Sigtuna stad. Ortsanalys. igår, idag, i framtiden. september Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sigtuna stad. Ortsanalys. igår, idag, i framtiden. september 2009. Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009"

Transkript

1 Sigtuna stad igår, idag, i framtiden Ortsanalys september 2009 Godkänd av kommunstyrelsen den 21 september 2009

2 Styrgrupp: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadschef Greger Garnvall, plan- och bygglovschef Michael Eriksson, gatu- och parkchef Marie Pernebring, chef utvecklingskansliet Arbetsgrupp: Christina Bolinder, planarkitekt Ingela Ohrstedt, arkitekt SAR/MSA Marcus Ekström, planarkitekt Lisa Kennerstedt, parkingenjör Lars Hagman, gatuingenjör Lars Sundblad, kommunsekreterare Andrea Andersson, utredare utvecklingskansliet Konsultgrupp: Eva Pestmalis, uppdragsledare Ramböll Frida Sjöblom, handläggare Ramböll Hanna Hällström, handläggare Ramböll Omslagsbilder: Framsida: Stora gatan mot kvarteret Kyrkolunden med hus från 1823 och 1987 (se nedan) och Kvarteret Kopparslageren med hus från 1940-talets början. Arkitekt Georg Scherman. Stora gatan från torget, med hus från och 1800-tal. Stora gatan. Kv Kyrkolunden invigt 1987, Arkitekt, Mats Egelius, Höjer-Ljungqkvist Arkitekter AB. Fotograf: Keith Samuelson. Baksida: Tvillingbackarna Arkitekt, ÅWL Arkitekter, Olof Lotström Brännbo , Riksbyggen Arkitektkontor Pilsbo, Slånbärsvägen/Hyllan, 1998 Arkitekt Karlmalm Arkitekter. Där inget annat anges är ovanstående personer från Ramböll eller Sigtuna kommun fotografer. Godkännande: Ortsanalysen godkändes av kommunstyrelsen den 21 september 2009, 170.

3 Innehåll Sammanfattning Sammanfattning Metodik Orienteringskarta Läge, befolkning och näringsliv Historia Landskap och grönstruktur Bebyggelsestruktur Trafik och kommunikation Handel, service och samhällsfunktioner Socialt liv Rådslag Sigtuna stads starka och svaga sidor Pågående och planerad utveckling Rekommendationer Framtidskarta En ortsanalys är ett sätt att beskriva en ort och försöka fånga dess själ. Ortsanalysen ska utgöra ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering och öka invånarnas förståelse för ortens karaktär och förutsättningar. Rådslag har hållits med Sigtuna stads invånare för att undersöka vad de tycker om sin stad och hur de vill att orten ska utvecklas. Rådslaget framhåller stadens läge och charm som dess viktigaste kvaliteter. Staden upplevs trygg och säker och många vill bo kvar. Sigtuna stad är Sigtuna kommuns näst största ort och har cirka invånare. Sigtuna stad är en attraktiv bostadsort med nära kontakt med Mälarens stränder och omgivande natur. Arlanda flygplats ligger 17 km från Sigtuna stad. Arbetslösheten är låg. Andelen äldre är något större i Sigtuna stad än i kommunen som helhet. Sigtuna stad anlades kring år 980 e. Kr och är den äldsta, idag existerande, staden i Sverige. Gatumönstret från den allra första bebyggelsen har präglat stadskärnans struktur. Runstenar och kyrkoruiner från medeltiden och stadskärnans trähusbebyggelse från och 1800-talen vittnar om stadens långa historia. Konferensanläggningar och skolor, exempelvis Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Sigtunastiftelsen speglar en del av 1900-talets historia. Stadskärnan ligger i nära kontakt med Mälarens strand, strandparken, Ångbåtsbryggan och småbåtshamnen. Bebyggelsen som är tät och småskalig innehåller handel, service och bostäder. Småstadsmiljön i stadskärnan är en stor tillgång för staden. Sigtuna stad är dock mycket mer än stadskärnan. Under hela 1900-talet har staden vuxit och det finns bebyggelse från varje årtionde med tydlig prägel av sin tid. Starka sidor Stora delar av staden har nära vattenkontakt. Stadskärnan har många små butiker, kaféer, restauranger och andra verksamheter i en tät och rikt varierad småstadsmiljö. Strandpromenad, parker, kilar av grönska och omgivande naturområden. Turistmål med en historisk miljö och många kulturella och historiska besöksmål. Yngre områden av olika karaktär och med mestadels hög arkitektonisk kvalitet. Viktiga stråk och knutpunkter finns inom eller i kontakt med stadskärnan. Sigtuna stad har småstadens kvaliteter med storstadens utbud inom räckhåll. Svaga sidor Den småskaliga stadsstrukturen har svårt att rymma ett tillräckligt utbud av handel. Parkeringsproblem uppstår vid större evenemang i staden. Andelen utpendlande arbetskraft är nästan dubbelt så stor som den inpendlande. Kollektivtrafiken är ineffektiv och kan inte konkurrera med bil vare sig på sträckan Sigtuna-Märsta station-arlanda eller på korta sträckor inom staden. Sigtuna stad har sedan 1990-talet varit en växande bostadsort. Kommunen har flera pågående bostads- och miljöförbättringsprojekt inom staden. Staden har förutsättningar att utvecklas genom bebyggelse i nya ytterområden öster, väster och norr om staden. Det unika historiska arvet, vattenkontakt och den trygga och småskaliga staden utgör en viktig del av Sigtuna stads själ. Den själ som framtida utveckling bör respektera och vidareutveckla. 1

4 Metodik Syfte Syftet med ortsanalysen är att beskriva Sigtuna stad och försöka fånga ortens själ. Målet är att ge sigtunaborna förståelse för stadens karaktär och förutsättningar. Invånarna ska kunna känna stolthet över sin hembygd och få insikt i viktiga framtidsfrågor. Ortsanalysen ska utgöra ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering, för aktualitetsförklaring av översiktsplanen, för andra strategiska planer och detaljplaner. Ortsanalysen ska också kunna användas i skolundervisning, studiecirklar eller läsas av den som önskar veta mer om Sigtuna stad. Vad är en ortsanalys? Ortsanalys är en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. En ortsanalys beskriver platsens struktur som ett resultat av en historisk process där såväl övergripande samhällsutveckling som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Resultatet av analysen sammanfattas i starka och svaga sidor samt i rekommendationer för hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Arbetet med ortsanalysen En styr- och arbetsgrupp, med tjänstemän från stadsbyggnadskontoret och andra berörda förvaltningar, har utfört arbetet tillsammans med konsultföretaget Ramböll som anlitats för uppdraget. Tjänstemännen har rapporterat och stämt av arbetet mot kommunledningen. Analysen har tagits fram med hjälp av beprövade analysmetoder, tillämpad kunskap, invånarnas synpunkter och de förutsättningar och behov som finns i Sigtuna stad. Arbetet inleddes med en genomgång av underlag och en översiktlig inventering av Sigtuna stad. Materialet analyserades och sammanställdes i denna rapport. Analysen är utförd under åren Utöver styr- och arbetsgruppens kunskaper har information sökts via experter på andra kommunala förvaltningar, intresseorganisationer och verksamma personer eller organisationer inom Sigtuna stad. Rådslag har hållits för att få invånarnas synpunkter på Sigtuna stad. En enkät har skickats ut till alla invånare över 16 år boende inom tätorten. Enkäten skickades till 6022 personer under maj 2008, cirka 55 procent besvarade enkäten. Under våren och hösten 2008 ordnades fokus- och diskussionsgrupper för samtal om olika ämnesområden. På Drakegården i Sigtuna stad och på kommunhuset i Märsta fanns det möjlighet att fylla i frågeformulär om staden. Alla dessa aktiviteter tillsammans benämns i detta dokument som Rådslag. Rådslaget har varit en viktig del av arbetet med ortsanalysen. Det är en unik satsning av en kommun att tillfråga ett så stort antal personer om deras hembygd. De synpunkter som framkommit har sammanställts och arbetats in i ortsanalysen. Schematisk bild över metoden för framtagandet av ortsanalysen. 2

5 Orienteringskarta Väg 263 Viby Garnsviken Hällsboskogens naturreservat SIGTUNA STAD Billbyvägen SJUDARGÅRDEN HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN NEDRE PRÄSTÄNGEN Ragvalds bovägen Ragvaldsbo Trollberget BRÄNNBO Uppsalavägen PILSBO Harberget MALMEN BJÖRK- BACKA Märstavägen TIL THILSJÖ Väg 263 Sankt Persgatan Klockbacken KÄMPASTEN Olofsgatan Sjudargårds vägen Broholmen Väringavägen Sigtuna folkhögskola Sigtunastiftelsen Ansgarsliden Prästängen Manfred Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk Björk quists allé Klockbacken Prästgatan Stora gatan Strand-vägen Stora gatan SIGTUNA STADSKÄRNA Munkholmens naturreservat Rävsta naturreservat Uppsalavägen Skolbacken S:t Persgatan S:t Pers ruin Hamng Hamnen S:t Lars ruin Trekanten Prästgatan Stora gatan St Nyg Ångbåts bryggan Strand-vägen Trädg g Stora Malmgatan S:t Olof Mariakyrka ruin- busstorget Stora Torget Borgmästarängen Malmtorget Malmbryggan SIGTUNA STADSKÄRNA Mälaren Sigtunafjärden MUNKHOLMEN Karta 1. Orienteringskarta över Sigtuna stad 3

6 Läge, befolkning och näringsliv Sigtuna stads läge i regionen Sigtuna stad ligger vid Sigtunafjärden i Mälaren. Staden breder ut sig längs Mälarens stränder. Farleden mellan Stockholm och Uppsala passerar staden. Vattenvägen är det cirka 49 km till Stockholm och cirka 27 km till Uppsala. Bilvägen är det cirka 50 km till Stockholm och cirka 35 km till Uppsala. Historiskt gick den huvudsakliga förbindelsen med omvärlden över vattnet. I dag är det fyra år sedan Sigtuna stad trafikerades med regelbunden båttrafik. Fritidsbåtar och vinterns friluftsliv använder dock flitigt vattenrummet i Sigtuna stad. Sigtuna stad är Sigtuna kommuns näst största ort. Märsta är centralort i kommunen och ligger 10 km öster om Sigtuna stad. Från Sigtuna stad går det lokalbussar till Märsta station. Från Märsta station går pendeltågstrafik mot Stockholm och regionaltåg mellan Stockholm och Uppsala. Knutpunkten för busstrafiken finns centralt i Sigtuna stad. Regionala bussförbindelser finns till Enköping, Bålsta, Kungsängen och Uppsala. Stockholm-Arlanda internationella flygplats ligger 17 km öster om Sigtuna stad. Sigtuna stad är en attraktiv bostadsort. Stora delar av staden har nära kontakt med Mälarens stränder. Staden är omgiven av mälarlandskapet med rik tillgång till värdefulla natur- och kulturområden. Befolkning Sigtuna stad har omkring invånare, 23 procent av det totala antalet invånare i Sigtuna kommun. Sigtuna stads befolkning har ökat med 70 procent sedan 1980-talet. Under och talen genomfördes en omfattande utbyggnad av bostäder. Detta var möjligt först efter år 1998 då Garnsviksbron och väg 263 byggdes och avlastade stadskärnan från genomfartstrafik. I Sigtuna stad bor cirka 40 procent av invånarna i hyresrätt och cirka 50 procent i självägda villor och radhus. Endast 10 procent av stadens befolkning bor i bostadsrätter jämfört med 30 procent i kommunen som helhet. Andelen ensamhushåll i Sigtuna stad är 23 procent. De största åldersgrupperna i staden är år och 0-20 år. I Sigtuna stad är andelen invånare över 70 år större och åldersgruppen mellan år mindre än i kommunen som helhet. Sigtuna stad har 13 procent invånare av utländsk härkomst jämfört med cirka 27 procent i kommunen som helhet. Staden är till viss del segregerad med en homogen befolkning och höga priser på bostäder. Näringsliv De största arbetsgivarna är Sigtuna kommun och Sigtuna skolstiftelse som driver Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Staden är sedan början av 1900-talet en turistort och en ort med många skolor och kursgårdar. Inom dessa näringar finns många arbetstillfällen. I och omkring stadskärnan ligger ett tiotal hotell- och konferensanläggningar, så som Kristina Konferens & Hotell och Stora Brännbo Konferens & Hotell AB. Av de cirka personer i Sigtuna kommun som år 2007 arbetade i rese- och turistnäringen (exklusive Arlanda), arbetade de flesta i Sigtuna stad. Mälargården och Humlegården är rehabiliteringsanläggningar. Välkända industriföretag i staden är Tufvassons transformatorfabrik och Bergholtz klockgjuteri. Stadskärnan med Stora Gatan, Rådhuset och Sigtuna museum har många butiker, kaféer, restauranger och andra små verksamheter. Sigtuna stad har tillgång till både lokal och regional arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg, cirka 1,9 procent, jämfört med 5,4 procent för hela Sverige (år 2006). Sigtuna stad har invånare i arbetsför ålder. Det finns drygt arbetstillfällen inom orten. Ungefär personer arbetspendlar till Sigtuna stad. De flesta är från andra delar av kommunen men också från Uppsala, Upplands Väsby och Håbo. Ut från staden pendlar ca personer de flesta mot Stockholm. Cirka 30 procent pendlar till Arlanda flygplats, 17 procent pendlar till Märsta tätort. Slutsatser och rekommendationer Sigtuna stad ligger vid Sigtunafjärden i Mälaren och farleden mellan Stockholm och Uppsala. Märsta station och Arlanda ligger 10 respektive 17 km öster om Sigtuna stad. Staden är en attraktiv bostadsort med nära kontakt med Mälarens stränder och omgivande natur- och kulturområden. Det finns utrymme att komplettera staden med nya bebyggelseområden i såväl väster, som norr och söder. Sigtuna stad har en något större andel invånare över 70 år, en mindre andel invånare i åldersgruppen år och en mindre andel invånare med utländsk härkomst än kommunen i övrigt. Nya bostäder bör utformas så att de lockar de grupper som är underrepresenterade. Sigtuna stad har en låg arbetslöshet. Stadens arbetstillfällen har till stor del koppling till turistnäring, skol- och konferensverksamhet. Det finns invånare i arbetsför ålder och drygt arbetstillfällen inom orten. 4

7 UPPSALA NORRTÄLJE KNIVSTA ARLANDA ENKÖPING SIGTUNA STAD MÄRSTA ARLANDASTAD ROSERSBERG BÅLSTA VALLENTUNA UPPLANDS VÄSBY STOCKHOLM Karta 2. Sigtuna stad vid Sigtunafjärden i Mälaren mitt mellan Stockholm och Uppsala. 5

8 Historia Staden grundas - det medeltida Sigtuna Sigtuna är den äldsta, idag existerande, staden i Sverige. Sentida utgrävningar gör att man idag antar att staden anlagts av Erik Edmundsson (Segersäll) omkring år 980 e.kr. Sigtuna stad var den första staden i det svenska rike som började ta form under sen vikingatid. Staden grundlades på ett näs mitt i segelleden mot Östra Aros (Uppsala) och Gamla Uppsala. Mälarens vatten stod då fem meter högre än vad det gör idag och Mälaren utgjorde en innerskärgård med flera möjligheter att nå Östersjön. Från grundandet och 300 år framåt hade staden en glansperiod med ett rikspolitiskt och kungligt liv. Det var först under Magnus Ladulås regering (år ) som Stockholm tog över som rikets första stad. Sankt Persgatan S:t Pers ruin S:t Lars ruin Prästgatan Stora gatan Uppsalavägen Strandvägen Klockbacken S:t Olofs Mariakyrka ruin Borgmästarängen I början av medeltiden sträckte sig staden från Mälaren upp till Klockbacken och mellan nuvarande S:t Persgatan och Borgmästarängen (se karta 3). Sigtuna stad grundlades redan från början efter en bestämd plan. På båda sidor om en gata parallell med stranden planerades drygt hundra långsmala tomter, så kallade stadsgårdstomter. Tomterna var cirka åtta meter breda, meter djupa och hade sin kortsida vänd mot gatan. På så sätt fick så många som möjligt tillgång till den för stadslivet så viktiga gatan. Än idag är tomt- och kvartersindelningen i stora delar av stadskärnan i princip bevarad så som den såg ut under och 1200-talen. Stora gatan och dagens stadsbild avspeglar Kung Eriks stadsplan från 980 e.kr. Detta gör Sigtuna stad unik. Sigtuna stad var under medeltiden ett kommersiellt och kyrkligt centrum för östra mellansverige, med handel och hantverk som dominerande näringar. Sigtuna stad växte under och talen för att under 1200-talet delvis förlora sin betydelse som handelsstad till förmån för andra uppväxande städer i Mälardalen. Karta 3. Ungefärlig avgränsning av Sigtuna stads storlek/framväxt från stadens födelse till 1800-talet. Sigtuna stad har troligen redan från början varit en kristen stad. Här fanns ett biskopssäte fram till år 1164 då sätet flyttades till Gamla Uppsala. I staden uppfördes under den tidiga medeltiden inte mindre än sex eller sju stenkyrkor. Idag finns flera ruiner kvar från 1100-talets kyrkor, S:t Pers, S:t Lars och S:t Olofs ruiner. Stadens kyrkliga betydelse stärktes åter under 1230-talet, då en dominikanorden etablerade ett konvent i staden. Dominikanbröderna förde med sig internationella kontakter och influenser, bland annat konsten att bygga i tegel. Mariakyrkan, Mälardalens äldsta tegelbyggnad, byggdes av bröderna och invigdes år Mariakyrkan är idag församlingskyrka för sigtunaborna. S:t Olofs ruin talen - bränder och fattigdom Under 1500-talets början, i samband med reformationen, revs dominikanbrödernas kloster. Med det förlorade staden mycket av den kontakt med omvärlden som klostret gett upphov till. Antalet invånare sjönk. Sigtuna blev en småstad som i huvudsak försörjde sig på jordbruk och fiske. Mot slutet av medeltiden, och 1600-talen, utvecklades staden geografiskt främst mot norr och öster (se karta 3). På 1600-talet angreps staden av tre bränder under loppet av 18 år. Detta medförde att ett 50- tal gårdar brann ner. 6

9 I början av 1700-talet drabbades hela Sverige av nödår med pest, fattigdom, hunger och svält. Så var det även i Sigtuna stad. Det förklarar att det under 1700-talets början inte genomfördes stora och förändrande byggprojekt anlades ändå ett nytt torg och ett nytt rådhus byggdes. Samma år byggdes också en ny Prästgård. I samband med rådhusets invigning härjades staden av ytterligare en storbrand. Från 1737 leddes staden av borgmästare Eric Kihlman. Staden fick då en tillfällig uppgång. Hantverkare, industrier och andra näringar etablerades. Verksamheterna var bland annat krukmakeri, kakelugnsmakeri och trädgårdsodling. Även handskmakare, bokbindare, hjulmakare med flera hantverkare kunde försörja sig i staden talet - staden År 1800 hade staden 380 invånare. På 1800-talet försämrades åter stadens ekonomi. Under talet var bebyggelsen relativt enhetlig och bestod av låga trähus uppförda i timmer eller resvirke. Husen låg längs med gatan med gårdshus som sträckte sig långt in i kvarteren enligt den medeltida strukturen. Taken var i huvudsak av tegel och husens fasader var rödfärgade. Utanför stadskärnan fanns spridd bebyggelse som utökades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. En av de tidigaste kartorna över Sigtuna stad är från år Den visar vad staden omfattade i början av 1800-talet (se karta 4). Karta 4. Karta över Sigtuna stad. Kartan gjordes år 1813 av N.G Werming, graverad av C.G Lundgren. Källa: Sigtuna Museum. 7

10 År 1878 tog ingenjören Emil W. Edling fram ett förslag till stadsplan för Sigtuna stad. Förslaget innebar en helt främmande struktur för staden, en rutnätsstad med rätvinklig gatustruktur, kvadratiska kvarter och en boulevard. Dessa storslagna och storstadsmässiga planer förverkligas aldrig och staden behåller sitt historiska stadsmönster. I Sigtuna stad har det genom åren gjorts ungefär 300 arkeologiska undersökningar, stora som små. Tack vare att tomt- och gatumönstret redan från stadens grundande var tydligt reglerat, har det för arkeologerna varit möjligt att rekonstruera stadsplanen från 1000-talet fram till 1300-talet. En man vid namn Olof Palme gjorde år 1915 den första moderna arkeologiska undersökningen på tomten i Västra kvarteret nr 7. Året därpå bildar Palme Stiftelsen Sigtuna Fornhem, som köper in tomten och inrättar ett museum. Sigtuna museum finns kvar i samma röda trälänga vid Stora gatan än i dag och är ett till ytan litet museum, men med en stor verksamhet och många besökare. I 1900-talets början uppmärksammas, med hjälp av bland andra Olof Palme, stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Sigtunas stadskärna utsattes därför aldrig för omfattande rivningar eller saneringar, såsom det skedde i många andra städer i Sverige talets början - utveckling av skolor År 1912 hade staden 658 invånare. Invånarantalet ökade snabbt. Mellan år 1900 och 1950 ökade antalet invånare med hela 150 procent. Kring år 1920 började Sigtuna stad återigen blomstra, främst på grund av att staden formades till ett centrum för utbildning. År 1915 kom Manfred Björkquist till Sigtuna stad med ambitionen att skapa ett centrum för ungkyrkorörelsen. På en av Sigtuna stads västra kullar lät han uppföra Sigtunastiftelsen, en symbolrik byggnad i nationalromantisk stil med inspiration både från italiensk klosterarkitektur och från Sigtunas stenkyrkor. Sigtunastiftelsen inbegrep folkhögskola, gästhem, bibliotek och ett kapell. Flera andra utbildningsfora följde i Stiftelsens kölvatten, bland annat Humanistiska läroverket, Svenska kyrkans lekmannaskola och Sigtunaskolan. De nya institutionerna gav staden nytt liv, befolkningen växte och byggnation och kommers ökade. Flera lärosäten och kursgårdar tillkom såsom Kommunskolan (nuvarande Stora Brännbo) och Statens Kursgård, Sjudarhöjden (nuvarande Sigtunahöjden). Detta lade grunden till en stad känd som bildningshärd fylld av skolor och kursgårdar. Under 1900-talet utvecklades Sigtuna stad även som utflykts- och rekreationsort. Reguljär ångbåtstrafik transporterade turister till stadens hamn. Attraktionerna i Sigtuna stad bestod bland annat av kallbadhus, hotellanläggningar och stadens alla historiska miljöer. År 1909 uppfördes Sigtuna Stadshotell och var då en dominerande byggnad bland den låga bebyggelsen i stadskärnan. Kung Gustav V har varit en av hotellets Sigtuna Museum är en panelad timmerbyggnad troligen från1700-talets mitt. Entrébyggnaden är från Sigtunastiftelsen, , arkitekt John Åkerlund. 8 Humanistiska läroverket, , arkitekt John Åkerlund. Huset var när den togs i bruk 1929 det största byggnadsverk som uppförts i Sigtuna stad sedan 1200-talet. Foto: Keith Samuelson

11 många betydelsefulla gäster. Hotellet är än idag en välbesökt hotell- och konferensanläggning. Under 1900-talet börjar också andra näringar än skolor och turism att utvecklas i staden, bland annat Tufvassons transformatorfabrik. Bergholtz klockgjuteri etablerades i staden år 1953 och är verksamt i samma lokaler än i dag. Gjuteriets gedigna bronsklockor finns i flera klockspel och kyrkor runt om i Europa. Under 1920-talet växte Sigtuna stad genom villaoch egnahembebyggelse. Den nya bebyggelsen placerades i huvudsak utanför stadskärnan. Skillnaden mellan stadskärnans medeltida kvartersstruktur och 1920-talets öppna tomter med centralt placerade hus, är tydlig i stadsbilden. Viss förtätning förekom också i stadskärnan talets slut - bostadsbebyggelse Under andra hälften av 1900-talet påverkades Sigtuna stad, likt andra delar av Sigtuna kommun, av utbyggnaden av Arlanda flygplats Stadens befolkning fortsatte att öka till antalet. Under 1950-talet uppfördes enplansvillor med trä- eller tegelfasad och flacka sadeltak på Brännbogärdet. Decenniet senare kompletterades bebyggelsen med stadens första flerfamiljshus på Brännboberget, projektet ansågs då kontroversiellt och djärvt. Husen uppfördes på tidigare oexploaterade höjder och reste sig över staden. Detta blev ett kännetecken för stadens yngre bebyggelse i området kring Brännbo. Exploateringen på höjderna fortsatte och ungefär 40 år senare uppförde Sigtunahem fyravåningars stjärnhus på Harberget ( ). Stadskärnans bebyggelse sträcker sig i en sammanhängande men oregelbunden form längs Mälarens strand i söder. Stadsplanemönstret för nya bostadsgrupper utanför stadskärnan blir ett annat. Bebyggelsen sträcker sig norrut, på höjder och i dalgångar. Under och 70- talen uppfördes villabebyggelse i dalgången vid övre och nedre Prästängen samt i Hällsbo. På och 70-talen expanderade Sigtuna stad på östra sidan av Färjestadsbron. I Munkholmens sportstugeområde från 1940-talet började nya villor uppföras, vilket skapade ett exklusivt och speciellt villaområde, som förtätas med nya bostäder än idag. På och 70-talen öppnades Humlegården, behandlingshem för personer med neurologiska sjukdomar, Mälargården, rehabiliteringsanläggning för bland annat polio- och trafikskadade samt Hällsboskolan, riksinternat för hörselskadade. Hällsboskolan används idag för andra ändamål. År 1971 genomfördes sammanslagningen av Sigtuna och Märsta kommun. Då beslutades att kommunen skulle heta Sigtuna och att Sigtuna skulle kallas för Sigtuna stad. Prästängen Före detta Sigtunaskolan, startades 1924 som internatskola. Idag används lokalerna av Krisitna Konferens och Hotell. Denna byggnad uppförd , arkitekt John Åkerlund. Brännbo, Riksbyggen arkitektkontor Nedre Prästgårdsängen 1960-tal, arkitekt Bengt Jerström. 9

12 Sigtuna stad hade vid denna tid enbart en förbindelse över Garnsviken, Färjestadsbron, som uppfördes år All biltrafik från öster anlände via Stora gatan och under och talen blev genomfartstrafiken i stadskärnan ett problem. Detta begränsade en fortsatt expansion av staden. Det var först efter att Garnviksbron och väg 263 byggdes år 1998 som möjligheterna för ytterligare expansion av staden öppnade sig. Som en följd av detta tog kommunen under början av 1990-talet fram en fördjupning av översiktsplanen för nordöstra delarna av Sigtuna stad, Pilsbo - Rosendal. Planen ledde till att en helt ny stadsdel för cirka 400 bostäder utvecklades från talet och fram till idag. Under de senaste åren uppfördes nya bostadsgrupper i Til, Thilsjö och allra senast i Sigtunahöjden, Tvillingbackarna och Björkbacka. Sigtuna stads historia syns tydligt i dess bebyggelsestruktur. Den historiska stadskärnan är än i dag grunden och ryggraden i staden. Kring denna kärna har bebyggelsen successivt vuxit ut. Ortens utseende har formats efter olika tiders tekniska och arkitektoniska ideal. Trähusbebyggelse i stadskärnan från och 1800-talen. På karta 5 illustreras framväxten av stadens olika områden. Områdena öster och väster om stadskärnan har en stor blandning av byggnader från olika tidsåldrar. Det är svårt att tidsbestämma områdena inom ett visst intervall då många av dessa områden har förtätats med ny bebyggelse genom åren. Karta 5 visar en indelning som beskriver den övergripande karaktären på bebyggelsen inom ett område. Inom många områden finns dock en stor variation i bebyggelsens ålder. Sigtuna stad är rikt på kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Stadskärnan är därför klassad som riksintresse. Under stadskärnan finns ett upp till tre meter tjockt lager komposterad medeltida historia, den så kallade Svarta jorden. Detta område som är skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen är markerat på karta 6. Sigtuna kommun upprättade på 1980-talet en bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad. I planen finns bland annat riktlinjer att använda vid förändringar i byggnader eller gatumiljöer i staden. Pilsbo med bebyggelse från 2000-talet, Karmalm Arkitekter. Slutsatser och rekommendationer Sigtuna är den äldsta, idag existerande staden i Sverige. Staden anlades sannolikt omkring år 980 e.kr. Det ursprungliga gatumönstret är läsbart än idag. Det är viktigt att värna om Sigtuna stads struktur och bebyggelsehistoria vid framtida planering och expansion. Samtidigt bör ny bebyggelse också spegla samtidens arkitektur och byggnadsteknik. Staden karaktäriseras starkt av sin historia. Idag finns flera ruiner kvar av 1100-talets kyrkor. Mariakyrkan från år 1247 är idag stadens församlingskyrka. Under 1800-talet var bebyggelsen relativt enhetlig och bestod av låga trähus uppförda i timmer eller resvirke placerade med långsidan mot gatan, enligt den medeltida strukturen. Omvälvande stadsplaner på 1800-talet genomfördes aldrig. Efter sekelskiftet år 1900 började Sigtuna stad återigen blomstra, främst på grund av att staden formades till ett centrum för skolor och utbildning. Under 1920-talet växte Sigtuna stad också genom villa- och egnahembebyggelse. Historien har givit Sigtuna stad dess identitet. Blandningen av bebyggelse från olika tidsåldrar är en tillgång och ett kännetecken. En fortsatt utbyggnad av Sigtuna stad bör ta fasta på stadens rika variation av bebyggelse som tydligt speglar tidsandan vid tillkomsten. 10

13 HÄLLSBO Garnsviken Väg 263 ÖVRE PRÄSTÄNGEN PILSBO BJÖRK- BACKA THILSJÖ Uppsalavägen SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Harberget Märstavägen Sigtuna folkhögskola Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk Sankt Persgatan Sigtunastiftelsen Prästgatan Stora gatan MALMEN TIL SIGTUNA STADSKÄRNA MUNKHOLMEN Mälaren Sigtunafjärden Karta 5. Kartan visar bebyggelseutvecklingen i Sigtuna stad. Sigtuna stadskärna har den mörkaste färgen och domineras av äldre bebyggelse men är också rik på tillägg från 1900-talets alla årtionen. Ljusare områden har mer enhetlig karaktär med bebyggelse som präglas av tillkomstårens arkitektur. 11

14 Landskap och grönstruktur Landskap För ungefär 5000 år sedan började de högsta delarna av Sigtuna stads mark stiga upp ur havet. Trollberget, Harberget, Klockbacken och övriga höjder blev en del av ett skärgårdslandskap och här bosatte sig de första människorna. Med landhöjningen frilades moränslänter och dalar med lera som kunde brukas. Odlingslandskapet sträckte sig i dalgångarna ända in till den gamla staden. I takt med att staden vuxit har bostäder byggts i flera av dalgångarna. Idag ligger Sigtuna stad vid Mälarens strand. Öster, väster och norr om Sigtuna stad utbreder sig ett skogslandskap som bildar gräns mellan stad och land. Natur och rekreation Sigtuna stad har god tillgång till rekreationsområden. Utefter Mälarens stränder, i dalgångar och längs anlagda gång- och cykelvägar går det att vistas i gröna stråk eller nå ut till omgivande natur. Vibyvägen leder norrut till Garnsviken. Det öppna landskapet som omger viken har mycket höga natur- och kulturvärden och är ett värdefullt närområde. Här finns Viby by, Venngarns slott och Askarehage naturreservat. Från Til leder en gång- och cykelväg mot Rävsta och vidare mot Märsta. Rävsta, ett naturreservat som sträcker sig från gång- och cykelvägen söder om väg 263 ner mot Mälaren, är en skyddad grön zon mellan Sigtuna stad och Märsta. Här finns gammal orörd skog, beteshagar och torpmiljöer. Här finns också ridvägar, motionsspår, bad, raststuga och naturskola. Ett grönt gångstråk som sträcker sig från Aludden över Prästgårdsängarna leder till Hällsboskogen. Hällsboskogen är ett skogsområde med gammal naturskog. Delar av skogen är naturreservat. Hällsboskogen har, i anslutning till Hällsbo och Prästgårdsängarna, ett motionsspår med belysning. Sigtuna stad ingår i den så kallade Järvakilen som är länets längsta sammanhängande gröna område. Kilen utgör en förbindelse från Sigtuna i norr ända in till Brunnsviken i centrala Stockholm Grönstruktur i staden Strandpromenad, trädgårdar, parker, öppna gräsytor, skogshöjder samt kilar med grönska ger staden som helhet ett grönt och lummigt intryck. Det sjönära läget i Sigtuna är gynnsamt för odling av värmekrävande växter. Träd som magnolia och robinia är vanliga i staden. Det går att röra sig längre sträckor i gröna stråk mellan stadens olika delar. Strandpromenaden är Sigtuna stads viktigaste stråk och löper längs med hela strandlinjen. Den är omväxlande och passerar små trädgårdar och stora öppna parkrum. Strandpromenaden sträcker sig från Björkbacka och snart hela vägen fram till Sjudargårdsbadet. Andra viktiga gröna stråk är de obebyggda dalgångarna i den västra delen av staden. Skogsklädda höjder med gammal tallskog mellan bebyggelseområden är kännetecknande för Sigtuna stads grönstruktur. Centralt i stadskärnan ligger Klockbacken med hällmarker och gångstigar. Trollberget och skogen kring Brännbo är en skoglig Viby by, ett utflyktsmål. Strandpromenaden kantas av många pilar. Malmtorget i vårskrud. 12

15 nyckelbiotop med rasbranter och naturskog. Nordöst om stadskärnan ligger Harberget, som fungerar som ett centralt strövområde. Skogen har karaktär av tallpelarsal och här finns en vidsträckt utsikt över Mälaren. Utefter Sigtunafjärdens inre del ligger Munkholmens naturreservat. På ett litet område ryms ädellövskog, hassellund och en sjöäng med kungsängsliljor. Reservatet är tillgängligt med en ramp genom en lövtunnel fram till en utsiktsplats vid vattnet. Det finns ett antal mindre parker i stadskärnan. De flesta finns i de äldre delarna av staden. Borgmästarängen är en stor öppen gräsyta för lek, evenemang och midsommarfirande. Trekanten/Humlegården är små parkrum inramade av skyddande buskage och blomsterplanteringar. Belysning framhäver konst och träd i parken. Malmtorget är en liten park med blomsterplanteringar och en springbrunn inramad av en häck. I stadskärnan finns också trädgårdar i anslutning till stadens kulturbyggnader. Drakegårdens trädgård har ett klassiskt uttryck med mittaxel, fruktträd, rosengång och blomster. Lundströmska gårdens trädgård visar hur en nyttoträdgård kunde se ut på tidigt 1900-tal. Innanför en syrenhäck finns doftschersmin, pioner och kryddor. Urmakaren 1 är den enda kvarvarande oskiftade tomten som sträcker sig mellan Stora gatan och gamla strandlinjen. Trädgården är i behov av restaurering. Strandpromenaden i den centrala delen av staden har stora, öppna gräsytor med pilträd som hänger ut över vattnet. Hällsboskogens naturreservat KÄMPASTEN Hällsboskogen SJUDARGÅRDEN Prästängen HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN NEDRE PRÄSTÄNGEN Karta 6. Kartan visar Sigtuna stads grönstruktur. Ragvaldsbo Trollberget BRÄNNBO Viby by PILSBO Harberget Klockbacken Maria kyrkan MALMEN Munkholmens naturreservat Trekanten Borgmästarängen och Drakegårdens trädgård SIGTUNA STADSKÄRNA Mälaren Sigtunafjärden MUNKHOLMEN Garnsviken BJÖRK- BACKA TIL THILSJÖ Tilskogen Väg 263 Rävsta naturreservat Vid stadens kyrkor och kyrkoruiner finns grönska av olika karaktär. St Pers ruin står i en lundflora skyddad av stora ädellövträd. Mellan Stadshuset och Rådhuset ligger St Lars ruin i en strikt park med öppna, klippta gräsmattor. Sigtunafjärden med bron över Garnsviken. Skogshöjden vid Övre Prästängen utgör en naturlig barriär. 13

16 Barriärer En barriär är ett hinder i landskapet eller byggda anläggningar som gör det svårare att röra sig mellan olika platser. De naturliga barriärerna i Sigtuna stads landskap utgörs av skogshöjdernas branta bergsidor, exempelvis Trollberget. Norra Sigtunafjärden och Garnsviken utgör en barriär mellan den östra och västra delen av Sigtuna stad. Det finns relativt få anlagda barriärer i Sigtuna stad. Väg 263 och östra delen av Ragvaldsbovägen utgör trafikbarriärer som begränsar det rörliga friluftslivets kontakt med naturmarken norr om staden. Landmärken Landmärken underlättar för invånare och besökare att orientera sig på en ort. De består av något som är lätt att känna igen och beskriva såsom hus, kyrkor, höjdpartier och torn. I Sigtuna stad finns många landmärken. Det som främst kännetecknar Sigtuna är de medeltida Klockstapeln i Klockbacken är ett landmärke. kyrkoruinerna. De högt belägna byggnaderna och de skogsklädda höjderna är också utmärkande för Sigtuna. Vissa byggnader, bland andra, Mariakyrkan, klockstapeln och Sigtuna Stads Hotell utgör också landmärken. Broarna över Garnsviken utgör tydliga landmärken. Utblickar Eftersom Sigtuna stad ligger i ett kuperat landskap vänt mot vattnet finns många siktlinjer och utblickar. I Rådslaget uttrycker en majoritet att det finns ett gott utbud av parker och grönområden i Sigtuna stad. Hälften av de som svarat på enkäten promenerar i skog och mark minst en gång i veckan. Utblick mot Sigtuna stadskärna från Munkholmen. Slutsatser och rekommendationer Vattenkontakt, strandpromenad, den långa strandlinjen, utblickar och landmärken är stora tillgångar i Sigtuna stad. Sigtuna stad har genom strandpromenadens utbyggnad, läget vid Mälarens strand och de omgivande skogarna en omedelbar närhet till många rekreationsområden. Det är viktigt att ta vara på värdet av denna närhet och ytterligare underlätta kontakten med dessa områden. Staden har tack vare sitt läge i landskapet många siktlinjer och utblickar. Siktlinjer och utblickar mot vattnet värnas. Staden som helhet ger ett grönt intryck med trädkantad strandpromenad, trädgårdar, parker, öppna gräsytor, skogshöjder och kilar med grönska. Det är viktigt att uppmärksamma de gröna sambanden och inte bygga bort de gröna kilarna som sträcker sig från stadens yttre rekreationsområden in mot stadskärnan. Staden omges av flera natur- och kulturområden. Det är viktigt att behålla den tydliga gränsen mellan stad och landsbygd/ naturmark. Utbyggnad bör om möjligt samverka med skogsområden för närrekreation. Rävsta naturreservat bör utvidgas mot norr. De bevarade trädgårdarna vid stadens kulturbyggnader är historiskt och pedagogiskt viktiga för att visa trädgårdens utveckling för invånare och besökare.kulturträdgårdarna bör framhävas och utvecklas. 14

17 Hällsboskogens naturreservat HÄLLSBO ÖVRE PRÄSTÄNGEN Ragvaldsbo Trollberget Pilsborondellen PILSBO Garnsviken BJÖRK- BACKA THILSJÖ Väg 263 SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Klockbacken Harberget Färjestadsbron Märstavägen TIL KÄMPASTEN Prästängen Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk S:t Pers Sigtuna ruin stiftelsen Sigtuna Stads Hotellt Mariakyrkan MALMEN SIGTUNA STADSKÄRNA MUNKHOLMEN Rävsta naturreservat Mälaren Sigtunafjärden Karta 7. Kartan visar Sigtuna stads gröna samband och landskapsrum. 15

18 Bebyggelsestruktur Övergripande struktur Garnsviken och Sigtunafjärden delar staden. HÄLLSBO Garnsviken Väster om Garnsviken ligger den gamla staden med sin småskaliga trähusbebyggelse utefter Mälarens strand. Den ursprungliga sträckningen av Stora gatan är avläsbar i dagens stadsbild och tomt- och kvartersindelningen i stora delar av stadskärnan är i princip bevarad så som den såg ut under och 1200-talen. Under början av 1900-talet växte staden ut över de omgivande kullarna med friliggande, stora villor och iögonfallande institutionsbyggnader för utbildningsändamål. Staden har under andra halvan av 1900-talet fortsatt att utvidgas i synliga årsringar med villaområden och tydligt avgränsade områden med flerbostadshus. Öster om Garnsviken och Sigtunafjärden fanns fram till 1900-talets början obebyggda, skogklädda höjder med sluttningar ner mot Mälarens vatten. Den östra delen av staden utvecklades under och talen med en utbyggnad av gles fritidshusbebyggelse på Munkholmen. Detta område har sedan omvandlats till en villabebyggelse med mycket individuell prägel. Från 1950-talet utvecklades bebyggelsen norrut med villor och flerbostadshus upp mot väg 263 och Garnsviksbron som byggdes på 1990-talet. Sigtuna stad kännetecknas av sin låga och småskaliga bebyggelse. Staden har flera utmärkande symbolbyggnader såsom kyrkoruinerna, Mariakyrkan och Sigtunastiftelsen. Invånartäthet Stadskärnan, Malmen och villabebyggelsen längs Mälarens strand i stadens västra del har få invånare. Befolkningskoncentrationen i den västra delen är störst i Brännbo, Pilsbo, Harberget och Aludden, där det finns flerbostadshus. ÖVRE PRÄSTÄNGEN SJUDARGÅRDEN NEDRE PRÄSTÄNGEN BRÄNNBO Mälaren Sigtunafjärden PILSBO MUNKHOLMEN BJÖRK- BACKA Karta 8. Kartan visar spridningen av Sigtuna stads befolkning. Varje röd prick motsvarar fyra personer. Bebyggelsestrukturen är betydligt glesare öster om Garnsviken där Munkholmen och stora delar av Til består av villabebyggelse. En koncentration med flerbostadshus finns i nybyggda områden i norra delarna av Til. Sigtuna stads områden Den historiska stadskärnan är tydligt avgränsad. Den växte fram längs Stora gatan som löper parallellt med strandlinjen. Bebyggelsen är låg och gatorna är smala. De små bostadshusen i två våningar har ofta butiker i bottenvåningen. Detta skapar en intim och livlig småstadskaraktär. Stadskärnan innehåller rikligt med karaktärsbyggnader och dagens bebyggelse består till stor del av byggnader från och SIGTUNA STADSKÄRNA MALMEN TIL THILSJÖ talen, men området är också rikt på tillägg från 1900-talets alla årtionden. På 1980-talet gjordes två betydelsefulla tillägg i stadskärnan. I Kv Kyrkolunden vid Stora gatan/busstorget och i Kv Trädgårdsmästaren vid Stora gatan/lilla Torget ersattes befintlig bebyggelse med nya byggnader för handel och bostäder. Dessa projekt gav utrymme för livsmedelsbutiker, systembolag, apotek, bank med mera. Angöring och inlastning löstes på ett sätt som inte stör gatubilden. Projekten har haft betydelse för att stadskärnan fortfarande har ett relativt stort utbud av handel. Kv Kyrkolunden fick Europa Nostras pris for an excellent scheme of new buildings which integrate perfektly with the existing street seene. Arkitekt för projektet var Mats Egelius, Höjer och Ljungquist Arkitekter AB. 16

19 Karta 9, stadens olika områden. 1. Sjudargården - institutionsbyggnader från till 1990-tal och villor från 2000-talet. 2. Hällsbo, Övre- och Nedre Prästängen och St:Persgatan - enplans villor och kedjehus från och 70-talen. 3. Brännbo - villor och flerbostadshus, och 60-tal 4. Pilsbo - flerbostadshus, kedjehus, radhus och villor från och 2000-tal. 5. Stadens sydvästra delar med skolor och institutioner från 1920-talet, villabebyggelse från olika år samt två mindre grupper med flerbostadshus från talen (Aludden, Hälleberget). 6. Stadskärnan, Malmen och Harberget - gamla staden som domineras av småskalig trähusbebyggelse. 7. Munkholmen - fritidshus och villor från olika tider. 8. Södertil - villor från till 1970-tal 9. Norra delarna av Til. Flerbostadshus och radhus från 1980-talet fram till 2000-tal. 10. Thilsjö och Björkbacka - villor och radhus från och 2000-tal Karta Kartan visar vilka områden som 10 Sigtuna stad upplevs vara indelad i Karta 9. Kartan visar vilka områden som Sigtuna stad upplevs vara indelad i Mälaren Sigtunafjärden 7 Garnsviken Den yngre bebyggelsen är samlad i grupper, på tidigare oexploaterade höjder och i dalar i stadens utkanter. Under senare delen av 1900-talet byggdes nya bostadsområden i väl avgränsade grupper. De olika grupperna karaktäriseras av det formspråk som gällde vid områdets tillblivelse. De flesta flerbostadshusen ligger i Brännbo /Pilsbo, Harberget och i norra delarna av Til. Övriga områden består mest av villor uppförda under olika tidsperioder. Staden är en växande bostadsort och sedan 1990-talet har nya områden vuxit upp i Pilsbo, Sjudargården, Tvillingbackarna, Thilsjö och Björkbacka. Katarina Jagellonikas väg, White arkitekter. Område 1 Sjudargården. Område 7, Munkholmen - rik blandning av hustyper. 17

20 Entréer Hamnen är en viktig entré till staden för besökaren som anländer över Mälaren. Besökare har i alla tider kommit till staden från vattnet. Hamnen är anlagd invid den gamla Ångbåtsbryggan. Här finns en småbåtshamn med gästhamn. På sommaren tar Sigtuna stad emot många besökande fritidsbåtar. Busstorget är entrépunkt för alla som kommer till Sigtuna stad med buss. Sigtuna stad har två huvudentréer för biltrafik. Pilsborondellen vid Ragvaldsbovägen/ Uppsalavägen/väg 263. Korsningen Märstavägen/väg 263. Knutpunkter En knutpunkt är en plats, en korsning eller en samlingspunkt med flera viktiga funktioner. Sigtuna stad har få knutpunkter, eftersom staden är starkt centrerad till stadskärnan. De viktigaste knutpunkterna är Busstorget, Stora torget, Lilla torget och Hamnen. Knutpunkterna används som mötesplatser, hit anländer människor och här är folklivet som störst. Busstorget ligger vid huvudstråken Uppsalavägen och Stora gatan, här knyts flera trafikslag samman. Busstorget är svåröverskådligt och odefinierat. Ett förbättringsarbete har påbörjats. Stora torget och Lilla torget är knutpunkter som används som mötes- och marknadsplatser. Ångbåtsbryggan vid hamnen är en livlig knutpunkt sommartid med kafé och restaurang. Huvudstråk Med huvudstråk menas gator, gång- och cykelvägar, stigar, med mera som många människor rör sig utmed. Dessa kopplar ofta samman viktiga knutpunkter. De kan också vara handelsstråk eller andra stråk där många funktioner är samlade. Stora gatan och Strandpromenaden är de viktigaste huvudstråken som kopplar samman många av stadens viktiga platser och funktioner. Dessa två stråk knyts samman med andra huvudstråk, såsom entrégator och gång- och cykelstråk. Anlagda barriärer En barriär är ett hinder i landskapet eller byggda anläggningar som gör det svårare för allmänheten att röra sig mellan olika platser. De mest intensiva trafikstråken på en ort skapar ofta barriärer som delar orten i olika delar. Sigtuna stads småskaliga struktur gör att staden har få anlagda barriärer. Väg 263 och del av Ragvaldsbovägen bildar i samverkan med naturen en tydlig gräns mot landskapet och de öppna naturmarkerna i norr. Sigtunas hamn, en huvudentré och en viktig knutpunkt Slutsatser och rekommendationer Stadskärnan är låg och tät med byggnader av varierande ålder och arkitektur. Stadskärnan är en stor tillgång för staden. Stadskärnans stadsmönster och miljö är unikt och viktigt att bevara och underhålla. Kommunen har en bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad som ska användas vid planering av staden. Äldre och yngre områden skiljer sig från varandra i sin bebyggelsestruktur. Nyare områden är ofta samlade i grupper och präglade av sin tillkomsttid. En fortsatt utveckling av Sigtuna stad bör ta fasta på att stadens bebyggelse är rik på variation och mångfald och tillåta ny bebyggelse med utseende och form som speglar sin tid. Ny bebyggelse bör också ta hänsyn till landskap och uppmärksamma och framhäva stadssiluett och landmärken. Sigtuna stads viktigaste knutpunkter och stråk finns i eller i kontakt med stadskärnan. När staden växer behöver nya knutpunkter skapas och nya stråk, som binder samman staden, utvecklas. Viktigaste entréer och knutpunkter i staden är Pilsborondellen, Busstorget och hamnen. Dessa platser är viktiga och behöver förbättras och utvecklas. Sigtuna stad har naturliga barriärer som tillsammans med väg 263 skapar tydliga gränser mot omgivande landskap och natur. 18

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

STÅNGBY. en inventering

STÅNGBY. en inventering en inventering stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt

Läs mer

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Samrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen

Samrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen Samrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen omfattande del av fastigheten Arenberga 1:279 i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta PLANOMRÅDE STADSBYGGNADSKONTORET

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Strukturell karaktärsanalys

Strukturell karaktärsanalys Strukturell karaktärsanalys Stråk Stråken kan delas in i tre nivåer; genomfart, tillfart samt viktiga gångvägar. Genomfartsstråken utgörs av de större vägarna Gustavsbergsvägen, Skärgårdsvägen, Gamla Skärgårdsvägen,

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET

STADSBYGGNADSKONTORET Antagandehandling DNR BTN 2006/0554-214:S Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 Laga kraft, regeringsbeslut 2006-06-26 Ko Detaljplan för Särskilt boende, seniorboende & kolonilotter vid Ragvaldsbo

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk vision bo invid Mölndalsån orientering N E6 mot GBG GBG Mölndals Sjukhus centrum E6 Kvarnbyn Stensjön Solängen Åby Mölndal Mölndals Bro Mölndals Bruk Glasberget Bifrost Åbromotet Hulelyckan Söderleden

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030

Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision 2030 Upprättad 2011 av samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun, som del av arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna Oskarshamns stad Vision

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden

FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Det mesta av planområdet är allmänplatsmark och ägs av kommunen. Spårområdet i planområdets norra del ägs av staten genom Banverket. För övrigt ligger taxibyggnaden

Läs mer

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP - Parkentré till Centralparken Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP BLIR EN INTEGRERAD STADSDEL I TÄBY Nytorp i Näsby Park ligger relativt

Läs mer

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31 PLANPROGRAM Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län 2010-08-31 SAMMANFATTNING Norrmejeriers behov är dels att skapa utrymme

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för

Läs mer

15. Vallentuna/Lindholmen

15. Vallentuna/Lindholmen 15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län 2008-03-03 Handläggare Karin Telldén Tel: 031-792 12 02 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS 2007:80 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-28 Laga kraft 2009-06-25 Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo

Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo 2011-09-01 1 (7) Startpromemoria KFKS 2011/374-214 Kommunstyrelsen Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo Sammanfattning Fastigheten Orminge 42:1 är centralt belägen i Orminge. Byggnaden

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer