Utkast Fartygs skrovkonstruktion

Transkript

1 1 (17) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [ ] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 21 2 mom., 23 1 mom. och 24 2 mom. Ändringsuppgifter: Ny föreskrift Utkast Fartygs skrovkonstruktion INNEHÅLL 1 ALLMÄNT Tillämpning Definitioner Byte av typ eller fartområde, inköp samt lämnande av klass Ombyggnad och annan förändring GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV Däck Vattentäta skott Öppningar i vattentäta skott Dubbelbotten Skrovgenomföringar Åmningar Övriga konstruktionsregler KONSTRUKTIONSREGLER FÖR NYA FARTYG Allmänna konstruktionsregler för nybyggen Förenklade hållfasthetskrav för stålfartyg, vars längd är under 24 meter KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE AV EXISTERANDE FARTYG UNDERHÅLL OCH REPARATIONER Skrovet Lokal punktkorrosion eller förslitning Tjockleksminskning i bordläggning, plåtfält eller delar av förstyvningar och konstruktionselement Böjmotståndsminskning i lokala förstyvningar som spant och stag Böjmotståndsminskning i bärande konstruktionselement såsom bottenstockar, däcksbalkar, vebbramar, vägare och stringers Böjmotståndsminskning i skrovbalkens effektiva tvärsnitt, där detta ingår som en väsentlig del i dimensionsunderlaget Rodret Propelleraxlarna KVALITETSSÄKRING VID NYBYGGNATION OCH REPARATIONER Dimensionsberäkningar och konstruktionsritningar Material och tillverkning PÅ SKROVET GJORDA MÄRKNINGAR ROROFARTYGS BOGPORTAR OCH RAMPER GODKÄNNANDE AV FARTYG FÖR VINTERTRAFIK Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer / r

2 2 (17) 10 ANKARE OCH ANKARKÄTTING INSPEKTIONS- OCH REPARATIONSPROTOKOLL RITNINGAR SOM BERÖR SKROVET SOM SKA FÖRVARAS OMBORD IKRAFTTRÄDANDE ALLMÄNT 1.1 Tillämpning Denna föreskrift tillämpas på skrovkonstruktionen hos oklassade fartyg enligt följande: 1) nya fartyg med en längd av 24 meter eller mer, fiskefartyg inbegripna, ska byggas enligt ett godkänt klassificeringssällskaps regler för skrovkonstruktion, 2) på nya fartyg med en längd under 24 meter tillämpas denna föreskrift eller bestämmelserna om skrovkonstruktion i föreskriften om yrkesbåtar eller motsvarande regler för skrovkonstruktion utgivna av godkända klassificeringssällskap, 3) på existerande fartyg tillämpas denna föreskrift. På klassade fartyg tillämpas ett godkänt klassificeringssällskaps regler för skrovkonstruktion. Förutom denna föreskrift tillämpas kap. II-1 och XII i bilagan till SOLAS-konventionen på klassade och oklassade fartyg 1) i internationell fart och 2) passagerarfartyg av klass A på inrikes resor, dock inte på a) lastfartyg med en bruttodräktighet under 500, b) fartyg som saknar eget framdrivningsmaskineri, c) fiskefartyg eller d) höghastighetsfartyg. Denna föreskrift tillämpas inte på yrkesbåtar som är certifierade som yrkesbåtar. Denna föreskrift tillämpas inte på hyresbåtar. 1.2 Definitioner Förutom vad som föreskrivs i 2 (definitioner) i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) avses i denna föreskrift med: 1) godkänt klassificeringssällskap ett sådant klassificeringssällskap som med Trafiksäkerhetsverket har ingått ett avtal (Agreement Governing the Delegation of Statutory Certification Services for Ships Registered in Finland between the Finnish Transport Safety Agency and [name of the society]) beträffande besiktning av fartygs skrov, 2) nytt fartyg ett fartyg som har byggts den 1 januari 2013 eller därefter, 3) fartyg byggt det datum då fartygets köl har sträckts eller fartyget befunnit sig på motsvarande byggnadsstadium, 4) motsvarande byggnadsstadium det stadium då - byggande som hänför sig till ett visst fartyg har påbörjats, och - då sammanfogning av fartyget har påbörjats omfattande minst 50 ton eller 1 % av den beräknade vikten av allt byggnadsmaterial, om denna vikt är mindre, 5) existerande fartyg ett fartyg som inte är ett nytt fartyg, 6) alla fartyg nya och existerande fartyg,

3 3 (17) 7) klasscertifikat ett certifikat utfärdat av ett godkänt klassificeringssällskap, 8) mallad sidhöjd det lodräta avståndet från övre kanten av kölen till undre kanten av övre däck, mätt vid fartygssidan. På träfartyg och på fartyg av trä med spant av stål mäts djupet från spunningens underkant. På fartyg med rundad övergång mellan sida och däck mäts malldjupet till den punkt där däckets och bordläggningens mallinjer skär varandra, 9) Nordisk båtstandard ett regelverk utarbetat i ett samarbete mellan de nordiska sjöfartsmyndigheterna och Det Norske Veritas för säkerheten på yrkesbåtar med en längd under 15 m, 10) föreskrift för yrkesbåtar gällande föreskrifter meddelade av Trafiksäkerhetsverket för yrkesbåtars säkerhet, 11) finska isklassföreskrifter Trafiksäkerhetsverkets gällande föreskrift om krav gällande fartygs konstruktion, maskineffekt och övriga isgångsegenskaper, metoder för bestämmande av isklass och skillnader mellan isklasserna, 12) midskepps mittpunkten av fartygets längd, 13) spoltäthet begränsad vädertäthet; inträngning av mindre mängd vatten kan tillåtas under vissa förhållanden, 14) vattentät det att vatten inte kan tränga igenom strukturen i någon riktning, 15) reparationer, ombyggnader och ändringar i väsentligt avseende förändring som innebär ändrade huvuddimensioner, utökad kapacitet eller förlängning av fartygets livslängd; ändringar i väsentligt avseende är förlängning av fartyget, ombyggnad av lastdäcken till passagerarutrymmen eller renovering av passagerarutrymmena. 1.3 Byte av typ eller fartområde, inköp samt lämnande av klass Fartyg som byter typ ska uppfylla de krav som gäller för dem det datum då ombyggnad påbörjas eller byte av typ sker. För fartyg som byter fartområde eller köps in från utlandet bestämmer kölsträckningsdatumet vilka regler som tillämpas. Vid inköp från utlandet ska Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 789/2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 613/914 tillämpas på det sätt som anges i förordningen. Ett fartyg som ska lämna klassen får inte ha anmärkningar eller brister på skrovet. 1.4 Ombyggnad och annan förändring Genomgår ett fartyg väsentliga ändringar ska fartygets ombyggda delars skrovkonstruktioner uppfylla denna föreskrift i tillämpliga delar, oavsett fartygets byggnadsdatum. En ombyggnad vars enda syfte är att åstadkomma en högre överlevnadsstandard anses inte vara en väsentlig ändring. 2 GENERELLA KONSTRUKTIONSKRAV Denna punkt innehåller allmänna regler för sådana fartygs skrovkonstruktion och strukturella styrka vilkas skrovmaterial är tål eller aluminium. Om skrovmaterialet är något annat än stål eller aluminium ska motsvarande regler utgivna av ett godkänt klassificeringssällskap, föreskrifterna om yrkesbåtar eller Nordisk båtstandard tillämpas.

4 4 (17) 2.1 Däck Fartyg ska vara försedda med ett däck som förhindrar att vatten tränger ned i de delar av fartyget som är deplacerande eller som utgör reservdeplacement. Öppningar i detta däck ska skyddas av luckor eller slutna däcksbyggnader som säkerställer att vatten inte kan tränga ner i fartyget. Fartyg i fartområde I i inrikes fart får dock vara öppna. 2.2 Vattentäta skott Fartyg ska ha vattentäta kollisionsskott i för och akter och andra vattentäta skott omedelbart för och akter om maskinutrymmet. På fartyg som har maskinutrymmet förlagt långt akterut behövs inte detta akterskott, om det utgör en del av akterpikens tankskott. Öppna fartyg ska, omedelbart för och akter om maskinutrymmet, vara försedda med vattentäta skott upp till djupaste lastvattenlinjen. För fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen eller non-solas-direktivet ska kollisionsskott placeras i enlighet med dessa regelverk. För fiskefartyg med en längd (L) av 45 meter eller mer ska kollisionsskottet placeras mellan 0,05L och 0,08L akter om förliga perpendikeln. För fiskefartyg med en längd mindre än 45 meter ska kollisionsskottet placeras mellan 0,05L och 0,05L + 1,35 m akter om förliga perpendikeln. Avståndet till förliga perpendikeln får aldrig understiga 2 meter. För andra fartyg än fiskefartyg ska kollisionsskottet placeras mellan 0,05L och 0,08L akter om förliga perpendikeln. För fartyg med bulb eller motsvarande ska avståndet reduceras med det som är minst av halva avståndet mellan förliga perpendikeln och bulbens förligaste punkt, eller 0,015L. Mindre steg i kollisionsskottet accepteras under förutsättning att hela kollisionsskottet är placerat inom föreskrivet avstånd från förliga perpendikeln. På fartyg med en förlig överbyggnad med en längd som överstiger 0,15L ska kollisionsskottet fortsätta till däcket ovanför fribordsdäcket. Kollisionsskottet ovanför fribordsdäcket måste inte placeras direkt över den del som ligger under fribordsdäcket under förutsättning att den del av fribordsdäcket som bildar steget är vattentät. Hela kollisionsskottet ska vara placerat inom föreskrivet avstånd från förliga perpendikeln. Kollisionsskottet kan ha en mer akterlig placering under förutsättning att fartyget, lastat till djupaste vattenlinjen, efter flödning av utrymmet för om kollisionsskottet har ett flytläge och en stabilitet som inte innebär en övervägande risk för fartygets överlevnad. På fartyg med en längd under 15 meter fordras inget kollisionsskott. 2.3 Öppningar i vattentäta skott I vattentäta skott får det inte finnas fler öppningar än vad som krävs av fartygets konstruktion och avsedda användning. Öppningar ska förses med vattentäta stängningsanordningar som har en styrka som motsvarar den omgivande strukturen. Öppningar godtas inte i de delar av kollisionsskottet som ligger under fribordsdäck. Dörrar ska hållas stängda till sjöss, vilket ska framgå av skyltning vid dörrarna.

5 5 (17) För fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen eller non-solas-direktivet ska öppningar i vattentäta skott vara i enlighet med dessa regelverk. På fiskefartyg med en längd mindre än 45 meter får vattentäta dörrar vara försedda med gångjärn och ska kunna öppnas och stängas lokalt från båda sidor. På fiskefartyg med en längd av 45 meter eller mer ska vattentäta skjutdörrar installeras i 1) utrymmen där dörrarna öppnas till sjöss och tröskeln ligger under den lastvattenlinje som motsvarar fartygets största djupgående, och 2) maskinrummets nedre del vid ingång till axeltunnel. Andra vattentäta dörrar får vara försedda med gångjärn. Vattentäta skjutdörrar ska kunna opereras när fartyget har en slagsida av 15 åt endera sidan. Vattentäta skjutdörrar ska, oberoende av om de manövreras manuellt eller på annat sätt, kunna öppnas lokalt från båda sidor. Vid platsen för fjärrmanövrering ska indikering finnas som visar om skjutdörren är öppen eller stängd. Vattentäta dörrars konstruktion ska vara godkänd av ett klassificeringssällskap. Gångjärnsförsedda vattentäta dörrar kan monteras i vattentäta skott som avskiljer lastutrymmen från däcksutrymmen. De ska vara placerade så högt och så långt från bordläggningen som möjligt, där de yttre vertikala kanterna inte i något fall befinner sig på ett avstånd från bordläggningen som är mindre än en femtedel av fartygets bredd, varvid avståndet ska mätas vinkelrätt mot centerlinjen i höjd med den djupaste indelningsvattenlinjen. 2.4 Dubbelbotten Fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen, MARPOL-konventionen eller non-solasdirektivet ska ha dubbelbotten i den utsträckning som anges i dessa regelverk. Övriga fartyg ska ha dubbelbotten som sträcker sig från maskinrummet till kollisionsskottet. Höjden på dubbelbotten ska vara minst 600 mm. På fartyg med en längd under 60 meter, förutom tankfartyg, fordras ingen dubbelbotten. Oljetankfartyg med en bruttodräktighet av 150 eller mer ska ha dubbelbotten enligt kraven i MARPOL-konventionen också i inrikes fart. 2.5 Skrovgenomföringar Roderhjärtstock genom rum under huvuddäck ska vara försedd med tätningsanordning vid däcket och bordläggningen eller akterstäven, eller vara omgiven av stark och vattentät trumma. Genomföringar i botten och bordläggning för givare, såsom ekolod eller logg, som sticker ut genom skrovet, ska på insidan förses med arrangemang som begränsar spridning av vatten vid en eventuell skada.

6 6 (17) 2.6 Åmningar Fartyg ska i för och akter vara försedda med åmningar som är tydligt avläsbara från båda sidor. Fartyg med en längd under 24 meter behöver inte vara försedda med åmningar. Åmningarna ska vara permanent fästade på skrovet. Siffrorna som ska vara ljusa på mörkt botten eller mörka på ljust botten ska vara 100 mm höga och ha en linjetjocklek på 20 mm. Varannan decimeter ska märkas. 2.7 Övriga konstruktionsregler Om ett fartyg utrustas med andra arrangemang än slingerkölar, exempelvis tankar, för att reducera fartygets rörelser, ska arrangemanget godkännas av Trafiksäkerhetsverket. Permanet barlast ska placeras på sådant sätt att förskjutning inte kan ske. Barlasten får inte flyttas eller tas bort utan godkännande av Trafiksäkerhetsverket. Vattenbarlast betraktas som permanent barlast om det förvaras i tankar som är fulla och som inte är kopplade till fartygets pumpsystem. Om vattenbarlast används som permanent barlast, ska detta framgå av fartygets dokument. Vatten i RSW-tankarna avsett för förvaring av fisk betraktas inte som permanent barlast. 3 KONSTRUKTIONSREGLER FÖR NYA FARTYG 3.1 Allmänna konstruktionsregler för nybyggen Fartyg ska konstrueras och byggas så att styrkan i skrov, tillslutningsanordningar, rigg och utrustning ger betryggande säkerhet för alla konditioner som fartyget är avsett att framföras i. Speciell hänsyn ska tas till de statiska påkänningar som uppstår vid djupaste nedlastning och svåraste lastfördelning samt till de dynamiska påkänningar som kan uppstå till följd av framdrift, sjögång, lastning och lossning. Fartyg ska konstrueras enligt ett sammanhållet regelverk utgivet av ett godkänt klassificeringssällskap. För fartyg som inte ska inneha klasscertifikat kan alternativa regelverk användas. Regelverket ska ta hänsyn till statiska och dynamiska påkänningar, styrka i material och konstruktionselement, styrka i fogar och infästningar, tillverkningsmetoder och nödvändiga säkerhetsmarginaler med hänsyn till korrosion och förslitning samt osäkerheter i operationella konditioner och dimensioneringsunderlag. För nya typer av fartyg eller nya konstruktionskoncept, för vilka det inte finns tillämpliga regelverk, kan direkta konstruktionsberäkningar som innefattar alla tillämpliga hänsyn enligt 3.1 ovan utföras. För fartyg konstruerade och byggda enligt tradition och förebild, jämställs med fartyg som till skrovkonstruktionens del uppfyller kraven i denna föreskrift. 3.2 Förenklade hållfasthetskrav för stålfartyg, vars längd är under 24 meter Vid tillverkningen ska det dokumenteras att det använda stålet har ett godkännande av klassen eller tillverkarens materialcertifikat. Stålet ska ha följande minimiegenskaper:

7 7 (17) 1) sträckgräns 240 N/mm², 2) brottgräns 410 N/mm² och 3) töjning 22 %. Materialet ska vara torrt och utan korrosionsangrepp. Varje plåt ska ha en medeltjocklek som minst motsvarar plåtens nominella tjocklek. Passning av plåtar och profiler ska vara så noggrann att svetsfogarna har riktig dimension i förhållande till materialtjockleken. Tillskärning av plåten ska utföras så att god svetsförbindelse kan uppnås. Om nödvändigt, ska kanterna slipas. Allt svetsningsarbete ska utföras yrkesmässigt. Alla fel eller mindre goda utföranden ska korrigeras förrän konstruktionen målas. Vid svetsning av plåt som är minst 4 mm tjock ska kanten antingen vara fasad eller svetsas från båda sidorna. Det ska alltid vara dubbel kontinuerlig svets på följande konstruktionsdetaljer: 1) fundament, 2) förstyvningarnas ändor och knän. Kontinuerlig svets ska alltid användas i platser som 1) skrovets fogar, 2) skrovets förstyvningar (spant, bottenstockar, långskepps stringers osv.) under vattenlinjen, 3) däck och överbyggnad, 4) tankar, 5) skott. På övriga detaljer kan dubbel avbruten svets användas. Avbrotten får högst vara lika långa som svetsen och den sammanlagda svetsen ska minst motsvara längden av enkelsidig kontinuerlig svets. Ensidig avbruten svets kan användas vid infästning av obelastade förstyvningar. Kilsvets ska normalt ha ett a-mått på minst 3,5 mm. Det ska vara kontinuitet i förstyvningarna. Det ska användas knäplåtar där det är nödvändigt för att uppnå tillräcklig infästningsarea. Förstyvare ska svetsas till bärare också i det fall att förstyvningen är genomgående. Minimidimensionerna för olika skrovkomponenter ska vara enligt följande tabell (tabell 1). Lineär interpolering används för längder mellan de värden som anges i tabellen ( meter). Då den största längden är 12 meter eller mer ska längden enligt fartygets mätbrev användas.

8 8 (17) Tabell 1 Minimidimensioner Komponent L < 8 m L = 15 m 15 m < L < 24 m L = enligt mätbrev spantavstånd max. 500 mm max. 500 mm max. 800 mm yttre köl tvärsnitt = 15 cm² innerköl tvärsnitt = 15 cm² tjocklek = 5,0 mm bottenstockar höjd = 200 mm tjocklek = 4,5 mm bottenstockens fläns tvärsnitt = 20 cm² tvärsnitt = 20 cm² tjocklek = 6,0 mm höjd = 250 mm tjocklek = 5,5 mm tvärsnitt = 30 cm² tvärsnitt = 30 cm² tjocklek = 8,0 mm höjd = 300 mm tjocklek = 6,0 mm 50 x 5,0 mm 50 x 5,5 mm 60 x 6,0 mm Anmärkning Om det inte är fråga om profilköl, kölplåtens tjocklek = 1,5 x t, kölplåtens bredd = 30 x L [mm] fordras vid avsaknad av yttre köl var 3:e spant, övriga som spanten sidokölar UNP 100 UNP 120 UNP 150 fordras vid avsaknad av innerköl spant 90 x 6,0 mm 100 x 6,5 mm 120 x 8,0 mm W = böjmotstånd W = 9,5 cm³ W = 18,0 cm³ W = 30,0 cm³ bottenbordläggning 4,5 mm 7,0 mm 8,0 mm köl-, stävplåtar + 1,0 mm sidobordläggning 4,0 mm 6,0 mm 7,0 mm skott 4,5 mm 6,0 mm 6,0 mm förstyvning på skotten 50 x 6,0 mm W = 6,0 cm³ 50 x 6.5 mm W = 7,0 cm³ 50 x 8,0 mm W = 8,0 cm³ största avstånd = 750 mm däck 4,0 mm 6,0 mm 6,0 mm däcksbalkar 90 x 8,0 mm W = 22,0 cm³ 90 x 8,0 mm W = 22,0 cm³ 90 x 8,0 mm W = 22,0 cm³ följer spantavståndet, spännvidd 3,10 m brädgång 4,0 mm 5,0 mm 6,0 mm max. förstyvningsavstånd = 600 mm överbyggnad 4,0 mm 5,0 mm 6,0 mm förstyvningar 50 x 6,0 mm Tabellen är riktningsgivande. Noggrannare dimensionering finns i 1) Nordisk båtstandard (yrkesbåtar med en längd under 15 meter), 2) föreskrifterna om yrkesbåtar (längd under 24 meter). Om fartygets längd är 24 meter eller mer, ska klassificeringssällskapens regler användas.

9 9 (17) 4 KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE AV EXISTERANDE FARTYG För fartyg som inte tidigare certifierats av sjösäkerhetsmyndigheten, t.ex. vid inköp eller vid byte av fartygstyp, ska följande dokumentation lämnas in till Trafiksäkerhetsverket för godkännande av fartygets konstruktion och byggnation med avseende på styrka i skrov, tillslutningsanordningar, rigg och utrustning: 1) konstruktionsdokumentation som ska omfatta åtminstone följande ritningar och beräkningar: - arrangemangsritning, - midskepps sektionsritning (Midship Section), - hållfasthetsberäkningar (Scantling, böjmoment och skärkrafter), - bordläggningsritning (Shell Expansion), - ritning över roder och hjärtstock, - ritning över propelleraxel och hylsa, - lastluckor, samt 2) konstruktions- och tillverkningsgodkännande från sjösäkerhetsmyndigheten i en annan stat, 3) konstruktions- och tillverkningsgodkännande från ett godkänt klassificeringssällskap, 4) nödvändiga materialcertifikat samt dokumenterad och verifierad tillverkningskontroll, eller 5) material- och tillverkningsspecifikation (analys). Dokumentationen ska visa att fartygets konstruktionsstandard är relevant för den verksamhet och det fartområde fartyget ska certifieras för, samt att fartyget är underhållet på ett tillfredsställande sätt. För fartyg som är eller har varit certifierade av sjösäkerhetsmyndigheten med avseende på skrovkonstruktion, tillslutningsanordningar, rigg och utrustning accepteras befintlig konstruktionsstandard under förutsättning att den är relevant för fartygets verksamhet och det fartområde fartyget ska certifieras för, samt att fartyget är underhållet på ett tillfredsställande sätt och att de krav som är tillämpliga på fartyget uppfylls. Ett fartyg som är godkänt enligt ett regelverk i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, Turkiet eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) jämställs med fartyg som uppfyller kraven i denna föreskrift eller de internationella regelverk som nämns i den, under förutsättning att en likvärdig säkerhetsnivå uppnås. 5 UNDERHÅLL OCH REPARATIONER 5.1 Skrovet Fartyg ska underhållas och repareras i den utsträckning som är nödvändig för att de i alla konditioner ska bibehålla den styrka och säkerhet de är konstruerade för med beaktande av de marginaler för korrosion och förslitning som använts. Fartyg som innehar klasscertifikat ska ersätta material i den omfattning som krävs för att de ska kunna bibehålla sitt klasscertifikat. Fartyg som är byggda enligt ett annat regelverk eller för vilka utfärdande organisation har gett ut anvisningar om marginaler och förslitning ska förnya material senast då marginalerna i regelverket eller anvisningen uppnås.

10 10 (17) Där marginaler för korrosion och förslitning inte finns uttryckligen angivna i regelverk eller i anvisningar till dessa, ska material förnyas senast då tillämpliga marginaler enligt följande eller motsvarande försvagning i konstruktionen (konstruktioner av stål och aluminium med plåtdimensioner 6 mm eller mer) uppnåtts: Lokal punktkorrosion eller förslitning 1) utanför områden utsatta för höga spänningskoncentrationer: - för enstaka punkt: 35 % minskning i förhållande till byggd tjocklek, - täckande 30 % av ytan: 25 % minskning, - täckande 50 % av ytan: 20 % minskning, - i övrigt lineärt interpolerat mellan dessa värden 2) i eller i direkt anslutning till områden utsatta för höga spänningskoncentrationer, såsom infästningar av förstyvningar och konstruktionselement, hålkanter: - 20 % minskning oavsett utbredning Tjockleksminskning i bordläggning, plåtfält eller delar av förstyvningar och konstruktionselement - 20 % minskning i förhållande till byggd tjocklek Böjmotståndsminskning i lokala förstyvningar som spant och stag - 20 % minskning i förhållande till byggda dimensioner Böjmotståndsminskning i bärande konstruktionselement såsom bottenstockar, däcksbalkar, vebbramar, vägare och stringers - 15 % minskning i förhållande till byggda dimensioner Böjmotståndsminskning i skrovbalkens effektiva tvärsnitt, där detta ingår som en väsentlig del i dimensionsunderlaget - 10 % minskning i förhållande till byggda dimensioner. Vid bedömning av tjockleksminskningen och dess betydelse för böjmotståndet enligt punkterna ska denna tas som ett medelvärde av ett representativt sämsta tvärsnitt vinkelrätt mot den huvudsakliga spänningsriktningen. För övriga dimensioner eller konstruktionsmaterial ska särskild bedömning av effekten av korrosion och förslitning göras med hänsyn till materialets och konstruktionens egenskaper. Trots att något av gränsvärdena i punkterna överskrids, kan de trots allt godkännas, om detaljerade undersökningar genom beräkningar eller fullskaleprov entydigt visar att konstruktionens styrka behålls på samma säkerhetsnivå. Om det inte finns uppgifter om ursprunglig bordläggningstjocklek eller hållfasthetsberäkningar att presentera, används följande formel för att bestämma den minsta tillåtna plåttjockleken: Formel 1 t = 4 + L / 10 [mm], där L = fartygets längd [m] Från det erhållna värdet får det i bordläggningen finnas frätningar högst 25 % av plåttjockleken.

11 11 (17) 5.2 Rodret Roderlagerglappet ska mätas. Om glappet är alltför stort måste rodret lyftas och tappar och hylsor förnyas vid behov. Om slitaget på tappen är över 5 % av ursprunglig diameter, ska den förnyas. Om det är frågan om ett fristående spadroder får slitaget vara endast 1 % av dess ursprungliga diameter. 5.3 Propelleraxlarna Propelleraxlarna ska dras med 5 eller 10 års intervall. För vaselinsmorda propellerhylslager gäller 5 års intervall och för oljesmorda propellerhylslager 10 års intervall. För fartyg som är äldre än 30 år och försedda med oljesmorda propellerhylslager ska propelleraxeln dras med 5 års intervall. Tiden mellan axeldragningarna kan förlängas till 15 år eller mer, förutsatt att axeltätningen inte läcker och att temperaturen för lagren följs med regelbundet. Man ska ta oljeanalys på hylsoljan minst två gånger om året. Axeln hos fartyg med en maskineffekt under 375 kw ska dras vid behov. Vid axeldragningen ska propellern lösgöras och axeln dras ut eller skjutas in helt och hållet. Axeln ska undersökas och speciell uppmärksamhet ska fästas vid lagerytorna, gängorna i ändan av axeln (propellermuttern) och den kilformade skåran i konens större ända. I misstänkliga fall ska en sprickundersökning vidtas. Hylsans lager ska undersökas. Om glappet är för stort eller om lagermetallen har lossnat måste lagret förnyas. De största glappen för lager redovisas i tabellerna enligt följande: - normalt vitmetallager: tabell 2, - vattensmort gummilager: tabell 3, - Pokkenholtz-lager: tabell 4, - vattensmort gummilager: tabell 5. I oljesmorda propelleraxlar ska axeltätningarna kontrolleras och vid behov repareras.

12 12 (17) Tabell 2 Glapp för oljesmort propellerhylslager av vitmetall Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 100 0,4 1, ,5 1, ,6 1, ,7 1, ,8 1, ,9 1, ,0 2, ,1 2,25 Glapp för vaselin/vattensmort propellerhylslager av lignum-vitmetall Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 100 0,60 1, ,71 2, ,83 3, ,94 4, ,06 5, ,17 5,95 Glapp för vaselinsmort propellerhylslager av vitmetall/gjutjärn Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 50 0,45 1, ,55 1, ,65 1, ,75 2, ,85 2, ,95 2, ,05 3, ,15 3,40 Tabell 3 Glapp för vattensmort propellerhylslager av gummi Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 50 0,20 1, ,38 1, ,56 2, ,74 2, ,92 3, ,10 4,00

13 13 (17) Tabell 4 Glapp för Pockenholtz-propellerhylslager Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 25 0,25 2,0 50 0,40 2,5 75 0,50 2, ,55 3, ,60 3, ,65 3, ,75 4, ,00 4, ,20 5, ,35 5, ,60 7,0 Tabell 5 Glapp för vattensmort propellerhylslager av gummi Axelns diameter [mm] Minimiglapp [mm] Glapp då lagret måste förnyas [mm] 50 0,25 2, ,35 3, / 151 0,50 / 0,70 4, ,80 4, ,95 5, ,05 6, , ,25 7, ,40 8, ,55 8, ,75 9,40 I samband med axeldragningen ska ett protokoll på glapp och ovalitet uppgöras för både axeln och lagret. 6 KVALITETSSÄKRING VID NYBYGGNATION OCH REPARATIONER 6.1 Dimensionsberäkningar och konstruktionsritningar Fartygets ägare eller ombud ska till Trafiksäkerhetsverket för granskning lämna in samtliga dimensioneringsunderlag i form av konstruktionsritningar och beräkningar eller sammanfattningar av sådana, som är nödvändiga för att konstruktionsstandarden ska kunna säkerställas. För fartyg som innehar giltigt klasscertifikat eller byggs med avsikt att erhålla klasscertifikat ska ritningarna godkännas av klassificeringssällskapet. För övriga fartyg ska ritningarna godkännas av Trafiksäkerhetsverket. I det senare fallet ska det framgå vem som tagit fram di-

14 14 (17) mensioneringsunderlaget samt vilket regelverk och vilken metod för kvalitetssäkring man avser tillämpa. 6.2 Material och tillverkning För fartyg som innehar giltigt klasscertifikat eller byggs i enlighet med ett godkänt klassificeringssällskaps regler ska material, tillverkningsprocesser och prövning följa det godkända klassificeringssällskapets normer och anvisningar. Svetsare ska genomgå ett svetsprov som accepteras av klassificeringssällskapet. För övriga fartyg ska kvalitetssäkrade material och tillverkningsmetoder användas. Svetsare ska ha genomgått en svetsprövning enligt standarden ISO 9606 eller motsvarande. Material som används för nybyggen och reparationer ska vara certifierat av ett godkänt klassificeringssällskap; alternativt ska de metoder för kvalitetssäkring som tillämpas redovisas för och godkännas av Trafiksäkerhetsverket Trafiksäkerhetsverket ska ges möjlighet att regelbundet granska materialet och tillverkningsprocessen. 7 PÅ SKROVET GJORDA MÄRKNINGAR I det fall att besiktning av skrovet utförs i vatten med dykare, ska undervattenskrovet vara märkt så att det är möjligt att lokalisera platsen från videofilmen. 8 ROROFARTYGS BOGVISIR OCH RAMPER Körrampen på ett rorofartyg som leder till bildäck ska vara så konstruerad och utförd att en eventuell skada i bogvisiret, eller om bogvisiret lossnar, inte skadar rampen. Bogvisir och ramp ska konstrueras och underhållas enligt International Association of Classification Societies (IACS) regelverk Unified Requirements (UR) (IACS UR S8 och UR S 16). 9 GODKÄNNANDE AV FARTYG FÖR VINTERTRAFIK Fartygsskrovet ska vara av stål. Fartyget får inte få isskador vid vintertrafik inom sitt fartområde. I nedanstående tabell (tabell 6) ges riktvärden för dimensionering av skrovet och maskineffekten:

15 15 (17) Tabell 6 Maximal istjocklek 5 cm 10 cm 15 cm Fartygets minsta längd 10,0 m 12,5 m 15,0 m Minsta maskineffekt vid minimilängd 75 kw 125 kw 220 kw vid 1,2*minimilängd 90 kw 150 kw 270 kw vid 1,5*minimilängd 110 kw 190 kw 330 kw Bordläggningens tjocklek 5 mm 6 mm 7 mm Plåttjocklek i den isförstärkta zonen vid minimilängd 6 mm 7 mm 10 mm vid 1,2*minimilängd 7 mm 8 mm 11 mm vid 1,5*minimilängd 8 mm 9 mm 12 mm Max. spantavstånd är 300 mm. I förstäven rekommenderas isspant. Skrovet hos fartyg med en längd av 24 meter eller mer och hos fartyg som rör sig i svårare isförhållanden måste åtminstone uppfylla klassens regler för fartyg som saknar isförstärkning samt fordringarna för isklass IC i de finska isklassföreskrifterna, om det är fråga om lastfartyg respektive fordringarna för isklass IB i nämnda föreskrifter, om det är fråga om passagerarfartyg. Propellern, propelleraxeln, rodret och styrinrättningen ska också vara tillräckligt hållbara enligt gällande finska isklassföreskrifter så att de tål ispåfrestningen. Bottenbrunnarna ska ha en sådan konstruktion att kylvatten kan tas in också vid körning i issörja. 10 ANKARE OCH ANKARKÄTTING Denna punkt gäller fartyg med en längd av 24 meter eller mer i inrikes fart. På fartyg med en längd under 24 meter tillämpas föreskrifterna om yrkesbåtar och på fartyg i internationell fart klassificeringssällskapens regelverk. Klassificeringssällskapens regelverk tillämpas också i det fall att värdet för utrustningsnumret VN enligt nedanstående formel (formel 2) är större än 200. Ankarnas tyngd samt ankarkättingens längd och länkdiameter bestäms enligt utrustningsnumret VN. Detta uträknas med följande formel: Formel 2 VN = ( 0,5 LBD ) 2/3 + 2hB + 0,1A där L = vattenlinjens längd vid största djupgående [m] B = största bredden [m] D = sidohöjd midskepps [m] h = höjden midskepps mätt från vattenlinjen vid största djupgående till översta däck ökat med höjden av de däcksbyggnader som har en bredd av minst 0,25 B [m] A = arean av fartygsskrovets sidoprofil från vattenlinjen vid största djupgående till översta däck ökat med arean av sidoprofilen av de däcksbyggnader vilkas bredd är större än 0,25 B [m].

16 16 (17) Då det med formeln 2 uträknade värdet för VN faller mellan värdena i nedanstående tabell (tabell 7) interpoleras de mellanliggande värdena. Om fartygets ankare är så kallade lättankare (high holding power, HHP), kan vikterna minskas med 25 %, och om super high holding power-ankare (SHHP) används, kan vikterna minskas med 50 %. Om VN är under 15, kan användandet av ett ankare godkännas, och för inrikes fart en kortare lina eller kätting än vad som anges i tabellen. Om VN är under 30, kan ankarkättingen ersättas med en lika stark lina. I linans ankarända ska dock finnas minst 5,0 meter kätting. Ankarkättingen ska vara av stål med en draghållfasthet som inte understiger 370 N/mm 2. Fartyg som används endast i fartområdena I eller II i inrikes fart samt passagerarfartyg av klass D kan vara utrustade med ett ankare. Ankarets vikt och kättingens länkdiameter och längd ska då vara enligt spalten första ankaret i tabell 7. Pråmar kan vara utrustade med endast ett ankare. För fartyg som endast används på inlandsfarvatten, kan ankarets vikt vara minst lika som fartygets bruttodräktighet. Tabell 7 Ankare VN Ankarets vikt [kg] Ankarkättingens Ankarkättingens längd [m Första ankareret Andra anka- länkdiameter Första ankaret Andra ankaret [mm] , , , ,

17 17 (17) Ankarkättingarna ska bredas ut för inspektion med fem års mellanrum. Om slitaget är mer än 10 % av originaltjockleken, måste kättingen förnyas. Lossnade tvärstöd i kättinglänkarna ska fästas exempelvis genom svetsning. Slitaget räknas som medeltal av diametern i längdled och tvärled för samma länk. 11 INSPEKTIONS- OCH REPARATIONSPROTOKOLL För fartyg i internationell fart och fartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet av 500 eller mer ska skrovbesiktningsmannen i samband med förnyad besiktning göra upp ett protokoll över vilka delar av skrovet som har inspekterats i samband med besiktningen. I protokollet ska antecknas vilka observationer som gjorts, vilka skador som upptäckts och vilka åtgärder som vidtagits och vilka reparationer som redaren gjort under besiktningsintervallen. I reparationsprotokollet ska det också kartläggas var det förekommer dubbleringar på skrovet (placering och mått). Till protokollet ska fogas en blankett för inspektion av tankar, en blankett för tjockleksmätning ett protokoll över mätning av propelleraxel och lager. En kopia av reparationsprotokollet jämte bilagor ska förvaras ombord. 12 SKROVRITNINGAR SOM SKA FÖRVARAS OMBORD Fartyg i internationell fart och fartyg i inrikes fart med en av bruttodräktighet av 500 eller mer ska medföra följande uppdaterade ritningar som berör skrovkonstruktionen: 1) arrangemangsritning, 2) midskepps sektionsritning (Midship Section), 3) hållfasthetsberäkningar (Scantling, böjmoment och skärkrafter), 4) bordläggningsritning (Shell Expansion), 5) ritning över roder och hjärtstock, 6) ritning över propelleraxel och hylsa, 7) lastluckor. 13 IKRAFTTRÄDANDE Denna föreskrift träder i kraft [den 1 januari 2013]. Service och underhåll av existerande oklassade fartyg enligt denna föreskrift ska ske senast i samband med den förnyade besiktning som infaller året efter det år då denna föreskrift träder i kraft.