ÅTC Rapport: Innovationslandskapet Åland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTC Rapport: Innovationslandskapet Åland"

Transkript

1 ÅLANDS LANDSKAPSREGERING, ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM ÅTC Rapport: Innovationslandskapet Åland 30/

2 Förord Ålands Teknologicentrum (ÅTC) är en utvecklingsenhet för innovation och tillväxt vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning. ÅTC har kartlagt åsikter man har på Åland på tre delområden: 1. Innovationsklimatet och kulturen på Åland hur upplevs företagandet och nyskapandet av produkter och tjänster, utveckling av processer, kunnande och behov. 2. Åsikter om landskapsregeringens nuvarande insats inom stödandet av innovation och företagsutveckling samt behov av insatser. 3. Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi Vi vill framföra ett varmt tack till alla som gett sin tid och delat sina åsikter och synpunkter om frågeställningarna genom att delta i webbenkäten och intervjuer. Den här rapporten presenterar det svarsmaterial man erhöll. Vi hoppas läsaren finner det landskap som målas upp intressant och tankeväckande. Läsaren kommer troligen inte att hitta en samling sanningar, men nog en samling indikatorer som kan vara intressanta att betrakta från flera synvinklar. Kvarteret itiden Ralf Häggblom Affärsutvecklare Ålands Teknologicentrum ralf.haggblom[at]atc.ax Roger Förström Doktorand/forskare Hanken Svenska handelshögskolan roger.forstrom[at]hanken.fi

3 Innehållsförteckning Förord... 0 Sammanfattning Inledning Bakgrund Studiens syfte Undersökningens utförande Kommunikation av studieresultat Det åländska innovationsklimatet Vad är innovation? Innovativa länder, regioner, företag Innovationsaktörerna i det åländska samhället, och deras roller Faktorer som påverkar innovation Förutsättningar för innovation i samhället och företaget Hinder för innovation Behovet av innovation Sammandrag och iakttagelser Behovet av stöd för innovation och företagsutveckling, samt landskapsregeringens insatser Företagsstöd Betydelsen och behovet av olika former av företagsstöd Faktorer som påverkar utformandet av företagsstöd Företagsstöden i praktiken Aktörer inom företagsstödandet Processer för företagstödandet Sammandrag och iakttagelser Aktiviteter och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi Betydelsen av miljöteknologi på Åland Förutsättningar att använda och utveckla miljöteknologilösningar Aktörerna inom miljöteknologi och deras roller Processer och stöd inom utvecklandet av miljöteknologiområdet Sammandrag och iakttagelser Slutsatser och rekommendationer Klimatet och kulturen för innovation på Åland Behovet av företagsstöd samt landskapsregeringens insatser Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi Kritik av undersökningens utförande Rekommendationer Bilagor... 72

4 Lista över figurer Figur 1. Utvecklingsplatform... 5 Figur 2 ÅTC arbetsområden/organisationsfält... 5 Figur 3 EU Mål och fonder ( 6 Figur 4 Exempel på en enkätfråga... 8 Figur 5 Data rapportering för åsiktsyttrande... 9 Figur 6 Tabell exempel på data rapportering och behandling... 9 Figur 7 Data bearbetningsexempel Figur 8: Meningen med begreppet innovation Figur 9: Meningen med begreppet innovation (detaljerad svarsbild) Figur 10: Länder och företag i världen som upplevs som speciellt innovativa Figur 11: Aktörer i viktighetsordning för stödandet av företagandet Figur 12: Företagande och innovationskunnandet på Åland Figur 13: Viktiga informationskällor för innovation Figur 14: Uppfattningar om innovationssättet på Åland Figur 15 Ålands rykte och företagens förmåga att utveckla nya idéer Figur 16: De mest drivande åländska aktörerna inom innovation följande tio år Figur 17: Landskapsregeringens roll i innovation Figur 18: Ekonomiska krisens påverkan på det åländska innovationslandskapet Figur 19: Åländska faktorers påverkan på innovation Figur 20: Vad anser du skulle gör Åland mera innovativt? Figur 21: Innovation är en fråga om lyckat partnerskap och samverkan mellan spelare i privata och offentliga Figur 22: Faktorer som påverkar innovationsmiljön på Åland Figur 23: Behov av resurser för innovation Figur 24: Förutsättningar för innovation på Åland Figur 25: Faktorer som påverkar innovation inom företaget Figur 26: De största hindren för innovation på Åland Figur 27: Samverkan mellan företag, forskning och utbildning för innovation Figur 28: Aptit och skolning för innovation bland yngre ålänningar Figur 29: Skydd för patent och copyright Figur 30: Betydelsen av innovation inom hälsovården Figur 31: Betydelsen av innovation inom energisektorn Figur 32: Påverkan av innovation på livskavalitet Figur 33: Innovationsaktiviteter inom respondenternas företag/organisationer Figur 34 Allmänhetens värdering av innovation Figur 35: Innovationens förändring framöver Figur 36 Landskapsregeringens stöd för företagandet anses nödvändigt Figur 37 Resurs- och kompetens-stöd från landskapsregeringen Figur 38 Viktigheten av finansiella stöd för tidiga faser av företagandet Figur 39 Svarsgruppernas rangordning av finansiella stöd Figur 40 Rangordning och viktighet av icke-finansiella stöd Figur 41 Rangordning av olika icke-finansiella stödformer per svarsgrupp Figur 42 Faktorer att beakta i utformandet av företagsstöd Figur 43 Olika faktorer att beakta vid utformandet av stöd Figur 44 Utmaningar för stödandet av företagandet Figur 45 Åsikter om landskapsregeringens utbud av stöd och tjänster Figur 46 Svarsgruppernas åsikter om landskapsregeringens utbud av stöd och tjänster Figur 47 Erfarenhet av olika stöd bland svararna Figur 48 Stödtagares erfarenheter av stöd och stödprocessen Figur 49 Tillgängligheten av information gällande stöd Figur 50 Aktörer för stödandet av företagandet på Åland Figur 51 Viktiga organisationer inom stödandet av företagandet Figur 52 Organisationer med kunnande för företagandet och innovation Figur 53 Organisationer som informationskällor för företagandet och innovation Figur 54 Åsikter om roll och ansvarsfördelningens tydlighet Figur 55 Åsikter om ramverket för stödandet av innovation Figur 56 Intresset för externt stöd för Åländska företag... 51

5 Figur 57 Åsikter om resurser och kompetenser för innovation Figur 58 Möjligheter att utveckla företagandet Figur 59 Åsikter om miljö och miljöteknologi Figur 60 Viktigheten av satsning på miljöteknologi på Åland Figur 61 Skälen till varför företag utvecklar och använder miljöteknologilösningar Figur 62 Skäl till företagenas miljöteknologisatsningar, per respondentgrupp Figur 63 Viktiga områden för miljöteknologianpassning och utveckling på Åland Figur 64 Miljöteknologilösningar med möjligheter på Åland Figur 65 Åsikter om kunskapsnivån inom olika miljöteknologiområden Figur 66 Innovationsområden för miljöteknologi i respondenternas företag Figur 67 Åsikter om innovation relaterat till energisektorn Figur 68 Aktörer inom miljöteknologiområdet på Åland Figur 69 Ansvaret för att pådriva utvecklingen av miljöteknologisektorn Figur 70 Faktorer som påverkar ibruktagandet eller utvecklandet av miljöteknologi Tabeller Tabell 1 Erfarenheter av stöd bland svararna i gruppen näringsliv Tabell 2 Åsikter om innovationsstödets organisation och koordinering Tabell 3 Åsikter om information om stöd som landskapsregeringen erbjuder... 50

6 Rapport:Innovationslandskapet Åland 1 Sammanfattning Rapporten Innovationslandskapet Åland delger resultatet från en studie i klimatet och kulturen för innovation på Åland. Studien utfördes som en enkät och en serie intervjuer våren Målgruppen för undersökningen var beslutsfattare och tjänstemän inom det åländska näringslivet och den offentliga sektorn. Resultatet från studien kan med tillförsikt antas ge en bild av de rådande åsikterna bland dessa, men är således varken statistiskt eller analytiskt generaliserbart till ett vidare åländskt perspektiv. Rapporten beskriver deltagarnas åsikter inom tre delområden: innovation, företagsstödandet, och utveckling inom området miljöteknologi. Innovation Resultaten visar att innovation är huvudingrediensen i att skapa en mera konkurrenskraftig åländsk ekonomi och förmodligen det bästa sättet att skapa nya jobb på Åland. Innovation ses kunna bidra till att skapa tillväxt och hållbar utveckling samt utveckla den åländska arbetsmarknaden. Innovation ansågs vara ett nytt sätt att tänka, en företagsekonomisk utvecklingsprocess eller den säljbara relativt nya produkten av en sådan (produkten i meningen kommersiell påtaglig produkt, tjänst, process, o.s.v.). Åländska företag ansåg man vara bra på att snappa upp, men något sämre på att utveckla nya idéer. Man anser att innovation handlar om partnerskap och på sikt om vad som ger värde till samhället som helhet. Dock skall innovation anpassas till specifika och lokala marknadsbehov. Innovation är inte enbart för storföretag. Man anser små och mellanstora företag och enskilda personer vara lika innovativa som storföretag. Man uttrycker att innovation drivs mera av människors kreativitet än forskning på hög nivå. Det är de enskilda företagen och företagarna som har haft den mest positiva påverkan på hur innovation skett på Åland. Små till mellanstora företagen tror man kommer att vara de mest drivande på innovation inkommande tio år. Vidare vill man se mera samarbete och lokala nätverk, och en utökad samverkan och interaktion mellan företag, högskolan, och landskapsregeringen. Man vill se satsningar inom den högre utbildningen. Man vill utveckla det lokala utbudet samt satsa mera på de unga. Som exempel listar man ökade satsningar på innovativitet och kreativitet samt kreativa föreläsare/coachar i skolan. Man vill ha samarbeta med universitet och forskningslaboratorier. Man vill bli bättre på att locka externt kunnande, kontakter, erfarenhet och företag. I resultaten identifieras även att Åland kan vara relativt slutet, protektionistiskt och fördomsfullt gemtemot etablering av icke-åländska aktörer. Man listar mindre positiva egenskaper och beteenden som girighet, trångsynthet, dolda agendor och brister i samarbetet som man anser utgör hinder för innovation. Resultatet visar på att man vill se en förändring i dessa beteenden och interna stridigheter. Resultatet visar på att man vill att landskapsregeringen skall bidra med stöd för innovation i företagsvärlden i form av finansiella stöd och kunskapsstöd samt förmedling av nödvändiga kontakter. De viktigaste aktörerna för stödandet av innovation tycker man är landskapsregeringen, Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Teknologicentrum (ÅTC). ÅTC och Ålands Näringsliv r.f. ansågs dessutom vara de mest betydande leverantörerna av kunnande för innovation. Man anser att landskapsregeringen, genom egen lagstiftning och kontakter inom EU, har möjligheter att bereda väg för åländska innovatörer att nå den externa marknaden med sina produkter/tjänster samt för att därifrån skaffa nödvändig kompetens. Undersökningen visar att man anser, att landskapsregeringen bör se över och tydliggöra sin roll inom stödandet av innovation. De nuvarande resurserna och kompetenserna för innovation i det åländska samhället är otillräckliga. Man uttrycker en oro över samhällets förmåga att säkra tillkomsten av nya företag. Man ser ett behov av resurser i form av

7 Rapport:Innovationslandskapet Åland 2 finansiering, kunnande och kompetens för innovation. Man efterfrågade särskilt ekonomiskt stöd i början av innovationsprocessen för uppstart av nya företag, finansiering i form av privat och offentligt riskkapital samt långfristiga lån. Studien visar på att man kunde förbättra innovativiteten på Åland genom införandet av ett effektivt och heltäckande innovationssystem, lett av en samlad organisation, som skapar en behövlig miljö och gynnsamma förutsättningar för nyföretagande och tillväxt. Företagsstödandet Resultatet visar på ett relativt brett behov av stöd för företagandet på Åland. Man anser entydigt att landskapsregeringen bör erbjuda både finansiella och icke-finansiella stöd för företagandet på Åland. Förutom direkta stöd i olika former så ger resultatet vid hand att utbudet av fördelaktigt riskkapital borde utvecklas och erbjudas. Som de viktigaste formerna av icke-finansiella stöd listar man kunskap, rådgivning, bollplank och mentorskap. Man anser det viktigt att landskapsregeringen stöder innovation både inom företag och inom samhället i övrigt. Stöden anser man även borde riktas speciellt till företagare i begynnelsen av företagandet, detta för att kunna nå tillväxt och förstärka den åländska ekonomin. Det finns utmaningar kring stödandet av företagandet på Åland. Man saknar långsiktiga mål för ramverk, och stödprocesser och klara stödkriterier (som skall vara rättvisa, entydiga och dokumenterade). De befintliga stöden/stödområden ansåg man vara viktiga, men nuvarande stöd ansågs inte helt motsvara alla behov inom företagandet. Generellt sett är man missnöjd med landskapsregeringens processer. Undersökningen visar på en oklar roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika åländska aktörerna inom företagsstödandet. Landskapsregeringen anses vara den viktigaste enskilda aktören för stödandet av företagandet på Åland, men kompetensen anser man vara bristfällig. Dock visar resultatet på att man värderar kunnandet inom och det stöd man får från Ålands Teknologicentrum som är en del av landskapsregeringens organisation. Ålands Näringsliv r.f. utpekas också som en mycket viktig aktör inom stödandet av företagandet på Åland, både när det gäller kunnande och som informationskälla. Man understryker behovet av samarbete mellan olika aktörer på Åland för att stöda företag och företagandet. Utveckling inom området miljöteknologi Resultatet visar att bevarandet av den åländska miljön anses vara av yttersta vikt. Man anser sig även förstå innebörden av begreppet miljöteknologi. Samtidigt är man delad i åsikten om huruvida miljöfrågor beaktas tillräckligt på Åland och ser kritiskt på hur miljöteknologiärenden hanteras. Man vill se en ökad användning av miljöteknologi på Åland. Intresset för området styrs huvudsakligen av det allmänna värnandet om miljön, samt behovet av bibehållen lönsamhet och konkurrenskraft inom företagen. Skälen till att företagen tar i bruk eller utvecklar miljöteknologilösningar är främst ekonomiska, konsumentkrav, men även eget engagemang. De för Åland viktigaste miljöteknologiområdena ansåg respondenterna vara energieffektivisering, sjöfart samt energiproduktion. Det är även inom dessa områden man anser att man på Åland har de största möjligheterna att lyckas med att använda/utveckla miljöteknologilösningar. Trots att man generellt anser att miljöteknologi kunde erbjuda möjligheter för Åland, indikerar resultatet att det saknas en övergripande strategi och klara målsättningar för hur man skall hantera miljöteknologirelaterade ärenden. Man efterfrågar ett helhetstänkande inom upphandling och stödandet för att öka användandet och utvecklandet av miljöteknologi på Åland. Man anser att det finns brister beträffande kunskap inom olika teknologiområden på Åland. Ansvaret för pådrivandet av miljöteknologiområdet på Åland ligger hos landskapsregeringen. Andra viktiga aktörer är högskolan och de enskilda företagen. Bland de mest aktiva aktörerna inom miljöteknologiområdet finns Natur och Miljö r.f. samt Agenda 21 r.f., och Ålands Teknologicentrum. Som

8 Rapport:Innovationslandskapet Åland 3 inom de andra undersökningsområdena pekar resultaten även här på ett behov av närmare samarbete mellan olika aktörer. Landskapsregeringen har inom utformandet av handlingsprogrammet för hållbarhetsstrategin en klar möjlighet att välja insatsområden, ställa övergripande mål samt planera lämpliga incitament som motiverar de olika aktörerna i önskad riktning. Ett heltäckande innovationssystem kopplat med ett effektivt stödsystem är viktiga verktyg som bör tas i beaktande i strategiarbetet. Nu återstår arbetet att ta den här bilden vidare genom att analysera informationen, skissa alternativa lösningar och ställa ut utkast till de olika parterna som identifierats. Sedan gäller det att tillsammans begrunda skisserna, fundera på de alternativa ramarna, ge egna bidrag till utformningen och kombinera så att helhetbilden fungerar. Ett innovationslandskap är dynamiskt och förändras hela tiden vi ser fram emot kontinuitet i skissandet och förbättrandet och hoppas att samarbetet framöver skall vara framgångsrikt för Åland som helhet. Vi på ÅTC vill gärna delta i det här arbetet med så många sammarbetspartners som möjligt tillsammans utvecklar vi Åland.

9 Rapport:Innovationslandskapet Åland 4

10 Rapport:Innovationslandskapet Åland 5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ålands Teknologicentrum (ÅTC) är en utvecklingsenhet för innovation och tillväxt vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning. Ett av verksamheten syften är att främja och utveckla innovationer och affärsidéer med förutsättningar att skapa tillväxt i samhället. ÅTC har sedan verksamheten inleddes, arbetat med olika teknologiska områden som energi och IT, organisationen har ansvarat för olika projekt som Företagssteget och företagskuvösen Växthuset, medverkat i Företagarskolan samt varit ansvarig för olika projekt med syfte att förstärka företagandet på Åland. För närvarande driver man på ÅTC det av Landskapsregeringen och EU finansierade projektet ÅTC- Tillväxt, med målsättning att bilda en plattform för att stärka tillväxt inom befintliga och nya näringar och utnyttja möjligheterna inom miljöteknologi på Åland. Figur 1. Utvecklingsplatform ÅTC har som målsättning haft att arbeta enligt den s.k. trippel-helix modellen, som bygger på samverkan i en kunskapsekonomi mellan näringsliv, skolningsväsen och det offentliga. Syftet är att uppnå ett starkare innovationssystem som genom att stimulera, stärka relationer och bryta barriärer hittar nya lösningar och möjligheter på tekniska, ekonomiska och sociala utmaningar och stärka det åländska samhället. Figur 2 ÅTC arbetsområden/organisationsfält

11 Rapport:Innovationslandskapet Åland 6 På både nationell, regional och EU-nivå ses innovationsförmåga som en förutsättning för att klara sig i den globala konkurrensen och förstärka och förbättra ekonomisk tillväxt och välfärd. EU kommissionen uttalar att innovation står i centrum av Europa 2020 strategin. I Finland har en strävan att stöda innovation och förstärka det nationella innovationssystemet pågått en längre tid (Arbets och Näringsministeriet). För förverkligandet av Europeiska Unionens mål inom olika områden är olika stödprogram och bidrag instrument, som delvis sköts via EU:s egen organisation och delvis via de olika medlemsländernas statliga förvaltningar. Åland har behörighet att utarbeta den lokala anpassningen inom ramarna för kommissionens allmänna riktlinjer och delvis Finlands anpassningar och ramar. Landskapsregeringens har under perioden som en del av sin näringspolitik bedrivit det EUfinansierade operativa programmet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) på Åland "Företagande och innovationer". Andra av landskapsregeringen utarbetade godkända EU-program för perioden har varit ett operativt program för fiskerinäringen, ett för Europeiska socialfonden och ett program för landsbygdsutveckling (Ålands landskapsregering). Figur 3 EU Mål och fonder ( De centrala målen för EU programperioden går under rubrikerna Smart Tillväxt, Hållbar Tillväxt och Tillväxt för alla (Europeiska kommissionen 1). Kommissionen konstaterar att EU står inför en avsevärd innovationsklyfta. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen pekar på behovet av ett strategiskt tillvägagångssätt för att få de önskade effekterna av satsningar som görs. EU:s finansieringsinstrument ska inriktas på prioriteringar inom ramen för Innovationsunionen för att leverera tillväxt genom ett ökat kunnande, ökad hållbarhet och sysselsättning. EU:s ramprogram för forskning och innovation heter Horizon 2020 (Europeiska kommissionen 2). Kommissionen pekar på behoven att stöda små och medelstora företags tillväxt programmet kring detta kallas COSME. Även behovet av samarbete mellan olika aktörer betonas i de riktlinjer som kommissionen har publicerat. En utveckling av finansiering av företags- och innovationsutveckling pågår på EU nivå (Europeiska kommissionen 3). Tillväxt och produktivitet är beroende av regioners förmåga att förändras och innovera. För en liten region som Åland är alla mätare för innovation som EU använder kanske inte helt relevanta som sådana, men en anpassning till de ramverk som finns kan antagligen förbättra det lokala ramverket och formuleringar av målsättningar och metoder (Europeiska kommissionen 4). På Åland har det förts en offentlig diskussion om de olika stödprogrammen inför EUs kommande programperiod Våren 2013 gick de båda näringslivsorganisationerna på Åland, Ålands Företagareförening och Ålands Näringsliv ut med rätt skarp kritik kring främst ERUF-programmet och dess administration. Ålands Näringslivs r.f. uppgav att man inte rekommenderade för sina medlemmar att söka ERUF stöd, och Ålands Företagareförening uttryckte stort missnöje med byråkratin kring stödförfarandet (Ålandstidningen 1.3, 2013). Denna offentliga debatt pågick före undersökningen utfördes sedermera har planer att ändra företagsstöd till riskkapital kritiserats rätt skarpt (Ålandstidningen16.9, 2013). Miljöfrågor och hållbarhet har varit ett tema som diskuterats på Åland redan länge landskapsregeringen, olika tankesmedjor och organisationer har utarbetat planer och visioner.

12 Rapport:Innovationslandskapet Åland 7 Landskapsregeringen har i en publicerad strategi yttrat en vilja att arbeta mot ett hållbart samhälle, något som man vill uppnå 2051 ( (Ålands Landskapsregering, Omställning Åland)). Miljöteknologi - cleantech på engelska är ett brett teknologi- och affärsområde som har identifierats som ett potentiellt tillväxtområde som förstärker en hållbar utveckling. 1.2 Studiens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier, ramverk och aktiviteter som stöder de åländska företagens förmåga att utveckla sina existerande och potentiella nya verksamheter (genom valda insatsområden, projekt och aktiviteter) beslöt man på ÅTC att kartlägga åsikter man har på Åland. De tre delområden som valdes för undersökningen var: 1. Innovationsklimatet och kulturen på Åland hur upplevs företagandet och nyskapandet av produkter och tjänster, utveckling av processer, kunnande och behov. 2. Åsikter om landskapsregeringens nuvarande insats inom stödandet av innovation och företagsutveckling samt behov av insatser. 3. Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi. 1.3 Undersökningens utförande Undersökningen utfördes under våren och försommaren 2013, som en webbaserad enkät och genom enskilda intervjuer. Målgruppen och arbetsmetoder Målgruppen för undersökningen var personer inom det åländska näringslivet företag, företagare och organisationer samt personer från den offentliga sektorn beslutsfattare och tjänstemän. Enkäten skickades till företagstagskontakter eller personmedlemmar i Ålands Näringsliv r.f. och/eller Ålands Företagareförening r.f. samt personer i kommunernas ledning, landskapsregeringen och lagtinget. Sammanlagt 609 mottagare fanns med i undersökningens e-postningslista 520 mottagare som identifierats från näringslivet och 89 som identifierats inom den offentliga sektorn som beslutsfattare eller tjänstemän i lagtinget, landskapsregeringen och kommunerna. Inbjudan att delta i enkäten samt påminnelsebrev skickades till målgruppen som epost. Totalt 64 svar kom in under perioden den totala svarsprocenten blev således 10,5%. 309 personer ur målgruppen besökte enkätens websida med frågeformuläret utan att lämna in ett svar. För att få ytterligare nyanseringar och djupare informationen kring frågeställningarna, intervjuades personer med olika erfarenhet från näringslivet och den offentliga sektorn. Målgruppen för intervjuerna valdes subjektivt med målsättningen att få en bredd såväl vad gällde arbetslivserfarenhet som branschkännedom. Under våren 2013 intervjuades 27 personer. Syftet med studien var att, inom de tre delområden, kartlägga åsikter inom det åländska näringslivet och inom den offentliga sektorn. Dessa två grupper representeras mestadels av företagsledare och högre tjänstemän (inom näringsliv), samt av ledande politiker och tjänstemän (inom offentlig sektorn). Inom dessa grupper har möda gjorts för att inkludera så många personer som möjligt i ledande ställning och/eller beslutfattarposition. Resultatet från undersökningen kan således, inom de valda undersökningsområdena, antas ge en bild av åsikter bland beslutsfattare och tjänstemän i ledande ställning inom det åländska näringslivet och inom den offentliga sektorn.

13 Rapport:Innovationslandskapet Åland 8 Resultaten från undersökningen är varken statistiskt eller analytiskt generaliserbara till ett vidare åländskt perspektiv och representerar således inte en allmängiltig åländsk bild av de rådande åsikterna inom samhällets alla olika delområden. Förutom där det ingått som en specifik del av studien att undersöka betydelsen av olika begrepp inom målgrupperna, så har i studien bara endast använts allmänt vedertagna begrepp från teorin och praktiken. Inga nya begreppskonstruktioner har införts genom studien utan vedertagna begrepp har öppnats upp och undersökts på allmänt vedertaget sätt. Exempelvis antas begreppet offentligt förtagsstöd allmänt (på Åland/Finland, i Sverige, inom EU) bestå av olika typer av finansiering samt stöd i form av kunskap och kompetens och har i undersökningen således dissekerats på allmänt vedertaget och teoretiskt hållbart sätt studien undersöker vad den säger sig undersöka (Yin, 2003). Studien utfördes som en enkät och en rad intervjuer med valda personer representativa för de två målgrupperna näringsliv och offentlig sektor. Dessa multipla källor av bevismaterial möjliggör triangulering av resultat och styrker studiens slutsatser (Yin, 2003). Valda metoder och procedurer, frågor, målgrupper, samt själva utförandet av studien har dokumenterats och beskrivits noggrant. En upprepning av studien bör, såvida en exakt upprepning är möjlig p.g.a. andra skäl t.ex. studiepersonal och kunskap, komma till samma resultat. De rapporterade resultaten kan således antas pålitliga (Yin, 2003). För enkätutförandet användes verktyget Webropol, som erbjuder ett integrerat system för att skapa, distribuera och rapportera enkäter genom ett web-baserat gränssnitt. Frågorna i intervjuerna och webbenkäten följde samma huvudrubriker och täckte samma nyckelfrågor. Webenkäten är bifogad (Bilaga 1). Även frågeställningarna som användes som stomme för intervjuerna är bifogad (Bilaga 2). Webenkätens respondentprofil beskrivs närmare i en bilaga (Bilaga 3). De flesta enkätfrågor formulerades som påståenden, som svararen skulle ta ställning till, genom att välja ett alternativ från en 5-gradig skala (Helt av samma åsikt, Delvis av samma åsikt, Ingen åsikt/vet inte, Delvis av motsatt åsikt, Helt av motsatt åsikt). Se exemplet i Figur 4: Figur 4 Exempel på en enkätfråga En del frågor skulle besvaras genom att ange sin åsikt på en numerisk skala 1-5,användes, där t.ex. 1=väldigt mycket och 5=väldigt lite eller 1=mest viktig och 5=minst viktig etc. Ett antal frågor skulle besvaras helt med textsvar eller med förtydliganden beskrivningar till flervalsfrågor.

14 Rapport:Innovationslandskapet Åland 9 Bearbetning och rapportering av resultat Svarsinformationen för enkäten insamlades i en databas som användes för att rapportera svarsfördelningar och kommentarer enligt de skalor och format som man använt för de olika frågorna. För presentationen av resultat har man ibland valt att kombinera de svar som delade åsikten (helt/delvis av samma åsikt) i en grupp och de som var av motsatt åsikt (delvis/helt av motsatt åsikt) i en annan grupp, som sedan presenteras som Ja respektive Nej. Se exemplet nedan: Figur 5 Data rapportering för åsiktsyttrande För att ge överblick behandlades de inkomna svaren för olika frågor på basen av olika gruppering, klassificeringar eller räknandet av olika aritmetiska kvoter. T.ex. kunde svaren mellan grupper räknas genom att dividera resultatet per antal som hade indikerat en åsikt för/emot frågan eller påståendet. Kvoten indikerar inställning för/emot påståendet och används för att jämföra svarsprofilen mellan de förbestämda svarsgrupperna. Se exemplet i tabellen nedan Figur 6 Tabell exempel på data rapportering och behandling För frågor där respondenterna bads att ta ställning till en fråga på en graderad skala 1-5 räknades ett medelvärde för svaren. I vissa figurer används ett inverterat värde för att förbättra läsbarhet. För att åskådliggöra resultaten används tabeller och grafik (Figur 7).

15 Rapport:Innovationslandskapet Åland 10 Figur 7 Data bearbetningsexempel De erhållna svaren rapporteras oftast för gruppen alla deltagare, men för vissa frågeställningar även skilt för gruppen näringsliv respektive gruppen offentlig, baserat på den indelning man gjorde vid utskickningen av enkäten. 1.4 Kommunikation av studieresultat Denna rapport och tillhörande presentationsmaterial, som även inkluderar en jämförelse mellan de erhållna resultaten för innovationsdelen och General Electrics Global Innovation Barometer studien, kommer senare att läggas ut på Ålands Teknologicentrums websida ( Studien kommer att presenteras för olika grupper och även publikt på Åland.

16 Rapport:Innovationslandskapet Åland 11 2 Det åländska innovationsklimatet 2.1 Vad är innovation? En teoretisk definition Teoretiskt antas innovation vara en ekonomisk förändring/utveckling som orsakas av något nytt sätt att kombinera (nya eller existerande) resurser (ekonomiska, intellektuella, osv.), d.v.s. nya kombinationer i avsikten att skapa relativt sett nya produkter, tjänster, processer, företag, marknader, industrier, eller liknande (Schumpeter, 1983 [1934]). Det är också vanligt att man med innovation avser en process för affärsutveckling och/eller produkten av en sådan (Crossan & Apaydin, 2010). Man säger att man i företaget gör innovation, man är innovativ man innoverar, eller man utvecklar innovationer i meningen nya produkter/tjänster. Det nya i innovation är relativt. Rogers (Rogers, 2003 [1962]) påstår att innovation är en idé, praxis, eller ett objekt som uppfattas som ny av någon individ eller antagande enhet (fri översättning, betoning tillagd). Nelson and Winter (Nelson & Winter, 1977) igen anser att nästan vilken som helst, icke-trivial eller tidigare erfaren, förändring i en produkt eller process är en innovation (fri översättning). Forskare är således rätt eniga om att vad som är utmärkande för innovation är att det är fråga om något som i det lokala marknadsområde antas som nytt, d.v.s. innovation behöver inte vara fråga om någonting absolut nytt vilket skiljer innovation från uppfinnandet/uppfinning (engelskans inventing/invention ) där internationell absolut novitet är ett måste. Innovation kan förstås också vara något helt annat än en produkt/tjänst eller process. Innovation kan t.ex. också användas som ett modeord (Abrahamson, 1991) där den egentliga meningen i fråga om konkret handling eller artefakt uteblir. Innovation kan således också vara fråga om en retorik som man rör sig med i syfte att uppnå någonting, inte nödvändigtvis kommersiellt nya produkter eller tjänster. Vad är innovation på Åland? På Åland 1 är ca.97 % av respondenterna till enkäten helt eller delvis av samma åsikt att innovation är huvudingrediensen i att skapa en mera konkurrenskraftig åländsk ekonomi (E13g). Åsikterna bland respondenterna, om vad innovation är, är däremot inte helt entydiga. Den samlade åsikten är att innovation mest är en fråga om Forskning och Utveckling (FoU), nya patenter och uppfinningar (Figur 8, E30c). Men man identifierar också innovation med att vara: en miljö/kultur som omfamnar positiva förändringar, kreativitet och kontinuerlig förbättring; implementationen av nya processer, produkter, organisationer, eller marknader; och/eller lösningar som gynnar samhället. 1 I omfattningen av den här undersökningen.

17 Rapport:Innovationslandskapet Åland 12 Figur 8: Meningen med begreppet innovation Ser man på enkätsvarsalternativen, på frågan vad innovation är en fråga om, enskilt så är 63 % av respondenterna helt av samma åsikt att innovation är fråga om en miljö/kultur som omfamnar positiva förändringar, kreativitet och kontinuerlig förbättring (Figur 9, E30b). Sett på samma sätt får påståendet att innovation skulle vara en fråga om att hålla sig framför på marknaden, att vara en marknadsledare minst stöd. Bara 31 % är helt av samma åsikt med påståendet om man ser på hela gruppen respondenter (Figur 9, E30d) inom gruppen näringsliv är drygt 17 % av respondenterna delvis emot påståendet (ingen helt emot) medan drygt14 % är helt eller delvis (50/50) emot påståendet inom gruppen offentlig. Figur 9: Meningen med begreppet innovation (detaljerad svarsbild) På basen av de intervjuer som gjordes gav frågan hur man definiera innovation vid hand att innovation mest anses vara ett nytt sätt att tänka en ekonomierelaterad utvecklinsprocess, eller den kommersiella produkten av en sådan. Svaren tangerar den teoretiska, månfacetterade, definitionen av innovation (sida 11).

18 Rapport:Innovationslandskapet Åland 13 Innovation, anser man, är nytänkande, att använd kända fakta på nytt sätt, nya och kända fakta på nytt sätt (i8_1), ett sätt att tänka nytt (i8_3), nytänkande (i8_12), och kreativitet... innovation är väldigt individcentrerat (i8_13). Det är en process att skapa något nytt... eller något som upplevs som nytt (i8_2), utvecklandet av en ny produkt i form av en vara eller tjänst, med betoning på ny (i8_12). Innovation är [således] nyskapande, [ett sätt att] skapa nytt, tänka fritt om inte direkt uppfinna men skapa (i8_7). Att göra någonting på ett nytt sätt (i8_2), någonting helt nytt eller... nya tillämpningar (i8_3), att lägger ihop på nytt sätt... utav det befintliga [d.v.s. nya] tillämpningar och kombinationer (i8_3). Innovation tycker man är att sätta samman befintliga teknologier på ett nytt sätt... involverar ny affärsmodell... se trenderna se vad som finns och gärna vara steget före alla andra och hitta hur det här skall vara (i8:14). Som ett exempel på innovation genom nya kombinationer nämner man tillkomsten av färjetrafiken... alltså taxfree... det fanns behov av transporter, biltrafiken kom igång efter kriget och vi fick den här skattefriheten... då var det ju någon som satt och funderade (i8_14). Innovation är någonting som man eftersträvar och som måste det ha en [konkurrens]fördel gemtemot det som du har nu (i8_2). Att innovation ses ha en koppling till företagets utveckling och framtid kan utläsas av kommentarer som att, innovation är egentligen företagsutveckling, ett annat ord tycker jag... en ständig förbättring en ständig förnyelse (i8_6). Att odla upp [företagets] förutsättningar (i8_6). Att säkra företagets utveckling via goda idéer (i8_8). Att innovation även kan ses som ett kommersiellt resultat, en produkt (en säljbar fysisk produkt eller tjänst), av någon typ av affärsutvecklingsprocess dyker upp i en del svar. Exempelvis som en respondent som ville definiera innovation på två sätt, det ena är fysiska innovationer och det andra är tjänsteinnovationer immateriella saker som är kommersialiserbart... i det här sammanhanget om det handlar om företag så [måste det] i slutändan måste leda till någonting som har med ekonomi att göra (i8_9). Som resultat, produkt, av en innovations- eller generellt utvecklings-process uppfattar man bland svaren ett rad olika typer av innovationer. Förutom vad som nämns ovan, säljbar fysisk produkt eller tjänst, så beskriver man även en typ av process-innovation när man hela tiden förbättrar antingen tjänster eller produkter och blir kanske effektivare... göra mer med mindre resurser och på ett smartare sätt (i8_18). Men innovation tycker man även kunde ses som något icke kommersiellt, som någonting kreativt eller något av ett förstadium till något kommersiellt, kan utläsas av kommentarer som att det finns det ju andra innovationer som inte är kommersiella alls, inom musik kan det finnas innovationer som inte är kommersiella (i8_9), och att det skulle finns innovativa idéer som inte kanske är... ja till en eller annan del så kanske de går att kommersialisera, men de kan också var innovativa på det sättet att du får ett bättre arbetsklimat eller du kan få innovation... allt det som stimulerar det kreativa så tycker jag nog också är innovation (i8_13). Vidare, inom definitionen av innovation som en (kommersiell) slutprodukt, så ser man dock en skillnad i begreppen uppfinning och innovation (i8_3). Innovation behöver inte vara som en [t.ex. teknisk] uppfinning (i8_3). Även om det handlar ju om nyskapande i första skedet (i8_5), så finns det väl en gradskillnad mellan uppfinning och innovation (i8_5). En uppfinning är ju något som inte har funnits tidigare som löser ett problem men som man har uppfattat det så är en innovation dessutom en säljbar sådan uppfinning (i8_5). En respondent placerade hel konkret likhetstecken mellan innovation och uppfinning som sker genom grundforskning på universitet och liknande: Av alla affärsidéer [som har passerat under åren,] mindre än en handfull skulle kunna likna det man kallar innovationer som du har i anslutning till Åbo Akademi eller Uppsala Universitet eller KTH... innovation är det som du kan så att säga, precis som innovation säger, det här är inte en affärsidé som du skall tjäna pengar på en innovation är ju någonting som är nytt i fråga om forskning [och] utveckling... det är alltid forskning och utveckling som behövs för en innovation... annars är det inte en innovation... affärsidé och

19 Rapport:Innovationslandskapet Åland 14 innovation är inte samma sak... överhuvudtaget... det [som skiljer åt uppfinning och innovation] är en definitionsfråga hos patentverket (i8_15). Den definitionen skiljde sig märkbart från den övervägande synen på innovation bland de personer som intervjuades. Bland de övriga intervjuade ansågs innovation mera vara en ekonomierelaterad utvecklingsprocess som genererar ett säljbart resultat, kalla det sen innovation i form av en ny produkt, tjänst, process, eller liknande om man så vill. Med innovation menar du väl att man utgående från givna premisser sätter ihop någonting... nya kombinationer... det behöver inte för den skull vara grundforskning eller direkt sådant, utan man kan sätta ihop det i nya konstellationer... det behöver inte vara uppfinning som sådant (i8_16) Dock nämns även innovation vara ett ord som användas istället för någonting helt annat än en process eller en produkt, eller nyskapande eller tänkande, dyker också upp bland kommentarerna: mycket [kallas också] för innovation som egentligt [är] ett slagord som man använder ganska ofta, även om det egentligen inte är någonting som underlättar eller ger någon fördel (i8_2). 2.2 Innovativa länder, regioner, företag USA och Sverige anges främst som exempel på innovativa länder, före Tyskland, Japan och Sydkorea (Figur 10, E19). Även Finland, Estland och Kina förekommer i svaren mera än andra länder. Som innovativa regioner nämns Asien (speciellt sydostasiatiska länder som Japan, Sydkorea, Kina, Sydost Asien, Taiwan, osv.) och Silicon Valley. Som exempel på innovativa företag lyfter man fram Apple och Nokia. Även några åländska företag omnämns i undersökningen som innovativa företag (ÅCA, ÅTH, Chipsters, PAF, Posten, Pectus, Bolstaholm, Chips) dock mycket sparsamt. Figur 10: Länder och företag i världen som upplevs som speciellt innovativa En respondent tar fram att innovation trots allt är en fråga om människors insats i samspel, och att det finns en smittoeffekt i innovation som skapar kluster av människor med liknande värderingar. Alltid människor enskilda och i samspel. Finns kl[u]ster som visar på innovationernas smitt[o]effekt och att människor med liknande värderingar söker sig till varandra (E19) 2.3 Innovationsaktörerna i det åländska samhället, och deras roller Den samlade bilden ger vid hand att Landskapsregeringen, Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Teknologicentrum (ÅTC) 2 anses som de mest viktiga aktörerna för stödandet av företagandet på Åland (Figur 11, E33). Att Landskapsregeringen och ÅTC placerar sig så högt bland de alternativ som gavs måste ses som en klar indikation på att man anser det offentliga stödet (finansiellt och/eller kunskaps) 2 Landskapsregeringen, ÅTC, och Ålands Utevecklings Ab (ÅUAB) gavs i enkäten alla som skilda aktörer, även om de alla är en del av eller tillhör Landskapsregeringen.

20 Rapport:Innovationslandskapet Åland 15 vara viktigt för att stöda företagandet på Åland, speciellt med tanke på att en relativt större andel 3 av respondenterna är aktiva som företagare eller anställda inom företag jämfört med andelen beslutsfattare eller tjänstemän inom det offentliga (E33). Inom det offentliga lägger man en relativt högre tilltro till Ålands Utvecklings AB (ÅUAB) och Ålands Företagareförening r.f. än till ÅTC och Högskolan, medan man inom näringslivet anser ÅTC betydligt viktigare samt Högskolan och ÅUAB relativt mindre viktig. Näringslivet anser också bankerna som betydligt viktigare aktörer för att stöda företagandet på Åland än vad man anser inom det offentliga. Medan man inom det offentliga ger betydligt större tilltro till Företagarföreningen än vad man gör inom näringslivet. Ålands Näringsliv r.f. och Ålands Företagareförening r.f. är båda intresseorganisationer öppna för företag och företagare. Skillnaden i åsikt kan kanske förklaras genom den obefintliga andel blivande eller mycket unga företagare bland respondenterna (med antagandet att Ålands Företagareförening riktar sig mera till mycket små eller nystartande företagare än Åland Näringsliv). Figur 11: Aktörer i viktighetsordning för stödandet av företagandet Att högskolan klassas som relativt mindre viktig för företagandet på Åland inom näringslivet kan möjligen ses som en indikation på att högskolans nuvarande utbud av kurser och tjänster inte anses särskilt viktiga eller relevanta för att lyckas i företagandets olika skeden (se även Figur 12, E21). Inom näringslivet anses ÅUAB och Ålands Investerings Ab (ÅIAB) ungefär lika viktiga aktörer för att stöda företagandet båda har likande profilen som investeringsbolag. Inom det offentliga anser man dock ÅUAB som en betydligt viktigare aktör. Kommunerna anses överlag vara mindre viktiga än övriga för att stöda företagandet på Åland. Detta kan ses i perspektiv av det låga antalet kommunala respondenter i enkäten, samt sättas i relation till landskapsregeringens mera entydiga och generella roll som beslutsfattare och fördelare av stöd för företagandet på Åland överlag. 3 Förhållandet ca.75/25 näringslivsrepresentanter jämtemot representanter för det offentliga.

21 Rapport:Innovationslandskapet Åland 16 Kunskapsleverantörer Om man ser till kunnandet så anser man att ÅTC och Ålands Näringsliv r.f. som leverantörer av det mest viktiga kunnandet för företagandet och innovation på Åland (Figur 12, E21). Inom gruppen det offentliga får dessutom Högskolan, Företagarföreningen samt ÅUAB och ÅIAB ett bredare stöd än inom gruppen näringslivet. Högskolan får igen (se tidigare diskussion, Figur 4, E33) ett betydligt mindre stöd inom näringslivet än inom det offentliga. Figur 12: Företagande och innovationskunnandet på Åland Landskapsregeringen (ÅTC och ÅUAB exkluderat) får ett mycket dåligt vitsord vad gäller att erbjuda ett kunnande för företagande och innovation (ca.47 % helt/delvis av motsatt åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.76 % inom gruppen näringslivet). Detta beror troligen på att man ser Landskapsregeringen (ÅTC och ÅUAB exkluderat) mera som en leverantör av finansiella stöd än en leverantör av kompetens och expertis inom företagandet och innovation (se tidigare Figur 11, E33). Ålands Företagareförening r.f. anses betydligt mera viktig, vad gäller kunnandet för företagandet och innovation, inom det offentliga jämfört med inom näringslivet (80 % helt/delvis av samma åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.58 % inom gruppen näringslivet, se även föregående Figur 11). Kommunerna anses som minst viktiga då det gäller att leverera ett kunnande för företagande och innovation på Åland (67 % helt/delvis av motsatt åsikt inom det offentliga, jämfört med ca.97 % inom näringslivet.). Som redan tidigare nämndes (Figur 11, E33) så kan detta ses i perspektiv av det låga antalet kommunala beslutsfattare som svarat på enkäten samt i relation till landskapsregeringens mera entydiga och generella roll som beslutsfattare och fördelare av stöd för företagandet på Åland överlag. I enkäten föreslår en respondent att företag som dagligen innoverar; Visko Teepak, Crosskey, Paf, Viking, Ålands Vindkraft, och många fler, är aktörer som även erbjuder ett viktigt kunnande för företagandet och innovation på Åland (E21). Detta som en påminnelse att behövlig kompetens och expertis inom innovationsprocesser och -system kanske befinner sig närmare än vad man initialt skulle tro. Informationskällor för innovation Ålands Näringsliv r.f., Ålands Teknologicentrum och Landskapsregeringen, samt Ålands Företagaförening r.f. ses som de viktigaste informationskällorna för innovation på Åland (Figur 13, E22).

22 Rapport:Innovationslandskapet Åland 17 Figur 13: Viktiga informationskällor för innovation Drivkraft och förmåga för innovation Bland respondenterna, särskilt i gruppen offentlig (ca.93 % av de som svarat är helt eller delvis av samma åsikt), finns en bred tilltro till att små och mellanstora företag och enskilda personer idag mera än någonsin kan vara lika innovativa som stora företag (Figur 14, E16). Innovation, anser man, drivs mera av människors kreativitet än forskning på hög nivå (en något högre andel, 82,5 % mot 73,3 %, stöder påståendet i näringslivet jämfört med i det offentliga), samt att innovation mera än någonsin behöver anpassas till lokala behov som tjänar specifika marknadsbehov detta speciellt inom det offentliga (ca.86 % helt/delvis av samma åsikt, jämfört med ca.74 % i näringslivet). Minst stöd (2/3 i näringslivet och 3/4 inom det offentliga) får tanken att sättet för hur man utför innovation inom företag framöver markant skulle skilja sig från hur man utfört innovation tidigare.

23 Rapport:Innovationslandskapet Åland 18 Figur 14: Uppfattningar om innovationssättet på Åland En majoritet av respondenterna anser vidare att åländska företag är bra på att snappa upp och utveckla nya idéer (Figur 15, E20). Uppskattningen skiljer sig dock mellan representanter för det offentliga och näringslivet. Inom det offentliga anser ca.86 % av respondenterna att företagen är bra på att snappa upp nya idéer men betydligt sämre på att utveckla dessa (ca.64 %) 4. Motsvarande siffror bland representanter för näringslivet är 74 % och ca.67 %. Man verkar vara mera kritisk inom näringslivet mot sin egen eller övriga företags förmåga, än vad man är inom det offentliga där man lägger stark tilltro till att den åländska förmågan att snappa upp nya idéer bland företagarna/företagen. Figur 15 Ålands rykte och företagens förmåga att utveckla nya idéer 4 Siffran representerar den procentuella andelen respondenter som är helt eller delvis av samma åsikt

24 Rapport:Innovationslandskapet Åland 19 Ungefär två av tre respondenter (ingen skillnad mellan grupperna näringslivet och det offentliga) anser att Ålands rykte som en innovativ region/marknad är gott. En övervägande majoritet anser att små till mellanstora företag (drygt.93 % helt/delvis av samma åsikt) och mikroföretag eller enskilda företagare (knappt 92 %) kommer att vara de mest drivande inom innovation de kommande tio åren (Figur 16, E15). Detta jämfört med att 80 % av respondenterna som anser att innovation idag drivs mest av människors kreativitet än av forskning på hög nivå (Figur 14, E16c). Man kan alltså dra slutsatsen att tilltron till rollen och betydelsen av små till medelstora företag och enskilda personer som drivkraft för innovation på Åland inte anses ändra nämnvärt inkommande decennium. Däremot ställer man sig skeptiskt till att Landskapsregeringen (ca.67 % helt/delvis av motsatt åsikt) eller Högskolan (ca.51 %) kommer att vara drivande inom innovation på Åland (Figur 16, E15). Figur 16: De mest drivande åländska aktörerna inom innovation följande tio år Landskapsregeringens roll En majoritet av respondenterna anser att landskapsregeringen skall bidra med stöd för innovation i företagsvärlden i form av finansiellt stöd (man nämner särskilt exportstöd), kunskap (vad gäller lagstiftning, och förordningar) samt förmedla nödvändiga kontakter för att lyckas i innovationsarbetet (Figur 17, E35). Landskapsregeringen skall vara en infrastrukturbyggare, lyhörd och flexibel möjliggörare som tar bort hinder för innovation. Man anser att Landskapsregeringen, genom egen lagstiftning och kontakter inom EU, har möjligheter att bereda väg för åländska innovatörer att nå den externa marknaden med sina produkter/tjänster och för att därifrån skaffa nödvändig kompetens. Landskapsregeringen bör ha kunskap, och/eller veta/ta fram korrekt och snabb information om aktuella lagar och förordningar som gäller. Det viktigaste är tydliga och [ändamålsenliga] ramar i form av tidsenlig lagstiftning, god infrastruktur, bra utbildningskvalitet, goda nätverk till och mellan nyckelaktörer inom och utom Åland. (E35). Man uttrycker en önskan om att Landskapsregeringen förtydligar sin roll inom stödandet av innovation. I stödandet av företagandet anser en betydande del av respondenterna att roll- och ansvarsfördelningen mellan olika åländska aktörerna är otydlig, detta särskilt inom gruppen näringslivet (ca.70 % helt/delvis av motsatt åsikt till påståendet att roll och ansvarsfördelningen för stödandet av företagandet är helt klar, jämfört med 50 % inom gruppen det offentliga) (E37a).

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

2000-08-21. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2000-08-21 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kommissionsförslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Revisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning

Revisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning Revisionsrapport Myndigheten för utländska investeringar i Sverige P O Box 90 101 21 Stockholm Datum Dnr 2012-04-13 32-2011-0610 Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011 Riksrevisionen

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/0833/ITP Handelskammarens diarienummer 2016-0010 Stockholm den 13 maj 2016 Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Slutrapport för pilotprojekt

Slutrapport för pilotprojekt EU-projektet LEGS Local Employment and Growth Strategies Slutrapport för pilotprojekt Projektnamn Affärsskola Projektansvarig kommun Mjölby Övriga deltagande kommuner Diarienr EUROPEISKA UNIONEN Sociala

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer