Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR"

Transkript

1 Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

2 Omslagsbild: Sedan invigningen 7 oktober 2005 så pågår Helsingborg tingsrätts verksamhet i nya lokaler. Foto Lars Lydig Detta uppslag: Domstolsväsendets programinslag under 2005 års Svensk Juriststämma. Foto Carl Johan Erikson

3

4 Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet...3 Året som gått...5 Organisation... 5 Ekonomi... 5 Verksamhetsstöd... 5 Kvalitet... 5 Media... 6 Nya webbplattformar... 6 Migrationsdomstolar... 6 En modernare rättegång... 6 Nytt löneavtal för domare... 6 Detta är domstolsväsendet...7 Tingsrätt... 7 Hovrätt... 7 Högsta domstolen... 7 Länsrätt... 7 Kammarrätt... 7 Regeringsrätten... 8 Hyres- och arrendenämnden... 8 Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden... 8 DV... 8 Omvärlden...9 Verksamhetens mål och omfattning Domstolarnas resultat Inledning och sammanfattning...13 Tingsrätterna...19 Hovrätterna...30 Högsta domstolen...37 Länsrätterna...41 Kammarrätterna...51 Regeringsrätten...59 Övriga myndigheters resultat Hyres- och arrendenämnderna...64 Rättshjälpsmyndigheten...66 Rättshjälpsnämnden SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

5 Organisation...69 Genomförda och pågående förändringar Genomförande av förändringar Verksamhetsutveckling...73 Resursfördelning och verksamhetsuppföljning..75 Samverkan mellan myndigheter...77 Kompetensförsörjning...82 Antal anställda Åldersstruktur Personalrörlighet Jämställdhet / Könsfördelning Kompetensutveckling Arbetsmiljö Mångfald Sjukfrånvaro Skyddet och säkerheten Internationella insatser Det internationella utvecklingssamarbetet Finansiella dokument Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Noter Ersättningar till styrelsen Sammanställning över väsentliga uppgifter Styrelsens underskrifter Bilagor Bilaga 1 Enskilda domstolars måluppfyllelse Bilaga 2 Antal balanserade mål totalt, äldre än sex månader och äldre än tolv månader vid de olika domstolsslagen Bilaga 3 Antalet årsarbetskrafter SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

6 Generaldirektören har ordet Året 2005 har präglats av tvära kast. Inledningen av 2005 kännetecknades av målökningar vid domstolarna och en osäker ekonomisk situation. Under året har förhållandena ändrats till en allt mer gynnsam situation; de ekonomiska förutsättningarna ser bra ut inför de kommande åren och de kraftiga målökningarna har i alla fall tillfälligt planat ut. Efter en treårsperiod, , med ökande måltillströmning har således det totala antalet inkomna mål till domstolarna nu planat ut och ligger på samma nivå som för ett år sedan. Vid de allmänna domstolarna minskade antalet inkomna mål, vid tingsrätterna med 0,9 procent, i hovrätterna med 2,8 procent och vid Högsta domstolen med drygt 4 procent. För länsrätterna och kammarrätternas del har måltillströmningen ökat med 1,5 respektive 2,8 procent och för regeringsrätten minskade antalet inkomna mål med 2,4 procent. Även om domstolarna sammantaget avgjorde fler mål 2005 än året dessförinnan så har balanserna ökat förhållandevis kraftigt vid underrätterna och i Regeringsrätten. Balanserna ökade med mål under året till mål vid utgången av Den totala målbalansen har ökat med mål sedan Det är framför allt balansökningen av brottmål vid tingsrätterna och av skattemål och socialförsäkringsmål vid länsrätterna som är oroande. DV prognostiserar emellertid att ytterligare målökningar kommer att inträffa under perioden De satsningar som har gjorts och nu fullföljs inom polisen och åklagarväsendet samt reformer för att öka uppklarningsprocenten av brott innebär att DV bedömer att inkomna brottmål till de allmänna domstolarna kommer att öka. Vid de allmänna förvaltningsdomstolarna har målökningarna under de senaste åren varit stora framför allt avseende mål enligt socialtjänstlagen och socialförsäkringsmål. Under 2005 har vidare skattemålen ökat. DV bedömer att dessa målgrupper kommer att fortsätta att öka under perioden. Samtidigt som måltillströmningen ökar vid domstolarna upplever domstolarna också att målen blivit allt mer komplicerade och därmed arbetskrävande under senare år. Av regeringens 43 verksamhetsmål uppnår domstolarna nio mål under Tingsrätterna uppnår inte något av de tolv målen och hovrätterna uppnår två av åtta mål. Länsrätterna uppnår ett av elva mål och kammarrätterna uppnår sex av tolv mål. År 2004 uppnådde domstolarna tolv av 43 mål. Jämfört med 2004 har resultatet för 14 verksamhetsmål förbättrats, resultatet för 24 mål har försämrats och resultatet för fem mål är oförändrade under Trenden med de växande målbalanserna måste brytas och balanserna ska minska. De ekonomiska förutsättningarna för domstolsväsendet har förbättrats och det finns nu utrymme att göra betydligt större satsningar i syfte att nedbringa målbalanserna. DV har därför för avsikt att aktivt verka för att målbalanserna ska minska rejält under 2006 och Målsättningen är att de ska minska med minst 25 procent, eller med ca mål till utgången av Under 2005 fick domstolarna ekonomiska medel för bl.a. balansavarbetning. Olika faktorer gjorde emellertid att domstolarna under året hade svårt att fullt ut förbruka dessa medel. Domstolarna kommer nu att få ekonomiska möjligheter att under en tvåårsperiod göra tillfälliga satsningar på att minska målbalanserna. Satsningarna kommer att vara temporära och i huvudsak handla om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställda under viss tid. Under 2005 har domstolarna och DV tagit ytterligare steg i utvecklingen av ett modernt effektivt och rättssäkert domstolsväsende. Det har varit många förändringar av den yttre organisationen. DV har under året tillsammans med berörda myndighetschefer genomfört ett stort antal sammanläggningar av tingsrätter samt hyresoch arrendenämnder. I samband med förändringar av den yttre organisationen har det även genomförts förändringar av inre organisation och arbetssätt. Ett huvudsyfte med dessa förändringar är att stärka administration och beredning och därigenom verka för en effektivare beredningsprocess och renodling av domarrollen. Organisatoriska förändringar får också påverkan på lokalförsörjningen och investeringar i ny teknik. Under 2005 har tre större om- och nybyggnationer slutförts avseende tingsrätterna i Kalmar, Helsingborg och Hudiksvall. Dessutom invigdes under året en ny så kallad säkerhetssal i Stockholm. Arbetet med reformeringen av domstolarnas yttre organisation går nu vidare och en viktig förändring är omorganisationen av tingsrättsorganisation i Stockholms län som ska vara genomförd Den 2 maj fick Högsta domstolen Vera (domstolsväsendets gemensamma verksamhetsstöd) installerat och därigenom slutfördes ett arbete som pågått under mer än tre år. Nu har alla 3 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

7 domstolar Vera men fortfarande återstår mycket arbete med vidareutveckling och förädling av funktioner för att tillgodose nya krav och önskemål. Ett omfattande arbete har också genomförts under året för att förbereda införandet av ett nytt löne- och personaladministrativt system under Under året har domstolsväsendets kvalitetsgrupp redovisat sitt arbete och ett förslag överlämnades vid domstolschefsmötet i september. Kvalitetsgruppens uppgift var att lämna förslag på inriktningen av det fortsatta kvalitetsarbetet inom domstolsväsendet, att föreslå metoder och strategi för detta arbete samt att verka för att idéer och tankar om kvalitetsarbete sprids i domstolsväsendet. Arbetet har sammanfattats en handledning med titeln Att arbeta med Kvalitet i Domstolsväsendet. Genom kvalitetsgruppens arbete finns nu en bra grund för ett systematiskt och långsiktigt kvalitetsarbete i domstolarna utifrån ett gemensamt synsätt för hela domstolsväsendet. Under 2005 har också bildats en mediegrupp. Gruppen som består av ett 25-tal domare vid landets domstolar har som syfte att förbättra kommunikationen mellan domstolarna och massmedia och därmed informationen till allmänheten. Ett nytt intranät och en ny extern webbplats har vidare införts under året. Det gångna året har också präglats av arbetet med att förbereda och vidta åtgärder för inrättandet av den nya instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden som införs den 31 mars Under året har berörda domstolar tillsammans med DV bedrivit ett mycket omfattande förberedelsearbete i projektform innefattande elva olika delprojekt. En viktig strukturell förändring är det nya löneavtal som träffats mellan DV och Jusek. Avtalet möjliggör lönesättning utifrån individuella kriterier för varje domare. Detta, tillsammans med utvecklingssamtal och i en framtid också individuella utvecklingsplaner, ökar attraktiviteten för domstolsväsendet som arbetsgivare bland jurister verksamma i andra branscher. De verksamhetsdialoger som genomförts under 2005 har varit mycket uppskattade och jag räknar med att DV och domstolarna fortsätter på den inslagna vägen. Det kommer inte att vara möjligt att hålla dessa dialoger med samtliga domstolar varje år, men åtminstone vart annat eller vart tredje år ska en djupare dialog kunna föras med varje domstol. År 2006 blir ett verksamhetsår med ett antal olika aktiviteter och projekt som ska genomföras. Jag har redan nämnt satsningarna på att minska domstolarnas målbalanser under 2006 och Det omfattande migrationsdomstolsprojektet är prioriterat. Redan i slutet av mars ska berörda länsrätter och kammarrätt börja handlägga den nya måltypen och innan dess ska ett omfattande utbildningsprogram genomföras för 500 nya medarbetare. En ny kompetensstrategi för domstolsväsendet ska vidare införas under året. Strategin innebär en drastisk minskning av omfattande utbildningar och i stället läggs fokus på individens behov av kompetensutveckling. Ett led i satsningen på att minska domstolarnas målbalanser är införandet av en förstärkningsstyrka. Denna kommer att bl.a. kunna användas av domstolar som har behov av resursförstärkningar i samband med ordinarie medarbetares kompetensutveckling. Min ambition är att en förstärkningsstyrka kan vara på plats innan halvårsskiftet. En ny resursfördelningsmodell för domstolarna håller på att utvecklas. En teoretisk modell kommer att var klar under våren. Under 2006 kommer sedan en färdig modell att utarbetas och förankras hos domstolarna. Min ambition är att modellen successivt ska införas under den kommande treårsperioden. DV:s omfattande arbete med stöd och utveckling av domstolarnas verksamhet ställer stora krav på verkets kompetens och leveransförmåga. På detta område har ett väldigt viktigt arbete inletts för att förbättra DV:s supportfunktion. DV kommer under året att vässa funktionen genom högre tillgänglighet och en bättre samordning mellan de olika supportorganisationerna. Jag vill att denna förändring ska bli tydlig och synlig för alla som arbetar i domstolarna. De ekonomiska ramar som utlovats för de närmaste åren är sådana att domstolsväsendet står väl rustat för att möta de utmaningar som väntar. Förutsättningarna är goda för att vi med gemensamma ansträngningar ska kunna nedbringa domstolarnas målbalanser, mål ska avgöras inom - för medborgarna -rimliga handläggningstider och det pågående reformarbetet inom domstolsväsendet ska kunna fullföljas. Thomas Rolén SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

8 Året som gått Organisation Det har varit ett intensivt år med många förändringar av den yttre organisationen. Domstolsverket (DV) har under året tillsammans med berörda myndighetschefer genomfört ett stort antal sammanläggningar av tingsrätter samt hyres- och arrendenämnder. Antalet myndigheter i domstolsväsendet har under året minskat med 16 stycken och totalt finns idag förutom DV 100 myndigheter i verksamhetsområdet. I samband med förändringar av den yttre organisationen har det även genomförts förändringar av inre organisation och arbetssätt. Ett huvudsyfte med dessa förändringar är att stärka administration och beredning och därigenom verka för en effektivare beredningsprocess och renodling av domarrollen. Organisatoriska förändringar får också påverkan på lokalförsörjningen. Under 2005 har tre större om- och nybyggnationer slutförts avseende tingsrätterna i Kalmar, Helsingborg och Hudiksvall. Dessutom invigdes under året en ny så kallad säkerhetssal i Stockholm. Vid årsskiftet pågick samtidigt mer än 20 större ny- och ombyggnationer av lokaler vid landets domstolar, åtta av dessa ska färdigställas under Ekonomi Domstolsväsendet präglades under inledningen av 2005 av ett ansträngt ekonomiskt läge. Under året har ett antal faktorer lett till att resultatet för året utvecklats positivt vilket innebär att ett överskott nu förs med till Främst beror detta på budgettillskott under året, och lägre utfall bl.a. för försäkringspremierna samt räntor och amorteringar på investeringar. Dessutom uteblev den målökning som prognostiserats för året vilket ytterligare bidragit till det positiva ekonomiska läget vid årets utgång. Däremot har en ökning av målbalanserna skett vilket är oroväckande. Den tröghet som naturligt finns i personalintensiva verksamheter har inneburit att det funnits svårigheter att styra om resurser tillräckligt snabbt för att förhindra denna ökning. Årets resultat gör det dock möjligt att genomföra särskilda insatser i syfte att kraftigt minska målbalanserna under 2006 och Dessa insatser handlar bl.a. om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställda under viss tid. Detta ger både möjlighet att arbeta med målbalanser samtidigt som värdefull kompetens kan tas tillvara och föras vidare inom domstolsväsendet. Verksamhetsstöd Den 2 maj fick Högsta domstolen Vera (domstolsväsendets gemensamma verksamhetsstöd) installerat och därigenom slutfördes ett arbete som pågått under mer än två år. Nu har alla domstolar Vera men fortfarande återstår mycket arbete med vidareutveckling och förädling av funktioner för att svara upp mot nya krav och önskemål. Vera är en hörnsten i den fortsatta utvecklingen av domstolarnas kärnprocesser där Vera genom sin flexibilitet erbjuder stora möjligheter till förändring av bland annat domstolarnas beredningsarbete. När det elektroniska utbytet med andra myndigheter i rättsväsendet är fullt utvecklat kommer detta att innebära stora besparingar för hela rättskedjan. Ett omfattande arbete har genomförts under året för att förbereda införandet av ett nytt löneoch personaladministrativt system. Systemet införs i domstolsväsendet under 2006 och innebär bland annat att registrering och attest görs elektroniskt via ett webbgränssitt av respektive medarbetare och chef. Kvalitet På domstolschefsmötet i september 2004 var deltagarna överens om behovet av att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i domstolarna. Mötet uppdrog åt överrättspresidenterna att utse en kvalitetsgrupp med företrädare för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna. Kvalitetsgruppens uppgift var att lämna förslag på inriktningen av det fortsatta kvalitetsarbetet inom domstolsväsendet, att föreslå metoder och strategi för detta arbete samt att verka för att idéer och tankar om kvalitetsarbete sprids i domstolsväsendet. En redovisning av gruppens arbete och förslag överlämnades vid domstolschefsmötet i september Arbetet har sammanfattats i form av en handledning med titeln Att arbeta med Kvalitet i Domstolsväsendet. Nu finns en bra grund för ett systematiskt och långsiktigt 5 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

9 kvalitetsarbete i domstolarna utifrån ett gemensamt synsätt för hela domstolsväsendet. Media Det mediala intresset för domstolarnas verksamhet är fortsatt högt. Det är brottmålsrättegångarna som röner störst uppmärksamhet. Utöver den dagliga rapportering som förekommer i framför allt dagspress har ett antal mål under året rönt särskilt stor uppmärksamhet. Emellanåt har medias rapportering givit en felaktig och snedvriden bild av domstolarnas roll i rättsprocessen. Därför togs under året ett initiativ till bildandet av en Mediegrupp som åtagit sig att vara tillgängliga för kontakter med media. Mediegruppen har bildats för att förbättra kommunikationen mellan domstolarna och massmedia och därmed informationen till allmänheten. Mediegruppen består av ett 25-tal domare geografiskt spridda över landet och till vardags verksamma på någon av landets närmare 100 domstolar. Intresset för gruppen har under hösten varit stort från framförallt etermedia. Nya webbplattformar I maj 2004 påbörjades ett projekt på DV med syfte att skapa en modern och enhetlig webbmiljö för domstolsväsendet. Den 1 februari 2005 fick domstolsväsendet ett nytt intranät. Intranätet ska vara ett verktyg i det dagliga arbetet och stärka samhörigheten i domstolsväsendet. Det nya intranätet har bidragit till ett bredare engagemang och en mer decentraliserad administration kring domstolsväsendets informationshantering. Den 1 december lanserades även en ny extern webbplats. Det övergripande målet med webbplatsen är att den ska bidra till ett långsiktigt förtroende för domstolsväsendet. Det finns en webbplats som är gemensam för hela domstolsväsendet, och alla domstolar har möjlighet att få en egen webbplats inom ramen för den gemensamma webbmiljön. Under hösten 2005 har 13 myndigheter i domstolsväsendet arbetat med att bygga upp egna webbplatser. Migrationsdomstolar DV fick i november 2004 regeringens uppdrag att förbereda och vidta åtgärder för inrättandet av en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen ska införas den 31 mars I första hand berörs de fyra domstolar som kommer att handlägga ärenden, det är Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Skåne län samt Kammarrätten i Stockholm. Under året har DV tillsammans med domstolarna, bedrivit förberedelsearbetet i projektform innefattande elva olika delprojekt. Arbetet fortskrider enligt plan och under året har bland annat ett omfattande rekryteringsarbete genomförts för att bemanna de berörda domstolarna. DV kommer att slutredovisa uppdraget till regeringen den 3 juli En modernare rättegång Beslutet om genomförandet av propositionen 2004/05:131 En modernare rättegång processen i allmän domstol kommer att få stor påverkan på landets tings- och hovrätter. Bland annat ska prövningstillstånd krävas för de flesta tvistemål som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Dessutom ska alla förhör i tingsrätten dokumenteras med videoteknik. Tanken är att många vittnen inte ska behöva höras på nytt i hovrätten. Detta kommer bland annat att kräva omfattande investeringar i ny teknik, modern videoteknik ska installeras i närmare 400 rättegångssalar. Dessutom ska alla förhör spelas in, lagras och kunna återsökas. I november fick DV regeringens uppdrag att förbereda och genomföra reformen. Under hösten har en förstudie genomförts. I detta arbete har bland annat förslag till systemlösning diskuterats med en referensgrupp från domstolarna. Totalt bedöms reformen kräva investeringar i storleksordningen 200 miljoner kronor. Nytt löneavtal för domare Under hösten 2005 träffades ett nytt löneavtal mellan DV och Jusek. Avtalet innehåller en viktig strukturell förändring då det möjliggör lönesättning utifrån individuella kriterier för varje domare. Detta, tillsammans med utvecklingssamtal och i en framtid också individuella utvecklingsplaner, ökar attraktiviteten för domstolsväsendet som arbetsgivare bland jurister verksamma i andra branscher. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

10 Detta är domstolsväsendet Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för varje svensk medborgare, likaväl som att den som blivit anklagad för ett brott ska betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts. I Sverige har vi tre typer av domstolar: De allmänna domstolarna som består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen; de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten; samt specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Dessa specialdomstolar tillhör dock inte domstolsväsendet. Hyres- och arrendenämnderna avgör tvister mellan t ex hyresgäster och hyresvärd. Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden tar hand om ärenden enligt rättshjälpslagen som inte avgörs i någon domstol. Tingsrätt Tingsrätten är den första instansen för till exempel ett brottmål eller ett familjemål. Tingsrätten är också den domstol som avgör tvistemål mellan enskilda individer. Tingsrätten hanterar också andra typer av ärenden, till exempel adoptioner och skilsmässor. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det 56 tingsrätter fördelade över hela landet, från Ystad i söder till Gällivare i norr. Dessa varierar i storlek från ett tiotal anställda till flera hundra. Tingsrätterna har en lokal förankring de mål som prövas i tingsrätten kommer från de kommuner som ingår i tingsrättens domkrets. Hovrätt Hovrätten är andra instans i frågor som rör brottmål, tvistemål och andra domstolsärenden som redan har behandlats i tingsrätt. I vissa fall krävs dock att ett prövningstillstånd beviljas för att hovrätten ska ta upp ett överklagat mål. Det finns sex hovrätter i landet; Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har ett geografiskt upptagningsområde en domkrets som kan variera från ett tiotal tingsrätter till över tjugo för Svea hovrätt som är den största. Högsta domstolen Högsta domstolen prövar avgöranden som överklagas från hovrätterna. Men det är inte alla mål som går att överklaga till Högsta domstolen. För att ett mål ska tas upp krävs ett prövningstillstånd. Detta ges av Högsta domstolen själv och i stort sett bara i de fall där det är viktigt att få fram en dom som kan vara vägledande för landets tingsrätter och hovrätter. Sådana domar kallas prejudikat. I praktiken blir hovrätten ofta den sista instansen i de flesta mål. Länsrätt Länsrätten är en allmän förvaltningsdomstol och handlägger mål som bland annat rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det kan gälla ett skattemål, en tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden. Länsrätten fattar också beslut vid ansökning om omhändertagande av till exempel unga eller missbrukare. Det finns 23 länsrätter fördelade över hela landet och de flesta har länet som sitt geografiska upptagningsområde. Kammarrätt Länsrättens beslut kan i regel överklagas till kammarrätten. De allra flesta målen i kammarrätterna har först prövats och avgjorts av en länsrätt, men det är inte alla mål som kan tas upp till en ny prövning. För att ett mål ska tas upp igen krävs att kammarrätten meddelar prövningstillstånd, vilket beviljas om det finns anledning att ändra länsrättens beslut eller om rättens avgörande kan få betydelse som prejudikat. I skattemål och mål om vård av unga, missbrukare och psykiskt sjuka behövs dock inte prövningstillstånd. Det finns fyra kammarrätter i Sverige Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall och varje kammarrätt tar emot ärenden från mellan fem och sju länsrätter inom sitt upptagningsområde. 7 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

11 Regeringsrätten Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol och prövar avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna i landet. Regeringsrättens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Alla överklaganden tas inte upp till prövning i Regeringsrätten utan endast sådana där Regeringsrätten ger prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd lämnas bara om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att kammarrätten kan befinnas ha dömt fel räcker som regel inte för att Regeringsrätten ska ta upp målet och pröva det. Hyres- och arrendenämnden Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Hyresnämnden fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. Om det uppstår en tvist mellan en hyresgäst och hyresvärd eller mellan en bostadsrättsförening och en bostadsrättsinnehavare, och parterna inte själva kan komma överens, så kan hyresnämnden medla i tvisten. Det kan till exempel handla om tvister om hyresvillkor, överlåtelser eller krav på ersättning för skador i en lägenhet eller för bristfällig flyttstädning av en lägenhet. Arrendenämnden liknar hyresnämnden, men i stället för att handlägga hyres- och bostadsrättstvister handlägger den arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver också viktig upplysningsverksamhet. Sedan årsskiftet 2005/2006 finns det åtta hyres- och arrendenämnder. Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. DV DV är en statlig myndighet som fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet. DV har ingen bestämmanderätt över domstolarnas dömande verksamhet eller deras domslut. Som central förvaltningsmyndighet är DV:s uppgift att ansvara för övergripande samordning och gemensamma frågor inom domstolsväsendet. Det kan handla om frågor som personalutveckling, utbildning och information, utarbetande av föreskrifter, råd och anvisningar och svara för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och för medborgarna lättillgängligt sätt. Det dokument som huvudsakligen styr DV och domstolsväsendets verksamhet är regeringens regleringsbrev. Regleringsbrevet är en årlig skrivelse och innehåller övergripande regler och riktlinjer om hur DV, domstolarna och nämnderna ska arbeta. Där anger regeringen målen för verksamheten och vilka anslag som ställs till domstolsväsendets förfogande. DV ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

12 Omvärlden Domstolsväsendets främsta mål är att ärenden ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. För att uppfylla detta ställs krav på att domstolsväsendet är anpassat till den verklighet som medborgarna lever i. Verksamheten och utvecklingen måste utgå från de enskildas behov. Stora krav ställs när det gäller kompetens, snabb handläggning, säkerhet och tillgänglighet men också när det är fråga om effektiv resursanvändning. Även kraven på att domstolarna är jämställda arbetsplatser med mångfald bland personalen ökar. För att domstolsväsendet ska följa samhällsutvecklingen krävs dessutom ökad öppenhet. Såväl domar som domare utsätts i ökad utsträckning för granskning i medierna. Under året som gått har det förekommit flera fall där domar och domare utsatts för kritik. Allmänheten måste kunna känna förtroende för och lita på domstolsväsendet. Den kritik som emellanåt uttalats tydliggör behovet av ökad öppenhet. Som ett första steg för att förbättra kommunikationen mellan domstolarna och massmedia har därför en grupp domare åtagit sig att vara tillgängliga för kontakter med media. Uppgiften är delvis pedagogisk domstolarnas roll behöver klargöras. Även tillägnande av modern teknik och införande av nya arbetsformer är viktiga komponenter i det kontinuerliga förändringsarbete som är nödvändigt för att domstolsväsendet ska kunna uppfylla de krav som ställs. Kritik har riktats mot de i vissa fall långa handläggningstiderna i domstol. De långa handläggningstiderna beror till viss del på resursbrist men också på ett i en del avseenden ålderdomligt arbetssätt och en organisation som motverkar en effektiv handläggning av mål och ärenden. Under senare tid har domstolarna fått allt större möjlighet att själva avgöra hur det inre arbetet i domstolarna ska organiseras. DV verkar för att det ska byggas upp moderna och effektiva beredningsorganisationer. Specialisering har blivit vanligare. Som ett led i den renodling som har skett av den dömande verksamheten har det beslutats att inskrivningsverksamheten ska överföras till Lantmäteriverket. Under året har riksdagen också fattat beslut om modernare rättegångsregler i allmän domstol, innebärande bl.a. krav på prövningstillstånd i vissa fall i hovrätt samt en förskjutning av processens tyngdpunkt till första instans, vilket förhoppningsvis kommer att leda till en mer ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden. Regeringen har som ett led i moderniseringsarbetet också föreslagit ett bättre utnyttjande av modern teknik. DVs arbete med att förbereda för detta teknikskifte samt andra omfattande moderniseringar är i full gång. Riksdagen har under året fattat beslut om lagändringar som innebär att DNA-teknik ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Lagändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2006, medger såväl DNA-provtagning som registrering av DNA-profiler och ger polisen ett mer effektivt verktyg i sin brottsbekämpande verksamhet. Det kan förväntas att antalet personer som lagförs kommer att öka påtagligt, vilket i sin tur innebär en ökad arbetsbörda för de allmänna domstolarna. De allmänna domstolarna kan i framtiden komma att påverkas alltmer av den ökade takten när det gäller lagstiftning till följd av EU:s rambeslut, internationella konventioner och liknande. EU har befogenhet att harmonisera EUländernas straffrätt genom att utfärda minimiregler för brottsrekvisit och påföljder när det gäller organiserad brottslighet, terrorism och olaglig narkotikahandel. Ett flertal lagändringar har genomförts under senare år och fler är att vänta, inte minst ifråga om regler för bekämpande av terrorism. Rådets och kommissionens handlingsplan för genomförande av Haagprogrammet för ett stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa (2005/C 198/01) innehåller en lång rad åtgärder som avses bli genomförda inom de närmaste fem åren. Lagstiftning som syftar till erkännande och verkställighet av utländska avgöranden blir allt vanligare. Ett av de senare exemplen på detta är en ny lag och en ny förordning om erkännande och verkställighet inom EU av s.k. frysningsbeslut, för svensk del närmast att jämställa med vissa fall av beslag och kvarstad. Vidare är den europeiska arresteringsordern nu genomförd inom hela EU. I Sverige fungerar handläggningen av dessa ärenden utan problem. Då antalet ärenden enligt den europeiska arresteringsordern kan förväntas öka i framtiden är det tänkbart att samarbetet inom detta område utvecklas än mer. Sammanfattningsvis kan konstateras att de internationella inslagen i domstolsväsendets arbetsuppgifter 9 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

13 fortsätter att öka, vilket i många fall ställer krav på höjd kompetens. Sedan några år är brottsoffrens situation i fokus, även om debatten rörande hur brottsoffer behandlas inom rättsväsendet samt brottsoffrens personliga säkerhet på senare tid har ersatts av en debatt gällande brottsskadeståndens storlek. Detta påverkar domstolsväsendet genom ytterligare krav på ökad kompetens inom området samt en fortsatt satsning på domstolslokalers säkerhetsmässiga utformning. Den trend som rått under en längre tid, innebärande att ett flertal myndigheter inklusive regionala enheter samlas under en enda myndighet, väntas bestå. Detta påverkar i första hand de allmänna förvaltningsdomstolarna och då bl.a. genom att myndigheternas organisation styr vid vilken domstol överklagande av myndigheternas beslut ska handläggas. För DV:s del innebär detta att resursfördelningen till domstolarna måste anpassas till myndigheternas organisatoriska förändringar. Det blir då viktigt att redan på ett tidigt stadium känna till kommande förändringar Den av riksdagen beslutade reformen om inrättande av en ny instans och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden (migrationsdomstolar) kommer att innebära stora förändringar för berörda förvaltningsdomstolar. Arbetet med reformen har pågått under året men det kommer också att krävas stora resurser en tid framöver, inte minst när det gäller lokal-, teknik- och säkerhetsfrågor. Även rekryteringsfrågor och kompetensfrågor är viktiga i detta arbete. Migrationsdomstolarna utgör även bra exempel på att det kommer att ställas ytterligare krav på kommunikationen mellan domstolarna och massmedia, då det kan förväntas att mediebevakningen här blir större än vad man tidigare varit van vid i förvaltningsdomstolarna. Reformer inom upphandlingslagstiftningen kommer sannolikt att öka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna. En kraftig sådan ökning har redan ägt rum sedan möjligheterna till överprövning förbättrades. I takt med att nya reformer inom upphandlingslagstiftningen genomförs uppkommer behov av extra utbildningsinsatser för förvaltningsdomstolarnas personal. Därefter blir det särskilt viktigt att följa rättsutvecklingen, eftersom EGdomstolens praxis efter reformerna får än mer direkt betydelse för rättstillämpningen. Under året har man också kunnat se att måltillströmningen när det gäller skattemål har ökat vid länsrätterna. Denna ökning kan förväntas fortsätta då det för närvarande pågår rekrytering av 420 akademiker till Skatteverket, något som sannolikt innebär en ökad granskning av deklarationer följt av fler överklaganden. Även antalet socialförsäkringsmål har fortsatt att öka, antagligen som en följd av Försäkringskassans strävanden att få ner antalet sjukskrivningar. Slutligen kan nämnas att kraven på att domstolarna leds och styrs med tydlighet, delaktighet och administrativ professionalitet kommer att vara fortsatt ansenliga. Likaså kraven på att domstolarna har arbetsformer som främjar rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt en god arbetsmiljö. Viktigt är också att arbetet med generationsväxlingen inom domstolsväsendet går vidare. Avgörande för domstolsväsendets utveckling är att personer med rätt kompetens kan rekryteras och behållas. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

14 Verksamhetens mål och omfattning Huvuddelen av domstolsväsendets verksamhet är dömande verksamhet. Domstolarna och myndigheterna beslutar även i en rad ärendefrågor samt genomför förliknings- och medlingsverksamhet. Inom domstolsväsendet pågår sedan några år tillbaka ett reformarbete vad gäller utveckling av verksamheten. Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet omfattar den verksamhet som bedrivs vid domstolarna, hyres- och arrendenämnderna samt vid Rättshjälpsmyndigheten. I verksamhetsgrenen ingår även kostnader för konkursförvaltare, vittnen och tolk m.fl. Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete avser den verksamhet som bedrivs av DV, även om en stor del av DV:s verksamhet utförs tillsammans med domstolarna och myndigheterna. Målet för den dömande verksamheten är enligt regleringsbrevet för 2005 att brottmål, tvistemål och förvaltningsmål ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen för domstolarna är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur ska förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna. Ärenden ska handläggas rättssäkert och effektivt. För de olika domstolstyperna utom Högsta domstolen och Regeringsrätten har regeringen uppställt skilda specifika verksamhetsmål i fråga om handläggningstider och balansnivåer. Högsta domstolen och Regeringsrätten har ålagts att sätta upp egna verksamhetsmål. Målet för DV är att skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet Rättsväsendet genom en effektiv och ändamålsenlig resursfördelning. DV ska också vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet och ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer. Vidare ska DV arbeta för en ökad samverkan såväl inom domstolsväsendet som mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. Tabell 1 Verksamhetens omfattning (tkr) Verksamhetsgrenen Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet Verksamhetsgrenen Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete Rättshjälp, offentligt försvar, målsägande biträde m.m. Domstolsväsendet totalt Domstolsväsendets verksamhet har kostat tkr under Kostnaden för den verksamhet som bedrivs av domstolarna uppgår till tkr och kostnaden för DV uppgår till tkr. Under 2005 har även utbetalats tkr för rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde m.fl. Jämfört med 2004 har de totala kostnaderna ökat med 47 mnkr eller knappt en procent. Detta förklaras till största delen av kostnadsökningar för offentliga försvarare och målsägandebiträden. Samtidigt har kostnaderna för statens avtalsförsäkringar minskat. Kostnaderna för Rättshjälpsmyndigheten under 2005 uppgår till tkr och kostnaderna för Rättshjälpsnämnden uppgår till tkr. Kostnaderna för uppstart av de nya verksamheterna Migrationsdomstolar och försök med trängselskatt uppgår 2005 till respektive tkr eller sammantaget tkr. 11 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

15 Diagram 1 Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet 2005 Högsta domstolen tkr (2%) Hovrätterna tkr (13%) Tingsrätterna tkr (51%) Regeringsrätten tkr (2%) Kammarrätterna tkr (7%) Länsrätterna tkr (15%) Hyresnämnderna tkr (2%) Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden tkr (0,2%) Vissa domstolsutgifter (6%) Migrationsdomstolsprojektet och Trängselskatt (1%) SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

16 Domstolarnas resultat Inledning och sammanfattning Återrapporteringskrav i regleringsbrevet DV ska redovisa: En samlad bedömning av läget per domstolskategori. Totala antalet inkomna och antalet avgjorda mål. Totala antalet balanserade mål, samt antalet balanserade mål äldre än sex respektive 12 månader. Antalet balanserade mål där förhållandena är sådana att målen inte kan avgöras förrän något inträffat som står utanför domstolens kontroll. Resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Genomsnittsåldern för avgjorda mål Andelen domstolar per domstolskategori som har uppnått de av regeringen fastställda målen. Överklagandefrekvenser och såvitt avser hovrätterna och kammarrätterna ändringsfrekvenser. Den genomsnittliga kostnaden av ett mål per domstolskategori. Styckkostnader för tvistemål (exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) och brottmål (exkl. notariemål) i tingsrätt, tvistemål och brottmål i hovrätt samt skattemål, socialförsäkringsmål och övriga mål i länsrätt respektive kammarrätt. Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera genomförda insatser. Redovisningen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys som beaktar domstolsväsendet i sin helhet men också förändringar i organisation och regelverk utanför domstolsväsendet som kan ha påverkat resultatet. Kommentarerna och förklaringarna ska beakta materiella och processuella förändringar, t.ex. nya måltyper av förturskaraktär, domstolens eller domstolskategorins arbetsbelastning och målstockens sammansättning med avseende på måltypernas karaktär, t.ex. stor andel förtursmål eller stor andel arbetskrävande mål. Förändringar i förhållande till föregående år ska kommenteras. Föreligger större skillnader i resultat mellan olika domstolar inom samma domstolskategori ska Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader. Antalet inkomna och antalet avgjorda ärenden samt antalet ärenden i balans. Verksamhetsmålet för domstolsväsendets dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet är att brottmål, tvistemål, förvaltningsmål och ärenden ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen för domstolarna är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur ska förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna. Rättssäkerheten och effektiviteten påverkas av ett antal faktorer. Vissa av dessa är direkt mätbara, medan andra, t.ex. kvalitetsfaktorer, är svårare att mäta. En tänkbar definition för ett rättssäkert avgörande är att avgörandet är korrekt, dvs. att utgången överensstämmer med givna författningar och övriga rättskällor, att lika fall ska ha avgjorts lika och att avgörandet skett inom rimlig tid samt att skälen för avgörandet är begripliga. Omloppstider, styckkostnader och storleken på mål- och ärendebalanser kan sägas vara mått på vilken grad av effektivitet som föreligger. Ett domstolsväsende som präglas av rättssäkerhet och effektivitet bidrar till medborgarnas känsla av rättstrygghet i samhället. Uppgiften att bedöma om mål och ärenden handlagts på ett rättssäkert och effektivt sätt är svår. En möjlighet är att mäta överklagande- och ändringsfrekvenser. Sådana mätningar kan dock inte utan ingående analys läggas till grund för ett ställningstagande till avgörandenas kvalitet. Kriterierna överklagande- och ändringsfrekvens är ingalunda de enda kvalitetskriterierna. I vissa fall är det enkelt att konstatera att genomströmningstiden har varit orimligt lång. I många fall är emellertid genomströmningstiden sådan att det inte omedelbart går att konstatera 13 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

17 huruvida tidsåtgången varit rimlig eller inte. Det är av vikt att analysera varför en viss tid åtgått eftersom detta ibland kan bero på faktorer som domstolen inte råder över. En närmare redogörelse återfinns i avsnitten för respektive domstolsslag. Hög rättssäkerhet och effektiv verksamhet som bedrivs med medborgaren i fokus innebär hög kvalitet inom domstolsväsendet. Inom domstolsväsendet har diskussionen och arbetet med att mäta och höja kvaliteten intensifierats under senare år. I syfte att utveckla metoderna för ett utvecklat kvalitetsarbete har under 2005 en handledning i systematiskt kvalitetsarbete utarbetats av en grupp domstolsföreträdare. DV kommer framöver att stödja de enskilda domstolarna i sådant arbete. Den viktigaste bedömningen av om domstolsväsendet präglas av hög kvalitet måste alltid göras av dem som kommer i kontakt med domstolsväsendet. Ett kvalitetsmått kan vara det förtroende som domstolsväsendet åtnjuter. För att medborgarna ska känna ett stort förtroende för domstolsväsendet krävs inte bara att avgörandena präglas av effektivitet och rättssäkerhet utan också att medborgarna bemöts med respekt, på ett korrekt och opartiskt sätt. Arbetet med att på ett professionellt sätt kunna möta bl.a. brottsoffer och människor med olika kulturell bakgrund är en viktig del för att stärka förtroendet för domstolsväsendet. Hög servicegrad, säkerhetsnivå och tillgänglighet är andra nyckelord när kvalitetsaspekten diskuteras. Ett väl utbrett förtroende i samhället kan också ses som ett tecken på att domstolarna i sitt arbete präglats av ett medborgarperspektiv. Domstolsväsendet befinner sig i en fortsatt omfattande utvecklingsprocess. Syftet med denna process är bl.a. att öka domstolarnas förmåga att uppfylla medborgarnas berättigade krav på rättssäkerhet och rättstrygghet. Diagram 2 Antal inkomna mål Regeringsrätten Kammarrätterna Länsrätterna Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Måltillströmningen till domstolarna har totalt sett under 2005 varit densamma som under Efter en period, , med ökande måltillströmning har således det totala antalet inkomna mål till domstolarna nu planat ut och ligger på samma nivå som för ett år sedan. Sett över en tvåårsperiod, , har måltillströmningen ökat med sex procent. Vid de allmänna domstolarna minskade antalet inkomna mål 2005, vid tingsrätterna med 0,9 procent, i SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

18 hovrätterna med 2,8 procent och vid Högsta domstolen med drygt fyra procent jämfört med För länsrätterna och kammarrätternas del har måltillströmningen ökat med 1,5 respektive 2,8 procent och för Regeringsrätten minskade antalet inkomna mål med 2,4 procent. Målökningen vid länsrätterna kan främst förklaras av en ökning av skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen. Socialförsäkringsmålen har ökat även vid kammarrätterna och i Regeringsrätten. Även om domstolarna sammantaget avgjorde fler mål 2005 än året dessförinnan så har balanserna ökat förhållandevis kraftigt vid underrätterna och i Regeringsrätten. Ökningen av målbalanserna vid länsrätterna och tingsrätterna under 2005 uppgår till knappt mål, vilket motsvarar drygt fyra procents ökning av målbalanserna. Det är framför allt balansökningen av brottmål vid tingsrätterna och av skattemål och socialförsäkringsmål vid länsrätterna som är oroande. Antalet balanserade mål har ökat med 2,6 procent vid tingsrätterna, med 7,0 procent i Högsta domstolen, med 6,4 procent i länsrätterna och med 10,3 procent i Regeringsrätten. Däremot har antalet balanserade mål vid hovrätterna och kammarrätterna minskat med 2,8 respektive 10,1 procent. Regeringen fastställer verksamhetsmål för hovrätterna, kammarrätterna, tingsrätterna och länsrätterna. Verksamhetsmålen avser medianåldern för avgjorda mål, andelen balanserade mål i förhållande till genomsnittligt antal inkomna mål under de tre senaste åren, andelen balanserade mål äldre än sex månader och andelen balanserade mål äldre än 12 månader för vissa utvalda målkategorier. Det totala antalet verksamhetsmål som regeringen satt upp uppgår till 43 stycken. Verksamhetsmålen för 2005 är oförändrade i förhållande till de som gällde för DV fick i regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att lämna förslag på hur verksamhetsmålen på kort och lång sikt bör vara utformade för att bli mer lättöverskådliga och lättillämpade för domstolarna. DV redovisade uppdraget i april 2005 och föreslog en ny modell för domstolarnas verksamhetsmål. Den föreslagna modellen fokuserar på hur gamla målen är när de avgörs i stället för hur gamla de mål är som ännu inte avgjorts. Enligt regeringen bör den nya modellen genomföras. Genomförandet kräver dock vissa ändringar i såväl målhanteringssystemet Vera som i statistiksystemet Siv. Den förslagna modellen kan med hänsyn till detta inte tillämpas förrän tidigast för budgetåret Högsta domstolen och Regeringsrätten har av regeringen fått i uppdrag att själva fastställa verksamhetsmålen för vissa mål- och ärendekategorier. Verksamhetsmålen ska för dessa domstolar avse medianåldern för under året avgjorda mål och antalet, alltså inte andelen, balanserade mål som vid årets utgång är äldre än sex respektive tolv månader. Resultatutvecklingen över tiden och andelen domstolar som har uppnått de av regeringen fastställda verksamhetsmålen redovisas under respektive domstolsavsnitt. Måluppfyllelsen per domstol redovisas i bilaga SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

19 Tabell 2 Tingsrätternas, hovrätternas, länsrätternas och kammarrätternas måluppfyllelse 2005 Domstolsslag/ målkategori Medianålder avgjorda mål (månader) Total balans 1 Andel balanserade mål äldre än sex månader 2 Andel balanserade mål äldre än tolv månader 2 Mål Resultat 2005 Mål Resultat 2005 Mål Resultat 2005 Mål Resultat 2005 Tingsrätter FT-mål 2,0 2,5 25% 34% 15% 27% 5% 13% Övriga tvistemål exkl. familjemål 4,0 4,7 65% 73% 45% 56% 25% 32% Brottmål exkl. notariemål 2,0 2,6 35% 41% 30% 38% 15% 18% Hovrätter Tvistemål 5,0 5,7 70% 54% 45% 49% 20% 23% Brottmål 3,0 3,2 40% 42% 20% 36% 10% 9% Länsrätter Skattemål 6,0 7,2 65% 83% 45% 62% 25% 26% Socialförs. mål 5,0 7,7 55% 80% 20% 47% 5% 14% Övriga mål % 24% 25% 28% 5% 10% Kammarrätter Dispensfrågan i mål där prövningstillstånd krävs 3,0 2, Skattemål 6,0 15,4 125% 118% 60% 72% 40% 41% Socialförs. mål 4,0 7,8 55% 60% 35% 36% 15% 12% Övriga mål % 32% 40% 32% 25% 13% Antal balanserade mål per målkategori vid 2005 års utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inom målkategorin under de senaste tre åren. Antal balanserade inom målkategorin vid 2005 års utgång som är äldre än sex respektive tolv månader/totalt antal balanserade mål inom målkategorin vid 2005 års utgång. Grön markering indikerar att verksamhetsmålet uppfyllts, röd markering att målet inte uppfyllts. indikerar att resultatet förbättrats, att resultatet är oförändrat och att resultatet är försämrat, allt i förhållande till resultatet SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

20 Av regeringens 43 verksamhetsmål uppnår domstolarna nio mål under Tingsrätterna uppnår inte något av sina tolv mål och hovrätterna uppnår två av åtta mål. Länsrätterna uppnår ett av elva mål och kammarrätterna uppnår sex av tolv mål. År 2004 uppnådde domstolarna tolv av 43 mål. Jämfört med 2004 har resultatet för 14 verksamhetsmål förbättrats, resultatet för 24 mål har försämrats och resultatet för fem mål är oförändrade under För tingsrätterna har endast resultatet för ett mål förbättrats, resultatet för 10 mål försämrats och resultatet för ett mål är oförändrat. Motsvarande uppgifter för hovrätterna är att resultatet förbättrats för tre mål, försämrats för två mål och är oförändrat för tre mål. Länsrätterna har under 2005 förbättrat resultatet för två mål, försämrat resultatet för åtta mål och för ett mål är resultatet oförändrat. Motsvarande uppgifter för kammarrätterna är att resultatet förbättrats för åtta mål och försämrats för fyra mål. Högsta domstolen har 2005 uppnått tre av de tolv verksamhetsmål, som domstolen satt upp. Regeringsrätten har 2005 uppnått ett av de nio verksamhetsmål, som domstolen satt upp. Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål varierar också mycket mellan enskilda domstolar inom de olika domstolsslagen. Vissa domstolar uppnår alla verksamhetsmålen medan andra domstolar inte uppnår något verksamhetsmål. Det är svårt att dra några generella slutsatser vad dessa skillnader i måluppfyllelse beror på. Verkligheten är komplex och det är en mängd olika förhållanden som påverkar en enskild domstols resultat under ett år. Målens svårighetsgrad och målstockens sammansättning varierar mellan olika domstolar. Möjligheten att få tillgång till ersättare vid vakanser, inte minst domare, skiljer sig också åt mellan olika domstolar. Stora målökningar och stora historiska balanser försvårar givetvis möjligheterna att uppnå verksamhetsmålen. Faktorer som ökar sannolikheten för en god måluppfyllelse är ett lågt sjuktal, få vakanser och en väl fungerande organisation och ledning. En närmare beskrivning av skillnader i måluppfyllelse mellan olika domstolar inom samma domstolsslag och en diskussion om möjliga förklaringar därtill redovisas under respektive domstolsavsnitt. Utvecklingen vid kammarrätterna har varit positiv under Balanserna har minskat kraftigt och flera förbättringar har skett av verksamhetsmålen. Däremot inger utvecklingen vid länsrätterna och i Regeringsrätten oro. Vid länsrätterna har det skett en förhållandevis stor balansökning, bl.a. avseende den stora målgruppen socialförsäkringsmål och även beträffande skattemålen. Utvecklingen av länsrätternas resultat i förhållande till verksamhetsmålen har under 2005 varit negativ och inger farhågor inför kommande verksamhetsår. Även arbetssituationen i Regeringsrätten är bekymmersam. Balanserna har under 2005 ökat kraftigt från en redan dessförinnan hög nivå och domstolen uppnår endast ett av sina uppsatta verksamhetsmål. Redan idag är handläggningstiderna på förvaltningsdomstolarna avsevärt längre än vad som är rimligt ur ett medborgarperspektiv och den utveckling som skett under 2005 är allvarlig. Viss anledning till oro inger också brottmålsbalanserna vid de allmänna domstolarna. Vid tingsrätterna har en total ökning av balanserna skett, bl.a. avseende brottmålen som - av de större målgrupperna - är den målgrupp där balansen ökat mest. I hovrätterna har, trots en sammantagen balansminskning, brottmålsbalansen ökat något och även i Högsta domstolen har brottmålsbalansen ökat. Utvecklingen av tingsrätternas resultat har under 2005 varit negativ för alla måltyper och det är endast på en punkt resultatet är bättre än det var Beträffande hovrätterna är resultatet för 2005 bättre än för tingsrätterna men hovrätterna uppnår trots det endast två av åtta verksamhetsmål. Sammanfattningsvis är det självfallet otillfredsställande att mindre än en fjärdedel av regeringens verksamhetsmål uppnås och att resultatet, jämfört med 2004, försämrats på ett stort antal punkter. Efter en period av ökande måltillströmning har utvecklingen nu planat ut och det kom under 2005 in i stort sett samma antal mål som under Vidare har domstolsväsendets ekonomiska situation tvingat många domstolar till besparingar under Först under andra halvåret 2005 har de ekonomiska förutsättningarna ljusnat för domstolsväsendet. Under dessa omständigheter har arbetssituationen varit osäker och svår för domstolarna vilket, totalt sett, lett till balansökningar och sämre resultat. Efter en period då den ekonomiska situa- 17 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2005

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING 2004. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2004 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -05, DOV 4188) Tryck: NRS, Jönköping I N N E H Å L

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten

ÅRSREDOVISNING. Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten ÅRSREDOVISNING 2003 Domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten Produktion: Concret Reklam AB, Jönköping (Mars -04, DOV 4006) Foto: Anna Clarén (Foto sidan 5, Håkan

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Svea hovrätts överprövning i tvistemål

Svea hovrätts överprövning i tvistemål SVEA HOVRÄTT FÖRFATTARE Lina Nestor Hovrättsassessor Svea hovrätt Svea hovrätts överprövning i tvistemål en uppföljning av 2012 års undersökning 2 (23) Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 1.1

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Dir. 2008:49. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol Dir. 2008:49 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget I allt fler fall uppställs berättigade krav på

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Domstolsstatistik 2011

Domstolsstatistik 2011 Domstolsstatistik 2011 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Domstolsstatistik 2014

Domstolsstatistik 2014 Domstolsstatistik 2014 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30 Innehåll Inledning...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 2015-02-12 47 1 (13) Verksamhetsplan 2015 R2A Box 170, 851 03 Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: 060-18 68 00 Fax: 060-18 68 39 hovratten.nedrenorrland@dom.se www.hovrattenfornedrenorrland.se

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring VILLKOR Fastställt november 2003 R 1:3 Rättsskyddsförsäkring Tvister och skattemål Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar Sak AB www.modernaforsakringar.se A TVISTER 1 Vem försäkringen gäller för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 20 juni 2013 KLAGANDE Västtrafik AB, 556558-5873 Ombud: Advokat Henrik Seeliger Advokatfirman Lindahl KB Box 11911 404 39 Göteborg MOTPART

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Gäller från 2012-01-01 1 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen inte alltid

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG GJK 706:2 RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Tvistemålshanteringen

Tvistemålshanteringen DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2008:3 Tvistemålshanteringen En kartläggning ISSN: 0281-0484 Diarienummer 455-2008 Tryckt på Danagårds Grafiska, Ödeshög, oktober 2008 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET

PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET Rättsväsendet Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet. Målet är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Rättsväsendet ansvarar bland annat

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2014 Arbetsdomstolen årsredovisning 2014 1 Årsredovisningen omfattar totalt 22 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/2015 2015-02-19 Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2012 1 Årsredovisningen omfattar totalt 21 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/2013 2013-02-20 Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen för domstolen Cathrine Lilja Hansson

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Skatteverket; SFS 2003:1106 Utkom från trycket den 16 december 2003 utfärdad den 27 november 2003. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer