TUNNELKONFERENSEN BLEV STOR SUCCÉ SVENSKA PIONJÄRER BAKOM DEN MODERNA TEKNIKEN MED VATTENDIMMA SÄKER LAGRING AV NYA BRÄNSLEN NUMMER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TUNNELKONFERENSEN BLEV STOR SUCCÉ SVENSKA PIONJÄRER BAKOM DEN MODERNA TEKNIKEN MED VATTENDIMMA SÄKER LAGRING AV NYA BRÄNSLEN NUMMER 38 2008"

Transkript

1 Aktuellt från SP Brandteknik NUMMER TUNNELKONFERENSEN BLEV STOR SUCCÉ SVENSKA PIONJÄRER BAKOM DEN MODERNA TEKNIKEN MED VATTENDIMMA SÄKER LAGRING AV NYA BRÄNSLEN

2 Nytt stort projekt om anlagd brand Brandforsk satsar tillsammans med ett antal samarbetspartners från bl.a. försäkringsbranschen och Räddningsverket 17 miljoner kronor i ett projekt om anlagd brand. Projektet, som skall genomföras under en femårsperiod, har den klara målsättningen att påverka utvecklingen och minska antalet anlagda bränder. Det är ett mycket angeläget projekt och det är därför positivt att Brandforsk m.fl. nu gör en så kraftfull och brett upplagd satsning som omfattar ett stort antal delprojekt med såväl teknisk som beteendevetenskaplig inriktning. Margaret Simonson från SP Brandteknik kommer att vara teknisk projektledare. Som jag skrev redan i förra numret av BrandPosten kommer projektet att i första hand inrikta sig på anlagd brand i skolor där utvecklingen är katastrofal. I detta nummer beskrivs en ytterligare studie med fokus mot bränder och brandrisker i anläggningar för biobränslen och avfallsåtervinning. Bränder i sådana anläggningar kan bli mycket omfattande och medför stora olägenheter för allmänheten i form av hälsofarlig rök. Bränderna är dessutom mycket svåra att släcka och kräver stora resurser under ibland flera dygn. Under senare tid har flera stora bränder inträffat i Tyskland som visar just detta. Målsättningen med studien är att beskriva situationen och kunskapsnivån inom området och att ta fram ett förslag till forskningsprogram. Vår förhoppning är att det skall bli lika stor uppslutning runt dessa angelägna frågor som runt projektet om anlagd brand. I sammanhanget kan nämnas att vi under flera års tid har vi deltagit i ett forskningsprojekt om bränder och brandsläckning vid silobränder. Nyligen har vi ännu en gång fått bistå räddningstjänsten vid en silobrand. Denna gång var det i Jönköping. Det var en silo som innehöll träpulver som brann. Genom att snabbt ställa våra resurser i form av kompetens och mätutrustning till förfogande kunde branden släckas av den lokala räddningstjänsten. Ett påtagligt exempel på att vår forskning verkligen kommer till nytta. Just nu jobbar vi vidare med dessa frågor, bl.a. för att optimera utformningen av fasta släcksystem i silon med stor diameter. Avslutningsvis vill jag nämna den stora tunnelkonferens som genomfördes i mars i Stockholm. Konferensen blev mycket lyckad och samlade deltagare från i stort sett hela världen. På väg upp till Stockholm, på E4:an söder om Nyköping, blev några av våra medarbetare vittne till en brand i en långtradare. Bilden på omslaget togs påpassligt vid tillfället av Anders Lönnermark. Branden släcktes snabbt så snart räddningstjänsten kommit på plats och den fick inte särskilt stora konsekvenser. Men man kan inte låta bli att spekulera om de konsekvenser branden hade kunnat få om den inträffat i en vägtunnel. Då hade rök och mycket heta brandgaser snabbt fyllt tunneln och det hade varit stor fara för andra trafikanter. Ulf Wickström BrandPosten ges ut av SP Brandteknik på svenska och engelska och distribueras gratis till SPs kunder, räddningstjänster, myndigheter, certifieringsorgan, klassningssällskap, brandkonsulter, brandingenjörer och arkitekter. 2 Omslagsbild: Brinnande lastbil vid E4 utanför Nyköping fotograferad på väg till tunnelkonferensen i Stockholm, 11 mars Foto: Anders Lönnermark SP/BrandPosten #37/2007

3 INNEHÅLL #38/08 Internationell tunnelkonferens stor succé 4-5 Successful storage unit fire tests for Viking 6-8 Brandfarliga plastmaterial i kopplingsdosor Tunnväggiga sprinklerrör håller 11 Svenska pionjärer bakom den moderna tekniken med vattendimma Förslag till test för linjevärmedetektorer 15 Nya bränslen kräver nya riktlinjer för säkerhet vid lagring Makadam i tunnlar begränsar vätskebränders intensitet Standard för självslocknande cigaretter införd i USA 19 Kunskapen om släckning av etanol är begränsad CE-märkning av byggprodukter blir obligatorisk 21 Fire test for ro-pax composites Gemensamma brandkrav i Norden - seminarium i höst 24 Storsatsning på anlagd brand 24 Influences of environmental parameters on behaviour of fire seals Control of road tunnel fires - at design and fire fighting stage Ny effektiv beräkningsdator gör stora beräkningsuppdrag möjliga 29 Forskning åter till nytta vid silobrand i Jönköping Nytt projekt om brandolyckor under tunnelbyggnation 31 Mätning av värmekonduktivitet hos tunna skikt SP-rapporter från SP Brandteknik 34 Återvinning av avfall och utvecklingen inom bioenergiområdet innebär stora lager och nya lagringsformer och därmed potentiella brandrisker Tunnelkonferensen blev stor succé Svenska pionjärer bakom den moderna tekniken med vattendimma Foto: Henry Persson 16 Säker lagring av nya bränslen Redaktion Redaktör Erika Hjelm Redaktionsråd Magnus Arvidson Ansvarig utgivare Ulf Wickström Bildansvarig Ulf Mårtensson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandteknik Box 857, SE Borås Telefon Telefax E-post Internet Adressändringar Utgivning Upplaga Juni, december exemplar Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan tydligt anges. SP/BrandPosten #37/2007 #38/2008 3

4 Internationell tunnelkonferens stor succé Mer än 30 länder fanns representerade bland de 260 deltagarna vid den tredje internationella konferensen om tunnelsäkerhet, International Symposium on Tunnel Safety and Security (ISTSS), hölls den 12:e mars i Stockholm. Konferensen varade i tre dagar med föreläsare, delegater och utställare från alla kontinenter utom Sydamerika och Antarktis. Diskussionerna var livliga och engagerande. Omväxlande program Redan första dagen inledde man med att diskutera designkriterier för moderna tunnlar, fallstudier och forskning samt vilka utmaningar som finns för att åstadkomma säkra tunnlar. Vår egen professor Haukur Ingason la grunden för vidare diskussioner under konferensen genom en liknelse från djurvärlden. Tunnelbyggarna och beslutsfattarna har svårt att uppskatta vilken fara en brand motsvarar. Om vi liknar en bil som brinner med en mus, en bussbrand med en apa och en lastbilsbrand med en elefant har man lättare att förstå att lastbilsbranden är betydligt mycket farligare än bilbranden. Liknelsen uppskattades av publiken och hänvisades till av flera talare senare i programmet. Den andra dagen fokuserades på aktivt och passivt brandskydd för tunnlar samt erfarenheter från räddningstjänsteinsatser. Tredje dagen avslutade med fokus på säkerhetsfrågor, bl a explosionsrisker och övervakningssystem för att undvika katastrofer. Figur 2 Foto: Anders Lönnermark Alfred Haack, STUVA, berättade om föroch nackdelar med aktivt och passivt skydd. Presentationer och symposietryck Intresset för konferenstrycket har varit stort. Det går att beställa tryckt material från konferensen via webbsidan (www. sp.se/fire/istss2008). Vidare finns samtliga presentationer att ladda ner i pdf-format från hemsidan under länken Symposium Program. Högtryck på utställningen Nästan 20 utställare trängdes i entréhallarna och de var flitigt besökta av deltagarna vid konferensen. Ytterligare utställare hade velat vara med men fick inte plats på grund av de begränsade utställningsutrymmena. Konferensen sponsrades av Marioff Corporation Oy, Tyco Fire & Building Products, Propex Concrete Systems, Promat, WSP, International Tunneling Association och Transportation & Development Institute. Konferenspartners var Brandskyddslaget, National Infrastructure Institutes Centre for Infrastructure Expertise, Intevia och L-surF. Samtliga sponsorer var också utställare. Paneldebatt med framtidstro Konferensen avslutades med en paneldebatt med deltagande av bl a Haukur Ingason, Alfred Haack, Jack Mawhinney, Don Bliss och Harvey Parker. Panelen var överens om att vi redan lärt oss mycket angående vilka krav vi bör ställa på existerande och framtida tunnlar samt hur vi skall skapa säkrare tunnelsystem i framtiden. Det finns dock en del utmaningar kvar innan vi kan vara helt säkra på att det går att undvika stora tunnelbränder med katastrofal utgång i framtiden. Bland annat bör vi lägga mer fokus på utrymningsfrågor, hantering av antagonistiska (terror) hot, materialbeteende och tillförlitlighet i skyddssystemen m m. Panelen avslutade dock med att berömma de forskningsinsatser som gjorts och görs och nämna att säkerhetsfrågor fått ett tydligare diskussionsforum bland annat genom denna konferens. Figur 1 Foto: Anders Lönnermark Ulf Wickström hälsade alla delegater välkomna till konferensen. Margaret Simonson Tfn Frankfurt nästa 2010 Konferensserien International Symposium on Tunnel Safety and Security (ISTSS) grundades av SP Brandteknik efter de storskaliga tunnelsförsöken i Runehamar 2003 och anordnas vartannat år. Det första hölls 2004 i Washington, DC med över 200 deltagare. Det andra i Madrid och det tredje nu i Stockholm. Nästa konferens planeras i Frankfurt Information om konferensen kommer att finnas innan sommaren på 4 SP/BrandPosten #38/2008

5 Foto: Ulf Wickström Foto: Ulf Wickström Foto: Anders Lönnermark Foto: Robert Jansson Figur 3 Anders Lönnermark hjälper Claude Berenguier, ITA med den tekniska utrustningen. Figur 4 Flitiga besök bland montrarna. Figur 5 God mat och trevlig stämning på symposiets bankett. Figur 6 Foto: Ulf Wickström Bent Børresen, Norconsult, var aktiv i diskussionerna. Figur 7 Foto: Robert Jansson Jack Mawhinney, Don Bliss, Harvey Parker, Alfred Haack tackas av Kees Both för sin insats som keynote speakers. SP/BrandPosten #38/2008 5

6 Successful storage unit fire tests for Viking SP Fire Technology was requested by Viking SA to conduct a series of fire tests inside a test compartment constructed to simulate carousel and/or lift type automatic storage units. Conclusive tests showed that an efficient water-based fire protection concept using special strategically positioned nozzles and a limited amount of water could control a fire of burning expanded and unexpanded plastics. Carousel storage units typically consist of boxes that are mounted on their sides within a compartment, and connected to a drive chain. The operator brings a box to the service hatch to insert items and then the box moves off vertically around the chain. Refer to figure 1 for the principle design of a carousel storage unit. Storage units utilizing a lift have the same hatch entry at the bottom of a long side, but use trays which are lifted up and down a central void. The trays or pallet loads of commodity are placed on shelves at either the front or back of the unit. These units can save 60% to 80% of storage space and, additionally, result in savings of manpower to retrieve the stored items. However, due to their large storage capacity, the presence of electrical motors and other types of rotating machinery, their geometry and the fact that their contents are shielded, fighting a fire that could occur inside one of these storage units would be a difficult challenge for brigades using traditional methods or for an automatic sprinkler system located at the ceiling. The fire test set up Basically, the fire test set up was designed to simulate a typical automatic storage unit and consisted of two standard storage racks, with solid shelves, positioned side by side at a free horizontal distance of 500 mm inside a test compartment made from steel sheets. Each of the racks was three shelves in length and 16 shelves in height. Additionally, one level of shelves was positioned at the top level, centred over the flue space between the two racks. Commodity was also positioned directly on the floor, centred below the flue space between the two racks. The overall length of the compartment was 6,5 m, the width 2,8 m and the height 9,1 m, i.e. the gross volume was approximately 166 m 3. On the outside of the construction, a ceiling and four walls made from an outer layer of nominally 0,7 mm thick steel sheets were constructed. Loading and unloading of the commodity was manually undertaken from the outside by removing two of the walls on each side of the compartment. Figure 2 Photo: Magnus Arvidson The fire test compartment used to replicate an automatic storage unit. The test compartment had a 1,0 m high opening at the front long side wall, extending over its whole width, with the underside of the opening positioned 1,0 m above floor level. This opening corresponded to the service hatch used for loading and unloading of an actual storage unit. A small opening was positioned at the ceiling. This opening was primarily used for venting smoke out of the test compartment, but was fully open during the final fire test. Figure 2 shows the test compartment. Illustration: Viking SA Figure 1 A side view of the principle design of a carousel storage unit with the principle arrangement of the water spray nozzles. 6 SP/BrandPosten #38/2008

7 Two types of commodity A mixture of two types of commodities was used in the tests: Mattresses made from Polyurethane (PUR) wrapped in plastic foil and positioned on wood pallets. Open top Polypropylene (PP) crates positioned on wood pallets. The commodities were arranged in a staggered pattern such that every other shelf had a pallet load of PUR mattresses and every other shelf a pallet load of plastic crates. This pattern was repeated both in height and in width of the rack, refer to Figure 3. The commodity was tightly packed on the shelves, as would be the case in reality, with minimal free distances both horizontally and vertically. The fire protection concept The deluge type fire protection system that was tested consisted of directional discharge water spray nozzles at the vertical centreline of the short sides of the test compartment, orientated horizontally towards the flue space between the two Figure 3 Photo: Magnus Arvidson The arrangement of the commodities in the racks, as seen before the front wall is attached. racks. Additional water spray nozzles were installed at the top of the test compartment. These nozzles were orientated towards the long sides of the test compartment, with the intent to provide cooling of the steel structure. The principle Figure 4 Test 3: The fire size 3 min and 28 sec after ignition. This was about one minute after system activation. Photo: Magnus Arvidson SP/BrandPosten #38/2008 7

8 Figure 5 The fire damages at the front part of the rack after Test 3. arrangement of the nozzles is shown in Figure 1 on page 17. All nozzles were activated simultaneously upon the activation of a Multiple Jet Control valve that was installed at the ceiling of the test compartment. This unit consists of a valve, held back by a thermally activated, fast response glass bulb. The system was pressurised up to this valve, and upon the activation by the glass bulb, water was distributed through the system pipe work to all installed nozzles. The system operated at pressure of about 4 bar and the total water flow rate was slightly less than 700 L/min. Three tests were conducted In total, three fire tests were conducted. The fires were initiated using a small steel fire tray. The tray was filled with a small amount of heptane and placed at the floor, under the bottom, centrically positioned shelf and positioned up against the back wall of the test compartment. The fuel was ignited using a small torch and 30 minutes after fire ignition, the discharge of water was stopped and means for manual fire fighting was undertaken using fire hoses. Figure 4 illustrates the fire size during Test 3. Successful results Overall, it can be concluded that the fire protection system performed successfully during all three tests. Gas temperatures measured inside the test compartment as well as surface temperatures measured on the outside of the test compartment remained low after the activation of the system. The damages to the commodities inside the test compartment were limited and the size of the fires was small when manual fire fighting was undertaken. Figure 5 illustrates the fire damages after Test 3 at the front part of the rack. Due to this, manual fire fighting was relatively easy. Based on the fire test results, an approval from VdS Schadenverhütung for the fire protection concept is currently in the final stages of completion. Magnus Arvidson Tfn Photo: Magnus Arvidson Comments from Dr. Joachim Böke, in charge of Product Development for Viking in Europe When deciding how and where to develop our new Racatac concept for the protection of automatic storage units, we needed to select an organisation that we knew would exceed our expectations. We wanted to work with someone who could use their expertise to help us perfect our design. We needed to use a facility with state-of-the-art equipment and a staff experienced in scientific testing in order to ensure that the test procedures and equipment, as well as the resulting data met the stringent requirements of the third party approval agency, VdS Schadenverhütung of Germany. We also knew that all of the testing would be done under the watchful eyes of the end users interested in protecting their assets with Racatac. For this reason, we chose to work with the research team at SP. The staff of SP helped us throughout the entire project, from conception to reality. Their comprehensive planning and execution meant that we finished the project according to the schedule and plan set out in the very beginning, The accuracy, speed and professionalism with which SP published the final report meant that we could start earning back the return on our well spent investment much earlier than anticipated. Most importantly, SP was an integral part in getting Racatac off the drawing board and into the warehouses of Europe, protecting our end users from the dangers of unfriendly fire. 8 SP/BrandPosten #38/2008

9 SP/BrandPosten #38/2008 9

10 Brandfarliga plastmaterial i kopplingsdosor Brandrisken med polymera material i höljen till kopplingsdosor provas med mycket enkla småskaliga laboratoriemetoder där en glödtråd eller en liten låga utgör antändningskällan. Provningen är av typen godkänd/ickegodkänd. Parallellt används avancerade kalorimetriska laboratoriemetoder inom forskarvärlden för att studera brandegenskaperna hos polymera material. Frågeställningen för ett projekt finansierat av Brandforsk var om de enkla provningsmetoderna ger rätt information för ett säkert materialval. Projektet var ett samarbete mellan SP Brandteknik och Institutionen för fiber- och polymerteknologi på KTH. En uppsättning brandtekniska kriterier ansattes i studien för att utvärdera om de enkla laboratoriemetoderna ger tillräcklig och rätt information som underlag till val av material för en säker produkt. Både enkla småskaliga laboratoriemetoder och avancerade kalorimetriska metoder utnyttjades i projektet för att studera antändnings- och förbränningsbeteendet för en serie av tio olika polymera material: polyeten med hög densitet (HDPE), polyeten sampolymer med låg densitet (LDPE-co), polyamid 66 (PA), polykarbonat (PC), polykarbonat-akrylonitril butadien styren (PCABS), polypropylen (PP), polyvinylklorid (PVC) och polyester (UP). Samtliga polymerer levererades av producenter av el-material. Baserat på den genomförda undersökningen ges i SP-Report 2007:75 rekommendationer avseende de enkla småskaliga laboratoriemetoderna, både i ett kort och i ett långt perspektiv. Studien visar på tydliga nackdelar med de enkla laboratoriemetoderna då brandfarliga material kan klara provningskriterierna och visar också på ett behov av bättre informationsutbyte från brandtest av material till designarbete med slutprodukten. Slutsatserna från provningarna med de olika metoder/tekniker som ingick i projektet återges sammanfattat nedan. Glow-wire IEC (International Electrotecnical Commission) föreskriver glow-wire metoden för tester på kompletta eller delar av kopplingsdosor för lågspänningsapplikationer. Provningar med glow-wire metoden (IEC och -13) visade att denna metod ensam inte kan lägga grunden för en tillräcklig brandsäkerhet. Testresultaten påverkas starkt av förändringar i kontaktytan mellan glödtråden och provmaterialet genom smältning och deformation av materialet och kan ge tveksamma resultat. Material som i vissa situationer är brandfarliga kan klara kraven genom att materialet smälter undan från glödtråden under provningen. Flamspridning från liten låga Provningar med en 50 W vertikal liten låga enligt IEC och -10 visade att flera av de testade materialen fick låg klassning i testet. Man bör tillägga att denna provningsmetod normalt inte krävs i Europa för kopplingsdosor för lågspänningsapplikation. Fem av materialen visade på testresultat under me- Foto: Roland Krämer Figur 2 Exempel på ett lättsmältande termoplastiskt material som skapar en poolbrand under ett konkalorimeterförsök. Konen (till vänster i bilden) strålar värme mot den vertikalt monterade provkroppen (till höger i bilden). todens klassnings gräns, tre material fick den lägsta klassen V-2, ett material fick den högre klassen V-0 och ytterligare ett bedömdes vara ett V-0 material. Utvär- Figur 1 IR-bilder från ett test med 50 W vertikal låga enligt IEC Efter 20 s lossnar den smälta nedre delen av provet och provkroppen slocknar och provet godkänns. 10 SP/BrandPosten #38/2008

11 Tunnväggiga sprinklerrör håller deringen av provningarna fokuserade på mellanskiktet, V-2 materialen. Denna klass av material består av material med stor spridning i brandegenskaper, då materialet kan slockna under provningen genom att den brinnande nedre delen av provkroppen smälter av och separeras från huvuddelen av provkroppen (se figur 1). Därför kan ett mycket brännbart material som är lättsmältande bedömas likvärdigt med ett avsevärt mindre brännbart material som endast ger upphov till en liten brinnande droppe. Slutsatsen är att provningsmetoden inte ger generell tillämpbar information för en helhetsbedömning av ett materials brandsäkerhet. Avancerade kalorimetriska metoder Både konkalorimetern (ISO 5660) och mikrokalorimetern (FAA Pyrolysis Combustion Flow Calorimeter) kunde tydligt identifiera de minst brännbara och de mest brännbara materialen. De här metoderna ger mått på maximal och total värmeavgivning. Från konkalorimetern får man också information om producerad rök och huvudsakliga förbränningsgaser. Detta ger en betydligt bättre grund för en utvärdering av en produkts brandsäkerhet. Då båda kalorimetrarna exponerar provmaterialet för en konstant hög infallande värmestrålning, ger metoderna dock begränsad information om antändningsegenskaper vid exponering för en liten låga eller en överhettad elledning. Därför kunde inte brandegenskaperna för material med dåliga till medelgoda resultat separera tillfredställande. Företaget AB Alvenius Industrier har låtit SP testa tunnväggiga rör för sprinklersystem avseende deras korrosionsbeständighet. Provningen visade att rören har en mycket hög beständighet. Det material som Alvenius valt för sina sprinklerrör är ett svart/obehandlat stål av typ Domex 240 YPD-ALV med godstjocklek mellan 2,0 och 4 mm. Fördelen med dessa tunnväggiga rör jämfört med vanliga rör, som har en godstjocklek mellan 2,9 och 7,1 mm, är att vikten reduceras kraftigt vilket därmed underlättar hantering och installation. Domex 240 är ett stål som normalt används för tryckkärl och innehåller utöver kol bland annat mangan och aluminium. För att uppnå en extra hög korrosionsbeständighet kan rören varmförzinkas med en zinktjocklek på minst 95 µm ut- och invändigt. Rörmaterialet är valt i samarbete med TYCO Building Services Products (Sweden) AB. Dessa spiralsvetsade rör tillverkas enligt EN och är certifierade av Svenska Brand & Säkerhetscertifiering AB (SBF 120:6). Både teoretisk beräkning och provning Den undersökning som SP utförde omfattade både en teoretisk beräkning av avfrätningen och en praktisk provning. Den praktiska provningen innebar att rör i både obehandlat och varmförzinkat stål exponerades för vatten mättat med syre i 69 dygn. Efter exponeringen vägdes rören och avfrätningen beräknades. Denna provning representerar ett worst case då rören är konstant utsatta för syresatt vatten. Detta är inte är normalt i sprinklersystem där vattnet endast omsätts när systemet aktiveras, provas eller när det dräneras och återfylls vid ombyggnation. Hög korrosionsbeständighet Den teoretiska undersökningen visade att godstjockleken minskar med ca 1 µm (0,001 mm) på grund av korrosion för obehandlade rör vid varje påfyllning av nytt vatten i ett medelstort sprinklersystem. Mellan påfyllningarna, dvs. när det inte finns tillgång till nytt syre i vattnet, är minskningen i rörtjocklek försumbar. Den praktiska undersökningen visade att i fullt syresatt vatten är avfrätningen på de förzinkade rören bara en tredjedel för de obehandlade rören. Dessutom skulle det krävas 100 omsättningar av vatten per år i rörsystemet för att uppnå samma avfrätning som under worst case. Vid en användning med få vattenbyten per år kan därför de tunnväggiga stålrören från AB Alvenius Industrier, i både obehandlat och förzinkat tillstånd, anses vara tillräckligt korrosionsbeständiga för sprinklerapplikationer. Adeline Flogård Tfn Specialdesignade försök Förutom provningar som nämnts ovan utfördes även specialdesignade försök med provkroppens yta exponerad i vertikal position för att identifiera material som kunde klara en hög värmeexponering utan att rinna eller avsevärt deformeras. Studien avslutades med att en provuppställning för fullskaliga experiment med kopplingsdosor utvärderades för framtida forskningsprojekt (se figur 2). Per Blomqvist, SP Tfn Roland Krämer, KTH tryckkärlsklassade lätta stålrör SP/BrandPosten #38/

12 Svenska pionjärer bakom den moderna tekniken med vattendimma Tekniken med vattendimma fick sitt kommersiella genombrott i början av 1990-talet och idag finns en stor global marknad med många aktörer. Men vad få känner till är att det är två svenska företag som ligger bakom den ursprungliga teknikutvecklingen av de system som använder höga tryck (minst 100 bar) för att sönderdela vatten till mycket små vattendroppar skrevs ett internationellt avtal, det så kallade Montrealprotokollet, som slog fast en tidsplan för att fasa ut produktionen och användningen av CFC-gaser och andra kemikalier som bryter ned atmosfärens ozonskikt. Några år senare, i april 1990 omkom 158 personer i en förödande brand ombord på passagerarefärjan Scandinavian Star. Konsekvensen av detta blev internationella krav på högre brandsäkerhet ombord på alla existerande och nya passagerarfartyg. Ett av kraven var att samtliga passagerareutrymmen skulle förses med sprinklersystem. Avvecklingen av halon i kombination med de skärpta brandsäkerhetskraven på passagerarefartyg blev startskottet för utvecklingen av nya, mer miljövänliga släckmedel men vad få känner till är att två svenska företag, oberoende och till viss del i samarbete med varandra redan i slutet av 1970-talet började utveckla sprinklersystem som med högt tryck (minst 100 bar) sönderdelade vatten till små vattendroppar, s.k. vattendimma. Det var egentligen bara marknadens ointresse som gjorde att det inte blev någon kommersiell framgång redan då. Man var helt enkelt för tidigt ute med sina idéer. När marknaden visade intresse för tekniken i början av 1990 talet togs idéerna upp av andra företag med större ekonomiska resurser. Sägas skall också att tekniken med vattendimma egentligen inte var ny ens på 1970-talet. Redan på 1930 talet fanns kommersiella system och under och 1950-talen bedrevs en hel del forskning och utveckling. Välkände Kaare Brandsjö, som vid den tiden jobbade vid Henriksson Brandredskap AB patenterade ett strålrör för manuell brandsläckning i början av 1940 talet, det så kallade Hebramunstycket. Utveckling av dimstrålrör bedrevs även inom Svenska Skumsläcknings Aktiebolaget av bland annat Lars Skum-Lasse Eriksson. Men inget av de äldre systemen hade så höga arbetstryck och historien om de svenska pionjärerna bakom utvecklingen Figur 1 Foto: Håkan Ungerth En tidig version (till vänster) av ett automatiskt munstycke utvecklat av HTC i Åmål AB samt det öppna munstycket som användes vid försöken vid SP Brandteknik av den moderna tekniken med vattendimma är delvis bortglömd. Utvecklingen vid Electrolux Euroclean AB Electrolux Euroclean AB var ett företag som i första hand utvecklade system för högtryckstvättning för bland annat restauranger och storkök. Det påstås att man fick idén att tillämpa tekniken för brandsläckning efter att en av deras kunder, i brist på andra möjligheter, släckt en brand i en fritös med sin högtryckstvätt. Företaget såg tidigt möjligheterna att använda högtryckssystem ombord på fartyg, i hotell, bostäder och liknande utrymmen. Omar Vestli vid Electrolux Euroclean AB hade nämligen en bakgrund som sjöbefäl och Håkan Ungerth var skeppsbyggnads- ingenjör. Tillsammans med Sten Hansen och Bengt Crenér var de drivande för att utveckla tekniken. Hösten 1981 genomförde man försök vid Statens Brannskole i Norge. Dessa försök finns dokumenterade, men inte de försök som genomfördes i samma försökshus vid ett tidigare tillfälle. Försöken demonstrerade att finfördelat vatten hade mycket hög släckeffektivitet mot brand i staplade träpallar, trots minimala vattenmängder. Vattentrycket var omkring 70 bar. Försök vid SP redan 1983 Under våren 1983 genomfördes företaget brandförsök vid SP Brandteknik i ett mindre försöksrum. Vattentrycket låg runt bar och det totala vattenflödet var runt 10 L/min. Både brand i träribbstaplar och bensinbål användes. Försöken 12 SP/BrandPosten #38/2008

13 dokumenterades i en försöksrapport och med video. Tyvärr finns inte videodokumentationen kvar försökte man patentera ett system som kombinerade högtryckstvättning med brandsläckning. Många passagerarfartyg hade nämligen redan högtrycksaggregat och ett rörnät för tvättning och därför var steget att bygga ut systemet till brandsläckning inte så långt. Patentet refuserades dock av en för mig okänd anledning. Under 1987 beslutade Electrolux Euroclean AB att lägga ned utvecklingen av brandsläckningssystem, som hade kostat mycket forskningsmedel men inte genererat inkomster. Några av ovan nämnda personer trodde emellertid att högtrycksystem hade en framtida potential och bildade tillsammans ett nytt bolag, HTC i Åmål AB för att fortsätta teknikutvecklingen. Till skillnad från de idéer som drevs av GIRO Brand AB (se nedan) utvecklade man ett automatiskt munstycke, det vill säga ett munstycke med en glasbulb. Figur 1 visar en tidig version, troligen från slutet av 1980 talet samt det munstycke som användes vid försöken Det senare munstycket köpte man direkt från Spraying Systems Co., via den svenska återförsäljaren Allan Rehnström AB. Våren 1991 genomförde HTC i Åmål AB ytterligare brandförsök vid SP Brandteknik, denna gång i en simulerad fartygshytt. Hytten möblerades med fartygsbäddar och försågs även med ett autentiskt ventilationssystem. Munstycket som användes var en vidareutveckling av det automatiska munstycke som visas i figur 1. Våren 1993 genomfördes hytt- och korridorförsök vid SP Brandteknik i enlighet med den provningsmetod som några år senare med vissa modifieringar skulle komma att bli standardiserad av International Maritime Organization (IMO). Inför försöken hade företaget inlett ett samarbete med Wormald Fire Systems i England och Grinnell Fire Protection i USA. Dessa båda företag valde dock att själva utveckla system med lågt vattentryck istället för att satsa på högtrycksystem. HTC i Åmål AB gick i konkurs 1993, trots ekonomiskt tillskott från en ny intressent. Håkan Ungerth fortsatte utvecklingen av munstycken på egen hand, bland annat för det japanska företaget YAMATO PROTEC, det danska företaget SEMCO och svenska SweFire AB. Därför kan man säga att det finns en stark koppling mellan dessa företag och den teknikutveckling som tog sin början redan i slutet av 1970 talet. Utvecklingen vid GIRO Brand AB För de flesta äldre brandbefäl är Krister Giselsson välbekant, eftersom han var verksam som lärare vid Statens Brandskola från 1974 fram till Tillsammans med Mats Rosander, som också jobbade som lärare vid Statens Brandskola startades företaget GIRO Brand AB Tillsammans skrev de utbildningsmaterial för brandbefälsutbildningen men jobbade även med teknik- och metodutveckling för räddningstjänsten. I början av 1980-talet utvecklade de strålröret Fogfighter och tekniken med offensiv brandsläckning. Men de intresserade sig även för släckning med vattendimma. Så tidigt som 1976 demonstrerade man brandsläckning av bensinbål med munstyckstryck omkring 300 bar. Figur 2 Illustration: Krister Giselsson En schematisk skiss som illustrerar brandförsöken i Sollentuna år 1982 arrangerade av GIRO Brand AB. Försöken visade att övertändning och brandspridning kunde förhindras med mycket små vattenmängder finfördelat vatten. Under 1970 talet genomfördes ofta brandövningar i rivningshus och Krister Giselsson hade noterat att tiden till övertändning påverkades mycket om fuktkvoten i byggnadens inre byggnadsdelar var hög. Detta var fallet när huset stått tomt SP/BrandPosten #38/

14 en längre tidsperiod med trasiga fönster och utsatts för väder och vind. Man började därför experimentera med munstycken som gav så små vattendroppar att deras fallhastighet var i nivå med gashastigheterna i brandrummet. En sådan finfördelning av vattnet kräver höga vattentryck, upp mot 200 bar. Men å andra sidan krävs inte så höga vattenflöden för att förhindra övertändning, normalt räcker en eller några liter per minut för ett normalt bostadsrum. Efter att ha gjort försök på egen hand genomförde man en större försöksserie i ett rivningshus i Sollentuna år 1982, se figur 2. Vid detta tillfälle bjöds utomstående intressenter in och försöken dokumenterades i en rapport. Tyvärr finns emellertid inga foton eller någon videodokumentation kvar. Försöken visade att övertändning och brandspridning kunde förhindras med mycket små vattenmängder och man skissade på ett system för bostadshus. En viktig del av konceptet var att systemet aktiverades av rökdetektorer, det vill säga i ett mycket tidigt skede av brandförloppet. Någon gång i början av 1980 talet etablerades ett informellt samarbete mellan Krister Giselsson och Electrolux Euroclean AB. Giselsson hade kommit längre med teorin om brandsläckning och Electrolux Euroclean AB hade stor erfarenhet av högtrycksteknik. Bland annat levererade de högtryckspumpen som användes vid försöken i Sollentuna Foto: Magnus Arvidson Figur 3 Den typ av munstycke som provades vid SP Brandteknik 1992 och som senare installerades ombord på bland annat Stena Danica. Munstycket aktiverades via larm från en rökdetektor. I början av 1990 startade Krister Giselsson företaget Ultra Fog AB tillsammans med några intressenter. Målsättningen var att kommersialisera tekniken med vattendimma. I juni 1990 genomfördes ytterligare en serie med demonstrationsförsök för ett stort antal inbjudna gäster, bland annat från rederinäringen. Intresset var stort, bara några månader efter branden ombord på Scandinavian Star. Försöken genomfördes i Bålsta i en övningscontainer. Tyvärr finns ingen dokumentation kvar från dessa försök men de kom att inspirera minst en konkurrent att vidareutveckla tekniken, som dessutom hann först ut på marknaden. Våren 1992 genomfördes en större försöksserie hytt- och korridorförsök vid SP Brandteknik. Försöken visade att tekniken var mycket effektiv mot bränder i fartygshytter, trots att vattenflödet inte var högre än mellan 3,0 och 4,5 L/min vid 180 bars tryck. Det bör observeras att systemet aktiverades tidigt i brandförloppet via rökdetektorer vilket var en av Giselssons grundidéer. I figur 3 visas munstycket. Baserat på försöken godkändes systemet av Sjöfartsverket och installerades ombord på passagerarfärjorna Stena Danica, Stena Germanica och Stena Scandinavica. Senare köptes Krister Giselsson ut från Ultra Fog AB, som fortfarande är verksamma och världsledande inom området. Mer information efterlyses Kanske kan någon av BrandPostens läsare bidra med ytterligare information om den intressanta teknikutveckling som beskrivs i denna artikel? Allt är av intresse, dokumentation, foton eller bara egna minnesbilder. Hör i så fall av er till undertecknad som just nu jobbar med en större artikel i ämnet. Magnus Arvidson Tfn Om det skulle börja brinna är det oftast vattenmassorna från konventionella sprinklers som orsakar de stora skadorna. Ultra Fog släcksystem med vattendimma kyler ner och släcker branden effektivt, samt reducerar vattenskadorna till ett minimum! Tel , 14 SP/BrandPosten #38/2008

15 Förslag till test för linjevärmedetektorer För att kunna upptäcka t.ex. anlagda bränder på skolor och daghem har man i många kommuner börjat använda linjevärmedetektorer ( värmekablar ) längs fasaden. Användning av linjevärmedetektorer för detta ändamål är relativt ny och i princip saknas både produkt standarder och installationsregler. I ett nyligen avslutat projekt har SP lämnat förslag på lämpliga tester som en linjevärmedetektor bör genomgå. Syftet med en linjevärmedetektor är att den ska upptäcka en eventuell brand så tidigt som möjligt och samtidigt inte ge några falsklarm. Hur snabbt en linjevärmedetektor kan detektera en brand behöver då bestämmas i någon form av funktionstest eller brandtest. Monterad på en fasad utsätts den dessutom för sol, nederbörd, eventuellt fasadtvätt, etc. och det är då viktigt att kontrollera att detektorn fungerar under hela den avsedda livslängden. Förslag till brand- eller funktionstest I dagsläget finns inget speciellt test eller standard tillämplig för linjevärmedetektorer som monteras på ytterfasader. Inom europeisk standaridisering, CEN, pågår arbete med att ta fram en produktstandard för linjevärmedetektorer, EN eller som titeln avslöjar Line Type Heat Detecter (LTHD). Standardarden omfattar rumsskydd och lokalt skydd, dvs. montering inomhus eller montering längs kabelstegar, turbiner, transportband, etc, och alltså inte vid montering på ytterfasader. Dessutom är det troligt att den vanligaste typen av linjevärmedetektorer på ytterfasader på skolor i Sverige, så kallade smältkablar, inte avses eftersom ett krav i standarden är att en eventuell kortslutning skall behandlas som en felsignal och inte som en detektion av brand. Det har dock nyligen beslutats att CEN skall starta ett separat arbetspaket för att skriva en standard även för linjevärmedetektorer av kortslutande typ, dvs. för smältkablar. Eftersom det inte finns någon provningsmetod för linjevärmedetektorer har en del tillverkare låtit prova sina linjevärmedetektorer enligt någon standard som är avsedd för vanliga värmedetektorer, t ex EN 54-5, FM 3210 eller UL 521. Dessa standarder är emellertid bara tillämpbara i vissa delar och det är svårt att jämföra resultaten och omsätta dem till parametrar som är viktiga för den som ska installera en värmedetektionskabel. I en del fall har ad hoc tester genomförts. Även här är det svårt att jämföra olika kablar och omsätta resultaten till sitt eget aktuella fall. SP/BrandPosten #38/2008 En linjevärmedetektor ( värmekabel ) installerad under takfoten på en äldre träkyrka. De tester som har använts av tillverkarna eller är på förslag i olika standarder är dock inte riktigt bra för att utgöra en kvantifiering av en linjevärmedetektors förmåga att upptäcka brand. Istället föreslår SP att man gör försök i en ugn där man bestämmer detektorns aktiveringstemperatur samt hur snabbt den aktiverar vid denna temperatur. En del detektorer reagerar inte på en specifik temperaturnivå utan en viss temperaturökning. Även för dessa är det lämpligt att verifiera temperaturökningen i en ugnstest. Förslag till beständighetstest För att säkerställa detektorns funktion under hela livslängden föreslår vi att man gör beständighetstest med klimatcyckling i kyla/värme/fukt. Vidare förslås provning med UV-ljus och värme för detektorer i plastmaterial och korrosionsprovning för detektorer i metalliska material. Detektorernas beständighet mot kemikalier som finns i t.ex. fasadtvättmedel och medel mot mögel bör prövas liksom surt regn. Dessutom bör kablarnas mekaniska egenskaper provas eftersom kablarna ofta böjs runt hörn när de installeras. Nuvarande förslag till EN54-22 tar inte hänsyn till att detektorerna är utsatta för väder och vind eftersom de behandlar detektorer monterade inomhus. Underlag för certifiering Målsättningen med de föreslagna testerna är att de skulle kunna ligga till grund för en certifiering av linjevärmedetektorer. Med ett sådant certifieringssystem blir det möjligt för användarna att jämföra olika kablar både vad gäller deras förmåga att detektera brand och deras beständighet mot väder och vind. Projektet finansierades av Försäkringsförbundets regelnämnd och beskrivs i detalj i SP Rapport 2007:79. Petra Andersson Tfn Magnus Bobert Tfn Foto: Magnus Arvidson 15

16 Nya bränslen kräver nya riktlinjer för säkerhet vid lagring Förbud mot deponering och krav på återvinning av material leder till nya processer och nya typer av lagerkonfigurationer. På energisidan utvecklas det dessutom nya bränslen, vilka kan ha annorlunda och okända brandegenskaper i jämförelse till vad vi är vana vid. Därför behöver man kartlägga lagringsproblematiken för nya bränslen och utveckla riktlinjer för hur de skall hanteras på ett säkert sätt. Brandforsk har gett SP Brandteknik i uppdrag att genomföra en förstudie om bränder och brandrisker i nya biobränslen och material i form av verksamhetsavfall, framför allt när det gäller lagringen av dessa material. Förstudien skall beskriva situationen på området vad gäller användning, lagringstyper, problemställning, genomförd och pågående forskning, etc. Sammantaget skall detta leda fram till ett förslag på forskningsprogram, som skall ge svar på aktuella frågor och lösningar på de viktigaste problemen. Krav på återvinning skapar stora lager Klimatförändring och en ökad medvetenhet om ett överutnyttjande av jordens ändliga resurser sätter både politiker, industri och allmänhet under stor press att sträva efter ett resurssnålt samhälle som nyttjar förnyelsebar energi och återvinner och återanvänder ändliga materiella resurser. Detta har redan lett till stora förändringar i samhället och fortsatta förändringar är att vänta. På energisidan innebär det en övergång från fossila bränslen till olika typer av förnyelsebara energikällor och användning av olika former av bioenergi. För att optimera resursanvändningen i samhället ställs stora krav på återvinning. Detta innebär en omfattande sortering av avfall för att detta skall kunna nyttjas, antingen som en råvaruresurs eller som energi. Enligt Förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) får inte utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall deponeras. Därför skapas stora lager, både lokalt för att få till rationella transporter men framförallt vid själva återvinningsanläggningen där kanske det samlade avfallet från hela eller delar av landet samlas. Detta innebär att det under de senare åren har byggts upp mellanlager och logistiska system för att hantera avfall som skall återvinnas eller förbrännas. Dessa lager skall vara tillfälliga i det avseendet att samma avfall inte får lagras under någon längre tid. Den kontinuerliga processen och variationer i mottagarnas möjligheter att ta hand om avfallet gör emellertid att det periodvis kan byggas upp relativt stora mellanlager. Eftersom energiförbrukningen varierar över året innebär detta att även avfall för energiåtervinning behöver lagras. Vid t.ex. en mild vinter minskar förbrukningen vilket resulterar i att lagren inte förbrukas utan byggs på ännu mer. Tillfälliga oplanerade verksamhetsavbrott kan också leda till att lagren växer. Enligt lagstiftningen är maximal lagringstid 3 år för att inte räknas som deponi men i praktiken kan detta bli betydligt längre för vissa delar av lagret beroende på hur man definierar tidpunkterna för start av lagringen respektive start av förbrukningen. Det är därför viktigt att mellanlagringen görs på ett säkert sätt, både ur miljösynpunkt och brandrisksynpunkt Brandsäkerheten och släckmöjligheter måste tas hänsyn till i planeringsskedet Totalt sett innebär detta att det byggs upp mycket stora lager av olika slag. Från industrins sida är oftast hantering och lagring fokuserad på maximal effektivitet. Biobränslen hanteras primärt inomhus i stora planlager eller i stora siloanläggningar. Avfall för energiåtervinning lagras utomhus men lagringsformen kan variera. Mycket är löst lagrat i stora högar liknande en temporär deponi, men av miljöskäl/ krav balas allt mer. Balarna är i storleksordningen 1 m 3 och staplas sedan upp i stora, höga stackar som kan innehålla åtskilliga tusen balar. Brandskyddsfrågorna hanteras inte alltid i detalj av anläggningsägare och berörda myndigheter. Det har under de senare åren byggts upp produktionsanläggningar för olika typer av biobränslen samt system för att hantera avfall som skall återvinnas eller förbrännas. När det gäller biobränsle så har träflis utnyttjats under ganska lång tid men under senare år så har användningen av träpellets ökat dramatiskt. Förklaringen ligger sannolikt i att pelletsformen gör bränslet mer homogent och lätthanterligt och förbränningssystem har utvecklats både för småskalig användning i villapannor och industriella system för värme och kraftproduktion. Produktionen av pellets pågår under hela året varvid stora lager byggs upp som ofta når maximal volym under hösten för att sedan förbrukas under vinterhalvåret. På grund av Sveriges stora skogstillgångar ligger vi i ett internationellt perspektiv långt framme i denna utveckling. För att minska lagringsvolymen komprimeras och balas avfallet. Foto: Henry Persson 16 SP/BrandPosten #38/2008

17 släcka denna typ av bränder. Det är först på senare tid som man har uppmärksammat och förstått problemet med lagring av pellets trots att det är ett bränsle som har funnits på marknaden i flera år. Det finns därför ett stort intresse kring frågorna hur de nya biobränslen som nu utvecklas, förädlas och ökar i användning skall hanteras. Skiljer sig brandriskerna, brandegenskaperna och släckmetoderna för dessa nya bränslen från de mer kända träbränslena? Den ökade återvinningen skapar stora mellanlager av sorterat verksamhetsavfall. Det beror sannolikt på en kombination av omedvetenhet och bristande kunskap kring hur man kan lösa problemen. Om en brand skulle uppstå förlitar man sig på att den lokala räddningstjänsten har resurser och kunskap att hantera en sådan situation. Bränder kan skapa mycket stora olägenheter. Långvariga förlopp med dålig förbränning leder till mycket hälsofarlig och störande rök. Detta kan innebära evakuering av människor och stängning av skolor, dagis och industrier. Foto: Henry Persson metoder kan också ha olika stor miljöpåverkan vilket också måste beaktas. Många bränder i lager under senare år Under de senaste åren har flera bränder inträffat i silor med pellets. Resultat från ett nyligen avslutat forskningsprojekt och erfarenheter från de inträffade bränderna har lett fram till metoder för att Bränder i lager Detta är en av de frågor som förhoppningsvis skall få sitt svar inom det planerade forskningsprogrammet. Intresserade med frågor eller idéer inom området är välkomna att kontakta Anders Lönnermark eller Henry Persson. Anders Lönnermark Tfn Henry Persson Tfn För att kunna göra en kvalificerad riskanalys behövs mycket detaljkunskaper, t.ex. avseende antändningsegenskaper, brandutvecklingshastighet, brandspridning, avbrinningshastighet, brandeffekt och strålningsnivåer, flamhöjd, emissioner, etc. Man behöver även ha kunskap om inverkan av olika konfigurationer (t.ex. löslagring, silolagring respektive balat och staplat). För att upptäcka en brand i ett tidigt skede behöver mätteknik för temperaturövervakning/detektion för olika lagringssätt vidareutvecklas. Även om målet med forskningsinsatserna är att skapa förutsättningar för att undvika eller minimera bränder, så är det viktigt att de kan släckas på ett effektivt sätt om en utvecklad brand trots allt skulle uppstå. Lämplig metod och taktik kan variera med brandscenario. Lämpliga släckmedel, utrustning och taktik för en effektiv släckinsats med hänsyn till olika lagringssätt behöver utvärderas. Olika släckmedel och Brand i återvinningsanläggning En 6000 m 2 lagerbyggnad med återvunnen plast och papper vid en återvinningsanläggning i Ulm i sydvästra Tyskland totalförstördes vid en brand som startade på kvällen den 25 maj Nästan 300 brandmän deltog i släckningsarbetet som försvårades av att brandposterna inte klarade brandvattenbehovet. Istället fick vatten pumpas i slangar från floden Donau. Allt släckvatten samlades upp i en regnvattentank och återanvändes i ett försök att reducera den totala mängden kontaminerat släckvatten. Brandsläckningsarbetet tog mer än ett dygn och skadorna uppskattas till 10 miljoner. Byggnaden var inte försedd med något sprinklersystem. Källa: European Fire Sprinkler Network Brand i skrotupplag En m 3 stort upplag med skrot på en fragmenterings- och återvinningsanläggning fattade eld i Herbertingen, Tyskland den 30 augusti Det blev den största branden i regionen under efterkrigstiden. Branden uppstod inne i det stora upplaget. Till en början noterades endast rökutveckling. Sedan var dock brandtillväxten snabbare än räddningstjänstens möjlighet att mobilisera utrustning och personal. Det ledde till att i stort sett hela upplaget övertändes. Det var först efter en omfattande insats med skum som man lyckades kontrollera branden som pågick i totalt fem dygn. Totalt deltog 700 man, 184 fordon och den totala arbetsinsatsen var över mantimmar. Mer än liter skumvätska förbrukades och ett antal brand- och polisbilar förstördes. Källa: Deutsche Fuerwehr-Zeitung BRAND- Schutz Patrick 4/08 Van Hees samt 112 MAGAZIN 5/ SP/BrandPosten #38/

18 Makadam i tunnlar begränsar vätskebränders intensitet Brandförsök vid SP Brandteknik visar att vanlig s.k. järnvägsmakadam på ett signifikant sätt kan minska brandeffekten från vätskebränder. Figur 1 Principskiss av makadam och vätskebränsle i balja. Aldrig tidigare har så mycket gods transporterats på järnväg i Sverige. Järnvägsnätet rustas därför upp och byggs ut. Vissa tunnlar byggs eller ändras för att anpassas specifikt för godstrafik. Detta leder i sin tur till att brandsäkerhetsförhållandena blir speciella i dessa tunnlar. På uppdrag av Svenska Skum AB har SP Brandteknik genomfört brandförsök med heptan och diesel i bål med en area på drygt 3 m 2. Bålen placerades under en kalorimeter så att den utvecklade brandeffekten kunde mätas. Försök genomfördes med respektive utan makadam. Järnvägsmakadam av Klass I användes. I försöksserien varierades höjden mellan makadamlagrets överkant och den initiala bränsleytan (se figur 1 och 2). Detta avstånd visade sig ha en mycket betydande effekt, vilket syntes både på flammornas Foto: Anders Lönnermark Figur 2 Baljan fylldes till hälften med makadam. Därefter fylldes med heptan eller diesel i till en specificerad nivå. Foto: Anders Lönnermark Figur 3 När bränsleytan var i nivå med makadammens överkant blev branden nästan lika stor som fallet utan makadam. Foto: Anders Lönnermark Figur 4 Brandeffekten blev lägre när avståndet från makadammens överkant ned till vätskeytan ökades. 18 SP/BrandPosten #38/2008

19 Standard för självslocknande cigaretter införd i USA I USA har en metod ASTM 2187 utvecklats för att prova cigaretter som slocknar om man lägger dem ifrån sig. Metoden mäter cigaretternas potential att fortsätta att brinna och att antända sängar och stoppade möbler. Bestämmelser har redan införts i 26 amerikanska stater som förbjuder försäljning av cigaretter som inte klarar kraven enligt standarden. Figur 5 Vätskebränders relativa intensitet som funktion av höjdskillnaden mellan makadambädden och vätskeytan. HRR är förkortning för heat release rate och betyder brandeffekt. storlek (jämför figur 3 och 4) och brandeffektmätningarna. Vätskehöjden varierades dels genom att ha ett olika tjock vattenskikt under bränslet, dels genom att använda olika mängd bränsle. Makadambädd minskar brandens intensitet Makadammen påverkar brandeffekten avsevärt. Genom att sänka vätskeytan från att vara i nivå med makadammen till att vara 5 cm under makadammens överkant sänktes brandeffekten betydligt. Sambandet mellan brandeffekt och höjdskillnad visas i figur 5 där resultaten för de olika försöken presenteras i form av kvoten mellan den maximala brandeffekten (beräknad som maximalt enminutsmedelvärde) för det aktuella fallet och motsvarande brandeffekt för ett fribrinnande bål helt utan makadam. I grafen är höjdskillnaden räknad från överkant av makadammen och nedåt (se figur 1), vilket innebär att värdet 0 i höjdskillnad betyder att makadam och vätskeyta är på samma nivå; negativa värden innebär att vätskeytan ligger högre än makadammens överkant och följaktligen positiva värden att vätskeytan ligger lägre än makadammens överkant. Grafen visar även på tydliga skillnader mellan olika bränslen. Effekten är större för diesel än för heptan. Resultaten av dessa försök presenterades vid konferensen ISTSS 2008 (se separat artikel i detta nummer av BrandPosten) och ytterligare detaljer återfinns i följande referens: Lönnermark, A., Kristensson, P., Helltegen, M., and Bobert, M., Fire suppression and structure protection for cargo train tunnels: Macadam and HotFoam, 3rd International Symposium on Safety and Securtity in Tunnels (ISTSS 2008), , Stockholm, Mars, Anders Lönnermark Tfn Magnus Bobert Tfn Även inom EU diskuteras lagstiftning när det gäller RIP (reduced ignition propensity) cigaretter inom en allians av hälsomyndigheter (the EU RIP Alliance). De har gjort ett uttalande: In view of the fact that it is technically and economically feasible for cigarettes to meet fire-safety standards, tobacco manufacturers should be required to produce and market only reduced-ignition propensity cigarettes in the EU. Tobacco manufacturers should use the same standard as in New York and Canada, ASTM International E b Dr Richard Gann vid NIST i USA, som utvecklat standarden, tycker att med tanke på att standarden tagits fram med stor vetenskaplig noggrannhet så har den banat väg för att minska förlusterna av människoliv från den mest vanliga orsaken till dödsbränder. Amerikanerna kommer också att introducera standarden internationellt inom ISO TC92. Enligt statistik från Räddningsverket omkom 27 personer vid 25 bränder under 2007 där brandorsaken var rökning. Totalt omkom 97 personer detta år. Under 2006 omkom 21 personer av totalt 83 i bränder förorsakade av rökning. Låt oss därför hoppas att standarden kan införas så fort det någonsin går även i Sverige. Ulf Wickström Tfn SP/BrandPosten #38/

20 Kunskapen om släckning av etanol är dålig Det är inte bara i Sverige som produktion och användningen av etanol och E85 ökar. I USA pågår en mycket snabb introduktion och det finns nu fler än 100 etanolfabriker i USA och det importeras stora volymer från bland annat Brasilien. Problematiken med släckning av etanolbränder var ett av huvudämnena på den 23:e Industrial World Fire Conference & Exposition, som hölls i Texas i april De stora volymerna etanol går till låginblandning i bensin. Normalt används 10 % inblandning vilket benämns Gasohol. Eftersom produktionen främst sker i jordbruksstaterna och raffinaderiverksamheten till stor del endast är belägen vid kusten, bland annat i sydstaterna mot Mexikanska gulfen, blir det omfattande transporter med lastbil, tåg eller fartyg. Den ökade användningen medför också ett stort lagringsbehov och det finns lagringscisterner för ren etanol med upp emot 100 m diameter. Detta skapar helt nya problem för räddningstjänsterna runt om i USA och släckberedskapen i de stora cisterndepåerna måste ses över. Detta var därför ett av huvudämnena på Industrial World Fire Conference & Exposition som hölls i slutet av april 2008 i Beaumont, Texas. Ethanol Emergency Response Coalition (EERC) skall ge mer kunskap Konferensen är specifik inriktad mot Industrial Fire Fighting och samlar en stor mängd deltagare från bland annat industrin, företagsbrandkårer och vanliga räddningstjänster. Konferensen hölls i Beaumont, Texas mitt i det man kallar Golden Triangle, ett område i sydöstra Texas med en oerhört omfattande raffinaderiverksamhet och olika typer av processindustrier, alltså ett Stenungssund i jumboformat. Konferensen är inriktad mot tillämpade problem och har en övervägande inriktning mot erfarenhetsåterföring från räddningstjänst och industri. Under de tre dagar konferensen pågick hölls ett antal parallella arbetssessioner och seminarier inriktade mot olika problemområden. En av arbetssessionerna var inriktad mot problematiken med brandsläckning av etanol vilket också var anledningen till mitt deltagande på konferensen. skumvätska och utbildning av räddningstjänstpersonal. För att lyfta frågan har man bildat en intressentgrupp, Ethanol Emergency Response Coalition (EERC), där ett antal intressenter gått samman för att ta fram mer kunskap kring räddningstjänstinsatser i samband med bulkhantering av etanol/etanolbränslen. Som ett första steg har man under 2007 genomfört en serie släckförsök med en rad olika typer av skumvätskor för att påvisa skillnaderna mellan olika skumtyper när det gäller släckning av etanolbränder. Försöken visade som väntat att så kallade alkoholresistenta skum är nödvändiga för att överhuvudtaget ha en chans att släcka en etanolbrand. Svenska räddningstjänster bättre förberedda I Sverige har vi sedan många år uppmärksammat problematiken med släckning av etanol och jag fick tillfälle att berätta mer om dessa erfarenheter. Redan 1980 genomfördes en omfattande försöksserie med metanol och M15 tillsammans med räddningstjänsten i Göteborg. Metanol var då ett seriöst alternativ för att minska oljeberoendet efter oljekrisen på 1970-talet. Släckförsök genomfördes i en skala från 50 m 2 ner till 0,25 m 2 och dessa försök utgjorde en viktig bas för utvecklingen av den provningsmetodik som nu används i bland annat europastandarden för skum, EN År 1990 genomfördes ytterligare ett antal storskaliga försök, denna gång mot en ca 200 m 2 stor poolbrand med en blandning av aceton/etanol. Syftet var då att ta fram underlag till rekommendationer från Räddningsverket kring en basutrustning för skumsläckning. Dessa försök och efterföljande rekommendationer har bidragit till att de flesta svenska räddningstjänster är utrustade med alkoholbeständigt skum och ur denna synvinkel är vi alltså betydligt bättre förberedda än räddningstjänsterna i USA. Erfarenhet och kunskap om släckning av cisternbränder saknas Mitt intresse var dock primärt fokuserat på teknik och taktik för släckning av cis- Eftersom de flesta räddningstjänster i USA är utrustade med AFFF-skum, det vill säga ej alkoholbeständigt skum kommer användningen av etanol att innebära stora förändringar, både i form av byte av Foto: Ingvar Hansson, SRV Figur 1 Dwigth Williams, Williams Fire and Hazard Control, förklarar den skumpåföringstaktik som man tänkt använda vid släckning av brander i cisterner innehållande etanol eller andra polära produkter. 20 SP/BrandPosten #38/2008

Aktivering av boendesprinkler: Försök med olika glasbulber

Aktivering av boendesprinkler: Försök med olika glasbulber Brandskydd 2016, Upplands Väsby, 23-24 november 2016 Aktivering av boendesprinkler: Försök med olika glasbulber Magnus Arvidson Safety - Fire Research SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut magnus.arvidson@sp.se

Läs mer

Släcksystem med vattendimma en förnyad kunskapssammanställning

Släcksystem med vattendimma en förnyad kunskapssammanställning Sprinklerdagen 2015, 22 april 2015 Släcksystem med vattendimma en förnyad kunskapssammanställning Magnus Arvidson Fire Research SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kontakt: magnus.arvidson@sp.se Telefon:

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer

Windlass Control Panel v1.0.1

Windlass Control Panel v1.0.1 SIDE-POWER Windlass Systems 86-08950 Windlass Control Panel v1.0.1 EN Installation manual Behåll denna manual ombord! S Installations manual SLEIPNER AB Kilegatan 1 452 33 Strömstad Sverige Tel: +46 525

Läs mer

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand Tekniska åtgärder mot anlagd brand Patrick van Hees, Nils Johansson Foto: Polisen Gotland Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik Projektgrupp Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

E4 Sundsvall Sundsvallsbron

E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall LEVERANTÖRSDAG EN NY VÄG. 1000 2009 NYA MÖJLIGHETER One new road. 1000 new opportunities. Ove Malmberg, Assistant Project Manager 2 2014-10-10 Project E4 Sundsvall

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating CompactAIR / CompactAIR CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating Typenschlüssel / Type Code Beteckning / Type code Compact AIR / CompactAIR

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

HV Dysa(Spray) Höghastighets dysor(spray) Modell HV AS med sil

HV Dysa(Spray) Höghastighets dysor(spray) Modell HV AS med sil Höghastighets dysor(spray) Modell HV AS med sil HV Dysa(Spray) Bulletin 105 Rev. D Bulletin 105 Rev. D Kännetecken: Kompakt, Höghastighetspridning Gedigen enhetlig fast spridning Mässingshus Erforderligt

Läs mer

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051 Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051 Michael Försth Jesper Axelsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandteknik 2 Sammanfattning Projektets start

Läs mer

Hur Valmet hanterar risker i konstruktionsarbetet. Peder Elden

Hur Valmet hanterar risker i konstruktionsarbetet. Peder Elden Hur Valmet hanterar risker i konstruktionsarbetet Peder Elden Valmet Efter andra världskriget samlades ett antal statligt ägda verkstäder under namnet Valtion Metallitehtaat, 1951 fick företaget namnet

Läs mer

Utbildningar SP Brandteknik 2013

Utbildningar SP Brandteknik 2013 Utbildningar SP Brandteknik 2013 Har dina medarbetare rätt kompetens för att möta de nya krav som ställs? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Rätt utbildning är alltid en god investering för ut-veckling,

Läs mer

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok Brandsäkerhet hos träkonstruktioner ny europeisk handbok Birgit Östman SP Trätek, Stockholm SIS Brandseminarium Stockholm 20 januari 2011 Fire safety in timber buildings Den allra första handboken på europeisk

Läs mer

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve

Läs mer

Arctic. Design by Rolf Fransson

Arctic. Design by Rolf Fransson Arctic Design by Rolf Fransson 2 Endless possibilities of combinations. Oändliga kombinationsmöjligheter. 3 4 5 If you are looking for a range of storage furniture which limits of combination is set by

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI

Läs mer

Rev No. Magnetic gripper 3

Rev No. Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting

Läs mer

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall VoK - Skadegruppens Temadag 2014 Henry Persson SP Fire Research BRANDFORSK projekt 701-121 Vad vi har gjort: Analyserat MSBs insatsstatistik

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser GRUNDER SLÄCKMEKANISMER BRANDGASKYLNING Var förångas vattnet? För att nå målet: Släcka branden Vatten på/mot Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser Förångning i varma brandgaser Små vattendroppar

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Brandskydd, strategi... och tid

Brandskydd, strategi... och tid Brandskydd, strategi... och tid 2 DET HANDLAR OM ATT VINNA VARJE LOPP MOT LÅGORNA. Den viktigaste faktorn för att stoppa en brand är tiden. Ju tidigare du kan upptäcka en begynnande brand desto mer tid

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER. Fire protection of tunnel structures

BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER. Fire protection of tunnel structures BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER Fire protection of tunnel structures Maria Hjohlman, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Johan Häggström, Brandskyddslaget Bo Wahlström, Brandskyddslaget Lars Boström,

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

Sammanfattning hydraulik

Sammanfattning hydraulik Sammanfattning hydraulik Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION 2 p V z H const. Quantity

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Stämpel/Etikett Security stamp/lable Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Granskad av Reviewed by Göran

Läs mer

Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand

Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand Foto: Polisen Gotland Patrick van Hees & Nils Johansson Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee & Michael Strömgren SP Brandteknik

Läs mer

HYDRAULIK Rörströmning IV

HYDRAULIK Rörströmning IV HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll

Läs mer

Brandförsäkringsmodell

Brandförsäkringsmodell Funktionsanpassad Brandförsäkringsmodell för lätta industri- och hallbyggnader STÅLBYGGNADSINSTITUTET Swedish Institutet of Steel Construction Publikation 155, 1995 Brandskador oberoende av materialval

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Solcellsanläggningar - Vad är problemet?

Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Systemutformning Hög spänning < 900 V Ljus = Ström Kablar genom byggnader Inga säkringar Ingen strömbrytare Svåra att se från marken Säkra för installatörer och

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

KARL ANDERSSON & SÖNER

KARL ANDERSSON & SÖNER QUARTZ DESIGN JOEL KARLSSON / KROOK & TJÄDER DESIGN 2011 Quartz är en ljudabsorberande formpressad fiberfilt i rektangulär form, med inspiration från det klassiska parkettgolvets oändliga mönstervarianter

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

PRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS

PRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS PRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS Vänd bordet upp och ner eller ställ det på långsidan. Tryck ner vid PRESS och fäll benen samtidigt. Om benen sitter i spänn tryck benen mot kortsidan före de

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

00-1595. Fiat 500 2007» Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033» 619-0300

00-1595. Fiat 500 2007» Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033» 619-0300 00-1595 120 Fiat 500 2007» Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033» 619-0300 rev. 2014-04-04 DC Congratulations on purchasing an ATS towbar Alexo Towbars Sweden offer quality towbars

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

ARC 32. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se

ARC 32. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se ARC 32 Tvättställsblandare/Basin Mixer inr.se SE Användning och skötsel Manualen är en del av produkten. Bevara den under hela produktens livscykel. Vi rekommenderar er att noggrant läsa igenom manualen

Läs mer

Plain A262. För T16 (T5) lysrör. Innehåll. Monteringsanvisning. A. Instruktion för rampmontering

Plain A262. För T16 (T5) lysrör. Innehåll. Monteringsanvisning. A. Instruktion för rampmontering Plain A262 För T16 (T5) lysrör Innehåll Ramparmatur: ändmodul En stängd gavel/ en öppen gavel Plint i båda ändarna Överkopplingssladd 1 rampgavel 1 lysrörsbytare Ramparmatur: mellanmodul Plint i en ände

Läs mer

LITTBUS LIBRARY BIBLIOTEK. Gavlar av stål och gavelsidor av perforerad plåt End panels in steel and with cover in perforated steel

LITTBUS LIBRARY BIBLIOTEK. Gavlar av stål och gavelsidor av perforerad plåt End panels in steel and with cover in perforated steel LITTBUS BIBLIOTEK LIBRARY Gavlar av stål och gavelsidor av perforerad plåt End panels in steel and with cover in perforated steel LITTBUS - det flexibla hyllsystemet för bibliotek/the flexible shelfsystem

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

7!34% 7!34% 50-51 7!34% 52-53,/7 54-55

7!34% 7!34% 50-51 7!34% 52-53,/7 54-55 50-5 5-53 54-55 waste oil is evacuated directly from the engine to the waste oil storage tank. Both personal contact with the waste oil and mobile units are avoided. tas spilloljan direkt från motorn till

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Kontroll före idrifttagning

Kontroll före idrifttagning Välkommen till Seminarium Kontroll före idrifttagning Föredragshållare Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 2011-05-13 1 SIS, Swedish Standards Institute ideell förening medlemmar från privat och offentlig sektor

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Läs mer

Brandkrav på lös inredning

Brandkrav på lös inredning Brandkrav på lös inredning Årligen omkommer ungefär 100 personer i sina hem till följd av brand. Branden startar ofta i den lösa inredningen. Dagens moderna hem innehåller en stor mängd elektriska apparater

Läs mer

BRUKSANVISNING / MANUAL

BRUKSANVISNING / MANUAL BRUKSANVISNING / MANUAL BEEHIVE Design by Johan Lindstén Year of design 2012 Information Ljudabsorbent som reducerar ljud, såsom brus och röster. Enkel att montera på vägg. Finns i svart, mörkgrå, ljusgrå

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Varningssymboler Symbol Signalord Varningsnivå. Säkerhet. Impact Hazard! SVENSKA WARNING. För att informera användaren om säkerhetssituationer

Varningssymboler Symbol Signalord Varningsnivå. Säkerhet. Impact Hazard! SVENSKA WARNING. För att informera användaren om säkerhetssituationer Användarhandbok WorkFit Monitor & Laptop Kit for WorkFit-T and WorkFit-PD 1 2 A B C D E F M4 x 5mm M6 x 6mm M4 x 10mm 3 4 8x M6 x 30mm M6 x 35mm M4 x 7mm 5 M6 x 25mm M4 x 10mm 4mm 14mm För den senaste

Läs mer

BRUKSANVISNING / MANUAL

BRUKSANVISNING / MANUAL BRUKSANVISNING / MANUAL LEAVES Design by Johan Lindstén Year of design 2010 Information Ljudabsorbent som reducerar ljud, såsom brus och röster. Enkel att montera på vägg. Finns i svart, mörkgrå, ljusgrå

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

GigaCom AB Säterigatan Göteborg

GigaCom AB Säterigatan Göteborg *LJD'XFW DEHONDQDOV\VWHP DY*LJD&RP/7' GigaDuct kabelkanalsystem för fiberoptiskt patchkablage är speciellt konstruerat och producerat för den Europeiska marknaden. Systemet är helt slutet och därför beröringsskyddat.

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.

Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No. Stämpel/Etikett Security stamp/lable PROVNINGSBESTÄMMELSE OFRSTRANDE PROVNING AV STÅLGJUTGODS TEST SPECIFICATION NON-DESTRUCTIVE TESTING OF STEEL CASTINGS Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept.

Läs mer

BRAND ÄR PROBLEMET CONTEGO ÄR LÖSNINGEN LISTED

BRAND ÄR PROBLEMET CONTEGO ÄR LÖSNINGEN LISTED BRAND ÄR PROBLEMET CONTEGO ÄR LÖSNINGEN LISTED En revolution i skydd... Contegos passiva brandfärg är en av de viktigste teknologier som någonsin har utvecklats för skydd av stål och trä! Vattenbaserad

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande

Läs mer

Sökande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 556464-6874

Sökande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 556464-6874 ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Dnr 1 (5) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 556464-6874 Institution/avdelning Postgiro/Bankgiro/Bankkonto Elektronik

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Materialens påverkan på dricksvatten. Olivier Rod olivier.rod@swerea.se

Materialens påverkan på dricksvatten. Olivier Rod olivier.rod@swerea.se Materialens påverkan på dricksvatten Olivier Rod olivier.rod@swerea.se Swerea KIMAB experter inom metalliska material, korrosion och korrosionsskydd Forskningsinstitut Forskningsinstitut Del av Swerea

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

karl andersson & söner

karl andersson & söner mill Design Roger Persson 2012 Mill betyder fräsa på engelska. Mill är ett bord med massiv skiva och ben, där bordsskivans yta är nedfräst till sin karaktäristiska form. Mill finns som rund, kvadratisk

Läs mer

Click to edit Master title style

Click to edit Master title style PROXIMION FIBER SYSTEMS REDEYE 23 NOVEMBER 2011 STEFAN EKMAN, GRUNDARE & VD 1 Proximion i korthet Proximion Fiber Systems AB (Proximion) är ett privat bolag som tillverkar och utvecklar avancerade fiberoptiska

Läs mer

GOLD SD 14-40. Med styrenhet/with control unit. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt/Fan. Fläkt/ Fan. Med filter/ With filter.

GOLD SD 14-40. Med styrenhet/with control unit. Fläkt/ Fan. Utan filter/ Without filter. Fläkt/Fan. Fläkt/ Fan. Med filter/ With filter. GOLD SD 4-40 Med styrenhet/with control unit Skiss visar styrenhet för aggregat med inspektionssida vänster, styrenhet för aggregat med inspektionssida höger ser något annorlunda ut, men principen är lika./

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Verktyg som behövs. LX HD Sit-Stand Desk Mount LCD Arm SVENSKA. 20" (508 mm) 14-30 lbs (6.35-13.61 kg)

Verktyg som behövs. LX HD Sit-Stand Desk Mount LCD Arm SVENSKA. 20 (508 mm) 14-30 lbs (6.35-13.61 kg) ASSEMBLY INSTRUCTIONS LX HD Sit-Stand Desk Mount LCD Arm 14-30 lbs (6.35-13.61 kg) Maximal skärmstorlek * = 46 * Begränsat till max 30 lbs (13,61 kg) 0.78"-2.56" (20-65mm) 0.78-2.25 (20-57mm) 0.5"-2.5"

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

LINC MODELL 13. INR SVERIGE AB Kosterögatan 15 SE-211 24 Malmö 13 EN 1428:2005+A1:2008

LINC MODELL 13. INR SVERIGE AB Kosterögatan 15 SE-211 24 Malmö 13 EN 1428:2005+A1:2008 LINC MODELL 13 151005 Produkten är anpassad till branschregler Säker Vatteninstallation. INR garanterar produktens funktion om branschreglerna och monteringsanvisningen följs. INR SVERIGE AB Kosterögatan

Läs mer

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till

Läs mer

AirCare - Bakteriekontroll i offentliga utrymmen

AirCare - Bakteriekontroll i offentliga utrymmen AirCare - Bakteriekontroll Ohygiensk toalett ger negativa kunder Bakterier finns överallt i vår omgivning och i våra kroppar. I skolor och på andra platser där det finns mycket människor trivs de extra

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand B3-02 2004-06 Täta fogar med Isovers fogtätningsprodukter Fogtätningssystemet består av mineralullsprodukter som ger: god värmeisolering. god tätning mot

Läs mer

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF Infravärme Nordisk Distributör - Nor veco AB www.nor veco.se ALF - Infravärme En av de bästa Infravärmare alternativen som marknaden kan erbjuda idag. Förutom att den är energieffektiv så är den också

Läs mer

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN Instruction Manual Svenska, English Power Bank Model: PRBN Innehåll / Content Innehåll Säkerhetsföreskrifter... 4 Delar... 5 Specifikationer... 6 Miljö / Lag och säkerhet / Förbehåll... 7 Content Safety

Läs mer

OFTP2: Secure transfer over the Internet

OFTP2: Secure transfer over the Internet Presentation We are ready for OFTP2! OFTP2: Secure transfer over the Internet Productive, standardized and secure flow of information in the Product Lifecycle Management (PLM) by Nils Johansson, LTH &

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 REGEOCITIES EU-projekt med 11 deltagande länder Länder med mogen marknad Länder med tillväxtmarknad Länder med ung

Läs mer

HB-Stålkonstruktion. Anpassade stålkonstruktioner för ABUS lättraverssystem. Vi klarar av dina lyft. Kransystem

HB-Stålkonstruktion. Anpassade stålkonstruktioner för ABUS lättraverssystem. Vi klarar av dina lyft. Kransystem Anpassade stålkonstruktioner för ABUS lättraverssystem HB-Stålkonstruktion Behöver du anpassade stålpelare för montering av kransystemet i hallen? Stålpelare sida 5 Sekundärstål sida 5 Standardkonsoler

Läs mer