Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :37

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37"

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr :37

2 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar Bilaga 3 Rapport förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Bilaga 4 Beslut gällande skolor Futurum och Vibyskolan Gransäterskolan och Slottsskolan Gröna dalen Resursskolan Västerängsskolan Bildningscentrum Jan Fridegård

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Rapport Bilaga 3 Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (9) Dnr: :3753 Rapport Tillsyn av förskoleverksamheten i Håbo kommun

22 2 (9) Rapport Tillsyn i förskoleverksamheten Håbo kommun Dnr :3753 Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA Tillsyn i förskoleverksamheten Helhetsbedömning Som huvudman för förskoleverksamheten i Håbo kommun har kommunen ansvar för att verksamheterna genomförs i enlighet med bestämmelser i skollag, läroplaner och andra författningar. Intervjuer med förskolornas ledning, personal och barnens föräldrar samt gjorda enkätundersökningar visar att Håbo kommun sammantaget erbjuder barnen i förskolorna och den pedagogiska omsorgen en förhållandevis god pedagogisk verksamhet. Förskolornas arbete med såväl området normer och värden som utveckling och lärande är över lag av god kvalitet även om ledning och personal uppger att personalen får anstränga sig till sitt yttersta för att kunna upprätthålla en bra verksamhet. Personalen är medveten om vad läroplanen anger i fråga om hur verksamheten ska utformas och arbetar på olika sätt med att omsätta läroplanen i den dagliga verksamheten. Barn i behov av särskilt stöd uppges få sådant stöd även om det finns synpunkter på att detta kan utvecklas ytterligare. I förskolorna pågår utvecklingsarbete för att förbättra verksamheten. Förskolorna har även bra rutiner för att utvärdera förskolans pedagogiska kvalitet. Däremot upprättas inte kvalitetsredovisningar för varje förskola i enlighet med förordningens krav. Några av kvalitetsredovisningarna är gemensamma för flera förskolor, och uppfyller således inte förordningens krav på en årlig redovisning för varje kommunalt bedriven förskola. Håbo kommun följer upp förskolornas arbete och resultat genom enkäter, självvärderingar från personalens sida och verksamheternas egna kvalitetsredovisningar. Tillsynen visar dock att den kommunövergripande uppföljningen och utvärderingen av den pedagogiska verksamheten samt barngruppernas storlek brister och behöver utvecklas. Detta är angeläget, inte minst med tanke på att andelen personal med högskoleutbildning är förhållandevis låg och barngruppernas storlek har ökat. Tillsynen visar att förskolorna och den pedagogiska omsorgen har med skolorna och fritidshem gemensamma planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner. Planerna är gemensamma för alla verksamheter i varje rektorsområde och innehåller inte någon aktuell kartläggning av förhållandet i respektive verksamhet. Planerna innehåller inte heller några förebyggande åtgärder utifrån diskrimineringslagens krav

23 Skolinspektionen 3 (9) och inte heller några beskrivningar av rutiner för den händelse att barn upplever sig kränkt av någon ur personalen. Planerna behöver således utvecklas. Vidare bedöms att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning behöver öka. I kommunen är efterfrågan på förskoleplatser stor och kommunen erbjuder plats i förskoleverksamheten enligt skollagens krav genom tillfälliga lösningar. Kommunen behöver förbättra sitt arbete med att låta barn med annat modersmål än svenska utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Förskolorna behöver även utveckla arbetet med att motverka traditionella könsmönster. Slutligen är det angeläget att de säkerhetsbrister som finns på förskolorna åtgärdas skyndsamt. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande förskoleverksamheten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 15 oktober 2010 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Håbo kommun under våren 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 4 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Håbo kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Vidare även personalrepresentanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Intervjuerna genomfördes av undervisningsrådet Mats Peterson och experten Karin Günther. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

24 4 (9) Tabell 1: Antal barn i verksamheten Beskrivning av verksamheten Förskoleverksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi Pedagogisk omsorg för förskolebarn 44 Öppen förskola Ca 25 barn per verksamhetstillfälle Förskola i enskild regi 153 Källa: Kommunens statistik februari 2010 Förskoleverksamheten i Håbo kommun är uppdelad på fyra rektorsområden; Futurums rektorsområde, Gransäters rektorsområde, Gröna Dalens rektorsområde och Västerängens rektorsområde. Respektive rektor är ytterst ansvarig för förskoleverksamheten i varje område, medan de biträdande rektorerna är de som ansvarar för den praktiska verksamheten på förskolorna. Det finns 15 kommunala förskolor i kommunen och två öppna förskolor. I den pedagogiska omsorgen finns 8 dagbarnvårdare (Västerängsområdet och Futurumområdet). I kommunen finns fem enskilda förskolor, t.ex. i form av föräldra- och personalkooperativ och aktiebolag. Totalt finns ca barn inom förskoleverksamheten.

25 Skolinspektionen 5 (9) Tillsynsprotokoll med bedömningar för förskoleverksamheten Tillsynen har visat på brister inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på förskolans uppdrag Uppföljning och utvärdering Förskoleverksamhetens lärandemiljö Tillgång Fokus på utveckling och lärande Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Grupper Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

26 6 (9) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Fokus på förskolans uppdrag Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förstärka sina ansträngningar för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Av den nationella statistiken för år 2008 framgår att 35 procent av personalen i kommunens förskolor har pedagogisk högskoleutbildning, i jämförelse med rikets 53 procent. Av samtliga intervjuer framgår att kommunen har en strävan att öka andelen förskollärare på förskolorna, men att sökande med sådan utbildning inte alltid anställs. I kommunen har för några år sedan barnskötare erbjudits kompetensutveckling i form av en pedagogisk utbildning på Uppsala Universitet som omfattat minst 50 poäng. Någon sådan ytterligare satsning har inte genomförts även om personalen löpande får viss kompetensutveckling. 2 a kap. 3 skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förbättra uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet på kommunövergripande nivå så att detta blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsynen visar att den pedagogiska verksamheten inom förskoleverksamheten följs upp och utvärderas av personal, biträdande rektorer och rektorer så att de kan avgöra om verksamheten präglas av god kvalitet. Uppföljningen och utvärderingen finns bl.a. beskrivet i verksamheternas kvalitetsredovisningar. På kommunövergripande nivå görs endast begränsade bedömningar/analyser av den pedagogiska verksamheten i kommunens kvalitetsredovisning. Intervjuade grupper uppger samfällt att politiker och förvaltning inte specifikt ställt frågor till rektorer m.fl. kring resultat avseende den pedagogiska verksamheten och inte gett någon återkoppling på skrivna kvalitetsredovisningar i detta avseende. Av tillsynen framgår att kommunen inte heller har följt upp egna utbildningssatsningar, så som t.ex. den genusutbildning som genomfördes för personal för några år sedan. 2 a kap. 3 skollagen Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

27 Skolinspektionen 7 (9) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att förskoleverksamheten behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningarna så att de tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer. Skolinspektionen har tagit del av exempel på förskolornas kvalitetsredovisningar för läsåret som följer en av Håbo kommun utarbetad mall. Exemplen innehåller inte analys och bedömningar av måluppfyllelsen samt åtgärder som behöver vidtas för högre måluppfyllelse uppdelat per förskola/familjedaghem utan dessa är gemensamma för alla förskolor/familjedaghem i rektorsområdet. För året 2007/08 är det flera förskolors kvalitetsredovisningar som har mycket knapphändiga analyser och förslag på utvecklingsåtgärder medan andra förskolor har mer av detta. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. På kommunövergripande nivå finns en kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten som innehåller flera resultat, analys och delvis förslag på åtgärder för utveckling. Däremot görs inga bedömningar/analys av den pedagogiska verksamheten. 3 och 3 a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Fokus på utveckling och lärande Skolinspektionen bedömer att Håbo kommuns rutiner för att säkerställa att alla barn som har annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål behöver förbättras. I förskolorna i Håbo kommun får flertalet av de barn som har ett annat modersmål än svenska, enligt uppgifter av personal och rektorer/förskolechefer, möjlighet att utveckla såväl sin kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på svenska och på sitt modersmål. Trots att tillsynen visar att förskolorna över lag medverkar till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i enlighet med läroplanens intentioner finns det språk där barnen inte ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på modersmålet. Ett exempel på språk som framkommit i tillsynen är armeniska. Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande, Mål

28 8 (9) Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande Skolinspektionen bedömer att kommunen i större utsträckning behöver medverka till och försäkra sig om att förskolorna motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella könsmönster behöver utvecklas i Håbo kommuns förskolor. Trots att man diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet så upplever personal och ledning att det sker på ett icke planerat och inte kontinuerligt sätt samt att omfattningen på arbetet varierar mellan de olika förskolorna. För några år sedan satsade kommunen på en genusutbildning, men efter denna satsning har inga uppföljningar gjorts och arbetet har inte varit särskilt prioriterat och strukturerat. Lpfö 98, 1., Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att förskolornas planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner fullt ut svarar mot författningarnas krav. Även den verksamheten som ingår i den pedagogiska omsorgen ska inkluderas i sådana planer. Tillsynen visar att förskolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och i kommunen finns en s.k. trygghetsplan som utgångspunkt för förskolornas värdegrundsarbete. Tillsynen visar att förskolorna och den pedagogiska omsorgen har med skolorna och fritidshem gemensamma planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner. Planerna är gemensamma för alla verksamheter i varje rektorsområde och innehåller inte någon aktuell kartläggning av förhållandet i respektive verksamhet. Planerna innehåller inte heller några förebyggande åtgärder utifrån diskrimineringslagens krav och inte heller några beskrivningar av rutiner för den händelse att barn upplever sig kränkt av någon ur personalen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Tillgång Bristområde: Ansvar och tillgång till plats Skolinspektionen bedömer att det är angeläget att Håbo kommun tar ett större ansvar för att förskolornas lokaler och utemiljö är ändamålsenliga. Av personal- och ledningsintervjuer framgår att det vid skyddsronder och i andra sammanhang påtalats för ansvariga att bl.a. staket i anslutning till förskola har inneburit en säkerhetsrisk för barnen. Det ges flera exempel på när sådana brister åtgärdats

29 Skolinspektionen 9 (9) långt efter det att behovet påtalats. På någon förskola fanns vid Skolinspektionens tillsyn dessutom kvarstående säkerhetsbrister som anmälts en lång tid tillbaka. 2 a kap. 3 skollagen Huvudområde: Tillgång Bristområde: Grupper Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att uppföljning och utvärdering av barngruppers storlek blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsynen visar att kommunen på kommunövergripande nivå inte gör någon uppföljning och utvärdering av barngruppernas storlek och att de därmed har svårt att bedöma vilka effekter den ökade storleken på barngrupperna fått för den pedagogiska verksamheten. Vid intervjuer med föräldrar och personal framkommer att det finns en oro kring ökat antal barn i grupperna. 2 a kap. 3 skollagen Skolverkets allmänna råd, kvalitet i förskolan På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Mats Peterson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Luca Nesi och jurist Ingrid Brännare deltagit.

30 Rapport Bilaga 3 Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (8) Dnr: :3753 Rapport Tillsyn av skolbarnsomsorgen i Håbo kommun

31 2 (8) Rapport Tillsyn i skolbarnsomsorgen Håbo kommun Dnr: :3753 Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA Tillsyn i skolbarnsomsorgen Helhetsbedömning Enligt Skolinspektionens bedömning arbetar respektive skolledning och personal i fritidshemmen i Håbo kommun medvetet för att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Samtliga intervjuade uppger att samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare fungerar bra och att kommunen under det senaste året fokuserat på att ytterligare höja kvalitén i fritidshemmen genom att t.ex. utifrån en gjord uppföljning satsa på att minska antalet barn per avdelning och genom ett nätverk för pedagogiska frågor för fritidspedagoger i kommunen. Intervjuade föräldrar och personal uppger att de är mycket nöjda med fritidshemmens verksamhet, framförallt på Västerängsskolan, men att det på flera fritidshem är problematiskt om någon i personalen blir sjuk eftersom barngrupperna är så stora. Rektorer och biträdande rektorer har en allmän bild av kvalitén i fritidshemmens verksamhet och uppger att de vill utveckla verksamheten ytterligare. Av bl.a. detta skäl har rektorerna gett fritidshemspersonalen tid för att diskutera de allmänna råden för kvalitet i fritidshem. För att värna om en ännu högre kvalitet behöver dock kommunen, framförallt på kommunövergripande nivå, förbättra sin uppföljning och utvärdering av verksamheten i fritidshemmen i förhållande till specifika mål och riktlinjer i skollag, läroplan och andra styrdokument. Av tillsynen framgår också att respektive ledning för fritidshemmen i viss mån har olika ansats när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Detta gör att det finns skäl att utveckla uppföljningen och utvärderingen av fritidshemmens verksamhet. Kommunens fritidshem lever inte upp till skollagens och diskrimineringslagens krav på planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner eftersom planerna inte innehåller en beskrivning av vilka åtgärder som avses att vidtas för att förebygga och motverka kränkande behandling och diskriminering.

32 Skolinspektionen 3 (8) Slutligen konstaterar Skolinspektionen att kommunen behöver förstärka sina ansträngningar att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande skolbarnsomsorgen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 15 oktober Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Håbo kommun under våren 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 24 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Håbo kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, chef för skolbarnsomsorgen och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens fritidshem. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem, och föräldrar med barn i verksamheten. Intervjuerna genomfördes av undervisningsrådet Mats Peterson och experten Karin Günther. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i verksamheten Beskrivning av verksamheten Skolbarnsomsorgen Antal barn Fritidshem i kommunal regi 937 Källa: Kommunens uppgifter i februari 2010

33 4 (8) Skolnämnden är ansvarig för skolbarnsomsorgen i Håbo kommun. Organiseringen av Håbo kommuns skolbarnsomsorg följer grundskolans organisation och är därmed indelad i fyra rektorsområden: Gransäter-Skokloster, Futurum, Västerängen och Gröna Dalen. Ett fritidshem är knutet till varje skola och sammanlagt finns sju fritidshem i kommunen som tar emot barn i åldern 6 12 år. Rektorn är huvudansvarig för fritidshemmen i respektive rektorsområde. I kommunen finns ingen öppen fritidshemsverksamhet eller barn i pedagogisk omsorg, men det finns barn i enskilda fritidshem i anslutning till fristående skolor. År 2008 var 43 barn inskrivna per avdelning i kommunen, i jämförelse med rikssnittet på ca 35 barn. Omkring 29 barn var inskrivna per årsarbetare i kommunen, jämfört med rikssnittet på drygt 20 barn. Rektorerna uppger att barngruppernas storlek har minskats under det senaste året. I kommunen finns det centrala elevhälsoteamet som bl.a. ger stöd till fritidshemspersonalen när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

34 Skolinspektionen 5 (8) Tillsynsprotokoll med bedömningar för skolbarnsomsorgen Tillsynen har visat på brister inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på skolbarnsomsorgens uppdrag Uppföljning och utvärdering Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Tillgång Utveckling och lärande Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Grupper Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

35 6 (8) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Fokus på skolbarnsomsorgens uppdrag Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förstärka sina ansträngningar med att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning till fritidshemmen. Av den nationella statistiken för år 2008 framgår att 32 procent av personalen i kommunens fritidshem har pedagogisk högskoleutbildning, i jämförelse med rikets 57 procent. Av samtliga intervjuer framgår att kommunen har en strävan att öka andelen personal med högskoleexamen på fritidshemmen, men att det kan vara svårt att få sökande med sådan utbildning till tjänsterna. Enligt intervjuerna har andelen personal med högskoleutbildning ökat på vissa fritidshem/avdelningar sedan år Av intervjuerna framgår vidare att kommunen för något år sedan planerade att erbjuda personalen på fritidshemmen kompetensutveckling för att kompensera för svårigheterna att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning. Satsningen uteblev då man istället valde att satsa på att minska barngruppernas storlek. Av tillsynen framgår att personalen ges begränsade möjligheter till kompetensutveckling inom det pedagogiska området. 2 a kap. 3 skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förbättra uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten på kommunnivå samt se till att den förbättras på lokal nivå så att denna tydligare blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunens kvalitetssystem består i att varje verksamhet förväntas följa upp och utvärdera sin verksamhet och dokumentera detta i respektive kvalitetsredovisning. Fritidshemmen har inga egna kvalitetsredovisningar utan verksamheten finns beskriven i skolornas redovisningar. När det gäller fritidshemmen finns ingen dokumentation kring resultatet av verksamheten, vare sig i kommunens kvalitetsredovisning eller i skolornas redovisningar. Intervjuade grupper uppger samfällt att politiker och förvaltning i mycket liten omfattning ställt frågor till rektorer m.fl. kring resultat avseende den pedagogiska verksamheten i fritidshemmen. Av intervjuer på kommunal nivå framgår dock att större fokus än tidigare lagts på verksamheten, bl.a. har barngruppernas storlek och lokalernas beskaffenhet på fritidshemmen undersökts. Av intervjuerna med rektorer och personal framgår att rektorerna har en allmän bild av kvalitén i fritidshemmen, men att specifika frågor inte ställts till personalen kring hur väl fritidshemmen lever upp till de krav som uttrycks i bl.a. läroplan och allmänna råd. Som exempel kan nämnas att fritidshemmen åläggs att ta emot ytterligare barn utan att frågor ställs kring vad detta får för konsekvenser för verksamheten. Vidare undersöks inte om personalen arbetar för att mot-

36 Skolinspektionen 7 (8) verka traditionella könsmönster eller hur barnen ges möjlighet att påverka verksamheten. Personalen efterfrågar även en bättre återkoppling på de uppföljningar/utvärderingar som skriftligen lämnas till respektive skolledningar och kommunen centralt. 1 kap. 12 skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Uppföljning och utvärdering Kommunens och de lokala verksamheternas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2008 för Skolverksamheten (de obligatoriska skolformerna) finns flera resultat, analys och förslag på åtgärder för utveckling beskrivna. Däremot görs inga bedömningar/analys av resultat när det gäller fritidshemmen. Detsamma gäller skolornas kvalitetsredovisningar, där visserligen fritidshemmen nämns men inga resultat presenteras. 3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att fritidshemmens planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner fullt ut svarar mot gällande författningskrav. Tillsynen visar att det i fritidshemmen bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. Tillsynen visar dock att fritidshemmen har med skolorna gemensamma planer mot kränkande behandling/likabehandlingsplaner. Planerna inom innehåller inte någon aktuell kartläggning av förhållandet i respektive verksamhet utifrån skollagens och diskrimineringslagens bestämmelser. Planerna innehåller inte heller några förebyggande åtgärder utifrån diskrimineringslagens krav och det varierar om det finns beskrivningar av rutiner för den händelse att en vuxen kränker ett barn. 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen 2 Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

37 8 (8) Huvudområde: Tillgång Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att Håbo kommun behöver se över sina rutiner för hantering av barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling så att de får den omsorg deras speciella behov kräver. I kommunen finns skriftliga instruktioner för hur fritidshemmen ska hantera barns behov av särskilt stöd. Av intervjuer med rektorer och personal framgår att dokumentet delvis fallit i glömska vilket fått till följd att fritidshemmen hanterar barns stödbehov på olika sätt. Exempelvis uppges i intervjuerna att vissa fritidshem som regel inte beviljar elevassistent på fritidshemstid medan andra gör det. 2 a kap. 3 skollagen På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Mats Peterson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Luca Nesi och jurist Ingrid Brännare deltagit.

38 Beslut Bilaga 4 Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (17) Dnr :3753 Futurum och Vibyskolan Rektor Annika Ekblom Beslut efter tillsyn av Futurum och Vibyskolan i Håbo kommun

39 2 (17) Skolbeslut Tillsyn i Futurum och Vibyskolan Håbo kommun Dnr :3753 Rektorn vid Futurum och Vibyskolan Centrumleden Bålsta Tillsyn i Futurum och Vibyskolan Futurum: Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Vibyskolan: Förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 Helhetsbedömning och beslut Futurum och Vibyskolan bedriver en verksamhet som i flera avseenden uppfyller de nationella kraven. Eleverna uppger att de i allmänhet är trygga och att de trivs, vilket kan förklaras av ett aktivt värdegrundsarbete i skolorna. Andel behöriga till nationella program på gymnasieskolan är omkring 98 procent. Personalen arbetar aktivt med att anpassa undervisningen efter elevernas behov och särskilt stöd ges till de elever som är i behov av detta. Vid tillsynen visade främst barnen i de lägre årskurserna arbetsglädje. Skolledningen har till stor del själva identifierat de områden som tillsynen visar behöver utvecklas, vilket också är positivt. Trots att kunskapsresultatet är gott när det gäller behörighet till nationellt program på gymnasieskolan är det viktigt att kunskapsresultaten förbättras ytterligare för främst de äldre eleverna då ca 30 procent av eleverna inte har fullständigt slutbetyg. Skolorna behöver i högre grad analysera elevernas resultat utifrån de nationella styrdokumenten i alla årskurser och alla ämnen för att identifiera var utvecklingsinsatser bör sättas in. En sådan uppföljning kan säkerligen lägga grunden för åtgärder så att flera elever når målen i alla ämnen. Även om skolledningen enligt ovan har identifierat de områden som behöver utvecklas och också vidtar åtgärder för att utveckla verksamheten behöver skolorna förstärka detta arbete. Speciellt viktigt är det att rektorn förbättrar uppföljningen av undervisningen. Stimulansen i undervisningen behöver nämligen utvecklas ytterligare för eleverna i de högre årskurserna. Vidare behöver eleverna ges bättre möjlighet att själva formulera sina ståndpunkter, lyssna, diskutera och använda sina olika kunskaper för att lösa problem. Även elevernas möjlighet till inflytande över hur

40 Skolinspektionen 3 (17) deras utbildning utformas behöver utvecklas ytterligare så att detta ökar med stigande ålder och mognad. Ett område som det är angeläget att förstärka ansträngningarna kring är att få de äldre eleverna att i högre grad följa de regler som gemensamt överenskommits. En sådan utveckling bör påverka måluppfyllelsen positivt. Skolan har i flera avseenden ett fungerande kvalitetsarbete som dock behöver utvecklas och bättre återspeglas i kvalitetsredovisningen. Rektorn tar ett pedagogiskt ansvar för verksamheterna vilket tar sig uttryck bland annat i att skolorna själva till stor del påbörjat ett arbete inom de områden tillsynen visar behöver utvecklas. Den pedagogiska ledningen behöver dock förstärkas ytterligare så att t.ex. undervisningen bättre följs upp, analyseras och utvecklas i enlighet med ovanstående. Detta kan sannolikt ge som effekt att andelen elever med fullständigt slutbetyg ökar eftersom kvalitén i undervisningen fokuseras tydligare. Slutligen behöver skolornas individuella utvecklingsplaner utvecklas. Detsamma gäller åtgärdsprogrammen och de skriftliga bedömningarna på Futurum. Skolinspektionen har i tillsynen av Futurum och Vibyskolan identifierat följande brister som måste åtgärdas Andelen elever som når målen i alla ämnen är inte tillräckligt hög. De individuella utvecklingsplanerna består inte av omdömen i alla ämnen och skolans insatser framgår inte med tillräckligt tydlig utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Rektorn följer inte upp undervisningen i tillräcklig grad. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat på skolövergripande nivå är inte tillräckligt systematisk. Skolinspektionen förväntar sig att en redovisning av resultaten för samtliga ämnen i årskurs 5 lämnas i samband med uppföljningen i oktober Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav. På Vibyskolan klargörs inte i tillräcklig grad målen för utbildningen för eleverna. Undervisningen i årskurserna 6 9 är inte alltid tillräckligt stimulerande. Undervisningen i årskurs 6 9 ger inte alltid eleverna i tillräcklig grad möjlighet till att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Elevernas inflytande över hur utbildningen utformas anpassas inte alltid efter deras ålder och mognad. De äldre eleverna följer inte i tillräcklig grad de ordningsregler som överenskommits.

41 4 (17) Skolornas plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan svarar inte fullt ut mot gällande författningskrav. De skriftliga bedömningarna för eleverna som inte når målen i årskurs 9 följer inte de krav som ställs i grundskoleförordningen. Åtgärdsprogrammen på Futurum följer inte grundskoleförordningens krav. Rektorns beslutsfattande vid placering i särskild undervisningsgrupp följer inte grundskoleförordningens krav. Rektorn deltar inte i elevvårdskonferenser i tillräcklig omfattning. Bedömningarna redovisas i bilagorna 2 3 Rektor och Håbo kommun har ansvar för att åtgärder vidtas. Skolinspektionen kommer att följa upp detta beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen 6 månader från den dag Skolinspektionens beslut avseende Håbo kommun meddelas. I ärendets slutliga handläggning har även utredare Ellionor Triay Strömvall deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Mats Peterson Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Futurum Tillsynsprotokoll och bedömningar för Vibyskolan

42 Skolinspektionen 5 (17) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Håbo kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Futurum den januari 2010 och Vibyskolan den 22 januari Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, Futurum och Vibyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Futurum och Vibyskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Futurum Futurum Beskrivning av skolorna Antal elever Förskoleklass 102 Grundskola 748 Källa: Skolans uppgifter januari 2010 Tabell 2: Antal elever på Vibyskolan Vibyskolan Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola 112 Källa: Skolans uppgifter januari 2010

43 6 (17) Futurum är belägen i västra delen av Håbo kommun och består av förskoleklass och årskurs 1 9. På skolan finns ca 750 elever. Vibyskolan ligger några kilometer sydväst om Futurum i västra delen av kommunen och består av förskoleklass och årskurs 1 5. På skolan finns knappt 150 elever. Futurum och Vibyskolan består av tillsammans sex enheter varav Vibyskolan utgör en av enheterna. Enheterna är indelade i avdelningar, förskoleklass årskurs 5 ( tidigarelag ) och årskurs 6 9 ( senarelag ). Varje s.k. lag leds av en arbetslagsledare. För skolorna finns en gemensam rektor, som även har ansvar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg knutna till skolorna. Kommunens ansvarstagande för skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten beskrivs dock i separata rapporter. I rektorsområdet finns tre biträdande rektorer, som bl.a. har de ovan nämnda enheterna uppdelade mellan sig. Två biträdande rektorer finns vid Futurum och en vid Vibyskolan. Till skolornas ledningsgrupp räknas rektorn, de biträdande rektorerna och arbetslagsledarna skolans. De utgör den s.k. lagledargruppen.

44 Skolinspektionen 7 (17) Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Futurum Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande: Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

45 8 (17) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Omkring 30 procent av eleverna går ut grundskolan utan att ha nått minst betyget godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen bedömer att kunskapsresultaten behöver förbättras på Futurum. På Futurum var andelen elever som nådde målen i alla ämnen år 2009 omkring 70 procent. Resultatet har försämrats över tiden med undantag av något år. Andelen elever som var behöriga till nationellt program på gymnasieskolan var ca 98 procent, vilket är ett bättre resultat än tidigare år. Slutligen var det genomsnittliga meritvärdet samma år ca 208 vilket är en förbättring sett över en femårsperiod men en försämring gentemot år Intervjuade personer uppger att skolan arbetar aktivt med att ge alla elever i behov av särskilt stöd, stöd i de ämnen de riskerar att inte nå målen i. Trots detta behöver resultaten förbättras eftersom en så pass stor andel som omkring 30 procent inte når målen i alla ämnen. När det gäller de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar rektorsområdets egen statistik från år 2008 att 81 procent av eleverna nådde målen i matematik, 87,5 procent av eleverna nådde målen i svenska och 92,7 procent av eleverna nådde målen i engelska. Statistiken är inte uppdelad på de olika skolorna varför Futurums resultat inte kan utläsas specifikt. Vidare saknar skolan uppgift om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskursen. De biträdande rektorerna har dock en allmän känsla för hur stor andel som uppnår målen i alla ämnen eftersom de deltar i skolans s.k. klasskonferenser där varje elev diskuteras utifrån måluppfyllelse. Avsaknaden av en systematisk uppföljning i alla ämnen och årskurser bedöms under område Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering. Eftersom skolan inte har några sammanställningar som visar i vilken grad eleverna når målen i årskurs 5 har inspektörerna svårt att uttala sig om elevernas kunskapsresultat. Resultaten i de nationella ämnesproven indikerar dock att kunskapsresultaten behöver förbättras i framförallt matematik. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan. Kursplanerna Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen samt att skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Skolan håller för närvarande på med ett arbeta med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna. De befintliga planerna, som enligt rektorn är en tillfällig lösning, saknar omdömen i alla ämnen då ett gemensamt omdöme för alla samhälls- och naturorienterad ämnen upprättas även för elever i högre årskurser. I planerna framgår inte heller

46 Skolinspektionen 9 (17) tydligt vilka insatser som ska göras av skolan utifrån de nationella kursplanerna för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. 7 kap. 2 grundskoleförordningen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn i högre grad behöver ta ansvar för att inhämta kunskaper om och följa upp lärarnas undervisning. Det är speciellt viktigt att skolan ökar sina ansträngningar i detta avseende, inte minst med tanke på att skolan behöver vidta ytterligare åtgärder för att göra undervisningen ännu mer stimulerande för eleverna i de högre årskurserna. Se också Skolinspektionens bedömning under området Fokus på lärandet. På Futurum diskuterar arbetslagen på arbetslagsmöten och i andra sammanhang hur undervisningen bedrivs. I dessa diskussioner medverkar rektorn och de biträdande rektorerna emellanåt. De biträdande rektorerna deltar vid enstaka tillfällen även på lektioner. I medarbetarsamtalen tar de biträdande rektorerna också upp hur lärarna bedriver sin undervisning. Detta diskuteras i ledningsgruppen om det är något som speciellt utmärker sig. Tillsynen visar dock att rektorn, och de biträdande rektorerna, inte på ett tillräckligt strukturerat sätt följer upp hur pass stimulerande undervisningen är eller hur läroplanens mål att sträva mot genomsyrar undervisningen. 2 kap. 2 första stycket skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till bl.a. målen i årskurs 5 förbättras på en övergripande skolnivå. I tillsynen framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete pågår på skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Resultaten i t.ex. de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9 samt behörigheten till gymnasieskolan följs och analyseras av skolledningen och personalen. Däremot visar tillsynen att på övergripande skolnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bli bättre. Rektorn och de biträdande rektorerna har visserligen en allmän bild över måluppfyllelsen i klasserna men det finns ingen dokumentation över denna på skolövergripande nivå. Det görs inte heller några analyser av t.ex. måluppfyllelsen i de naturorienterande eller praktiska ämnena i årskurs 5 och 9 i förhållande till de nationella kursplanerna. Lpo 94, 2.8. Rektors ansvar

47 10 (17) b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer. Skolinspektionen har tagit del av Futurum och Vibyskolans gemensamma kvalitetsredovisning för läsåret som följer en av Håbo kommun utarbetad mall. I kvalitetsredovisningen saknas en redovisning, med åtföljande analys och förslag på åtgärder, av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 och 9 på en skolövergripande nivå. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. 3 och 3a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att undervisningen i årskurserna 6 9 blir ännu mer stimulerande och bidrar till elevens utveckling. Av läroplanen framgår att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinns svårigheter. Undervisningens kvalitet diskuteras i olika sammanhang bland lärare och mellan skolledning och lärare. Av skolans handlingsplaner m.m. framgår också att undervisningens kvalitet är i fokus på skolan och att eleverna bl.a. får arbeta ämnesintegrerat för att öka deras stimulans. Även om tillsynen visar att lärarna i praktiken försöker omsätta ovanstående i undervisningen framgår, av intervjuer och observationer, att detta inte är tillräckligt eftersom graden av stimulans i undervisningen sammantaget behöver öka ytterligare i årskurs 6 9. På många lektioner och i vissa ämnen tycks undervisningen vara stimulerande medan det i andra ämnen och lektioner tycks det vara mindre stimulerande undervisning. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för lärande Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att undervisningen i årskurs 6 9 i högre grad ger eleverna möjlighet att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Av läroplanen framgår att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper för att bl.a. reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden. Undervisningens kvalitet diskuteras bland lärare och mellan skolledning och lärare och av skolans handlingsplaner m.m. framgår också att undervisningens kvalitet är i fokus.

48 Skolinspektionen 11 (17) Vid intervjuer och observationer framkommer emellertid att i vilken grad undervisningen i årskurs 6 9 bidrar till att lära eleverna lyssna, argumentera och reflektera i allt för stor utsträckning beror på vilken lärare som undervisar och i vilka ämnen undervisningen bedrivs. Lpo 94, 2.2. Kunskaper Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att eleverna i större utsträckning ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas samt att inflytandet anpassas efter ålder och mognad. I Futurums skola ges eleverna viss möjlighet att utöva inflytande över undervisningsprocessen och över sitt eget lärande. Intervjuerna visar att skolan har elevinflytandet i fokus för sitt arbete. Lärarna arbetar på olika sätt för att ge eleverna inflytande, men tillsynen i form av intervjuer och observationer, visar dock att inflytandet varierar mellan olika ämnen och lärare och inte alltid anpassas efter ålder och mognad. 4 kap. 2 skollagen Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att de äldre eleverna i högre grad behöver följa de ordningsregler som överenskommits. Enligt läroplanen ska lärarna tillsammans med de eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Tillsynen visar att skolan arbetar för att skapa arbetsro på lektioner och lärarna har tillsammans med skolledningen nyligen diskuterat sitt förhållningssätt gentemot eleverna för att skapa en enhetlighet i detta sammanhang. Tillsynen visar dock, i intervjuer och observationer, att eleverna i årskurs 6 9 i varierande grad följer de överenskomna reglerna samt att lärarna i varierande grad agerar när reglerna bryts. Det förekommer att elever släntrar in på lektioner efter det att lektioner påbörjats, att elever går ut ur klassrum när mobiltelefoner ringer och att man inte visar kamrater och lärare respekt genom att fokusera på undervisningen. Det händer också att eleverna, trots tillsägelser, inte efterlever de regler som satts upp. Lpo 94, avsnitt 2.1, Normer och värden, Riktlinjer.

49 12 (17) Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan fullt ut svarar mot gällande författningskrav. Tillsynen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Futurum har en med Vibyskolan gemensam plan mot kränkande behandling benämnd Likabehandlingsplan för Futurums rektorsområde förskola/skola. Planen är gemensam för hela rektorsområdet och innehåller således inte någon aktuell kartläggning av förhållandena i respektive verksamhet. Inte heller några förebyggande åtgärder finns beskrivna utifrån diskrimineringslagens innehåll och planen innehåller inte någon beskrivning av rutiner för den händelse att en elev känner sig kränkt av en vuxen. 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer att de skriftliga bedömningarna behöver överensstämma med kraven i grundskoleförordningen. Av de skriftliga bedömningar Skolinspektionen tagit del av framgår inte elevens kunskapsutveckling. Vidare framkommer att de skriftliga bedömningarna benämns som skriftliga omdömen. 7 kap. 9 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen på Futurum behöver utvecklas. Skolinspektionen har tagit del av flera åtgärdsprogram på Futurum och av dessa framgår vilka behov eleven har. Det varierar dock hur pass väl programmen beskriver hur behoven ska tillgodoses. De åtgärder som föreslås är ofta inte tillräckligt konkreta samt relaterar i begränsad utsträckning till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom framgår inte alltid hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 5 kap. 1 grundskoleförordningen

50 Skolinspektionen 13 (17) Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande a) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med förordningens krav. Tillsynen visar att beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp inte har fattats i de fall en enskild elev har större delen av sin undervisning utanför klassrummet tillsammans med en specialpedagog. Skälet uppges vara att rektorn inte har uppfattat att en enskild elev som har undervisning på detta sätt ska betraktas som tillhörande en särskild undervisningsgrupp. 5 kap. 5 grundskoleförordningen b) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver delta i elevvårdskonferenserna. Tillsynen visar att rektorn inte deltar i alla elevvårdskonferenser, istället medverkar de biträdande rektorerna. 3 kap. 4 grundskoleförordningen

51 14 (17) Bilaga 3 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Vibyskolan Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

52 Skolinspektionen 15 (17) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Skolinspektionen bedömer att kunskapsresultaten behöver förbättras på Vibyskolan. När det gäller de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar rektorsområdets egen statistik från år 2008 att 81 procent av eleverna nådde målen i matematik, 87,5 procent av eleverna nådde målen i svenska och 92,7 procent av eleverna nådde målen i engelska. Statistiken är inte uppdelad på de olika skolorna varför Vibys resultat inte kan utläsas specifikt. Vidare saknar skolan uppgift om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskursen. Den biträdande rektorn har dock en allmän känsla för hur stor andel som uppnår målen i alla ämnen eftersom hon deltar i skolans s.k. klasskonferenser där varje elev diskuteras utifrån måluppfyllelse. Avsaknaden av en systematisk uppföljning i alla ämnen och årskurser bedöms under område Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering. Eftersom skolan inte har några sammanställningar som visar i vilken grad eleverna når målen i årskurs 5 har inspektörerna svårt att uttala sig om elevernas kunskapsresultat. Resultaten i de nationella ämnesproven indikerar dock att kunskapsresultaten behöver förbättras i framförallt matematik. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan. Kursplanerna Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen samt att skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Skolan håller för närvarande på att arbeta med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna. De befintliga planerna saknar dock omdömen i alla ämnen eftersom ett gemensamt omdöme för alla samhälls- och naturorienterad ämnen upprättas även för elever i årskurserna 4 och 5. Av planerna framgår inte heller tydligt vilka insatser som ska göras av skolan, utifrån de nationella kursplanerna, för att eleverna ska nå målen och i övrigt utvecklas. 7 kap. 2 grundskoleförordningen

53 16 (17) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn i högre grad bör ta ansvar för att inhämta kunskaper om och följa upp lärarnas undervisning. På Vibyskolan deltar den biträdande rektorn i arbetslagsmöten och andra konferenser. Vid enstaka tillfällen görs även lektionsbesök. I medarbetarsamtalen tar den biträdande rektorn också upp hur lärarna bedriver sin undervisning. Undervisning diskuteras i ledningsgruppen om det är någon omständighet som är speciellt anmärkningsvärd. Tillsynen visar dock att rektorn och den biträdande rektorn inte på ett tillräckligt strukturerat sätt följer upp hur pass stimulerande undervisningen är eller hur läroplanens mål att sträva mot genomsyrar undervisningen. 2 kap. 2 första stycket skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till bl.a. målen i årskurs 5 förbättras på en övergripande skolnivå. I tillsynen framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete pågår på skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Resultaten i t.ex. de nationella ämnesproven i årskurs 5 följs och analyseras av skolledningen och personalen. Däremot visar tillsynen att på en övergripande skolnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bli bättre. Rektorn och den biträdande rektorn har visserligen en allmän bild över måluppfyllelsen i klasserna men det finns ingen dokumentation över denna och det görs på skolövergripande nivå inga analyser av t.ex. måluppfyllelsen i de naturorienterande eller praktiska ämnena i årskurs 5 i förhållande till de nationella kursplanerna. Lpo 94, 2.8. Rektors ansvar b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer. Skolinspektionen har tagit del av Futurums och Vibyskolans gemensamma kvalitetsredovisning för läsåret som följer en av Håbo kommun utarbetad mall. I kvalitetsredovisningen saknas en redovisning, med åtföljande analys och förslag på åtgärder, av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 på en skolövergripande nivå. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen och av planen mot kränkande behandling.

54 Skolinspektionen 17 (17) 3 och 3a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla arbetet med att klargöra utbildningens mål för eleverna. Tillsynen visar att skolan har fokuserat på att klargöra målen i matematik, svenska och engelska för eleverna. I andra ämnen tydliggör inte skolan målen i samma utsträckning. Lpo 94, avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan fullt ut svarar mot gällande författningskrav. Tillsynen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Futurum har en med Vibyskolan gemensam plan mot kränkande behandling benämnd Likabehandlingsplan för Futurums rektorsområde förskola/skola. Planen är gemensam för hela rektorsområdet och innehåller således inte någon aktuell kartläggning av förhållandena i respektive verksamhet. Inte heller finns några förebyggande åtgärder beskrivna utifrån diskrimineringslagens innehåll och planen innehåller inte någon beskrivning av rutiner för den händelse att en elev känner sig kränkt av en vuxen. 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Enskilds elevs rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver delta i elevvårdskonferenserna. Tillsynen visar att rektorn inte deltar i alla elevvårdskonferenser, istället medverkar den biträdande rektorn. 3 kap. 4 grundskoleförordningen

55 Beslut Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (19) Dnr :3753 Gransäterskolan och Slottsskolan Rektor Gösta Karlsson Beslut efter tillsyn av Gransäterskolan och Slottsskolan i Håbo kommun

56 2 (19) Skolbeslut Tillsyn i Gransäterskolan och Slottsskolan Håbo kommun Dnr :3753 Rektorn vid Gransäterskolan och Slottsskolan Centrumleden Bålsta Tillsyn i Gransäterskolan och Slottsskolan Gransäterskolan: Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Slottsskolan: Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Helhetsbedömning och beslut Gransäterskolan och Slottsskolan bedriver en verksamhet som i flera avseenden uppfyller de nationella kraven. Den allmänna bilden är att eleverna trivs. De uppge också att de är trygga. Eleverna i de lägre årskurserna visar lust att lära. Behörigheten till nationella program är 80 procent vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Andelen som nått målen i samtliga ämnen är omkring 62 procent vilket måste förbättras. Kvalitetsarbetet vid skolorna är på flera sätt välfungerande. De biträdande rektorerna följer upp undervisningen, inte sällan genom klassrumsbesök, och återrapporterar sedan till rektor. De biträdande rektorerna tar på medarbetarsamtal även upp frågan om hur man bedriver stimulerande undervisning. Tillsynen visar emellertid att man behöver vidta ytterligare åtgärder då flera elever i de högre årskurserna upplever att undervisningen inte är tillräckligt stimulerande. När det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat har rektor tillsammans med ledningen diskuterat skolans betygsresultat och även gjort vissa analyser utifrån dessa. En mer systematisk uppföljning av hur skolan lyckas med elevernas kunskapsutveckling saknas dock. Rektorn och de biträdande rektorerna har visserligen en bild av måluppfyllelsen i olika klasser och på skolan. Det saknas dock sammanställningar på skolövergripande nivå för alla klasser och det görs inga analyser av t.ex. måluppfyllelsen i de naturorienterande eller praktiska ämnena i årskurs 5 i förhållande till de nationella kursplanerna. Skolornas individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram behöver utvecklas liksom de skriftliga bedömningarna på Gransäterskolan. Skolorna har arbetat med frågan om inflytande över undervisningen och tillsynen visar att eleverna har ett formellt in-

57 Skolinspektionen 3 (19) flytande genom t.ex. klassråd. Däremot behöver skolorna vidta ytterligare åtgärder när det gäller att ge eleverna ett reellt inflytande över undervisningens utformning, inflytandet behöver också anpassas efter elevernas ålder och mognad. Som nämnts ovan är skolans kvalitetsarbete i flera avseenden bra, arbetet kan dock förbättras bl.a. när det gäller dokumentation och analys av elevernas kunskapsresultat. Skolorna har ett gott arbete med särskilt stöd och identifierar de elever som behöver extra hjälp, däremot upplever flera elever att det kan ta lång tid att få hjälp i det dagliga skolarbetet. Rektorn tar ett pedagogiskt ansvar för verksamheterna och från skolledningen har man redan identifierat och påbörjat en stor del av de åtgärder som Skolinspektionen anser nödvändiga. Framförallt mot bakgrund av skolans kunskapsresultat är det dock viktigt att skolan förstärker sitt arbete så att eleverna ges bättre förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Skolinspektionen har i tillsynen av Gransäterskolan och Slottsskolan skola identifierat följande brister som måste åtgärdas Andelen elever som når målen i alla ämnen är inte tillräckligt hög. På Gransäterskolan undervisar vissa lärare i ämnen som de inte har utbildning för. På Gransäterskolan är det inte säkerställt att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling vad gäller naturorienterande ämnen och teknik i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5. De individuella utvecklingsplanerna består inte av omdömen i alla ämnen och skolans insatser framgår inte med tillräckligt tydlig utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat på skolövergripande nivå är inte tillräckligt systematisk. Skolinspektionen förväntar sig att en redovisning av resultaten för samtliga ämnen i årskurs 5 lämnas i samband med uppföljningen i oktober Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav. På Gransäterskolan klargörs inte i tillräcklig grad målen för utbildningen för eleverna. Undervisningen vid Gransäterskolan i årskurs 6 9 är inte tillräckligt stimulerande. Undervisningen i årskurs 6 9 vid Gransäterskolan ger inte alltid eleverna i tillräcklig grad möjlighet till att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.

58 4 (19) Elevernas inflytande över hur utbildningen utformas anpassas inte alltid efter deras ålder och mognad. Skolornas plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan uppfyller inte fullt ut gällande författningskrav. De skriftliga bedömningarna för eleverna som inte når målen i årskurs 9 följer inte de krav som ställs i grundskoleförordningen. Åtgärdsprogrammen följer inte alltid grundskoleförordningens krav. Gransäterskolan behöver säkerställa att utbildningen är kostnadsfri för samtliga elever. Rektorns beslutsfattande vid placering i särskild undervisningsgrupp följer inte grundskoleförordningens krav. Det är inte klargjort för personal, elever och vårdnadshavare att beslut om särskilt stöd fattas av rektorn oavsett om vårdnadshavare stödjer beslutet. Bedömningarna redovisas i bilagorna 2 3. Rektor och Håbo kommun har ansvar för att åtgärder vidtas. Skolinspektionen kommer att följa upp detta beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen 6 månader från den dag Skolinspektionens beslut avseende Håbo kommun meddelas. I ärendets slutliga handläggning har även undervisningsrådet Mats Peterson och utredaren Ellionor Triay Strömvall deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Fredrik Sjöberg Utredare Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Gransäterskolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Slottsskolan

59 Skolinspektionen 5 (19) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Håbo kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Gransäterskolan den 1-2 februari 2010 och Slottsskolan den 4 februari Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolor, dels den information som samlats in under besöket. I Gransäterskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, annan personal och elever. I Slottsskolan intervjuades rektorn och biträdande rektorn. Inspektörerna genomförde verksamhetsbesök på båda skolorna. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Gransäterskolan Gransäterskolan Antal elever Förskoleklass 48 Grundskola 413 Källa: skolans egna uppgifter

60 6 (19) Tabell 2: Antal elever på Slottsskolan Slottsskolan Antal elever Förskoleklass 24 Grundskola 121 Källa: skolans egna uppgifter Gransäterskolan ligger i Bålsta i Håbo kommun och består av förskoleklass och grundskola årskurs 1 9. På skolan finns drygt 460 elever. Slottskolan ligger i Skokloster i Håbo kommun och består av förskoleklass och årskurs 1-6. På skolan finns 145 elever. Gransäterskolan är indelad i arbetslag enligt följande. Två arbetslag för årskurs f-2, två arbetslag för årskurs 3 5 samt tre arbetslag för årskurs 6 9. Därutöver har skolan två särskilda undervisningsgrupper. Vid Slottsskolan finns det ett arbetslag för f 3 och ett arbetslag för årskurs 4 6. På Slottsskolan finns även en särskild undervisningsgrupp. För skolorna finns en gemensam rektor som också har ansvar för förskola och skolbarnomsorg som är knutna till skolorna. Kommunens ansvarstagande för skolbarnomsorgen och förskoleverksamheten beskrivs dock i separata rapporter. I rektorsområdet finns två biträdande rektorer. En av de biträdande rektorerna arbetar heltid på Gransäterskolan den andra arbetar tre dagar i veckan vid Slottsskolan och två dagar vid Gransäterskolan.

61 Skolinspektionen 7 (19) Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Gransäterskolan Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

62 8 (19) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Skolinspektionen bedömer att kunskapsresultaten behöver förbättras på Gransäterskolan. Bedömningen grundar sig främst på att ca 38 procent av eleverna går ut grundskolan utan att ha nått minst betyget godkänt i alla ämnen. På Gransäterskolan var andelen elever som nådde målen i alla ämnen år 2009 ca 62 procent. Resultatet har enligt skolan förbättrats över tiden medan undantag av år 2009 då flera elever med höga betygsresultat bytte skola till en nystartad fristående skola. Andelen elever som var behöriga till nationellt program på gymnasieskolan var ca 81 procent, vilket är ett sämre resultat än riksgenomsnittet. Det genomsnittliga meritvärdet samma år var 189 vilket också är under riksgenomsnittet. Skillnaden mellan pojkar och flickor är också stor, främst avseende meritvärdet. Intervjuade personer uppger att skolan arbetar aktivt med att ge stöd till alla elever i behov av särskilt stöd i de ämnen de riskerar att inte nå målen i. Trots detta behöver resultaten förbättras eftersom en så pass stor andel som 38 procent inte når målen i alla ämnen. När det gäller de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar rektorsområdets egen statistik från år 2009 att 89,5 procent av eleverna nådde målen i matematik, 84,5 procent av eleverna nådde målen i svenska och 84,3 procent av eleverna nådde målen i engelska. Skolan saknar uppgift om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskursen. Rektorn och de biträdande rektorerna har dock en allmän känsla för hur stor andel som uppnår målen i övriga ämnen eftersom de deltar i arbetslagsmöten och konferenser där dessa resultat diskuteras. Avsaknaden av en systematisk uppföljning i alla ämnen och årskurser bedöms under området Rektors ansvar för uppföljning utvärdering. Eftersom skolan inte har några sammanställningar som visar i vilken grad eleverna når målen i årskurs 5 har Skolinspektionen svårt att uttala sig om elevernas kunskapsresultat. Resultaten i de nationella ämnesproven indikerar dock att kunskapsresultaten behöver förbättras eftersom mellan 10 och 15 procent av eleverna inte når målen i proven. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan. Kursplanerna Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Fokus på skolans uppdrag Skolan behöver vidta ytterligare åtgärder så att man för undervisningen använder lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. I årskurserna 1 5 använder skolan klasslärarsystem. Klasslärarna undervisar sina klasser i så gott som alla ämnen. Undervisningen är alltså inte organiserad så att lärarna byter klasser för att täcka upp ämnesbehörigheten. Det innebär att lärarna, i varierande

63 Skolinspektionen 9 (19) utsträckning, undervisar i ämnen de inte har utbildning för och att den ämneskompetens som finns att tillgå inte utnyttjas i tillräcklig grad. 2 kap. 3 skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling så att eleverna ges möjlighet att nå kurplanernas mål i årskurs 5 i samtliga ämnen. Skolan håller för närvarande på att arbeta med att konkretisera målen för naturorienterande ämnen och teknik vilket är positivt. Tillsynen visar emellertid att det på skolan inte är säkerställt att undervisningen ger eleverna möjlighet att nå kurplanernas mål i årskurs 5 i naturorienterande ämnen och teknik. Lpo Bedömning och betyg Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen. Vidare behöver skolans insatser tydligare framgå med utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Skolan håller för närvarande på att arbeta med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna. De befintliga planerna saknar omdömen i alla ämnen då ett gemensamt omdöme för alla samhälls- och naturorienterad ämnen upprättas även för elever i högre årskurser. I planerna framgår inte tydligt vilka insatser som ska göras av skolan utifrån de nationella kursplanerna för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. 7 kap. 2 grundskoleförordningen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 förbättras på en övergripande skolnivå. I tillsynen framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete pågår på skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Resultaten t.ex. i de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9 samt behörigheten till gymnasieskolan följs och analyseras av skolledningen och personalen. Däremot visar tillsynen att på övergripande skol-

64 10 (19) nivå behöver uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bli bättre. Rektorn och de biträdande rektorerna har visserligen en allmän bild över måluppfyllelsen i klasserna men det finns ingen sammanställd dokumentation över denna på skolövergripande nivå och det görs inga analyser av t.ex. måluppfyllelsen i de naturorienterande eller praktiska ämnena i årskurs 5 i förhållande till de nationella kursplanerna. Lpo 94, 2.8. Rektors ansvar b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer. I kvalitetsredovisningen för Gransäterskolan och Slottsskolan saknas en redovisning, med åtföljande analys och förslag på åtgärder, av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 och 9 på en skolövergripande nivå. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av skolans årliga plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplanen. 3 och 3 a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan, främst i årskurserna 1 7, i större utsträckning måste klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Av läroplanen framgår det bl.a. att skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Av intervju med skolans ledning framgår att man har arbetat för att elever och föräldrar ska få information om vilka mål utbildningen har. Intervjuer med lärare och elever visar emellertid att det varierar mellan lärare, främst i årskurs 1-7, i vilken utsträckning eleverna informeras främst vad gäller kursplanernas mål. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och Skyldigheter Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan, för främst årskurserna 6 9, behöver vidta åtgärder så att undervisningen blir mer stimulerande. Lpo 94, avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för lärande Av läroplanen framgår att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Undervisningens kvalitet diskuteras i olika sammanhang bland lärare och mellan skolledning och lärare. Den biträdande rektorn med det huvudsakliga ansvaret

65 Skolinspektionen 11 (19) för undervisningen på Gransäterskolan ställer specifika frågor till lärarna om vad de gör för att undervisningen ska vara stimulerande och hur de ser till att läroplanens mål att sträva mot genomsyrar undervisningen. Vidare gör den biträdande rektorn förhållandevis ofta lektionsbesök. Biträdande rektorn delger rektorn resultatet av sina samtal och observationer. Trots dessa goda initiativ visar tillsynen, i form av intervjuer och observationer, att detta inte är tillräckligt eftersom graden av stimulans i undervisningen, främst i årskurs 6 9, tycks bero på vilken lärare som undervisar och i vilka ämnen undervisningen bedrivs. Stimulansen i undervisningen i de två kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna vid skolan tycks däremot vara god. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan, främst för årskurserna 6 9, behöver vidta åtgärder så att undervisningen i högre grad ger eleverna möjlighet att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Av läroplanen framgår att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper för att bl.a. reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden. Undervisningens kvalitet diskuteras i olika sammanhang bland lärare, mellan skolledning och lärare. Den biträdande rektorn besöker lektioner samt förhör sig om hur lärarna ser till att läroplansmålen genomsyrar undervisningen. Av skolans kvalitetsredovisning m.m. framgår också att undervisningens kvalitet är i fokus på skolan. Vid intervjuer och observationer framkommer emellertid att i vilken grad undervisningen, i främst årskurs 6 9, bidrar till att lära eleverna att lyssna, argumentera och reflektera i alltför stor utsträckning beror på vilken lärare som undervisar och i vilka ämnen undervisningen bedrivs. Ovanstående förbättringsområde gäller inte de två särskilda undervisningsgrupperna, även om undervisningen alltid bör omprövas. Lpo 94, 2.2. Kunskaper Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att eleverna i större utsträckning ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. I Gransäterskolan ges eleverna viss möjlighet att utöva inflytande över undervisningsprocessen och över sitt eget lärande. Skolans dokumentation och intervjuerna visar att skolan har elevinflytandet i fokus för sitt arbete främst genom skolans olika formella kanaler t.ex. elevråd, klassråd, kamratstödjare och matråd. Tillsynen, i form av

66 12 (19) intervjuer och observationer, visar dock att det reella inflytandet över utbildningens utformning varierar mellan olika ämnen och lärare. 4 kap. 2 skollagen Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans årliga plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan fullt ut svarar mot gällande författningskrav samt för att göra planen mer känd bland eleverna. Tillsynen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Gransäterskolans likabehandlingsplan, som i huvudsak fungerar som en plan mot kränkande behandling, innehåller inte någon aktuell kartläggning av förhållandena i respektive verksamhet. Inte heller några förebyggande åtgärder finns beskrivna utifrån diskrimineringslagens innehåll. Planen är upprättad tillsammans med bl.a. representanter för eleverna men den behöver göras känd för alla elever. Bristande kännedom om planen kan också vara en förklaring till att eleverna har svårt att se vad skolan vidtar för uppföljning av eventuella kränkningar. Enligt 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer att de skriftliga bedömningarna behöver överensstämma med kraven i grundskoleförordningen. Av de skriftliga bedömningar Skolinspektionen tagit del av framgår inte elevens kunskapsutveckling. Vidare framkommer att de skriftliga bedömningarna benämns som skriftliga omdömen. 7 kap. 9 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen behöver utvecklas. Skolinspektionen har tagit del av flera åtgärdsprogram på skolan och av dessa framgår vilka behov eleven har. Det skiftar dock hur pass väl programmen beskriver hur behoven ska tillgodoses, exempelvis är de åtgärder som föreslås många gånger inte tillräck-

67 Skolinspektionen 13 (19) ligt konkreta och de relaterar i begränsad utsträckning till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom framgår inte alltid hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 5 kap. 1 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Avgifter Skolinspektionen bedömer att skolan måste säkerställa att utbildningen är kostnadsfri för samtliga elever. Av skollagen framgår det att utbildningen ska vara avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Av förarbetena till lagen framgår att det är en grundläggande princip att verksamheten inte ska organiseras så att eleverna behöver svara för vissa kostnader. Under tillsynen av Gransäterskolan har det framkommit att en föräldraförening på skolan samlar in pengar för att köpa in böcker som används i undervisningen. Pengarna samlas in genom frivilliga bidrag från elevernas föräldrar. 4 kap. 4 skollagen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande a) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med förordningens krav. Tillsynen visar att beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp inte har fattats i de fall en enskild elev har större delen av sin undervisning utanför klassrummet tillsammans med en specialpedagog. Skälet uppges vara att rektorn inte har uppfattat att en enskild elev som har undervisning på detta sätt ska betraktas som tillhörande en särskild undervisningsgrupp. 5 kap. 5 grundskoleförordningen b) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver klargöra för personal, elever och vårdnadshavare att beslut om särskilt stöd fattas av rektorn oavsett om vårdnadshavare stödjer beslutet. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn fatta beslut om särskilt stöd. Rätten till särskilt stöd är således oavvisligt och att det är elevens rektor som ansvarar för att särskilt stöd ges till elever i behov av detta. Av tillsynen framgår att personalen har uppfattat att inga beslut om särskilt stöd kan fattas mot vårdnadshavarnas vilja. Detta har i något enstaka fall fått till följd att placer-

68 14 (19) ing av elev i särskild undervisningsgrupp inte genomförts utan andra åtgärder har vidtagits. 5 kap. 1 grundskoleförordningen

69 Skolinspektionen 15 (19) Bilaga 3 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Slottsskolan Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

70 16 (19) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Skolinspektionen bedömer att kunskapsresultaten behöver förbättras på Slottsskolan. Skolans resultat är svåra att bedöma för Skolinspektionen eftersom sammanställningar av måluppfyllelse gentemot kursplanernas mål inte görs i alla ämnen. Sammanställningar av resultaten för de nationella ämnesproven i årskurs 5 indikerar dock att resultaten behöver förbättras. När det gäller de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar Slottsskolans egen statistik från år 2009 att ca 77 procent av eleverna nådde målen i matematik, 78 procent av eleverna nådde målen i svenska och 72 procent av eleverna nådde målen i engelska. Skolan saknar vidare uppgift om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskursen. Rektorn och den biträdande rektorn har dock i stora drag vetskap om hur stor andel som uppnår målen i främst svenska, matematik och engelska eftersom de deltar i arbetslagsmöten och andra tillfällen där dessa resultat diskuteras. Avsaknaden av en systematisk uppföljning i alla ämnen och årskurser bedöms under området Rektors ansvar för uppföljning utvärdering. Eftersom skolan inte har några sammanställningar som visar i vilken grad eleverna når målen i årskurs 5 har Skolinspektionen svårt att uttala sig om elevernas kunskapsresultat. Resultaten i de nationella ämnesproven indikerar dock att kunskapsresultaten behöver förbättras eftersom mellan 22 och 28 procent av eleverna inte nådde målen i proven Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan. Kursplanerna Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen. Vidare behöver det tydligare framgå av planerna hur långt eleven har kommit i sin kunskapsutveckling. Även skolans insatser behöver tydligare framgå med utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. I rektorsområdet pågår för närvarande ett arbete med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna. Tillsynen visar också att elever och föräldrar utöver utvecklingsplanen får ytterligare skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtalen. Emellertid så saknar de befintliga utvecklingsplanerna omdömen i alla ämnen då ett gemensamt omdöme för alla samhälls- och naturorienterande ämnen upprättas även för eleverna i Slottsskolans högre årskurser. I planerna framgår inte tydligt vilka insatser som ska göras av skolan utifrån de nationella kursplanerna för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. 7 kap. 2 grundskoleförordningen

71 Skolinspektionen 17 (19) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 förbättras på en övergripande skolnivå. I tillsynen framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete pågår på skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Resultaten t.ex. i de nationella ämnesproven i årskurs 5 samt resultat av tester i läs- och skrivkunnighet följs upp och analyseras av skolledningen. Däremot visar tillsynen att på övergripande skolnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bli bättre. Rektorn och den biträdande rektorn har visserligen en allmän bild över måluppfyllelsen i klasserna genom att man diskuterar elevernas resultat vid t.ex. klasskonferenser och i andra sammanhang. Däremot finns det ingen dokumentation över måluppfyllelsen på skolövergripande nivå och det saknas analyser av måluppfyllelsen i flera ämnen i årskurs 5 i förhållande till de nationella kursplanerna. Lpo 94, 2.8. Rektors ansvar b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer. Skolinspektionen har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för läsåret som följer en av Håbo kommun utarbetad mall. I kvalitetsredovisningen saknas en redovisning, med åtföljande analys och förslag på åtgärder, av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 på en skolövergripande nivå. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av skolans årliga plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen. 3 och 3a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärandet Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att eleverna i större utsträckning ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. Vid Slottsskolan jobbar man aktivt med att ge eleverna inflytande över undervisningen. Detta sker genom skolans formella råd men även i viss utsträckning i den dagliga undervisningen. Tillsynen, i form av intervjuer och observationer, visar dock att inflytandet varierar i omfattning mellan olika ämnen och lärare.

72 18 (19) 4 kap. 2 skollagen Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan fullt ut svarar mot gällande författningskrav och för att göra planen känd bland alla elever. Tillsynen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Slottsskolans likabehandlingsplan, vilken fungerar som en plan mot kränkande behandling, innehåller inte en definition av diskrimineringsgrunderna, inte någon aktuell kartläggning av förhållandena i respektive verksamhet på skolan och inte heller några förebyggande åtgärder utifrån diskrimineringslagens innehåll. Skolan behöver även aktivt arbeta för att göra planen känd bland eleverna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen behöver utvecklas. Skolinspektionen har tagit del av flera åtgärdsprogram på skolan och av dessa framgår vilka behov eleven har. Det varierar dock hur pass väl programmen beskriver hur dessa behov ska tillgodoses och de åtgärder som föreslås är många gånger inte tillräckligt konkreta och relaterar i begränsad utsträckning till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom framgår inte alltid hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 5 kap. 1 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med förordningens krav. Tillsynen visar att beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp inte har fattats i ett par fall när elever deltar till större delen i undervisning utanför den egna klassen. Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver klargöra för personal, elever och vårdnadshavare att beslut om särskilt stöd fattas av rektorn oavsett om föräldrar stödjer beslutet.

73 Skolinspektionen 19 (19) Av tillsynen framgår att personalen har uppfattat att inga beslut om särskilt stöd kan fattas mot föräldrarnas vilja. 5 kap. 1 grundskoleförordningen

74 Beslut Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (14) Dnr: :3753 Gröna Dalen Rektor Per-Anders Wallner Beslut efter tillsyn av Gröna Dalen i Håbo kommun

75 Skolinspektionen 2 (14) Skolbeslut Tillsyn i Gröna Dalen Håbo kommun Dnr :3753 Rektorn vid Gröna Dalen Runbrovägen Bålsta Tillsyn i Gröna Dalen Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 med s.k. förberedelseklass samt obligatoriska särskolan årskurs 1-9/10. Helhetsbedömning och beslut På Gröna Dalen uppger de elever Skolinspektionen var i kontakt med att de såväl i grund- som särskolan känner sig trygga och att de trivs bra, vilket kan förklaras av ett aktivt värdegrundsarbete i skolan. Skolan arbetar också aktivt med att identifiera och hjälpa alla elever i behov av särskilt stöd. Gröna Dalen bedriver även i övrigt en verksamhet som på många sätt uppfyller de nationella kraven. Skolan genomgick nyligen en stor organisatorisk förändring då årskurserna 7-9 flyttades från skolan från och med höstterminen Det ledde, enligt många intervjuade, till en lugnare miljö, men mycket tid och energi har gått åt till omorganisationen. Många delar inom verksamheten har blivit eftersatta under denna process, eftersom tid har ägnats åt flyttning snarare än pedagogisk utveckling av verksamheten. Skolan har en ny rektor sedan ca ett år tillbaka och de båda biträdande rektorerna har också varit anställda kort tid på skolan. Det framkom vid tillsynen att de har ett välfungerande samarbete och skolans personal har höga förväntningar på att de ska utveckla skolans verksamhet. Statistik för de elever som tidigare gick på skolan i årskurs 7-9 visar att resultaten i många avseenden var låga. För de elever som går på skolan i dagsläget finns det inga sammanställningar av måluppfyllelse gentemot kursplanernas mål, men sammanställningarna av resultaten för de nationella ämnesproven i årskurs 5 indikerar att resultaten behöver förbättras, framförallt i svenska där så stor andel som drygt 30 procent inte når målen. Även på särskolan måste sammanställningar och analyser av elevernas resultat göras i årskurs 5 samt årskurs 9/10. I grundsärskolan ges betyg till de elever som begär det, vilket är i enlighet med författningarnas krav.

76 Skolinspektionen 3 (14) Skolan behöver i högre grad analysera elevernas resultat utifrån de nationella styrdokumenten i alla årskurser och alla ämnen för att identifiera var utvecklingsinsatser bör sättas in. En sådan uppföljning torde lägga grunden för åtgärder så att flera elever når målen i alla ämnen. Speciellt viktigt är det att rektorn lägger kraft på att följa upp och utvärdera undervisningen. Stimulansen i undervisningen i grundskolan behöver utvecklas ytterligare och eleverna behöver ges bättre möjlighet att själva formulera sina ståndpunkter, lyssna, diskutera och använda sina olika kunskaper för att lösa problem. Även elevernas möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas behöver utvecklas ytterligare så att detta ökar med stigande ålder och mognad. Skolledningen har till stor del själva identifierat de områden som tillsynen visar behöver utvecklas, vilket är positivt. De bedriver idag ett fungerande kvalitetsarbete, men detta behöver utvecklas och bättre återspeglas i kvalitetsredovisningen. Rektorn och de biträdande rektorerna har fokus på skolans uppdrag och är till synes överens om vilka målen för skolan är. Den pedagogiska ledningen behöver dock förstärkas ytterligare så att t.ex. undervisningen bättre följs upp, analyseras och utvecklas i enlighet med ovanstående. Detta kan sannolikt ge som effekt att resultaten höjs eftersom man tydligare fokuserar på vilka åtgärder som behövs för att förbättra undervisningen. Slutligen behöver skolornas individuella utvecklingsplaner utvecklas och detsamma gäller åtgärdsprogrammen, såväl i grundskolan som i obligatoriska särskolan. Rektorns beslutsfattande vad gäller placering i särskild undervisningsgrupp samt mottagande i obligatoriska särskolan måste också överensstämma med författningskraven. Skolinspektionen har i tillsynen av Gröna Dalen identifierat följande brister som måste åtgärdas Kunskapsresultaten är inte tillräckligt bra i grundskolan. De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte författningarnas krav. Rektorn följer inte upp undervisningen i tillräcklig grad. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat på skolövergripande nivå är inte tillräckligt systematisk. Skolinspektionen förväntar sig att en redovisning av resultaten för samtliga ämnen i grundskolan årskurs 5 samt särskolan årskurs 5 och 9/10 lämnas i samband med uppföljningen i oktober Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav. På grundskolan klargörs inte i tillräcklig grad målen för utbildningen för eleverna. På skolan är det inte säkerställt att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas mål. Undervisningen är inte alltid tillräckligt stimulerande i grundskolan.

77 Skolinspektionen 4 (14) Undervisningen i grundskolan ger inte alltid eleverna tillräckliga möjligheter att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Elevernas inflytande över hur utbildningen utformas i grundskolan anpassas inte alltid efter deras ålder och mognad. Skolans plan mot kränkande behandling svarar inte fullt ut mot gällande författningskrav. Åtgärdsprogrammen på grundskolan följer inte grundskoleförordningens krav. Åtgärdsprogram i särskolan upprättas inte vilket strider mot särskoleförordningens krav. Studiehandledning på modersmålet ges inte i grundskolan till de elever som har behov av det. Rektorns beslutsfattande vid placering i särskild undervisningsgrupp samt i den s.k. förberedelseklassen följer inte grundskoleförordningens krav. Rektorns beslutsfattande vid mottagande i den obligatoriska särskolan följer inte skollagens krav. Bedömningarna redovisas i bilaga 2. Rektorn och Håbo kommun har ansvar för att åtgärder vidtas. Skolinspektionen kommer att följa upp detta beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen sex månader från den dag Skolinspektionens beslut avseende Håbo kommun meddelas. I ärendets slutliga handläggning har även undervisningsråden Mats Peterson och Fredrik Sjöberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Ellionor Triay Strömvall Utredare Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Gröna Dalen

78 Skolinspektionen 5 (14) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Håbo kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Gröna Dalen den februari Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast sex månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Gröna Dalen, dels den information som samlats in under besöket. På Gröna Dalen intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Gröna Dalen Gröna Dalen Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 38 Grundskola 231 Obligatoriska särskolan 35 Källa: Skolans uppgifter februari 2010 Gröna Dalen är beläget centralt i Bålsta och på skolan finns ca 300 elever. Skolan består av förskoleklass och årskurs 1-6 med s.k. förberedelseklass för nyanlända elever samt obligatoriska särskolan årskurs 1-9/10.

79 Skolinspektionen 6 (14) Grundskolan hade tidigare även årskurs 7-9, men från och med höstterminen 2009 flyttade dessa elever till en annan skola (Futurum). Skolan består av fem enheter som är indelade på följande sätt: enheterna 1 och 2 består av förskoleklass- årskurs 3, enheterna 3 och 4 består av årskurs 4-6 och enhet fem består av obligatoriska särskolan. Varje arbetslag leds av en s.k. arbetslagsledare. Skolan har en rektor, som även har ansvar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg knutna till skolan. Kommunens ansvarstagande för skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten beskrivs dock i separata rapporter. I skolan finns två biträdande rektorer, varav en ansvarar för förskoleklassen till och med årskurs 6 och den andra ansvarar för den obligatoriska särskolan. Till skolans ledningsgrupp räknas rektorn, de biträdande rektorerna för grund- och särskolan och de två biträdande rektorerna för förskolorna.

80 Skolinspektionen 7 (14) Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Gröna Dalen Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

81 Skolinspektionen 8 (14) Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper Skolinspektionen bedömer att kunskapsresultaten behöver förbättras på Gröna Dalen. Skolans resultat är dock svåra att bedöma eftersom sammanställningar av måluppfyllelse gentemot kursplanernas mål inte görs i alla ämnen. Sammanställningar av resultaten för de nationella ämnesproven i årskurs 5 indikerar dock att resultaten behöver förbättras. Även resultaten för de elever som tidigare gick i årskurs 7-9 på skolan tyder på detta. När det gäller de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar Gröna Dalens egen statistik från år 2009 att ca 85 procent av eleverna nådde målen i matematik, 69 procent nådde målen i svenska och 73 procent nådde målen i engelska. Resultaten har förbättrats från år 2008 då skolans statistik visade att ca 73 procent av eleverna nådde målen i matematik, 45 procent nådde målen i svenska och 68 procent nådde målen i engelska. Skolan saknar uppgift om hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som nått kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskursen. Även särskolan saknar uppgifter om måluppfyllelse, för såväl årskurs 5 som årskurs 9/10. Avsaknaden av en systematisk uppföljning i alla ämnen och årskurser bedöms under området Rektors ansvar för uppföljning utvärdering. Eftersom varken grund- eller särskolan har några sammanställningar som visar i vilken grad eleverna når målen har Skolinspektionen svårt att uttala sig om elevernas kunskapsresultat. Resultaten i de nationella ämnesproven indikerar dock att kunskapsresultaten behöver förbättras eftersom mellan 15 och 31 procent av eleverna inte nådde målen i proven Även resultaten för de elever som tidigare gick i årskurs 7-9 på skolan tyder på att skolans resultat behöver förbättras. År 2009 var det ca 35 % av eleverna som gick ut grundskolan utan fullständiga betyg. Det genomsnittliga meritvärdet var lägre än riksgenomsnittet och resultaten på de nationella ämnesproven var också låga, exempelvis var det bara 45 % som blev godkända i de nationella ämnesproven i svenska år Lpo 94, avsnitt 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan. Kursplanerna Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen. Vidare behöver det tydligare framgå av planerna hur långt eleven har kommit i sin kunskapsutveckling. Även skolans insatser behöver tydligare framgå med utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. De planer som Skolinspektionen har tagit del av från grundskolan och särskolan saknar omdömen i alla ämnen då ett gemensamt omdöme för alla samhälls- och naturorienterande ämnen upprättas även för elever i högre årskurser. I vissa planer framgår det inte heller hur eleverna ligger till i sin kunskapsutveckling i relation till de nationella målen

82 Skolinspektionen 9 (14) eller tydligt vilka insatser skolan ska göra utifrån de nationella kursplanerna för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. 7 kap. 2 grundskoleförordningen 7 kap. 1 särskoleförordningen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn i högre grad behöver ta ansvar för att inhämta kunskaper om och följa upp lärarnas undervisning. Vid tillsynen framkom att det sällan förs diskussioner på arbetslagsmöten eller i andra sammanhang om hur undervisningen på grundskolan bedrivs. De biträdande rektorerna för grund- respektive särskolan har påbörjat ett arbete med att inhämta kunskaper och följa upp lärarnas undervisning, bl.a. genom lektionsbesök och deltagande i arbetsplatsmöten. Det är viktigt att skolan fortsätter att på ett strukturerat sätt följa upp hur pass stimulerande undervisningen är och hur läroplanens mål att sträva mot genomsyrar undervisningen. 2 kap. 2 första stycket skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i grund- och särskolan samt även för årskurs 9/10 i särskolan förbättras på en övergripande skolnivå. I tillsynen framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete har påbörjats av ledningsgruppen på skolan, där verksamhet och resultat följs upp, diskuteras och utvärderas. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och utvecklas eftersom tillsynen visar att på övergripande skolnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bli bättre. Det finns ingen dokumentation över måluppfyllelsen på skolövergripande nivå och det saknas analyser av måluppfyllelsen i flera ämnen i årskurs 5 både grund- och särskolan i förhållande till de nationella kursplanerna. Detta saknas även för årskurs 9/10 i särskolan. Lpo. 94, avsnitt 2.8. Rektors ansvar b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer.

83 Skolinspektionen 10 (14) I kvalitetsredovisningarna för Gröna Dalens grundskola respektive särskola saknas en redovisning, med åtföljande analys och förslag på åtgärder, av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanemålen i årskurs 5 för grund- och särskola samt för särskolan även 9/10 på en skolövergripande nivå. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av skolans årliga plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplanen. 3 och 3 a Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att grundskolan behöver utveckla arbetet med att klargöra utbildningens mål för eleverna. Tillsynen visar att grundskolan inte i tillräckligt hög grad har fokuserat på att klargöra målen för eleverna. Detta gäller för flertalet av skolans ämnen, dock inte för idrotten där målen föreföll klara för eleverna. I särskolan bedriver personalen ett aktivt arbete med att klargöra målen för såväl eleverna som deras föräldrar. Lpo 94, avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att undervisningen i såväl grund- som särskolan utgår från och omfattar kursplanernas krav i samtliga ämnen. Grundskolan håller för närvarande på att arbeta med att bryta ner kursplanernas mål för flera ämnen. Vid tillsynen framkom att detta arbete ännu inte är färdigt och att det i vissa ämnen var oklart huruvida det fanns konkreta mål att arbeta efter. Skolan behöver säkerställa att undervisningen utgår från kursplanernas krav och att den ger eleverna möjlighet att nå kursplanernas mål i årskurs 5. Vad gäller särskolan framkommer inte alltid i besluten om mottagande i särskolan om eleven ska gå i grundsär- eller träningssärskolan (se området Rektors beslutsfattande). Detta beslut styr efter vilka kursplaner eleverna ska studera. Eftersom besluten i vissa fall är oklara är det viktigt att särskolan har uppsikt över att eleverna läser efter rätt kursplaner. Lpo Mål och riktlinjer

84 Skolinspektionen 11 (14) Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att grundskolan behöver vidta åtgärder så att undervisningen blir ännu mer stimulerande och bidrar till elevens utveckling. Av läroplanen framgår att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinns svårigheter. Av intervjuer och observationer framgår dock att graden av stimulans i undervisningen varierar. På många lektioner och i vissa ämnen tycks undervisningen vara stimulerande medan det i andra ämnen och lektioner tycks vara mindre stimulerande undervisning. Lpo 94, avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för lärande Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att grundskolan behöver vidta åtgärder så att undervisningen i högre grad ger eleverna möjlighet att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Vid intervjuer och observationer framkommer att i vilken grad undervisningen i grundskolan bidrar till att lära eleverna lyssna, argumentera och reflektera i allt för stor utsträckning beror på vilken lärare som undervisar och i vilka ämnen undervisningen bedrivs. Lpo 94, avsnitt 2.2. Kunskaper Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att grundskolan behöver säkerställa att eleverna i större utsträckning ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas samt att inflytandet anpassas efter ålder och mognad. På Gröna Dalen ges eleverna viss möjlighet att utöva inflytande över undervisningsprocessen och över sitt eget lärande. Det finns inflytande den formella vägen

85 Skolinspektionen 12 (14) genom klass- och elevråd och det diskuteras även till viss del i arbetslagen. Tillsynen i form av intervjuer och observationer visar dock att inflytandet varierar mellan olika ämnen och lärare och inte alltid anpassas efter ålder och mognad. 4 kap. 2 skollagen Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan fullt ut svarar mot gällande författningskrav. Tillsynen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och de lärare och elever som Skolinspektionen varit i kontakt med uppger att skolan överlag är en trygg skola där eleverna trivs. Skolan har en plan mot kränkande behandling och diskriminering benämnd Gröna Dalens likabehandlingsplan och har påbörjat ett arbete med att se över denna. Planen är i många avseenden bra, men den är gemensam för hela rektorsområdet och innehåller således inte någon aktuell kartläggning av förhållandena i respektive verksamhet. Exempelvis finns ingen aktuell kartläggning av verksamheten i särskolan. Vidare saknas tydliga rutiner för den händelsen att någon elev upplever sig kränkt av någon ur personalen. 14 a kap. skollagen 8 3 kap. 16 diskrimineringslagen Huvudområde: Enskilds elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen i grundskolan behöver utvecklas. Åtgärdsprogram behöver även upprättas vid behov i den obligatoriska särskolan. Vid tillsynen framkom att det inte finns några upprättade åtgärdsprogram på särskolan. Rektorn måste säkerställa att åtgärdsprogram utarbetas i de fall elever behöver särskilt stöd. Av de åtgärdsprogram på grundskolan som Skolinspektionen har tagit del av framgår vilka behov eleven har. Det varierar dock hur pass väl programmen beskriver hur behoven ska tillgodoses. De åtgärder som föreslås är ofta inte tillräckligt konkreta samt relaterar i begränsad utsträckning till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom framgår inte alltid hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 5 kap. 1 grundskoleförordningen 5 kap. 1 särskoleförordningen

86 Skolinspektionen 13 (14) Huvudområde: Enskilds elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att grundskolan måste tillse att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får det. Vid tillsynen framkom att det finns många grundskoleelever med annat modersmål än svenska på skolan. Trots detta erbjuds inte elever studiehandledning på sitt modersmål. 5 kap. 2 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elev s rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande a) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med förordningens krav. Tillsynen visar att det på skolan finns en särskild undervisningsgrupp benämnd Solrosen, där en del elever får större delen av sin undervisning. Rektorn uppger att besluten om placering i gruppen har tagits i samförstånd med föräldrarna. Några beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp har dock inte fattats, trots att eleverna i vissa fall har större delen av sin undervisning där. 5 kap. 5 grundskoleförordningen b) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att undervisning av eleverna i förberedelseklasserna sker i enlighet med författningarna. Skolinspektionen har inget att invända mot att elever placeras i en s.k. förberedelseklass under en period när deras kunskaper och stödbehov kartläggs. Då det däremot är konstaterat att eleverna får sin undervisning i den så kallade förberedelseklassen som en form av särskilt stöd för att senare kunna tillgodogöra sig undervisningen i sin hemklass bedömer Skolinspektionen att den så kallade förberedelseklassen är att anse som en särskild undervisningsgrupp. Trots detta upprättas inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp på skolan. Vidare fattas inga beslut om anpassad studiegång för eleverna trots att de i många fall endast läser ett eller ett fåtal ämnen under längre perioder. 5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen c) Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver säkerställa att mottagandet till den obligatoriska särskolan sker i enlighet med författningarna.

87 Skolinspektionen 14 (14) Tillsynen visar att beslut om mottagande av barn i den obligatoriska särskolan fattas av rektorn. I dessa beslut kan dock inte utläsas huruvida barnen är mottagna i grundsärskolan eller träningsskolan. Detta ska sedan styra efter vilka kursplaner eleverna studerar. I vissa fall framgår inte heller vilka utredningar som ligger bakom beslutet om mottagande. 6 kap. 3 skollagen d) Skolinspektionen bedömer att skolan måste säkerställa att alla barn som börjar i förskoleklass deltar i den ordinarie förskoleklassen och inte särskolan. Vid tillsynen framkom att det tidigare har funnits förskoleklasser vid särskolan. För barn i förskoleklass finns ingen särskola, utan barnet deltar i den ordinarie förskoleklassen. Det är först när skolplikten inträder som barnet kan tas emot i särskolan. 3 kap. 3 skollagen

88 Beslut Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (11) Dnr: :3753 Resursskolan Rektor Lage Nilsson Beslut efter tillsyn av Resursskolan i Håbo kommun

89 2 (11) Skolbeslut Tillsyn av Resursskolan Håbo kommun Dnr :3753 Rektor vid Resursskolan Centrumleden Bålsta Tillsyn av Resursskolan Resursskolan: Förskoleklass och grundskola årskurserna 1-9 Helhetsbedömning och beslut Resursskolan bedriver en verksamhet som i flera avseenden uppfyller de nationella kraven och elever och lärare som skolinspektionen har varit i kontakt med uppger att det i huvudsak är en trygg skola där eleverna trivs. Resursskolan är till för elever i behov av särskilt stöd och undervisningen är i hög utsträckning anpassad särskilt för varje elev. Målsättningen är att eleverna ska kunna gå tillbaka till sin ordinarie grundskola eller fortsätta till annan skolform. Flera av eleverna har vid sin ursprungliga skola haft svårt att nå målen och har i Resursskolan enligt lärare och rektorn fått möjlighet att göra detta i högre grad. Vid Resursskolan koncentreras mycket av stödet till matematik svenska och engelska och många av eleverna i de högre årskurserna har anpassad studiegång. Lärarna uppger att måluppfyllelsen vid skolan varierar stort från elev till elev. Det saknas sammanställningar på skolövergripande nivå över i vilken utsträckning eleverna når läroplanens och de nationella kursplanernas mål. Mot bakgrund av ovanstående har Skolinspektionen svårt att bedöma kunskapsresultaten vid skolan. Det kan dock konstateras att rektorn behöver se till att elevernas resultat i högre grad följs upp och analyseras på skolövergripande nivå utifrån målen. Vidare behöver kvalitetsarbetet dokumenteras tydligare, bl.a. i form av en kvalitetsredovisning som till fullo uppfyller författningarnas krav. Rektorn har påbörjat arbetet att följa upp undervisningen vid skolan. Skolinspektionen bedömer emellertid att rektorn som pedagogisk ledare för skolan i större utsträckning behöver ta ansvar för uppföljning och utvärdering av undervisningen vid skolan.

90 Skolinspektionen 3 (11) För att se till att de tillsvidareanställda lärarnas kompetens utnyttjas effektivt är det viktigt att skolan ser över hur arbetslagen samverkar med varandra. I en liten verksamhet som den på Resursskolan är det också viktigt att lärarna samverkar med andra skolor i kommunen bl.a. för att säkerställa att bedömning och betygsättning är likvärdig. Undervisningen vid Resursskolan är individanpassad och skolan har rutiner för att identifiera elever som behöver särskilt stöd utöver den anpassning som ges till alla elever. Tillsynen visar dock att de åtgärdsprogram som upprättas inte alltid uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen har i tillsynen av Resursskolan identifierat följande brister som måste åtgärdas De individuella utvecklingsplanerna består inte av omdömen i alla ämnen och skolans insatser framgår inte med tillräckligt tydlig utgångspunkt i de nationella kursplanernas mål. Rektorn följer inte upp undervisningen i tillräcklig grad. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat på skolövergripande nivå är inte tillräckligt systematisk. Skolinspektionen förväntar sig att en redovisning av resultaten för samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 lämnas i samband med uppföljningen. Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav och elever och lärare har inte medverkat vid upprättandet av denna. Lärarna samverkar inte i tillräcklig grad mellan arbetslagen för att ta tillvara varandras kompetens. Skolans plan mot kränkande behandling svarar inte fullt ut mot gällande författningskrav och planen har inte upprättas under medverkan av eleverna. De skriftliga bedömningarna för eleverna som inte når målen i årskurs 9 följer inte fullt ut de krav som ställs i grundskoleförordningen. Åtgärdsprogrammen följer inte grundskoleförordningens krav. Rektorns beslutsfattande vid anpassad studiegång följer inte grundskoleförordningens krav. Bedömningarna redovisas i bilaga 2

91 4 (11) Rektor och Håbo kommun har ansvar för att åtgärder vidtas. Skolinspektionen kommer att följa upp detta beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen 6 månader från den dag Skolinspektionens beslut avseende Håbo kommun meddelas. I ärendets slutliga handläggning har även undervisningsrådet Mats Peterson och utredare Ellionor Triay Strömvall deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Fredrik Sjöberg Utredare Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Resursskolan

92 Skolinspektionen 5 (11) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Håbo kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Resursskolan den 26 januari Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast sex månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Resursskolan, dels den information som samlats in under besöket. Vid Resursskolan intervjuades rektorn och lärare och inspektörerna genomförde verksamhetsbesök. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Resursskolan Resursskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 0 Grundskola 20 Källa: Skolans uppgifter januari 2010

93 6 (11) Resurskolan är en skola för elever i behov av särskilt stöd från förskoleklass till årskurs 9. På skolan finns två arbetslag, ett med ansvar för elever från förskoleklass upp till årskurs 4 och ett andra lag med ansvar för elever i årskurs 5-9. Förskoleklass upp till år 4 har sin verksamhet i en paviljong som ligger intill en av kommunens grundskolor och årskurs 5-9 har sin verksamhet i en före detta kontorslokal i utkanten av Bålsta. Eleverna kommer från hela kommunen. På skolan finns idag 20 elever. Enligt rektorn placeras elever vid Resursskolan efter en ansökan om skolbyte som görs av elevens hemskola eller av vårdnadshavare. Målsättningen är att eleven ska kunna återgå till sin ursprungliga grundskola eller vidare till annan skolform. För skolan finns en rektor, som även har ansvar för skolhälsovården och elevhälsoenheten i kommunen. Ansvarstagande för skolhälsovård och elevhälsan beskrivs dock inte i denna rapport.

94 Skolinspektionen 7 (11) Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar för Resursskolan Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Enskild elevs rätt Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

95 8 (11) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner behöver utvecklas så att omdömen finns i alla ämnen. Vidare behöver det framgå på ett tydligare sätt vilka insatser skolan behöver göra för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. På resursskolan upprättas individuella utvecklingsplaner för alla elever. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av utvecklingsplaner för elever i de högre årskurserna. Skriftliga omdömen utfärdas inte för alla ämnen då ett gemensamt omdöme ges i de samhällorienterade ämnena och de naturorienterade ämnena även i högre årskurser. De skriftliga omdömena ges i en kryssmall där det markeras i vilken grad eleven beräknas nå målen för ämnet. Kryssmallen kompletteras med en beskrivande text. I de utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är den kompletterande beskrivningen av varierande kvalitet. När det gäller den framåtsyftande delen av utvecklingsplanen så framgår det inte alltid med tillräcklig tydlighet vilka insatser som skolan ska fullgöra för att stödja och stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling. 7 kap. 2 grundskoleförordningen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn i högre grad behöver ta ansvar för att inhämta kunskaper om och följa upp lärarnas undervisning. Inom de två arbetslagen diskuteras hur undervisningen planeras och bedrivs. Rektorn har påbörjat ett arbete med att följa upp lärarnas undervisning. Tillsynen visar dock att rektorn ännu inte på ett tillräckligt strukturerat sätt inhämtar information om, och följer upp undervisningen. 2 kap. 2 första stycket skollagen Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering a) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att uppföljningen på skolövergripande nivå av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen förbättras. Undervisningen vid resursskolan är till stor del individanpassad och den undervisande personalen utvärderar elevernas kunskapsresultat i respektive arbetslag. På skolan saknas emellertid sammanställningar av elevernas kunskapsresultat på en skolövergripande nivå.

96 Skolinspektionen 9 (11) Rektorn har visserligen en allmän bild av hur det går för eleverna på skolan men det finns ingen sammanställning av kunskapsresultaten på skolan och det görs heller ingen analys av elevernas resultat på en skolövergripande nivå. Rektorn uppger att bristen är identifierad och att han gett den biträdande rektorn i uppdrag att arbeta med detta. Lpo 98, 2.8. Rektors ansvar b) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att utveckla kvalitetsredovisningen så att den tillfullo uppfyller de krav som förordningen ställer. Skolinspektionen har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för läsåret som följer en av Håbo kommun utarbetad mall. Beskrivning av kunskapsresultatresultat i förhållande till nationella mål saknas. Följaktligen saknas även analys och bedömningar av skolans kunskapsresultat samt åtgärder som behöver vidtas för en högre måluppfyllelse. I intervju med lärare framkommer att elever och lärare inte har medverkat vid utformningen av kvalitetsredovisningen. Det saknas även en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan och årliga plan mot kränkande behandling. 3, 3a och 4 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att lärarna i större utsträckning behöver samverka med varandra. Skolan har sammanlagt fyra tillsvidareanställda lärare fördelat på två arbetslag. Lärarna uppger att man har en väl fungerande samverkan inom arbetslagen. Man efterlyser dock att samverkan mellan de två arbetslagen kan ske i större utsträckning eftersom man då skulle kunna utnyttja varandras kompetenser mer effektivt till förmån för eleverna. Lpo Kunskaper, Riktlinjer Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolans plan mot kränkande behandling fullt ut svarar mot gällande författningskrav.

97 10 (11) Skolan behöver också säkerställa att elever, utifrån ålder och mognad, görs delaktiga vid framtagandet av den årliga planen. De lärare och elever som skolinspektionen varit i kontakt med uppger att Resursskolan överlag är en trygg skola där eleverna trivs. Skolinspektionen har tagit del av och granskat skolans likabehandlingsplan. Rektor uppger att man på skolan nyligen har inlett ett övergripande arbete med att se över planen mot kränkande behandling och diskriminering. Den plan som Skolinspektionen tagit del av uppvisar emellertid brister i förhållande till författningskraven, bl.a. saknas en kartläggning av den aktuella verksamheten och planen innehåller inte definitioner av diskrimineringsgrunderna, vilket den bör göra. Vidare saknas tydliga rutiner för den händelsen att någon elev upplever sig kränkt av någon ur personalen. Eleverna har inte varit delaktiga vid framtagandet av planen. 14 a kap. skollagen 8, diskrimineringslagen 3 kap. 16, förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudområde: Enskilds elev rätt Bristområde: Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer att de skriftliga bedömningarna behöver utvecklas i enlighet med grundskoleförordningens krav. I några av de skriftliga bedömningar som Skolinspektionen har tagit del av framgår inte elevens kunskapsutveckling med tillräcklig tydlighet. Vidare framgår det att de skriftliga bedömningarna benämns som komplement till betyg, vilket inte är korrekt. 7 kap. 9 grundskoleförordningen Huvudområde: Enskilds elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen på Resursskolan behöver utvecklas. Vid resursskolan upprättas åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd. Skolinspektionen har tagit del av och granskat ett urval av resursskolans åtgärdsprogram från de högre årskurserna. I några av åtgärdsprogrammen framgår inte tydligt vilka stödbehov eleven har. Vidare är åtgärderna i vissa fall inte tillräckligt konkreta och de relaterar i begränsad utsträckning till läroplanens och kursplanernas mål. Vidare framgår det inte alltid när och hur åtgärderna ska utvärderas. 5 kap. 1 grundskoleförordningen

98 Skolinspektionen 11 (11) Huvudområde: Enskilds elevs rätt Bristområde: Rektors beslutsfattande Skolinspektionen bedömer att rektorns beslut om anpassad studiegång behöver utvecklas. Av besluten ska det framgå på vilket sätt undervisningen har anpassats. Enligt 5 kap. 10 grundskoleförordningen får styrelsen, om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, efter att ha hört elevvårdskonferensen, besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Enligt kommunens delegationsordning är detta ett beslut som får fattas av rektorn. Av praxis (JO:s beslut den 2 oktober 1997, dnr ) följer att det måste framgå på vilket sätt som undervisningen har anpassats. Vid Resursskolan har fattats beslut om anpassad studiegång. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av dessa. I några av besluten framgår det inte på vilket sätt undervisningen har anpassats. Bl.a. framgår inte alltid vilka ämnen som påverkas, i vilken utsträckning eller för hur lång tid. 5 kap. 10 grundskoleförordningen. JO:s beslut den 2 oktober 1997, dnr

99 Beslut Håbo kommun Centrumleden BÅLSTA (11) Dnr: :3753 Västerängsskolan Rektor Hans Wiktorsson Beslut efter tillsyn av Västerängsskolan i Håbo kommun

100 2 (11) Skolbeslut Tillsyn i Västerängsskolan Håbo kommun Dnr :3753 Rektorn vid Västerängsskolan Idrottsvägen Bålsta Tillsyn i Västerängsskolan Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 med s.k. förberedelseklass och språkklass. Helhetsbedömning och beslut Västerängsskolan har en väl fungerande verksamhet med en tydlig pedagogisk ledning. Kunskapsresultaten på skolan är dock inte tillräckligt bra, men rektorn arbetar aktivt med att förbättra dessa. Tillsammans med de biträdande rektorerna, följer han upp och utvärderar skolans resultat och undervisning genom bl.a. medarbetarsamtal och kontinuerliga klassrumsbesök. Uppföljning görs även med hjälp av s.k. bokslut, som är en sammanställning som görs av lärarna i slutet av varje termin för varje elev i samtliga ämnen. Kvalitetsarbetet är bra och det finns tydligt fokus på skolans uppdrag. Enligt samtliga intervjuade är stämningen på skolan mycket god och kränkande behandling sällan förekommande. Lärarnas undervisning uppges vara stimulerande och anpassad efter elevernas behov och särskilt stöd ges till de elever som är i behov av detta. Skolan har ett väl utvecklat stödcentrum med specialpedagogisk hjälp och avancerade tekniska hjälpmedel. Andel behöriga till nationella program på gymnasieskolan är ca 92 procent. Det är dock drygt 30 procent av eleverna som går ut grundskolan utan att ha nått minst betyget godkänt i alla ämnen. Meritvärdet är lägre än snittet i riket och i vissa ämnen är differenser stora mellan de nationella ämnesproven och betygsutfallen. Skolan har uppmärksammat dessa siffror och för aktiva diskussioner om de bakomliggande orsakerna till detta. Det är viktigt att dessa diskussioner fortsätter och att skolan analyserar elevernas resultat utifrån de nationella styrdokumenten i alla årskurser och alla ämnen för att identifiera var utvecklingsinsatser bör sättas in. En sådan uppföljning och utvärdering kan säkerligen lägga grunden för åtgärder så att flera elever når målen i alla ämnen. Ett område som skolan bör analysera i detta sammanhang är möjligheten att utveckla samverkan mellan de olika arbetslagen för att förbättra skolans lärandemiljö och ge eleverna möjlighet att se sammanhang.

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun 2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Sala kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3754 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o

Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Oh Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se. Beslut efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2010

efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2010 Ordförandens förslag till beslut Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2010-12-14 Ärende 1. Informations- och frågestund Beteckning BUN/2010:4 Läggs till handlingarna 2. Meddelanden BUN/2010:5

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007

Beslut. efter tillsyn i Östersunds kommun. Östersunds kommun. 2014-06-18 Dnr 43-2013:5007 AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund

Beslut 2011-10-06. Dnr 43-2010:2243. Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. Beslut. efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund Beslut 2011-10-06 Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Dnr 43-2010:2243 Beslut efter tillsyn av Kalmarsunds gymnasieförbund 2(16) Innehållsförteckning Helhetsbedömning... 3 Allmänt om tillsynen...

Läs mer

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18

Beslut. Köpings kommun 731 85 Köping 2011-05-18. Dnr 43-2010:5178. Kommunbeslut. efter tillsyn av Köpings kommun 2011-05-18 Beslut Köpings kommun 731 85 Köping Kommunbeslut efter tillsyn av Köpings kommun 1 (43) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut... 2 Allmänt om tillsynen... 8 Beskrivning av kommunen... 9 Tillsynsprotokoll

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Karlstads Praktiska Gymnasium i Karlstad Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-SV2008:357 Beslut Baggium Utbildning AB Ängbackevägen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Skolbeslut för vuxenutbildning

Skolbeslut för vuxenutbildning Beslut Vuxenutbildningen i Gävle Box 356 801 05 Gävle 2011-01-28 Skolbeslut för vuxenutbildning efter riktad tillsyn av vuxenutbildningen i Gävle kommun 2011-01-27 Beslut Riktad tillsyn i vuxenutbildningen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452

Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452 Regelbunden tillsyn i Nyköpings kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:452 Innehåll Beslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuenutbildning Skolrapporter

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Junibackens förskola Hällbacksvägen 21 Arboga 732 21 Arboga 1 (9) Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping 1 (22) Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grums kommun

Utbildningsinspektion i Grums kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Tibble Fristående Gymnasium i Täby kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2008:535 Beslut Tibble Fristående Gymnasium TFG AB Attundavägen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Beslut 2011-01-27. Dnr: 40-2010:43. Beslut. efter riktad tillsyn i Tomelilla kommun av kommunens tillsyn av enskild verksamhet

Beslut 2011-01-27. Dnr: 40-2010:43. Beslut. efter riktad tillsyn i Tomelilla kommun av kommunens tillsyn av enskild verksamhet Beslut 2011-01-27 Dnr: 40-2010:43 Beslut efter riktad tillsyn i Tomelilla kommun av kommunens tillsyn av enskild verksamhet Beslut Riktad tillsyn av Tomelilla kommun 2011-01-27 1 (2) Dnr 40-2010:43 Tomelilla

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Föreläggande vid vite

Föreläggande vid vite Beslut 2013-06-18 44-2011:4165 Stiftelsen Maria Elementarskola Fredmansgatan 1-3 118 47 Stockholm Föreläggande vid vite efter tillsyn av Maria Elementarskola i Stockholms kommun 2013-06-18 Dnr 44 2011:4165

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-03-24 Krokoms kommun Rektorn vid Näldenskolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Näldenskolan i Krokoms kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun

Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:23 Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskolor Alneskolan Arnässkolan

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lidköpings kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lidköpings kommun (f.d.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Stockholms kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholms kommun (f.d.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan

Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan 1 (15) Nynäshamns kommun Stadshusplatsen 1 149 81 Nynäshamn Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan Innehåll Helhetsbedömning 1 Syfte och

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg

Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 (9) Cecilia Hanö Dnr54-2003:2868 Inspektion av utbildningen vid den fristående grundskolan Pauliskolan i Helsingborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lunds kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans skolstiftelse.

Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans skolstiftelse. Viktoriaskolan Granrisvägen 33 702 35 Örebro 1 (10) Brickebergskyrkans skolstiftelse Ordf Gunn Öjebrandt Granvägen 30A 702 21 Örebro Kvalitetsgranskning av Viktoriaskolan med huvudman Brickebergskyrkans

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer