrosor Dnr: 25-10198/06, 25-10893/07, 25-12011/08, 25-10996/09, 25-12789/11 Sakredovisning 2012, Carlson-Nilsson, Sid. 1 SAKREDOVISNING 2012 Kartering och nyttjande av genetisk mångfald hos svenska kulturrosor Dnr: 25-10198/06, 25-10893/07, 25-12011/08, 25-10996/09, 25-12789/11

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vallande volontärer & framtida forskning

Vallande volontärer & framtida forskning Dokumentation från den 16 oktober 2013 Vallande volontärer & framtida forskning Den 16 oktober 2013 genomfördes ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Det övergripande syftet var att minska och förebygga

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010 MinBaS II Område 4 Applikationsutveckling - stenindustrin Delområde 4.2 Projekt 4.2 Slutrapport TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad Juni 2007 Dec 2010 Kurt Johansson,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07.

Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07. Vår och sommar 2016 Välkomna till ett nytt trädgårdsår! I vår kommer vi att inleda med vackra bilder och lärorika föredrag om kända och okända växter. Senare får vi lära oss mer om hur vi ska ta hand om

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

F7. Föregående mötesprotokoll godkänt och lägges till handlingarna.

F7. Föregående mötesprotokoll godkänt och lägges till handlingarna. Läkarsektionen 2009/01/29 Protokoll Årsmöte Tid. 17.00 Plats. Styrelserummet, övervåningen MF Närvarande. Paulina Arntyr, Sofi Asmundsen, Josefine Edner, Matti Eladhari, Mikael Finder, Anna Höög, Karin

Läs mer

progra m m e t fö r odl ad

progra m m e t fö r odl ad 1 progra m m e t fö r odl ad mång fald 2 3 Vad är POM? Programmet för odlad mångfald, POM, är Sveriges nationella insats för att långsiktigt bevara och nyttja våra kulturväxter och deras vilda släktingar.

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN 2013-2014 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Innovation landsbygd Journalnummer: 2010-3610

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden Kort genomgång av Åkerström, Malte Lennart Historiken Harry (f. 1939), NTAB Intressenter AB Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget Styrelseordföran de Framtiden Paulsson, Mats Helge (f. 1944), ledamot

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2013

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2013 Protokoll från det 3:e sammanträdet med :s styrelse 2013 Tid och plats: 11 mars kl 09.30 16.00, s kansli, Uppsala stifts hus, Dragabrunnsgatan 71 i Uppsala, våning 3. Närvarande: Stig Hansson, Folkrörelserådet

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Slutredovisning av Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Partnerskapsprojekt 224 Projektledare: Lena Haby, Område Jordbruk Demoodlingen var planerad att starta hösten 2007 och skulle förläggas utmed vägen

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Till Kungl Vetenskapsakademien Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Såvitt vi kunnat finna är årets årsberättelse den första från Nationalkommittén för psykologi sedan bildandet 1985.

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Skåningarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp i skånska trädgårdar - men medelhavsträdgården på väg upp!

PRESSMEDDELANDE. Skåningarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp i skånska trädgårdar - men medelhavsträdgården på väg upp! FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: Camilla von Otter, chefredaktör Vi i Villa Mobil: 070 400 51 45 Mail: camilla.vonotter@viivilla.se www.viivilla.se PRESSMEDDELANDE Lidingö den 28 februari 2013 Skåningarnas

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi.

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi. Verksamhetsplan 2006-2009 Innehåll: Vision Riktlinjer Mål Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper Ekonomi Övrigt Vision med Mera Skog i Västerbotten Medlemsföretagen/organisationerna

Läs mer

Välkommen till Julita gård!

Välkommen till Julita gård! Julita gård 2014 23 Grind till lantbruksområdet M WC 22 21 20 26 Buss 27 WC P 24 Buss Lantbruksområdet Välkommen till Julita gård! 25 1. Entré & utgång Museibutik 2. Wärdshus 3. Bäckstugan 4. Pettsongården

Läs mer