En KRAM i Skuggan. Cancerrelaterat folkhälsoarbete i södra sjukvårdsregionen RCC Syd 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En KRAM i Skuggan. Cancerrelaterat folkhälsoarbete i södra sjukvårdsregionen RCC Syd 2012"

Transkript

1 En KRAM i Skuggan Cancerrelaterat folkhälsoarbete i södra sjukvårdsregionen RCC Syd 2012 Emma Carlstedt, Folkhälsovetare, RCC Syd, juni 2012

2 SAMMANFATTNING Bakgrund Antal människor med cancer bedöms öka med 100 procent i Sverige fram till år Samtidigt vet vi att det går att minska risken att drabbas av cancer. Världshälsoorganisationen bedömer att en tredjedel av all cancer går att förebygga och att det framför allt handlar om att vi människor måste ändra våra levnadsvanor. Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) har ett nationellt uppdrag att arbeta för att minska risken att människor insjuknar i cancer. Uppdraget består också i att minska skillnader i insjuknande mellan olika befolkningsgrupper. Fokus riktas mot våra levnadsvanor. RCC Syd har lanserat begreppet En KRAM i Skuggan (Kost, Rökning, Alkohol, Motion och Solvanor). Denna rapport är en kartläggning av hälsofrämjande/primärpreventivt folkhälsoarbete kring dessa levnadsvanor i Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge vilka ingår i RCC Syd. Syftet med denna kartläggning är att få en samlad bild över hälsofrämjande/primärpreventivt folkhälsoarbete inom södra sjukvårdsregionen relaterat till de levnadsvanor som utgör risk för cancer. Materialet ska utgöra underlag för RCC Syds handlingsplan inom preventivt arbete. Metod Data har samlats in genom intervjuer och enkäter. Aktörer som ingått i kartläggningen är landsting/regioner (folkhälsoavdelningar eller motsvarande), länsstyrelser (tjänstemän inom folkhälsoområdet), kommuner/stadsdelsförvaltningar (folkhälsosamordnare/motsvarande eller andra som arbetar med levnadsvanorna) och idrottsförbunden i Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge. Resultat Det finns såväl många aktörer som aktiviteter kring levnadsvanorna. Stora skillnader förekommer dock. Flera informanter har dessutom poängterat att de inte haft möjlighet att redovisa alla sina aktiviteter. Insatserna sträcker sig från kampanjer riktade mot större delen av befolkningen till satsningar för en mycket snäv målgrupp. Aktörerna arbetar framför allt hälsofrämjande/preventivt med KRAM, medan arbete kring solvanor är mycket begränsat. Oftast pekas barn och ungdomar/unga ut som en särskilt prioriterad målgrupp, men flera andra målgrupper är identifierade (exempelvis äldre) och några informanter svarar mer generellt att arbetet riktas mot utsatta grupper då målet är att nå jämlik hälsa. Flera svårigheter redovisas såsom att hitta effektiva och evidensbaserade metoder, brist på tid och resurser samt ledningsstöd, samverkan och att nå de grupper man vill åt. Särskilt framgångsrika aktiviteter sägs bero på god samverkan med gemensamma mål samt egenskaper hos metoderna som att de är enkla och konkreta. Även om skillnader i antal samverkanspartners föreligger visar resultatet att aktörerna arbetar i samverkan med andra. Slutsats Kartläggningen har visat det finns många aktörer och aktiviteter i södra Sverige kring folkhälsoarbetet. Det finns både likheter och skillnader i arbetet mellan olika aktörer. Bland annat prioriteras samma levnadsvanor (KRAM) och målgruppen barn och ungdomar/unga av majoriteten. Hur mycket och på vilket sätt respektive aktör arbetar med folkhälsofrågor skiljer sig dock åt och det saknas inte sällan en helhetsbild. Därför finns behov av förbättrad samordning. Många upplever brist på tid, resurser och stöd ifrån ledning vilket kräver fokusändring och omfördelning av resurser. Även om exempel getts på insatser som utvärderas på egen hand eller i samverkan med forskare upplever många att det är svårt att hitta effektiva och evidensbaserade metoder. En stor utmaning är också att följa upp och utvärdera insatser och på så vis bidra till att skapa ny evidens. Stöd i detta arbete är därför av stor vikt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Inledning Begreppsförklaringar Folkhälsoarbete i Sverige och internationellt Hälsans bestämningsfaktorer Tobak Alkoholkonsumtion Övervikt/fetma, fysisk inaktivitet och matvanor Exponering för solljus Ekonomiska konsekvenser Hälsoläget i södra Sverige Regionalt cancercentrum syds uppdrag SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD RESULTAT Handlingsplaner/strategier/policys Levnadsvanor Prioriterade samhällsgrupper Metodval Hälsofrämjande/primärpreventiva aktiviteter Särskilt framgångsrika aktiviteter Svårigheter i folkhälsoarbetet Samverkan med andra aktörer DISKUSSION Metod Resultat VÄND TRENDEN FÄRRE CANCERSJUKA 16 MARS SLUTSATS NÄSTA STEG REFERENSER

4 1. BAKGRUND 1.1. Inledning Det finns omkring 200 olika typer av cancersjukdomar. Den gemensamma nämnaren är okontrollerad celltillväxt. Antal människor med cancer bedöms öka med 100 procent i Sverige (130 procent bland män och 70 procent bland kvinnor) fram till år 2030, framför allt på grund av att Sverige får en äldre befolkning (SOU 2009:11). Den vanligaste diagnosen för män är prostatacancer och för kvinnor bröstcancer. Varje år får över personer en cancerdiagnos i vårt land, vilket motsvarar ungefär en var 10:e minut. I Sverige avled omkring personer på grund av cancer år 2008 (Cancerfonden 2011). Flera kända faktorer ökar risken att drabbas av cancer. Ärftlighet, strålning och virus är några exempel. Men även människors levnadsvanor, såsom rökning, alkoholkonsumtion och övervikt/fetma kan ge en förhöjd risk (SOU 2009:11). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är det möjligt att förebygga minst en tredjedel av all cancer då flera av riskerna återfinns i människors levnadsvanor. Att satsa på prevention är således både en kostnadseffektiv och långsiktig strategi (WHO Cancer). Inom EU finns en kodex som berör prevention av cancer. Kodexen består av elva riktlinjer varav de sex första är inriktade mot levnadsvanor (Europeisk kodex mot cancer): 1. Rök inte; om du redan röker bör du sluta. Om du inte kan sluta, utsätt inte andra för tobaksrök. 2. Undvik att bli fet. 3. Utöva någon uppiggande fysisk aktivitet varje dag. 4. Ät frukt och grönt varje dag minst fem tillfällen per dag och öka variationen. Begränsa ditt intag av föda som innehåller animaliskt fett. 5. Om du dricker alkohol (öl, vin eller spritdrycker) begränsa din konsumtion till två glas om dagen om du är man och ett glas om dagen om du är kvinna. 6. Var noga med att undvika överdriven exponering för sol. Det är speciellt viktigt att skydda barn och ungdomar. De personer som har tendens att bli brända av solexponering måste aktivt skydda sig genom hela livet 1.2. Begreppsförklaringar Folkhälsa Folkhälsa kan beskrivas som: Det allmänna hälsotillståndet i en befolkning (FHI 2010a). Folkhälsoarbete Enligt Statens folkhälsoinstitut (FHI) innebär folkhälsoarbete: Planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom i samhället (FHI 2010a). Folkhälsoarbete kan bedrivas på samhälls, grupp och individnivå. Prevention Prevention kan indelas i tre nivåer; primär, sekundär och tertiär. Primär prevention innebär att förebygga att ohälsa över huvud taget uppstår. Vid sekundär prevention är fokus på tidig upptäckt av ohälsa för att snabbt vidta åtgärder. Tertiär prevention handlar slutligen om att stödja och underlätta för människor som har drabbats av ohälsa (Orth Gomér & Perski 2008, Pellmer & Wramner 2007). 4

5 1.3. Folkhälsoarbete i Sverige och internationellt Svenskt folkhälsoarbete återfinns så långt bak som på medeltiden. För att hindra smittspridning hindrades exempelvis sjuka besättningar ifrån att gå i land i de svenska hamnarna vid epidemier. Dessa insatser har följts av en rad aktiviteter under åren. Det moderna svenska folkhälsoarbetet kan dock sägas starta på regional nivå. Tjänster såsom hälsoplanerare inrättades i landstingen på talet. Det dröjde till in på 1990 talet tills även kommunerna började arbeta med dessa frågor genom exempelvis folkhälsoråd (Pellmer & Wramner 2007). Det moderna nationella folkhälsoarbetet kom igång genom Folkhälsogruppen ( ), ett för regeringen rådgivande organ (FHIa) vilka gav förslag om ett nationellt folkhälsoinstitut och propositionen Om vissa folkhälsofrågor (prop. 1990/91:175) formulerades. År 1992 startade Folkhälsoinstitutets verksamhet som initialt inriktade sitt arbete mot levnadsvanor (alkohol, narkotika, tobak, kost och motion) samt skadeförebyggande arbete (FHIa). År 1997 tillsattes en nationell folkhälsokommitté med uppdraget att utforma nationella mål för hälsoutvecklingen i landet. Resultatet blev slutbetänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan där 18 nationella mål formulerades (SOU 2000:91). Våren 2003 beslutade riksdagen att anta nationella folkhälsomål genom propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) som följdes av kommitténs betänkande. Det övergripande folkhälsomålet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande målet följs av elva målområden, vilka utvecklades ytterligare i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110), se bild 1. Folkhälsans elva målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Bild Nationella Barn och målområden ungas uppväxtvillkor för folkhälsa 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bild 1. Folkhälsans elva målområden FHI:s uppdrag idag innebär att verka som nationellt kunskapscentrum. Institutet utövar dessutom tillsyn avseende alkohol, tobak och hälsofarliga varor samt följer upp och utvärderar den nationella folkhälsopolitiken (FHIc). Genom den årliga nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor samlar FHI in information om svenskarnas hälsa. Var femte år med start år 2005 ges även en folkhälsopolitisk rapport ut. Arbete på internationell nivå har en viktig betydelse för det svenska folkhälsoarbetet. År 1977 togs visionen Hälsa för alla till år 2000 fram inom WHO:s generalförsamling. Därefter har flera dokument för befolkningsinriktat hälsoarbete på internationell nivå skapats. Det första var Alma Ata deklarationen 1978 i vilket riktlinjer togs fram för preventivt arbete kring exempelvis barnoch mödrahälsovård samt allmän vaccination. I Ottawamanifestet 1986 infördes begreppet health promotion (hälsofrämjande arbete) och viktiga områden för detta fastställdes. Ytterligare dokument har följts av Ottawamanifestet vilka berör bland annat kvinnors hälsa, nationella handlingsplaner för alkohol och tobak, stödjande miljöer, allas ansvar för hälsa, socialpolitikens betydelse för hälsan samt varje lands regerings ansvar för hälsofrämjande insatser (Pellmer & 5

6 Wramner 2007). WHO har även gett ut rapporten; Closing the gap in a generation (Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation) som bör presenteras särskilt. I rapporten framhålls att det förekommer stor ojämlikhet avseende hälsa såväl mellan som inom länder. Sociala bestämningsfaktorer för hälsa pekas ut som orsak till problemen. Tre rekommendationer presenteras för att komma till bukt med skillnaderna; Förbättra vardagslivets villkor, motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser samt mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder (FHIb). I Danmark har ett liknande arbete genomförts på nationell nivå med rapporten Ulighed i sundhed årsager og indsatser som resultat (Sundhedsstyrelsen 2011). I Malmö görs en stor satsning på lokal nivå genom Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Arbetet ska avslutas hösten 2012 då bland annat rekommendationer om mål och strategier kommer att presenteras (Malmö Stad) Hälsans bestämningsfaktorer En rad olika samspelande faktorer påverkar människors hälsa. Bild 2 visar hälsans bestämningsfaktorer. Under linjen är ålder, kön och arv placerat. Dessa faktorer kan vi inte påverka men de ger oss olika förutsättningar och spelar därför en viktig roll för hälsan. Ovan belyses våra psykosociala resurser, såsom vilket socialt stöd vi känner. Dessa faktorer påverkar bland annat vilka levnadsvanor vi väljer. Levnadsvanorna återfinns ovanför de psykosociala resurserna. Trots att individen själv avgör om hon eller han vill röka, äta hälsosamt inverkar de psykosociala resurserna individen har, hans/hennes livsvillkor (nästa nivå) samt hur samhället omkring ser ut. Livsvillkoren inkluderar faktorer som att en individ har ett arbete eller inte samt vilken utbildning man har. I den översta nivån återfinns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, inkomstfördelningen, lagstiftning, jämlikhet, demokrati och integration inkluderas här, vilka alla spelar roll för hälsoutvecklingen i ett land. Starka samband finns alltså mellan livsvillkor och levnadsvanor vilka i sin tur spelar stor roll för hur hälsan ser ut på befolkningsnivå (Pellmer & Wramner 2007). Bild 2. Hälsans bestämningsfaktorer. Efter Svanström/Haglund 6

7 Socioekonomisk grupptillhörighet värderas exempelvis utifrån typ av yrke och utbildningsnivå. Livsstil, ekonomisk situation, nätverk och kunskap kan vara exempel på orsaker till skillnader mellan olika socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen 2008). Gruppen med hög utbildning och god ekonomi har i regel bättre hälsa och mer hälsosamma levnadsvanor än gruppen med låg utbildning samt gruppen ekonomiskt utsatta (Socialstyrelsen 2009). I den senare gruppen återfinns en större andel människor med övervikt och fetma. Konsumtion av frukt och grönsaker samt fysisk aktivitet är även lägre i denna grupp jämfört med den övriga befolkningen. Rökning förekommer oftare i gruppen med låg utbildning och låg inkomst. Rökning är också vanligare bland gruppen människor med någon form av funktionsnedsättning, hbt identitet, i vissa invandrargrupper och bland ungdomar i jämförelse med befolkningen i övrigt (FHI 2010a). Socioekonomiska faktorer spelar roll även för skillnader i levnadsvanor hos barn. Exempelvis finns det fler barn som börjar röka tidigt, är överviktiga, sällan tränar och inte äter frukost i familjer med sämre ekonomi jämfört med barn från familjer med bättre ekonomiska förhållanden (Socialstyrelsen 2009). Likväl som det finns skillnader i levnadsvanor och livsstil mellan olika socioekonomiska grupper förekommer även skillnader i risk att drabbas av vissa former av cancer (SOU 2009:11, Socialstyrelsen 2008). Exempelvis har ekonomiskt gynnade grupper större möjlighet att resa utomland under vilka de kan utsättas för starkt solljus och därmed ökad risk för hudcancer. I den lägsta socioekonomiska gruppen är rökning mest förekommande vilket är den främsta orsaken till lungcancer (Cancerfonden 2012). När det gäller prognos för flera cancerformer pekar det generellt mot fördelar för gruppen med hög socioekonomisk position jämfört med gruppen låg socioekonomisk position (Socialstyrelsen 2008). Det är viktigt att poängtera att ovan beskrivna uppgifter (både vad gäller levnadsvanor och risk att drabbas av cancer) beskrivs på grupp och inte individnivå Tobak I Sverige är tobaksrökning enskilt den främsta orsaken till sjukdom och förtida död. Det är också den viktigaste riskfaktorn för att drabbas av cancer. Rökning utgör risk för en rad olika cancerformer, men den mest kända är lungcancer. I Sverige uppskattas nästan en femtedel av alla cancerdödsfall vara relaterade till rökning (SOU 2009:11). I början på 1980 talet rökte omkring 30 procent av kvinnorna och 35 procent av männen dagligen i Sverige, medan andelen idag ligger på 14 respektive 12 procent (FHI 2010b, SOU 2009:11). Trots att det skett en minskning av andel rökare börjar till exempel omkring ungdomar röka varje år (Cancerfonden 2011, SOU 2009:11). De faktorer som framför allt bedöms som avgörande för tobaksbruk är pris, social acceptans och tillgänglighet (SOU 2009:11). År 2003 antogs den internationella folkhälsokonventionen Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen innehåller åtgärder som prishöjningar och skatter, rökfria miljöer, förbud mot marknadsföring samt information och utbildning. Syftet med dessa är att minska såväl efterfrågan som tillgång och tillgänglighet till tobak. Sverige anslöt sig till konventionen år 2005 (FHI 2009). Inom EU regleras det tobakspreventiva arbetet genom olika direktiv. Medlemsländerna manas bland annat till åtgärder som varningsbilder på förpackningarna samt att införa rökfria miljöer (FHI 2011). I övrigt internationellt sett, kan Finland ses som exempel på ett land med höga ambitioner avseende tobaksprevention. Målet är att landet ska vara rökfritt runt år 2040 (Cancerfonden 2011). 7

8 I Sverige finns En samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings och tobakspolitiken (prop. 2010/11:47) som anger det övergripande målet Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. I propositionen återfinns sju långsiktiga mål, exempelvis att minskning ska ske avseende barn och unga som börjar använda/tidigt debuterar med ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) och att tillgången till dessa medel ska minska. Under respektive långsiktigt mål finns delmål vilka ska uppnås under strategiperioden Exempel på den typen av mål är att färre barn ska födas med skador orsakade av ANDT, att man ska utveckla metoder för att barn och unga inte ska börja använda tobaksprodukter samt en hälsofrämjande skola som arbetar långsiktigt med ANDT prevention (prop. 2010/11:47). Nationellt finns dessutom sedan tidigare fyra etappmål formulerade kring tobak; tobaksfri livsstart från 2014, en halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa, en halvering till 2014 av andel rökare bland de grupper som röker mest samt att ingen ofrivilligt skall utsättas för rök i sin omgivning (prop. 2002/03:35). I den svenska folkhälsopolitiska rapporten (2010) ges flera förslag på tobakspreventiva åtgärder för Sverige. Bland dessa återfinns årlig prishöjning, åtgärder i lagstiftningen (såsom marknadsföringsförbud och exponeringsförbud på försäljningsställen) och kring rökfria miljöer. Det behövs även ökad tillgänglighet till rökavvänjning i hela landet (FHI 2010a) Alkoholkonsumtion Konsumtion av alkohol är en riskfaktor för flera olika cancerformer, däribland lever, matstrups, munhåla, svalg luftstrupe och bröstcancer (Cancerfonden 2011, SOU 2009:11). Enligt en studie som inkluderade åtta europeiska länder (dock inte Sverige) beräknades alkohol orsaka omkring tio procent av all cancer bland män och tre procent av all cancer hos kvinnor (Schütze et al 2011). I höginkomstländer beräknas fyra procent av den totala dödligheten i cancer orsakas av alkohol. Anledningen till sambanden är osäkra (Cancerfonden 2011). I Sverige har alkoholkonsumtionen ökat med 14 procent sedan år Dock ses en neråtgående trend efter år 2004 (FHI 2010a). Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor beräknas 13 procent vara riskkonsumenter i Sverige (FHI 2010b). I Sverige används vanligen alkoholriskbruk angett i antal standardglas. Ett standardglas motsvarar exempelvis: 33 cl starköl, cl vin eller 4 cl sprit. För att räknas som riskbruk enligt dessa riktvärden ska en man dricka mer än 14 standardglas per vecka alternativt fyra standardglas vid samma tillfälle och en kvinna dricka mer än nio standardglas per vecka alternativt tre standardglas vid samma tillfälle (FHId). Europaregionen har den högsta alkoholkonsumtionen i världen. En strategi för att hantera detta är att öka internationellt samarbete samt att ha ett folkhälsoperspektiv kring alkoholområdet (EU Alcohol Strategy 2006). Det övergripande svenska nationella målet för alkoholpolitiken är; Att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom att minska den totala alkoholkonsumtionen och skadligt dryckesbeteende (SOU 2009:11). Nationella mål kring alkohol beskrivs också i propositionen En samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings och tobakspolitiken (prop. 2010/11:47). Den faktor som framför allt tycks påverka konsumtionen av alkohol är priset. Även tillgänglighet samt var försäljningsställen är förlagda spelar roll (SOU 2009:11). I den folkhälsopolitiska rapporten (2010) ges rekommendationer för minskad alkoholkonsumtion. En generell höjning av alkoholskatten är ett förslag. Andra är att begränsa marknadsföring samt öka tillsynen. Det finns en positiv inställning till fortsatt stöd av metoden Ansvarsfull alkoholservering då den visat på framgång. Lagen bör skärpas och alkoholbranschen bör också förbjudas att sponsra idrottsevenemang (FHI 2010a). 8

9 1.7. Övervikt/fetma, fysisk inaktivitet och matvanor Fetma och övervikt kan bidra till ökad risk för flera typer av cancer såsom i bröst, matstrupe, tjock och ändtarm och njurar (Cancerfonden 2011, SOU 2009:11, WHO Cancer Prevention). Det finns ett linjärt samband mellan övervikt och cancer (Cancerfonden 2011). I Sverige räknas omkring 29 procent av kvinnorna och 41 procenten av männen som överviktiga och andelen med fetma ligger på 14 procent för båda könen (Cancerfonden 2011, FHI 2010b). Enligt uppgifter från WHO räknas fysisk inaktivitet som den fjärde största riskfaktorn för mortaliteten i världen (6 procent av alla dödsfall, det vill säga inte enbart cancer). Vad gäller cancer finns en uppskattningen om att fysisk inaktivitet orsakar mellan procent av all bröst och koloncancer (WHO 2010b). En av anledningarna till sambanden tros vara att fysiskt aktiva har bättre kontroll över sin vikt (SOU 2009:11). Det finns ännu ingen entydig forskning kring samband mellan cancer och kost (Cancerfonden 2011, SOU 2009:11). Hög konsumtion av frukt, grönt och fullkorn tros dock minska mortaliteten i cancer medan intag av exempelvis rött kött bör begränsas (Cancerfonden 2011, WHO Cancer). I Global strategy on diet, physical activity and health betonas vikten av att utveckla hälsosamma miljöer som skapar gynnsamma förutsättningar för människor att göra hälsosamma val. Arbetet måste vara samhällsinriktat för att ge goda effekter. Information och utbildning, förändrade skatter och lagändringar samt ekonomsikt stöd till utvalda insatser rekommenderas för att nå förbättring (WHO 2004). Det finns idag ingen myndighet i Sverige som särskilt ansvarar för nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. FHI föreslår att det är ett uppdrag för dem (i samverkan med berörda aktörer) och att de ska utveckla en nationell strategi för att främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och familjer bör dessutom närmare utvecklas och utvärderas. Ovan beskrivna förslag återfinns i den folkhälsopolitiska rapporten (FHI 2010a) Exponering för solljus Hudcancer är en cancerform som ökar. En viktig anledning till ökningen tros komma ifrån människors solvanor som ändrats över tid. Att bränna sig i solen, särskilt under barndomen är en riskfaktor (SOU 2009:11). Samband finns även mellan solariebruk och ökad risk för melanom. Barn och unga som använder solarier är särskilt utsatta (Kræftens Bekæmpelse & TrygFonden 2011). En internationell undersökning har visat att över 70 % av de tillfrågade det senaste året solat för att bli bruna (38 % av dem som haft malignt melanom). Svenskar återfanns både bland de nationaliteter som solade mest och som rapporterade mest brännskador (Bränström, Chang, Kasparian, et al 2010, Bränström, Kaspadian, Chang, et al 2010, SSM 2011:14). I propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) inkluderas bland annat miljömålet Säker strålmiljö. Målet ryms inom Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) ansvar. Ett delmål är minskad förekomst av hudcancer. Målsättning är att det inte ska vara fler nya fall av hudcancer år 2020 än år Detta har vid en utvärdering år 2007 bedömts som mycket svårt att uppnå. Orsaken till detta beror på att människor måste förändra beteenden, vilket tar lång tid (prop. 2009/10:155, SSI Rapport 2007:14). Åtgärder som föreslås är att utveckla policys inom landsting och kommuner. Även utbildning inom exempelvis förskola och till föräldrar bör prioriteras (SOU 2009:11). 9

10 I Danmark driver Kræftens Bekæmpelse och TrygFonden solkampanjen Skru ned for solen mellem 12 & 15. Kampanjen startade år 2007 och kommer att pågå till år 2017 (Kræftens Bekæmpelse). Flera rapporter har följts av kampanjen. En har visat ett ökat stöd för förbud mot solariebruk för personer under 18 år från 38 procent år 2007 till 58 procent 2010 (Kræftens Bekæmpelse & TrygFonden 2011). En åtgärd som vidtagits i Sverige är att landets kommuner blivit uppmanade av SSM att inte ha solarier i kommunala anläggningar (prop. 2009/10:155) Ekonomiska konsekvenser Idag beräknas samhällskostnaderna för cancer till omkring 34 miljarder kronor i Sverige. År 2030 väntas kostnaden ligga närapå 70 miljarder (SOU 2009:11). Även om den primära målsättningen med cancerprevention är att minska mänskligt lidande finns det också ekonomiska vinster av att arbeta förebyggande. FHI har sammanställt en rapport kring de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige. Här inkluderas alla sjukdomar och således inte enbart cancer. Beräknat på år 2009 penningvärde uppskattades kostnaden till 120 miljarder kronor. Levnadsvanorna (tobak, alkohol, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor) beräknas stå för ungefär hälften av denna summa (55 miljarder kronor). I beloppet ingår både direkta och indirekta kostnader. I de direkta kostnaderna räknas hälso och sjukvårdens kostnader för vård, läkemedel och rehabiliteringskostnader medan de indirekta kostnaderna inkluderar produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro och förtida död (FHIe). Ohälsosamma levnadsvanor är mycket kostsamt, inte bara för den enskilde som riskerar att drabbas av sjukdom utan även i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därför kan WHO:s bedömning om möjligheten att förebygga minst en tredjedel av all cancer genom att satsa på prevention inte nog poängteras. 10

11 1.10. Hälsoläget i södra Sverige Den årliga nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor skickas ut i samverkan mellan FHI och SCB. Syftet är att inhämta kunskap om hälsan i befolkningen samt dess bestämningsfaktorer. Enkäten skickas till ett slumpmässigt urval. Totalt personer i åldern år erhåller enkäten. Landstingen i landet har möjlighet att delta med utökat urval. Inom södra sjukvårdsregionen har Blekinge gjort detta år 2005 och 2008 (var tredje år) medan Halland och Kronoberg har gjort det år 2004 och 2009 (var femte år). Region Skåne har en egen folkhälsoenkät och har därför inte deltagit med utökat urval i den nationella enkäten något år. Att delta med tilläggsurval gör det möjligt för landstingen/regionerna att få ett säkrare resultat (FHIf). Som stöd för folkhälsoarbete beskrivs hälsosituationen i Sverige i Öppna jämförelser för folkhälsa (SKL 2009) vilka bygger på data från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Då nyare siffror finns ( ) har vi valt att istället presentera dessa (tabell 1 4). Urvalsstorlek för respektive län kan skilja sig åt och därför bör dessa siffror ses som en vägvisare för hälsoläget och inte en exakt sanning (FHIg). Tabell 1. Röker dagligen (%) Område Kvinnor Män Totalt Riket Skåne Halland Kronoberg Blekinge Tabell 2. Riskabla alkoholvanor (%) Område Kvinnor Män Totalt Riket Skåne Halland Kronoberg Blekinge Tabell 3. Fysisk aktivitet (fysiskt aktiv minst 30 minuter/dag) (%) Område Kvinnor Män Totalt Riket Skåne Halland Kronoberg Blekinge Tabell 4. Frukt och grönt minst fem gånger/dag (%) Område Kvinnor Män Totalt Riket Skåne Halland Kronoberg Blekinge

12 1.11. Regionalt cancercentrum syds uppdrag Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) togs fram utifrån det beslut regeringen fattade i juli 2007 om en utredning med uppgift att ge förslag till en nationell cancerstrategi. I strategin föreslås att ett fåtal regionala cancercentrum (RCC) ska skapas för att få ett samlat grepp om cancerprevention, diagnostik och vård samt forskning och utbildning. Strategin formulerade fem övergripande mål: 1. Minska risken för insjuknande i cancer. 2. Förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer utifrån ett tydligt patientperspektiv 3. Förlänga överlevnadstiden efter en cancerdiagnos och förbättra livskvaliteten efter en cancerdiagnos 4. Minska regionala skillnader i överlevnadstid efter en cancerdiagnos. 5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid Totalt sex RCC är under utveckling i Sverige. RCC Syd inkluderar hela södra sjukvårdsregionen (Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge). Kriterier som ska utmärka ett regionalt cancercentrum har utformats nationellt. Inom preventionsområdet ska ett RCC enligt dessa kriterier utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Levnadsvanorna rökning, alkohol, fysisk aktivitet och mat framhålls som centrala avseende förebyggande arbete mot cancer (Promemoria Socialdepartementet ). För att hantera sitt uppdrag och för att nå de nationellt formulerade målen inom preventionsområdet har RCC Syd bedömt att ett underlag behövs som utgångspunkt för det framtida arbetet. Ett samlat underlag saknades. Beslut om att genomföra en kartläggning av hälsofrämjande/primärpreventivt folkhälsoarbete kring människors levnadsvanor som kan relateras till ökad risk för cancer fattades därför. RCC Syd har valt att kalla dessa En KRAM i Skuggan (Kost, Rökning, Alkohol, Motion och Solvanor). Denna rapport är en sammanställning av kartläggningen. 2. SYFTE Syftet med kartläggningen var att få en samlad bild över det hälsofrämjande/primärpreventiva folkhälsoarbetet inom södra sjukvårdsregionen relaterat till levnadsvanor som utgör risk för insjuknande i cancer. Materialet ska utgöra underlag för en handlingsplan kring cancerförebyggande arbete i södra sjukvårdsregionen. 3. FRÅGESTÄLLNINGAR Kartläggningen har fokuserat på följande frågeställningar om hälsofrämjade/primärpreventivt arbete kring ovan beskrivna levnadsvanor. Vilka styrdokument finns för hälsofrämjande/primärpreventivt arbete med levnadsvanorna? Vilka levnadsvanor samt samhällsgrupper prioriteras och varför? Vilka aktiviteter pågår? På vilket sätt bestäms vilka metoder som ska användas? Sker arbetet i samverkan med andra aktörer eller framför allt självständigt? Vilka satsningar har varit särskilt framgångsrika och varför? Vilka svårigheter möter man i arbetet med levnadsvanorna? 12

13 4. METOD För att besvara frågeställningarna genomfördes initialt en kartläggning via Internet av aktörer som arbetar med folkhälsa och levnadsvanor. Störst fokus riktades mot landstingen/regionernas folkhälsoavdelningar eller motsvarande, respektive läns länsstyrelser, kommunernas folkhälsosamordnare/alternativa funktioner och idrottsförbunden, vilka också är de aktörer som kom att ingå i kartläggningen. Intervjuer genomfördes med nyckelpersoner inom landstingen/regionerna samt länsstyrelserna. Folkhälsochefer, folkhälsostrateger eller motsvarande sågs som nyckelpersoner inom landsting/regioner. Inom länsstyrelserna kontaktades tjänsteman under fliken Folkhälsa på respektive länsstyrelses hemsida. Informanterna kontaktades initialt via mail med information. Därefter blev de uppringda med förfrågan om deltagande och bokning av intervju. Totalt tillfrågades åtta informanter (en för varje aktör och län). Samtliga tackade ja. I några fall delegerades intervjun till annan än den som först kontaktades och vid några intervjuer deltog fler än en person. I landstinget Blekinge finns ingen folkhälsoavdelning, därför genomfördes intervjun med en grupp som på olika sätt till viss del arbetar med levnadsvanorna. Vid intervjun hänvisades även till två andra tjänstemän, vilka kontaktades för komplettering i efterhand. Informanternas svar antecknades under pågående intervjuer. Renskrivning genomfördes samma dag. Författaren har även i efterhand kontaktat informanterna för eventuella klargöranden. För att nå kommunerna skickades en enkät ut till samtliga i Skåne (33 st), Halland (6 st), Kronoberg (8 st) och Blekinge (5 st). Avseende Malmö hänvisades till respektive stadsdelsförvaltning (10 st). Enkäten skickades även till idrottsförbunden i länen (4 st). Totalt blev det 65 enkäter. I första hand fick tjänstemän som stod angivna som folkhälsostrateger/samordnare alternativt individer som enligt kommunernas och idrottsförbundens hemsidor uppfattades arbeta med frågor kring levnadsvanor och förebyggande arbete. I några fall kontaktades kommuners växel alternativt kommunchefer/direktörer för hänvisning till rätt person. Den som erhöll enkäten ombads att vidarebefordra alternativt återkomma till författaren om enkäten borde skickas till annan informant. Enkäterna skickades ut under vecka 37 år Informanterna hade en månad på sig att skicka in svar. En påminnelse sändes ut en vecka innan sista svarsdatum. I några fall fick informanterna enkäten senare och dessa fick därför längre svarstid. Detta kunde bero på att de som först fått enkäten hänvisat till annan informant. Då relativt få hade skickat in enkäten sista svarsdagen förlängdes tiden. Därefter genomfördes även en rundringning till dem som ännu inte svarat. Till dem som inte nåddes via telefon skickades en sista påminnelse om möjlighet att delta. Någon form av svar inkom från totalt 47 st (72 %). Av dessa var inte alla fullständigt ifyllda enkäter, utan några svarade endast på delar av den. Ytterligare några valde att ge ett separat svar istället för att fylla i enkäten. Intervjudata respektive enkätdata sammanställdes för sig, en fråga i taget. Nyckelbudskap samlades i grupper för att i resultatet kunna ge en övergripande bild för respektive fråga. I några fall fick författaren material tilldelat eller blev hänvisad till olika dokument (gäller frågan om styrdokument och vilka aktiviteter som pågår). Informationen som samlats in på detta sätt är inkluderad i resultatet. I några fall har författaren på egen hand hittat utvärderingar eller annan typ av information som ansetts relevant för ett resultat (gäller aktiviteterna). Då detta är aktuellt framgår det med referenser. 13

14 5. RESULTAT Samtliga landsting/regioner och länsstyrelser deltog i kartläggningen (8 st) genom intervjuer. Kommuner/stadsdelsförvaltningar och idrottsförbund deltog genom att fylla i enkäter. Svarsfrekvensen bland dessa framgår av tabell 5 nedan. De aktörer som inkom med svar utan att ha fyllt i enkäten gav ett separat svar eller en förklaring till detta. Det kunde bero på var i folkhälsoarbetet de befann sig, att de inte hade den överblick som efterfrågades, att enkäten varit för omfattande och/eller att de inte haft tid att besvara den. En kommun svarade att de ville arbeta mer med dessa frågor, gärna i samverkan med RCC Syd. Tabell 5. Svarsfrekvens kommuner/stadsdelsförvaltningar & idrottsförbund Aktörer Totalt antal som finns Antal som svarat på något sätt Antal som svarat på hela/delar av enkäten Skånes kommuner inklusive Malmö Stads stadsdelsförvaltningar Hallands kommuner Kronobergs kommuner Blekinges kommuner Idrottsförbunden Summa Handlingsplaner/strategier/policys Inom Region Skåne finns ett övergripande Regionalt utvecklingsprogram ( ). Under detta finns flertalet sektorsprogram varav Regional folkhälsostrategi för Skåne ( ) är ett. Strategin är framtagen i samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Andra aktörer såsom kommunerna i länet har också deltagit. Bland annat finns målsättningar för levnadsvanorna inkluderade i strategin. I Region Halland finns en folkhälsopolicy från år 2009, Folkhälsopolicy för Halland strategier, arenor och insatsområden. Policyn omfattar såväl Region Halland som Hallands samtliga kommuner och övriga aktörer som arbetar med folkhälsa i länet. Levnadsvanorna återfinns under insatsområden i policyn. Arbete pågår med att ta fram en handlingsplan som är mer specifik och som troligtvis kommer att gälla under en fyraårsperiod ( ). Landstinget Kronoberg presenterade flera olika dokument. Folkhälsopolitiskt program (2004) där levnadsvanorna anges som prioriterat område. Gemensam strategi för bättre folkhälsa och ökad trygghet från 2005 (strategi inom Livsstil Kronoberg) prioriterade områden är bland annat alkohol och drogvanor. Cancerplan ( ) Folkhälsoavdelningen är engagerad i denna genom en arbetsgrupp och handlingsplan; Förebyggande åtgärder och tidig upptäckt. Handlingsplanen inkluderar aktiviteter kring levnadsvanorna. Folkhälsoavdelningens Verksamhetsplan 2011 innehåller bland annat planerade aktiviteter och uppföljningar/utvärderingar för prevention av levnadsvanorna. Fri från tobak , handlingsprogram med mål och metoder för minskat tobaksbruk. Programmet ska följas upp år Inkluderade verksamheter utanför hälso och sjukvården är: idrotten, förskolan, skolan och fritidsgårdarna. Länsgemensam folkhälsopolicy är under framtagande. 14

15 I landstinget Blekinge angavs Landstingsplanen ( ). I planen presenteras tre strategiskt viktiga områden varav En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård är ett. Levnadsvanorna inkluderas men är framför allt riktat mot arbete inom hälso och sjukvården. Länsstyrelserna har i några fall hänvisat till sina nationella uppdrag, Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt årliga regleringsbrev från regeringen. I övrigt angav Skåne att de framför allt arbetar efter den nationella ANDT strategin (Prop. 2010/11:47). Halland och Blekinge presenterade egna årliga verksamhetsplaner utifrån de nationella uppdragen. I Kronoberg tas en länsgemensam folkhälsopolicy (se landstinget Kronoberg) fram samt en handlingsplan för ANDTfrågor. Målsättningen är att dessa är färdiga och ska gälla De typer av dokument som framför allt presenterades av kommuner/stadsdelsförvaltningar och idrottsförbund kan delas in i fem grupper; 1. Folkhälsoplaner/strategier/policys eller Social hållbar utveckling 2. Dokument för en eller några levnadsvanor 3. Finns inget samlat dokument utan frågorna ingår i olika dokument inom kommunens verksamhet 4. Nationella dokument/lagar 5. Dokument riktade mot den egna personalen Övriga svar handlar exempelvis om överenskommelser med andra aktörer och riktlinjer för olika projekt. Totalt 20 informanter presenterade särskilda folkhälsoplaner/strategier/policys eller liknande program. Sex av dessa dokument var under framtagande och beslut för dem inväntades. I fyra fall angavs den regionala folkhälsopolicyn (kommunerna i Halland). Den typ av dokument som förekom i störst utsträckning var sådana som berörde en eller flera levnadsvanor specifikt, framför allt kopplat till ANDT prevention. Viktigt att poängtera angående samtliga dokument är att de ser mycket olika både omfattnings och innehållsmässigt. 15

16 5.2. Levnadsvanor Samtliga svarande aktörer uppger att de arbetar med några eller alla KRAM faktorerna. Däremot är det endast ett fåtal som uppger att de arbetar med att främja sunda solvanor. Det gavs dessutom väldigt få exempel på aktiviteter kring sunda solvanor och i några fall handlade det endast om aktiviteter inom hälso och sjukvården. Landsting/regioner. På frågan om några levnadsvanor särskilt prioriteras angav landstingen/regionerna att de prioriterar alla KRAM faktorerna/ingen är särskilt prioriterad. I Blekinge där frågorna ställts till olika informanter angav dock en att tobak och alkohol särskilt prioriteras då dessa utgör störst hot mot folkhälsan. I övrigt berodde landstingens/regionernas prioriteringar på: Statistik om hälsoförhållanden i länet Långsiktiga politiska beslut Viktigt att arbeta med alla levnadsvanor Länsstyrelser. Samtliga länsstyrelser prioriterar särskilt tobak och alkohol på grund av att det är ett tydligt regeringsuppdrag. I Skåne lade man dock till att det var svårare att svara för övriga levnadsvanor då uppdraget kring dem inte är lika tydligt. Kommuners/stadsdelsförvaltningar uppger att de prioriterar en, några eller alla KRAM faktorer. Sammantaget prioriteras dock goda matvanor av något färre. Endast en inkluderar sunda solvanor bland prioriterade levnadsvanor. Huvudargumenten för prioriteringarna var: Statistik och lokala behov Politiska beslut och uppdrag Konsekvenser för hälsan Idrottsförbunden prioriterar framför allt fysisk aktivitet då de har bäst vana och kompetens att arbeta med just detta. Dock arbetar de även med övriga levnadsvanor och ett förbund angav DANT (dopning, alkohol, narkotika och tobak) som särskilt prioriterat utöver fysisk aktivitet och ett annat angav kost (vilket man kopplar till dopning i bland annat kosttillskott). Tobak Alkohol Fysisk aktivitet Goda matvanor Solvanor Prioriterade Ej prioriterad 16

17 5.3. Prioriterade samhällsgrupper Vissa grupper prioriteras särskilt i det hälsofrämjande/primärpreventiva arbetet. Aktörernas övergripande argument för prioriteringarna bygger på statistik och behov utifrån befolkningsenkäter samt politiska beslut. De grupper som framför allt prioriteras samt huvudargument för prioriteringarna för respektive grupp var: Barn och ungdomar/unga (inklusive föräldrar) Man vill starta tidigt och skapa stödjande miljöer och ge förutsättningar/verktyg för goda levnadsvanor. Att satsningar för denna målgrupp har störst effekt på lång sikt var ett annat argument. Man menar också att det finns gemensamma arenor att nå ut till dessa grupper i (exempelvis förskola/skola och idrotten). Äldre Denna särskilda prioritering beror på att befolkningsdemografin förändras och vi blir allt fler som blir äldre. Man vill höja livskvaliteten, minska lidande och ge möjlighet till ett friskare liv för den äldre befolkningen. Utsatta grupper Här menas grupper som på något sätt är utsatta. Vilka de är har inte alltid presenterats och de kan vara olika grupper i olika satsningar. Någon har gett exempel på att utsatta grupper kan vara barn/unga, äldre personer med funktionshinder eller personer med riskbruk. Argument för att särskilt prioritera utsatta grupper är att nå jämlik hälsa. Kommuner/stadsdelsförvaltningar har utöver ovanstående grupper svarat att anställda, alla invånare/kunder i verksamheten, ingen särskild grupp och krogbesökare är särskilt prioriterade (endast ett eller ett par svar/grupp). 17

18 5.4. Metodval När aktörerna väljer vilka metoder som ska användas utgår de framför allt från: Forskning och evidens Samverkan och dialog Bland såväl landsting/regioner som de aktörer som besvarat enkäten har majoriteten uppgett forskning och evidens som viktiga aspekter vid val av metoder, trots att detta inte verkar helt enkelt (några har svarat att de strävar efter att arbeta enligt evidensbaserade metoder etc). Landstingen/regionerna poängterade dessutom att de måste prova nya metoder om inga med evidens finns tillgängliga. Det är viktigt att dessa utvärderas ordentligt. Bland länsstyrelserna lyfte Kronoberg forskning och evidens som en viktig faktor vid metodval, men valde att uttrycka det som att de utgår från bästa tillgängliga kunskap idag. Aktörer på alla nivåer uppgav även samverkan/dialog som viktigt vid val av metoder. Region Skåne beskrev bland annat att val av metoder bygger på önskemål från samverkanspartners. Länsstyrelserna uppgav att val av metoder sker i samverkan med exempelvis FHI, Socialdepartementet eller olika nätverk (nationella eller lokala). Länsstyrelserna Halland och Blekinge poängterade att det inte var de själva som väljer metoder utan FHI rekommenderar metoder som förmedlas till länsstyrelserna. Länsstyrelsens uppgift är sedan att förmedla dessa vidare till kommunerna. I Skåne sades att val av metoder och arbetssätt baseras på det behov som upptäcks genom undersökningar samt vad som framkommer i dialog med kommuner och andra nätverk. Vad gäller kommuner/stadsdelsförvaltningar och idrottsförbund uppgav även dessa att samverkan är en viktig aspekt vid metodval. Förutom de två huvudargumenten för metodval beskrev Region Halland en kravspecifikation som används vid val av insatser och fördelning av ekonomiska medel. Utöver att metoden bör vara evidensbaserad (särskilt viktigt vid de projekt regionen själva bedriver) krävs bland annat att projektet ligger i linje med folkhälsopolicyn och att det syftar till att skapa en mer jämlik hälsa. Regionen utvärderar också om det är rätt projektägare som vill driva projektet samt om metoden kommer att hålla långsiktigt, det vill säga att aktiviteten kan leva kvar och implementeras även när det ekonomiska stödet upphör. Det brister ofta på den sistnämnda punkten. Länsstyrelsen i Kronoberg menade också att val av metoder kunde styras av lagstiftningen och en informant inom idrotten skrev: Utifrån värdering av hur en metod effektivast kan implementeras i det ideella föreningslivet (konkreta och okomplicerade metoder har bäst verkan). 18

19 5.5. Hälsofrämjande/primärpreventiva aktiviteter Landsting/regioner har presenterat aktiviteter som kan delas in grovt i tre kategorier med underkategorier. 1. Underlagsarbete Befolkningsenkäter, nationell och regionala (alla) Studier/undersökningar exempelvis Liten och stark 1 (Halland), att ta fram en projektplan till studie om ungdomar som är då&då rökare samt översyn av informationsmaterial (Kronoberg). 2. Riktad utbildning/stöd övergripande Kunskaps och kompetensspridning Konferenser/seminarium/utställningar etc ingår här, som matmässan Mat 2011 (Kronoberg), seminariet Framtidens folkhälsa (Blekinge) och Samling för social hållbarhet (Halland). Ta fram broschyrer/ informations och arbetsmaterial (flertalet exempel har presenterats!). Kampanjer/uppmärksamhetsdagar Ett friskare Sverige, en nationell uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet som samordnas av FHI (alla) Nationella antilangningskampanjen Tänk om 2 (Skåne) Melanomdagen, (flera) framför allt aktiviteter inom hälso och sjukvård. I Kronoberg kommer dock folkhälsoenheten att vara delansvariga under melanomdagen Breda samverkansaktiviteter Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) 3 (Kronoberg) Skånesamverkan mot droger (SMD) 4 (Skåne) Regionala överenskommelser (Skåne) Projektet Öresund som cykelregion 5 (Skåne) Region Skåne har en dialog med Skånsk livsmedelsakademi men det finns ännu ingen gemensam satsning (Skåne) Samverkan med idrottsförbunden, inom vilka flera olika satsningar och för olika målgrupper inkluderas (flera). Fördelar medel Både Region Halland och Region Skåne presenterade särskilt att de stödjer andra aktörer finansiellt vid folkhälsosatsningar. Skåne har till exempel år 2011 avsatt 1 miljon kronor för detta ändamål. Halland gav flera konkreta exempel på projekt som regionen stödjer ekonomiskt, exempelvis Överviktiga barn i Kungsbacka kommun. 1 Syftet med projektet var att visa evidensbaserad fakta om faktorer som påverkar små barns hälsa med fokus på kost, rörelse och tandhälsa, hur information och kommunikation sker med småbarnsföräldrar samt att undersöka utvecklingsmöjligheter inom området (Isaksson 2010). 2 FHI samordnar Tänk om nationellt. På Tänk om:s hemsida finns mer att läsa om satsningen. 3 Bred samverkanssatsning i vilken bland annat polisen har i uppdrag att motivera rattonyktra/påverkade bilförare att motta hjälp. 4 Arbete som utgår från den nationella ANDT strategin. Flera samverkansaktörer. 5 Samarbete mellan tretton parter i Skåne och Själland som arbetar för att stärka cykling. Ett flertal olika delprojekt ingår (Öresund som cykelregion) 19

20 3. Riktad utbildning/stöd specifika målgrupper Barn och ungdomar/unga Övergripande aktiviteter Hälsofrämjande skolutveckling 6 (Skåne och Halland) och Hälsofrämjande skola (Blekinge) Särskilda aktiviteter för tobak och alkoholprevention Navets Preventions Program (NPP) 7, samverkan med A Non Smoking Generation, projekt tobaksfri gymnasieskola, Tobaksfri duo, SOTIS (Samtal om tobak i skolan), SET (Social och emotionell träning) 8 och Barn och ungas hälsa i Markaryd (Kronoberg). Skolbesök av sjuksköterska som berättar om tobak/dess skadeverkningar (Blekinge). Görs inte enligt någon särskild metod och insatsen utvärderas inte. Särskilda aktiviteter för ökad fysisk aktivitet och goda matvanor: Liv & Rörelse är ett skolprojekt som gett ökade kunskaper om arbete med goda matvanor och rörelse. Åtgärder som vidtagits efter projektet var exempelvis ändrade rutiner vid födelsedagsfirande samt mer fullkornsprodukter och mindre sötsaker (Halland) 9. Cost Alive med delprojektet Geocatching för förskolor. Syftet är att öka människors fysiska aktivitet i sin närmiljö/vardag (Halland). Grunda sunda vanor hade som mål att inspirera och öka kunskapen för ett gemensamt hälsofrämjande budskap/arbete inom barnhälsovården och förskolorna kring fysisk aktivitet och matvanor/livsmedel. Utvärderingen visade att många ansåg sig ha ökade kunskaper kring mat och fysisk aktivitet. De flesta ansåg också att samverkan mellan barnhälsovården och förskolan var betydelsefull/av stor betydelse (Blekinge). Måltiden en del i lärandet (MEDEL) 10 med huvudsyftet att skapa goda matvanor och att göra måltiden till ett tillfälle för samvaro. Bakgrunden till projektet är att goda matvanor har bra effekt på elevers skolresultat. En handlingsplan för uppföljning och utvärdering ska göras med hjälp av extern utvärderare (Halland). Skånsk skolmatsakademi (Skånsk SMAK) med syfte att bidra till minskad ojämlikhet i hälsa. Detta ska nås genom att stödja goda matvanor som en rättighet för alla barn/unga samt öka kunskapen om matens påverkan på miljö och hälsa (Skåne) Halland gav flera exempel på projekt som de stödjer finansiellt, exempelvis: Tips och idéer för ökad fysisk aktivitet på länets gymnasieskolor och ett projekt kring fysisk aktivitet och goda matvanor där skolor deltar i aktivitetsdagar och samverkan sker med föräldrar. Målet är att skapa en medvetenhet om levnadsvanornas betydelse för hälsan och att föräldrarna får kunskap om val av livsmedel. Föräldrar Det goda Föräldraskapet 11. Forskare vid universitetet i Örebro är kopplade till satsningen för bland annat utvärderingsarbete (Kronoberg). Plattform för samtliga föräldrastödsmetoder i länet. Föräldrastödsmetoderna som ingår i plattformen ska vara evidensbaserade (Blekinge). 6 Koncept i vilket hälsofrämjande arbete vävs in i skolans vardagsarbete. Skolorna kan arbeta på olika sätt och samtliga levnadsvanor kan inkluderas. Läs mer i bland annat Hälsofrämjande skolutveckling Skåne. 7 NPP besöker gymnasieelever för att prata om alkohol i förebyggande syfte. Träffarna sker framför allt under perioder då ungdomar dricker särskilt mycket, exempelvis tidig vår. 8 Utvärderingar/rapporter och information om dessa aktiviteter; tobaksfri gymnasieskola (Boij 2011), Tobaksfri Duo (Nilsson 2009), SOTIS (Rosaria Galanti, Post & Jansson 2010), SET (SBU 2010) 9 Slutrapport av projektet Liv och Rörelse (Isaksson 2009) 10 Mer att läsa om MEDEL Måltiden, en del i lärandet finns på projektets hemsida. 11 Stor satsning på föräldrastöd. FHI stödjer projektet ekonomiskt (8,5 miljoner). Mer information om projektet och inkluderade föräldrastödsmetoder, se projektets hemsida. 20

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015

Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2014.0110 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015 Sammanfattning I Rapport: folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015 finns

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Cancerfonden har tagit del av ovannämnda slutbetänkande och promemoria och vill härmed lämna följande synpunkter.

Cancerfonden har tagit del av ovannämnda slutbetänkande och promemoria och vill härmed lämna följande synpunkter. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 30 juni 2016 Diarienummer S2016/01610/FS Remissyttrande över En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) samt promemorian

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer