Sigtuna stad. Ortsanalys. igår, idag, i framtiden. september Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sigtuna stad. Ortsanalys. igår, idag, i framtiden. september 2009. Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009"

Transkript

1 Sigtuna stad igår, idag, i framtiden Ortsanalys september 2009 Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009

2 Styrgrupp: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadschef Greger Garnvall, plan- och bygglovschef Michael Eriksson, gatu- och parkchef Marie Pernebring, chef utvecklingskansliet Arbetsgrupp: Christina Bolinder, planarkitekt Ingela Ohrstedt, arkitekt SAR/MSA Marcus Ekström, planarkitekt Lisa Kennerstedt, parkingenjör Lars Hagman, gatuingenjör Lars Sundblad, kommunsekreterare Andrea Andersson, utredare utvecklingskansliet Konsultgrupp: Eva Pestmalis, uppdragsledare Ramböll Frida Sjöblom, handläggare Ramböll Hanna Hällström, handläggare Ramböll Omslagsbilder: Framsida: Stora gatan mot kvarteret Kyrkolunden med hus från 1823 och 1987 (se nedan) och Kvarteret Kopparslageren med hus från 1940-talets början. Arkitekt Georg Scherman. Stora gatan från torget, med hus från och 1800-tal. Stora gatan. Kv Kyrkolunden invigt 1987, Arkitekt, Mats Egelius, Höjer-Ljungqkvist Arkitekter AB. Fotograf: Keith Samuelson. Baksida: Tvillingbackarna Arkitekt, ÅWL Arkitekter, Olof Lotström Brännbo , Riksbyggen Arkitektkontor Pilsbo, Slånbärsvägen/Hyllan, 1998 Arkitekt Karlmalm Arkitekter. Där inget annat anges är ovanstående personer från Ramböll eller Sigtuna kommun fotografer. Godkännande: Ortsanalysen godkändes av kommunstyrelsen den 21 september 2009, 170.

3 Innehåll Sammanfattning Sammanfattning Metodik Orienteringskarta Läge, befolkning och näringsliv Historia Landskap och grönstruktur Bebyggelsestruktur Trafik och kommunikation Handel, service och samhällsfunktioner Socialt liv Rådslag Sigtuna stads starka och svaga sidor Pågående och planerad utveckling Rekommendationer Framtidskarta En ortsanalys är ett sätt att beskriva en ort och försöka fånga dess själ. Ortsanalysen ska utgöra ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering och öka invånarnas förståelse för ortens karaktär och förutsättningar. Rådslag har hållits med Sigtuna stads invånare för att undersöka vad de tycker om sin stad och hur de vill att orten ska utvecklas. Rådslaget framhåller stadens läge och charm som dess viktigaste kvaliteter. Staden upplevs trygg och säker och många vill bo kvar. Sigtuna stad är Sigtuna kommuns näst största ort och har cirka invånare. Sigtuna stad är en attraktiv bostadsort med nära kontakt med Mälarens stränder och omgivande natur. Arlanda flygplats ligger 17 km från Sigtuna stad. Arbetslösheten är låg. Andelen äldre är något större i Sigtuna stad än i kommunen som helhet. Sigtuna stad anlades kring år 980 e. Kr och är den äldsta, idag existerande, staden i Sverige. Gatumönstret från den allra första bebyggelsen har präglat stadskärnans struktur. Runstenar och kyrkoruiner från medeltiden och stadskärnans trähusbebyggelse från och 1800-talen vittnar om stadens långa historia. Konferensanläggningar och skolor, exempelvis Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Sigtunastiftelsen speglar en del av 1900-talets historia. Stadskärnan ligger i nära kontakt med Mälarens strand, strandparken, Ångbåtsbryggan och småbåtshamnen. Bebyggelsen som är tät och småskalig innehåller handel, service och bostäder. Småstadsmiljön i stadskärnan är en stor tillgång för staden. Sigtuna stad är dock mycket mer än stadskärnan. Under hela 1900-talet har staden vuxit och det finns bebyggelse från varje årtionde med tydlig prägel av sin tid. Starka sidor Stora delar av staden har nära vattenkontakt. Stadskärnan har många små butiker, kaféer, restauranger och andra verksamheter i en tät och rikt varierad småstadsmiljö. Strandpromenad, parker, kilar av grönska och omgivande naturområden. Turistmål med en historisk miljö och många kulturella och historiska besöksmål. Yngre områden av olika karaktär och med mestadels hög arkitektonisk kvalitet. Viktiga stråk och knutpunkter finns inom eller i kontakt med stadskärnan. Sigtuna stad har småstadens kvaliteter med storstadens utbud inom räckhåll. Svaga sidor Den småskaliga stadsstrukturen har svårt att rymma ett tillräckligt utbud av handel. Parkeringsproblem uppstår vid större evenemang i staden. Andelen utpendlande arbetskraft är nästan dubbelt så stor som den inpendlande. Kollektivtrafiken är ineffektiv och kan inte konkurrera med bil vare sig på sträckan Sigtuna-Märsta station-arlanda eller på korta sträckor inom staden. Sigtuna stad har sedan 1990-talet varit en växande bostadsort. Kommunen har flera pågående bostads- och miljöförbättringsprojekt inom staden. Staden har förutsättningar att utvecklas genom bebyggelse i nya ytterområden öster, väster och norr om staden. Det unika historiska arvet, vattenkontakt och den trygga och småskaliga staden utgör en viktig del av Sigtuna stads själ. Den själ som framtida utveckling bör respektera och vidareutveckla. 1

4 Metodik Syfte Syftet med ortsanalysen är att beskriva Sigtuna stad och försöka fånga ortens själ. Målet är att ge sigtunaborna förståelse för stadens karaktär och förutsättningar. Invånarna ska kunna känna stolthet över sin hembygd och få insikt i viktiga framtidsfrågor. Ortsanalysen ska utgöra ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering, för aktualitetsförklaring av översiktsplanen, för andra strategiska planer och detaljplaner. Ortsanalysen ska också kunna användas i skolundervisning, studiecirklar eller läsas av den som önskar veta mer om Sigtuna stad. Vad är en ortsanalys? Ortsanalys är en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. En ortsanalys beskriver platsens struktur som ett resultat av en historisk process där såväl övergripande samhällsutveckling som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Resultatet av analysen sammanfattas i starka och svaga sidor samt i rekommendationer för hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Arbetet med ortsanalysen En styr- och arbetsgrupp, med tjänstemän från stadsbyggnadskontoret och andra berörda förvaltningar, har utfört arbetet tillsammans med konsultföretaget Ramböll som anlitats för uppdraget. Tjänstemännen har rapporterat och stämt av arbetet mot kommunledningen. Analysen har tagits fram med hjälp av beprövade analysmetoder, tillämpad kunskap, invånarnas synpunkter och de förutsättningar och behov som finns i Sigtuna stad. Arbetet inleddes med en genomgång av underlag och en översiktlig inventering av Sigtuna stad. Materialet analyserades och sammanställdes i denna rapport. Analysen är utförd under åren Utöver styr- och arbetsgruppens kunskaper har information sökts via experter på andra kommunala förvaltningar, intresseorganisationer och verksamma personer eller organisationer inom Sigtuna stad. Rådslag har hållits för att få invånarnas synpunkter på Sigtuna stad. En enkät har skickats ut till alla invånare över 16 år boende inom tätorten. Enkäten skickades till 6022 personer under maj 2008, cirka 55 procent besvarade enkäten. Under våren och hösten 2008 ordnades fokus- och diskussionsgrupper för samtal om olika ämnesområden. På Drakegården i Sigtuna stad och på kommunhuset i Märsta fanns det möjlighet att fylla i frågeformulär om staden. Alla dessa aktiviteter tillsammans benämns i detta dokument som Rådslag. Rådslaget har varit en viktig del av arbetet med ortsanalysen. Det är en unik satsning av en kommun att tillfråga ett så stort antal personer om deras hembygd. De synpunkter som framkommit har sammanställts och arbetats in i ortsanalysen. Schematisk bild över metoden för framtagandet av ortsanalysen. 2

5 Orienteringskarta Väg 263 Viby Garnsviken Hällsboskogens naturreservat SIGTUNA STAD Billbyvägen SJUDARGÅRDEN HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN NEDRE PRÄSTÄNGEN Ragvalds bovägen Ragvaldsbo Trollberget BRÄNNBO Uppsalavägen PILSBO Harberget MALMEN BJÖRK- BACKA Märstavägen TIL THILSJÖ Väg 263 Sankt Persgatan Klockbacken KÄMPASTEN Olofsgatan Sjudargårds vägen Broholmen Väringavägen Sigtuna folkhögskola Sigtunastiftelsen Ansgarsliden Prästängen Manfred Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk Björk quists allé Klockbacken Prästgatan Stora gatan Strand-vägen Stora gatan SIGTUNA STADSKÄRNA Munkholmens naturreservat Rävsta naturreservat Uppsalavägen Skolbacken S:t Persgatan S:t Pers ruin Hamng Hamnen S:t Lars ruin Trekanten Prästgatan Stora gatan St Nyg Ångbåts bryggan Strand-vägen Trädg g Stora Malmgatan S:t Olof Mariakyrka ruin- busstorget Stora Torget Borgmästarängen Malmtorget Malmbryggan SIGTUNA STADSKÄRNA Mälaren Sigtunafjärden MUNKHOLMEN Karta 1. Orienteringskarta över Sigtuna stad 3

6 Läge, befolkning och näringsliv Sigtuna stads läge i regionen Sigtuna stad ligger vid Sigtunafjärden i Mälaren. Staden breder ut sig längs Mälarens stränder. Farleden mellan Stockholm och Uppsala passerar staden. Vattenvägen är det cirka 49 km till Stockholm och cirka 27 km till Uppsala. Bilvägen är det cirka 50 km till Stockholm och cirka 35 km till Uppsala. Historiskt gick den huvudsakliga förbindelsen med omvärlden över vattnet. I dag är det fyra år sedan Sigtuna stad trafikerades med regelbunden båttrafik. Fritidsbåtar och vinterns friluftsliv använder dock flitigt vattenrummet i Sigtuna stad. Sigtuna stad är Sigtuna kommuns näst största ort. Märsta är centralort i kommunen och ligger 10 km öster om Sigtuna stad. Från Sigtuna stad går det lokalbussar till Märsta station. Från Märsta station går pendeltågstrafik mot Stockholm och regionaltåg mellan Stockholm och Uppsala. Knutpunkten för busstrafiken finns centralt i Sigtuna stad. Regionala bussförbindelser finns till Enköping, Bålsta, Kungsängen och Uppsala. Stockholm-Arlanda internationella flygplats ligger 17 km öster om Sigtuna stad. Sigtuna stad är en attraktiv bostadsort. Stora delar av staden har nära kontakt med Mälarens stränder. Staden är omgiven av mälarlandskapet med rik tillgång till värdefulla natur- och kulturområden. Befolkning Sigtuna stad har omkring invånare, 23 procent av det totala antalet invånare i Sigtuna kommun. Sigtuna stads befolkning har ökat med 70 procent sedan 1980-talet. Under och talen genomfördes en omfattande utbyggnad av bostäder. Detta var möjligt först efter år 1998 då Garnsviksbron och väg 263 byggdes och avlastade stadskärnan från genomfartstrafik. I Sigtuna stad bor cirka 40 procent av invånarna i hyresrätt och cirka 50 procent i självägda villor och radhus. Endast 10 procent av stadens befolkning bor i bostadsrätter jämfört med 30 procent i kommunen som helhet. Andelen ensamhushåll i Sigtuna stad är 23 procent. De största åldersgrupperna i staden är år och 0-20 år. I Sigtuna stad är andelen invånare över 70 år större och åldersgruppen mellan år mindre än i kommunen som helhet. Sigtuna stad har 13 procent invånare av utländsk härkomst jämfört med cirka 27 procent i kommunen som helhet. Staden är till viss del segregerad med en homogen befolkning och höga priser på bostäder. Näringsliv De största arbetsgivarna är Sigtuna kommun och Sigtuna skolstiftelse som driver Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Staden är sedan början av 1900-talet en turistort och en ort med många skolor och kursgårdar. Inom dessa näringar finns många arbetstillfällen. I och omkring stadskärnan ligger ett tiotal hotell- och konferensanläggningar, så som Kristina Konferens & Hotell och Stora Brännbo Konferens & Hotell AB. Av de cirka personer i Sigtuna kommun som år 2007 arbetade i rese- och turistnäringen (exklusive Arlanda), arbetade de flesta i Sigtuna stad. Mälargården och Humlegården är rehabiliteringsanläggningar. Välkända industriföretag i staden är Tufvassons transformatorfabrik och Bergholtz klockgjuteri. Stadskärnan med Stora Gatan, Rådhuset och Sigtuna museum har många butiker, kaféer, restauranger och andra små verksamheter. Sigtuna stad har tillgång till både lokal och regional arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg, cirka 1,9 procent, jämfört med 5,4 procent för hela Sverige (år 2006). Sigtuna stad har invånare i arbetsför ålder. Det finns drygt arbetstillfällen inom orten. Ungefär personer arbetspendlar till Sigtuna stad. De flesta är från andra delar av kommunen men också från Uppsala, Upplands Väsby och Håbo. Ut från staden pendlar ca personer de flesta mot Stockholm. Cirka 30 procent pendlar till Arlanda flygplats, 17 procent pendlar till Märsta tätort. Slutsatser och rekommendationer Sigtuna stad ligger vid Sigtunafjärden i Mälaren och farleden mellan Stockholm och Uppsala. Märsta station och Arlanda ligger 10 respektive 17 km öster om Sigtuna stad. Staden är en attraktiv bostadsort med nära kontakt med Mälarens stränder och omgivande natur- och kulturområden. Det finns utrymme att komplettera staden med nya bebyggelseområden i såväl väster, som norr och söder. Sigtuna stad har en något större andel invånare över 70 år, en mindre andel invånare i åldersgruppen år och en mindre andel invånare med utländsk härkomst än kommunen i övrigt. Nya bostäder bör utformas så att de lockar de grupper som är underrepresenterade. Sigtuna stad har en låg arbetslöshet. Stadens arbetstillfällen har till stor del koppling till turistnäring, skol- och konferensverksamhet. Det finns invånare i arbetsför ålder och drygt arbetstillfällen inom orten. 4

7 UPPSALA NORRTÄLJE KNIVSTA ARLANDA ENKÖPING SIGTUNA STAD MÄRSTA ARLANDASTAD ROSERSBERG BÅLSTA VALLENTUNA UPPLANDS VÄSBY STOCKHOLM Karta 2. Sigtuna stad vid Sigtunafjärden i Mälaren mitt mellan Stockholm och Uppsala. 5

8 Historia Staden grundas - det medeltida Sigtuna Sigtuna är den äldsta, idag existerande, staden i Sverige. Sentida utgrävningar gör att man idag antar att staden anlagts av Erik Edmundsson (Segersäll) omkring år 980 e.kr. Sigtuna stad var den första staden i det svenska rike som började ta form under sen vikingatid. Staden grundlades på ett näs mitt i segelleden mot Östra Aros (Uppsala) och Gamla Uppsala. Mälarens vatten stod då fem meter högre än vad det gör idag och Mälaren utgjorde en innerskärgård med flera möjligheter att nå Östersjön. Från grundandet och 300 år framåt hade staden en glansperiod med ett rikspolitiskt och kungligt liv. Det var först under Magnus Ladulås regering (år ) som Stockholm tog över som rikets första stad. Sankt Persgatan S:t Pers ruin S:t Lars ruin Prästgatan Stora gatan Uppsalavägen Strandvägen Klockbacken S:t Olofs Mariakyrka ruin Borgmästarängen I början av medeltiden sträckte sig staden från Mälaren upp till Klockbacken och mellan nuvarande S:t Persgatan och Borgmästarängen (se karta 3). Sigtuna stad grundlades redan från början efter en bestämd plan. På båda sidor om en gata parallell med stranden planerades drygt hundra långsmala tomter, så kallade stadsgårdstomter. Tomterna var cirka åtta meter breda, meter djupa och hade sin kortsida vänd mot gatan. På så sätt fick så många som möjligt tillgång till den för stadslivet så viktiga gatan. Än idag är tomt- och kvartersindelningen i stora delar av stadskärnan i princip bevarad så som den såg ut under och 1200-talen. Stora gatan och dagens stadsbild avspeglar Kung Eriks stadsplan från 980 e.kr. Detta gör Sigtuna stad unik. Sigtuna stad var under medeltiden ett kommersiellt och kyrkligt centrum för östra mellansverige, med handel och hantverk som dominerande näringar. Sigtuna stad växte under och talen för att under 1200-talet delvis förlora sin betydelse som handelsstad till förmån för andra uppväxande städer i Mälardalen. Karta 3. Ungefärlig avgränsning av Sigtuna stads storlek/framväxt från stadens födelse till 1800-talet. Sigtuna stad har troligen redan från början varit en kristen stad. Här fanns ett biskopssäte fram till år 1164 då sätet flyttades till Gamla Uppsala. I staden uppfördes under den tidiga medeltiden inte mindre än sex eller sju stenkyrkor. Idag finns flera ruiner kvar från 1100-talets kyrkor, S:t Pers, S:t Lars och S:t Olofs ruiner. Stadens kyrkliga betydelse stärktes åter under 1230-talet, då en dominikanorden etablerade ett konvent i staden. Dominikanbröderna förde med sig internationella kontakter och influenser, bland annat konsten att bygga i tegel. Mariakyrkan, Mälardalens äldsta tegelbyggnad, byggdes av bröderna och invigdes år Mariakyrkan är idag församlingskyrka för sigtunaborna. S:t Olofs ruin talen - bränder och fattigdom Under 1500-talets början, i samband med reformationen, revs dominikanbrödernas kloster. Med det förlorade staden mycket av den kontakt med omvärlden som klostret gett upphov till. Antalet invånare sjönk. Sigtuna blev en småstad som i huvudsak försörjde sig på jordbruk och fiske. Mot slutet av medeltiden, och 1600-talen, utvecklades staden geografiskt främst mot norr och öster (se karta 3). På 1600-talet angreps staden av tre bränder under loppet av 18 år. Detta medförde att ett 50- tal gårdar brann ner. 6

9 I början av 1700-talet drabbades hela Sverige av nödår med pest, fattigdom, hunger och svält. Så var det även i Sigtuna stad. Det förklarar att det under 1700-talets början inte genomfördes stora och förändrande byggprojekt anlades ändå ett nytt torg och ett nytt rådhus byggdes. Samma år byggdes också en ny Prästgård. I samband med rådhusets invigning härjades staden av ytterligare en storbrand. Från 1737 leddes staden av borgmästare Eric Kihlman. Staden fick då en tillfällig uppgång. Hantverkare, industrier och andra näringar etablerades. Verksamheterna var bland annat krukmakeri, kakelugnsmakeri och trädgårdsodling. Även handskmakare, bokbindare, hjulmakare med flera hantverkare kunde försörja sig i staden talet - staden År 1800 hade staden 380 invånare. På 1800-talet försämrades åter stadens ekonomi. Under talet var bebyggelsen relativt enhetlig och bestod av låga trähus uppförda i timmer eller resvirke. Husen låg längs med gatan med gårdshus som sträckte sig långt in i kvarteren enligt den medeltida strukturen. Taken var i huvudsak av tegel och husens fasader var rödfärgade. Utanför stadskärnan fanns spridd bebyggelse som utökades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. En av de tidigaste kartorna över Sigtuna stad är från år Den visar vad staden omfattade i början av 1800-talet (se karta 4). Karta 4. Karta över Sigtuna stad. Kartan gjordes år 1813 av N.G Werming, graverad av C.G Lundgren. Källa: Sigtuna Museum. 7

10 År 1878 tog ingenjören Emil W. Edling fram ett förslag till stadsplan för Sigtuna stad. Förslaget innebar en helt främmande struktur för staden, en rutnätsstad med rätvinklig gatustruktur, kvadratiska kvarter och en boulevard. Dessa storslagna och storstadsmässiga planer förverkligas aldrig och staden behåller sitt historiska stadsmönster. I Sigtuna stad har det genom åren gjorts ungefär 300 arkeologiska undersökningar, stora som små. Tack vare att tomt- och gatumönstret redan från stadens grundande var tydligt reglerat, har det för arkeologerna varit möjligt att rekonstruera stadsplanen från 1000-talet fram till 1300-talet. En man vid namn Olof Palme gjorde år 1915 den första moderna arkeologiska undersökningen på tomten i Västra kvarteret nr 7. Året därpå bildar Palme Stiftelsen Sigtuna Fornhem, som köper in tomten och inrättar ett museum. Sigtuna museum finns kvar i samma röda trälänga vid Stora gatan än i dag och är ett till ytan litet museum, men med en stor verksamhet och många besökare. I 1900-talets början uppmärksammas, med hjälp av bland andra Olof Palme, stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Sigtunas stadskärna utsattes därför aldrig för omfattande rivningar eller saneringar, såsom det skedde i många andra städer i Sverige talets början - utveckling av skolor År 1912 hade staden 658 invånare. Invånarantalet ökade snabbt. Mellan år 1900 och 1950 ökade antalet invånare med hela 150 procent. Kring år 1920 började Sigtuna stad återigen blomstra, främst på grund av att staden formades till ett centrum för utbildning. År 1915 kom Manfred Björkquist till Sigtuna stad med ambitionen att skapa ett centrum för ungkyrkorörelsen. På en av Sigtuna stads västra kullar lät han uppföra Sigtunastiftelsen, en symbolrik byggnad i nationalromantisk stil med inspiration både från italiensk klosterarkitektur och från Sigtunas stenkyrkor. Sigtunastiftelsen inbegrep folkhögskola, gästhem, bibliotek och ett kapell. Flera andra utbildningsfora följde i Stiftelsens kölvatten, bland annat Humanistiska läroverket, Svenska kyrkans lekmannaskola och Sigtunaskolan. De nya institutionerna gav staden nytt liv, befolkningen växte och byggnation och kommers ökade. Flera lärosäten och kursgårdar tillkom såsom Kommunskolan (nuvarande Stora Brännbo) och Statens Kursgård, Sjudarhöjden (nuvarande Sigtunahöjden). Detta lade grunden till en stad känd som bildningshärd fylld av skolor och kursgårdar. Under 1900-talet utvecklades Sigtuna stad även som utflykts- och rekreationsort. Reguljär ångbåtstrafik transporterade turister till stadens hamn. Attraktionerna i Sigtuna stad bestod bland annat av kallbadhus, hotellanläggningar och stadens alla historiska miljöer. År 1909 uppfördes Sigtuna Stadshotell och var då en dominerande byggnad bland den låga bebyggelsen i stadskärnan. Kung Gustav V har varit en av hotellets Sigtuna Museum är en panelad timmerbyggnad troligen från1700-talets mitt. Entrébyggnaden är från Sigtunastiftelsen, , arkitekt John Åkerlund. 8 Humanistiska läroverket, , arkitekt John Åkerlund. Huset var när den togs i bruk 1929 det största byggnadsverk som uppförts i Sigtuna stad sedan 1200-talet. Foto: Keith Samuelson

11 många betydelsefulla gäster. Hotellet är än idag en välbesökt hotell- och konferensanläggning. Under 1900-talet börjar också andra näringar än skolor och turism att utvecklas i staden, bland annat Tufvassons transformatorfabrik. Bergholtz klockgjuteri etablerades i staden år 1953 och är verksamt i samma lokaler än i dag. Gjuteriets gedigna bronsklockor finns i flera klockspel och kyrkor runt om i Europa. Under 1920-talet växte Sigtuna stad genom villaoch egnahembebyggelse. Den nya bebyggelsen placerades i huvudsak utanför stadskärnan. Skillnaden mellan stadskärnans medeltida kvartersstruktur och 1920-talets öppna tomter med centralt placerade hus, är tydlig i stadsbilden. Viss förtätning förekom också i stadskärnan talets slut - bostadsbebyggelse Under andra hälften av 1900-talet påverkades Sigtuna stad, likt andra delar av Sigtuna kommun, av utbyggnaden av Arlanda flygplats Stadens befolkning fortsatte att öka till antalet. Under 1950-talet uppfördes enplansvillor med trä- eller tegelfasad och flacka sadeltak på Brännbogärdet. Decenniet senare kompletterades bebyggelsen med stadens första flerfamiljshus på Brännboberget, projektet ansågs då kontroversiellt och djärvt. Husen uppfördes på tidigare oexploaterade höjder och reste sig över staden. Detta blev ett kännetecken för stadens yngre bebyggelse i området kring Brännbo. Exploateringen på höjderna fortsatte och ungefär 40 år senare uppförde Sigtunahem fyravåningars stjärnhus på Harberget ( ). Stadskärnans bebyggelse sträcker sig i en sammanhängande men oregelbunden form längs Mälarens strand i söder. Stadsplanemönstret för nya bostadsgrupper utanför stadskärnan blir ett annat. Bebyggelsen sträcker sig norrut, på höjder och i dalgångar. Under och 70- talen uppfördes villabebyggelse i dalgången vid övre och nedre Prästängen samt i Hällsbo. På och 70-talen expanderade Sigtuna stad på östra sidan av Färjestadsbron. I Munkholmens sportstugeområde från 1940-talet började nya villor uppföras, vilket skapade ett exklusivt och speciellt villaområde, som förtätas med nya bostäder än idag. På och 70-talen öppnades Humlegården, behandlingshem för personer med neurologiska sjukdomar, Mälargården, rehabiliteringsanläggning för bland annat polio- och trafikskadade samt Hällsboskolan, riksinternat för hörselskadade. Hällsboskolan används idag för andra ändamål. År 1971 genomfördes sammanslagningen av Sigtuna och Märsta kommun. Då beslutades att kommunen skulle heta Sigtuna och att Sigtuna skulle kallas för Sigtuna stad. Prästängen Före detta Sigtunaskolan, startades 1924 som internatskola. Idag används lokalerna av Krisitna Konferens och Hotell. Denna byggnad uppförd , arkitekt John Åkerlund. Brännbo, Riksbyggen arkitektkontor Nedre Prästgårdsängen 1960-tal, arkitekt Bengt Jerström. 9

12 Sigtuna stad hade vid denna tid enbart en förbindelse över Garnsviken, Färjestadsbron, som uppfördes år All biltrafik från öster anlände via Stora gatan och under och talen blev genomfartstrafiken i stadskärnan ett problem. Detta begränsade en fortsatt expansion av staden. Det var först efter att Garnviksbron och väg 263 byggdes år 1998 som möjligheterna för ytterligare expansion av staden öppnade sig. Som en följd av detta tog kommunen under början av 1990-talet fram en fördjupning av översiktsplanen för nordöstra delarna av Sigtuna stad, Pilsbo - Rosendal. Planen ledde till att en helt ny stadsdel för cirka 400 bostäder utvecklades från talet och fram till idag. Under de senaste åren uppfördes nya bostadsgrupper i Til, Thilsjö och allra senast i Sigtunahöjden, Tvillingbackarna och Björkbacka. Sigtuna stads historia syns tydligt i dess bebyggelsestruktur. Den historiska stadskärnan är än i dag grunden och ryggraden i staden. Kring denna kärna har bebyggelsen successivt vuxit ut. Ortens utseende har formats efter olika tiders tekniska och arkitektoniska ideal. Trähusbebyggelse i stadskärnan från och 1800-talen. På karta 5 illustreras framväxten av stadens olika områden. Områdena öster och väster om stadskärnan har en stor blandning av byggnader från olika tidsåldrar. Det är svårt att tidsbestämma områdena inom ett visst intervall då många av dessa områden har förtätats med ny bebyggelse genom åren. Karta 5 visar en indelning som beskriver den övergripande karaktären på bebyggelsen inom ett område. Inom många områden finns dock en stor variation i bebyggelsens ålder. Sigtuna stad är rikt på kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Stadskärnan är därför klassad som riksintresse. Under stadskärnan finns ett upp till tre meter tjockt lager komposterad medeltida historia, den så kallade Svarta jorden. Detta område som är skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen är markerat på karta 6. Sigtuna kommun upprättade på 1980-talet en bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad. I planen finns bland annat riktlinjer att använda vid förändringar i byggnader eller gatumiljöer i staden. Pilsbo med bebyggelse från 2000-talet, Karmalm Arkitekter. Slutsatser och rekommendationer Sigtuna är den äldsta, idag existerande staden i Sverige. Staden anlades sannolikt omkring år 980 e.kr. Det ursprungliga gatumönstret är läsbart än idag. Det är viktigt att värna om Sigtuna stads struktur och bebyggelsehistoria vid framtida planering och expansion. Samtidigt bör ny bebyggelse också spegla samtidens arkitektur och byggnadsteknik. Staden karaktäriseras starkt av sin historia. Idag finns flera ruiner kvar av 1100-talets kyrkor. Mariakyrkan från år 1247 är idag stadens församlingskyrka. Under 1800-talet var bebyggelsen relativt enhetlig och bestod av låga trähus uppförda i timmer eller resvirke placerade med långsidan mot gatan, enligt den medeltida strukturen. Omvälvande stadsplaner på 1800-talet genomfördes aldrig. Efter sekelskiftet år 1900 började Sigtuna stad återigen blomstra, främst på grund av att staden formades till ett centrum för skolor och utbildning. Under 1920-talet växte Sigtuna stad också genom villa- och egnahembebyggelse. Historien har givit Sigtuna stad dess identitet. Blandningen av bebyggelse från olika tidsåldrar är en tillgång och ett kännetecken. En fortsatt utbyggnad av Sigtuna stad bör ta fasta på stadens rika variation av bebyggelse som tydligt speglar tidsandan vid tillkomsten. 10

13 HÄLLSBO Garnsviken Väg 263 ÖVRE PRÄSTÄNGEN PILSBO BJÖRK- BACKA THILSJÖ Uppsalavägen SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Harberget Märstavägen Sigtuna folkhögskola Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk Sankt Persgatan Sigtunastiftelsen Prästgatan Stora gatan MALMEN TIL SIGTUNA STADSKÄRNA MUNKHOLMEN Mälaren Sigtunafjärden Karta 5. Kartan visar bebyggelseutvecklingen i Sigtuna stad. Sigtuna stadskärna har den mörkaste färgen och domineras av äldre bebyggelse men är också rik på tillägg från 1900-talets alla årtionen. Ljusare områden har mer enhetlig karaktär med bebyggelse som präglas av tillkomstårens arkitektur. 11

14 Landskap och grönstruktur Landskap För ungefär 5000 år sedan började de högsta delarna av Sigtuna stads mark stiga upp ur havet. Trollberget, Harberget, Klockbacken och övriga höjder blev en del av ett skärgårdslandskap och här bosatte sig de första människorna. Med landhöjningen frilades moränslänter och dalar med lera som kunde brukas. Odlingslandskapet sträckte sig i dalgångarna ända in till den gamla staden. I takt med att staden vuxit har bostäder byggts i flera av dalgångarna. Idag ligger Sigtuna stad vid Mälarens strand. Öster, väster och norr om Sigtuna stad utbreder sig ett skogslandskap som bildar gräns mellan stad och land. Natur och rekreation Sigtuna stad har god tillgång till rekreationsområden. Utefter Mälarens stränder, i dalgångar och längs anlagda gång- och cykelvägar går det att vistas i gröna stråk eller nå ut till omgivande natur. Vibyvägen leder norrut till Garnsviken. Det öppna landskapet som omger viken har mycket höga natur- och kulturvärden och är ett värdefullt närområde. Här finns Viby by, Venngarns slott och Askarehage naturreservat. Från Til leder en gång- och cykelväg mot Rävsta och vidare mot Märsta. Rävsta, ett naturreservat som sträcker sig från gång- och cykelvägen söder om väg 263 ner mot Mälaren, är en skyddad grön zon mellan Sigtuna stad och Märsta. Här finns gammal orörd skog, beteshagar och torpmiljöer. Här finns också ridvägar, motionsspår, bad, raststuga och naturskola. Ett grönt gångstråk som sträcker sig från Aludden över Prästgårdsängarna leder till Hällsboskogen. Hällsboskogen är ett skogsområde med gammal naturskog. Delar av skogen är naturreservat. Hällsboskogen har, i anslutning till Hällsbo och Prästgårdsängarna, ett motionsspår med belysning. Sigtuna stad ingår i den så kallade Järvakilen som är länets längsta sammanhängande gröna område. Kilen utgör en förbindelse från Sigtuna i norr ända in till Brunnsviken i centrala Stockholm Grönstruktur i staden Strandpromenad, trädgårdar, parker, öppna gräsytor, skogshöjder samt kilar med grönska ger staden som helhet ett grönt och lummigt intryck. Det sjönära läget i Sigtuna är gynnsamt för odling av värmekrävande växter. Träd som magnolia och robinia är vanliga i staden. Det går att röra sig längre sträckor i gröna stråk mellan stadens olika delar. Strandpromenaden är Sigtuna stads viktigaste stråk och löper längs med hela strandlinjen. Den är omväxlande och passerar små trädgårdar och stora öppna parkrum. Strandpromenaden sträcker sig från Björkbacka och snart hela vägen fram till Sjudargårdsbadet. Andra viktiga gröna stråk är de obebyggda dalgångarna i den västra delen av staden. Skogsklädda höjder med gammal tallskog mellan bebyggelseområden är kännetecknande för Sigtuna stads grönstruktur. Centralt i stadskärnan ligger Klockbacken med hällmarker och gångstigar. Trollberget och skogen kring Brännbo är en skoglig Viby by, ett utflyktsmål. Strandpromenaden kantas av många pilar. Malmtorget i vårskrud. 12

15 nyckelbiotop med rasbranter och naturskog. Nordöst om stadskärnan ligger Harberget, som fungerar som ett centralt strövområde. Skogen har karaktär av tallpelarsal och här finns en vidsträckt utsikt över Mälaren. Utefter Sigtunafjärdens inre del ligger Munkholmens naturreservat. På ett litet område ryms ädellövskog, hassellund och en sjöäng med kungsängsliljor. Reservatet är tillgängligt med en ramp genom en lövtunnel fram till en utsiktsplats vid vattnet. Det finns ett antal mindre parker i stadskärnan. De flesta finns i de äldre delarna av staden. Borgmästarängen är en stor öppen gräsyta för lek, evenemang och midsommarfirande. Trekanten/Humlegården är små parkrum inramade av skyddande buskage och blomsterplanteringar. Belysning framhäver konst och träd i parken. Malmtorget är en liten park med blomsterplanteringar och en springbrunn inramad av en häck. I stadskärnan finns också trädgårdar i anslutning till stadens kulturbyggnader. Drakegårdens trädgård har ett klassiskt uttryck med mittaxel, fruktträd, rosengång och blomster. Lundströmska gårdens trädgård visar hur en nyttoträdgård kunde se ut på tidigt 1900-tal. Innanför en syrenhäck finns doftschersmin, pioner och kryddor. Urmakaren 1 är den enda kvarvarande oskiftade tomten som sträcker sig mellan Stora gatan och gamla strandlinjen. Trädgården är i behov av restaurering. Strandpromenaden i den centrala delen av staden har stora, öppna gräsytor med pilträd som hänger ut över vattnet. Hällsboskogens naturreservat KÄMPASTEN Hällsboskogen SJUDARGÅRDEN Prästängen HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN NEDRE PRÄSTÄNGEN Karta 6. Kartan visar Sigtuna stads grönstruktur. Ragvaldsbo Trollberget BRÄNNBO Viby by PILSBO Harberget Klockbacken Maria kyrkan MALMEN Munkholmens naturreservat Trekanten Borgmästarängen och Drakegårdens trädgård SIGTUNA STADSKÄRNA Mälaren Sigtunafjärden MUNKHOLMEN Garnsviken BJÖRK- BACKA TIL THILSJÖ Tilskogen Väg 263 Rävsta naturreservat Vid stadens kyrkor och kyrkoruiner finns grönska av olika karaktär. St Pers ruin står i en lundflora skyddad av stora ädellövträd. Mellan Stadshuset och Rådhuset ligger St Lars ruin i en strikt park med öppna, klippta gräsmattor. Sigtunafjärden med bron över Garnsviken. Skogshöjden vid Övre Prästängen utgör en naturlig barriär. 13

16 Barriärer En barriär är ett hinder i landskapet eller byggda anläggningar som gör det svårare att röra sig mellan olika platser. De naturliga barriärerna i Sigtuna stads landskap utgörs av skogshöjdernas branta bergsidor, exempelvis Trollberget. Norra Sigtunafjärden och Garnsviken utgör en barriär mellan den östra och västra delen av Sigtuna stad. Det finns relativt få anlagda barriärer i Sigtuna stad. Väg 263 och östra delen av Ragvaldsbovägen utgör trafikbarriärer som begränsar det rörliga friluftslivets kontakt med naturmarken norr om staden. Landmärken Landmärken underlättar för invånare och besökare att orientera sig på en ort. De består av något som är lätt att känna igen och beskriva såsom hus, kyrkor, höjdpartier och torn. I Sigtuna stad finns många landmärken. Det som främst kännetecknar Sigtuna är de medeltida Klockstapeln i Klockbacken är ett landmärke. kyrkoruinerna. De högt belägna byggnaderna och de skogsklädda höjderna är också utmärkande för Sigtuna. Vissa byggnader, bland andra, Mariakyrkan, klockstapeln och Sigtuna Stads Hotell utgör också landmärken. Broarna över Garnsviken utgör tydliga landmärken. Utblickar Eftersom Sigtuna stad ligger i ett kuperat landskap vänt mot vattnet finns många siktlinjer och utblickar. I Rådslaget uttrycker en majoritet att det finns ett gott utbud av parker och grönområden i Sigtuna stad. Hälften av de som svarat på enkäten promenerar i skog och mark minst en gång i veckan. Utblick mot Sigtuna stadskärna från Munkholmen. Slutsatser och rekommendationer Vattenkontakt, strandpromenad, den långa strandlinjen, utblickar och landmärken är stora tillgångar i Sigtuna stad. Sigtuna stad har genom strandpromenadens utbyggnad, läget vid Mälarens strand och de omgivande skogarna en omedelbar närhet till många rekreationsområden. Det är viktigt att ta vara på värdet av denna närhet och ytterligare underlätta kontakten med dessa områden. Staden har tack vare sitt läge i landskapet många siktlinjer och utblickar. Siktlinjer och utblickar mot vattnet värnas. Staden som helhet ger ett grönt intryck med trädkantad strandpromenad, trädgårdar, parker, öppna gräsytor, skogshöjder och kilar med grönska. Det är viktigt att uppmärksamma de gröna sambanden och inte bygga bort de gröna kilarna som sträcker sig från stadens yttre rekreationsområden in mot stadskärnan. Staden omges av flera natur- och kulturområden. Det är viktigt att behålla den tydliga gränsen mellan stad och landsbygd/ naturmark. Utbyggnad bör om möjligt samverka med skogsområden för närrekreation. Rävsta naturreservat bör utvidgas mot norr. De bevarade trädgårdarna vid stadens kulturbyggnader är historiskt och pedagogiskt viktiga för att visa trädgårdens utveckling för invånare och besökare.kulturträdgårdarna bör framhävas och utvecklas. 14

17 Hällsboskogens naturreservat HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN Ragvaldsbo Trollberget Pilsborondellen PILSBO Garnsviken BJÖRK- BACKA THILSJÖ Väg 263 SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Klockbacken Harberget Färjestadsbron Märstavägen TIL KÄMPASTEN Prästängen Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk S:t Pers Sigtuna ruin stiftelsen Sigtuna Stads Hotellt Mariakyrkan MALMEN SIGTUNA STADSKÄRNA MUNKHOLMEN Rävsta naturreservat Mälaren Sigtunafjärden Karta 7. Kartan visar Sigtuna stads gröna samband och landskapsrum. 15

18 Bebyggelsestruktur Övergripande struktur Garnsviken och Sigtunafjärden delar staden. HÄLLSBO Garnsviken Väster om Garnsviken ligger den gamla staden med sin småskaliga trähusbebyggelse utefter Mälarens strand. Den ursprungliga sträckningen av Stora gatan är avläsbar i dagens stadsbild och tomt- och kvartersindelningen i stora delar av stadskärnan är i princip bevarad så som den såg ut under och 1200-talen. Under början av 1900-talet växte staden ut över de omgivande kullarna med friliggande, stora villor och iögonfallande institutionsbyggnader för utbildningsändamål. Staden har under andra halvan av 1900-talet fortsatt att utvidgas i synliga årsringar med villaområden och tydligt avgränsade områden med flerbostadshus. Öster om Garnsviken och Sigtunafjärden fanns fram till 1900-talets början obebyggda, skogklädda höjder med sluttningar ner mot Mälarens vatten. Den östra delen av staden utvecklades under och talen med en utbyggnad av gles fritidshusbebyggelse på Munkholmen. Detta område har sedan omvandlats till en villabebyggelse med mycket individuell prägel. Från 1950-talet utvecklades bebyggelsen norrut med villor och flerbostadshus upp mot väg 263 och Garnsviksbron som byggdes på 1990-talet. Sigtuna stad kännetecknas av sin låga och småskaliga bebyggelse. Staden har flera utmärkande symbolbyggnader såsom kyrkoruinerna, Mariakyrkan och Sigtunastiftelsen. Invånartäthet Stadskärnan, Malmen och villabebyggelsen längs Mälarens strand i stadens västra del har få invånare. Befolkningskoncentrationen i den västra delen är störst i Brännbo, Pilsbo, Harberget och Aludden, där det finns flerbostadshus. ÖVRE PRÄSTÄNGEN SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Mälaren Sigtunafjärden PILSBO MUNKHOLMEN BJÖRK- BACKA Karta 8. Kartan visar spridningen av Sigtuna stads befolkning. Varje röd prick motsvarar fyra personer. Bebyggelsestrukturen är betydligt glesare öster om Garnsviken där Munkholmen och stora delar av Til består av villabebyggelse. En koncentration med flerbostadshus finns i nybyggda områden i norra delarna av Til. Sigtuna stads områden Den historiska stadskärnan är tydligt avgränsad. Den växte fram längs Stora gatan som löper parallellt med strandlinjen. Bebyggelsen är låg och gatorna är smala. De små bostadshusen i två våningar har ofta butiker i bottenvåningen. Detta skapar en intim och livlig småstadskaraktär. Stadskärnan innehåller rikligt med karaktärsbyggnader och dagens bebyggelse består till stor del av byggnader från och SIGTUNA STADSKÄRNA MALMEN TIL THILSJÖ talen, men området är också rikt på tillägg från 1900-talets alla årtionden. På 1980-talet gjordes två betydelsefulla tillägg i stadskärnan. I Kv Kyrkolunden vid Stora gatan/busstorget och i Kv Trädgårdsmästaren vid Stora gatan/lilla Torget ersattes befintlig bebyggelse med nya byggnader för handel och bostäder. Dessa projekt gav utrymme för livsmedelsbutiker, systembolag, apotek, bank med mera. Angöring och inlastning löstes på ett sätt som inte stör gatubilden. Projekten har haft betydelse för att stadskärnan fortfarande har ett relativt stort utbud av handel. Kv Kyrkolunden fick Europa Nostras pris for an excellent scheme of new buildings which integrate perfektly with the existing street seene. Arkitekt för projektet var Mats Egelius, Höjer och Ljungquist Arkitekter AB. 16

19 Karta 9, stadens olika områden. 1. Sjudargården - institutionsbyggnader från till 1990-tal och villor från 2000-talet. 2. Hällsbo, Övre- och Nedre Prästängen och St:Persgatan - enplans villor och kedjehus från och 70-talen. 3. Brännbo - villor och flerbostadshus, och 60-tal 4. Pilsbo - flerbostadshus, kedjehus, radhus och villor från och 2000-tal. 5. Stadens sydvästra delar med skolor och institutioner från 1920-talet, villabebyggelse från olika år samt två mindre grupper med flerbostadshus från talen (Aludden, Hälleberget). 6. Stadskärnan, Malmen och Harberget - gamla staden som domineras av småskalig trähusbebyggelse. 7. Munkholmen - fritidshus och villor från olika tider. 8. Södertil - villor från till 1970-tal 9. Norra delarna av Til. Flerbostadshus och radhus från 1980-talet fram till 2000-tal. 10. Thilsjö och Björkbacka - villor och radhus från och 2000-tal Karta Kartan visar vilka områden som 10 Sigtuna stad upplevs vara indelad i Karta 9. Kartan visar vilka områden som Sigtuna stad upplevs vara indelad i Mälaren Sigtunafjärden 7 Garnsviken Den yngre bebyggelsen är samlad i grupper, på tidigare oexploaterade höjder och i dalar i stadens utkanter. Under senare delen av 1900-talet byggdes nya bostadsområden i väl avgränsade grupper. De olika grupperna karaktäriseras av det formspråk som gällde vid områdets tillblivelse. De flesta flerbostadshusen ligger i Brännbo /Pilsbo, Harberget och i norra delarna av Til. Övriga områden består mest av villor uppförda under olika tidsperioder. Staden är en växande bostadsort och sedan 1990-talet har nya områden vuxit upp i Pilsbo, Sjudargården, Tvillingbackarna, Thilsjö och Björkbacka. Katarina Jagellonikas väg, White arkitekter. Område 1 Sjudargården. Område 7, Munkholmen - rik blandning av hustyper. 17

20 Entréer Hamnen är en viktig entré till staden för besökaren som anländer över Mälaren. Besökare har i alla tider kommit till staden från vattnet. Hamnen är anlagd invid den gamla Ångbåtsbryggan. Här finns en småbåtshamn med gästhamn. På sommaren tar Sigtuna stad emot många besökande fritidsbåtar. Busstorget är entrépunkt för alla som kommer till Sigtuna stad med buss. Sigtuna stad har två huvudentréer för biltrafik. Pilsborondellen vid Ragvaldsbovägen/ Uppsalavägen/väg 263. Korsningen Märstavägen/väg 263. Knutpunkter En knutpunkt är en plats, en korsning eller en samlingspunkt med flera viktiga funktioner. Sigtuna stad har få knutpunkter, eftersom staden är starkt centrerad till stadskärnan. De viktigaste knutpunkterna är Busstorget, Stora torget, Lilla torget och Hamnen. Knutpunkterna används som mötesplatser, hit anländer människor och här är folklivet som störst. Busstorget ligger vid huvudstråken Uppsalavägen och Stora gatan, här knyts flera trafikslag samman. Busstorget är svåröverskådligt och odefinierat. Ett förbättringsarbete har påbörjats. Stora torget och Lilla torget är knutpunkter som används som mötes- och marknadsplatser. Ångbåtsbryggan vid hamnen är en livlig knutpunkt sommartid med kafé och restaurang. Huvudstråk Med huvudstråk menas gator, gång- och cykelvägar, stigar, med mera som många människor rör sig utmed. Dessa kopplar ofta samman viktiga knutpunkter. De kan också vara handelsstråk eller andra stråk där många funktioner är samlade. Stora gatan och Strandpromenaden är de viktigaste huvudstråken som kopplar samman många av stadens viktiga platser och funktioner. Dessa två stråk knyts samman med andra huvudstråk, såsom entrégator och gång- och cykelstråk. Anlagda barriärer En barriär är ett hinder i landskapet eller byggda anläggningar som gör det svårare för allmänheten att röra sig mellan olika platser. De mest intensiva trafikstråken på en ort skapar ofta barriärer som delar orten i olika delar. Sigtuna stads småskaliga struktur gör att staden har få anlagda barriärer. Väg 263 och del av Ragvaldsbovägen bildar i samverkan med naturen en tydlig gräns mot landskapet och de öppna naturmarkerna i norr. Sigtunas hamn, en huvudentré och en viktig knutpunkt Slutsatser och rekommendationer Stadskärnan är låg och tät med byggnader av varierande ålder och arkitektur. Stadskärnan är en stor tillgång för staden. Stadskärnans stadsmönster och miljö är unikt och viktigt att bevara och underhålla. Kommunen har en bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad som ska användas vid planering av staden. Äldre och yngre områden skiljer sig från varandra i sin bebyggelsestruktur. Nyare områden är ofta samlade i grupper och präglade av sin tillkomsttid. En fortsatt utveckling av Sigtuna stad bör ta fasta på att stadens bebyggelse är rik på variation och mångfald och tillåta ny bebyggelse med utseende och form som speglar sin tid. Ny bebyggelse bör också ta hänsyn till landskap och uppmärksamma och framhäva stadssiluett och landmärken. Sigtuna stads viktigaste knutpunkter och stråk finns i eller i kontakt med stadskärnan. När staden växer behöver nya knutpunkter skapas och nya stråk, som binder samman staden, utvecklas. Viktigaste entréer och knutpunkter i staden är Pilsborondellen, Busstorget och hamnen. Dessa platser är viktiga och behöver förbättras och utvecklas. Sigtuna stad har naturliga barriärer som tillsammans med väg 263 skapar tydliga gränser mot omgivande landskap och natur. 18

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård

Dialogmöte 3 - Hällkana friluftsgård Dialogmöte 3 - friluftsgård Plats Dialogmöte 3 hölls på friluftsgård som ligger vid Lejondalssjön. Området ingår i Lejondals naturreservat med bl.a. badplats och olika motionsspår. Beskrivning dialogmöte

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden.

Visby. Historiska Visby. veckan då livet förflyttas 700 år bakåt i tiden. 1 Visby Visby är en idyllisk småstad och samtidigt Gotlands största tätort med cirka 25000 åretruntboende, ett centrum för handel, utbildning och administration. Fakta: Visby, Gotland - hansestad och världsarvsstad

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Kvarter 2 - K2A Jeff AB

Kvarter 2 - K2A Jeff AB Kvarter 1 - KBAB Detta kvarter ligger centralt i förhållande till resecentrum och har därmed en mycket god tillgänglighet. Detta faktum och ambitionen att skapa en ändamålsenlig och attraktiv helhet i

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Kommande bostadsprojekt.

Kommande bostadsprojekt. Kommande bostadsprojekt. K Malmbryggshagen tredje etappen 112 bostäder K Strandängen, Brandholmen 179 bostäder K Jakten, Brandholmen 130 bostäder K Västra Skeppsbron, Hamnen 200 bostäder K Linjalen, Fågelbo

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Förslag nytt bo i Od/Alboga

Förslag nytt bo i Od/Alboga 15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24

Linköpings. identitet. får vi Linköping. hänga samman? Medborgardialog. Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO Hur får vi Linköping Linköpings att hänga samman? identitet Medborgardialog Medborgardialog 2012-04-10 2012-04-24 Om medborgardialogen Medborgardialogmötet dokumenterades av

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Markanvisning i Södertälje 2013

Markanvisning i Södertälje 2013 Samhällsbyggnadskontoret Markanvisning i Södertälje 2013 FRAMTID SÖDERTÄLJE Anmäl ditt intresse! Var med och bygg och utveckla Södertälje Södertälje kommun avser sälja mark inom nio områden för bostadsproduktion

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal

Läs mer

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2008 FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2050 IMPROVE How can the excisting city be improved? URBAN DESERT A GREEN CITY ROOFTOPS 35% ROOFTOPS FOOD SOLAR

Läs mer

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Tjänsteutlåtande Utfärdat 2011-03-31 Diarienummer N135-0054/11 Utvecklingsavdelningen Ilona Stehn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: fornamn.efternamn@majornalinne.goteborg.se Yttrande angående program för

Läs mer

Tyck till om Tjörns framtid!

Tyck till om Tjörns framtid! Tyck till om Tjörns framtid! När du tänker framtid och Tjörn, vad tänker du på då? Tjörns kommun arbetar nu med att göra en ny Översiktsplan. Det är ett dokument som har sin utgångspunkt i hur kommunens

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer