Marknadsöversikt griskött

Transkript

1 Marknadsöversikt griskött Produktionen och konsumtionen av griskött ökade i Sverige, i EU och i världen Griskött är det köttslag som vi äter mest av i Sverige men konsumtionen är ändå lägre per person än genomsnittet i EU. EU är världens största exportör av levande grisar och griskött förutsatt att alla typer av beredda produkter inkluderas i siffran. Rapport 2011:41

2

3 Marknadsöversikt griskött Enheten för handel och marknad Författare: Jonathan Lukkarinen Åsa Lannhard Öberg Foto: Per G Norén

4

5 Market overview pig meat This report describes the production, consumption and trade with pig meat in 2010 and compares it to previous years. The focus is on Sweden, the EU, the EU candidates and the world. The consumption of pig meat increases every year both in Sweden and in the world. Swedish pig farmers are experiencing increasing difficulties to compete with cheaper, imported pig meat from other EU member states. The global export was worth more than $32 billion in This equaled over 11 % of the total export value of all animal foodstuffs. Division for trade and markets Authors: Jonathan Lukkarinen Åsa Lannhard Öberg Photo: Per G Norén

6

7 Sammanfattning Denna marknadsöversikt bygger på tillgänglig officiell statistik från flera olika källor. Översikten fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen för griskött och produkter därav. Ingen prognostisering görs, dock förekommer enkla analyser av framtiden på kort sikt. Griskött är det köttslag som svenskar äter mest av. Trots att konsumtionen har ökat de senaste fem åren har situationen för svenska grisbönder blivit allt sämre. Både antalet grisar och antalet grisföretagare har minskat under många år. De strängare krav på djurskydd och smittskydd som finns i Sverige jämfört med övriga EU medför högre kostnader för svenska grisbönder. Många konsumenter ser dock främst till priset vid val av produkt och den svenska produktionen får därför allt svårare att stå sig mot den utländska konkurrensen. Avräkningspriserna på griskött föll kraftigt i början av 2010 för att sedan stiga under större delen av året. Trots detta hamnade årsgenomsnittet på avräkningspriset under både 2008 och 2009 års genomsnitt. Detta fick genomslag både i parti- och konsumentled. Sveriges priser ligger något högre än EU:s genomsnittspris. EU var den näst största producenten och konsumenten av griskött i världen efter Kina Både produktion och konsumtion ökade i EU under året. EU var också den näst största exportören av griskött efter USA, och exporten ökade kraftigt Totalt i världen ökade produktionen, konsumtionen och handeln med griskött Den globala exporten av griskött var värd 208 miljarder kronor vilket utgjorde mer än 11 % av den totala handeln med animalieprodukter.

8

9 Innehåll 1! Inledning...1! 1.1! Syfte...1! 1.2! Metod...1! 1.3! Avgränsningar...1! 2! Griskött...2! 2.1! Grisköttssektorn i Sverige...2! 2.1.1! Djurantal och strukturuppgifter...2! 2.1.2! Produktion och konsumtion...6! 2.1.3! Utrikeshandel...7! 2.1.4! Prisutveckling...12! 2.2! Grisköttssektorn i EU...15! 2.2.1! Marknadsregleringen...15! 2.2.2! Djurantal och strukturuppgifter...20! 2.2.3! Produktion och konsumtion...22! 2.2.4! Handel...22! 2.2.5! Prisutveckling...26! 2.3! Grisköttssektorn i kandidatländerna...28! 2.3.1! Kroatien...29! 2.3.2! Turkiet...30! 2.3.3! Island...31! 2.3.4! Makedonien...32! 2.3.5! Montenegro...33! 2.4! Världsmarknaden för griskött...34! 2.4.1! Produktion...34! 2.4.2! Konsumtion...34! 2.4.3! Handel...35! 3! Avslutande kommentar...37! 3.1! Brister i statistiken...38!

10

11 1 Inledning 1.1 Syfte Jordbruksverket har under många år regelbundet gett ut en marknadsöversikt för jordbruksprodukter. Av praktiska skäl har den i år delats upp i mindre delar varav marknadsöversikten för griskött är en. Översikten fokuserar på att visualisera, beskriva och kort analysera priser, marknader, handel, viktiga händelser, subventioner och tullar för griskött i Sverige, EU och världen. 1.2 Metod Marknadsöversikten har tagits fram med hjälp av en studie av befintlig officiell statistik både på internet och i tryckt form. Valet av data begränsas av att materialet i marknadsöversikten ska kunna vara jämförbart bakåt i tiden. 1.3 Avgränsningar Marknadsöversikten syftar inte till att ge prognoser för framtiden. Historisk utveckling behöver inte ha någon inverkan på framtiden men kan ge indikationer för trender. 1

12 2 Griskött 2.1 Grisköttssektorn i Sverige Den svenska köttproduktionen utmärks genom ett starkt djur- och smittskydd. I Sverige förekommer till exempel inte kupering av grisarnas svansar. I flera andra EU-länder är detta lagligt eller utförs trots att det är olagligt. I Sverige ges grisarna mer utrymme vilket minskar risken för att de skadar varandra. Sverige har också en mer restriktiv användning av antibiotika på grisar än flera andra EU-länder. Trots att svenska konsumenter för det mesta är positiva till höga krav på svensk djurhållning styr oftast priset vid inköpstillfället. Svenska producenter har därför svårt att konkurrera med det billigare importerade köttet Djurantal och strukturuppgifter Det totala antalet grisar i Sverige har minskat under en mycket lång tid. Utvecklingen av antalet grisar och produktionen av griskött hänger nära samman med den ökande konkurrensen från importerade varor. Under den beaktade tioårsperioden har det totala antalet grisar i landet minskat med nästan 20 % (se figur 2.1). Antalet suggor och galtar för avel minskade med 28 % under samma period. $!*##! $!(##! $!&##!!"#$%&'()*+&,&---.#$%& $!"##! $!###! *##! (##! &##! "##! #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!,-../0!1! ! "$(! "$"! "#*! $+'! $**! $*)! $*$! $)#! $(#! $'(! !639:! $!()(! $!()#! $!(+'! $!("%! $!("%! $!&+&! $!&+'! $!&%+! $!%(*! $!%(&! Figur 2.1 Antal grisar i Sverige , tal Number of pigs in Sweden , 1 000s Not: För åren , och baseras statistiken från ett urval av företag. Källa: Jordbruksverket Det största antalet grisar återfinns i de regioner av landet som har en hög produktion av spannmål till foder, det vill säga i slättbygderna (se figur 2.2). Antalet grisar är däremot få i skogsbygderna och i Norrland. 2

13 Figur 2.2 Procentuell andel grisar i landets produktionsområden 2010 Percentage share of pigs in Swedish production areas 2010 Källa: Jordbruksverket 3

14 Under 2010 fanns det strax under företag med grisar i Sverige, vilket var en minskning med nästan 26 % sedan Inom den svenska grissektorn är det vanligt att företagen är specialiserade på antingen produktion av smågrisar eller uppfödning av slaktsvin. En del grisföretag har även en integrerad produktion. Figur 2.3 och figur 2.4 redovisar utvecklingen av antalet företag inom båda företagssorterna (i båda diagrammen förekommer företag som är fullständigt integrerade). $$##! $###! +##! *##!!"#$%&/0*1#$2& )##! (##! '##! &##! %##! "##! $##! #! "##'! "##)! "#$#! $;&+!639:! '#;++!639:! $##;$++!639:! <340!$++!639:! Figur 2.3 Antal företag med suggor och galtar för avel , efter besättningsstorlek Number of holdings with hogs and boars , by size of herd Källa: Jordbruksverket Oavsett vilken typ av produktion grisföretagen är inriktade på så har antalet företag med grisar minskat sedan många år i samtliga storlekskategorier. Mest har företagen med små besättningar minskat. Mellan 2005 och 2010 har de minsta gårdarna med upp till 49 avelsgrisar och de minsta uppfödarna med upp till 99 slaktgrisar minskat med hälften. 4

15 $###! +##! *##! )##!!"#$%&/0*1#$2& (##! '##! &##! %##! "##! $##! #! $;++!639:! $##;"&+!639:! "'#;&++!639:! '##;)&+!639:! 8340!)&+!639:! Figur 2.4 Antal företag med svin för slakt , efter besättningsstorlek Number of holdings with slaughter pigs , by size of herd Källa: Jordbruksverket "##'! "##)! "#$#! I takt med att antalet grisföretag har minskat så har den genomsnittliga besättningsstorleken ökat eftersom det främst är små företag som lagts ned (se figur 2.5). )##! (##! '##!!"#$%&'()*& &##! %##! "##! $##! #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!,-../0!1!.25720! )$! ))! *%! +$! $#(! $$(! $%#! $"$! *#! $'(! !.09620! %#$! %%(! %))! &#(! &)$! &+'! '"&! &*)! '%"! ((&! Figur 2.5 Genomsnittlig besättningsstorlek för avelssvin och slaktsvin, Average herd size for breeding pigs and slaughter pigs, Not: För 2010 har nya definitioner införts vilket gör siffrorna svåra att jämföra bakåt. Källa: Jordbruksverket 5

16 2.1.2 Produktion och konsumtion Under 2010 fanns det 33 slakterier som var godkända för att slakta grisar vilket är en minskning med 31 % jämfört med 2001 (se figur 2.6). Slakteriernas storlek varierar från mindre gårdsslakterier som endast slaktar några enstaka grisar per år till stora kommersiella slakterier med hundratusentals slaktade grisar per år. Under 2010 slaktades 2,94 miljoner grisar, en minskning med knappt 1 % från år 2009 och drygt 8 % jämfört med En orsak till den minskade slakten beror på ökad internationell konkurrens. '#! %=&! &#! %=%!!"#$%&6%$7#1*41*& %#! "#! $#! %="! %=$! %=#! 34%(5"1*&6%$7#$'1&2*46$*& #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! >096652?740940!,52?72@4!.09620! Figur 2.6 Antal grisföretag och slaktade grisar i Sverige Number of pig holdings and number of slaughtered pigs in Sweden Not: Antal företag avläses på den vänstra axeln och antalet slaktsvin på den högra. Källa: Jordbruksverket och Livsmedelsverket "=+! Den största slakterikoncernen Scan stod 2010 för 51 % av den totala slakten av grisar. Scan legoslaktar dessutom ett stort antal grisar för andra företag vilket gör deras verkliga andel av totalen ytterligare något större. Andra stora slakterier är Danish Crownägda KLS Ugglarps som stod för 18 % av den totala slakten, Dalsjöfors slakteri som stod för 10 % och Skövde slakteri som stod för drygt 9 %. Totalt uppgår dessa företags totala slakt till nästan 90 % av det totala antalet grisar som slaktades i Sverige Eftersom den svenska slakten av grisar minskar så minskar också produktionen av griskött (se tabell 2.1). Under 2010 noterades en svag ökning men sedan 2001 har ändå produktionen minskat med 4,5 %. Under samma tid har den totala konsumtionen ökat med drygt 12 % vilket har gjort att självförsörjningsgraden har minskat med över tretton procentenheter. Den schablonmässiga per capitakonsumtionen 2010 var 36,7 kg. Denna är framräknad som total konsumtion delat på antalet invånare. Den direkta konsumtionen av fryst eller kylt fläskkött per person och år ligger på runt 15 kg. 6

17 Tabell 2.1 Balansläget i Sverige för griskött , ton (vara med ben) Balance situation for pig meat in Sweden , metric tons (carcass weight) År Produktion Konsumtion 1) Över/underskott Självförsörjningsgrad, % ,9 308,6-32, ,8 323,6-39, ,5 323,9-36, ,5 328,5-34, ,1 320,5-45, ,4 318,3-53, ,9 325,4-60, ,7 333,7-63, ,7 334,6-73, ,5 346,4-82,9 76 Förändring % +4 % +12 % -2 % 1) Konsumtionen är framräknad som produktion + import export. Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Utrikeshandel Sedan Sveriges inträde i EU 1995 är Sveriges export uppdelad på export till tredje land (alla länder utanför EU) och utförsel till EU-länder. Samma sak gäller för importen som delas upp i import från tredje land och införsel från EU-länder. Statistikuppgifterna för handel med tredje land samlas in genom tulldokument och handeln inom EU genom en urvalsundersökning. I statistiken för handeln inom EU finns ett visst bortfall vilket innebär att statistiken för handeln inom EU inte är lika tillförlitlig som statistiken för handeln med tredje land. Det griskött som förs in till Sverige kommer nästan uteslutande från andra EU-länder. I figur 2.7 åskådliggörs Sveriges utrikeshandel därför utan uppdelning mellan import och införsel respektive export och utförsel. Även det griskött som förs ut går främst till andra EU-länder även om viss export till tredje länder förekommer. Sverige har på grund av den ökade konsumtionen och minskade produktionen blivit allt mer importberoende. Under de senaste tio åren har Sveriges import av griskött ökat med 125 % samtidigt som självförsörjningen har minskat från 90 % till 76 %. 7

18 ,&---&#5"& $%#! $"#! $$#! $##! +#! *#! )#! (#! '#! &#! %#! "#! $#! #! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! ABC/07!1!9:D<0645! '%=)! ("=(! ((=+! (+=+! *$=#! *(=)! +*=*! $$%='! $$#=&! $"$=$! EFC/07!1!-G<0645! "$=#! ""=*! %#='! %'=+! %'=(! %"=*! %*=%! '#='! %(='! %*="! Figur 2.7 Sveriges handel med griskött , ton (vara med ben) Swedish trade with pig meat , metric tons (carcass weight) Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Exporten har ökat även om det har förekommit en del fluktuationer under jämförelseperioden. Trots att exporten har mattats av de senaste åren har den ökat med nästan 82 % den senaste tioårsperioden. Sveriges import av levande grisar och griskött domineras av färska, kylda och frysta styckningsdelar (se tabell 2.2). Nästan hälften av denna kategori av kött utgörs av färskt och kylt benfritt griskött. 19 % är fryst benfritt griskött, ungefär 6 % utgörs av sida och knappt 5 % är kött med ben. Dessa siffror baseras på produktvikt vilket inte bör jämföras direkt med siffror uttrycka som vara med ben. I dessa siffror kan även en del beredda produkter som delvis innehåller griskött vara utelämnade. Sett över den senaste tioårsperioden har införseln av färskt, kylt och fryst griskött ökat med nästan 130 %. Beredda varor som sidfläsk och bacon har samtidigt ökat med 18 %. Den största ökningen har skett för rökt, saltat och torkat griskött som nästan har femdubblats. 8

19 Tabell 2.2 Sveriges import och införsel av gris och griskött , ton (produktvikt) Swedish pig and pig meat imports , metric tons (product weight) Tullkodnr, vara , levande svin , hela och halva slaktkroppar, färska eller kylda , skinka, bog och delar därav, med ben, färska eller kylda , annat färskt eller kylt griskött (t ex framändar, rygg och sida) , hela eller halva slaktkroppar, frysta , skinka och bog samt delar därav, med ben, färskt eller kylt , annat fryst griskött (t ex framändar, rygg och sida) , 41, 49, Ätbara slaktbiprodukter och lever av svin , 19, 30, svinfett , saltat, torkat eller rökt, skinka och bog, samt delar därav, med ben , saltat, torkat eller rökt, sida (randig) och delar därav , saltat, torkat eller rökt, annat , skinka och delar därav, beredda eller konserverade , bog och delar därav, beredda eller konserverade , varor av kött, slaktbiprodukter och blandade styckningsdelar, beredda eller konserverade Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Mätt i produktvikt utgörs nästan 18 % av den svenska exporten/utförseln av färskt, benfritt griskött (se tabell 2.3). Nästan 13 % av exporten/utförseln består av fryst, benfritt griskött, knappt 6 % av exporten är skinka och drygt 19 % av exporten utgörs av ätbara slaktbiprodukter. Exporten och utförseln av levande grisar har mer än tredubblats de senaste tio åren. Under samma period har utförseln av beredda grisköttsvaror ökat med 89 % medan färskt, kylt och fryst griskött har ökat med knappt 77 %. Slaktbiprodukter har ökat med 61 % och svinfett med 130 %. 9

20 Tabell 2.3 Sveriges export och utförsel av gris och griskött , ton (produktvikt) Swedish pig and pig meat exports , metric tons (product weight) Tullkodnr, vara , Levande svin , hela eller halva slaktkroppar, färska eller kylda , skinka och bog samt delar därav, med ben, färska eller kylda , annat färskt eller kylt griskött (t ex framändar, rygg och sida) , hela eller halva slaktkroppar, frysta , skinka och bog samt delar därav, med ben, färskt eller kylt , annat fryst griskött (t ex framändar, rygg och sida) , 41, 49, Ätbara slaktbiprodukter och lever av svin , 19, 30, svinfett , saltat, torkat eller rökt, skinka och bog, samt delar därav, med ben , saltat, torkat eller rökt, sida (randig) och delar därav , saltat, torkat eller rökt, annat , skinka och delar därav, beredda eller konserverade , bog och delar därav, beredda eller konserverade , varor av kött, slaktbiprodukter och blandade styckningsdelar, beredda eller konserverade Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Import och införsel specificerad per destination Det land som Sverige köper mest griskött från är Danmark, men Tyskland kommer inte långt efter (se figur 2.8). Tillsammans står dessa länder för nästan 75 % av importen av griskött. Knappt 40 % av allt infört kylt, färskt och fryst benfritt griskött kommer från Danmark följt av Tyskland med 35 % och Polen med 7 %. En liten del av detta griskött kommer även från Finland och Nederländerna (drygt 5 % var) samt Irland (2 %). Andra stora importprodukter är griskött med ben som främst kommer från Danmark och Nederländerna och bacon som i huvudsak importeras från Tyskland. Förutom dessa produkter för Sverige även in en del sida av gris från Polen, skinka och blandade styckdelar från Danmark och Tyskland samt bog från Belgien. Sveriges import av saltat, torkat eller rökt griskött kommer i huvudsak från Tyskland, Danmark och Polen. Den totala införseln från Polen minskade dock 2010 med 22 % medan införseln från Tyskland och Danmark ökade med knappt 18 respektive 14 %. Införseln av övriga produkter, som levande grisar, svinfett och slaktbiprodukter, är mycket liten. 10

21 $##! +#! *#! )#!,&---&#5"& (#! '#! &#! %#! "#! $#! #! "##*! "##+! "#$#! $)=&! $)="! $)="! I/54:! )=(! +=$! )=$! "(=%! "*=)! %%=*! L2:B20?! &#="! %&=#! %*=(! Figur 2.8 Sveriges import och införsel av gris och griskött fördelat på avsändarland , ton Swedish imports of pig and pig meat per dispatching country , metric tons Källa: Statistiska centralbyrån Export och utförsel specificerad per destination När det gäller den svenska exporten och utförseln av griskött finns inga lika dominerande aktörer som vid importen (se figur 2.9). Den största exportprodukten är fryst, benfritt griskött och en tredjedel av det går till Japan och Ryssland. Resten går i små partier till nästan 30 andra länder. Den näst största produkten är färskt, benfritt griskött som främst förs ut till Polen medan en liten del exporteras till Ryssland. Skinkorna som lämnar Sverige går främst till Danmark. De färska och kylda slaktbiprodukter som förs ut går främst till Danmark i form av grisöron till hundmat och till Tyskland i form av tarm som används till korvar. De frysta slaktprodukterna som exporteras går till Ryssland och Asien, främst Hongkong i form av grisknorr och grisfötter som konsumeras där. Exporten av saltat, torkat och rökt kött går nästan uteslutande till tredje land som Ghana, Liberia, Sierra Leone och Afghanistan. Utförseln till Polen ökade med 19 % under 2010 och det var till största delen färskt, kylt och fryst griskött som ökade. Under samma period minskade exporten till Ryssland med 11 %, vilket i huvudsak berodde på minskad export av svinfett och slaktbiprodukter dit. Exporten av färskt, kylt och fryst griskött till Ryssland ökade. Även utförseln till Italien minskade 2010 med 13 %. Utförseln och exporten ökade samtidigt till övriga länder som Danmark, Finland, Hongkong och Tyskland vilket gjorde att totalen ökade. 11

22 (#! '#! &#!,&---&#5"& %#! "#! $#! #! "##*! "##+! "#$#! %+='! %$="! %&=$! $$=#! (=$! '=&! A72594:! $=%! "=%! "=#! I/54:! (='! (=)! *=#! Figur 2.9 Sveriges export och utförsel av gris och griskött fördelat på mottagarland , ton Swedish exports of pig and pig meat per receiving country , metric tons Källa: Statistiska centralbyrån Prisutveckling Prisindex För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram olika index. Avräkningsprisindex (A-index) tas fram för producentledet, producentprisindex för jordbruksreglerade produkter (PPI-J) för förädlingsledet och konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter (KPI-J) för konsumentledet. Dessa index är inte helt jämförbara eftersom de tas fram på lite olika sätt och prisförändringar i det ena ledet kan dröja med att slå igenom i nästa led. En jämförelse ger dock en fingervisning om hur de olika ledens priser utvecklar sig. A-index har gjort tvära kast under den senaste tioårsperioden (se figur 2.10). Trenden har varit stigande sedan 2005 för samtliga index och 2009 var periodens toppår. Prisindex har inte legat på liknande nivåer sedan Under 2010 sjönk dock samtliga index till lägre nivåer igen. Produkter som är längre fram i förädlingskedjan har mindre prisvariationer. 12

23 $"'! $"#! $$'! 8"'19+&:--;<,--& $$#! $#'! $##! +'! +#! PIA;O! +*=%! ++=$! +*="! +*='! $##! $#%=&! $#'=#! $$"=#! $$(=%! $$'="! Figur 2.10 Avräkningsprisindex, producentprisindex och konsumentindex för griskött, (2005=100) Output price index, wholesale price index and consumer price index for pig meat, (2005=100) Källa: Jordbruksverket "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! $"#=+! $#)=&! +$=&! +(=&! $##! $##="! +)=(! $$#=+! $"$="! $#+=*! IIA;O! $$&='! $#(=(! ++=%! +(=%! $##! $#%=+! $#+=&! $$)=)! $$+=&! $$*="! I Sverige förs statistik över priser på slaktsvin och slaktade grisar i klass S och E. Klass S innebär en kötthalt på minst 60 % i slaktkroppen och klass E minst 55 %. Klass E står för ungefär 70 % av det inrapporterade sålda köttet i Sverige. Priset på klass E är även det försäljningspris som rapporteras in till EU och jämförs med andra medlemsländer. I figur 2.11 visas Sveriges månadsvisa avräkningspriser för slaktsvin och grisar klass E 1. Priserna har 2009 och 2010 legat på nästan samma nivåer, till skillnad från övriga perioden då priserna skilde sig åt flera kronor per kg. Generellt kan stigande priser noteras under våren och sommarmånaderna för att under hösten och vintern sjunka tillbaka. 1 Klass S redovisas inte i tabellen eftersom det under hela perioden har legat öre per kg över klass E men i övrigt har följt samma prisutveckling. 13

24 =*>72& $(='! $(=#! $'='! $'=#! $&='! $&=#! $%='! $%=#! $"='! $"=#! $$='! $$=#! $#='! Figur 2.11 Avräkningspriser för slaktsvin och grisar klass E i Sverige , kr/kg Output prices for slaughter pigs and pigs class E in Sweden , SEK/kilo Källa: Jordbruksverket Prisutveckling,52?7639:! >09620!?5266!E! A-index för grisar klass E i Sverige har under de senaste fem åren legat kring EU-snittet (se figur 2.12). Detta index ser något annorlunda ut eftersom det är uttryckt i euro och växelkursen därför har viss påverkan. Sedan slutet av 2008 ligger Sveriges priser något över snittet. Sverige har under den beaktade perioden inte legat i närheten av vare sig det lägsta eller högsta priset. 14

25 $(#! $'#! $&#! 8"'19+&:--;<,--& $%#! $"#! $$#! $##! +#! *#! )#! Figur 2.12 A-index i EU för gris klass E , kvartalsvis (2005=100) Producer price index in the EU for pigs class E , quarterly (2005=100) Källa: Jordbruksverket 2.2 Grisköttssektorn i EU Marknadsregleringen Romfördraget som trädde i kraft 1958 lade grunden till den gemensamma jordbrukspolitik som EU för idag. Där angavs mål för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP 2 ) och krav på hänsynstagande som återfinns än idag i fördraget om EU:s funktionssätt som togs i bruk 2009 i och med Lissabonfördraget. Målen är att höja produktiviteten inom jordbruket, säkra en skälig levnadsstandard för jordbrukarna, stabilisera marknader och priser och trygga försörjningen. Hänsyn ska tas till jordbrukets sociala struktur, regionala olikheter, att genomföra ändringar gradvis samt att jordbruket är viktigt för EU:s ekonomi. Den gemensamma jordbrukspolitiken består i sin tur av en samling lagar och verktyg för att uppnå de uppsatta målen. Dessa lagar och verktyg har förändrats mycket med tiden och nästa reform börjar gälla efter Nuvarande fokusområden för GJP är konkurrenskraft, hållbarhet och en levande landsbygd. De delar av GJP som reglerar marknaden för griskött är följande: Gränsskydd Exportbidrag EQ;9:@4F!,3409.4! R<.672C096! SH.672C096! Intervention/privat lagring 2 Från engelskans CAP, common agricultuiral policy. 15

26 Sverige hade inga utgifter för grissektorn under FEOGA-året 2009/ Föregående FOEGA-år uppgick utgifterna till ca euro och avsåg då enbart utgifter för exportbidrag. Under FEOGA-året 2007/2008 hade EU de näst högsta utgifterna för grissektorn under de senaste tio åren. Under perioden 2008/2009 mer än halverades utgifterna, men var fortfarande över periodens genomsnitt på knappt 50 miljoner euro. En bidragande orsak till de höga utgifterna var återinförandet av exportbidrag för grisköttsprodukter under tullkodnummer 0203 mellan 30 november 2007 och 8 augusti Dessutom infördes stöd till privat lagring mellan 29 oktober 2007 och 4 december 2007 vilket ytterligare bidrog till de höga utgifterna det året och följande år. Orsakerna till återinförandet av exportbidragen och stöd till privat lagring var de mycket låga priserna som rådde på marknaden. Tabell 2.4 EU:s utgifter inom grisköttssektorn , miljoner euro EU expenditures within the pig meat sector , million EUR 2001/ / / / / / / / /10 Exportbidrag 27,4 17,3 42,2 19,2 19,5 20,3 99,0 59,9 18,8 Stöd till privat lagring Särskilda åtgärder 2,7 35,3 30,0 4, ,0 3,6 0,5 0,1 10, Summa 30,1 62,9 72,2 23,4 19,5 20,3 136,0 63,5 19,3 Not: Perioderna som avses löper från och med 16 oktober första året till och med 15 oktober andra året. Källa: FEOGA Klassning och prisrapportering Marknadspriset är det interna referenspriset för slaktkroppar av gris. Det används för att bedöma marknadsläget. EU:s marknadspris räknas fram kontinuerligt som ett vägt genomsnitt av medlemsländernas marknadspriser. Medlemsländernas marknadspriser baseras på prisinsamlingar från representativa marknader eller slakterier. Priserna rapporteras varje vecka till kommissionen. Viktkoefficienterna för att väga ihop de olika nationella priserna baseras på det antal grisar som finns i varje land enligt djurräkningarna i december varje år. Koefficienterna uppdateras således årligen. Sveriges andel av priset från och med den 1 juli 2010 var 1,3 %. Priser ska från och med 1 juli 1995 rapporteras för slaktkroppar som väger minst 60 kg men mindre än 120 kg av klass E, vilket motsvarar en köttprocent på minst 55 % Intervention Vid stöd till privat lagring betalas ett fast belopp för lagring av vissa typer av griskött under en bestämd tidsperiod. Den person eller det företag som ingår ett kontrakt med medlemsstaternas interventionsorgan ska ha varit verksam i kött- och animaliesektorn under de senaste tolv månaderna och vara officiellt registrerad i en medlemsstat. Personen eller företaget ska även ha tillgång till lämpliga lagringsanläggningar inom gemenskapen. Stöd kan ges för olika sorters produkter, men dessa måste komma från grisar med ursprung i gemenskapen. Stödnivån kan antingen fastställas i förväg eller genom ett anbudsförfarande. 3 FEOGA-åren löper 16/10 till och med 15/10 följande år. 16

27 Möjligheten för interventionsåtgärder, det vill säga stöd till privat lagring eller uppköp genom interventionsorgan, öppnas då marknadspriset inom EU går under 103 % av baspriset och sannolikt kommer att stanna under. Baspriset gäller kött av tamsvin i form av slaktkroppar eller halva slaktkroppar av standardkvalitet. Syftet med baspriset är att det ska bidra till en stabil marknadssituation utan att leda till överskott. Sedan 1 juli 2000 ändras baspriset inte varje år utan är satt till 1 509,39 euro/ton för att minska osäkerheten och möjliggöra ett mer långsiktigt planerande. Stöd till privat lagring har lämnats vid sex tillfällen sedan Sverige blev medlem i EU. De senaste gångerna kontrakt slöts i Sverige var 2007 och 2011 (se tabell 2.5). Genomförd inlagring kan avvika från den kvantitet som kontrakt sökts för. Den senaste privata lagringsperioden öppnades den 29 november 2007 och var öppen till och med den 4 december Tabell 2.5 Erhållna kontrakt om stöd till privat lagring av griskött sedan 2002, ton Received contracts for aid for private storage of pig meat since 2002, metric tons Land 9/ / / / / / Spanien Danmark Italien Tyskland Frankrike Nederländerna Polen Belgien Österrike Irland Finland Sverige Tjeckien Storbritannien Totalt Källa: Europeiska kommissionen Vid interventionsuppköp får priset som interventionsorganet betalar inte överstiga 92 % eller understiga 78 % av baspriset. Uppköpen får gälla färska eller kylda hela eller halva slaktkroppar, färskt eller kylt randigt sidfläsk eller färskt eller kylt svinfett. För dessa gäller även att produkterna ska komma från grisar med ursprung i gemenskapen. Möjligheten till intervention har inte nyttjats under den period som Sverige varit medlem i EU Gränsskydd Inom grisköttssektorn består EU:s gränsskydd av tullar och importkvoter. För griskött tillämpar EU nästan uteslutande så kallade specifika tullar (uttryckta som euro/100 kg). Utöver de vanliga tullarna har EU även rätt att ta ut så kallade tilläggstullar om importpriserna sjunker under en viss nivå eller om importvolymerna överstiger en viss kvantitet. EU:s tillämpade tullar för några produkter framgår av nedanstående tabell. 17

28 Tabell 2.6 Ett urval av EU:s tillämpade tullar för griskött A selection of applied import duties for pig meat in the EU Tullkodnummer, vara , Färska, kylda eller frysta slaktkroppar, hela eller halva och Kyld eller fryst skinka och skinkdelar och Färsk, kyld eller fryst bog och delar av bog och Färsk, kyld och fryst skinka, bog och delar därav utan ben Torkad och rökt skinka och skinkdelar med ben Beredd eller konserverad skinka och skinkdelar Källa: Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 861/2010 Tullnivå 53,6 euro/100 kg 77,8 euro/100 kg 60,1 euro/100 kg 86,9 euro/100 kg 151,2 euro/100 kg 156,8 euro/100 kg Förutom tullar är även importkvoter en form av gränsskydd. Det finns två olika typer av kvoter; bilaterala kvoter och WTO-kvoter. Såväl de bilaterala kvoterna som WTOkvoterna innebär att en viss volym får importeras till reducerad tull alternativt tullfritt. De bilaterala kvoterna är med undantag för Chile inte speciellt omfattande för griskött. Bland annat följande bilaterala kvoter finns för tullfri import av griskött: Schweiz och Liechtenstein ton (benfri skinka i saltlake, rökt benfri fläskkotlett, korv och liknande beredda produkter samt slaktbiprodukter) Norge 500 ton (fördelat på 200 ton saltat, torkat eller rökt kött och köttmjöl samt 300 ton korv och liknande beredda produkter) Island 100 ton (korv och liknande beredda produkter) Moldavien ton (fördelat på ton färskt eller fryst kött av svin, nöt eller får, 500 ton saltat, torkat eller rökt griskött och ätbara slaktbiprodukter samt 600 ton korv eller liknande beredda produkter av gris eller fågel) Chile (för , årlig ökning med 350 ton, avser färska, kylda och frysta styckdetaljer samt korv, bacon, och liknande beredda produkter) WTO-avtalet är något mer omfattande än de bilaterala avtalen (se tabell 2.7). WTOkvoterna för griskött omfattade totalt ton 2010 för EU. 18

29 Tabell 2.7 WTO-kvoter för EU:s import av griskött WTO quotas for EU import of pig meat Förordning Ursprung Produkt Kvantitet, Tull inom kvot, ton euro/100 kg 442/2009 WTO-medlemmar Hela/halva ,8 slaktkroppar, färska/frysta 442/2009 WTO-medlemmar Färska/frysta ,3 43,4 styckningsdelar med/utan ben, ej filé 442/2009 Kanada Färska/frysta ,3 43,4 styckningsdelar, med/utan ben, ej filé 442/2009 WTO-medlemmar Färskt/fryst griskött Tullfritt 442/2009 WTO-medlemmar Benfri rygg och ,0 skinka, färskt/fryst 442/2009 WTO-medlemmar Filé, färsk/fryst ,0 442/2009 USA Benfri rygg och skinka, färskt/frysta 442/2009 WTO-medlemmar Rå korv, torr eller bredbar Korv, annat ,7 50,2 442/2009 WTO-medlemmar Slaktbiprodukter, blod ,1 78,4 Källa: Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 948/2009, bilaga 7 Utöver WTO-kvoterna och de bilaterala kvoterna ger EU även andra förmåner för import av griskött. Från de minst utvecklade länderna, MUL, kan alla jordbruksprodukter importeras tullfritt. Tullfrihet gäller även för de före detta kolonierna i Afrika, Västindien och Stilla Havet (AVS) som skrivit under ömsesidiga avtal med EU. Även importen av griskött från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo, Libanon och Egypten är tullfri Exportbidrag Syftet med EU:s exportbidrag är att möjliggöra export vid överproduktion även när EUpriserna är högre än världsmarknadspriserna, vilket oftast är fallet. Genom att avyttra överskottet undviks prissänkningar på den inhemska marknaden. I WTO-avtalet framgår vilka produkter som har rätt att exporteras med bidrag, vilka kvantiteter som får exporteras med bidrag samt begränsningar av bidragsbeloppen (se figur 2.14). 19

30 Tabell 2.8 EU:s kvantitets- och beloppstak för griskött enligt WTO-avtalet EU quantity and refund ceiling for pig meat following the WTO-agreement År Kvantitetstak tusen ton Utnyttjandegrad, % Beloppstak miljoner euro Utnyttjandegrad, % 2006/07 588, , /08 588, , /09 588, , /10 588, , /11 588, ,6 7 Källa: Arbetsmaterial från Europeiska kommissionen Djurantal och strukturuppgifter Det fanns 2010 strax under 151 miljoner grisar i EU (se figur 2.13). Detta är en minskning med knappt 5 % sedan Tyskland och Spanien har överlägset flest grisar i EU och tillsammans står de för över en tredjedel av det totala antalet. &!" %#" %!"!"#$%&'()*$+() $#" $!" #"!" Figur 2.13 Antal grisar i EU 2010, de tio största besättningarna, miljoner djur Number of pigs in EU 2010, the ten largest herds, million heads Källa: Arbetsmaterial från Europeiska kommissionen Det totala antalet gårdar med grisar inom EU uppgick i den senaste undersökningen 2007 till 3,5 miljoner. Av dessa hade 3,4 miljoner gårdar (knappt 97 %) mellan en och nio avelsgrisar i sin besättning. Figur 2.14 beskriver antalet företag med tio eller fler avelsgrisar uppdelat per besättningsstorlek vilket kan antas representera mer kommersiella gårdar. 20

31 "##! $*#! $(#!,&---&/0*1#$2& $&#! $"#! $##! *#! (#! &#! "#! #! "##%! "##'! "##)! X$++!.09620! $+=*! $)='! $)=%! $##;$++!.09620! ""=%! $)="! $'=$! '#;++!.09620! "%="! $)=*! $(=#! "#;&+!.09620! %&=*! "+=$! "(='! $#;&+!.09620! *"=$! (+=+! (&="! Figur 2.14 Antal företag i EU med tio eller fler avelsgrisar , efter besättningsstorlek Number of holdings in the EU with ten or more breeding pigs , by size of herd Not: Det totala antalet grisföretag i EU-27 uppgår till ca 3,520 miljoner. De flesta företag (3,407 miljoner) har mellan 0 9 grisar i sin besättning. Källa: Eurostat Det totala antalet grisföretag i EU har minskat med i det närmaste en tredjedel sedan Antalet företag har dessutom minskat i samtliga besättningsstorlekar beskrivna ovan. Det är framförallt Rumänien och till viss del även Polen som har en småskalig grisproduktion. Drygt två tredjedelar av det totala antalet företag återfinns i Rumänien och Polen. Större besättningar med 200 eller fler avelsgrisar återfinns främst i Spanien, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Frankrike som tillsammans utgör nästan tre fjärdedelar av detta segment. Av Sveriges totalt grisföretag har närmare 10 % besättningar med 200 eller fler avelsgrisar medan företag har besättningar med färre än 10 avelsgrisar. Första halvåret 2001 utbröt mul- och klövsjuka i Storbritannien, Irland, Nederländerna och Frankrike. Utbrott av klassisk svinpest har även inträffat under den senaste tioårsperioden. Mellan 2001 och 2006 har Spanien, Tyskland, Luxemburg och Frankrike haft utbrott av sjukdomen. I samband med sjukdomsbekämpning har extraordinära stödåtgärder och restriktioner tillfälligt införts. I början av 2011 upptäcktes afrikansk svinpest i ryska S:t Petersburg, nära EU:s gräns och i juni noterades ett utbrott av klassisk svinpest i Litauen. 21

32 2.2.3 Produktion och konsumtion Under 2010 producerades knappt 22,6 miljoner ton griskött i EU 4. De största grisköttsproducenterna inom EU är Tyskland, Spanien och Frankrike som tillsammans står för nästan hälften av produktionen (se tabell 2.9). Konsumtionen av griskött 2010 var 20,4 miljoner ton enligt Europeiska kommissionen. Detta var en ökning med 2,3 % jämfört med året före. Den schablonmässiga per capitakonsumtionen i EU var 40,9 kg 2010 (i Sverige 36,7 kg per person), en ökning med 2 % jämfört med Tabell 2.9 Produktion av griskött i EU , ton (vara med ben) Pig meat production in EU , tons (carcass weight) Land Andel 2010 Tyskland ,7 % Spanien ,3 % Frankrike ,1 % Polen ,9 % Danmark ,6 % Italien ,4 % Nederländerna ,9 % Belgien ,1 % Storbritannien ,5 % Österrike ,5 % Ungern ,9 % Portugal ,7 % Tjeckien ,3 % Sverige ,2 % Rumänien ,1 % Irland ,0 % Finland ,9 % Grekland ,5 % Slovakien ,3 % Cypern ,3 % Litauen ,2 % Bulgarien ,2 % Estland ,1 % Slovenien ,1 % Lettland ,1 % Luxemburg ,0 % Malta ,0 % EU totalt Källa: Eurostat Handel Handelssiffrorna bör betraktas med försiktighet eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt ganska mycket. Om statistiken hade varit helt korrekt skulle införselsiffran ha varit densamma som utförselsiffran. Tillförlitligheten är begränsad eftersom handels- 4 Enligt reviderad data från Eurostat. Alla deluppgifter för 2010 var vid sammanställningen av denna skrift ännu inte publicerade och därför stämmer inte den totala mängden överens med vad som redovisas i tabell

33 flödena mellan medlemsländerna inte kontrolleras vid gränserna. Man måste därför förlita sig på de uppgifter företagen lämnat till de statistikinsamlande myndigheterna i EU och där kan skillnader uppstå om det ena företaget inte rapporterar in eller rapporterar fel. Statistiken kompliceras av att länderna har olika trösklar för mängd varor för vilka handelsflödet ska rapporteras. En del länder rapporterar inte heller importerade varor som de avser exportera vidare direkt och en del handel är konfidentiell EU:s internhandel Den totala införseln inom EU (import från annat EU-land) av levande gris, griskött, slaktbiprodukter och grisköttsprodukter uppgick 2010 till 7,8 miljoner ton (se figur 2.15). Detta är en ökning med knappt 2 % jämfört med året före, men det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt. *! )! (! '! 34%(5"1*&#5"& &! %! "! Figur 2.15 Införsel av gris, griskött och grisprodukter , miljoner ton Intra-community imports of pigs, pig meat and pig products , million metric tons Källa: Eurostat $! #! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! !5H:@40! "='! "=(! "=+! %=#! %=#! U4@405H:@40:2! #=%! #=%! #=&! #='! #='! I/54:! #="! #=%! #='! #=(! #=(!,7/0W0972::94:! #=*! #=+! #=*! #=*! #=*! A72594:! $=#! $=#! #=+! #=+! $=$! JK6?52:@! $=(! $=)! $=*! $=+! $=*! 23

34 +! *! )! (! 34%(5"1*&#5"& '! &! %! "! Figur 2.16 Utförsel av gris, griskött och grisprodukter , miljoner ton Intra-community exports of pigs, pig meat and pig products , million metric tons Källa: Eurostat EU:s externhandel $! #! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! $='! $=(! $=)! $=(! $=+! V45.94:! #=)! #=)! #=)! #=*! #=*!,C2:94:! #=)! #=)! $=#! $=$! $=$! L2:B20?! $=$! $=%! $=%! $=%! $=&! #=+! #=+! #=+! $=(! $=(! $=%! $='! $=)! $=+! $=*! EU är den största exportören av levande grisar, griskött och beredda produkter av gris i världen. Detta förutsätter dock att slaktbiprodukter och fett räknas in, annars har USA en större export av rent griskött. Under 2010 exporterade EU knappt 2,7 miljoner ton griskött och grisköttsprodukter 5 varav 30 % av den totala exporten gick till Ryssland (se figur 2.17). Utöver detta gick knappt 17 % till Hongkong och 9 % till Japan. 5 Exportsiffran stämmer inte riktigt överens med produktionssiffran minus konsumtionen. Detta beror på att slaktbiprodukter, levande grisar och fett inte är inräknat i produktionssiffran. 24

35 %=#! "='! "=#! 34%(5"1*&#5"& $='! $=#! #='! Figur 2.17 EU:s export av grisar, griskött och grisköttsprodukter , miljoner ton EU export of pigs, pig meat and pig meat products , million metric tons Källa: Eurostat #=#! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! #=+! $=#! $=%! $=%! $=&! >096?<[! #=+! #=+! $="! $=#! $=%! Det totala exportvärdet av EU:s handel 2010 var knappt 4,2 miljarder euro vilket var en värdemässig ökning med över 16 % jämfört med året före. Av det totala exportvärdet utgjorde handeln med Ryssland 26 %, vilket uppgick till nästan 1,1 miljard euro. Trots att exporten till Hongkong var nästan dubbelt så stor i kvantitet som exporten till Japan, var det värdemässiga förhållandet det omvända. Exporten till Japan var värd 762 miljoner euro eller drygt 18 % av det totala värdet, medan exporten till Hongkong värderades till 418 miljoner euro, drygt 10 % av totalen. Detta beror på att billigare produkter som till stor del anses vara slaktbiprodukter i EU exporteras till Hongkong medan finare delar exporteras till Japan. Det största exportlandet för griskött i EU 2010 var Tyskland, med strax under 25 % av den totala kvantiteten och näst störst Danmark med 21 %. Andra stora exportörer var Nederländerna (9 %), Spanien (knappt 9 %), Polen (8 %) och Frankrike (6 %). Spaniens produktion är mer än dubbelt så stor som Danmarks, men Spanien skickar endast 7 % av sin produktion på export medan Danmark exporterar nästan en tredjedel. Den totala importen av griskött till EU är i jämförelse mycket liten (se figur 2.18). Under 2010 uppgick den till drygt ton och utgjordes till största del av tysk och brittisk import (58 respektive 12 % av totala importen). Tyskland importerar främst slaktbiprodukter och en del färskt, kylt och fryst griskött och den senare produkten utgör även huvuddelen av Storbritanniens import. 25

36 $"#! $##! *#!,&---&&#5"& (#! &#! "#! Figur 2.18 EU:s import av grisar, griskött och grisköttsprodukter , ton EU import of pigs, pig meat and pig products , metric tons Källa: Eurostat #! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! >09620!/YZ!.096C0/@-?740! $'=%! $$=%! $%=#! $+=#! $*=)! >096?<[! +'="! "'=+! &%=#! "+=$! $*=(! EU:s import av griskött och produkter därav kommer främst från Schweiz (46 %), Chile (24 %) och USA (17 %). Viss import förekommer också från Norge (5 %) och Australien (3 %). Importen från Chile står för det största värdet, drygt 40 %, på grund av att denna import helt utgörs av kyld och fryst skinka och annat griskött. Det näst största landet värdemässigt för EU:s import är USA, där importen också till stor del består av kylt och fryst kött och skinka. Importen från Schweiz som är mycket större viktmässigt står bara för drygt 10 % av värdet på grund av en stor andel ätbara slaktbiprodukter Prisutveckling Priserna på griskött klass E i Sverige (uttryckt i euro) har oftast legat kring genomsnittet i EU (se figur 2.19). Under 2010 sjönk snittpriset i EU med drygt 1 % medan priserna i Sverige steg med knappt 6 %. Detta gjorde att det svenska snittpriset hamnade nästan 4 % över EU-genomsnittet 2010, till skillnad från året före då det svenska priset låg under genomsnittet i EU. 26

37 "="! "=#! $=*!?)*5>72& $=(! $=&! $="! $=#! "##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! EQ;6:9[!,3409.4! R<.672C096!EQ! SH.672C096!EQ! Figur 2.19 Producentpriser i Sverige och i EU för grisar klass E , euro/kg Swedish and EU output prices for pig meat class E , EUR/kilo Källa: Europeiska kommissionen De lägsta priserna under perioden stod Nederländerna för åren 2001 och Under den resterande perioden hade Danmark de lägsta priserna. De högsta priserna hade Grekland, Italien, Malta och Bulgarien i olika perioder. Grekland, Malta och Bulgarien har samtliga år legat över snittpriset medan Italien legat över snittet nio av tio år. Under 2009 och 2010 var det Malta som uppvisade det högsta priset. De höga priserna på maltesiskt fläsk förklaras delvis av att landet knappt odlar något eget spannmål, och grisbönderna måste således importera allt foder. Grisbönderna i landet är också i genomsnitt små samtidigt som priserna för el och vatten är höga. Även Grekland dras med låg produktivitet på grund av att bönderna har små gårdar och gammal teknik vilket driver upp grisköttspriserna och gör att landet importerar betydande mängder griskött från andra EU-länder. Detta trots att jordbrukssektorn i Grekland är stor, att omfattande moderniseringsprojekt har genomförts och att sektorn lyfter stora bidrag från EU. Bulgariens största importvara värdemässigt bland jordbruksprodukter är griskött. Landet brottas med en omodern produktion som har svårt att leva upp till EU:s hygienregler. Till skillnad från flera andra av de nya medlemsstaterna har Bulgarien lockat till sig mycket få utländska investerare. Finanskrisen drabbade Bulgariens jordbruksproduktion särskilt hårt eftersom sektorn befann sig mitt i omstruktureringen för EU:s marknad 27

38 efter att ha blivit medlem Köttkonsumtionen gick ner och det blev svårt att få lån till investeringar. Danmarks låga priser beror på att landet har specialiserat sig på grisköttsproduktion under en mycket lång tid. Grisköttet står för över 5 % av Danmarks totala export. Den danska industrin är mycket effektiv och ligger långt fram inom teknik, avel och matsäkerhet. 2.3 Grisköttssektorn i kandidatländerna Den senaste EU-utvidgningen var 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar, men redan innan dess hade anslutningsförhandlingar påbörjats med ytterligare två kandidatländer Turkiet och Kroatien. Därefter har anslutningsförhandlingar även inletts med Island, men inget datum är fastställt för att påbörja förhandlingarna med Makedonien och Montenegro. EU överväger ytterligare utvidgning med länderna på västra Balkan. Serbien har rekommenderats att få kandidatstatus av Europeiska kommissionen men måste lösa sina frågor med Kosovo. Albanien uppskattas inte under den närmaste tiden kunna tilldelas kandidatstatus. 28

39 2.3.1 Kroatien Förhandlingarna med Kroatien inleddes i oktober 2005 och den sista fasen har nu slutförts. Kommissionen har satt som mål att Kroatien ska bli medlemsstat den första juli I slutändan kvarstår dock några hinder, exempelvis krävs en folkomröstning i landet och EU:s nuvarande medlemmar kan ha invändningar, även om detta inte väntas vara fallet. Kroatiens största jordbruksprodukter 2009 mätt i produktvikt var majs, sockerbetor och vete 6. Mätt i värde var mjölk, griskött och vindruvor de största produkterna. Förutom en betydande produktion så importerar Kroatien en hel del griskött för att täcka sin konsumtion (se figur 2.20). Griskött är en av de största importvarorna värdemässigt medan exporten av griskött är mycket liten.,&---.#$%&#5"& $&#! $%#! $"#! $$#! $##! +#! *#! )#! (#! '#! &#! %#! "#! $#! #! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#! ABC/07! '$=%! '#=*! ')=+! ((="! ($=$! EFC/07! $=)! $=&! %=+! %=&! '='! I0/@-?\/:! $$"=%! $")=+! $"$=#! $%$=#! $"$=#! Figur 2.20 Kroatiens handel och produktion av griskött, , ton Croatia s trade and production of pig meat, , metric tons Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion) 6 Källa: FAO 29