Arbeta med Formativ bedömning. Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta med Formativ bedömning. Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning"

Transkript

1 Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 1 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning itslearning AB, 2013

2 2 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 3 Hur man lyckas med formativ bedömning De flesta lärare och forskare är överens om att formativ bedömning kan höja kvaliteten på undervisningen, förbättra elevernas skolupplevelse och även deras studieresultat. Men hur ska stressade lärare, som kan ha så många som 170 elever varje vecka, hinna med att ge konstruktiv återkoppling till alla sina elever? Så här får du formativ bedömning att fungera För många lärare är det tid som behövs för att lyckas med förmativ bedömning: ju fler elever en lärare har kontakt med desto mer tid tar det att ge konstruktiv återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sina resultat. I det här dokumentet berättar vi hur lärare kan tillämpa formativ bedömning i praktiken. Vi tittar också på hur en lärplattform kan ge fler, inklusive skolledare och föräldrar, en bra överblick över elevernas utveckling, och vi ger praktiska exempel på enkla bedömningsrutiner som kan genomföras digitalt. Du får: praktiska tips på hur du kan klara av arbetsbördan som formativ bedömning innebär lära dig hur du ger återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sina studieresultat lära dig hur du använder återkoppling för att förbättra din undervisning se exempel på hur lärare använder formativ bedömning i praktiken i sina klassrum lära dig att flytta återkopplingen utanför lektionstiden och det fysiska klassrummet. Innehåll I TEORIN 6. Vad är formativ bedömning? Vägen till lyckad inlärning och återkopplingens fem principer 7. Utvecklande bedömning: ett steg på vägen mot bra resultat Vad är användbar återkoppling? Och hur kan den hjälpa eleverna att uppnå bättre resultat? 8. Planera för inlärning Använda bedömning för att förbättra undervisningen 9. Kombinera det fysiska och det virtuella klassrummet Hur lärplattformar kan hjälpa lärare att ge eleverna relevant återkoppling i rätt tid i och utanför klassrummet 10. Spara tid med mer träffande undervisning Att göra lektionstiden mer givande och ge dem som behöver det tillgång till bedömningsinformation I PRAKTIKEN 12. Ett skolövergripande perspektiv på formativ bedömning Läs om hur en skola spred konceptet om bedömning för lärande till alla sina lärare 13. Skräddarsy återkopplingen till elevernas individuella mål Läs om hur en lärare ger personlig återkoppling till alla sina elever 14. Bedömningsmatriser istället för betyg Det finns en lång teori om bedömningsmatriser, men idén är lätt att förstå och lätt att omsätta i praktiken. 16. Råd och tips Enkla och praktiska sätt att förbättra ditt bedömningsarbete HUR SER FRAMTIDEN UT? 20. Framtiden Skapa en produktiv och utmanande lärmiljö där alla elever kan utvecklas

3 4 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 5 I TEORIN Vad är formativ bedömning? Och hur kan det användas för att förbättra kvaliteten på undervisningen och elevernas studieresultat?

4 6 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 7 Vad är formativ bedömning? Bedömning är en väsentlig del i undervisning, och om den görs bra kan den vara bryggan mellan utlärning och inlärning. Den har två huvudsyften: att elevernas reaktioner ska användas till att förbättra undervisningen och att eleverna ska reflektera över sitt eget lärande. Utvecklande bedömning: ett steg på vägen mot bra resultat Formativ bedömning innebär att eleverna får regelbunden återkoppling som de kan använda för att förbättra sitt inlärningsarbete under kursens gång. Att förstå inlärningsprocessen formativ bedömning enligt följande: Vad är konstruktiv återkoppling? Tidpunkten är viktig Formativ bedömning innebär att eleverna vet vad de förväntas lära sig. Läraren arbetar tillsammans med var och en av eleverna för att förstå vad de redan kan och vilka färdigheter och kunskaper som fattas. Under undervisningens gång går läraren igenom utvecklingen tillsammans med eleven och ger återkoppling som hjälper eleven att utvecklas vidare. I princip sker återkoppling på varje stadium i inlärningsprocessen, och den är till nytta för både eleverna och läraren. Eleverna får råd från läraren om hur de ska gå vidare under kursens gång och läraren får information från eleverna om vilka delar av undervisningen som bör repeteras eller förbättras. Brittiska Assessment Reform Group (1999) har definierat de fem viktigaste principerna för Återkopplingen ska vara kopplad till det utförda arbetet, och till eleven. Eleverna ska känna att det är de som är i centrum i undervisningen. 1. att man ger konstruktiv återkoppling till eleverna 2. att eleverna är engagerade i sitt eget lärande 3. att man anpassar undervisningen utifrån bedömningarnas resultat 4. att man förstår vilken fundamental effekt bedömningen har på elevernas motivation och självförtroende, vilka båda är av avgörande betydelse för inlärningen 5. att eleverna har behov av att kunna bedöma sig själva och förstå hur de kan förbättra sig. Frågan är: Hur ska lärarna omsätta den här teorin i praktiken? Alla elever presterar bättre om de vet vilket mål de strävar mot. Man kan därför inte börja med återkoppling förrän läraren tydligt har definierat vilka färdigheter och kunskaper eleverna ska ha tillägnat sig när kursen är slut. När man väl har gjort det bör återkoppling ske regelbundet för att hela tiden ha koll på om eleverna är på rätt väg mot bra studieresultat. Koppla ihop återkopplingen med elevernas individuella mål Enligt Gordon Stobart, professor emeritus i pedagogik vid University of London, bör återkopplingen vara direkt kopplad till läroplansmålet samtidigt som den även bör kopplas ihop med elevernas individuella mål. Vissa elever är kanske nöjda om de bara får godkänt medan andra arbetar mot att få väl godkänt. För att omsätta det här i praktiken måste läraren känna till elevernas mål och anpassa sin återkoppling därefter. Använda beskrivande återkoppling istället för betyg för motivationens skull I gymnasieskolan fungerar betygen som motivation för många elever. Men på samma sätt som betygen kan verka motiverande för vissa elever kan de också ha motsatt effekt på lågpresterande elever, som Dylan Wiliam, professor emeritus på pedagogiska institutionen på University of London, säger. Forskning visar att utvecklande återkoppling som ges på rätt sätt är mer motiverande för eleverna. Återkopplingen måste fokuseras på vad eleven uppnått och på vad som bör förbättras. Den bör ge beröm på de punkter där eleven har lyckats och peka på vad eleven kan göra för att förbättra kvaliteten på sitt arbete ännu mer. Och även om man oftast inte får betyg i de lägre årskurserna så har eleverna ändå mycket stor nytta av beskrivande återkoppling av det här slaget. För Henning Fjørtoft, docent vid Norges teknisknaturvetenskapliga universitet, som har arbetat mycket med beskrivande återkoppling, är det av yttersta vikt att välja rätt tidpunkt. Återkopplingen bör ges i direkt anslutning till den aktuella uppgiften, innan det slutgiltiga betyget sätts, så att eleverna har en chans att använda återkopplingen för att förbättra sitt arbete. Återkopplingsmodellen Du tar upp flera olika viktiga begrepp, men du visar inte att du faktiskt förstår dem. Du kanske kan lägga till ett avsnitt där du berättar hur man kan använda de här begreppen i sammanhanget. Du skulle till exempel kunna dra paralleller till begreppet demokrati och valen förra året. Det här är ett exempel på en bra återkopplingsmodell. Läraren beskriver vad eleven har gjort och föreslår sedan hur det kan förbättras. Med den här modellen får eleverna veta vad de har gjort bra och sedan vad det kan göra för att det ska bli ännu bättre. Det finns dock flera andra återkopplingsmodeller, och de flesta lärare hittar en balans som passar deras sätt att arbeta och deras elever. Utvecklande återkoppling Det finns ingen exakt definition av vad utvecklande återkoppling är, men det kan sammanfattas som återkoppling som ges under utbildningens gång innan det slutgiltiga betyget sätts och som hjälper eleverna att förbättra det arbete som de utför. Sammanfattande återkoppling Sammanfattande återkoppling ges i slutet av utbildningen när allt arbete är avklarat. Det är vanligen ett betyg som visar hur bra eleverna har förstått och använt det de har lärt sig.

5 8 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 9 Planera för inlärning Formativ bedömning handlar inte bara om eleverna; det är även ett värdefullt verktyg för lärarens planering, och det kan även hjälpa läraren att ständigt utveckla sig. Kombinera det fysiska och det virtuella klassrummet Hur kan lärplattformar hjälpa lärare att ge eleverna relevant återkoppling vid rätt tidpunkt i och utanför klassrummet? Planera för bedömning För att formativ bedömning ska fungera måste inlärningsmålen vara tydliga från början för både läraren och eleverna så att man vet vad man strävar mot under kursen. Det är därför viktigt att läraren börjar sin planering med att definiera inlärningsmålen, och kriterierna för när de är uppnådda,så att de sedan kan planera aktiviteter som hjälper eleverna att uppnå de här målen. Inte bara för eleverna Genom att bedöma elevernas arbete kontinuerligt under kursens gång kan läraren se vilka delar av undervisningen som eleverna inte har förstått. Man kan då återkomma till de här delarna, kanske med ett något annorlunda angreppssätt, tills eleverna har förstått dem. På det här sättet hjälper återkopplingen lärarna att hela tiden bedöma sin egen undervisning. Använda bedömningarna för planeringen av nästa termin När kursen är slut kan lärarna titta tillbaka på bedömningarna som de har gjort, vilket bör ge dem en klar överblick över vad som har fungerat i kursen och vad som inte har gjort det och de kan planera kommande termins undervisning utifrån detta. Genom att gå igenom bedömningarna bör lärarna även kunna få en uppfattning om vad deras elever tycker är lätt och vilka begrepp som de har svårt för. Även om nästa års elever är annorlunda kan den här informationen ändå vara en bra riktlinje när man bestämmer hur mycket lektionstid som ska ägnas åt de olika delarna av ett ämne så att lärarna inte slösar lektionstid på att lära ut begrepp som eleverna redan förstår. Utöka klassrummet En lärplattform ger läraren möjlighet att förbättra kvaliteten på återkopplingen som de ger eleverna under lektionstid. Men dessa hjälpmedel kan också användas för att utöka undervisningen bortom klassrummets fyra vägger utan att även underlätta lärarens arbetsdag. För med en webbaserad lärplattform, som itslearning, kan eleverna logga in hemifrån och fortsätta sitt arbete. När läraren väl har skapat en lärmiljö på webben kan eleverna fortsätta att arbeta hemma med att se på filmer, gå igenom dokument och annat studiematerial och interagera med andra elever via diskussionsforum och snabbmeddelanden, undersökningar och videokonferenser. Formativ bedömning i och utanför klassrummet Lärare som vill arbeta med formativ bedömning får många fler möjligheter att ge relevant återkoppling i rätt tid med en lärplattform, vilket ger eleverna chans att förbättra sitt arbete innan det är dags att lämna in det. Lärarna få även möjlighet att inhämta information som kan hjälpa dem att planera och förbättra nästa lektion. Men hur fungerar det här i praktiken? Låta eleverna komma till tals utanför klassrummet Med hjälp av omröstningar, diskussioner och undersökningar kan lärarna få eleverna att dela med sig av sina tankar om dagens undervisning när de kommer hem. Det här ger de elever som tycker att det är jobbigt att prata inför hela klassen en chans att vara med och kommentera, samtidigt som det ger eleverna möjlighet att reflektera över vad som sagts under lektionen och tänka över sina svar. Läraren kan ta upp några av kommentarerna och frågorna på nästa lektion. Utveckling genom portfolion på nätet E-portfolion är ett bra exempel på hur lärplattformar kan vara ett hjälpmedel för lärare att ge utvecklande återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sitt arbete innan det är dags för inlämning. I itslearning har till exempel eleverna både en arbetsportfolio (för pågående arbeten) och en bedömningsportfolio (för avslutade arbeten). På det här sättet kan läraren se elevernas pågående arbeten och ge konstruktiv, utvecklande återkoppling så att eleven kan göra om och förbättra sitt arbete innan det ska lämnas in. Detta innebär även att läraren inte behöver gå igenom alla elevers arbeten på en gång. De kan istället sprida ut bedömningsarbetet och göra det antingen hemma eller i skolan beroende på hur deras schema ser ut. Anpassa undervisningen utifrån vad eleverna förstått Enligt forskare, som Dylan Wiliam, kontrollerar de bästa lärarna hur mycket eleverna har förstått och anpassar sedan sin undervisning efter det. Det här kan man göra genom enkel handuppräckning eller en frågeomgång eller via lärplattformen. Läraren kan till exempel lägga upp frågor som testar förståelsen av begrepp på nätbaserade diskussionsforum, i undersökningar eller digitala test och be eleverna svara på frågorna under lektionstid för att sedan använda svaren för att bilda sig en uppfattning om huruvida eleverna har förstått begreppen eller inte. Läraren kan även använda de här hjälpmedlen för att kontrollera elevernas förståelse mellan lektionerna och använda resultaten för att anpassa sin nästa lektionsplan så att eleverna spenderar tillräckligt med tid på varje uppgift. (I avsnittet med råd och tips kan du läsa om hur detta kan göras i praktiken.)

6 10 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 11 Spara tid med mer träffande undervisning Formativ bedömning innebär att du måste ge varje elev mer tid. Det här kan vara problematiskt för tidspressade lärare, som kan ha flera olika klasser varje vecka. Men om det görs bra bör bedömning för lärande spara lärarna tid på lång sikt. Göra lektionstiden mer givande Enligt John Hattie, professor på Auckland University, kan eleverna redan 50 procent av allt som lärs ut i klassrummet. Om man samlar in bedömningsinformation från eleverna regelbundet till exempel genom prov, undersökningar och diskussionsforum i lärplattformen kan lärarna bilda sig en uppfattning om exakt vad eleverna kan och inte kan. De kan använda den här informationen för att omvärdera sin lektionsplanering och se till att lektionstiden ägnas åt teman där eleverna har kunskapsluckor. All information nära till hands Att använda en lärplattform för formativ bedömning handlar inte bara om att ge relevant återkoppling vid rätt tidpunkt. Det är även ett sätt för lärarna att snabbt och enkelt inhämta, organisera och utbyta information om eleverna. I PRAKTIKEN Det finns många lärare som får formativ bedömning att fungera för dem själva och för eleverna. I det här avsnittet finns exempel på hur du kan använda det i din undervisning. I vanliga fall brukar lärare skriva kommentarer och sätta ett betyg i slutet av en uppgift, skriva in betyget i elevens bedömningsöversikt och sedan lämna tillbaka uppgiften till eleven. Med det här arbetssättet har läraren ingen långsiktig överblick över den återkoppling de har gett eleverna och har således endast betygen att gå på för att se elevernas utveckling över tid. Om betyg och återkoppling på en uppgift däremot skrivs in elektroniskt i lärplattformen kan den här informationen sedan överföras automatiskt till elevens bedömningsöversikt. Bedömningsöversikten utgör sedan ett permanent register över alla elevers bedömningsinformation över hela terminen, vilket gör det enklare att sammanställa omdömen. Den här informationen kan även ses av andra lärare, mentorer och till och med eleverna. Även föräldrarna kan ta del av informationen före kvartsamtal och liknande så att båda parter utgår från samma punkt.

7 12 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 13 Ett skolövergripande perspektiv på formativ bedömning Många lärare hittar själva sätt att få formativ bedömning att fungera med sina scheman, resurser och elever. Men kan teorin appliceras på hela skolan? Skräddarsy återkopplingen till elevernas individuella mål Den bästa återkopplingen är den som tar hänsyn till elevernas individuella mål. Här är en metod som gör att detta går att genomföra snabbt även i stora grupper. Hantera blandade motivationsnivåer Dina mål, din återkoppling Enkelhet: den bästa motivationen för all personal På ett gymnasium i Norge har personalen lagt in formativ bedömning i hela undervisningssystemet. Det låter kanske som ett avskräckande projekt, men metoden är förvånansvärt enkel. Och det är därför den fungerar. Att sätta utvecklande bedömning i utbildningens centrum för alla lärare Alla lärare på skolan använder itslearnings webbaserade lärplattform för att dela ut uppgifter och lämna tillbaka dem till eleverna. På det här sättet har de en oöverträffad möjlighet att ge konstruktiv återkoppling till alla elever efter varje uppgift. När de lämnar tillbaka en uppgift skriver lärarna helt enkelt kommentarer i anteckningsfältet och förklarar en till tre saker som eleven gjorde bra och en till tre saker som eleven kan göra bättre. De här kommentarerna (liksom betygen) läggs automatiskt in i elevens betygsbok, så att både läraren och eleven kan få en snabb överblick över alla bedömningar under en termin. Efter att ha infört det här sättet att arbeta märker lärarna på skolan att det har blivit högre kvalitet på samtalen mellan lärare och elever under terminen eftersom läraren alltid har tillgång till all information om en elevs utveckling. Hålla föräldrar och klassföreståndare uppdaterade I itslearning finns även en säker föräldraportal där föräldrarna kan hitta information om sina barn. Alla betyg och bedömningskommentarer överförs automatiskt till föräldraportalen så att föräldrarna kan få en snabb överblick över hur det går för deras barn och vad de behöver hjälp med. Samma information är även tillgänglig för elevernas klassföreståndare och mentorer. De flesta gymnasielärare tampas med ett och samma problem. Olika elever är olika bra på olika saker och har olika stor motivation. Vissa elever kan till exempel vilja ha högsta möjliga betyg i ett ämne medan en andra är nöjda med att precis bli godkända så att de får det slutbetyg som de behöver för att läsa ett annat ämne på högskolan. De här eleverna behöver få ut olika saker av återkopplingen från sina lärare. Problemet är att ta reda på och sedan komma ihåg alla de här olika motivationsgraderna varje gång du ska ge individuell återkoppling. Bedöma individuella mål från början En matematiklärare på en yrkesskola har utvecklat en enkel metod för att lösa den här frågan. I början av kursen får eleverna göra ett grundläggande matematikprov i itslearning så att han får veta vilken nivå de är på. Eleverna får även svara på frågor om sin motivation, vilket betyg de siktar mot och vad de har för planer för framtiden. Läraren använder resultaten från det inledande provet när han lägger upp sin kursplan. Om det stora flertalet av eleverna till exempel visar sig ha svårt med dubbelekvationer på provet planerar han in extra lektionstid för den biten. Han överför även informationen från undersökningen till elevernas individuella inlärningsmål i lärplattformen. På det här sättet har han en klar överblick över elevernas motivation som han kan gå tillbaka till när han ska ge återkoppling, både skriftligen på uppgifter och muntligen på lektionstid. Det ger honom även möjlighet att anpassa återkopplingen till de specifika mål som eleven satte upp i början av kursen. Enligt läraren spelar det ingen roll om han talar med en elev i bara två minuter. Eftersom kommentarerna är anpassade efter elevernas speciella mål känner de ändå att de får ut mycket av dem, och detta gör att det blir lättare att ge konstruktiv återkoppling oftare.

8 14 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 15 Bedömningsmatriser istället för betyg Det finns en lång teori om bedömningsmatriser, men idén är lätt att förstå och lätt att omsätta i praktiken. Använda betygslösa bedömningar för att styra elevers utveckling För många elever är betygen den slutgiltiga bedömningen. Men, som både Dylan Wiliam och Henning Fjørtoft framhåller, om en elev koncentrerar sig på betyget kan de missa information i återkopplingen som är viktig för deras utveckling. En lösning är att inte använda betyg alls under kursens gång utan att istället använda bedömningsmatriser. En bedömningsmatris är ett hjälpmedel för att bedöma elevernas resultat utifrån olika kriterier snarare än utifrån ett enda betyg. Den delas vanligen ut före en uppgift, fungerar som riktlinje för eleverna och läraren och medför att eleverna redan från början är medvetna om hur deras arbete kommer att bedömas. Bedömningsmatriser i praktiken Metoden som beskrivs här används av en lärare på lärarutbildningen men den kan användas med nästan vilket ämne som helst. Så här fungerar den. Läraren lägger in bedömningsmatrisen i lärplattformen i anslutning till uppgiften. Bedömningsmatrisen innehåller tre eller fyra bedömningskriterier, liksom tre resultatnivåer: ej godkänt, godkänt och väl godkänt. Eleverna läser igenom bedömningsmatrisen innan de sätter i gång och har den sedan i bakhuvudet medan de arbetar. (Det fungerar även att arbeta fram bedömningskriterierna tillsammans med eleverna så att de har ansvar och insikt redan från början.) När eleverna har gjort klart sin uppgift går de tillbaka till matrisen och gör en bedömning av sitt eget arbete. Sedan lämnar de in sin uppgift tillsammans med sin bedömning och en kort beskrivning av varför de tycker att de har uppnått de olika nivåerna i de olika bedömningskriterierna. Men sparar det här verkligen tid? I början kan det ta lite tid att komma igång. Du måste sätta ihop en ny bedömningsmatris för varje uppgift, och du måste läsa igenom elevernas arbeten noggrant för att se om de stämmer med de bedömningar som de själva har gjort. Men ju mer vana eleverna får desto bättre blir de på att bedöma sina egna arbeten, och då räcker det med att du bara ögnar igenom deras arbeten för att kontrollera att deras bedömningar är korrekta. För vissa uppgifter kan man även låta eleverna sköta bedömningen helt själva. Du låter då eleverna bedöma varandras arbeten med hjälp av bedömningsmatrisen. Utformning och läsbarhet Brödtext Rubrik och ämnestaggar VÄL GODKÄNT GODKÄNT EJ GODKÄNT Bloggen är läsarvänligt utformad och har relevanta illustrationer från en källa med CC-licens. (en.wikipedia.org/wiki/ Creative_Commons) Brödtexten innehåller 3 5 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Blogginlägget har relevant rubrik och relevanta ämnestaggar. Bloggen är läsarvänligt utformad men saknar illustrationer. Brödtexten innehåller 1 2 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Blogginlägget har relevant rubrik. Bloggen är inte läsarvänligt utformad. Brödtexten innehåller 0 1 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Blogginlägget har ingen relevant rubrik. Det här exemplet på en bedömningsmatris används av Henning Fjørtoft i itslearning med vuxna elever. Han använder lärplattformen för att dela ut uppgifter och bedömningsmatriser, och eleverna lämnar in sina uppgifter via plattformen. Plattformen fungerar på så sätt som en digital förvaringslåda. Här finns alla Hennings bedömningsmatriser, elevarbeten, återkopplingar och bedömningar samlade på ett ställe vilket gör att Henning kan få en snabb överblick över sina elevers utveckling. Hög måluppfyllelse Medelhög måluppfyllelse Du har en bra överblick över de viktigaste bitarna. Du kan förklara saker som delar i en helhet och använda fakta när du diskuterar ämnet. Du deltar aktivt i diskussioner och använder dina tekniska kunskaper för att argumentera för din åsikt. Du har relativt bra kunskap om ämnet. Du kan förklara hur saker och ting hänger ihop och kan diskutera. Du deltar i diskussioner och använder vissa tekniska kunskaper för att argumentera för din åsikt. Låg måluppfyllelse Du har viss kunskap om ämnet. Du visar att du kan se vissa samband och kan diskutera dem på en enkel nivå. Du deltar i diskussioner och argumenterar för din åsikt. Det här exemplet på en bedömningsmatris kommer från en skola i Norge. I bedömningsmatrisen tas endast positiva arbetsresultat upp, vilket innebär att även den lägsta nivån visar vad eleven faktiskt har klarat istället för vad den inte har klarat.

9 16 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 17 Råd och tips Det finns många sätt att göra det enklare att göra bedömningar oftare och regelbundet, Här är några exempel på hur du kan använda en lärplattform för att åstadkomma utvecklande bedömning och inhämta utvecklande information från dina elever. Använda omröstningar för att se om eleverna har förstått Det är viktigt att kontinuerligt under kursens gång kontrollera att eleverna hänger med. På så sätt får du reda på vad eleverna tycker är svårt och vad du bör koncentrera undervisningen på. Ett snabbt och enkelt sätt att göra detta på är att använda lärplattformen för att undersöka elevernas kunskaper och åsikter. Du kan till exempel skapa en enkel fråga som kontrollerar om de har förstått ett begrepp och lägga in den på framsidan i en kurs. Elevernas svar ger dig snabbt en bild av om eleverna har förstått eller inte. Du kan be eleverna göra omröstningen under en lektion för att kontrollera att de har förstått undervisningen eller be dem göra den hemma och sedan använda svaren för att utforma din nästa lektionsplan så att du tar upp de ämnen Snabbfråga Vad tror du var den främsta orsaken till temperaturhöjningen under 1800-talet? Människan Naturliga orsaker Rösta! Visa resultat som eleverna har mest nytta av. Så här gör du det i itslearning: 1. Klicka på Lägg till innehållsblock på kurssidan. 2. Välj Omröstning. 3. Lägg in dina frågor och klicka på OK. 4. Omröstningen visas på kursens infopanel. En enkel fråga av det här slaget ger dig en uppfattning om huruvida eleverna har tagit till sig undervisningen. Tänk efter. Vad kan du? Det snöar för att det är kallt. 60 % Det är kallt för att det snöar. 20 % Vet inte. 20 % Rösta! Du kan även använda den här typen av omröstning för att få reda på vilken typ av aktiviteter som eleverna tycker om och vilka de helst vill slippa. Omröstningar kan snabbt ge lärare en uppfattning om huruvida deras undervisning har lett till önskat resultat. Använda webbaserade diskussioner för bedömning Webbaserade diskussioner kan vara ett utmärkt redskap för formativ bedömning. Låt oss säga att ni har pratat om begreppet demokrati under ett par lektioner och att du nu vill veta hur väl eleverna har förstått. Ni kan ha en diskussion i klassrummet, men alla elever vågar inte alltid tala inför hela klassen och de får inte mycket tid att tänka över sina svar innan de talar. Då kan det vara bra med en webbaserad diskussion, antingen istället för klassrumsdiskussionen eller som komplement. Du kan helt enkelt inleda diskussionen med en enkel fråga och sedan be eleverna att svara som läxa. Eleverna kan dela med sig av sina tankar och åsikter i diskussionsforumet och även göra det mer intressant genom att lägga till bilder, ljud och videoklipp och länkar för att illustrera sina kommentarer. L. Andersson Tommy Erling Benjamin C. Morten F. Vad är demokrati? Reply with quote Edit Delete Ge ett praktiskt exempel på när du var en del i en demokratisk process. Falsk demokrati? Reply with quote Edit Delete Vi röstade om vem som skulle vara lagkapten i fotbollslaget. Det gick inget bra. Den mest populära killen blev vald, inte den bästa spelaren. Processen var demokratisk men inte rättvis... Skoldemokrati? Reply with quote Edit Delete Jag valdes till elevrådsrepresentant av mina klasskompisar. Vi var fyra kandidater men jag fick flest röster och fick platsen i elevrådet. Reply with quote Edit Delete Elevrådet fungerar inte. De tar aldrig de beslut som jag vill att de ska ta. Som när det gäller temat för nästa skoldans. Mitt förslag var mycket bättre än det de valde. Du kan använda deras svar för att bedöma hur väl de har förstått begreppet och anpassa nästa lektionsplan utifrån detta om det behövs. Du kan ge återkoppling till eleverna direkt i diskussionsforumet eller vänta och ta upp eventuella frågor i klassrummet. I webbaserade diskussioner har eleverna bättre möjligheter att uttrycka sig än i omröstningar. Eleverna kan styra åt vilket håll diskussionen ska gå och lära sig av varandra under tiden. Så här gör du det i itslearning: 1. Gå till infopanelen för din kurs och klicka på Lägg till i trädmenyn. 2. Välj Lägg till diskussion. 3. Ge diskussionen ett namn och en beskrivning och klicka på Spara. 4. Klicka nu på Lägg till tråd. Ge tråden en rubrik och skriv in din fråga i beskrivningen. Klicka på Spara. Den här återkopplingen ger läraren värdefull information om hur eleverna uppfattar begreppet demokrati. Hon sparar diskussionen och kan gå tillbaka till den när hon utformar kommande lektioner.

10 18 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 19 Låta eleverna lämna in sina uppgifter muntligt Många lärare har inte tid att lyssna på alla elevers arbeten under lektionerna och detta kan vara ett problem, speciellt för språklärare. En lösning kan vara att be eleverna spela in sig själva när de läser högt hemma eller i datasalen. På det här sättet kan du lyssna på alla när du sätter betyg på uppgiften och kommentera uttal såväl som andra relevanta bitar. (Du kan ge skriftliga kommentarer eller spela in kommentarerna.) Den här metoden kan användas i många olika scenarier. Du kanske ger eleverna i läxa att läsa en bok och sedan berätta om boken för resten av klassen. Vissa elever kan få göra det under lektionen, men det finns sällan tid för alla att berätta. Då kan du be eleverna spela in sig själva hemma när de berättar om boken. Sedan kan du lägga in inspelningarna i diskussionsforumet och be de andra eleverna komma med kommentarer om både recensionen och framförandet. Så här lägger du in inspelningar i diskussioner i itslearning: 1. Be eleverna att öppna diskussionen. När de har gjort det klickar de i textfältet, klickar på knappen Infoga och väljer Ny videoinspelning eller Ny ljudinspelning. 2. Eleverna måste sedan klicka på Tillåt i popuprutan och skriva in ett namn på inspelningen i nästa skärmbild. 3. De startar inspelningen genom att klicka på den röda inspelningsknappen och börjar prata. 4. Om de är nöjda med inspelningen klickar de på Infoga och inspelningen läggs då in i diskussionen. De kan göra om inspelningen genom att klicka på inspelningsknappen. 5. Inspelningen infogas automatiskt i textfältet (en ikon visar att det finns en ljud- eller videoinspelning) och de andra eleverna kan spela upp den när de öppnar diskussionsforumet. Inspelad återkoppling Många lärare känner att de ger snabbare och mer nyanserad återkoppling till sina elever när de pratar med dem. Men i stora klasser kan det ta för mycket tid att ge alla personlig muntlig återkoppling. En enkel lösning är att använda ljudinspelaren i lärplattformen. När du har läst en elevs arbete öppnar du helt enkelt ljudinspelaren i lärplattformen och spelar in dina kommentarer. Eleven får meddelande om att kommentarerna är färdiga och kan lyssna på dem hemma. Den här metoden kan användas i kombination med skriftlig och direkt muntlig återkoppling och kan tillföra något nytt i elevernas utbildningsupplevelse. Så här gör du det i itslearning: 1. Se till att en mikrofon och eventuellt en webbkamera är anslutna till datorn. 2. Öppna svaret i uppgiften. Klicka i textfältet för kommentarer och klicka på Infoga. Välj Ny videoinspelning eller Ny ljudinspelning. 3. Välj Tillåt i popuprutan som öppnas. 4. Skriv in ett namn på inspelningen. Klicka på den röda inspelningsknappen och börja prata. Klicka på stoppknappen när du är färdig. 5. Om du är nöjd med inspelningen klickar du på Infoga. Du kan göra om inspelningen genom att klicka på inspelningsknappen igen. 6. Inspelningen infogas automatiskt i textfältet för kommentarer. (En ikon visar att det finns en ljud- eller videoinspelning.) Eleven kan spela upp inspelningen när de går in i uppgiften. HUR SER FRAMTIDEN UT?

11 20 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 21 Hur ser framtiden ut? Formativ bedömning sätter eleven i inlärningens centrum. Om vi ser till att alla lärare inte bara använder formativ bedömning utan även delar med sig av sin kännedom om eleverna till elevernas andra lärare kan vi skapa ett holistiskt synsätt på utbildning där eleverna får uppmuntran och hjälp att nå längre. Referenslista Formativ bedömning/vurdering for læring: Flera olika videoföreläsningar på engelska angående bedömning för lärande. Sporsmal-og-svar/ Utbilda hela barnet På Hillsdale High i USA arbetade man i tio år för att förändra lärarnas synsätt. Målet var att få lärarna att sluta arbeta ensamma. Istället arbetar lärarna på skolan i lag för att utbilda vart och ett av barnen och utbyta bedömningar med varandra. Det här har varit en mycket lyckad satsning: färre elever hoppar av, fler elever uppnår goda resultat snabbt och alla elever känner att det är de som står i fokus för undervisningen på skolan. Och det här är inte ett isolerat fall. På många skolor i till exempel Sverige har alla elever en mentor som får elevernas bedömningar från alla ämnen. Mentorn använder bedömningarna i diskussioner med eleven och elevens föräldrar för att hjälpa dem att se helheten så att de kan arbeta med generella svaga sidor och uppmuntra de starka sidorna. Det slutgiltiga målet För lärarna är målet med det här arbetet att skapa en skolmiljö där elevernas intellektuella och kreativa kapacitet ska stimuleras varje dag och i alla ämnen så att de behåller sin nyfikenhet efter ny kunskap och fortsätter att sträva efter att förkovra sig. Målet är att fostra eleverna till hela människor och inte bara uppmuntra bra studieresultat och att få eleverna att uppnå sina fulla potential så att de kan bidra med så mycket som möjligt ute i samhället. Hur kan teknik användas i denna strävan? I 2011 års Horizon Report för förskola, grundskola och gymnasium tar man upp de tekniska uppfinningar som man tror kommer att påverka utbildningssektorn mest de kommande fem åren. Rapporten sammanställs av New Media Consortium i samarbete med Consortium for School Networking, och i den diskuteras vilka tekniska lösningar som kan komma att förändra sättet lärare, elever och institutioner arbetar på. Det är speciellt två tekniska hjälpmedel som behandlas i rapporten som kan ha stor inverkan på hur skolor arbetar med bedömning för lärande. Ett av dem är de allt mer populära personliga lärmiljöerna. Personliga lärmiljöer är ett koncept som innebär att eleverna får möjlighet att själva utveckla sin syn på inlärning. För att det här ska kunna genomföras måste både elever och lärare ha tillgång till en anpassningsbar teknisk undervisningslösning som till exempel en lärplattform. Eleverna kan då skapa sina egna lärmiljöer inuti lärplattformen, där de exempelvis kan ha ett eget resursbibliotek med material som passar just deras inlärningsstil. Det här innebär att läraren går från att vara instruktör till att bli en handledare som hjälper eleverna att själva bestämma vad och hur de ska lära sig och som ger individuella, utvecklande och sammanfattande bedömningar. En annan viktig teknisk lösning är inlärningsanalys (avancerade och detaljerade uppgifter om elevens studieresultat). För tillfället används inlärningsanalys mest för sammanfattande bedömningar, men i framtiden spås lärplattformar ge lärare bättre möjligheter att inhämta, använda, utbyta och analysera utvecklande information om eleverna. Denna information kan lärarna sedan använda för att omforma sin undervisning så att den passar deras elevers ständigt förändrade behov, och skolledarna kan använda informationen för att utveckla bättre och mer lämpliga undervisningsstrategier. Fjørtoft, Henning: Effektiv planlegging og vurdering, Landslaget for norskundervisning aspx?id=1024 Hattie, John: Visible Learning, Routledge, 2008 Videoklipp: The leader as evaluator, part 3: seeing learning through the eyes of students: Stobart, Gordon Videoföreläsningar: Gordon Stobart Taking AFL forward, part 1 Gordon Stobart Taking AFL forward, part 2 Sporsmal-og-svar/ Wiliam, Dylan Videoklipp: BBC The Classroom experiment (2011) Videoföreläsning: Assessment for Learning (2010) go.aspx?eventid=5099 Hillsdale High School, San Mateo, Kalifornien, USA: Fallstudie: Hillsdale Case Study from Windows on Conversions hillsdale/hillsdale_files/pre/old-stuff/hillsdale_ case.pdf Apeltun låg- och mellanstadieskola, Bergen, Norge: Removing the barriers to parental engagement apeltun-primary-school

12 22 Arbeta med Formativ bedömning Om itslearning På itslearning kan vi stolt säga att vi förstår behoven inom utbildning. Över 20 procent av vår personal har arbetat som lärare, och vår lärplattform har utformats särskilt för utbildningssektorn. Vår lärplattform används av miljontals lärare, elever, administrativ personal och föräldrar över hela världen. Den finns på alla utbildningsnivåer, från förskolor till universitet, och hjälper till att göra undervisningen mer inspirerande och utbildningen mer givande för eleverna. Vi tillhandahåller ett komplett utbud av tjänster, från skräddarsydda implementeringsprojekt till att administrera och ge support, och vi ägnar över 20 procent av våra resurser åt produktutveckling. Företaget grundades 1999 och har sitt huvudkontor i Bergen, Norge, och kontor i London, Birmingham, Berlin, Paris, Mulhouse, Malmö, Enschede och Boston. Följ oss! itslearning AB Djäknegatan Malmö Sverige (0) (0)

Blended learning och lärplattformar. Komplettera din undervisning!

Blended learning och lärplattformar. Komplettera din undervisning! Blended learning och lärplattformar Komplettera din undervisning! itslearning AB, 2013 Vad är blended learning? Med online-teknologin förändras det moderna klassrummet - och en av de största förändringarna

Läs mer

ELEVCENTRERAD UNDERVISNING- SÅ BLIR ELEVEN MER DELAKTIG I SIN UNDERVISNING

ELEVCENTRERAD UNDERVISNING- SÅ BLIR ELEVEN MER DELAKTIG I SIN UNDERVISNING ELEVCENTRERAD UNDERVISNING- SÅ BLIR ELEVEN MER DELAKTIG I SIN UNDERVISNING Fokuserar på vad eleven verkligen har lärt sig Elevcentrerad undervisning Innehåll På många sätt kan det kännas onödigt att tala

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Januari 2011 Guide för lärare Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Här beskriver vi hur du arbetar med bedömnings-matriser i Unikum. Guiden beskriver dels hur du själv lägger in dina bedömningsmatriser

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Användarguide itslearning

Användarguide itslearning Användarguide itslearning - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 5 2.1 Kursens ingångssida... 7 2.2 Diskussionsforum... 9 2.3 Lämna in uppgift...

Läs mer

Denna beskrivning gäller bedömning. Introduktion till Dexter och andra separata instruktioner finns på http://goo.gl/p2m7q.

Denna beskrivning gäller bedömning. Introduktion till Dexter och andra separata instruktioner finns på http://goo.gl/p2m7q. DEXTER GY Bedömning Version 6 2012-05-14 Dexter Bedömning I Dexter når du information som finns registrerad i huvudsystemet Extens. Dexter är webbaserat och kan nås från valfri dator. Adressen till Malmö

Läs mer

Användarguide itslearning 3.3 för studenter

Användarguide itslearning 3.3 för studenter Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna

Läs mer

Puff. en knuff i rätt riktning

Puff. en knuff i rätt riktning Puff en knuff i rätt riktning Pedagogisk utveckling för framtiden Vuxenutbildningarna i Skellefteå och Umeå i samarbete med Umeå universitet Vilka är vi? och hur började det? Målformulering Bättre redskap

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Vad är en pedagogisk lärplattform?

Vad är en pedagogisk lärplattform? Lärande i en föränderlig värld ILP Vad är en pedagogisk lärplattform? En pedagogisk lärplattform är en mjukvara som förbinder lärare, elever, föräldrar och andra som är inblandade i utbildningen, och ger

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Itslearning introduktion

Itslearning introduktion HÄRNOSANDS KOMMUN Itslearning introduktion Arbetslivsförvaltningen Adam Weinemo 2014-11-20 Innehåll Vad är itslearning... 2 Logga in på itslearning... 2 Glömt lösenord... 2 Infopanel... 3 Kurser... 4 Kursens

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!!

VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! VAD VILL VI? Hur fungerar det i våra klassrum om ett år? Om två år? ÖPPEN SKOLA!!! Varför? Vi vill... Utveckla pedagogiken i klassrummen så att eleverna är rustade för den omvärld som möter dem. Att ha

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Användarmanual Skolrapport.se

Användarmanual Skolrapport.se Användarmanual Skolrapport.se Vårdnadshavare Innehållsförteckning Om Skolrapport.se och Vklass...1 Om Vklass lärplattform...2 Videomanual...2 Att komma igång med skolrapport.se...2 Varför ska jag registrera

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Nyhetsbrev nummer 2, 2012

Nyhetsbrev nummer 2, 2012 Nyhetsbrev nummer 2, 2012 Här kommer ett nyhetsbrev från SchoolSoft med allt som hänt i produkten under den senaste tiden. Mindre nyheter 2012-04-18 Möjlighet att exportera elevrapporter Möjlighet att

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Användarmanual Vklass lärplattform. Student

Användarmanual Vklass lärplattform. Student Användarmanual Vklass lärplattform Student Användarmanual Vklass lärplattform (Lärare) Sida 2 av 52 Innehållsförteckning Om Vklass lärplattform... 4 Videomanualer... 5 Inloggning till Vklass... 6 Vad är

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Al-Salamah skolan. Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B.

Al-Salamah skolan. Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B. Al-Salamah skolan Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B. HT - 2011 2 Välkommen till manualen för vårdnadshavare i InfoMentor P.O.D.B. Detta är en manual som skall hjälpa dig som vårdnadshavare att använda

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER. Kursguide: TY1114 Modern tyska i tal och skrift, 7,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER. Kursguide: TY1114 Modern tyska i tal och skrift, 7,5 hp INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Kursguide: TY1114 Modern tyska i tal och skrift, 7,5 hp Att studera via nätet När man läser en nätkurs i ämnet tyska vid GU innebär det att det inte förekommer

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter RÄKNA MED VÄSTERÅS Räkna med Västerås är ett långsiktigt och storskaligt forskningsbaserat projekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen.

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen. Lathund Mentor-grundskola Innehåller: Mentorns roll Starta och låsa utvecklingsplan/samtalsmallar Hantera Överenskommelser Processen runt utvecklingssamtal Steg för steg beskrivning av hur du gör OBS!

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer