NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS april 2012 på Aronsborg i Bålsta. Vi kallar dessa människor ledare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS. 24 25 april 2012 på Aronsborg i Bålsta. Vi kallar dessa människor ledare."

Transkript

1 Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS april 2012 på Aronsborg i Bålsta

2 INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL NÄTVERKSTRÄFFEN DEN APRIL!... 3 PROGRAMMET... 4 FÖRSLAG TILL SAMTALSFORM I LÄRGRUPPERNA... 6 LITE NÄTVERKSHISTORIA... 7 DELTAGARLISTA... 9 SAMMANFATTNING AV 25 ÅRS FORSKNING OM SKOLUTVECKLING OCH SKOLEFFEKTIVITET SKOLEFFEKTIVITET, SKOLFÖRBÄTTRING OCH SKOLUTVECKLING FORSKNINGSMETODER LÄRANDE OCH UNDERVISNINGSMÖNSTER SKOLUTVECKLING SKOLLEDARSKAP OCH KVALITETSUTVECKLING SYSTEMNIVÅ REFERENSER

3 VÄLKOMMEN TILL NÄTVERKSTRÄFFEN DEN APRIL! Årets nätverksträff är vår sista nätverksträff för skolledare. Vi är ungefär lika många deltagare som när vi började för 9 år sedan. Åren däremellan har vi varit cirka 300 deltagare. Karlstads universitet har under de nio åren utgjort navet i nätverket. Under 2012 avslutas nätverket i sin nuvarande form och övergår till nya verksamhetsformer där vi på andra sätt kan utgöra ett stöd för skolor och kommuner som vill basera skol- och kvalitetsutveckling på det lärandeper- spektiv på skolutveckling som utvecklats inom PBS- nätverkets ram. Vi kan stödja skolor och kommuner ge- nom att på olika sätt medverka i det konkreta utveckl- ingsarbetet på skolorna eller genom att vara ett nav i ett mer begränsat nätverk där vi tillsammans med ett be- gränsat antal skolledare, pedagoger eller utvecklingsle- dare från kommuner eller skolor fortsätter den gemen- samma kunskapsbildningen om och utifrån ett lärande- perspektiv på skolutveckling där deltagarna får stöd i hur de själva kan agera på sina skolor och i sina kommuner för att höja kvaliteten i skolverksamheten. Vi har även skapat poänggivande kurser med ett skolut- vecklingsperspektiv på grundnivå Skolutveckling och le- darskap och på magisternivå Utbildningsledning och le- darskap som man söker via universitets antagningssystem Syftet med PBS- nätverket har varit att utgöra ett stöd i de deltagande skolornas och kommunernas konkreta skolut- vecklingsarbete samt att bidra till den vetenskapligt base- rade kunskapsbildningen om skolutveckling utifrån ett lärandeperspektiv där den inre drivkraften för lärande och utveckling utgör utgångspunkten. PBS har sedan starten 2003 utvecklats till ett nätverk där 50 kommuner dvs 15% av Sveriges kommuner deltagit. Det innebär att cirka 900 skolor, pedagoger samt barn och ungdo- mar är direkt berörda av det utvecklingsarbete som skett utifrån PBS- perspektivet Vi har kommit så pass långt i kunskapsbildningen om ett lärandeperspektiv på skolutveckling att vi kan vara till hjälp för andra med samma grundfilosofi om skolutveckl- ing dvs baserad på inifrånmotivation som drivkraft och angelägna vardagsfrågor som utgångspunkt. Vi inleder vårens nätverksträff med att i lärgrupper ta del av varandras frågor och bekymmer som vi tampas med när vi arbetar med att förverkliga ett lärandeperspektiv på skolledarskap, skolutveckling och systematiskt kvalitets- arbete. Arbetet i lärgrupper följs av ett storgruppspass med summering och analys av den aktuella nationella och internationella forskningsarenan vad gäller ledarskap, skolutveckling och kvalitetsarbete bl.a utifrån den stora internationella ICSEI- konferensen (International Congress for School Effectiveness and Improvement). PBS- medarbetargruppen har deltagit och delvis medverkat och vi presenterar våra intryck under nätverksträffen. Det betyder att vi kan redovisa mönstret utifrån cirka 100 aktuella forskningsrapporter om skolutveckling och ledar- skap. Därefter har vi ett pass med parallella seminarier och föreläsningar där kommuner och skolor delar med sig av sina lärdomar och sitt sätt att arbeta utifrån ett lärande- perspektiv. Det följs upp av två pass med parallella för- djupande seminarier och föreläsningar baserade på ICSEI- konferensen. Efter dessa olika kunskapsbidrag återvänder man till sina lärgrupper och sätter det man tagit del av i relation till de frågor och dilemman man lyft fram under det första ar- betspasset dag ett. Nätverksträffen avslutas med framåtblickar. Läs mer om fortsatta ut- vecklingsinsat- ser utifrån PBS- arbetet i den skrift som vi har tagit fram och delar ut här under nätverks- träffen Varmt välkommen önskar PBS- guppen vid Karlstads universitet! 3

4 PROGRAMMET Tisdag 24 april Inledning. Genomgång av program för dagarna Vilka frågor, dilemman och problem tampas vi skolledare med när vi ska omsätta ett lärandeperspektiv på skolutveckling i vardagspraktiken? Lärgrupper Lunch Summering av lärdomar från 9 års arbete i PBS- nätverket med ledarskap och skolutveckling. Mönster i den nationella och internationella forskar- världens lärdomar och slutsatser om ledarskap och skolutveckling. Före- läsning av Hans- Åke Scherp Hans- Åke Scherp Kaffe Parallella valbara seminarier/föreläsningar Kommuner och skolor delar med sig av sina lärdomar om att förverkliga ett lärandeperspektiv på skolutveckling i sin vardagspraktik. Modellskolorna i Sundsvall Aneby kommun Fryshuset i Stockholm Vilka tillskott till vårt tänkande och våra frågor har vi fått under dagen? Lärgrupper Onsdag 25 april Middag Parallella valbara seminarier/föreläsningar. Vad säger forskarsamhället om: Det pedagogiska ledarskapet och delat ledarskap Huvudmannens stöd till skolledare i deras pedagogiska ledarskap. Semi- nariet tar bl a upp OECD.s rapport om ett förbättrat skolledarskap, där betoningen ligger på en omdefiniering av ledarskapets inriktning, där ett av huvudbudskapen är ett fördelat ledarskap. Seminariet tar också upp hur man på kommun och förvaltningsnivå kan stödja skolledare i deras arbete. Inger Olsson Åke Malmeling Idén om en helhet. Såväl internationell som nationell forskning pekar på betydelsen av att utveckla och fördjupa förståelsen av det vi inom PBS- nätverket kallar en pedagogisk helhetsidé d v s en gemensam refe- rensram för det arbete som bedrivs i skolans och förskolans verksamhet. Vilken betydelse har en sådan idé? Vad krävs för att den ska bli levande i skolans och förskolans vardagspraktik? Och hur kan arbetet med den organiseras? Under seminariet sammanfattas den kunskap vi har om den här typen av idéer idag. Tyngdpunkten läggs på den forskning kring en verksamhetsidé som bedrivits inom ramen för ett treårigt samarbete med Göteborgs stad. Katina Thelin 4

5 Data- driven skolutveckling och Inquiry- based learning. Vilket underlag kan vi använda som grund för inquiry- based learning? Vad finns det för statistik och data på vår egen enhet? Hur kan inspektionsrapporter, Timms, Pisa, meritvärdesrapporter mm användas för konstruktiv skolut- veckling, är det möjligt och önskvärt? Hur gör man statistik intressant och angeläget för praktiker att ta del av? I Inquiry- based learning, (PBL, PBS, Open learning) är utgångspunkten en fråga som man med hjälp av ett underlag vill undersöka. Under seminariet presenteras exempel på hur det kan ta sig uttryck i två nya kurser på Karlstads universitet. Per Fagerström Gun- Britt Scherp Lärande gemenskaper, PLC (professional learning communities) Både internationell och nationell forskning pekar tydligt på vikten av att peda- goger får lära tillsammans i lärande gemenskaper. Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om lärande gemenskaper? Är professional learning communities ett sätt att förverkliga den nya skollagen om att all verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och be- pröva erfarenhet? Kan vetenskap och beprövad erfarenhet bli en konser- verande kraft istället för en utvecklingskraft? Inom PBS- nätverket har vi arbetat med lärgrupper i 9 års tid. Vilka är de viktigaste lärdomarna vi dragit kring det sättet att organisera lärandet? Vilka andra, liknande sätt att organisera sig i lärande gemenskaper finns? Karin Fridholm Hans- Åke Scherp Kaffe Parallella valbara seminarier/föreläsningar (se ovan) Tankar om det fortsatta samarbetet om lärandebaserad skolutveckling. Vilket stöd behövs? Vad kan vi bidra med? Ny utformning av professionella nätverk. Den fortsatta kunskapsutvecklingen inom området lärandebaserad skolutveckling. Hans- Åke Scherp Hur ser våra tankar ut om fortsättningen av ett lärandebaserat perspek- tiv på skolutveckling? Vad har seminarierna bidragit med till hur vi kan hantera de problem vi har tagit upp i det första grupparbetspasset? Lärgrupper Lunch Fortsatt arbete i lärgrupperna Lärgrupper Avslutning Kaffe 5

6 FÖRSLAG TILL SAMTALSFORM I LÄRGRUPPERNA 1. Utse samtalsledare och dokumentatör 2. Se till att alla är överens om samtalets innehåll. 3. Låt var och en reflektera enskilt ca 5 min och låt därefter var och en beskriva sina tankar utifrån frågan. Kom överens om tillfälle för frågor och reflektioner under vars och ens presentation eller efter att alla har beskrivit sina tankar. 5. Samtala om likheter och skillnader i era uppfattningar. Tillämpa det problembaserade förhållningssättet: Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar; tillåt er att vara nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. 6. Samtalsledaren leder samtalet, ser till att gruppen håller sig till frågan, att alla kommer till tals och håller koll på tiden. 7. Tillsammans behöver gruppen sträva efter att ställa fördjupande frågor och att olikheter lyfts fram. Samtalsledarens roll är att hålla ett extra öga på att detta sker. 8. Ägna åtminstone de sista minuterna åt att dokumentera era samlade lärdomar och dela med er av dem till oss i slutet av dagarna eller via mail till gun- 6

7 LITE NÄTVERKSHISTORIA Årets nätverksträff i Västerås blir den 24:a i ordningen sedan vi började hösten Varje träff har va- rit unik och utvecklats innehållsmässigt beroende på nätverkskommunernas behov av stöd i utveckl- ingsarbetet. Det som har präglat våra träffar är medskapande och det engagemang i att skapa en god lärmiljö som alla visar Hösten Karlstad Till den första nätverksträffen på Carlstads Conference Center kom ca 230 lärare, skolle- dare, utvecklingsledare, förvaltningschefer och politiker från Göteborg, Hjo, Härryda, Här- jedalen, Hultsfred, Mölndal, Upplands Bro, Åre och Örebro, dvs från de första kommunerna som bildade i det kunskapande nätverket om problembaserad skolutveckling i samarbete med Karlstads universitet. Våren Örebro 2004 Hösten Karlstad Karlstad Våren Karlstad Karlstad 2005 Hösten Örebro Karlstad Den första skolledarträffen på Scandic hotell i Örebro med fördjupningsområdena Kompe- tensutveckling och studiedagar utifrån ett PBS- perspektiv, Skolledarrollen vid PBS lärle- darrollen mm var aktuellt då Nätverket växte kraftigt efter det första året och vi inbjöd till nätverksträff 2 för pionjärer- na, med 430 deltagare och till en första nätverksträff för 370 nya intresserade. Två skolledarträffar: en för skolledare inom grundskolan och en för skolledare i gymnasie- skolan. Nätverket hade nu växt och deltagare kom till Conventum i Örebro, den största lokal vi kunde finna som passade vår form av konferens och som låg tillräckligt centralt för vår geografiskt utspridda nätverk. Vi ställdes inför ett stort logistikpussel med lärande samtal i grupper om 8, seminarier och storföreläsningar. Under hösten hölls även en nätverksträff för elevhälsopersonal i Karlstad. Våren Skövde 2006 Hösten Åre Skövde Skolledarträff på Billingshus i Skövde, där deltagarna fick arbeta i lärgrupper. Efter den gigantiska träffen i Örebro beslöt vi att dela upp nätverket i två delar norra och södra PBS- nätverket och ge kommunerna möjlighet att arrangera nätverksträffarna. Åre tog på sig värdskapet för norra nätverkets träff och Hjo för södra nätverket. Ca 600 delta- gare kom till respektive träff dvs totalt Våren Bålsta Skolledarträff på Aronsborg i Bålsta, där deltagarna fick välja bland 6 olika temaområden Hösten Göteborg Uppsala Våren Bålsta Till höstens nätverksträffar bjöds Axel Targama in. Göteborg arrangerade södra nätverkets träff på konferensstället Arken vid havet och Uppsala i sitt nya konsert och kongresshus. Ca 700 deltagare i Uppsala och 600 i Göteborg. Vårens skolledarträff tog upp skolledarrollen vid problembaserad skolutveckling med ca 350 deltagare. Två kritiska vänner, Ulf Blossing och Erik Groth, granskade PBS under ru- briken PBS under lupp. 7

8 2008 Hösten Norrkö- ping Sundsvall Norrköping arrangerade nätverksträffen för södra nätverket med ca 350 deltagare och Sundsvall för norra med ca 650 deltagare. Nätverkskommunerna bidrog med sina erfaren- heter i form av seminarier Våren Bålsta 2009 Hösten Västerås Skolledarträff på Aronsborg i Bålsta, där bl a modellen Arbetsorganisation och utvecklings- organisation persenterades och samtalades om. Tomas Kroksmark presenterade sin forsk- ning. Under höstens nätverksträff var arbetsro, lärande och IKT, den nya informationsteknikens betydelse och inverkan på lärandet i fokus. Tomas Kroksmark var vår inbjudne föreläsare och inspiratör Våren Sunne 2010 Hösten Västerås Dialogkonferensen Det goda lärandet i samarbete med Lärarförbundets lokalavdelning i Karlstad. Där deltog inte bara nätverksmedlemmar utan även lärare och skolledare utanför PBS- nätverket. Dags för en utvidgad form där vi bjöd in föreläsare från Malmö högskola, Göteborgs univer- sitet, Mälardalens högskola, Jönköpings högskola för att inte tala om alla bidrag från nät- verksmedlemmar. Våren Bålsta Hur hanterar vi utifrån ett PBS- perspektiv de utmaningar som den nya läroplanen innebär? 2011 Hösten Västerås Frågor vi hanterade var bla hur lärfrågan utifrån ett vardagsproblem behöver utformas för att gynna ett lärande om hur problemen kan förstås och hanteras, hur vi kommer vidare från erfarenhetsutbyte till fördjupat lärande där erfarenheterna bara är en del av underla- get för kunskapsbildningen, hur olika uppfattningar utgör en förutsättning för skolutveckl- ing och lärande istället för ett hinder. Våren Bålsta Den sista nätverksträffen för skolledare där vi summerar nätverkets arbete, blickar framåt och sätter in PBS i ett internationellt sammanhang Hösten 8

9 DELTAGARLISTA Namn E- post Kommun Verksamhet Agneta Jonzon Värmdö Skolledning Anders Jansson Värmdö Skolledning Anders Pettersson Uppsala Förvaltning Andreas Hammarlund Mölndal PBS- ledare Anita Rune Västerås Förvaltning Ann Nilsson- Mäki ann.nilsson- Härryda Skolledning Ann- Christin Pinola ann- Alingsås Skolledning Anna Borgén Stockholm Skolledning Anna Malmeling Mark- lund Hjo Skolledning Anna Maria Åkerberg Mölndal PBS- ledare Anna- Lena Göthberg anna- Hjo Skolledning Anna- Pia Ewerlöf anna- Stockholm Skolledning Anna Karin Östlund Stockholm Förvaltning Anne Jansson Uppsala Lärare Anne- Charlotte En- hamre anne- Stockholm Skolledning Anni Lundborg Stockholm Skolledning Annika Ehn- Magnusson annika.ehn- Uppsala Processledare Annika Gry Härryda Förvaltning Annika Hellström Härryda Förvaltning Arne Landström Stockholm Skolledning Bo Rofors Aneby Förvaltning Bodil Eriksson Uppsala Processledare Britt- Inger Lind- gren(endast 24 april) britt- Stockholm Skolledning Caroline Hägglund Hjo Skolledning Cecilia Ros Uppsala Lärare Christina Sundman Sundsvall Elisabeth Moé Forsén Stockholm Skolledning Eva Danielsson Örnsköldsvik 9

10 Eva Nord Aneby Skolledning Eva Uvesten Hjo Skolledning Eva Wiman Uppsala Processledare Eva- Lill Thorsson eva- Göteborg Skolledning Gun Morin Falk Västerås Förvaltning Gun- Britt Scherp gun- Karlstad Karlstads univ Gunilla Cederberg Härryda Enhetschef Gunilla Söderström Stockholm Förvaltning Gunnar Broo Stockholm Skolledning Hans- Åke Scherp Hans- Karlstad Karlstads univ Helena Lundvik Uppsala Förvaltning Henrik Sävmo Hjo Skolledning Ina Linden Göteborg Förvaltning Inger Olsson Hagfors Karlstads univ Irene Ekström Västerås Förvaltning Irene Nilsson Mölndal Skolledning Irma Willers Stockholm Skolledning Karin Fridholm Sundsvall Karlstads univ Karl- Johan Rosén Aneby Skolledning Katina Thelin katina.thelinkau.se Nordanstig Karlstads univ Kertin Ekman- Hake kerstin.ekman- Kungsbacka Skolledning Lars Romanus Uppsala Förvaltning Magnus Lidman Stockholm Skolledning Malin Lundberg Stockholm Maria Eriksson Göteborg Skolledning Maria Lafrenz Stockholm Skolledning Maria Mjörnestrand Vara Förvaltning Marianne Ekengren Stockholm Skolledning Mats Huge Stockholm Förvaltning Ove Norrman Stockholm Skolledning Per Fagerström Borås Karlstads univ Per Lundholm Sundsvall Peter Carlsson Aneby Skolledning 10

11 Peter Jonsson Göteborg Skolledning Pia Hanzén Alingsås Skolledning Raymond Grahn Örnsköldsvik Sofia Tarberg Sundsvall Stefan Lundberg Västervik Skolledning Susanne Barklund Stockholm Skolledning Ulla Appelblad Stockholm Skolledning Ulrika Segervald Sundsvall Victoria Ekman Värmdö Skolledning Yva Engvall Mölndal Skolledning Åke Malmeling Hjo Karlstads univ Åsa Jerfsten Sundsvall Åsa Wiberg Uppsala Förvaltning 11

12 SAMMANFATTNING AV 25 ÅRS FORSKNING OM SKOLUTVECKLING OCH SKOLEFFEKTIVITET Hans- Åke Scherp 1988 arrangerades den första International Congress for School Effectiveness and Improvement. Under de 25 år som denna internationella organisation existerat har man utgjort ett centrum för internationella forsknings- kontakter inom de tre fälten utbildningseffektivitet, lärareffektivitet samt skolutveckling och förbättring av skol- system. Inför kongressen 2011 skrevs tre artiklar där forskningsre- sultaten inom dessa tre områden sammanfattades. Sam- manfattningen låg till grund för fortsatta samtal under kongressen Syftet med denna artikel är att beskriva huvuddragen i denna forskningssammanställning. Fokus kommer att ligga på skolutveckling dvs hur lärare och skolledare kan ut- veckla kvaliteten i det pedagogiska arbetet så att barnens lär- och utvecklingsmiljö blir så berikande som möjligt. Men artikeln tar också upp vad som kännetecknar lärprocesser och undervisningsmönster som leder till goda elevresultat och hur styrning skolsystemnivå behöver utformas för att gynna kvalitetsutveckling på enskilda skolor. Min sammanfattning av forskningsfronten bygger huvud- sakligen på tre artiklar om the state of the art som sam- manfattar de senaste 25 årens forskning om School and System Improvement av David Hopkins, Alma Harris, Lou- ise Stoll and Tony Mackay; Research on Teacher Ef- fectiveness and Development av Bert Creemers and Le- onidas Kyriakides; Teacher effectiveness and new learning outcomes av Greetje van der Werf; Research on Learning av Daniel Muijs; Professional Learning av Helen Timperley och Lorna Earl; Educational Effectiveness Research (EER) av David Reynolds, Pam Sammons, Bieke De Fraine, Tony Townsend och Jan Van Damme. Utöver dessa översikter och sammanfattningar har jag dessutom redovisat annan internationell och nationell forskning som jag bedömt vara värdefull och relevant för vårt kunskapsområde. SKOLEFFEKTIVITET, SKOLFÖRBÄTTRING OCH SKOLUTVECKLING Inom ICSEI ryms de två olika perspektiven; skoleffektivi- tetsperspektivet och skolutvecklings- eller skolförbätt- ringsperspektivet även om merparten av forskningen som intresserat ICSEI till att börja med främst hörde hemma inom skoleffektivitetstraditionen. Såväl forskningsfrågor som metoder och kvalitetsindikatorer skiljer sig åt mellan dessa båda forskningstraditioner. Det går att urskilja åtminstone två olika forskningsfrågor och kunskapsintressen inom forskningen om skolutveckl- ing. Frågorna påverkar även de svar som forskningen kommer fram till när det gäller att få en så hög kvalitet i skolverksamheten som möjligt. Den ena inriktningen, skol- effektivitetsforskningen använder främst resultaten på de 12 standardiserade test och prov som kvalitetsmått. En fram- gångsrik skola är en skola där elevernas prestationer vä- sentligt överstiger resultaten i skolor i allmänhet med mot- svarande villkor. De skolor som uppnår de högsta medelvärdena på dessa prov bedöms som framgångsrika och effektiva. Grosin (2003) hävdar t ex att Framgång definieras med utgångspunkt från det som faktiskt är föremål för skolans och lärarnas bedöm- ning som betyg, examensresultat och nationella prov. Därmed är inte sagt att forskarna inom områ- det skulle sakna kritik mot skolans val av kunskaper, formerna för undervisning eller det sätt på vilket re- sultaten bedöms - men kritiken är underordnad ef- tersom de elever som får bra resultat i den reellt exi- sterande skolan har mycket större förutsättningar att finna sig till rätta i samhället med avseende på fortsatt utbildning, arbete, medborgarskap och soci- alt välbefinnande. (s. 140) Det blir därmed inte kvaliteten i kunskaperna som är avgö- rande. Lärandet reduceras från att vara ett mål till att vara ett medel. Därmed inte sagt att eleverna inte lär sig. Den andra inriktningen, skolutveckling och skolförbättring, ägnar sig åt att förstå hur man kan få en så hög kvalitet som möjligt i elevernas lärprocesser och kunskapsbildning. Därmed inte sagt att det skulle behöva leda till sämre re- sultat på centrala prov och andra kunskapstester. Inom skolutvecklingsforskningen är man kritisk till de för- hållandevis enkla kvantitativa mått på kvalitet som tilläm- pas inom skoleffektivitetsperspektivet. Man betonar bety- delsen av att undersöka och bedöma hur skolor kan bidra till att få en så hög kvalitet som möjligt i elevernas och barnens kunskapsbildning och utveckling. Kunskapskvali- teten blir av annan karaktär om man främst lär för att prestera bra på prov jämfört med om man lär för att man vill förstå. Utåt sett kan kunskaperna se ut att vara de- samma på samma sätt som barns yttre beteenden i andra sammanhang även om deras handlingar har olika innebör- der. Ett barn som inte stör mamma när hon har ont i huvu- det kan göra det av rädsla för att drabbas av en bestraff- ning eller på grund av omtanke om mamma. Utåt sett är det samma agerande men innebörden i handlingarna är olika.

13 En hög kvalitet i kunskapsbildning karaktäriseras av: Djupkunskaper. Införlivande av ett demokratiskt förhållningssätt. Bestående eller varaktiga kunskaper. Kunskaper som används för att få en djupare förstå- else för omvärlden. Kunskaper som får konsekvenser för handlandet. Vilja och lust till fortsatt lärande. Kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet och god problemlösningsförmåga. Förutom att den grundläggande definitionen av kvalitet skiljer sig åt har man skilda kunskapsintressen även i andra avseenden. Inom skoleffektivitetsforskningen är man intresserad av att förstå vad som kännetecknar den pedagogiska verk- samheten på skolor som uppnått särskilt goda resultat på standardiserade prov. Dessa framgångsrika skolor utgör goda exempel och det som skiljer dessa skolor från mindre framgångsrika skolor ska mana till efterföljd från övriga skolor. För att veta vilka skolor som är bättre än andra skapar man rangordningslistor på skolor utifrån resultat på standardiserade prov. Det har visat sig vara svårt att över- föra resultat från framgångsrika till mindre framgångsrika eller underpresterande skolor: När man väl har beskrivit vad som kännetecknar fram- gångsrika skolor, kommer frågan hur dessa resultat och tidigare framgångar kan användas i ett utveckl- ingsarbete. Det första försöket att förändra skolor uti- från den här metoden gjordes i tre skolor i England, men inte i syfte att utveckla skolor i allmänhet utan som ett experiment för att testa forskningsresultaten. Lärare blev förändringsagenter med uppgift att för- ändra processerna i skolorna för att se om det ledde till bättre elevresultat. Ett tjusigt tänkt experiment, som misslyckades. Utvecklingen uteblev. Det är en sak att studera befintliga skolor som fungerar bra, en helt annan att använda kunskapen för att förändra skolor. (Grosin,2002 s. 227) McKinsey- rapporten 2007 visar på samma problem när man studerat hur olika länders skolsystem är utformade. Skolutvecklingsforskningen ägnar sig främst åt att förstå hur skolor, oavsett deras nuvarande resultat och fram- gångar, kan höja kvaliteten i elevernas kunskapsbildning. Varje skola måste utifrån sina unika förutsättningar hitta sin väg till successiva förbättringar. Goda exempel används som underlag för eget lärande snarare än som kopierings- underlag. Att utveckla Next practice ses som viktigare än att ta över Best practice. Att förstå skolors utvecklings- processer är det centrala till skillnad från skoleffektivitets- forskningen där slutresultatet fokuseras. Skoleffektivitetsperspektivet präglas mer av en top- down - orientering medan skolutvecklingsperspektivet bygger på bottom- up som utgångspunkt när man förstår sig på hur skolans uppdrag ska förverkligas och bli levande i de enskilda skolornas vardagsverksamhet. Skillnaderna mellan de båda forskningstraditionerna och perspektiven sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Jämförelse mellan skoleffektivitets- och skolutvecklings- perspektivet Skolutveckling, skol- förbättring Fokus ligger på att utveckla Next practice genom att undersöka hur skolor skulle behöva arbeta för att möta framtidens krav. Utvecklingsprocesser för att bli bättre oavsett hur bra man är Hela uppdraget Medarbetare som med- skapare i systematisk kun- skapsbildning Kvantitativa och kvalitativa metoder ICSEI har under senare år kommit att präglas alltmer av skolförbättringsperspektivet efter att man funnit att de kunskaper som vuxit fram inom skoleffektivitetsperspekti- vet omsätts och tillämpas i mycket liten grad. Man har i allt högre grad ställt sig frågan hur det kommer sig att den kunskap man byggt upp inte anammas och tillämpas av de som är berörda. Förklaringar söktes till att börja med i hur forskningsresultat presenteras och att resultaten både är svåråtkomliga och svårförståeliga. Dessa förklaringar har visat sig vara otillräckliga och under senare år har man snarare dragit slutsatsen att man behöver använda sig av skolutvecklingsperspektivet för att bli effektiva. Det bety- der att utvecklingsprocesser inte primärt handlar om att anamma best practice som andra påvisat utan att de som är berörda av en förändringsprocess själva behöver vara medskapande av next practice. FORSKNINGSMETODER Skoleffektivitet Fokus ligger på att utveckla Best practice genom att studera de undervisnings- mönster och skolor som dominerar idag Vad kännetecknar de skolor, lärare, som är bäst Avgränsade lätt mätbara faktorer Medarbetare som motta- gare av forskares eller and- ras kunskapsbildning. (Evidensbaserat) Kvantitativa metoder Merparten av forskningen inom skoleffektivitetsperspekti- vet har använt sig av mycket snäva och från sitt samman- hang isolerade kvalitetsmått såsom betyg eller provresul- tat inom ett ämne medan lärares vardag är betydligt mer 13

14 komplex där man behöver se till vad olika åtgärder får för konsekvenser för elevens totala utveckling och lärande. Under de senaste åren kan man se tydliga förändringar metodiskt. I stället för att använda avgränsade mått som betyg i ett visst ämne som kvalitetsmått har man i allt högre grad övergått till att använda mer sammansatta kvalitets- och effektivitetsmått. To summarise, since there is not perfect consistency, the evaluation of aschool's effectiveness should be ba- sed on more than one effectivenesscriterion because a single criterion can only highlight one particular aspectof schooling (Sammons, 1996; Teddlie & Rey- nolds, 2000). De sammansatta kriterierna inkluderar även icke- kognitiva dimensioner som elevtrivsel (Konu, Lintonen & Autio, 2002; Van Landeghem, Van Damme, Opdenakker, De Fraine & Onghena, 2002) och achievement motivation (Van de Gaer, De Fraine, Van Damme, De Munter & Onghena, 2009; van der Werf, Opdenakker & Kuyper, 2008). Även om man i allt högre grad övergått till mer samman- satta effektivitetskriterier så dominerar fortfarande enkla kunskapsmått. Icke- kognitiva mål är svårare att mäta och betonas mindre i läroplaner eller debatten vilket gör att intresset för dessa kvalitetsmått har varit lägre än rena kunskapsresultat. Man betonar också alltmer betydelsen av att samtidigt studera olika nivåer i utbildningssystemet och hur de sam- verkar eller motverkar varandra. Det handlar om individni- vån, dvs den enskilde eleven; gruppnivån, dvs klassrum- met; organisationsnivån, dvs den enskilda skolan; samt systemnivån dvs det nationella och kommunala styrningen av skolan. Longitudinella studier har ökat där man även studerar mer långsiktiga effekter av skolan, även efter det eleverna av- slutat sin skolgång. Man har vidare lagt mer vikt vid för- bättringar av elevresultat och inte bara vilka resultat man uppnått när man bedömer skolors effektivitet. Dessa förändringar i perspektiv har bidragit till metodisk utveckling så att man i högre grad börjat kombinera kvali- tativa och kvantitativa metoder. Teddlie & Sammons (2010), argue that the flexibility of mixed methods rese- arch in simultaneously addressingmultiple and diverse questions through integrated qualitative (QUAL) and quantitative (QUAN) techniques is one of its attractions. Inom den kvantitativa forskningstraditionen har man bör- jat använda mer avancerade analysmetoder som Multi- Level Modelling, Metaanalyser som inkluderar fler nivåer, Structural Equatation Modelling (SEM) som möjliggör stu- dier av såväl direkta som indirekta effekter, Growth Curve Modelling som är en förfining av traditionell flernivåanalys där man kan följa längre utvecklingsförlopp. LÄRANDE OCH UNDERVISNINGSMÖNSTER Det man funnit vara mest utmärkande för samspelet mel- lan lärare och elever i framgångsrika skolor inom skoleffek- tivitetsforskningen är regelbundna utvärderingar och upp- följningar av elevernas kunskaper i form av prov och tester där goda resultat uppmuntras och belönas. Variation i undervisningsmetoder med väl avgränsade och begrän- sade kunskapsområden. Helklassundervisning och indivi- dualisering är vanliga metoder där hänsyn tas till elevernas kunskapsnivå. Tydliga normer vad gäller rättigheter och skyldigheter i samspelet på skolan där ordning och ar- betsro upprätthålls med tydliga men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande samt en god relation mellan lärare och elever. De traditionella skolämnena och ämnenas inre logiska ordning används som den organiserande principen för undervisningen. Man undersöker och beskriver hur under- visningen ska bedrivas inom den traditionella skolans ra- mar när den är som bäst dvs ger så bra resultat som möj- ligt på de traditionella standardiserade prov man använder sig av för att bedöma resultaten. Bert Creemers and Leonidas Kyriakides har sammanfattat ICSEI- forskningen om Teacher Effectiveness och Educat- ional Effectiveness. Det har varit svårt att påvisa starka samband mellan vissa sätt att agera som lärare och goda elevresultat. Det handlar inte om att bli bra på att utföra ett fåtal avgörande undervisningsaktiviteter utan det hand- lar mer om att bli bra på att genomföra ett stort antal mindre avgörande undervisningsaktiviteter på ett bra sätt. Det tyder på att stora avgränsade projekt har mindre bety- delse än ett stort antal mindre förbättringar av många vardagshandlingar. Helhetsmönstret av handlingar är vikti- gare än enstaka handlingar. Det är viktigt att uttrycka en tilltro till och positiva förväntningar på alla elever. Muijs and Reynolds (2000) betonar betydelsen av att lä- rare är duktiga på att presentera kunskapsstoff men det betyder inte att det handlar om traditionell förmed- lingspedagogik och kunskapsdrillning. Effektiva lärare stäl- ler många frågor och involverar eleverna i diskussioner. There should also be a mix of product questions (i.e., expecting a single response from students) and pro- cess questions (i.e., expecting students to provide ex- planations), but effective teachers ask more process questions (Askew & William, 1995; Kyriakides & Cre- emers, 2008, 2009). Specifically, the dynamic model does not refer only to skills associated with direct teaching and mastery le- arning such as structuring and questioning but also re- 14

15 fers to orientation and teaching modelling which are in line with theories of teaching associated with con- structivism (Brekelmans, Sleegers, & Fraser, 2000). Moreover, the collaborationtechnique is included un- der the overarching factor of the contribution of theteacher to the establishment of the classroom le- arning environment. Rosenshine and Stevens (1986) betonar att det inte räcker med att läraren presenterar material utan det som presen- teras behöver struktureras genom att börja med att ge en helhetsöversikt och/eller mål med arbetet, beskriva inne- hållet och visa på hur olika delar hänger ihop, visa på hu- vudbudskapen inom lärområdet samt sammanfatta huvud- innehållet i slutet. I sammanfattningen av forskningen om lärande och under- visning ägnar man ett helt eget avsnitt åt self regulated learning (SRL). EU (EU Council, 2002) betonar det som ett de viktigaste områdena inom utbildning eftersom dagens samhälle kräver denna kompetens som grund för ett livs- långt lärande. Begreppet self- regulated learning hör hemma i den konstruktivistiska teoribildningen om lärande och undervisning och handlar om att eleverna behöver ta ansvar för sitt eget lärande och vara aktiva och medskap- ande i den egna lärprocessen (Zimmerman, 2001). Såväl enskilda undersökningar som metaanalyser visar tydligt på att träning av eleverna i self regulated learning och särskilt deras metakognitiva förmåga ökar deras prestationer kraf- tigt både på låg,- mellan- och högstadiet. (Pressley & Harris, 2006; Ponitz, Mc.Clelland et al., 2008; Handbook of me- tacognition in education, Hacker, Dunlosky, & Graesser, 2009; Dignath, & Buettner, 2008; Dignath, Buettner, & Langfeldt, 2008; Hattie, Biggs, & Purdie, 1996; Hattie, 2009). Metakognitionen är särskilt central i SRL eftersom den enables individuals to monitor their current knowledge and skills levels, plan and allocate limited learning resour- ces with optimal efficiency, and evaluate their current learning state (p. 116). Metakognition handlar om att förstå sig på och hantera sitt eget lärande. Metakognition har visat sig vara betydelsefull för studieframgång obero- ende av begåvning och tidigare prestationer. Veenman, Wilhelm and Beishuizen (2004) och Veenman and Spaans (in Veenman et al., 2006, p.6) fann att begåvning förklarar ensam 10% av variationen i lärandet, metakognitiva för- måga förklarar ensam 17% av variationen medan begåv- ning och metakognitiv förmåga tillsammans svarar för ytterligare 20% av elevernas variation i lärandet. OECD ger årligen ut Education Policy Analysis. År 2002 behandlades frågan om vilka kompetenser som är väsent- liga för att främja ekonomisk tillväxt. Ansträngningar har gjorts att mäta humankapitalet varvid man framför allt fokuserat på det lätt mätbara som exempelvis läsfärdighet och matematiskt kunnande. Dessa kompetenser har dock visat sig ha svaga samband med såväl ekonomisk tillväxt som individuellt välbefinnande. OECD föreslår därför en vidgad definition av begreppet humankapital där kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, självständighet och pro- blemlösningsförmåga inkluderas och att detta ska upp- märksammas mer i utbildningspolitisk planering. Det har man till exempel gjort i Japan, Singapore och Frankrike där främjas även andra kompetenser än de så kallade baskun- skaperna. OECD:s rapport The Nature of Learning som redovisar senare tids forskning bekräftar betydelsen av att fokusera på att utveckla elevers lärförmåga så att de blir duktiga på problemlösning, att värdera motstridig information, tänka kritiskt och ta kontroll över sitt eget lärande vilket behövs för att utrusta dem för en meningsfull roll under talet. Timperleys m fl (2007) metastudie av 97 forskningsprojekt var inriktad på att förstå vilka stödinsatser till lärare som leder till förändring av undervisningsmönster som i sin tur leder till förbättrade elevresultat men studien gav samti- digt underlag för att beskriva vad som behöver känne- teckna undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och matematik för att eleverna ska uppnå goda resultat. All (core studies) promoted some kind of inquiry- based approach to science, which was grounded in constructivist theories of learning and emphasized the development of the students conceptual understand- ing and science rather than memorization of scientific facts. (p. 122) Teachers needed tools to assess their students un- derstanding of scientific concepts and processes rather than their knowledge of facts. Assessment was seen to be an integral part of a continuous learning cycle for both teachers and students. The general shift from an emphasis on knowledge of facts to an emphasis on processes for inquiry was paralleled by a correspond- ing shift from summative to formative assessment. (p. 113) The shift typically involved was from procedures and memorization to mathematical inquiry and conceptual understanding. (p. 76) Many of the programmes encouraged students to employ multiple problem- solving strategies rather than follow a fixed set of rules. (p. 80) The majority of the interventions documented by the studies in this group promoted ideas about the nature of mathematics and mathematics teaching that were 15

16 16 fundamentally different to what might be termed tra- ditional approaches to mathematics. (p. 91) the most successful programmes as being more cognitively oriented, interested in how students come to understand mathematical ideas, and interested in student reasoning, analysis, and problem solving in mathematics. (p. 93) One explanation for this emphasis on assessment may be that the skills needed to assess students com- putational skills in mathematics are very different from the skills needed to assess their conceptual un- derstandings. Teachers needed support to develop new assessment skills if they were to successfully make the transition to the new approach. (p. 80) Scherp & Scherp (2007) fann i en undersökning av lärares och skolledares erfarenhetsbaserade lärdomar att de tre mest frekventa lärdomarna för att på bästa sätt bidra till barnens lärande och undervisning var att bygga upp en förtroendefull relation, att knyta an nytt stoff till barnens livsvärld och frågor samt att ge återkoppling i vardagsar- betet. Lärdomarna bygger på cirka års samlade erfarenheter. I ett fyraårigt forskningsprojekt (Scherp m fl, 2012) genomfördes 540 djupintervjuer med elever, peda- goger och skolledare inom förskola, grundskola och gym- nasiet utifrån frågan Vilka är dina viktigaste lärdomar om hur man på bästa sätt kan bidra till barns och ungdomars lärande i skolan/förskolan. De tre mest frekventa lärdo- marna i den undersökningen var att förstärka barnens lust att lära, att bygga upp en förtroendefull relation samt att anpassa undervisningen lärandet till barnens tankar och frågor. Göteborgsdocenten Joanna Giota (2002) hävdar utifrån en forskningsöversikt att elevers motivation i skolan gynnas då man skapar en balans mellan elevernas egna syften att lära och skolans kunskapsmål. De senaste decenniernas forskning om lärande visar tydligt betydelsen av att nytt kunskapsstoff kopplas till elevernas föreställningar och erfarenheter om man vill åstadkomma en fördjupad för- ståelse och mer beständig kunskapsbildning. Betydelsen av meningsfullhet och att lärandet är meningsskapande för dem som lär har blivit allt tydligare. Scherp m fl (2012) undersökte om det finns någon samva- riation mellan elevresultat och skolornas lärdomar om lärande och undervisning. Underlaget bestod av 540 inter- vjuer med elever, pedagoger och skolledare. Scherp m fl (2012) använde en sammansatt variabel som avser att mäta konstruktivistisk syn på lärande och undervisning bestående av följande kriterier: Lust att lära Anpassa till barnens/elevernas tankar och frågor Pedagogen planerar tillsammans med bar- nen/eleverna Involvera barnen/eleverna i kunskapsbildningen Sätta delar i relation till helheter Sex olika resultatmått baserade på meritpoäng och residu- alvärden användes för att undersöka eventuella samband mellan konstruktivistiska föreställningar om lärande och resultat. Det fanns ingen eller en viss mycket svag negativ samvariation i totalmaterialet (dvs samtliga studerade högstadieskolor) mellan en konstruktivistisk föreställning om lärande och de olika resultatmåtten (meritvärden och residualvärden år 9). Däremot framträder ett tydligt möns- ter av samvariationer när man studerar skolor på områden med olika socioekonomisk status. I tabell 2 redovisas kor- relationerna mellan resultatmåtten och graden av över- ensstämmelse med skolors lärdomar präglade av konstruk- tivistisk teoribildning för olika socioekonomiskt gynnade områden. Tabell 2. Korrelationerna mellan resultatmåtten och överens- stämmelse skolornas lärdomar i enlighet med konstruktivistisk teori utifrån stadsdelarnas socioekonomiska status. Socio- ekono- misk status Hög N=12 Medel- hög N=12 Residualvärden Medel Utveck- lingsgrad Meritvärden Medel Utveck- lingsgrad År 2010 Merit- värden Residual- värden - 0,48-0,42-0,41 -.0,05-0,34-0,54 0,02 0,36 0,35 0,17-0,05-0,03 Låg N=8 0,23 0,22 0,87 0,12 0,68 0,19 I skolor på områden med hög socioekonomisk status är samvariationen genomgående negativ mellan konstruktiv- istiskt präglade lärdomar och de sex olika resultatmåtten. I skolor på områden med låg socioekonomisk status är samvariationen mellan konstruktivistiskt präglade lärdo- mar och de sex olika resultatmåtten istället genomgående positiv med starka samvariationer med de två meritpo- ängsmåtten. I skolor på områden med medelhög socioekonomisk status är samvariationen inte konsekvent negativa eller positiva. Fyra av resultatmåtten visar försumbar samvariation me- dan meritmedelvärdet och i viss mån meritvärdesutveckl- ingen visar en positiv samvariation. Dessa resultat tyder på att sambandet mellan syn på lärande och resultat i termer av betyg är mer komplext. När det gäller merparten av de redovisade forskningsresul- taten om olika arbetssätt i skolan så behöver vi hålla i min- net att det empiriska underlaget dvs underlaget för forsk- ningsresultaten i huvudsak består av arbetssätt som till-

17 lämpas på skolor som präglas av traditionella undervis- ningsmönster dvs bygger på behavioristisk grund. Det betyder att man i huvudsak varit inriktade på att förstå hur lärare behöver organiserar elevernas lärande utifrån det som idag karaktäriserar skola. Det är lärdomar om hur vi kan bli bättre på att göra det vi redan gör. Att best practice ska förbättras ytterligare istället för att utveckla next practice som svarar mot framtida utmaningar. Ett steg framåt skulle vara att undersöka hur man behöver arbeta för att uppnå goda resultat utifrån ett konstruktivt respek- tive behavioristiskt perspektiv på lärande, undervisning och skola. Men trots att man i huvudsak studerat tradit- ionella skolor baserade på behavioristisk teori om lärande kommer man fram till slutsatser som mer ligger i linje med konstruktivistisk teoribildning om lärande och dess konse- kvenser för undervisning. SKOLUTVECKLING Skolutveckling handlar om hur medarbetare och skolledare på en skolenhet tillsammans arbetar för att bli allt bättre på att skapa berikande lär- och utvecklingsmiljöer för bar- nen och eleverna. Mönstret i den samlade forskningen visar att det professionella lärandet om lärande och undervisning har en avgörande betydelse för elevresulta- ten. Avgörande och bestående förändringar av sätt att arbeta kräver utmanande lärprocesser som möjliggör för lärare att i dialog med varandra undersöka gällande före- ställningar och arbetssätt för att identifiera skillnader mel- lan de föreställningar de har i förhållande till nya föreställ- ningar om lärande och undervisning. Timperley m fl (2007) har genomfört omfattande metastu- die om hur stödinsatser för lärare behöver utformas för att deras undervisning ska utvecklas så att eleverna uppnår bättre resultat. Deras metastudie bygger på 97 internat- ionella studier som svarar mot deras högst ställda kvali- tetskrav. De finner att Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig förut- sättning för förbättrade elevresultat. Lärprocesserna om en och samma fråga va- rade mellan sex månader och två år på de skolor där elevresultaten förbättrades och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad för- ståelse och till att undersöka hur denna för- ändrade förståelse skulle kunna omsättas i praktiken att undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick för barnens lärande. kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med auto- noma lärare. Aktivt skolledarskap där effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och del- tog delvis i lärandet själva. skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lä- randekultur på skolan. Helen Timperley och hennes kollegor bekräftar forskar- samhällets slutsatser om hur man bidrar till lärares lärande så att det leder till förbättrade elevresultat. Även Hatties (2009) syntes av studier kommer fram till slutsatsen att The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when te- achers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers. (s. 22) Hans omfattande syntes stämmer således överens med både skolutvecklingsforskningen och forskning- en om elevers lärande och utveckling där man beto- nar betydelsen av self- regulated learning. Utifrån deras syntes av vad som leder fram till förbättrade elevresultat beskriver Timperley och hennes kollegor en modell för hur man tillsammans kan undersöka och lära om lärande och undervisning utifrån elevernas behov. Lärprocessen inleds med att lärarna undersöker vad ele- verna behöver lära för att leva upp till målen. Eleverna engagemang lärande och trivsel utgör hörnstenarna. Det ligger till grund för att undersöka vilka kompetenser man som lärare behöver utveckla för att i allt högre grad bidra till att eleverna uppnår sina mål och ambitioner. Dessa lärdomar ligger sedan till grund för förändringar i arbets- sätt varefter man undersöker om förändringarna leder till de förbättringar man avsåg att uppnå. Syftet är att förstå sig på vad som är mer eller mindre framgångsrikt för att uppnå det man vill uppnå. Genom att hela tiden vara in- volverad i att undersöka och skapa kunskap om lärande och undervisning utvecklar lärare den kompetens som krävs för att lösa de problem som uppstår. Timperley beskriver ett antal förändringar i förståelsen av vad som krävs för att lärare ska bli allt bättre på att hjälpa eleverna i deras lärande. Den första förändringen handlar om att gå från kompe- tensutveckling genom att informera lärare om hur de bör undervisa till medskapande i professionellt lärande om undervisning och lärande. Professionellt lärande innebär ett gemensamt lärande som utmanar gällande föreställ- ningar och utvecklar en ny fördjupad förståelse. 17

18 Den andra avgörande förändringen är att se elevernas lärande, engagemang och trivsel som det huvudsakliga motivet för lärares professionella lärande och förståelse. Den tredje förändringen innebär att fokusera förståelsen som ligger till grund för förändringar snarare än att inrikta sig på att förmedla tips och metoder. Kunskap och kompe- tens som utvecklas genom professionellt lärande behöver vara både praktisk och teoretisk dvs man behöver förstå varför man bör göra det man kommer fram till att men behöver göra såväl i nuet som framtida utmaningar. Man behöver en teoretisk förankring av sitt görande. Det stämmer med Kurt Lewins klassiska formulering: Det finns inget så praktiskt som en god teori. Den fjärde förändringen handlar om att se professionellt lärande som gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar. Lärande som leder till faktiska förbätt- ringar i elevernas lärande karaktäriseras av att lärare har ett avgörande inflytande över vad man vill uppnå och vad man behöver förstå sig på för att uppnå det man vill. Lär- processen kännetecknas av att man tillsammans och med hjälp av extern kunskap undersöker, utmanar, och vidgar sina föreställningar och lärdomar om lärande och under- visning varefter man undersöker giltigheten i sina lärdomar genom att tillämpa dem i vardagspraktiken. På det viset blir även lärare self- regulated learners. Att genomföra undersökningar och ägna sig åt systematisk kunskapsbild- ning är något mycket mer än att reflektera över sin dagliga praktik vilket de flesta lärare redan gör. Att var medskapare i en gemensam systematisk kunskaps- bildning innebär ett kontinuerligt växelspel mellan reflekt- ion, tillämpning av lärdomar och förnyade undersökningar i lärgrupper utifrån gemensamt upplevda angelägna frågor. Det handlar om att använda sig av såväl tyst kunskap, erfa- renheter och existerande vetenskaplig kunskapsbildning, att se på och försöka förstå sig på den vardagliga pedago- giska verksamheten utifrån olika perspektiv, att formulera hypoteser, att utmana gällande föreställningar och göran- den, att formulera nya frågor, att formulera frågorna bakom frågorna. Den sjätte och sista viktiga och avgörande förändringen som krävs är att samma förhållningssätt tillämpas på andra nivåer i skolsystemet dvs att man lär om hur man på sin egen nivå kan bli allt bättre på att skapa goda förutsätt- ningar för lärares och elevers lärande och utveckling. Lä- rare kan inte lösa problemen på egen hand utan behöver stöd av andra delar i skolsystemet. Alla oavsett nivå behö- ver vara involverad i en egen systematisk kunskapsbildning grundad på egna undersökningar i och av sin egen praktik. Skolledare och politiker behöver undersöka vilka konse- kvenser deras beslut får för lärares och elevers lärande och utveckling. This impact isn t always positive. An important quest- ion for all to ask, forexample, is whether their appro- aches to promoting professional learning areconsi- stent with a defensible theory of professionalism. Is the rhetoric aboutdeveloping motivated professionals who can make informed decisions about theirpractice based on deep knowledge, then contradicted by ap- proaches toprofessional learning that involve brief workshops about how to teach something? Michael Fullan suggests that successful problem- solving requires the whole system to be involved in co- dependent partnerships. The research I have underta- ken suggeststhat nowhere is this more important than in the area of professional learning. Successful pro- blem- solving involves a process of learning both up and down the,system layers. (p. 24) Holtappel (2009) fann samma resultat i en studie av 278 skolor. Professional learning communities, lärgrupper, hade betydligt större påverkans på lärares arbetssätt än deltagande i kurser. Deltagande i lärgrupper hade också en positiv inverkan på lärares självuppfattning och inställning till utvecklingsarbete samt hade avgörande betydelse för förbättring av undervisningsmönster och elevresultat. Per- Erik Ellström, professor i pedagogik vid Linköpings universitet har ägnat sig åt forskning om arbetsplatslä- rande. Vid den kommande internationella konferensen i Stockholm Summit är Ellström en av huvudtalarna. Han hävdar att det idag är allmänt erkänt att formella utbild- ningar inte räcker till för att främja hållbart professionellt lärande och kompetensutveckling. Det är nödvändigt att fokusera på arbetsplatsens lärandepotential, oavsett om det är skola eller företag inom näringslivet, det vill säga i vilken utsträckning man skapar en lärande miljö som stö- der och underlättar medarbetarnas professionella lärande i och genom vardagsverksamheten. Vid universitetet i Cambridge pågår sedan början av talet ett omfattande forskningsprojekt om forskande sko- lor under ledning av Colleen McLaughlin (2008). Skolorna ingår i nätverk med andra skolor där man också ägnar sig åt att beforska sin egen pedagogiska verksamhet. I varje nätverk ingår även ett universitet. Man finner bl a att det forskande samarbetet minskade lärares isolering, bidrog till deras professionella utveckling genom fördjupade kun- skaper om lärande och undervisning, förstärkte deras pro- fessionella identitet och gav en ökad stolthet och känsla av mening i sitt arbete. Earl and Katz (2005) visar att elevre- sultaten förbättras där de lärande nätverken var inriktade på att förstå elevers lärande. Kim Schildkamp (2012) betonar betydelsen av att använda data som underlag för lärande och skolutveckling. Hon handleder data teams som består av 6-8 deltagare som undersöker en fråga som man gemensamt funnit vara 18

19 angelägen på sin skola. Man följer en undersöknings- och lärstruktur i enlighet med Timperleys forskningsresultat: Problem definition Formulering av hypoteser Datainsamling Bedömning av kvalitet och tillförlitlighet i insamlade data Dataanalys Diskussion och slutsatser Åtgärder i enlighet med slutsatser Utvärdering Scherp (2007) lyfter fram samma slutsatser om betydelsen av att medarbetare i skolan är medskapare i den systema- tiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning. Slutsatserna bygger både på egna och dras studier av ett nätverk, problembaserad skolutveckling, (PBS) som pågått under 9 år och omfattat cirka 900 skolor i 50 kommuner. Man finner att skolutveckling är problembaserad. Skolut- veckling behöver i enlighet med detta ta sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför. Förändringar i görandet som inte åtföljs av eller föregås av en förståelse eller av lärdomar som är förenliga med förändringen tenderar att bli kortvariga. Det betyder att det inte räcker med att få till stånd förändringar i görandet utan medarbetare behöver framför allt ägna sig åt att organisera meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser på skolan. Att vara resultatinriktad i skolan innebär att fördjupa sin förståelse eller lära om hur man bidrar till barns och ungdomars lä- rande. Det är viktigt att lärandet inte stannar vid ett individuellt lärande hos några få av organisationens individer, utan att det blir till ett gemensamt lärande. Väsentligt är därför att skapa grupprocesser där individer tillsammans på ett sys- tematiskt sätt tydliggör, verbaliserar och lyfter fram sina lärdomar. Reflektion är en viktig fas i lärprocessen ef- tersom den medvetandegör den egna förståelsen med de underliggande antaganden och förgivettaganden som innefattas i denna. Utifrån ett PBS- perspektiv betonas det förståelseinriktade lärande mycket starkt dvs att inte nöja sig med att lära om vilket arbetssätt som är bäst i ett visst avseende, utan även försöka förstå varför vissa arbetssätt är mer framgångsrika än andra när det gäller att förverk- liga uppdraget. Det förståelsefördjupande lärandet kan däremot behöva kompletteras med ett tillämpningsinriktat lärande dvs hur man kan bli allt bättre på att förverkliga sina lärdomar i vardagspraktiken. En systematisk lärprocess, där man använder sig av före- ställningskartor och strukturerade lärande samtal baserade på erfarenhetslärandets faser, har visat sig vara särskilt betydelsefulla för att få ett fördjupat lärande. Ett sätt att strukturera lärgruppernas arbete som visat sig vara till stöd är att arbeta utifrån följande faser i lärproces- sen även om de i verkligheten inte alltid följer på varandra utifrån det linjära sätt som här beskrivs för att förenkla framställningen: Definiera och formulera angelägna lär- eller utveckl- ingsområden som ligger inom den egna påverkanssfä- ren. Samla in ett tillförlitligt underlag för den fortsatta lärprocessen. Egna erfarenheter och tidigare lärdomar kompletteras med erfarenheter och lärdomar från andra såsom elever, kollegor, lärare på andra skolor och föräldrar. Sök efter mönster i underlaget. Grunden för att komma fram till nya lärdomar ligger i att upptäcka de mönster som ofta ligger fördolda i vardagserfarenhet- erna. Regelbundenheter eller mönster i variationen utgör underlag för kunskapsbildning i och utifrån den egna vardagsverksamheten. Förstå varför mönstret ser ut som det gör och dra lärdomar som sätts i relation till forskning och annan dokumenterad kunskapsbildning. Omsätt nya lärdomar i handling. Lärdomar som visat sig vara hållbara överförs till arbetsorganisationen för eventuella justeringar i stödstrukturen. Hur man utformar lärarbetet i dessa faser får konsekvenser för i vilken utsträckning lärdomarna kommer att tillämpas i vardagsarbetet. De olika lärområden som olika grupper arbetar med tas fram genom att alla på skolan uttrycker vilka frågor man ser det som väsentligt att fördjupa sig i för att bli bättre på att skapa goda lär- och utvecklingsbeting- elser för barnen. Varje medarbetare väljer det område som han eller hon upplever som mest väsentligt. När man be- finner sig i ett eget kunskapande ökar även intresset för kunskaper som vuxit fram på andra håll. Både interna och externa utvärderingar av PBS- arbetet visar på starka positiva samband mellan tillämpning av ett lärandeperspektiv på skolutveckling och medarbetares och skolledares upplevelser av hur väl man lyckas bidra till barnens lärande och utveckling medarbetares förtroende för skolledningen möjligheter att påverka sin egen vardagsverksamhet samsyn om pedagogisk inriktning i kombination med ökad variation i arbetssätt medarbetares och skolledares trivsel 19

20 ett samtalsklimat där man intresserar sig för varandras olika förståelser och erfarenheter samt lärande bland medarbetare betydelsen av samtal med skolledare för medarbeta- res förståelse av uppdraget och det egna arbetet med barnen måluppfyllelse. I Sundsvall har samtliga medarbetare på två skolor deltagit i en utbildning i systematisk kunskapsbildning utifrån var- dagsarbetet som ges vid Karlstads universitet. Låg- och mellanstadieskolan har ca 250 elever från första till femte klass och högstadieskolan har 250 elever. Högstadie- skolan hade de sämsta resultaten i kommunen enligt sta- tistik från Skolverket. Båda skolorna har en stor andel ele- ver som kommer från hem med låg socioekonomisk status och hög grad av invandrare (46% av studenterna är födda utanför Sverige). Kursen pågick under ett år på kvartstid. En enkätundersökning genomfördes innan projektet star- tade i juni 2010 och efter avslutad kurs i juni Under- sökningen omfattade områden som lärarnas trivsel, skolle- darskap, samarbetet mellan lärare i arbetslag, utvecklings- frågor och förekomsten av en vägledande pedagogisk hel- hetsidé. Tabell 3 visar på betydande förändringar under 2011 i dimensioner relaterade till en lärande organisation där medarbetarna lär sig om undervisning och lärande genom systematisk kunskapsbildning. Tabell 3. Medelvärden för dimensioner med betydelse för lärande organisationer (Skala 1-4). Dimension Mv 2010 Mv 2011 Skillnader medelvärden Systematisk kunskapsbildning Förändringarna är särskilt stora för lärarnas upplevelse av skolledarskapet men förändringarna är även tydliga när det gäller att ha strukturerade lärande samtal och syste- matisk kunskapsbildning även i arbetslagen samt upplevel- sen av att kunna påverka sin vardag. Medelvärdet för triv- sel har inte ökat. Det ligger högt såväl 2010 som 2011 men som framgår av tabell 4 och 5 så har samvariationen mel- lan trivsel och de dimensioner som är centrala vid systema- tisk kunskapsbildning ökat kraftigt mellan 2010 och Tabell 4 och 5 visar samvariationer mellan de studerade dimensionerna 2010 respektive Tabell 4. Korrelationer mellan dimensioner med betydelse för lärande organisationer 2010 Påver- kande peda- gogisk helhets- idé Utmanande ledarskap Utmanande ledarskap Lyhört ledar- skap Lärande sam- tal Empower- ment Trivsel Förtroende för skolednningen ** **.39**.47**.02.68** Lyhört ledarskap.48**.47** Lärande samtal.67**.28*.23 Empowerment Trivsel.05 Tabell 5. Korrelationer mellan dimensioner med betydelse för lärande organisationer 2011 Påverkande pedagogisk helhetsidé Utmanande ledarskap Utmanande ledarskap Lyhört le- darskap Lärande samtal Empower- ment Trivsel Förtroende för skolled- ningen Lyhört ledarskap Lärandeorienterat ledarskap Strukturerade lärande samtal Påver- kande peda- gogisk helhets- idé.50**.53**.65**.55**.38*.57** Empowerment Utmanande ledarskap.71**.44**.40**.42**.79** Trivsel Förtroende för skolledningen Residualvärden år Lyhört ledarskap.48**.37*.40**.69** Lärande samtal.76**.50**.47** Empowerment.60**.46** Trivsel.58** 20

Ledarskap och kvalitetsutveckling. Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet

Ledarskap och kvalitetsutveckling. Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet Ledarskap och kvalitetsutveckling Hans-Åke Scherp Tf professor i pedagogik vid Karlstads universitet Skolledarskap Högstadierektorer ägnade sig i genomsnitt åt 149 uppgifter per dag där ca 60% av deras

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli

Läs mer

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram

Läs mer

Det goda lärandet. Hans-Åke Scherp. Hans-Åke Scherp

Det goda lärandet. Hans-Åke Scherp. Hans-Åke Scherp Det goda lärandet Docent Karlstads Universitet Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning 2010-10-27 Hans-Åke Scherp Värmlandsprofessur Tf professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot skolutveckling vid Karlstads universitet Bakgrund

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun

Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv Eva Jönsson, Skolutvecklingschef, Sundsvalls kommun Lars Karlstrand, Chef

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')

!#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(34042') !"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042') Föreläsningens innehåll Lärandets inriktning Vad ska man lära om? Struktur för kollegial kunskapsbildning Struktur för lärande samtal Organisatoriska förutsättningar

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget ALP Skolutveckling Varberg 10-11 september 2015 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se Under två halvdagar ska vi arbeta med Lena Göthe.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

2011 ett skoläventyr

2011 ett skoläventyr 2011 ett skoläventyr Hans Åke Scherp Leda systematiskt kvalitetsarbete Spännande och tankeväckande idé och modell om vad systematiskt kvalitetsarbetet är En pedagogisk helhetsidé blir vägledande Bra med

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein. Lärledarrollen Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem Albert Einstein. Skolledare Lärare Elever Process 6. Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 4.

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Skolledaren som hjälte

Skolledaren som hjälte Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum 26-27 okt 2015 Presentation Peter Fowelin Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv

Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv Borgå 14 sep 2016 Lars.svedberg@gmail.com.se Docent & Leg psyk Så som man förstår sitt uppdrag försöker man genomföra och utveckla det Så som man förstår

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet Gruppdiskussioner 12.00 LUNCH 13.00

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna.

Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna. Linköpings universitet i samarbete med Storkyrkoskolan och Björngårdsskolan Leda Lärande - Stockholms stad 7 september

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals Kursplan PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Educational leadership for principals 7.5 Higher Education Credits *), Graduate Level Mål Det övergripande målet är att den

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg

Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg Karlstads universitet 08-09-29 Hans-Åke Scherp Vetenskaplig ledare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola Disposition 1) Vad är effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Vad är inkludering? 4) Vad säger forskningen

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Metoder och processer för KVALITET OCH UTVECKLING I SKOLAN 2014

Metoder och processer för KVALITET OCH UTVECKLING I SKOLAN 2014 Metoder och processer för KVALITET OCH UTVECKLING I SKOLAN 2014 Så skapar du en skola där alla elever har goda förutsättningar att utvecklas och klara kunskapsmålen KONFERENS 18-19 NOVEMBER 2014 SCANDIC

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Övningsskolan ett sätt att utveckla lärarprofession?

Övningsskolan ett sätt att utveckla lärarprofession? Övningsskolan ett sätt att utveckla lärarprofession? Anders Hallman Lärare och VFU-samordnare, Karolinska gymnasiet Tider på eftermiddagen Gymnasie- och gymnasiesärskola 13:00-13:45 Valbart seminarium

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer