ISBN: Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISBN: 978-91-85050-83-3 Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2007"

Transkript

1 Riksdagsförvaltningen 2006

2 Omslagsbilden: Britt Bohlin Olsson (s) i samspråk med riksdagsdirektör Anders Forsberg, talman Per Westerberg och biträdande kammarsekreterare Annalena Hanell. Den ombyggda plenisalen har fått helt ny teknik. Talmanspodiet har utrustats med tryckkänsliga skärmar som ett stöd för talmannen och kammarsekreteraren vid debatter och voteringar. Foto: Melker Dahlstrand Riksdagsförvaltningen 2006 är tänkt att ge inblick i arbetet bakom beslutsfattarna i Sveriges riksdag. Broschyren har tagits fram genom ett samarbete inom riksdagsförvaltningen och bygger på uppgifter som tidigare publicerats i riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006 (2006/07:RS2). Årsredovisningen finns publicerad på riksdagens webbplats. Produktion: Riksdagens informationsenhet ISSN: ISBN: Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2007 Riksdagsförvaltningen 2006 kan beställas kostnadsfritt från Riksdagens tryckeriexpedition, Stockholm Telefon: , Fax: E-post: Internet: På webbplatsen kan man också beställa annat informationsoch studiematerial som produceras av riksdagen.

3 Riksdagsförvaltningen 2006

4 Året som gått Riksdagens och riksdagsförvaltningens arbete präglades under 2006 av förändringar. Ett stort antal ledamöter lämnade riksdagen i samband med valet i september, och många helt nya ledamöter tog plats. Regeringsskiftet i oktober ledde till ytterligare förändringar. Förvaltningens arbete i samband med valet var omfattande. Det handlade både om information till avgående och nya ledamöter och om en rad praktiska frågor som arbetsrum, boende och teknisk utrustning. De utvärderingar som hittills gjorts visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerat bra både ur avgående och nya ledamöters perspektiv. Riksdagsarbetet under hösten påverkades av valet och regeringsskiftet, och antalet ärenden var få. Den nya budgetprocessen prövades för första gången efter ett val med regeringsskifte. Tidsramarna för behandlingen av budgetpropositionen blev visserligen snäva, men statsbudgeten kunde liksom tidigare år fastställas före juluppehållet. Situationen var en helt annan under våren före valet. Ett rekordstort antal ärenden behandlades då. Riksdagsarbetet kunde dock slutföras i tid. Riksdagen beslutade år 2006 om vissa förändringar i arbetet på grundval av Riksdagskommitténs förslag. Beslutet innebar bland annat en ny ordning för riksdagens beredning av EU-frågor och ökat fokus på forsknings- och framtidsfrågor samt på uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. Beslutet innebar också att det interparlamentariska samarbetet ska integreras bättre med det ordinarie riksdagsarbetet och att motionshanteringen kan förenklas. Antalet utskott minskade i och med att bostads- och lagutskotten lades ned och ett nytt utskott, civilutskottet, skapades. Även på det administrativa området har det skett stora förändringar. Nya regler om ledamöternas ekonomiska villkor trädde i kraft under året. En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för bland andra riksdagsförvaltningen antogs av riksdagen och träder i kraft den 1 januari Det mest synliga tecknet på förändringar i riksdagen är plenisalen som under stark tidspress byggdes om under sommaruppehållet och fick en ny möblering. Ett annat större projekt var stabiliseringen av grundvattennivån under det gamla riksdagshuset. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

5 En för förvaltningen gemensam värdegrund har fastställts. I mötet med ledamöter, allmänhet och arbetskamrater ska vårt arbete präglas av opartiskhet, saklighet, integritet, öppenhet, ansvarstagande, samarbetsanda, omtanke och respekt för allas lika värde. Värdegrunden är en bas för våra diskussioner om utvecklingen av arbetet inom förvaltningen. Anders Forsberg Riksdagsdirektör Foto: melker dahlstrand Anders Forsberg i den nyrenoverade plenisalen.

6 Utgångspunkter för riksdagsförvaltningens arbete Styrning och ledning. Riksdagens arbete styrs av regeringsformen, riksdagsordningen och olika riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsförvaltningen är en myndighet som stöder riksdagen i dess arbete, ger service och information till ledamöter och allmänhet och i övrigt tillhandahåller de resurser som krävs för att kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet ska fungera utan störningar. Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I sammanträdena deltar bland andra också riksdagsdirektören, som är chef för riksdagsförvaltningen och ansvarig för verksamheten. Talmannen leder riksdagens arbete och är ordförande vid kammarens sammanträden. Arbetet i kammaren planeras tillsammans med de vice talmännen och riksdagsförvaltningens kammarkansli. Verksamhetsgrenar, mål och målgrupper Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna fullgöra sina konstitutionella och demokratiska uppgifter och sina internationella åtaganden. Riksdagsförvaltningen arbetar inom fyra olika verksamhetsgrenar med var sitt mål. Foto: anna söderbärj Stödet till beslutsprocessen Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen. Jakobsgatan 6. Delar av riksdagsförvaltningen har sin arbetsplats på Jakobsgatan 6. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

7 Foto: lubbe garell Ledamotsservice. Petra Robin, enheten för administrativ ledamotsservice, demonstrerar riksdagens reseräkningssystem för Rosita Runegrund, (kd). De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är kammarkansliet med utredningstjänsten, utskottskanslierna och EU-nämndens kansli, Riksdagsbiblioteket samt enheten för riksdagstryck. Dessutom bidrar i hög grad ITenheterna och andra verksamheter inom riksdagsförvaltningen till att målet uppnås. Service och förvaltning Riksdagsförvaltningen skall inom givna ramar och bestämmelser tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier. Den organisatoriska enhet som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är det administrativa kontoret, där funktioner för ekonomi, personal, juridik, administrativ ledamotsservice, IT, fastigheter, intern service, intendentur, bevakning och lokalvård återfinns. Enheten för riksdagstryck kan också hänföras hit. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

8 Information till allmänheten Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är informationsenheten, Riksdagsbiblioteket, EU-upplysningen, tidningen Riksdag & Departement samt teknikenheten. Foto: lubbe garell Internationell verksamhet Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför. De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till denna verksamhetsgren är riksdagens internationella kansli och till viss del även riksdagens utredningstjänst, utskottskanslierna och informationsenheten. Frågor om samarbetet inom EU hanteras framför allt av kammarkansliet samt utskottens och EU-nämndens kanslier. Öppet hus. När riksdagen slog upp portarna för allmänheten den 25 november kom personer. På plats i Riksdagshuset fanns 220 ledamöter och tjänstemän för att välkomna, debattera och svara på frågor från besökarna. målgrupper och satsningsomr åden Målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet är många och framgår delvis av målen för verksamhetsgrenarna. När det gäller riksdagens internationella arbete är förvaltningens uppgift framför allt att stödja talmännen och det svenska deltagandet i det interparlamentariska samarbetet. För att uppfylla målen för verksamhetsgrenarna har riksdagsförvaltningen under 2006 bland annat fokuserat verksamheten på ett antal så kallade satsningsområden, exempelvis riksdagsvalet och ombyggnaden av plenisalen. Förutom satsningsområdena har vissa andra centrala områden såsom säkerhet och sårbarhet prioriterats. De flesta av dessa områden innefattar flera verksamhetsgrenar och därmed flera mål. I riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2006 (2006/07:RS2) lämnas en redogörelse för hur målen har uppfyllts. I denna broschyr fördjupas i stället redogörelsen för några av de under året genomförda aktiviteterna. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

9 Aktiviteter av särskild vikt under 2006 Antalet ärenden var under riksmötet 2005/06 rekordhögt det gäller både propositioner, skrivelser och motioner och tiden för ärendebehandling i riksdagen ökade i jämförelse med föregående riksmöte. Plenitiden i kammaren minskade dock något, framför allt beroende på det mindre antalet interpellationsdebatter. Foto: melker dahlstrand En stor andel av regeringens propositioner avlämnades under mars och skulle behandlas av riksdagen före sommaruppehållet. Kammare och utskott fick därmed en mycket hög arbetsbelastning under senare delen av våren. Ärenden (antal) 2005/ / / / /02 Inkomna till riksdagen Interpellationer Skriftliga frågor Propositioner och skrivelser Motioner Faktapromemorior Beslutade i kammaren Utskottsbetänkanden Övrigt Kammarsammanträden Plenitimmar Voteringar Ny möblering. Ledamöterna har fasta platser vid voteringar, men i övrigt råder fri sittning i plenisalen. Utskottsarbetet präglades under riksmötet av att det var det sista i valperioden. Ett påtagligt exempel på detta var det stora antalet ärenden som utskotten behandlade: 212 propositioner, 45 skrivelser från regeringen och 43 framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse och olika riksdagsorgan. Jämfört med riksmötet 2004/05 innebar det en ökning av antalet propositioner med 16 procent och för samtliga ärenden en ökning med 24 procent. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till , vilket var nästan fler än under föregående riksmöte. Den stora ärendemängden återspeglas också i antalet betänkanden som utskotten lämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till över 400. Det kan jämföras med riksmötet 2004/05 då utskotten lämnade drygt 300 betänkanden till kammaren. Totalt hölls 629 utskottssammanträden varav 26 var öppna utfrågningar. Av dessa utfrågningar svarade konstitutionsutskottet för närmare R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

10 hälften. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med utskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning. Foto: melker dahlstrand Riksdagstrycket (antal trycksidor) 2005/ / / / /02 Propositioner Motioner Betänkanden Protokoll Övrigt Totalt Riksdagsvalet Riksdagsförvaltningens förberedelser inför valet 2006 började redan före årsskiftet. Ett omfattande arbete genomfördes för att man under en kort period under hösten skulle kunna ta emot ett stort antal nya ledamöter och introducera dem i riksdagsarbetet. Antalet avgående ledamöter vid valet, 139 personer, och antalet helt nya ledamöter, 124 personer, var högre än någonsin tidigare. Antalet omvalda uppgick till 212. Därtill kom 13 nya ledamöter som varit ersättare eller riksdagsledamöter under någon valperiod före 2002 års val. De många nya ledamöterna, förändringen i mandatfördelningen och regeringsskiftet innebar att förvaltningens arbete veckorna efter valet blev mycket omfattande. Under våren lämnades information till samtliga ledamöter om praktiska och ekonomiska frågor i samband med valet. Därefter gjordes särskilda insatser för ledamöter som inte kandiderade för omval, nyvalda ledamöter, omvalda ledamöter respektive kandiderande, icke omvalda ledamöter. Eftersom valet resulterade i att de borgerliga partierna fick fler företrädare i riksdagen än tidigare, medan antalet socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister minskade, krävdes avsevärda förändringar i fördelningen av tjänsterum i riksdagens hus. Samtidigt genomfördes ett stort antal flyttar till och från Regeringskansliet. Omfattande flyttstädning utfördes i fler än 400 arbetsrum. Efter valet fick ledamöterna bland annat de nyproducerade skrifterna Ledamotens lathund (praktisk information) och Parlamentarisk handbok (om arbetet i kammare och utskott och det interparlamentariska samarbetet). Dessutom gjordes bland annat en Enheten för riksdagstryck. Marcus Östblom rullar in ännu en pappersleverans. Interntryckeriet gick på högvarv under våren R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

11 betydande satsning på att den nyvalda riksdagen skulle ha ett väl fungerande, säkert och modernt IT-stöd. Nya ledamöter fick en särskild IT-mentor som hjälp vid val av teknisk utrustning, information, utbildning med mera. Informationsmaterial för nya ledamöter. Riksmötets öppnande Riksmötet öppnades efter valet av Carl XVI Gustaf. I främre raden bland annat de nya talmännen och den avgående statsministern. Fortsatt administr ativt stöd till ledamöterna Förutom den information som lämnades till ledamöterna i samband med valet genomförde riksdagsförvaltningen under 2006 ett antal aktiviteter i syfte att ge administrativt stöd till ledamöterna. Exempel på sådana aktiviteter är den vägledning som erbjöds inför den årliga självdeklarationen. Ledamöterna informerades om gällande regler, om rättsfall och om hur deras reseräkningar, fakturor, arvoden, kostnadsersättningar och pensioner löpande hanteras. Under året trädde nya bestämmelser i kraft i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. De handlar om traktamenten, inkomstgarantier och överklaganden. Några av nyheterna är att traktamente för inrikes endagsresor har tagits bort samtidigt som ett så kallat Stockholmstraktamente om 100 kronor införts för resor till Stockholm med övernattning. Inga måltidsavdrag görs vid sådana resor. Dessutom finns nu bara en nivå för bilersättning. Förändringarna förenklar bland annat hanteringen av reseräkningar, både för ledamöterna och för förvaltningen. Foto: melker dahlstrand Ombyggnaden av plenisalen De ledamöter som valts in i riksdagen i september 2006 samlades den 2 oktober till upprop i en helt nyrenoverad plenisal. I plenisalen, eller kammaren, debatterar riksdagen och fattar sina beslut. I denna lokal, som kan sägas vara den svenska demokratins hjärta, har omfattande ombyggnadsarbeten ägt rum under senare år. Plenisalsprojektet har varit samlingsnamnet för det arbete som utförts i och omkring kammaren för att bland annat förbättra tillgänglighet och brandsäkerhet. R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

12 Foto: rolf egertz Plenisalen sommaren Under sommaren genomfördes omfattande ombyggnationer i plenisalen. 10 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

13 Massmedia. Ett nytt system för ackreditering av journalister har införts. Omkring journalister och fotografer har tillträde till riksdagens lokaler. I samband med ombyggnaden fick plenisalen ny inredning och helt ny teknik. Arbetet har skett i tre etapper under sommaruppehållen Kostnaden för projektet uppgick till 75 miljoner kronor och inrymmer även den moderna tekniken. Under sommaruppehållet 2006 genomfördes den tredje och sista etappen. Då demonterades all inredning i plenisalen och efter ombyggnad installerades nya bord och stolar för ledamöterna. Femtio debattplatser ställdes upp i en halvcirkel framför talmannen för fri sittning under debatterna i kammaren. Tillsammans med ytterligare 300 platser fungerar merparten av dem som fasta platser för ledamöterna under voteringarna. Till podiet införskaffades också nya bord och stolar. Tre nya talarstolar anpassade för rullstolsburna har monterats, varav talarstolen på podiet har dekorerats med en ny framställning av det stora riksvapnet. I samband med ombyggnaden har all teknik förnyats. Även ljudanläggningen har bytts ut för att svara mot dagens kvalitetskrav både i plenisalen och för utsändningar i tv och radio. Denna teknikförnyelse ger en bra plattform för en god funktionalitet under ett flertal år framöver. Foto: melker dahlstrand Ök ad säkerhet och minsk ad sårbarhet I syfte att öka personskyddet, IT-säkerheten och säkerhetskontrollen av besökare till riksdagen har ytterligare åtgärder genomförts under året. Genom en väl fungerande säkerhets- och bevakningsfunktion kan en trygg arbetsmiljö upprätthållas för riksdagens ledamöter och anställda. Den nya lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter som beslutats av riksdagen under året har tillsammans med en föreskrift om säkerhet och fredstida krishantering bidragit till att regelverket som helhet blivit mer modernt samtidigt som det medger en viss flexibilitet. Med anledning av de nya säkerhetsreglerna har ett system för ackreditering av journalister införts. Syftet med den nya ordningen är att ha kontroll över vilka som har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Ansökan om pressackreditering sker via riksdagens webbplats. Totalt har cirka 1100 ackrediteringar beviljats sedan den 1 juli R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

14 Foto: bertil ericson/scanpix Mälaren flyttas Riksbyggnadernas grundläggning har alltsedan den genomfördes vid förra sekelskiftet varit föremål för mycket debatt i medier och i fackkretsar. Byggnaderna var också till en början utsatta för stora, ojämna sättningar som orsakade sprickor i konstruktionerna. Störst har sättningen varit i Östra riksdagshusets (RÖ) sydvästra hörn där den uppgår till totalt 20 cm sedan byggnaden uppfördes för drygt hundra år sedan. Så småningom avtog sättningarna för att i dag röra sig om som mest 1 mm per år. Byggnadernas grundläggning utgörs av ett stort antal träpålar, totalt stycken, och ovanpå dessa plankbäddar. På plankbäddarna har det uppförts stenmurar av varierande mått. Denna typ av trägrundläggning förblir stabil och fungerar som avsett praktiskt taget hur länge som helst förutsatt att den stadigvarande befinner sig under vatten, helst i så syrefri miljö som möjligt. I annat fall startar röt- och mögelangrepp som bryter ner träet. Redan vid mätningar i slutet av 1960-talet Mälaren flyttas. Bygget av en ny dammlucka var slutet på det konstaterades att grundvattenytan under RÖ projekt som handlat om att säkerställa grundvattennivån under vid vissa tillfällen och beroende av Saltsjöns Riksdagshuset. nivå kunde sjunka under trägrundläggningens överkant, och därmed kunde en nedbrytning av träet inledas. I samband med planeringen för ombyggnaden av riksbyggnaderna inför riksdagens återflyttning 1983 till Helgeandsholmen från sina tillfälliga lokaler vid Sergels torg fördes en intensiv debatt om grundläggningens kondition och behovet av eventuella åtgärder. Vid denna tidpunkt ansågs den befintliga trägrundläggningen kunna fungera även fortsättningsvis, under förutsättning att grundvattenytan kunde stabiliseras på en betryggande nivå över trägrundläggningen. Metoden för att nå en stabilisering av grundvattennivån skulle vara att anlägga en vattentät skärm, en så kallad tätskärm, öster om riksbyggnaderna med anslutning till Riksbrodammen och till en ny damm i Stallkanalen nedströms Norrbro. På så sätt skulle Mälarens vattenstånd styra grundvattenytan under byggnaderna i stället för vattenståndet i Saltsjön. 12 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

15 Femton år senare återupptog riksdagsförvaltningen arbetet med grundvattenfrågan. En första etapp av tätskärmen runt Riksdagshuset började projekteras. För att testa tekniken beslutades därefter om ett fullskaleprov med så kallade jetpelare (se bilaga). Fullskaleprovet påbörjades i augusti 2000 och slutfördes till årsskiftet 2000/01. Det visade att jetpelartekniken var användbar för den planerade tätskärmen med de förutsättningar markens geologi gav. Kostnaden för etapp ett och fullskaleprovet var 21 miljoner kronor. I januari 2004 utfördes schaktningsarbeten och etableringsåtgärder av olika slag på plats. Arbetet med jetpelare gjordes i etapper. Varje etapp inomhus utfördes inom ljudisolerande väggar för att möjliggöra det ordinarie arbetet inom snickeri och godsmottagning. Det visade sig att störningarna mot omgivningen inte blev av den omfattning som kunde befaras. Buller och vibrationer från jetpelarborrningen var acceptabla, och samarbetet mellan förvaltningens personal och entreprenören flöt friktionsfritt. Inte heller uppstod några allvarliga sättningsrörelser i byggnaden. Montaget av dammluckan gjordes sist i byggprocessen under våren och sommaren Efter vissa justeringar i tidsplanen genomfördes därefter slutbesiktning den 15 november Kostnaderna för etapperna två och tre var 137 miljoner kronor, och totalkostnaden blev därmed 158 miljoner kronor. Nya arbetsformer Våren 2006 överlämnade riksdagsstyrelsen till riksdagen ett förslag från Riksdagskommittén vilket framför allt behandlade riksdagens arbetsformer (Riksdagen i en ny tid). Förslaget berörde tre centrala områden för riksdagens verksamhet: motionshanteringen hanteringen av EU-frågor forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. I avvaktan på riksdagens beslut förberedde tre särskilda arbetsgrupper under året det praktiska genomförandet av Riksdagskommitténs förslag. Riksdagsförvaltningen arbetar vidare enligt arbetsgruppernas riktlinjer. Resurser har avsatts i 2007 års budget för arbetet med EU-frågor, IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange), forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering. Vidare fortsätter arbetet med att mer regelmässigt R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

16 lägga in plenifria veckor i sammanträdesplanen, och det pågår diskussioner om ett kortare sommaruppehåll. Riksdagens EU-arbete Riksdagskommitténs förslag på EU-området innebär att frågor kring EU i ökad utsträckning integreras i den löpande verksamheten i utskotten och EU-nämnden. För information till allmänheten svarar EU-upplysningen, ett nationellt informationscentrum för EU-frågor. Under året har riksdagsförvaltningen under riksdagsdirektörens ledning deltagit i IPEX-projektet (Interparliamentary EU Information Exchange) tillsammans med representanter från parlamenten i Danmark, Frankrike, Italien, Polen och Storbritannien samt deltagare från Europaparlamentet med flera. Projektet syftade till att de nationella parlamenten i EU:s medlemsländer via en gemensam webbplats elektroniskt skulle kunna utbyta information. Det avslutades formellt vid ett talmansmöte i Köpenhamn i juni, då webbplatsen lanserades. Sedan IPEX togs i bruk har 550 EU-dokument registrerats i IPEX databas. Riksdagen har en tjänsteman stationerad i Bryssel för att följa arbetet i EU och för att informera om riksdagens arbete med olika EU-frågor. Riksdagens representant rapporterar skriftligen och muntligen till kammarkansliets sekretariat som svarar för samordningen av EU-arbetet i riksdagen. Under 2006 inkom 21 skriftliga rapporter till sekretariatet. Demokr atifr ämjande samarbete med andr a parlament Sedan många år bedrivs ett Sidafinansierat biståndsprojekt gentemot Vietnams nationalförsamling i syfte att utveckla och stärka den institutionella demokratin i landet. Inom ramen för biståndsprojektet genomfördes under år 2006 ett trettiotal aktiviteter; bland annat har riksdagsledamöter och tjänstemän medverkat vid vietnamesiska studiebesök i riksdagen och deltagit i seminarier i Vietnam. Samarbetet med Vietnam kommer att fortsätta under projektets kvarvarande löptid, första halvåret Bland övriga demokratifrämjande projekt som genomförts under 2006 kan nämnas ett samarbete med Östtimors parlament. Ett bilateralt samarbetsprogram mellan de båda parlamenten inleddes 2004 med ett seminarium i Dili och följdes av ytterligare ett seminarium under Programmet avslutades under 2006 med ett studiebesök i Stockholm i samband med de allmänna va- 14 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

17 Foto: ove nilsson Bilateralt samarbe. En delegation från Östtimor besöker en vallokal i Norra Real i samband med valrörelsen len i Sverige i september, då ledamöter från Östtimor kunde följa den svenska valrörelsen. Samarbetet med Östtimor har finansierats av Sida. Information för demokr ati För att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet arbetar riksdagsförvaltningen aktivt med att öka tillgång på tjänster och informationsmaterial för allmänheten. Viktiga informationskanaler är riksdagens webbplats, tidningen Riksdag & Departement, frågeservice, studiematerial och allmänt informationsmaterial, besöksverksamhet, kurser och guidade visningar samt olika typer av mer riktade informationsinsatser. På webbplatsen, kan man följa riksdagens arbete i utskotten och kammaren. Här finns information om riksdagen, presentation av ledamöterna, fakta om de senaste besluten, med mera. Webbplatsen var under 2006 lika välbesökt som under tidigare år. Antalet besökare uppgick under året till drygt tre miljoner. Målsättningen är att webbinformationen ska vara användbar och tillgänglig för alla. Stor vikt har därför lagts vid att webbplatsen ska uppfylla internationella och nationella riktlinjer. Webb- R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

18 platsen har särskilda avdelningar på engelska, lättläst svenska och teckenspråk. Under hösten lanserades basinformation om riksdagen på 21 olika språk, bland annat på de nationella minoritetsspråken. Dessutom går det att lyssna på webbplatsen på den egna datorn. Det är också möjligt att via webb-tv följa riksdagens debatter och öppna utfrågningar, både direkt och i efterhand. Avdelningen för webb-tv hade under 2006 drygt besök, varav nästan besök avsåg direktsändningar från kammaren. Foto: melker dahlstrand Skolbesök. I riksdagens nya demokrativerkstad får högstadieelever spela rollen av ledamot för en dag. 16 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

19 Tv-sändningar. Antalet tv-sändningar från plenisalen och öppna utskottsutfrågningar uppgick till 788 timmar under 2006, en fortsatt ökning sedan föregående år Distribution av studiehäften. Skolornas efterfrågan på studiematerial ökade markant under Det stora intresset förklaras delvis av höstens val Webbsändning från plenisalen Övrig webbsändning Riksdagens webbplats utsågs av tidningen Internetworld till Sveriges bästa myndighetssajt Motiveringen var att webbplatsen förvaltar den öppna demokratin på ett föredömligt sätt. Tidningen har dessutom testat tillgängligheten på Sveriges 60 största webbplatser. Av dessa fick riksdagens webbplats det bästa betyget. Under året etablerades en ny form för skolbesök i riksdagen i syfte att höja kvaliteten på besöken för grundskoleelever. I riksdagens nya demokrativerkstad får eleverna genom ett upplevelsebaserat program med fiktiva politikerroller och partier lära sig spelreglerna för hur beslut fattas i demokratisk ordning. Demokrativerkstaden kunde under 2006 ta emot åtta klasser per vecka. Totalt genomförde elever programmet, som tar ungefär två och en halv timme. Historisk a dokument för eftervärlden Riksdagens historiska källmaterial är intressant för allmänheten, studenter och forskare. För att göra ståndsriksdagens dokument och beslut tillgängliga för samtiden och eftervärlden pågår sedan 1936 en utgivning av tidigare otryckta ståndsprotokoll. Under året har borgarståndets och prästeståndets protokoll från renskrivits. Samtidigt arbetade man inom Riksdagsbiblioteket med en utgåva av utrikesutskottets memorialprotokoll under perioden Protokollen redovisar de hemliga anföranden med åtföljande diskussioner som hölls i utrikesutskottet under krigsåren och utkommer under titeln Samråd i krigstid. Utrikesutskottets memorialprotokoll perioden R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

20 Riksdagsförvaltningen i siffror Ett axplock sifferuppgifter ur riksdagsförvaltningens årsredovisning för Riksdagsförvaltningens verksamhet finansieras till största delen från tre anslag under utgiftsområde 1 (Rikets styrelse) på statsbudgeten: Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader Anslag 90:6 Stöd till politiska partier Nedan följer en sammanfattning av årets anslagsförbrukning för respektive anslag. Därefter redovisas årets intäkter, kostnader och transfereringar. Dessutom ges en bild av förvaltningens tillgångar och skulder vid årets slut samt en sammanställning av några andra ekonomiska uppgifter. Riksdagens ledamöter och partier m. m. Från anslaget Riksdagens ledamöter och partier m.m. finansieras riksdagsledamöternas arvoden, traktamenten och data- och telekommunikation, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker samt pensioner och inkomstgarantier till före detta riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Även ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete och EU-resor liksom bidrag till enskilda studieresor finansieras från detta anslag. Dessutom utbetalas stöd till partigrupperna i riksdagen och bidrag till interparlamentariskt samarbete från anslaget. Den ökade anslagsförbrukningen i jämförelse med 2005 beror till stor del på att 2006 var ett valår. Den utgörs i huvudsak av ökat stöd till partigrupperna, arvoden och pensioner inklusive inkomstgarantier samt ny teknisk utrustning till riksdagens ledamöter och partikanslier. Årets anslagsförbrukning 784 miljoner kronor Riksdagens förvaltningskostnader Från anslaget Riksdagens förvaltningskostnader finansieras riksdagsförvaltningens personal, lokaler, säkerhet och bevakning, datateknik och IT-stöd, intern service, administration, förlagsverksamhet, bibliotek, tryckeriverksamhet och informationsverk- Miljoner kronor Årets anslagsförbrukning Stöd till politiska partier Riksdagens förvaltningskostnader Riksdagens ledamöter och partier m.m. 18 R I K S DAG S F Ö RVA LT N I N G E N

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

En guide till Sveriges riksdag

En guide till Sveriges riksdag En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Riksdagsförvaltningen 2010

Riksdagsförvaltningen 2010 Riksdagsförvaltningen 2010 Omslaget: Bistår talmannen. Tjänstemän från förvaltningen finns alltid på plats i kammaren under sammanträden. På bilden syns kammarsekreteraren Annalena Hanell och kammarhandläggaren

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Öppet hus i riksdagen Program. Välkommen! Lördag 14 mars kl. 12 16

Öppet hus i riksdagen Program. Välkommen! Lördag 14 mars kl. 12 16 Öppet hus i riksdagen Program Välkommen! Lördag 14 mars kl. 12 16 2 Öppet Hus i riksdagen Aktiviteter på bestämda klockslag Kl. 12.20 Miniriksdag för barn (se sid. 7) Kl. 13.00 Föreläsning: Riksdagen och

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna

Läs mer

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift

Läs mer

Tillsammans för riksdagens bästa

Tillsammans för riksdagens bästa Tillsammans för riksdagens bästa Riksdagsförvaltningen i korthet 2 Riksdagsförvaltningen Tillsammans för riksdagens bästa Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Förvaltningen

Läs mer

Arbetet i kammare och utskott. Studiematerial från riksdagen

Arbetet i kammare och utskott. Studiematerial från riksdagen Arbetet i kammare och utskott Studiematerial från riksdagen 2 Arbetet i kammare och utskott Riksdagens uppgifter Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2012:393 Utkom från trycket den 15 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap. 15, 3 kap. 2,

Läs mer

Årsredovisning FÖR Riksdagsförvaltningen 2012

Årsredovisning FÖR Riksdagsförvaltningen 2012 Årsredovisning FÖR Riksdagsförvaltningen 2012 Omslag: Melker Dahlstrand Form och produktion: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje tryckeri, Stockholm 2013 Upplaga: 1 000 ex. Årsredovisning för Riksdagsförvaltningen

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2013

ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2013 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2013 Omslag: Melker Dahlstrand Form och produktion: b-e-r-g.se Tryck: Riksdagens interntryckeri, mars 2014 ISBN: 978-91-86673-44-4 ISSN: 2001-8541 All offentlig

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 1998:734 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Välkommen till riksdagen

Välkommen till riksdagen Sveriges riksdag 2 Sveriges riksdag Välkommen till riksdagen Öppenhet och tillgänglighet är viktiga inslag i den svenska demokratin och i riksdagens arbete. På riksdagens webbplats www.riksdagen.se kan

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

2014 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN

2014 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2014 ÅRSREDOVISNING FÖR RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN Bilden på omslaget är tagen i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset. Foto: Melker Dahlstrand Form och produktion: Riksdagsförvaltningen Tryck: Riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Välkommen till riksdagen

Välkommen till riksdagen Sveriges riksdag 2 Sveriges riksdag Välkommen till riksdagen Öppenhet och tillgänglighet är viktiga inslag i den svenska demokratin och i riksdagens arbete. På riksdagens webbplats www.riksdagen.se kan

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16 Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU16 Säkerhetsskydd m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas riksdagsstyrelsens framställning 2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m., en motion med anledning av framställningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Hemma på västkusten. Motion: Ett förslag från en riksdagsledamot.

Hemma på västkusten. Motion: Ett förslag från en riksdagsledamot. Hemma på västkusten Lördag 13 april Pappershögen damp ner på hallgolvet med en duns. Där låg det: trafikutskottets stora betänkande som innehöll flera olika lagförslag inom transport och sjöfart. Jag bläddrade

Läs mer

Riksbyggens Bostadsrättsförening Gamla Stan Helsingborg. Årsredovisning. Riksbyggens Bostadsrättsförening Gamla Stan Helsingborg 716407-3533

Riksbyggens Bostadsrättsförening Gamla Stan Helsingborg. Årsredovisning. Riksbyggens Bostadsrättsförening Gamla Stan Helsingborg 716407-3533 Årsredovisning 2005 Riksbyggens Bostadsrättsförening 716407-3533 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENING GAMLA STAN HELSINGBORG 716407-3533 får härmed avge redovisning för föreningens

Läs mer

Årsredovisning och revisionsberättelse

Årsredovisning och revisionsberättelse Årsredovisning och revisionsberättelse Avseende räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg, Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Årsredovisning 2012 POD 16/2013

Årsredovisning 2012 POD 16/2013 Årsredovisning 2012 POD 16/2013 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 2 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsresultat... 3 2.1 Intäkter och kostnader per verksamhetsdel

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

Riksdagsförvaltningens föreskrifter

Riksdagsförvaltningens föreskrifter Riksdagsförvaltningens föreskrifter Riksdagsförvaltningens författningssamling RFS 2006:2 Utkom från trycket den 30 maj 2006 Föreskrift om säkerhet och fredstida krishantering; utfärdad den 26 april 2006.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Information om avgångsförmåner

Information om avgångsförmåner RIKSDAGENS 2014-02-12 ARVODESNÄMND Information om avgångsförmåner Inledning I denna PM redovisas det huvudsakliga innehållet i de avgångsförmåner som ledamöter av riksdagen har rätt till. Fokus ligger

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Midgård 27 769604-0786. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för. Brf Midgård 27 769604-0786. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för Brf Midgård 27 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Midgård 27 1(12) Förvaltningsberättelse sid 1 Brf Midgård 27 2(12) Förvaltningsberättelse sid 2 Brf Midgård 27 3(12) Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Pomona Mindre 702002-9406. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för. Brf Pomona Mindre 702002-9406. Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Årsredovisning för Brf Pomona Mindre Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Brf Pomona Mindre 2(10) Resultaträkning Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 731 457

Läs mer

Rätt till arbetsrum 1 En riksdagsledamot har rätt att disponera ett arbetsrum i riksdagens lokaler.

Rätt till arbetsrum 1 En riksdagsledamot har rätt att disponera ett arbetsrum i riksdagens lokaler. RFS nr: 2005:9 Rubrik: Föreskrift om arbetsrum och övernattningsbostäder för riksdagens ledamöter Utfärdad: 26 oktober 2005 Ändring införd: t.o.m. RFS 2010:2 Arbetsrum Rätt till arbetsrum 1 En riksdagsledamot

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Brf Rosendal Större 25

Brf Rosendal Större 25 Årsredovisning för Brf Rosendal Större 25 Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Brf Rosendal Större 25 1(10) ' Brf Rosendal Större 25 2(10) ' Brf Rosendal Större 25 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta

Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 1(14) Extra sida 1 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 2(14) Extra sida

Läs mer

Genline AB - året som gått

Genline AB - året som gått PRESSMEDDELANDE 2007-02-28 Genline AB Rökerigatan 5 121 62 Johanneshov Phone +46 8 600 33 10 Fax +46 8 600 33 20 E-mail info@genline.se www.genline.se Bokslutskommuniké från Genline AB (publ.) för 2006

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

Styrelse och revisorer

Styrelse och revisorer Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Folkungaträdet 4 Styrelsen för Brf Folkungaträdet 4 får härmed avge årsredovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2009-01-01--2009-12-31

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för Brf Tor 2 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Tor 2 1(10) ' Brf Tor 2 2(10) ' Brf Tor 2 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL Mom 1 Föreningen skall verka för att personer som har eller har

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013

EU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013 EU och riksdagen i världen Fortbildning för lärare den 29 april 2013 2 EU och riksdagen i världen EU och riksdagen i världen Fortbildningsdag för lärare den 29 april 2013 Hur ser EU:s och riksdagens roll

Läs mer

Brf Kaprifolen i Malmö

Brf Kaprifolen i Malmö Årsredovisning för Brf Kaprifolen i Malmö Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-12-31 Brf Kaprifolen i Malmö 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Kaprifolen i Malmö, får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sofiahuset, Jönköping, 2009-11-30 kl. 15.30-17.05 Beslutande Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Brf Roslin. Årsredovisning för 716438-4740. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Brf Roslin. Årsredovisning för 716438-4740. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Roslin Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 5

Läs mer

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014 Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014 Onsdag 19 november 9.00 Votering kl. 16.00 Tillgänglig tid: 14 tim. 0 min. Beräknad tid: 1 tim. 10 min. KU3 Några ändringar på tryck- och

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

RESULTATRÄKNING Verksamhetsåret 2007

RESULTATRÄKNING Verksamhetsåret 2007 RESULTATRÄKNING Verksamhetsåret 2007 INTÄKTER 2007-12-31 2006-12-31 Medlemsavgifter Not 1 185 400 kr 195 200 kr Seminarieavgifter Not 2 4 000 kr 48 450 kr Räntor Not 3 13 219 kr 7 870 kr Övrigt Not 4 1

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Delårsrapport 2015 Dnr. 2015/04521 Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret 2015... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY. Årsredovisning 2005. Foto: Åke Arell, 2005, Täby

HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY. Årsredovisning 2005. Foto: Åke Arell, 2005, Täby HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY Årsredovisning 2005 Foto: Åke Arell, 2005, Täby Ordlista FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den del av årsredovisningen som i text förklarar verksamheten kallas förvaltningsberättelse.

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

R E S U L T A T R Ä K N I N G

R E S U L T A T R Ä K N I N G R E S U L T A T R Ä K N I N G SAMMANSTÄLLNING 1997-01-01-1996-01-01 INTÄKTER Avgifter 2 290 896 2 242 950 Hyresintäkter 182 952 169 712 Övriga intäkter 18 290 278 857 S:A INTÄKTER 2 492 138 2 691 519 KOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU5 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Sammanfattning I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop.

Läs mer

KALLELSE TILL FÖRENINGSSTÄMMA

KALLELSE TILL FÖRENINGSSTÄMMA 1 Brf Kättingen 26 KALLELSE TILL FÖRENINGSSTÄMMA DAG: Måndagen den 26 maj 2014 klockan 19.30 LOKAL:Gemensamhetslokalen DAGORDNING: 1. Stämmans öppnande. 2. Godkännande av dagordning. 3. Val av ordförande

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer