utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende"

Transkript

1 Pilotprojekt utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende

2 Konst i vården Självporträtt, man, boende på Korallens demensboende. Ett pilotprojekt i samarbete mellan Nationalmuseum och Vallentuna kommun. Ett stort tack riktas till all personal på Väsbygården och Korallens äldre- och demensboende för bästa tänkbara mottagande samt till alla andra som jag genom projektet haft kontakt med i Vallentuna. Och ett stort, stort tack till alla äldre och demensboende på Väsbygården och Korallen som deltagit i projektet, som jag har haft den stora äran att få träffa. Silva Malmsten är född i Stockholm 1965 och har en Master in fine Arts från Konstfack, University of Arts, Crafts and Design. Hon har även läst konstteori på Konstfack samt konstvetenskap vid Stockholms Universitet. Inledning Kan diskussion kring och den visuella upplevelsen av konstverk samt eget konstnärligt arbete vara ingångar till en friskare ålderdom? Tanken bakom projektet Konst i vården är att presentera konst och konsthantverk från Nationalmuseum för de boende inom äldre- och demensvården. Pedagogiskt utgår projektet både från ett konsthistoriskt perspektiv samt det egna konstnärliga skapandet. Den egna livsberättelsen står i främsta fokus. Konst i vården är ett pilotprojekt där värdet av att diskutera konst, och arbeta konstnärligt inom vården undersöks. Projektet är finansierat av Statens Kulturråd. Text och bild: Silva Malmsten. Bilder på konstverk av deltagare i projektet samt konstverk från Nationalmuseum.

3 Sammanfattning Ett av målen med projektet har varit att utarbeta redskap och metoder, vilket förväntas utmynna i möjligheter, inspiration och delaktighet för både personal och boende på äldre- och demensboenden inom det fortsatta arbetet med konst. En ytterligare målsättning är att sprida kunskap om projektet vilket kan bidra till en bredare ökad medvetenhet i samhället om värdet med att diskutera och praktiskt arbeta med konst inom vården. Satsningen med en konstpedagog i varje kommun som enbart arbetar med konst inom äldre- och demensboende med regelbundna turer till olika konstmuseer som en del i arbetet - kan förhöja livskvalitén hos många av de boende inom dessa grupper. I aktuell forskning har det uppmärksammats att upplevelsen av konst och praktiskt konstnärligt arbete kan bidra positivt till hjärnans aktivitet och flexibilitet, samt förhindra eller fördröja en demensutveckling. 1 Praktiskt konstnärligt skapande kan därmed vara ett bra uttryckssätt för människor som exempelvis lider av afasi. Projektet har utvecklats vid Väsbygården och Korallen; två kommunala äldreboenden i Vallentuna kommun. Bland de frågor och punkter som lyftes fram under projektets gång kan nämnas: - Ökar livsglädjen, gemenskapen och självkänslan av att diskutera - och visuellt se på konst samt arbeta med praktiskt konstnärlig verksamhet? - Är samtal kring konstverk ett sätt att förbättra tal- och minnesförmåga och ge ingångar till den egna livsberättelsen? - Blir motoriken bättre av konstnärlig verksamhet? - Vad har Nationalmuseum för utvecklingsvisioner inom äldre- och demensboende, innefattande personer med alzheimer eller andra funktionsnedsättningar inom autismspektra? Hur kan deltagandet stimuleras ytterligare? - Vilka delar av projektet kan inkluderas och/eller utvecklas pedagogiskt och erfarenhetsmässigt i framtida museiverksamhet och samverkan? För den pedagogiska projektledningen står konstnären Silva Malmsten, som under ett år arbetat med projektet, som ett samarbete mellan Nationalmuseum och Vallentuna kommun. Silva har som bakgrund, vid sidan av sin egen konstnärliga verksamhet, bland annat arbetat 12 år som konstpedagog och periodvis som intendent på Nationalmuseum. Vid Nationalmuseum är även Jeanette Rangner Jacobsson inbegripen, som tillgänglighetsansvarig och expert inom dessa frågor. Jeanette är även central i Nationalmuseums samarbete med Alzeimerfondens projekt Möte med minnen. Inspiration för Möte med minnen liksom för Konst i vården har hämtats från Museum of Modern Art/MOMA i New York, med projektet Meet me 2, som arbetat med att göra konst tillgänglig för personer med demens. Metodiken i projektet Konst i vården har således hämtats från MOMA, där visningar på Nationalmuseum har kombinerats med konstnärligt arbete på äldreboenden, där man genom tv-monitor har kunnat uppleva konstverken från museet. Som en del i utvärderingen genomförs en utställning med deltagarnas verk, samordnad av projektledaren, som en pedagogisk redovisning av projektet, vilken äger rum vid Vallentuna Kulturhus i april Utställningens grundtanke är pedagogisk, och bör inte ses som en ordinär konstutställning. Scenografin ska därför vara tillgänglighetsanpassad med storstilstext, ett öppet rum utan montrar, samt en låg hängning av konstverken så de som sitter i rullstol skall kunna tillgodogöra sig konsten på bästa sätt. Ett antal fotografier av konstverk från Nationalmuseum kommer att finnas tillgängliga som komplement till deltagarnas egna konstverk samt bilddokumentation från projektet. Andra medaktörer Ippi AB Ippi AB var ett företag som arbetade med tekniska lösningar för en effektivare kommunikation med att sprida bilder och information via tv-apparater speciellt inriktad på äldreboende. Ippi AB var en av delinitiativtagarna till Konst i Vården. Konstbilder visades initialt av pedagogen via Ippi där syftet var att utvärdera om och hur Ippi kunde användas för att överföra och visa konst för äldre, samt hitta lösningar till förbättring av apparaten. Slutsatsen blev att bildupplösningen inte var tillräckligt bra vilket gjorde att deltagarna inte kunde tillgodogöra sig konsten på ett tillfredställande sätt. Under våren 2012 gick företaget i konkurs och då beslutades att överföra konsten direkt från Nationalmuseum via dator. Förändringen skedde i samråd med Kulturrådet. 1 Se t ex: Rosenberg, Francesca (2009), The MoMA Alzheimer s Project: Programming and resources for making art accessible to people with Alzheimer s disease and their caregivers, i: Arts & Health, Vol. 1, No.1, 2009, sid: För en presentation av MOMA-projketet, se

4 Miva Konst Ett sidoprojekt i Konst i vården har varit samarbetet med Miva konst, en verksamhet med inriktning mot personer med neuropsykiatriska funktionshinder som arbetar med konst. Miva Konst har under projektets gång arbetat med teman utifrån Nationalmuseums samlingar där projektledaren för Konst i vården haft kontinuerlig kontakt med ansvarig pedagog. Besök på Nationalmuseum med visning har inkluderats. Under hösten 2012 hade Miva Konst en delutställning under temat Porträtt och identitet på Träffpunkten i Vallentuna och våren 2014 kommer projektet avslutas med en utställning vid Vallentuna Kulturhus. Utställningarna är initierade av projektledaren för Konst vården och samordnas av ansvarig pedagog på Miva konst. Bakgrund I november 2011 beviljades Vallentuna kommun medel från Statens Kulturråd för projektet Konst i vården, vilket innefattade äldreboendet Väsbygården och efter ett halvår även äldreboendet Korallen. Medlen söktes i samarbete med Ippi AB och Nationalmuseum. Initialt var kärnan i gruppen, representanter för Väsbygården med Karin Peters som ansvarig avdelningschef inom socialförvaltningen i Vallentuna, Jeanette Rangner Jacobsson, konstpedagog och tillgänglighetsansvarig på Nationalmuseum, samt Kjell Lindén från Ippi AB. Efter beslut om anslag från Statens Kulturråd tog Jeanette Rangner kontakt med Silva Malmsten, mångårig medarbetare inom pedagogik på Nationalmuseum. Projektet har pågått i drygt ett år och innefattar personer med sviktande hälsa såväl som med demenssjukdom. Syfte och mål Syftet med projektet har varit att implementera det konstpedagogiska arbetet hos de boende och personalen inom äldre- och demensvården. Efter att ha deltagit i projektet förväntas personal liksom boende fått ökade kunskaper om konst och ett ökat självförtroende att arbeta praktiskt med konst i äldre- och demensvården. Projektets mål är att redskap och praxis ska utvecklas för personal och boende inom äldre- och demensboende med fortsatt arbete inom konst där visuellt arbete med konstbilder ska ingå. Ambitionen från Nationalmuseum, som Sveriges största konstmuseum, har varit att förankra projektet Konst i vården så bra som möjligt för en fortsatt förbättring och utveckling, av delaktighets- och tillgänglighetsmålen. Projektledaren Silva Malmsten, har kommit med förslag om handledning till Nationalmuseums webb som skulle vända sig direkt till personal på äldreoch demensboende med en pedagogisk vägledning till museets konstskatter med ambitionen att personal, på egen hand, tillsammans med de boende, ska få ett så givande och utvecklande möte med konsten som möjligt. Att möta konsten på plats som äldre- och demensboende är ovärderligt och bör ses som ett självklart komplement till att göra konst tillgänglig inom äldrevården. Från Nationalmuseum finns ett intresse av liknande fortsatta projekt, även i andra delar av landet. Vallentuna kommun kommer att ha ett fortsatt samarbete med Nationalmuseums pedagogiska avdelning där deltagarnas upplevelser och personalens fortbildning kommer följas upp. Som nämndes i inledningen är en målsättning med projektet att bidra till en stärkt medvetenhet, rörande värdet av att diskutera och praktiskt arbeta med konst på äldre- och demensboende. Att i ett större perspektiv tänka in arbete med konst i arkitekturen på äldre- och demensboende med utrymmen där det finns möjlighet att diskutera och praktiskt arbeta med konst; ett stort och ljust rum med ordentliga bord och ergonomiskt sköna stolar att sitta i, hyllor med förvaring av arbetsmaterial, en ordentlig diskho att rengöra arbetsredskap och en stor tv-skärm där deltagarna visuellt kan tillgodogöra sig konstbilder på bästa sätt. Genomförande I projektet har ca 50 personer deltagit, inklusive personal, anhöriga samt boende på äldre- och demensboende. På Väsbygården har en provisorisk ateljé ordningsställs, ateljén har varit öppen för alla, oavsett om man bara vill delta i samtal kring konst eller själv utöva eget konstnärligt arbete. Arbetet med inkludering har genomförts genom att projektet har varit öppet för alla som vill delta. Projektledaren/Pedagogen har deltagit i anhörighetsmöten på Korallen, haft ett flertal workshops med personal på Väsbygården samt en öppen föreläsning om Konst i vården på Träffpunkten i Vallentuna. Projektet avslutas, som en del i redovisningen, med en utställning, initierad och genomförd av projektledaren, i Vallentuna kulturhus med visningar för de deltagande samt offentlig visning av curatorn. I projektet har ingått regelbundna projekt- och styrgruppsmöten sammankallade av projektledaren och Karin Peters, avdelningschef för socialförvaltningen i Vallentuna.

5 Mellan den 20 februari 2012 till den 31 augusti 2012 arbetade projektledaren/pedagogen 50 % med projektet, mellan den 1 september 2012 till den 31 januari 2013, 75 % och slutligen mellan den 1 februari och den 15 april, 50 %. I arbetet inkluderas både äldreboende och demensavdelningar. Inom projektets ramar har ingått pedagogiskt upplägg och arbete, planering, bildhantering och administrativt arbete, samarbeten med olika aktörer, samt katalog- och utvärderingstext och som ansvarig curator, ett genomförande av utställningen Konst i vården. Utvärderingsfrågor har delats ut till personal, boende och anhöriga och utvärderas av projektledaren. Av antal 25 utvärderingar som utdelats har 10 återfåtts. Utvärderingsfrågor: Blir tal- och minnesförmågan samt motorik bättre av konstnärlig verksamhet? Ja, mycket 2 Lite 7 Nej 1 Kommentar: Det är roligt att prata om konst tillsammans, Skulle önskat mer tid. Ökar livsglädjen och samvaron mellan de boende? Metodik Basen i det pedagogiska arbetet har varit en individuell och flexibel anpassad pedagogik där olika metoder utvecklats efter de deltagandes behov (för mer info, se Observationer, teman och metoder). Inför våra sammankomster har det varit angeläget att utgå ifrån vissa pedagogiska ansatser med ambitionen att uppnå föreskrivna delaktighetsmål. Det är essentiellt att skapa nyfikenhet hos deltagarna, det vill säga, inte bara pracka in en mängd data och bilder. Därigenom känner de lättare att det finns något att upptäcka och utveckla och ett spänningsmoment skapas, där skapandemöjligheterna inte är givna. Vidare är det viktigt att uppmuntra deltagarna, beroende på hälsotillstånd, till kopplingar av individuella tidigare livserfarenheter hos var och en men i den nya konstnärliga kontexten. Om situationen tillåter kan deltagarna samarbeta och stötta/inspirera varandra. Det bör inför varje session finnas mer fasta strukturer som utgångspunkt och ett centralt tema. Samtidigt är valfriheten/flexibiliteten centrala ledord, där utgångspunkten alltid är den äldres önskemål. Slutsats Inledningsvis nämndes att Konst i vården är ett pilotprojekt där tanken är ett fortsatt kontinuerligt arbete med konst inom äldre- och demensboenden, där utveckling av metoder och implementering fortsätter och uppföljning möjliggörs. Ja, mycket 3 Lite 7 Nej Kommentar: Man får nya vänner Trevligt med samvaron, Jag ser fram emot konststunden. Upplever du att motoriken och domningar i händerna bättre av konstnärlig verksamhet? Ja, mycket 1 Lite 7 Nej 2 Kommentar: Skulle behövas ett längre kontinuerligt arbete, Det är bra övning att arbeta med penseln. Upplever du att livsglädjen och självkänslan ökar av konstnärlig verksamhet med projekt Konst Vården? Ja, mycket 4 Lite 6 Nej Kommentar: Det är roligt att titta på vad de andra har gjort, Jag har satt upp min målning på väggen i mitt rum och visat för barnbarnen, Jag ser en stor skillnad. Kvinna, boende på Väsbygårdens äldreboende.

6 Observationer, teman och metoder Stad och land- landskap i minne Jag berättar att konstnären stod inomhus, i en närliggande byggnad, där han kunde måla av motivet från fönstret. Alla är eniga om att det är sen kväll och månen lyser stark och klar i den isiga stadens sena skymning. Men, många tycker ändå att stadsmotivet är påfallande likt som det ser ut idag. En man berättar ivrigt: Och där har vi slottsbacken och Gamla stan, det ser precis ut som nu, inget har förändrats förutom all trafik.. Jag var mycket i Gamla stan när jag var ung, jag gick på konstkurs där på 40-talet. Mannen berättar att han är uppvuxen på Östermalm nära Gärdet, men det var bara landet då. Mannen tillhör undantagen bland de deltagande i projektet, de allra flesta är uppvuxna på landet runt om i Sverige, många i Vallentunatrakten och flera har arbetat inom jordbruket. Andra yrkesbakgrunder i gruppen som kan nämnas är polis, ingenjör, förskolelärare, bilmekaniker och tandsköterska. Flera av kvinnorna har varit hemmafruar. Bland de metoder som använts när vi tillsammans har diskuterat och samtalat kring konstverk under projektets gång är att inte berätta titeln på verket förrän i slutet av samtalet. Därefter ställer vi oss frågan: Förändras intrycket av konstverket när du vet titeln? Ambitionen är att det ska vara ett öppet och opretentiöst samtal, där alla ska känna sig delaktiga. Det är således inte fråga om en föreläsning. Om man bara vill sitta med och lyssna går det givetvis också bra. Utsikt över Stockholms slott. Vinterstycke, 1848, av den svenske konstnären Carl Stephan Bennet ( ). Vid det första tillfället går jag runt på de olika avdelningarna på Väsbygården och presenterar mig. Vi samlas i tv-rummet och jag visar via Ippin konstverket Utsikt över Stockholms slott. Vinterstycke, av Carl-Stephan Bennet. Det är en kall och solig vinterdag med gnistrande snö, så jag tycker det passar bra. Tillsammans samtalar vi om konstverket och försöker hitta detaljer och förändringar i stadslandskapet som berättar att motivet är målat på 1800-talet och inte idag; som exempelvis hästdroskorna, frånvaron av bilar och kvinnornas långa klänningar. Vi pratar om de omkringliggande byggnaderna som ligger utanför målningens vy och som inte ens var byggda vid tiden när konstnären gjorde målningen som Grand Hotel och Nationalmuseum. Några hus har också försvunnit sedan dess, och en bro har tillkommit. De flesta deltagarna i gruppen tror att konstnären stod någonstans nära Kungsträdgården när han målade stadslandskapet, men att det måste ha varit fasligt kallt. Vid våra sammankomster delas ibland en uppgift ut bland deltagarna, som en grund för det praktiska arbetet. Uppgiften är emellertid inte obligatorisk, utan bara tänkt som ett förslag och man ska alltid känna att det är öppet inför möjligheten att göra något helt annat. Lusten och det egna uttrycket är det viktiga. Som pedagog på äldre- och demensboende måste man vara extremt anpasslig och flexibel; några av deltagarna är svårt sjuka. Det är av högsta betydelse att den pedagogiske ledaren ser och ställer frågor till alla i gruppen, men ingen ska känna sig tvingad att säga något om de inte vill. Som ansvarig pedagog har jag försökt att tänka på att ställa så konkreta frågor som möjligt, till exempel: Vad ser du i målningen? Nedan följer ett urval av andra frågor som ställdes för att påbörja samtalet kring konstverket vid första tillfället: - Var någonstans är bilden målad? - Vilket är det första ord du tänker på när du tittar på målningen? - Vilken årstid är det? - Vilken tid på dygnet är det? - Vad händer i bilden, vad gör människorna? - Hur beskriver du färgerna? - Hur känns det när du ser målningen?

7 Vid andra tillfället träffas vi i ateljén. Istället för att börja med att titta och prata kring ett konstverk - vilket kommer bli rutinen i projektet - så blir uppgiften att måla den nämnde konstnären Bennets målning efter minnet. Stora pappersark, akvarellfärger, penslar och svampar har färdigställts på bordet. Gunhild, 100 år, boende på äldreboendet, sitter först och blundar. Det ser ut som om hon sover. Jag frågar om hon inte ska försöka måla lite och ger henne en blöt svamp. Nej, jag kan inte, jag är för trött och har ont i armen. Men sedan lyfter hon mödosamt handen, blandar till färg med svampen och börjar dutta på papprets nedre del. Efter en stund får hon mer energi och fyller till slut hela pappret med färg. Gunhild, 100 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Minnesmålning utifrån konstnären Bennets Utsikt över Stockholms slott. Vinterstycke. Kommentar: Jag har haft som ambition att köpa in så högkvalitativt konstnärsmaterial som möjligt; akvarellpapper med fin struktur, stora kakor med akvarellfärg i porslinsfat m.m. Om man som äldre- och demensboende inte orkar måla bör man kunna få en sinnlig och visuell upplevelse av att bara kunna känna på strukturer, material, eller penslars lenhet. Enhörningen, av den svenska textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström ( ). Väven föreställer ett stiliserat björk- och granlandskap, med enhörningen centralt placerat. Enligt legenden symboliserade fabeldjuret kyskhet, omutlighet och fulländad godhet. Den kunde också med sitt horn neutralisera gifter och har därför blivit en symbol för apotekare i Europa. Veckan efter diskuterar och tittar vi på några landskapsbilder, bland annat på tre svenska konstnärer: Elias Martins målning Romantiskt landskap med en gran, Anselm Schultzberg målning Valborgsmässoafton och Märta Måås- Fjetterströms väv Enhörningen. Uppgiften blir sedan att måla ett landskap från barndomen. Efteråt går vi laget runt. Alla som vill, får berätta om sina målningar. Exempel: En äldre kvinna, boende på Korallens demensboende, ville bara sitta med och titta på paletten där jag hade klickat upp akrylfärg i alla möjliga kulörer, bl.a. neonrosa. Hon tog sedan med sig paletten in på sitt rum. En annan kvinna var så trött så att hon mest satt och sov under konststunden, men ibland tog hon upp penseln och strök den över kinden samt kände blundande på akvarellpappret.

8 Torsten, 88 år, boende på Väsbygårdens äldreboende berättar utifrån sin målning Parkträd: Jag växte upp bredvid en herrgård i Södermanland där min pappa arbetade. Vi var statarungar och bodde i en länga av hus som kallades för Staden. Till herrgården hörde en stor park där vi brukade leka. Jag och mina syskon tyckte att det var väldigt roligt. Vi var sex syskon, åtta från början, och hade ungefär fyra kilometer att gå till skolan. På vintrarna frös jag otroligt mycket om fötterna, minns jag. Vi fortsatte med samma arbete på Väsbygårdens demensboende, där Silva, 87 år, är en av de boende. Silva målar kraftfullt med gott humör på en stor akrylmålning och pratar och associerar fantasifullt hela tiden medan hon målar: Här är ett hästhuvud, det kan vara ett hugget träd eller en häst. Kattungar, svarta, vita, randiga, de tror att jag inte ser några, men de är där. Var ska de vara någonstans? Bredvid hästen. En katt till, precis ovan vattenytan och sen floden. Kobolt eller marin? Jag tar kobolt. Där är en sten, och där är en till. Grå. Hon blandar bestämt till rätt grå nyans. Ja, visst ja! Jag höll på att glömma, det måste vara ett hus också och en regnbåge som försvinner bakom några stora alnar. Den kan inte bara ta slut hur som helst. Målningen heter Landskap i Småland, där jag är uppvuxen. Parkträd, av Torsten, 88 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Vid ett annat tillfälle målar Torsten ett hus. På frågan om vad det är för hus, svarar han: Inte en aning, vilket som helst. Jag är inte nöjd, men det är roligt att träffas här, bra med samvaron - Jag bodde förstås i ett hus förut, som jag och min fru hyrde av förvaltningen. I 30 år jobbade jag inom Djurgårdsförvaltningen, körde mest runt med traktor, det var ett härligt arbete. Jag och min fru var kompisar med Thielska galleriets vaktmästare, han bodde i ett hus bredvid museet, så på Thielska har jag varit mycket. Landskap i Småland, målning av, Silva, 87 år, boende på Väsbygårdens demensboende.

9 Hemrik, 93 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Hemrik är med vid nästan varje tillfälle i ateljén och arbetar länge och koncentrerat med en detaljrikedom både i utförandet och i sitt berättande kring målningarna. Hemrik, om ett av alla sina hus han målar under projektets gång: - Det är en torpstuga av enklare slag från Hemrik har en lång och utförlig beskrivning av omkringliggande landskap, gärdesgårdar, olika slags gångjärn, och material på hus och tak. Jag tänker mycket på hur det var förr, om femtio år finns inte mycket av sånt här kvar. Jag skulle behöva mer tid för att beskriva det, jag får inte till det. Jag hade tänkt att jag skulle arbeta med att rita hus men det blev inte så, jag har arbetat som polis. Under hösten 2012 utvidgades arbetet med att inkludera Korallen; ett annat äldre- demensboende i Vallentuna och även där arbetade vi med landskapstema. Kvinna, boende på Korallens äldreboende: Jag är uppvuxen i Småland ute på landet, vi bodde väldigt trångt. När jag var liten drömde jag om ett sådant här hus som jag har målat och sedan, när jag blev stor så fick jag ett, precis som jag hade önskat. Jag har alltid trivts väldigt bra där, men nu var det länge sedan jag var där. Hus, målning av kvinna, boende på Korallens äldreboende. Ester, 104 år, boende på Korallens äldreboende. Oavsett tema så målar Ester alltid av björken som hon ser genom fönstret från sin plats i ateljén på Korallens äldreboende. Hemrik, 93 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Under hösten kan man genom att titta på hennes akvareller följa årstidens alla skiftningar i björkens löv och grenar. Ester, som är den äldsta deltagaren i projektet, är med vid varje tillfälle under hösten. Hon berättar att hon arbetat som sekreterare på ett kontor inne i stan innan pensioneringen, där var hon med i kontorets konstförening.

10 Nationalmuseum har hon besökt många gånger. Hon brukade även besöka Liljevalchs vårsalong. Det tyckte hon var roligt, men målat själv har hon inte gjort. Nej, jag sportade mest på fritiden, mest skidor, både längd och utför. Hon har varit gift, men har inga barn. Bredvid henne sitter en kvinna som Ester är bekant med sedan länge från äldreboendet. De pratar, kommenterar varandras målningar och skämtar lite med varandra. Kvinnan, som är 94 år säger: Jag ska egentligen bocka och niga för dig varpå Ester svarar: Ja, du är ju rena barnungen. Vid ett tillfälle ber Ester mig att följa med in på hennes rum. Hon vill visa några målningar som hon har där och höra vad jag har att säga om dem. Jag hjälper henne med rullstolen till rummet där det hänger ett par oljemåningar i guldram föreställande två nordiska landskap. Jag försöker tyda signaturen, men den är otydlig och närmast omöjlig att utläsa. Målningarna har hon fått av sin far som var mycket intresserad av konst. De lär vara värdefulla, men jag vet inte om det är sant. Jag har målningarna uppe för att jag tycker om dem och brukar ligga och titta på dem från min säng. Porträtt - då och nu Vid några tillfällen arbetar konstgrupperna på Väsbygårdens äldre- och demensboende med porträttmålningar från Nationalmuseisamlingar, som exempelvis den nederländske 1600-tals konstnären Rembrandts självporträtt, och den svenske 1700-tals konstnären Alexander Roslins målning, föreställande hans franska fru, pastellkonstnären Marie Suzanne Giroust, med titeln Damen med slöjan. Som vanligt så ställs ett antal frågor för att öppna upp samtalet innan pedagogen berättar mer konsthistorisk fakta kring verken: - Vad ser du i målningen? - Vem tror du att han är? - Vad har han på sig? - Vad har han för ansiktsuttryck? - Vad tror du att han tänker på? - Hur tror du att han mår? I mån av ork kan deltagarna försöka härma ansiktsuttryck och gester på den avbildade. Efteråt blir en av uppgifterna att måla någon från minnet som man tycker om. Alva, boende på Väsbygårdens äldreboende berättar: Utifrån Damen med slöjan så målade jag min mamma som jag tyckte väldigt mycket om, jag älskade henne. Hon satt alltid och handarbetade; hade alltid något för händerna. Här tänker jag mig att hon sitter och stickar, men jag har inte målat dit stickorna. Jag hade svårt att få henne och sitta så jag har varit noga med skorna. Min mamma hade blåa ögon, precis som jag. Vi var de enda i familjen som hade blåa ögon. Min pappa och mina sju syskon hade bruna ögon. De har gått vidare, jag är den enda som är kvar. Självporträtt, 1630, av den nederländske konstnären Rembrandt Harmensz van Rijn ( ). Målat i olja på kopparplåt med en grundering av bladguld. Min mamma, målning av Alva, boende på Väsbygårdens äldreboende.

11 Julia, boende på Väsbygårdens äldreboende vill gärna teckna ett självporträtt med pastellkrita och jag ger henne en spegel. Hon studerar noga sitt ansikte, just amorbågarna är viktiga att få till. Ansiktet har förändrats, förklarar hon lugnt, och tillägger allvarligt men kärleken har ingen ålder. Elisabeth och Ulla är boende på Korallens demensboende. De ingår i en grupp av ungefär fem personer som är med i projektet från Korallens demensboende under hösten I ett rum med en soffa och några fåtöljer ser och pratar vi om konst där bilder på konstverk från Nationalmuseums samlingar visas från en stor tvmonitor. Ulla, på frågan om vad som händer i bilden: Hon ska gå på kalas och har satt på sig sin finaste klänning. Vad gäller frågan om vad för ord hon tänker på när hon tittar på målningen, svarar hon: Det blir väl Rosa. Hon var väl kär i konstnären. Ja, måla kunde han allt. Jag är ju inte någon målare. Väggar och tak har jag målat mycket, men någon konstnär är jag inte. Efter diskussionen kring konstverket är uppgiften att måla självporträtt i den provisoriska ateljén. Speglarna ligger framme på bordet och Elisabeth tar upp en spegel utan att jag ber henne om det. Hon synar sig själv noga, noga. För dagen har hon några färgglada papiljotter i håret. Titeln på hennes målning blir också Självporträtt med papiljotter. Ulla tittar sig snabbt i spegeln: Jaha, ja ja, man får väl använda sin fantasi. Förmodat porträtt av Baronessan de Neubourg Cromière, 1756, av den svenske konstnären Alexander Roslin ( ). Den omtalade och uppskattade målningen på den unga baronessan är en pendang, men den tillhörande målningen på hennes betydligt äldre make Baron de Neubourg- Cromière är inte lika känd. Självporträtt med papiljotter, målning av Elisabeth, boende på Korallens demensboende. Om Alexander Roslins målning av Baronessan de Neubourg Cromière: Inför frågan om vad Elisabeth tycker att kvinnan i bilden har för ansiktsuttryck blir svaret: Hon ser full i sjuttsingen ut, ser ut som hon väntar på någon. Kanske kommer någon snart? Men hon har fått fullt med kaffefläckar på klänningen.

12 Kärlek i tid och otid Offer till Venus, av den flamländske konstnären Peter Paul Ruben ( ). Självporträtt, målning av Ulla, boende på Korallens demensboende. Målningen, som är en replik efter den italienska renässanskonstnären Tizian, föreställer ett mytologiskt motiv hämtat från den antika grekiska författaren Philostratus, och hans berättelse Imagines. På bilden ser vi fullt av amoriner, som illustrerar kärlekens olika faser. Venus, kärleks- och skönhetsgudinnan, är närvarande i bilden som en staty där hon symboliskt håller i en snäcka. Det är också hon som kommer farande i en guldvagn uppe i himlen. Samtal kring målningen Offer till Venus av Peter Paul Rubens: Elisabeth, på frågan om vad hon ser i bilden: Det är små kantareller överallt. På frågan om vad som kommer åkandes uppe i himlen svarar hon tvärsäkert: Det är en björn! Ulla, på frågan om hur det känns när hon ser på målningen: Vet inte riktigt, det är mycket som händer, fullt av små oroliga knyten som far runt. Och när jag berättar lite mer om målningen, säger hon: Kärlek? Nej, det har jag inte tänkt på.

13 Kommentar: Som pedagog ser jag inte min uppgift att rätta till utan mer så kan min berättelse kring konstverken bli ett komplement och öppna upp för ännu fler associationer och upplevelser. Så här kan man också se och tolka det. Margot och Herthas alla målningar blir smått fantastiska men de är alltid lika självkritiska. Nä, gud vad dåligt, Äsch, nä nu ger jag upp, för att sedan engagerat fortsätta med sitt arbete. Men efteråt så ser de alltid nöjda och glada ut, förhoppningsvis lite stolta. Efteråt blir uppgiften att måla något som man associerar med kärlek. Ulla: Ja, men då målar jag väl rött då. Jag ställer fram fyra olika akvarellfärger av nyanser i rött, och förklarar att om du blandar de här med andra färger kan du få hur många nyanser av rött som helst. Jaha, jag väljer väl den här då, säger hon och väljer en kadmiumröd. Ulla berättar återigen att hon har målat mycket i sina dagar, men bara väggar och tak. Hennes målningar talar emellertid ett annat språk; fantasifulla, med starkt expressiva färger. Elisabeth sitter och funderar en stund och börjar sedan prata om att hon har en häst på rummet. En häst? frågar jag nyfiket. Ja, vänta lite, säger hon, tar sin rullator och går bort till sitt rum och kommer tillbaks med två fotografier. Det ena fotografiet visar sig vara en bild på hennes barnbarn med just en häst. Det andra fotografiet, fint inramat med guldram är en svartvit bild. Den föreställer hennes mormor som var sångerska, på bilden iförd en vacker silkesklänning med en rik dekoration av blommor och blad. Elisabeth sitter sedan länge och koncentrerat och målar av en detalj av klänningen. Margot, 86 år, och Hertha, 92 år, boende på Väsbygårdens äldreboende är alltid med i ateljén. De är ständigt lika intresserade och entusiastiska, vill vara med och diskutera kring konstverken och sitter sedan länge och arbetar med sina målningar och skulpturer. Hertha efterfrågar önskemål om en konstvetenskaplig klubb där man kan gå djupare in i analysen av konstverken. Båda har under sitt liv varit och är, som sagt, intresserade av konst. Margot, 86 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Margot har bland annat arbetat med att göra dockor i cernitlera men är lite för blygsam för att ta med dem till ateljén och visa för de övriga i konstgruppen, som hon uttrycker det: Man vill ju inte skryta. Däremot så får jag gärna följa med till hennes rum och titta på dem, vilket jag gärna gör. Där sitter ett antal otroligt detaljerade dockor uppradade i bokhyllan tillsammans med några lustiga små troll, också gjorda av Margot. Jag har alltid tyckt om troll, men nu klarar jag inte av att göra sånt, säger hon, och visar sina händer.

14 Roger, 90 år, boende på Väsbygårdens äldreboende. Roger, som har varit ingenjör i sitt tidigare arbetsliv är alltid med i konstgruppen, intresserad och glatt kommenterande. Han sitter mödosamt och länge och arbetar med sina målningar. Roger är en riktig stämningshöjare och de andra i gruppen skrattar gärna åt hans skämt. Roger blir också god vän med sin bordsgranne under projektets gång, en man som också har varit ingenjör. Men när det gäller hans egna verk är han väldigt självkritisk: Det blir inte som jag vill. Jag vill ha kontroll men det är som om det jag tänkt på försvinner tills penseln nått duken. Jag skulle vilja ha en linjal så att strecken blir raka, nu blir de så tjocka och klumpiga. Till följande tillfälle inhandlar jag en linjal och ett block med kritor. Även andra i gruppen får block med kritor att arbeta med mellan gångerna, bland annat en man som är halvt förlamad efter en stroke. Han uppmuntras att försöka teckna lite mellan gångerna och se om domningarna i händerna blir bättre. Saker och ting från konsthantverksavdelningen Formgivaren Tom Hedqvists randiga mjölkförpackningar blir utgångspunkten för samtal med de äldreboende på Väsbygården kring vardagsföremål som vi använder oss av dagligen. Saker och ting som man ständigt har runt omkring sig, ergonomiskt uttänkta och väldesignade, men som man i vardagsrutinen blir blind för: Hur ser duschslangen, medicinförpackningen, strömbrytaren och hörapparaten egentligen ut? Det komplexa med att vid själva användandet av tingen lägger vi oftast inte märke till dem. Jag får låna en av de boendes rullator som jag ställer upp på bordet, för att vi sedan tillsammans tittar noga och studerar rullatorns ergonomi, funktion och detaljer. Franskt kabinettskåp från 1600-talet. Kabinettskåpen var 1600-talets prestige- och statusmöbel där man i de små lådorna förvarade vackra, dyrbara och sällsynta föremål, som mynt, snäckor och etnografiska fynd. Vid nästa tillfälle fortsätter vi att prata om föremål från konsthantverksavdelningen och ser via tv-monitorn bilder på Christian Prechts Den grillska dopskålen, och det stora svarta franska kabinettskåpet i ebenholts från 1600-talet. Vi pratar om samlandet av värdefulla föremål genom olika århundraden och hur det kommer sig att vi tycker vissa saker är mer värdefulla en andra. Gruppdeltagarna uppmuntras sedan att skulptera och måla ett föremål, som man av någon anledning tycker är särskilt värdefullt.

15 Alva, boende på Väsbygårdens äldreboende berättar: Jag målar en vas som jag fick när jag fyllde 90 år. Den betyder mycket för mig, jag tittar på den flera gånger varje dag. Jag kan gå och hämta den, jag har den inne på rummet. Den är liksom formad så här. Hon gestikulerar med händerna: Vågig upptill, som ett snäckskal, med en försilvrad fot. Bredvid vasen målar hon kaffekoppen Gröna Anna från Rörstrand, som hon alltid tyckt mycket om. Man har väl ägt några stycken i sina dagar, men nu har jag givit bort allt till barnen. Gunhild, 100 år, boende på Väsbygårdens äldreboende: Skålar har jag haft många, men någon sådan här skål har jag aldrig ägt, jag hittar bara på. Det ska glimma och glittra, det tycker jag om. Gunhild har arbetat på bondgård i hela sitt liv och har som många av de som är med i projektet inte målat eller skulpterat sedan hon gick i skolan. Man kan se en stor skillnad på Gunhild från första tillfället, då hon var så trött så hon knappt orkade lyfta armen, till när hon i slutet av projektet, med röda kinder, ivrigt arbetar med att blanda alla möjliga färger, gärna så starka som möjligt, intensivt målande med sin speciella dutt-teknik eller kraftfullt skulpterandes med pärlor och lera. Hon tittar också intresserat på när vi pratar om konstverken som visas via tv-skärmen, men klagar på att hon tyvärr inte hör så mycket. Gunhild, 100 år, boende på Väsbygårdens äldreboende med Mona, omsorgspersonal. Kommentar: Understrykas bör, vikten av att personal är med på konstunderna för att implementera konsten i verksamheten. Deras medverkan är också en trygghet för de boende och pedagogen. Kabinettsskåp, målning av Alva, boende på Väsbygårdens äldreboende. Alva, boende på Väsbygårdens äldreboende, om sin akvarellmålning efter det franska kabinettsskåpet från 1600-talet, akvarellen som hon återsåg i ateljén efter någon månad: Den där var fin, den tycker jag om. Den har du målat, säger jag Skratt, oj, det hade jag glömt. Ja, men den var ändå fin!

16 Kommentar: Även om resultatet med det konstnärliga arbetet i projektet inte är det primära, utan själva vägen dit, är det viktigt att man som äldreoch demensboende kan se på sitt konstverk efteråt och känna sig tillfredställd och nöjd. I bästa fall är det fråga om skapandet av en förbättrad känsla av identitet och ett stärkande av självförtroendet: Den där har jag gjort! En målning, till skillnad från när man t.ex. sjunger, innebär att man kan gå tillbaka till verket och få en visuell upplevelse efteråt. Stilleben- mat och minne Veckan efter arbetar en grupp som består av fyra personer från Väsbygårdens demensboende utifrån en av 1700-talets mest kända stillebenmålare, spanjoren Luis Meléndez. Konstnärens målning En korg med smultron i ett landskap är ett ovanligt stillebenmotiv. Istället för det brukliga att konstnären arrangerar föremål på ett bord så har Meléndez placerat korgen med smultron i en bergsluttning ute i ett dramatiskt landskap. I den blåa himlens olika ljus och skuggspel kan man ana att ett oväder är kommande. Efteråt målar gruppen associativt med akvarellfärg på stora pappersark. Erik, den ende mannen i sällskapet, pratar medan han målar: När jag var ung var jag pilot, jag minns hur jag flög och himlens alla olika skiftningar. Han målar intensivare och intensivare, rosa, gult, blått, svart och ännu mera svart, och blir till slut upprörd. Personalen, som är med i ateljén lugnar honom. Han avbryter målandet och personalen får följa med honom tillbaka till demensavdelningen. Det är den enda gången det händer under projektet men egentligen är det inte något märkligt alls; att väcka minnen kan skapa starka känslor. En korg med smultron i ett landskap, av den spanske konstnären Luis Meléndez ( ). Genom arbetet med ett antal stillebenmålningar från Nationalmuseum, uppstår ett kort samarbete med dietisten Marianne Hjort, där vi i ateljén med äldreboende på Väsbygården, bland annat pratar matminnen vid högtider. Vid ett annat tillfälle har jag köpt in ett antal olika slags äpplen och lagt ut på bordet, som alla får lukta och känna på. Vi pratar om äpplets symbolik, samt fakta kring äpplets historia. Efteråt får alla gemensamt skulptera ett lerstilleben. Målning av Erik, boende på Väsbygårdens demensboende, med inspiration från konstnären Meléndez verk En korg med smultron i ett landskap.

17 Att arbeta i ateljén med boende och deras anhöriga Vid ett flertal tillfällen arbetar vi i ateljén med de boende och deras anhöriga, mestadels med demensboende från Väsbygården. I det stora hela upplever jag detta som mycket positivt för det boende och deras välbefinnande, beroende på vad det har för relation med sina anhöriga. Silva, 87 år, boende på demensboende har vid några tillfällen med sin dotter Eva. Det märks att de har en väldigt nära och varm kontakt. Under arbetets gång pratar, minns och skrattar de tillsammans. De minns den stora trädgården där Eva växte upp och Silva bodde med sin man och deras gemensamma barn. Silva kommer ihåg namnen på de olika äppelsorterna som växte i trädgården och vilken färg äpplena hade. Det visar sig att Silvas man målade mycket, men aldrig Silva. Du hade så mycket annat att göra, säger Eva. Pojke som spelar flöjt, 1635, av den flamländska konstnären Judith Leyster ( ). Målningen på den lille pojken som sitter och spelar flöjt på en trasig stol representerar ett av de fem sinnena Hörseln. Sven, boende på Väsbygården demensboende, har med sin fru Berit vid några tillfällen. Vid ett av tillfällena tittar vi på Judith Leysters målning Pojke som spelar flöjt. Sven är intresserad av musik och lyssnar mycket, bland annat på Evert Taube. Vi försöker tänka oss hur pojkens flöjtspel låter, och Berit sjunger med Svens ackompanjerade nynnande. Efteråt målar Sven en målning efter den tänkbara musiken. Silva, 87 år, boende på Väsbygårdens demensboende tillsammans med dottern Eva.

18 Möte med konst på Nationalmuseum Tillsammans pratar vi om vad vi ser i målningen och männen blir berörda av berättelsen om hur Lucretia tar på sig skulden för något som hon har blivit utsatt för, vilket till slut leder till att hon tar sitt liv. Vi kommer således in på existentiella och svåra frågor, lika allmängiltiga idag som då. Men dolken håller hon lite väl slappt, säger en av männen avslutningsvis. Efter att ha sett några utvalda verk i utställningen Passioner, fortsätter vi rundvandringen på museet med att gå in i Strömsalen, där svenskt måleri och skulptur från 1700-talet visas. Där finns Johan Tobias Sergels kända marmorskulptur Amor och Psyke på en central plats i rummet. Männen åker runt med sina rullstolar och synar skulpturen från alla håll och kanter; den kraftfulla rörelsen, de många detaljerna, som oljelampan, pilbågen, den unge mannens storslagna vingar och hårets detaljerade skruvlockar, liksom kvinnans minutiöst huggna tår i den vita kalla marmorn. Männen uppfattar direkt att det är något dramatiskt på gång och en av dem frågar: Men jag undrar är han en gud eller vanlig människa? Vi fortsätter samtalet en stund och som avrundning får de två deltagarna inklusive den medföljande personalen ta del av den mytologiska berättelsen kring Amors och Psykes olika kärleksskeenden och komplikationer. Det var tur att de fick varandra till slut, säger en av männen med blänk i ögat. En slags kärlek, som man kan uppleva en alldeles vanlig dag på ett museum. Amor och Psyke, av den svenske skulptören Johan Tobias Sergel ( ). Vid några tillfällen besöker Väsbygårdens äldreboende Nationalmuseum. Vid ett tillfälle är det endast två män i 90 årsåldern med, vid andra besök är fem till sex personer från äldreboendet exklusive personal med, vilket kan sägas vara maxantal ur tillgänglighets- och delaktighetsaspekten. De två männen, varav den ena har arbetat inom jordbruk och den andra som bilmekaniker i norra delen av landet, har aldrig varit på Nationalmuseum förut och sitter förväntansfulla i sina rullstolar i museets stora foajé. Vi börjar med att gå in i den tillfälliga utställningen Passioner. Konst och känslor genom femsekel, där vi bland annat tittar på Lucas Granach den äldres målning Lucretia från Besöket avslutas med att arbeta med lera i museets ateljé där uppgiften blir att göra ett ansikte som visar på något slags känslouttryck. Den ena mannen gör ett skulpturansikte med ett stort skriande vrål á la Munch. Den andre mannens skulptur blir en glad gubbe med pliriga ögon och en stor skrattande mun med titeln Måns. Kommentar: Värdet av möten med originalverken vid besök på konstmuseer bör understrykas. Att konfronteras med storleken, färgen och materialen, att kunna gå nära utan att röra, syna detaljer kan tillföra mycket till betraktaren. Dessutom kan ramens inverkan på målningarna beaktas. Vid museibesök är det också möjligt att känna lukter. Vidare är det viktigt att kunna betrakta konstverken i en större kontext, tillsammans med andra konstverk och rummens arkitektur. Därför tycker jag att Konst i vården, på äldre- och demensboende så långt som möjligt, skall kombineras med besök på konstmuseer.

19 Omslagsbild. Roger, boende på Väsbygårdens äldreboende. Vallentuna kommun Vallentuna Tfn

utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende

utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende Pilotprojekt utvärderingsrapport till statens kulturråd projektledare Silva Malmsten Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende Självporträtt, man boende på Korallens

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

BROR HJORTHS HUS på egen hand Torsdagar kl 12-16 ÅR 4-6

BROR HJORTHS HUS på egen hand Torsdagar kl 12-16 ÅR 4-6 Torsdagar kl 12-16 Konst föder samtal. Som lärare kan du förbereda och genomföra ditt och din grupps/klass besök på Bror Hjorths Hus med hjälp av vår handledning Bror Hjorths Hus på egen hand. Bror Hjorths

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter din grupps förutsättningar. Vi ser

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

Arbetsblad för gymnasiet Passioner

Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor i konsten Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor har skildrats i västerländsk konst sedan antiken. De många olika tolkningar och motiv där känslor spelar en roll visar att känslolivet har setts

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Förskola årskurs 6 Pablo Picasso

Moderna Museet på egen hand Förskola årskurs 6 Pablo Picasso Välkomna till Moderna Museet! Det här är frågor till konstverk av i Moderna Museets samling. Gå tillsammans hela klassen. Behöver du hjälp med något, fråga Moderna Museets värdar. De berättar gärna om

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan? Forskning visar att aspekter av begrepp om ljus i vardagstänkandet och inom naturvetenskapen skiljer sig åt. Vi vill utmana barnens

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Fågel, fisk eller mittemellan

Fågel, fisk eller mittemellan Lärarhandledning till utställningen Fågel, fisk eller mittemellan en konstutställning för barn Johanna Björck, Örebro läns museum Om utställningen Utställningen är producerad av Örebro läns museum. Det

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3

Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Koll på konst Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3 Inledning Här finns förslag på saker ni kan göra före och/eller efter er medverkan i Koll på

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs!

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Ett besök på Vårsalongen tillsammans med fröken Sara inleds med att vi tillsammans utforskar konsten i konsthallen. Vi funderar på hur man tittar på konst

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek?

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Q i Falköping 2011 Fritidshem Rubinen Författare Ann-Britt Eliasson Kristina Johansson Anneli Jonsson Hur kan vi tillsammans med eleverna

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Monica Månsson. Alla som undervisar är präglade av sina personligheter och. akvarellen 3/09. Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud.

Monica Månsson. Alla som undervisar är präglade av sina personligheter och. akvarellen 3/09. Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud. Monica Månsson Snäcka från Koster och kykladiskt souvenirhuvud. Det är precis trettio år sedan som Monica Månsson, 23 år gammal, började undervisa i akvarell. Då hade hon redan målat på allvar i fem år

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Förskola-årskurs 3

Moderna Museet på egen hand Förskola-årskurs 3 Moderna Museet på egen hand Förskola-årskurs 3 Välkommen till Moderna Museet! Det här är frågor till konstverk i Moderna Museets samling. Följer ni dem så ser ni konst från slutet av 1800-talet fram till

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Här nedan är exempel på ingångar till att se på och samtala om bilder.

Här nedan är exempel på ingångar till att se på och samtala om bilder. KONSTBILDER Bilder av mor och barn har följt oss från långt innan medeltiden och fram till våra dagar. Mest kända är skildringarna av Maria och Jesusbarnet. Detta hänger samman med att konstnärerna under

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Arbetsblad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Arbetsblad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Arbetsblad Lotta Antonsson, A very young woman under the influence IV, 2000 fotografi på aluminium, 91x266 cm Lotta Antonsson Kvinna Kvinnor

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

vindsvåning i kapstaden

vindsvåning i kapstaden Smak: Naturell f o t o g r a f e n m i c k y hoy l e s vå n i n g i k a p s t a d e n ä r f y l l d m e d s n ä c k o r, r ö t t e r o c h a n d r a s n y g g a s a k e r h a n h i t t a t i d e n a f

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling KONST på Vallås äldreboende Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling Gårdarna Den konstnärliga utsmyckningen på gårdarna utomhus anspelar på de teman som landskapsarkitekt Kerstin Teutsch angett, nämligen:

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-03-14, p 10 KUN 2013/100 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

Läs mer