Pitekvarten. Kåkstad blir stilig skola Förenklar tvättjobb Hälsosamt med beröring Här hittade man en tjej EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA I PITEÅ KOMMUN

Transkript

1 Pitekvarten Nr 3 SEPT 2009 EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA I PITEÅ KOMMUN Kåkstad blir stilig skola Förenklar tvättjobb Hälsosamt med beröring Här hittade man en tjej

2 INNEHÅLL 3 Bun-forskning 4 Om beröring 6 Delaktighet lönsamt KOMMUN- CHEFEN 7 Ungas livsvägar 8 Spindlar i nätet 10 I mina tankar 11 Anhörigstöd i fokus 12 Vardagsbesparingar 13 Elva kr för samtal 14 Hållbart samhälle 15 Tallinresenärer 16 Hittade en tjej 17 Förenklar tvättjobb 18 Ungdomlig olympiad 19 Gudrun gillar grönt 20 Helene summerar 24 Ungas tankar Glädje, spänning, tillförsikt, pirr i maggropen det finns många olika känslor och tankar inför uppdraget som kommunchef i Piteå. Den starkaste känslan är utan tvekan tillförsikt inför möjligheten att tillsammans med kompetenta medarbetare vara med och driva utvecklingen av kommunens organisation så att det gynnar och utvecklar Piteå. Förutsättningarna bedömer jag som mycket goda, kommunen är välskött med stark ekonomi och hög kvalité på verksamheten. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och näringslivet är väl fungerande. Något som jag tror är bland de viktigaste framgångsfaktorerna är Piteandan. Som icke infödd kan jag utifrån betrakta fenomenet. För mig handlar Piteandan dels om att efter tuff argumentation och tuffa diskussioner till slut enas och sedan dra åt samma håll, dels om att när det verkligen bränner till och blir besvärligt, sluta leden och lösa problemen gemensamt. Mycket fascinerande. Efter detta dödsföraktande försök att analysera det allra heligaste i Piteå, kan det vara på plats med en kort presentation. 46 år, gift med Ann och tillsammans har vi tre barn; Johan 18 år samt Emma och Lisa båda 15 år. Har arbetat i nästan nio år som kommunens ekonomichef, med ansvar även för inköps- och IT-frågor. Utanför arbetet är idrott en stor del av mitt liv. Styrketränar, springer, spelar innebandy och golf, åker utför och är dessutom ungdomstränare i fotboll. Tycker också om att se på liveidrott, helst fotboll och ishockey. Som person är jag analytisk, tycker om att driva utvecklingsfrågor och är, på gott och ont, väldigt tävlingsinriktad. Ordning och reda i strukturer och processer är viktigt, även om de som sett mitt skrivbord kan höja ett förvånat ögonbryn. Något förenklat kan min syn på ledarskap sammanfattas i Piteå kommuns ledarskapspolicy: Våga, låga, förmåga, tre ord, som på ett kärnfullt sätt beskriver viktiga ledaregenskaper. Utan glimten i ögat och distans till både sig själv och uppgiften tror jag tyvärr inte att ovanstående ledstjärnor räcker. Någon pretentiös programförklaring kommer jag inte att ge, däremot har jag ett mantra som är utgångspunkten i mitt arbete och som många av er kommer att få höra, om och om igen. Piteå kommun ska vara en Attraktiv och Uthållig kommun. Här ryms allt från utveckling av ortens näringsliv, befolkningsutveckling, trygghet, omsorg och utbildning, till hur vi ska göra Piteå till en ekologiskt uthållig kommun. I allt som vi gör ska vi ha för ögonen att Piteå ska vara attraktivt och uthålligt. Av naturliga skäl innebär det olika saker för våra olika verksamheter, men uppgiften är att bryta ner det utifrån sin egen verksamhets förutsättningar. Klarar vi detta är det min fasta övertygelse att Piteå kommer att bli en av de kommuner som bäst kan möta den oerhört tuffa utmaning som vi i västvärlden står inför, när allt färre i arbetsför ålder ska försörja de stora åldersgrupper som gått i pension. MATS BERG ANSVARIG UTGIVARE Gerd Sävenstedt Tel gerd.savenstedt@klk.pitea.se REDAKTION Förvaltningarnas informatörer Skribenten i Piteå AB/ Bo Staffan Johansson Tel bo.staffan@skribenten-pitea.se TRYCK Accidenstryckeriet, Piteå Nr 3, årgång 10, september Hör gärna av dig med synpunkter, inlägg, artiklar, nyheter m m. Nästa nr, 4/2009, kommer i december 2

3 På hemmaplan är det lite blandade reaktioner på den satsning kommunen gör inom skolans värld, men i omvärlden får den stor uppmärksamhet. Maria Müller, skolchef, har blivit en efterfrågad föreläsare där man vill veta vad, hur och varför. Från utredning till forskning Maria berättar om uppmärksamheten: Det är flera saker. Dels att vi som medelstor kommun satsar på forskning. Dessutom att våra doktorander samtidigt som de studerar finns i kommunens verksamhet och att vi har stora möjligheter att få behålla dem efter examen då de har en tillsvidare anställning. Det är några av de saker som uppmärksammats. Utvecklingsenhet 2007 anställdes den första kommundoktoranden i Piteå med fokus på lärande och IT. Halva tiden ägnas åt forskningsstudier och andra halvan åt utvecklingsarbete. Sedan i augusti i år finns på samma villkor ytterligare en doktorand men med inriktning mot hållbar utveckling. På den rätt nystartade utvecklingsenheten arbetar förutom de två doktoranderna ytterligare tre personer. Till det kan vi lägga ett flertal lärare på skolorna som arbetar med utveckling på en del av sin tjänst. Vill starta nätverk Det finns en ambition att via utvecklingsenheten skapa ett nätverk för alla som i sin tjänst har ett särskilt uppdrag att jobba med utveckling. Utveckling sker ju i samverkan mellan teori och praktik, säger Maria. Hon betonar att samtidigt som det är viktigt att man på skolorna inte upplever att nätverket själ tid så måste det finnas en plattform för dem som håller på med utvecklingsarbete. Utreda och utveckla Också uppdraget att utreda frågor finns kvar. Utredningar som kan bygga på motioner, medborgarförslag eller på direkta uppdrag från barn- och utbildningsnämnden. Det viktigaste är sedan att den kunskap de ger kommer tillbaka till verksamheten och att man tar tag i det som behöver utvecklas. Ofta får skolan förslag på vad de kan göra och ibland kan det bli en hel tipskatalog. Men sedan är det verksamheten som måste driva förändringsarbetet. Flera vinster Att utredning, forskning och utveckling hör ihop är tydligt och viktigt i en tid då kraven på skolan ökar. Nya skolreformer ska genomföras och eleverna ska bli beredda att möta morgondagens samhälle. Utvecklingsgrupp Foto: GUNILLA DAHLBLOM Då är det viktigt att vi kan ta hand om uppdraget på ett strukturerat sätt, säger Maria som tror att insikten om att forskning är viktig, kommer både att höja lärarnas status och förbättra självkänslan. Karriäröppnare Maria är övertygad om att kommunens satsning på forskning kommer att ge resultat. Hon tror att det kommer att öka möjligheter för lärare att göra karriär. Hon tror också att forskningsresultat kommer att finnas med i högre grad som underlag i samtal vid arbetsplatsträffar och konferenser. Dessutom hoppas hon att elevernas syn på kunskap förändras och att eleverna lär sig att kritiskt granska. GERD SÄVENSTEDT 3

4 Beröring på jobbet kan ge bättre hälsa Svårt att sova, högt blodtryck eller stressad? Jag är helt fascinerad över vad man kan åstadkomma genom medveten beröring, säger Annacarin Persson som under åtta månader studerat hur kollegor med stressrelaterade hälsoproblem påverkas av taktil stimulering. Annacarin Persson är utbildad taktilterapeut och jobbar som undersköterska på Edlagården i Öjebyn, en dagverksamhet för dementa. Hennes intresse och nyfikenhet för beröringens effekter förstärktes för tre år sedan när hon genom jobbet fick möjlighet att utbilda sig till beröringspedagog. Beröring gör att kroppens eget lugnoch-ro-hormon, oxytocin, ökar samtidigt som stresshormonet kortisol minskar. Demenssjukdomar leder ofta till oro och rastlöshet som dämpas när vi ger våra gäster taktil stimulering på händer, fötter och i- bland också ansikte och huvud, förklarar hon. Ville lära sig mer När Annacarin såg de positiva effekterna ville hon lära sig mer och utbildade sig under 2008 till taktilterapeut. Ju mer Annacarin lärde sig om taktil stimulering, som innebär lätta strykningar av huden och riktar sig till hjärnan och nervsystemet, desto fler användningsområden kunde hon se. Tänk att få testa på personalen! Taktil 4

5 Birgitta Öhlund, arbetskompis till Annacarin ingick också i testgruppen. Det är en otrolig känsla av välbefinnande som infinner sig efter en behandling, säger hon. Annacarins rapport Taktil stimulering en behandlingsmetod för personal med stressrelaterade hälsoproblem (FoU Rapport 55:2009) hittar du på stimulering borde fungera i förebyggande syfte och motverka långtidssjukskrivningar Många av oss som jobbat länge inom vården börjar vara slitna och känna av smärta, högt blodtryck och sömnstörningar som ofta är stressrelaterat. Glada miner Från tanke till handling. Annacarin bollade sina idéer med Lena Esbjörnsson, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen, och fick hjälp att söka stipendium hos FoU i Norrbotten, Forskning och utveckling inom Socialtjänsten. Gissa om det blev glada miner när hon beviljades kronor för att, under oktober 2008 februari 2009, på heltid studera hur tio personer inom Munkberga arbetsområde som lider av högt blodtryck, smärta, oro eller sömnsvårigheter påverkas av taktil stimulering. Förlängning Med stöd av dagboksanteckningar från deltagarna, samtal och mätning av puls och blodtryck, både före och efter varje behandling kunde Annacarin efter en tid se positiva resultat hos deltagarna. Så pass bra att projektet förlängdes i tre månader och utökades med fem personer. Det var jättebra med förlängning eftersom täta behandlingar ger mer långvarig effekt. Det är med taktil stimulering som med övriga behandlingar, man måste ge det tid. De positiva effekterna blir tydliga efter tre-fyra behandlingar. Vilka effekter har du sett? Bättre sömn, mindre smärta och huvudvärk och därmed mindre värktabletter. Minskad oro, mage- och tarmfunktion har blivit bättre, myrkryp i ben har upphört och eksem försvann helt under behandlingsperioden ja, listan kan göras lång. Trodde jag hade dött Gulli Nilsson, som varit sjukskriven i sju månader för nervsmärtor orsakade av förträngningar på ryggmärgen, ingick i behandlingsgruppen och är nu tillbaka på sitt jobb på Munkberga. Efter första behandlingen sov jag fjorton timmar i sträck, min man trodde att jag hade dött, säger hon och skrattar. Gulli berättar att hon fortfarande har ont och att hon tar smärtstillande medicin var tolfte timma men hon tror inte att hon kunnat återvända till sitt jobb så pass tidigt utan Annacarins behandlingar Behandlingarna blev en slags livlina för mig. Täta behandlingar i början som successivt trappades ner fungerade otroligt bra, säger Gulli. Roligast Annacarin är nöjd och glad över att ha genomfört sin studie och över forskningsrapporten. Men roligast har ändå varit att få ge behandlingar och att så många har mått gott av det. Jag hoppas att taktil stimulerig ska kunna användas som behandlingsmetod både för personal och för våra gamla i det dagliga arbetet, avslutar Annacarin. Det är flera undersköterskor på olika arbetsplatser som är utbildade beröringspedagoger. SUSANNE JACOBSSON (text och foto) 5

6 Det M ånga av de satsningar och prioriterade områden som Piteå kommun har med i 2010 års budget har påverkats av lönar sig olika former av medborgardialog: Unga i Piteå, medborgarenkäter, Piteåpanelen, medborgarförslag, Synpunkten, insändare, möten eller olika samråd. att vara delaktig HÄR NÅGRA KONKRETA EXEMPEL FRÅN 2010 ÅRS BUDGETARBETE: Det är roligt med den respons och det engagemang vi möter hos piteborna, och roligt att vi faktiskt kan visa att det lönar sig att vara med och påverka, säger kommunstrateg Anna-Lena Pogulis. Men vad tror du det beror på att piteborna gav så lågt betyg när det gäller möjlighet till påverkan (43 av max 100 poäng) i den medborgarundersökning som kommunen genomförde tillsammans med SCB i våras? Medborgardialogens olika former är utarbetade under de senaste två åren, och det troliga är att inte alla medborgare känner till möjligheten att delta i Synpunkten, Unga i Piteå, i PiteåPanelen, olika möten Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg eller vikten av att besvara enkäter eller att det medborgarna tycker till om faktiskt utgör beslutsunderlag till budget och verksamhetsplanering, säger Anna-Lena. Information Vilka insatser krävs för att piteborna verkligen ska känna att de kan vara med och påverka? Vi behöver fortsätta att informera om alla möjligheter som finns att påverka och att det faktiskt ger utslag i budgeten. Att nå ut med information till alla medborgare tar tid, men medborgardialogen är viktig så vi kommer att fortsätta utveckla den. Genom FN:s kvalitetspris har vi också fått ett kvitto på att vi är på rätt väg, avslutar Anna-Lena. SUSANNE JACOBSSON Strategiskt område och åtgärd Barn och unga Feriearbeten undantagna från besparingar Ramökning med kronor för lokaltrafik vid större evenemang och skollov Inga besparingar när det gäller skolmåltider Nytt ridstall 41,5 miljoner kronor Förskola i Hortlax och Sjulsmark Utbildning, arbete och näringsliv Ramökning för försörjningsstöd Demokrati och öppenhet Fortsatt utveckling av medborgardialog Satsningar på integration Skärpta mål kring delaktighet Livsmiljö Engångsanslag kronor till skidalliansen Vallsberget Inga besparingar för kost inom äldreomsorg Mål att köpa lokalproducerat och rättvisemärkt Upprustning av byacentrum 1 miljon Beslut att skjuta på vissa gatuarbeten till efter semester och turistsäsong Ombyggnad av Norrfjärden sporthall 9 miljoner Typ av medborgardialog Unga i Piteå TYCKER, Nolia Unga i Piteå TYCKER, medborgarenkät och Synpunkten. Unga i Piteå TYCKER, GRANSKAR, Piteåpanelen och Synpunkter Unga i Piteå TYCKER Medborgare vid olika möten och Medborgarenkät Medborgarenkät Unga i Piteå TYCKER, medborgarenkät och Nolia Unga i Piteå TYCKER, medborgarenkät och Nolia Unga i Piteå TYCKER och medborgarenkät Unga i Piteå TYCKER, medborgarenkät Unga i Piteå TYCKER och medborgare i media Piteåpanelen och medborgarförslag Medborgarenkät Företagare och medborgare i media Unga i Piteå TYCKER, medborgarenkät 6

7 Piteå deltar i kartläggning av ungas livsvägar H ur påverkar statliga och kommunala reformer medborgarnas livsvillkor? En intressant fråga som blir extra viktig när det gäller de unga i samhället och deras kliv in i vuxenlivet. KOMMUTprojektet kom igång på ett planeringsstadium under hösten 2007 och har som mål att utveckla ett kommunalt utvärderingskoncept där ungas etablering med arbete och en egen försörjning beskrivs genom uppväxtförhållanden, utbildning, hälsa och familjesituation. I dagsläget deltar Göteborg, Norrtälje, Vallentuna och Piteå kommun i det intressanta projektet. Idén till projektet kom ursprungligen från Eva Jordahl, gymnasiechef vid Strömbackaskolan, och sedan har vi fått i uppdrag att förverkliga detta, förklarar Niclas Ekberg, verksamhetsutvecklare vid Barn och Utbildning Piteå kommun. Databas För att lyckas med detta krävdes att en databas upprättades där adekvat data om unga i de fyra aktuella kommunerna samlades. I Piteå gick Barn och Utbildning, NAV och näringslivskontoret ihop för att finansiera den databas som Statistiska Centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att sammanställa under hösten och våren 2008/2009. I databasen finns registerdata av ungdomar födda i årgångarna 1980, 1983 och 1990, berättar Niclas och fortsätter: Dessa ungdomar ska vara folkbokförda i kommunen vid 16 års ålder och samtliga uppgifter kommer från SCB:s offentliga register. Mot bakgrund av kommunernas noggrannhet med personlig integritet och sekretess tillåter databasen enbart kontroller av ungdomar i sin egen kommun. Vill kom- munerna samköra och jämföra data måste detta ske genom den tillsatta koordinatorn med bakgrund inom forskning. Uttag och uppföljning Den information som lagras i databasen visar på ungdomarnas fortsatta utbildning, sysselsättning, hälsa, boende och familjebildning samt uppgifter om inkomster, såväl från självförsörjning som sociala bidrag. Uttag av registerdata sker vid 20 års ålder och vidare vid 23 och 26 år. Uppföljning av skolgången sker efter avslutad grundskola, årligen genom gymnasieskolan samt vid avslutad gymnasieskola. Vi har släppt en delrapport av projektet vilken finns tillgänglig för intresserade medborgare, berättar Niclas. I delrapporten kan man t.ex. läsa att Piteå ligger väldigt bra till när det gäller antalet gymnasieelever som tar examen från sina utbildningar med fullständiga betyg. Fram till idag har projektet rullat på utan större motgångar och förhoppningen hos samtliga inblandade är att det satsas på en förlängning av KOMMUT. För den som vill veta mer om projektet finns information att hämta på Niclas Ekberg, verksamhetsutvecklare vid Barn och Utbildning. JACOB JOHANSSON (text och foto) 7

8 Solveig Marianne Ewa Här står en trio som trivs med sina arbetsuppgifter BO STAFFAN JOHANSSON (text och foto) V isst händer det att folk öser ur sig när de kontaktar oss, men man lär sig att inte ta kritiken personligt. Det menar Marianne Öhman som tillsammans med Ewa Nyström och Solveig Johansson kan betraktas som något av spindlar i nätet vid Miljö- och byggkontoret. De bemannar expeditionen och har bl a en viktig roll, inte minst när det gäller att vårda kundrelationerna. 8

9 Marianne är en riktig veteran på kommunens lönelista. Den första anställningsdagen daterar sig till den 5 juli Hon började på det så kallade förmedlingsorganet (sysslade med lån) för att året därpå ta steget över till Plan- och mätningsavdelningen. På den tiden var det enkelt att få jobb, minns Marianne och konstaterar att situationen är minst sagt annorlunda för dagens unga flickor och pojkar. I samband med sammanslagningen av Byggservicekontoret och Miljökontoret, som formellt startade den 1 januari 1997, blev Marianne ett av expeditionens ansikten. Och hon har förblivit sin arbetsplats trogen. Jag har trivts med jobbet och det är väl förklaringen till att jag är kvar. Det är samma här, inflikar Ewa Nyström. Jag trivs jättebra, inte minst för att jobbet är så omväxlande. Den tredje expeditionslänken, Solveig Johansson, bryter inte heller mönstret. Även hon pekar på variationen, på mångsidigheten i arbetsuppgifterna. Berikande kontakter Vad gör man då vid Miljö- och byggkontorets expedition? Frågan bollas över till Marianne, Ewa och Solveig. Jo, här svarar man för service i miljö- och byggärenden, administrerar kartor och fastighetsdata, adress- och byggnadsregister m m. Tjejerna sköter också postrutinerna: öppnar inkommande post, registrerar och fördelar postskörden bland kontorets anställda. Ewa ska dessutom fungera som IT-stöd i organisationen. Jag är en länk mellan kontoret och kommunens IT-avdelning, förklarar Ewa som i slutet av 90-talet fick en drygt två månader lång IT-utbildning. Den utbildningen har jag faktiskt nytta av än idag, tillägger hon. Till vardagen hör att svara på åtskilliga telefonsamtal och att sköta kommunikationen med personer som kommer till Miljö- och byggkontoret för ett personligt besök. Just mötena med människorna är ju det roligaste i det här jobbet, tycker Marianne Öhman och får oförbehållsamt medhåll av sina arbetskamrater. Bemötandet är naturligtvis mycket viktigt, understryker Solveig samtidigt som Ewa noterar att flödet av förfrågningar via e-post blir att starkare. Och då är det förstås ytterst angeläget att vi svarar så snabbt vi kan och inte låter förfrågningarna ligga och skvalpa omkring i e-postlådan utan att bli besvarade. Skojigt med teknik Alla tre talar unisont om den snabba tekniska utvecklingen, som för deras vidkommande lett till en allt högre datoriseringsgrad. I dag hanteras det mesta via datorn och den manuella hanteringen skuffas alltmer åt sidan. Verksamhetssystemen fylls på successivt med fakta av allehanda slag vilket underlättar åtkomsten vid informationssökning. Hur upplever man då teknikens utbredning? som rolig, tycker Solveig Johansson. Tekniken underlättar mitt jobb och i GIS:en (Geografiskt informationssystem), exempelvis, hittar man idag hur mycket information som helst. Marianne vill gärna betona vikten av noggrannhet i arbetet. De uppgifter som kunden får ska vara riktiga och inte ha felaktigheter. Vi håller hårt på vår yrkesstolthet och eftersträvar hela tiden en administrativ kvalitetssäkring. Fyrkantsnätverk Yrkesstoltheten delar man med yrkeskollegor i andra kommuner. Sedan några år tillbaka träffas man t ex i ett nätverk, bestående av Fyrkantskommunerna Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå. Bakom tillkomsten av detta nätverk låg Ulf Hedman, förvaltningschef vid Miljö- och bygg i Piteå. Mycket givande, är omdömet om nätverksträffarna från Marianne, Ewa och Solveig som svarade för den senaste träffen i maj. Då fick Fyrkantens nätverkare lyssna till Åsa Wikman som berättade om Piteå som hållbar kommun, till Linnea Skog, kommunens kulturmiljöutvecklare och även delta i en stadsvandring med museichefen Jonas Lundmark. Innan dagen var till ända hann deltagarna även med att i informella former prata om sitt arbete. Erfarenhetsutbytet är för övrigt ett stående och nyttigt inslag vid de återkommande nätverksträffarna. Namn & Nytt TEKNIK- OCH GATUKONTORET bildar Trafik- och projektenhet... Teknik- och gatukontoret har genomfört en mindre omorganisation och bildat en ny Trafik- och projektenhet där elva anställda ingår. Enheten kommer att arbeta bland annat med trafikfrågor, kollektivtrafik, tillståndsärenden samt projektering av gator och vägar. En ny enhetschef, Eva Wikström samt en trafikingenjör, Kjell Norberg har rekryterats. Båda kommer närmast från Vägverket och är ett välkommet resurs- och kompetenstillskott till Teknik- och gatukontoret. Enheten är lokaliserad delvis i Stadshuset och på Teknisk Service i Öjebyn....och erbjuder dygnet-runt-service Från den 12 juni går det att nå Teknikoch gatukontoret dygnet runt. I samarbete med YouCall har Teknikoch gatukontoret utökat Kundcenters telefonservice att omfatta dygnets alla timmar. Kundcenter nås via telefonnummer både på kontorstid ( ) och i akuta ärenden under kvällar och helger. 9

10 I MINA TANKAR I serien I mina tankar får kommunens anställda möjlighet att reflektera kring olika företeelser och upplevelser. Här ges utrymme att utveckla tankar till ord. I detta inlägg skriver Robert Nyström, webbutvecklare, om att sätta makten i egna händer i stället för att låta slumpen fira triumfer. H ar du tänkt på att välden rör på sig? Att ingenting står stilla och oförändrat, även om vi kan tro det? Vi lever i en kontinuerlig förändring. Varje dag är lite annorlunda jämfört med föregående. De flesta av oss står utan att påverka i detta myller av nya dagliga händelser. Utan mål växer vi lite vind för våg. Förändras varje dag i en riktning vi inte egentligen styr över. För förändras gör vi. Levande tiger Att stå still är också att förändras. Vi kallar det att bli gammal. Tänk att istället varje dag göra små, små förbättringar i ditt liv och sätta makten i dina egna händer istället för slumpens. Japanerna kallar det för Kaizen, kontinuerlig förbättring. För mig privat har det exempelvis resulterat i en sida text varje dag som slutade i två böcker: Jorden Zoo och Fördelen med att inte vara en älg. Det var några sparade kronor varje dag, som slutade i att jag klappade en levande tiger i Thailand. Saker jag velat göra för att växa, utvecklas och utmana mig själv. Små, små steg... Som Piteå kommuns ena webmaster och webbutvecklare är Kaizen något jag även försöker tänka på under mitt arbete. Vi försöker hela tiden tänka på var webbplatsen pitea.se ska ta vägen härnäst. Hur vi kan få den att växa och utvecklas. Små, små steg av kontinuerlig förbättring. Tillgänglighet, användarvänlighet, nytt och fräscht. Vi har en väldigt lång lista med saker vi kan göra flera år framöver, för att utveckla webben. Kaizen yttrades först i Japan på Toyotas fabriksgolv, men nu även bakom väggarna på Piteå kommun. 10

11 Anhörigstöd i fokus M er information om vilka möjligheter som erbjuds. Den önskan löper likt en röd tråd i de enkätsvar som bl a ska bidra till att utveckla anhörigstödet inom Piteå kommuns handikappomsorg. Nytt och gammalt på Repris Nu har textilavdelningen lämnat sina gamla lokaler och flyttat in tillsammans med Repris övriga verksamheter i Öjebyn. Med pengar från länsstyrelsen ( kr gemensamt för äldreomsorgen och handikappomsorgen) påbörjades under mars månad en inventering av anhörigstödet. För handikappomsorgen har inventeringen av anhörigstödet avsett närstående (stödmottagare) upp till 65 år. Det innebär med andra ord insatser som kan omfatta allt från barn och ungdomar till vuxna. Det övergripande målet är att anhöriga får stöd och uppskattning för de insatser som de gör för en närstående, förklarar Alice Öhlund, projektledare och konstaterar i samma veva att för hela landet beräknas personer ha ett stödbehov; i Norrbotten är siffran ca Vill bli sedd Det halvårslånga projektet har inrymt hembesök, personliga möten vid handikappomsorgen och även att inhämta kunskap via telefon samt träffar med Röda Korset, kyrkan, HSO och Landstinget. Och en enkät som skickats ut till ett urval att handikappomsorgens anhörigvårdare, utgör en viktig del vid den pågående sammanställningen. Ett tydligt mönster har avtecknat sig under projektet. Det är att många är nöjda med kommunens insatser, d v s det arbete som utförs. Samtidigt efterfrågar man mer information, t ex information om tillgång på hjälp och kontakt med myndigheter och andra aktörer. I dagarna värderar och sammanställer projektledaren Alice Öhlund de synpunkter som finns i enkätsvaren. Enkäten visar att man som anhörig vill bli sedd för det arbete man utför. Den situation man hamnat i är inte något man själv valt, säger Alice Öhlund och noterar att hon mötts av stor tacksamhet vid de uppföljningskontakter hon hittills haft tid att genomföra. Men ett halvår är egentligen en något för kort tid för att skaffa en fullständig bild av de insatser som behövs för att utveckla anhörigstödet. Fast nu handlar det förstås inte om någon vetenskaplig undersökning, menar Alice som dock tycker sig ha fått fram värdefulla synpunkter under projektets gång. Broschyr på gång Enligt Alice har flera kommuner, bl a norrbottniska, kommit långt när det gäller anhörigstödet. I vissa kommuner finns en samordnande funktion, en anhörigsamordnare med god överblick. Vad händer nu närmast i Piteå? Jo, förutom arbetet med en projektsammanställning ska vi att ta fram en broschyr som berättar vad kommunen och frivilligorganisationerna tillsammans kan erbjuda när det gäller anhörigstödet. Broschyren ska vara enkel och tydlig. Det är viktigt, understryker Alice Öhlund avslutningsvis. BO STAFFAN JOHANSSON Sara Häggbom (bilden) är arbetsinstruktör på Repris och tycker att flytten innebär nya möjligheter, genom närheten till övriga verksamheter som finns under samma tak. Just nu är de på textilavdelningen fullt sysselsatta med ett beställningsarbete för Svenska kyrkan som beställt en mängd utklädningskläder för barn. Att saker återanvänds på ett konstruktivt sätt märks både i textilverkstan och i snickeriet där gamla möbler blivit till både kubbspel och vagga. Dessutom finns sedan många år butiken som idag omsätter ca 1,2 miljoner per år. Till Repris kommer människor som aldrig varit inne på arbetsmarknaden eller varit därifrån under en lång tid. Genom samarbete med samordningsförbundet Activus, arbetsförmedlingen, kriminalvården och handikappomsorgen kommer människor för att få en grund att stå på innan man går vidare. En del stannar några veckor och andra i flera år. Det är bra för här finns det nått att göra för alla, säger Gunilla Granqvist från handikappomsorgen som önskar att det skulle finnas fler handledare för deltagarna. Nu finns verksamheten i uppfräschade lokaler som under våren renoverats för dryga två miljoner. Det innebär bland annat ett stort nytt kök som rymmer ett 50-tal personer, nya omklädningsrum och konferensrum med modern teknisk utrustning. Det har även byggts ett nytt snickeri, en ny textilverkstad och ny tvättstuga. Arbetsmiljön har fått ett lyft. Det gör att arbetet kan bedrivas mer rationellt än tidigare, säger Ruben Matsson, en nöjd verksamhetsledare. GERD SÄVENSTEDT (text och foto) 11

12 Tips på lönande vardagsbesparingar P iteå kommun har i grunden en god ekonomi men drabbas liksom andra av den lågkonjunktur som råder, framför allt genom att lågkonjunkturen leder till minskade skatteintäkter. Det prognostiserade resultatet för 2009 är 8,8 miljoner kronor i överskott, vilket är 24,8 miljoner kr mindre än budgeterat. Inför 2010 har alla nämnder och styrelser fått dels besparingskrav och dels ett uppdrag om vardagsbesparingar. Varför behöver då kommunen ett överskott? Överskottet är de pengar som används till att betala de anställdas pensioner och till investeringar kommande år, säger Mats Berg, kommunchef. Alla kan bidra Om vi alla hjälps åt att hålla nere kommunens utgifter genom återhållsamhet och vardagsbesparingar så kommer vi att klara av den ekonomiska situationen bättre, och ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder. Ingen kan göra allt men alla kan bidra med något. Tillsammans kan vi värna om kommunens verksamheter och dess kvalitet genom att vara återhållsamma med kommunens utgifter. Några räkneexempel Om alla anställda genom återhållsamhet och vardagsbesparingar avstod från utgifter motsvarande kronor var så motsvarar det minskade utgifter på ca 3,7 miljoner Om alla anställda tog en extra semesterdag (utan vikarie) skulle kommunens skuld till de anställda minska med ca 5,2 miljoner kronor och resultatet förbättras med samma belopp. Besparingstips Carina Ingesson vid kommunens ekonomikontor vill delge de besparingstips som hänger i ekonomikontorets personalrum, där alla anställda fyller på när idéer dyker upp. Handla alltid via kommunens avtal när sådant finns. Skicka brev via e-post och med B-porto. Anmäl dig till digitalt lönebesked. Använd leasingbil vid tjänsteresor. Försök nyttja telefon och webbmöten istället för att resa till olika möten. Hänvisa telefonen varje gång telefonist svarar kostar det 11 kronor. Skriv ut mindre ta dubbelsidigt när du skriver ut. Gör din vattenavläsning via Internet. Beställ e-faktura på dina kommunala fakturor. SUSANNE JACOBSSON 12

13 Elva kronor det är priset för samtal som besvaras av växeln Kommunen har ingått ett nytt avtal med Youcall som innebär att varje samtal som besvaras av växeltelefonist kostar 11 kr, oavsett om det är interna eller externa samtal. I det tidigare avtalet gick hälften av kostnaderna för kommunens telefonväxel till teknik och förbrukningskostnader mot operatören TeliaSonera. Den andra hälften gick till kostnader som är kopplade till bemanningen av telefonväxeln, förklarar Sune Lindström, IT-chef och även ansvarig för kommunens telefoni. Det nya med det här avtalet är väl egentligen att vi övergått från fasta till rörliga kostnader, att vi nu kan vara med och påverka våra telefonikostnader. Vardagsbesparing Att medborgare väljer att ringa till kommunens växel kan vara svårt att påverka. Däremot tror Sune att kan vi förändra och förbättra vårt eget telefonibeteende genom att hänvisa telefonen när vi inte är tillgängliga, nyttja telefonistödet på Insidan för att söka interna anknytningar och att vi i första hand använder Internettjänster som Hitta.se eller Eniro.se i när vi söker ett externt telefonnummer. Den här typen av vardagsbesparing kan alla vara med och bidra till samtidigt som vi kan ge våra medborgare snabbare och bättre service, säger Sune. Lägre kostnader Mobilcentrex är en tjänst som innebär att man inte har någon traditionell telefon utan att man istället har sin anknytning i mobiltelefonen och att taxan till och från denna anknytning är gratis vid interna samtal. För den som ofta är på språng och ofta söks via telefon medför ju denna möjlighet att man kan bidra att hålla ner kostnaderna för andra och med andra ord för kommunen totalt sett. Lägg till detta att man dessutom får möjlighet att hänvisa sin anknytning via sin mobiltelefon. Mycket praktiskt för vissa målgrupper, säger Sune. Heta tips Vill du veta mer om kommunens telefoni och vilka alternativ som finns, kontakta telefonistödet på din förvaltning. IT-avdelningen kommer även att informera chefer och arbetsledare, men några heta tips levererar Sune på stående fot: Hänvisa telefonen när du inte är på plats, vänta inte mer än tre fyra signaler när din kollega inte svarar och nyttja telefonistödet på Insidan bättre. SUSANNE JACOBSSON ARKIVhörnan C E N T R A L A R K I V E T När första båten för året kom, blev det folkfest. Affärsmännen fick påfyllning i sina lager och åtta månaders isolering var över hade varit en s.k. snövinter och den första båten kom till Munksund den 20 maj och ungefär en vecka senare brukade den första båten kunna gå in till staden. Sista båten för året gick från staden den 11 november Första båten till Piteå hamn 1897, ångaren Njord 13

14 Jämställdhet en viktig del i ett hållbart samhälle V i är inte längre det mest jämställda landet i världen. Under 2008 blev vi omsprungna av både Norge och Finland. Under hösten har ett utvecklingsarbete dragits igång i kommunen som syftar till att vi ska erbjuda kvinnor och män, flickor och pojkar, en likvärdig service som bygger på behov och inte på kön. Det är lätt att hamna i den privata sfären och i tyckande när jämställdhet börjar diskuteras, säger Lena Sturk på personalavdelningen, projektledare för utvecklingsarbetet. Hon påpekar att jämställdhet är ett stort forskningsområde och det arbete som ska göras i Piteå ska utgå från de fakta som finns. Det här handlar om en verksamhetsutveckling som gör oss mer professionella, säger Lena som betonar hur viktigt det är att vi får syn på vårt eget beteende för att nå målet med att ge en service som bygger på behov och inte på kön. Utbildning I år och under nästa år kommer politiker, högre tjänstemän, nyckelpersoner och arbetsledare att utbildas i ämnet. Det är viktigt, säger Lena att de som fattar besluten har en kunskap i genusfrågor för hur ska de annars kunna förstå nyttan med jämställdhetsintegrering och verka för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de egna verksamheterna. Lena Sturk, projektledare vid Kickoffen för arbetet. Delta i Nordens största fikapaus! GERD SÄVENSTEDT (text) SUSANNE JACOBSSON (foto) Från och med den 25 augusti kan du anmäla dig till Nordic Fairtrade Challenge - Nordens största fikapaus. I fikautmaningen tävlar Sverige, Norge, Danmark och Finland om vilket land som kan samla flest personer som vill fika Rättvisemärkt under en dag. Nordic Fairtrade Challenge går av stapeln tisdagen den 20 oktober mellan kl Alla som deltar har också chans att vinna fina priser. Den som arrangerar fikapausen med flest deltagare i Sverige vinner en resa för att göra ett studiebesök hos Fairtrade-producenter. Så se till att anmäla dig redan nu! på Pilotverksamheter Parallellt med utbildningsinsatserna så kommer det att pågå 17 pilotverksamheter i fyra olika förvaltningar. De ska testa metoder som uppmuntrar arbetsgivare att bryta könsbarriärerna i arbetslivet, kartlägga, analysera och vidta åtgärder för att uppnå en verksamhet som i samma utsträckning tar hänsyn till kvinnor och mäns behov samt utveckla en individbaserad statistik som är uppdelad på kön. Pengar från SKL Piteå kommun har fått 1,6 miljoner av SKL, Sveriges kommuner och Landsting för att genomföra arbetet under det här och nästa år. Jämställdhetsarbete är långsiktigt, och de här extra pengarna gör att vi kan sätta extra fokus på frågorna som är viktiga i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. 14

15 Tallinnresenärer. På bilden från vänster ser vi Carola Minrell, Birgitta Lundholm, Majvor Persson, Laila Sohlman, Mia Lundberg, Agnetha Holmgren (sittande) och Ewa Karlsson. Alice Bergström svarade för fotograferingen. Tallinnresenärer är vi allihopa Ett kul avbrott i vardagsbestyren. Och dessutom stärkande för gemenskapen. Det tycker åtta undersköterskor vid Munkberga äldreboende, som tog flyget för vidare destination Tallinn, och några dagars välförtjänt avkoppling. Laila Sohlman är något av resekoordinator för tjejgänget som alla tillhör avdelning Brogården vid äldreboendet. Hon berättar att Tallinnresan inte är den första; det har faktiskt blivit några resor tidigare, bl a till Stockholm och till Göteborg. Vår första resa gick till Stockholm och ett av inslagen då var Melodifestivalen i Globen. Oftast har resandet skett inom landets gränser. Spa-besök Men den här gången dök det upp ett förslag om en resa till Tallinn med besök på SPA. Och så blev det. Efter en titt i pengaskåpet konstaterade Laila att utlandsresan var möjlig. Varje månad sparar vi 200 kronor per tjej som vi lägger i det gemensamma skåpet. Det är vad en undersköterskelön klarar av, skrattar Laila och understryker att gruppen ofta strävar efter ett billigt boende. Men i år slog man till rejält. Det blev fyrstjärnigt hotell centralt i Tallinn. Ett perfekt boende. Väl på plats i den estländska huvudstaden stod olika aktiviteter på programmet. Dit hörde exempelvis besök på Kaleb Spa och några njutningsfulla timmar med bad, massage, manikyr o s v. Restaurangbesök i Medeltidsinspirerad miljö hanns också med under de tre dagarna. Och så lite shopping, förstås. Pengaskåpet fylls på Nu blickar tjejerna framåt och hundralappar stoppas åter i pengaskåpet. Om ett par år kan det bli dags igen för en nya resa. Det brukar bli en resa vartannat år ungefär, säger Laila Sohlman och förklarar samtidigt att resorna möjliggörs genom att man tar ut en semesterdag samt att erfarna och välvilliga vikarier ställer upp. BO STAFFAN JOHANSSON 15

16 Jag har hittat en tjej... D et utropar Albin som går i 4:an på Bergsviksskolan när han tittar ner i sin vanna, en större plastlåda, där han och kompisen Erik tömt en massa smådjur som de fångat med håven. Den här dagen är de tillsammans med sin klass och Stefan och Stefan från kommunens naturskola. De jobbar med småkryp på land, men småkrypen verkar eleverna framför allt fånga i vattnet. Piteå Naturskola startades för tre år sedan och vänder sig till elever på mellanstadiet. Stefan och Stefan vill hålla intresset för natur och teknik levande och om möjligt utöka det. Vi vill att eleverna ska se på vår underbara natur med nya ögon och att de, när de själva ska välja utbildning, kanske söker sig till en utbildning med naturvetenskaplig inriktning, säger Stefan Bergmark. Han och kollegan Stefan Eriksson arbetar båda 50% var med naturskolan. Stort intresse Att intresset är på topp hos eleverna ute vid Pottan går inte att ta miste på. En tjej ligger nästan nere i vattnet när hon med ett hjälpmedel studerar livet under vattenytan. Både tjejer och killar håvar flitigt för att få upp så många kryp som möjligt. Och där finns Stefan och Stefan som hjälper barnen att se och studera och svara på alla vetgiriga frågor. Stefan Bergmark, som också jobbar som NO - och mattelärare på Porsnässkolan, insåg att de nyfikna naturintresserade små barnen under resan mot högstadiet ibland förvandlas till tonåringar som tycker att det mesta som hade med naturkunskap var urtrist. Därför satsar de på mellanstadiet som erbjuds fem olika teman. Klassens ordinarie lärare som finns med tycker att det här är bra. Man får vara snabbt ute om man vill boka in Naturskolan, säger hon och är glad att de fått chansen att få den här dagen, då vatten är ett tema som Bergsviksskolan jobbar med i år. Fullbokat schema En dag med Naturskolan innebär en heldag där man jobbar både ute och inne. Som idag, då de tar med en del av småkrypen till skolan för att eleverna ska få titta väldigt nära på dagens fångst med hjälp av en stereolupp. Då lärarna under en sådan här dag får se hur man kan arbete med naturvetenskap nära sin egen skola blir det samtidigt en fortbildning, säger Stefan som tycker att arbetet med lärare och elever på mellanstadiet blivit en nytändning även för egen del. Just nu är Naturskolans schema fullbokat fram till och med oktober, men i mitten av oktober så kan mellanstadieklasser boka in Stefan och Stefan för november och december. Mer information finns på deras hemsida GERD SÄVENSTEDT (text och foto) 16

17 Michaels däckställ förenklar tvättjobb Alla som någon gång provat på att byta däck på bilen vet hur smutsigt och tungt detta jobb kan vara. Michael Lundgren, som till vardags jobbar som mekaniker vid Teknik- och Gatukontoret, byter tillsammans med sina kollegor ca.120 däck inför varje säsong och var i behov av en lösning som skulle förenkla deras arbete. Lösningen, som premierades av kommunens förslagsverksamhet, blev ett egentillverkat däckställ som underlättar tvätt, avfettning samt montering av däck till personbilar och pickuper. Michael Lundgren vid stället som underlättar däcktvätt. När undertecknad besöker verkstaden i Öjebyn är arbetslaget precis klart med reparationerna av en lastbil och utanför står fler fordon i kö för att genomgå kontroller. Totalt har vi ansvar för ett 30-tal fordon och den mest hektiska tiden på året är under vårvintermånaderna när parkförvaltningens maskiner ska servas för sommaren och plogmaskiner samt tillbehör ska repareras, berättar Michael. Det enkla är det svåra Vad var då bakgrunden till att Michael beslöt sig för att skicka in en ansökan till förslagsverksamheten? I grund och botten handlade det om att vi ville ha en renare arbetsplats, säger mekanikern och fortsätter: När vi tidigare bytte däck på kommunens fordon samlades smuts och salt på verkstadsgolvet. Missade vi därtill att tvätta bort all smuts från däcken innan de transporterades till förvaringscontainern så blev även den nersolkad. Lösningen fann Michael i sin konstruktion av ett ställ för däcktvätt. En till synes enkel konstruktion med fyra hakar fastsatta på stålramar och som med ett förskjutet viktcentrum gör att däcken hänger stadigt när det är dags för tvätt. Det är ofta det enkla som är svårt att komma på, inflikar Michael. Idag kan mekanikerna vid Teknik- och Gatukontoret byta däck på samtliga fordon inom loppet av två dagar vilket frigör tid för andra viktiga sysslor i verkstaden. Varierande arbetsuppgifter När Michael och hans kollegor inte servar eller reparerar fordon är de sysselsatta med andra arbetsuppgifter. Under vintern har vi plogjour och resterande del av året finns vi tillgängliga som chaufförer för att hjälpa till där det behövs, förklarar Michael. Det är lätt att förstå varför Michael och hans arbetskamrater trivs så bra på sin arbetsplats. Uppgifterna är väldigt varierande och de är ett sammansvetsat gäng som trivs bra med varandra. Vem hade kunnat tro att jag skulle hamna här efter att ha läst naturvetenskaplig linje på gymnasiet, avslutar Michael med ett skratt. JACOB JOHANSSON (text och foto) Vid sitt senaste sammanträde beslöt förslagsverksamhetens bedömningsgrupp att ge tummen upp för 14 förslag. Idékläckarna delar på kronor. I samband med sammanträdet avtackades Yvonne Sandlund för många års uppskattat arbete inom förslagsverksamheten. Per-Ove Alm belönades för styrskenor till ventilationsaggregat. Martina Lundström för materialdepå inom förskolan. 14 förslag delar på kronor Idésmedjan Nattpersonalen på Munkberga för underställsoveraller inom äldreomsorgen, mörkläggningsgardiner, morgonrockar som arbetsverktyg inom äldreomsorgen och ledlampor inom vården. Personalen Öja Öjagården för rymningsrapport inom äldreomsorgen. Michael Lundgren för ett förslag om ställ för däcktvätt. Liselott Danielsson och Annelie Fahlman för medicinkort med foto. Trädgårdsgruppen vid Munkberga för ett förslag om trädgårdskarta. Veronica Öhlund och Ingela Berg-Jonsson för förbättring vid utkörning av mat inom hemtjänsten. Märta Ekman för ett förslag om personaltavla. Undersköterskegruppen EF vid Berggården för en schemahylla och ett sidindelningsschema. 17

18 Ungdomlig olympiad I talien visade sig från sin allra soligaste och varma sida när det var dags för Olimpiadi del Tricolore. Denna inofficiella olympiad hålls vart 4:e år och är reserverad för idrottande ungdomar i åldrarna 12 till 17 år. Piteå representerades i år av totalt sju ungdomar och deras tränare från Piteå Judoklubb, Inyon Karate samt Piteå Golfklubb. Deltagarna lyckades bra i sina respektive grenar. Totalt samlades deltagare från 17 olika länder i Reggio Emilia för att kämpa om åtråvärda medaljer och byta erfarenheter med varandra. Sverige representerades av deltagarna från Piteå, vilket innebar att dessa fick den stora äran att bära den svenska flaggan under spelens invigning. Vi kom i kontakt med Reggio Emilia genom nätverket SERN (Sweden Emilia Romagna Network) och har tidigare haft utbyte med området som skickat fotbollslag under Piteå Summer Games, förklarar Fredrik Norberg vid kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Vänskaplig stämning Under tävlingsveckan inkvarterades de tävlande i värdfamiljer vilket gjorde allting lite extra spännande. Den allmänna informationen om arrangemanget var ganska knapphändig, men vi blev väl mottagna och hade roligt tillsammans med alla andra deltagare, berättar Fredrik som följde med som representant från kommunen och tog chansen att lobba för Piteå och stadens arrangemang under tiden i Italien. Fredrik blev dessutom inbjuden till ett seminarium om Fair Play där det, vid seminariets start, visade sig att han var huvudtalare. Återigen hade informationen varit bristfällig. Stämningen under Olimpiadi del Tricolore var väldigt vänskaplig; det tog sig uttryck i att de flesta deltagarna fick medaljer och fokus försköts från själva tävlingsmo- JACOB JOHANSSON (text) KULTUR FRITID (bilder) mentet till att träffa andra ungdomar, tillägger Fredrik. Värdemätare Deltagarna från Piteå är duktiga i sina respektive grenar och fick verkligen bekänna färg under tävlingarna i Reggio Emilia. Karatetjejerna ställdes mot landslagsmeriterade tjejer från Italien och lämnade mattan med fanan i topp. Golftävlingen genomfördes under den brännande heta solen och förkortades med hänsyn till del- I övre högra hörnet ser vi karatetjejerna Beatrice Lindkvist och Casandra Frejdh. I nedre högra hörnet poserar golfkvartetten Elin Skoog, Amanda Fjellström, Sofia Öqvist och Sandra Öqvist. tagarnas hälsa. Man kan m.a.o. lugnt påstå att idrottsutövarna fick rejäla värdemätare även om stämningen, som nämnts tidigare, var väldigt vänskaplig och ärlig. Fortsatt samarbete Samarbetet med Reggio Emilia fortsätter och förhoppningsvis kommer fler lag från området Emilia-Romagna att besöka Piteå Summer Games samtidigt som fler idrottsungdomar från Piteå åker i motsatt riktning. Utbyten berikar. 18

19 Gudrun gillar gröna satsningar T elefonen ringer, och ringer, och ringer Jo, det var en snabb rekryteringsprocess och jag måste avsluta en massa saker på mitt gamla jobb, ursäktar Gudrun Åström, Piteås nya stadsarkitekt, de ständiga avbrotten under intervjun. Hennes dialekt röjer ursprunget. Jo, jag är född och uppvuxen i Kalix, förklarar Gudrun som efter studier till landskapsarkitekt så småningom hamnade i Luleå och en tjänst hos dåvarande NAB. Då skrevs 1980-talet. Det blev sådär en 10 år med planeringsjobb. Därefter har jag bl a jobbat med gestaltning åt Sweco. Under sin tid inom konsultverksamheten fanns Gudrun med vid planering och utformning av flera projekt i Piteå. Till dessa hör exempelvis utemiljön på Strömbacka, äldreboenden, innergårdar, rastplatsen vid den ofta prisbelönta rastplatsen i Harrbäcken och även rastplatsen i Jävre. Nu får Gudrun byta sida från konsult till beställare. Att få se jobbet från en annan sida blir förstås en ny och spännande erfarenhet, säger den nya stadsarkitekten som stod på tröskeln till att starta eget när Piteå kommun hörde av sig. Den drömmen får vänta, åtminstone ett år. Ett år? Det har bl a att göra med resandet mellan hemmet i Luleå och arbetet i Piteå. Det blir ett par timmars resande dagligen med buss och promenad från busstation, och med tanke på ryggproblem efter en trafikolycka vill jag ha en utvärdering efter ett år, berättar Gudrun vars tjänst uppgår till 90 procent av en heltid. Räkna med nya gröna satsningar när Piteås nya stadsarkitekt Gudrun Åström blivit varm i kläderna. Bilden av Piteå? En pigg och välskött kommun, blir svaret från Gudrun som förutom kravet på utvärdering efter ett år framförde önskemålet, eller snarare kravet, att som en introduktion till jobbet kunna resa runt i ett par veckor för att skaffa sig en överblick av kommunen. Norrbotniabanan och vindkraften är ett par projekt som kräver arbetstid. Ridhuset på Berget, förtätning av bostadsområden och centrumkärnans utveckling finns också på den aktuella agendan. Dessutom lär Gudrun med viss kärlek ta sig an gröna frågor. Trädplanen behöver nya etapper. Det har förstås med min bakgrund som landskapsarkitekt att göra. Ett enskilt träd.. eller en allé: detaljerna är viktiga, och vi ska komma ihåg att det tar ca 20 år innan vi upplever miljövärdet av en trädsatsning. BO STAFFAN JOHANSSON (text och foto) TVÅ FLYTTADE IHOP OCH BLEV Studiecentrum I juni flyttade Piteå Studiecentrum och Komvux ihop under namnet Studiecentrum. Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har på Lidgatan utökat sina lokalytor och vuxenutbildningsavdelningens resurser är i och med det mer samlade. I huset finns också EU-projektet Kompare samt Ung resurs och Activus resurs, som organisatoriskt tillhör Repris. Tentamenslokal, videokonferens och datasal för uthyrning finns på källarplan, egenregins vuxenutbildning på mark- och övre plan medan distansservice och projekt finns på våningen ovanför Arbetsförmedlingen. Distansstuderande pitebor har även i fortsättningen möjlighet att låna teknik och grupprum, få teknikstöd och skriva tentamen på Studiecentrum. Lokal för uthyrning, med eller utan datorer, rymmer upp till 16 personer och videokonferensen rymmer även den 16 personer. Studiecentrum bedriver inte längre personalutbildningar för andra förvaltningar. Har du frågor kontaktar du Erik Sundström 7148 eller Pernilla Isaksson 6545 Mer information finns också på Insidan/ Personalrum/Utbildning/Utbildningslokaler. PERNILLA ISAKSSON (text och foto) 19

20 Helene summerar sin tid som kommunchef Tankfull och förväntansfull, tankfull över det som varit och förväntansfull inför det som ska komma. När vi träffas är det tre dagar sedan hon städade rent sitt skrivbord och flyttade ut. Med sig tar hon några lådor och mängder av erfarenheter från uppdraget som kommunchef, dessutom som kommunens första kvinnliga. Fem år räcker för hennes del och hon påminner mig om att livet består av annat än arbete. Jag vill hinna vara mer med mina tonårssöner, säger Helene som insett att livspusslet är svårt att få ihop i längden för en ensamstående mamma, om man jobbar 50 timmar i veckan. Ja, hela det sociala livet blir lidande, säger hon och ser nu fram emot att kunna göra saker som hon saknat, men knappt orkat längta efter, som yoga, att kunna motionera regelbundet, att orka bjuda hem vänner och kanske rent av börja se om sin trädgård. Varm i hjärtat Helene ångrar inte för en sekund att hon tog på sig kommunchefsjobbet, då för fem år sedan. Det har varit oerhört rika år, säger Helene som har ett genuint och brinnande intresse för samhällsfrågor i allmänhet och näringslivs- och utvecklingsfrågor i synnerhet. Visst har det funnits och finns fortfarande en mängd utmaningar i uppdraget som kommunchef i Piteå. När jag frågar henne vad som värmer mest tvekar hon inte särskilt länge innan hon svarar: Förändringen av attityder och atmos- fären som skett i förvaltningschefsgruppen, säger hon och poängterar att det idag finns en team- och vi-känsla i gruppen som hon inte kände i början. Vi är fler kvinnor i gruppen i dag, det bidrar, säger hon. Men det var svårt i början att få en legitimitet i en grupp där kommunchefen inte är formell chef, utan samordnare utifrån kommunstyrelsens roll att styra och leda. Politik och verksamhet Men då det gäller att få ihop politik och tjänstemannaorganisationen som ett ledningsteam anser hon att det finns en del kvar att göra. Det är viktigt att de politiska beslut som tas är ordentligt förankrade också hos förvaltningscheferna, så att de kan bli engagerade bärare av de kommunövergripande uppdragen. Politik och tjänstemannaorganisationen måste vara ett sammansvetsat team, säger hon och tycker att det är viktigt att kommunikationen mellan de båda grupperna utvecklas och förbättras. Ny utmaning Men nu blir det tillväxt- och utvecklingsfrågor som hon får koncentrera sig på och det ser hon fram emot. Att få jobba med ett samlat grepp över tillväxtfrågor där hon ser ett gott samverkansklimat med näringslivet som en grund för fortsatt utveckling. Det finns många fördelar här: vi jobbar snabbt ihop, det finns en vilja att vara med och bidra, det finns en stark känsla och många gånger är det enkla vägar att gå och det är högt i tak. GERD SÄVENSTEDT 20