MÖTET I FOKUS. Instruktionstexter ur deltagarmaterialet. Beräknad tidsåtgång ca 1 h 30 min

Transkript

1 2 eräknad tidsåtgång ca h 30 min Deltagarmaterial per smågrupp aktivitetsblad 2 kortsatser med sju kort i varje blad SUMMERING V SMTLET. (kopieras upp om det är fler än fyra i smågruppen) Pennor nteckningsblad/block Samtalsledarmaterial suntarbetsliv.se under FS rbetsliv Summeringsduken och idéer förblir enbart ord och aldrig förverkligas, är det viktigt att vi ser över våra möten så att de blir ändamålsenliga Återkoppling till tidigare övningar Om ni gjort någon/några av de övriga övningarna innan denna, så gå igenom vad ni hittills kommit överens om och skrivit på summeringsduken. Inledning Läs/låt en av deltagarna läsa upp inledningen på aktivitetsbladet: Hur tycker du att ditt bidrag ti l det goda samtalet ; dialogen, i din arbetsgrupp och ser ti l att jag har den information jag behöver 3. Jag tar min del av ansvaret för att a las åsikt ska höras t ex ser jag ti l att stä la frågor ti l personer 7. När det blir otydligt e ler svårt att förstå vad någon at ta det som vi har beslutat från ord ti l handling. 9. Jag ser ti l att frågor som jag tycker är viktiga Copyright 202 by F Försäkring. Version 2.0. SMTLET 2. SMVERKN DÅ,. ETT LÅNG- SIKTIGT HÅLLRT RETSLIV SMMM UPPDRG. VD VILL VI GÖR? 6. och aktivt arbeta med, rbetsmiljö, Temat för denna övning är a ltså våra möten och hur vi ska säkerstä la att de ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Vad beror eventue la ski lnader på? Fråga och förklara för varandra. Kom överens i gruppen och sammanfatta det som ni vill ta upp ti lsammans la strävar efter att vara så ärliga som möjligt med Var och en får komma ti l tals under mötet, på lika villkor. Vi visa respekt och gensvar när andra talar. Nya e ler annorlunda åsikter möts med nyfikenhet DILOGEN Vi få rätt information i lagom mängd. Vi går på djupet med ett mindre antal viktiga frågor, Våra samtal brukar ge oss bra underlag för beslut. Vi summerar och stämmer av med varandra vi l göra. titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram till vad vi vi l utveckla och/e ler införa. På hur aktuell är den utmaning som beskrivs? Markera med kryss 2. När ni läst a la korten, välj ut de 2-3 utmaningar som känns mest aktue la på er arbetsplats. Vilka förslag har ni på initiativ hos er? Skriv era förslag utmaning ni vi l samtala kring.). Inspiration från andra av utmaningar. (Självklart kan ni, om ni vi l, även läsa de andra uppföljningskorten.) Komplettera i så fa l gärna era förslag. Vilka initiativ har vi lyckats med Vad är det som har gjort att de har blivit bra? Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd.. Hitta en annan lösning att ha med friheten att kreativitet, hittar smarta lösningar. rbetslagen lla deltidsanställda får heltid Möjlighet att gå ner i tid och ändå behålla sin Individuella scheman Ökad rörlighet över arbetslagsgränserna Hålla sig inom budgetramarna Följa beslutade kvalitets- och arbetsplaner Skapa gemensamma spelregler ( Lars-Gunnar ergman) E t av syftena med samverkansavtalet FS är a t ge oss större inflytande på arbetsplatsen. De ta stä ler högre krav på I den här övningen ska vi ti ta på vad vi vi l göra för a t få mer och bättre dialog 2. Hoppsan, nu gä ler det att hå la tungan rätt i mun 3. Ibland syns och hörs vissa mer än andra. Vilken hopplös människa.. SMTLET FS rbetsliv. Oj, vad handlar det här mötet om? KTIVITETER. Olika sorters samtal Mi t på arbetsduken finns beskrivningar av tre olika sä t att bedriva arbetsplatsen eller från någon annan samband med detta.. Vanliga fa lgropar På arbetsduken finns i lustrerade situationer. De visar typiska fa lgropar som kan hindra a t ett samtal, under e ler utanför e t möte, blir ti l en dialog.. Gå igenom situationerna, en i taget. Vad är det som går snett/förhindrar man göra för a t inte gå i fällan? vad vi l ni göra mer av framöver D. Individue l reflektion mycket dialog? Reflektera och fy l i det individue la arbetsbladet.. Vi bara snackar och snackar. Hej! ha lå? hallå!? HLLÅ!? vem som vunnit en deba t. Från latin: Skaka e ler bryta isär Skillnaderna står i fokus, E t fri t och meningsskapande flöde finna en gemensam grund, så a t plats för tipskort... plats för tipskort... SMTLET I vilken tycker du a t du idag bidrar ti l dialog i din arbetsgrupp? -gradiga skalan. höras t ex ser jag ti l a t stä la frågor ti l personer som inte kommit till tals.. När vi har möte får den som talar min odelade. När jag märker a t någon tycker annorlunda än jag, a ta det som vi har beslutat från ord ti l handling. 9. Jag ser till a t frågor som jag tycker är viktiga TipskorT t andra lyssnar på och respekterar det vi säger är viktigt för a t vi ska odelad uppmärksamhet och ställer frågor visar vi tydligt att vi lyssnar. TipskorT ibland anpassar vi oss för a t inte i stä let säger vad vi verkligen tycker SMVERKN DÅ, FS rbetsliv 60-tlEt 2000 OCH frmåt tlEt 0-tlEt 70-tlEt ORDER INfORMtION KOMMUNIKtION DIlOG.. ntal sjukskrivna längre än 30 dagar. Detta i nebär kraftiga satsningar Jan Carlzon, che för SS, lanserar organisation. Hans synsätt väcker a lt mer självständiga. esluten ska fa tas så nära medborgarna Politikernas uppgift är a t formulera ha frihet a t bestämma hur uppdraget från kärnkraftsolyckor ti l ond- ämnen på jobbet, där a lt fler ger sig in i disku sionen, t o m med chefen. Ti l exempel luckras reglerna kring åde medborgarna och de styrande ställer nya krav, bl a på öppenhet, arbeta mer effektivt, så a t vi kan hinna med mer fast vi blivit fä re. rbetet med riskfaktorer fortsä ter, esluten flyttas. rektor/skolledare ansvar för llt fler kvinnor går ti l e t betalt rbetsglädje elastning skada möjligheter a t fa ta beslut i frågor Hur vi l jag a t det ska vara på mi t arbete om 3 år när det gä ler att samverka Som en hjälp på traven, kan du använda dig av e t e ler flera av följande uttryck: Våra arbetsplatsträ far används ti l a t Våra arbetsplatsträ far används däremot inte ti l a t Vi utvecklar verksamheten genom a t Vi löser problem genom a t Vi fattar beslut genom att.. Vi hanterar information genom a t Vi får mer inflytande genom att. Vi får mer delaktighet genom att. Utbudet av o fentliga tjänster fortsä ter a t växa och det blir svårare erbjuda a lt. Kommunreformen i nebär a t Sveriges 000 kommuner bantas ner ti l 27 större och därmed bä tre Nya medarbetare kommer ti l områden över ti l en så ka lad estä lar-utförar mode l (UM). Detta i nebär att ett sjukhus e ler en t ex per höftledsoperation eller per rbetet styrs av en pyramid av ofta fi ns e tiotal nivåer me lan Närmast överordnade chef ha rä t att utfärda order. Chefen kontrollerar Vi bygger e t Sverige där det finns t informera och kommunicera på hitta nya möjligheter a t göra mer (e ler lika mycket) för mindre pengar. Det börjar talas om att ha en fungerande hi ner vi sällan med, så det får ske Vad ska vi uppnå med vår verksamhet? För vem finns vi ti l?. gemensam summering C. ta en stund och reflektera individue lt: På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag? Copyright 2 07 by F Försäkring. Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. Copyright 2 07 by F Försäkring. Copyright 2 07 by F Försäkring. jämstä ldhet är fyra områden som lyfts fram i FS-avtalet. De är viktiga oss och komma fram ti l hur vi vi l HÄLS rbetsmiljö mångfld ktiviteter. Vad tycker ni? perspektiv inom ett visst område. ( e ler ) blir ert val om ni måste. Utveckla verksamheten UtveckL människor Utvec kl ve r k S m Heten ett LÅngSiktigt HÅLLbrt rbetsliv FS rbetsliv Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. vad handlar det om på vår arbetsplats? Samtala kring text- och frågerutor. När ni utforskat varandras syn på området, fortsä ti l u pgift 2. ktivitet MÅR R ( w.a muppsala.se) 2 Forskning har visat a t hälsofrämjande (w w.suntliv.nu) åde kro p och själ åde vår psykiska och fysiska hälsa är viktig hanterar stress och hur mycket alkohol vi konsumerar. w.fhi.se för psykisk ohälsa än fö ry gont En kartläggning gjord av Försäkringskassan hösten 200 visar att antalet psykiska diagnoser är fler än de som sjukskrivs på grund av ry gont e ler ont i armar och ben. (orås Tidning maj, 2 06) Vad gör du för a t må bra på din arbetsplats och vad behöver du Varför blir vi stressade? Stress är ofta en sund reaktion på en onormal situation. Lagom mycket stre s kan vara positivt. Det ger o styrka a t klara svåra uppgifter. Ofta är det först när vi känner att vi inte kan påverka situationen, som stressen blir negativ och trö tande. När stre sen pågår under en lång tid, utan ti lfälle ti l återhämtning, blir den skadlig. (Kä la: E t bä tre arbetsliv med mindre stre s, F Försäkring) Hur håller ni på framöver? Vad vi l vi göra mer av? Sammanfa ta sådant som ni vi l dela med hela gruppen. nnars kommer ingenting a t förändras. 7. aktiva åtgärder jobbar med frågorna på rätt sä t. 3. Hitta ättre rutiner När det kommer en ny person ti l att välkomna honom/henne och visa. en i Gruppen fram över årtiondena. eroende på när vi gick ut i arbetslivet har vi olika erfarenheter i bagaget av a t få vara med och påverka på jobbet. Den här övningen handlar om a t med historien som hjälp ta fram hur vi vill a t vår arbetsplats ska utvecklas när det gä ler a t samverka och ha inflytande.. Hur har utvecklingen se t ut från 60-talet och framåt? På arbetsduken finns e t halvfärdigt co lage av texter och bilder. Utforska historien. Samverkan och inflytande på arbetsplatsen Ti ta igenom det färdiga co laget, e t årtionde i taget och samtala i gruppen:. Vad tycker ni summerar tidsandan? Skriv ner några nyckelord på arbetsduken. 2. Var det någon av er som började jobba under det här årtiondet? erä ta för varandra om era egna erfarenheter av a t samverka och ha inflytande på arbetsplatsen. Texterna under 2000-talet beskriver främst en vilja ti l förändring. Hur vill ni a t Reflektera först individuellt och ta det separata arbetsblade ti l hjälp. Samtala Copyright 2 07 by F Försäkring.. elöna dem la som ska vara med på mötet är noga med De som deltar i mötet är engagerade och De som inte kan vara med får information på De som inte kan vara med har möjligheter att DELTGNDE a t förbättra VÅR GEMENSMM SUMMERINGR FS rbetsliv ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Instruktionstexter ur deltagarmaterialet Samtalsledartips

2 3 erätta att deltagarna först ska arbeta i smågrupper för att därefter i den stora gruppen komma överens om vad man tycker är viktigast för att förbättra gruppens möten. Visa på summeringsduken vad som ska skrivas in: bra möten framöver: Utöver de som anges på aktivitetsbladet, kommer här ett förslag till övning om ni tycker att ni har behov av den och tid finns: Vilka olika typer av möten har ni i er arbetsgrupp? e deltagarna att individuellt göra en lista på vilka olika typer av möten man uppfattar att ni har i arbetsgruppen, vilket/a syfte/n respektive mötestyp har och vad man tycker fungerar bra respektive mindre bra i de olika mötesformerna. Låt sedan smågrupperna sammanställa varsin lista och presentera den för de övriga. Överensstämmer listorna? Det kan visa sig att man har olika bild av såväl syftet med som hur pass väl olika mötestyper fungerar. Detta är i så fall något att arbeta vidare med vid annat tillfälle, för att i stället fortsätta med na på aktivitetsbladet. Läs/be någon av deltagarna att högt läsa upp texten under, och C. Gör ett kort uppehåll efter varje aktivitetsinstruktion, så att de övriga deltagarna hinner läsa och förstå. Gör även de förtydliganden till respektive instruktion som föreslås nedan, om du får frågor eller tycker att det behövs. Temat för denna övning är alltså våra möten och hur vi ska säkerställa att de ger utrymme för att samverka och ha inflytande i utvecklingsarbetet. Hur tycker du att ditt bidrag till det goda samtalet ; dialogen, i din arbetsgrupp och ser ti l att jag har den information jag behöver 3. Jag tar min del av ansvaret för att a las åsikt ska höras t ex ser jag ti l att ställa frågor ti l personer nya idéer eller lösningar. 7. När det blir otydligt eller svårt att förstå vad någon at ta det som vi har beslutat från ord till handling. 9. Jag ser till att frågor som jag tycker är viktiga Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. Copyright 202 by F Försäkring. Version 2.0. SMTLET 2. SMVERKN DÅ,. ETT LÅNG- SIKTIGT HÅLLRT RETSLIV SMMM UPPDRG. VD VILL VI GÖR? 6. och aktivt arbeta med, rbetsmiljö, Temat för denna övning är a ltså våra möten och hur vi ska säkerstä la att de ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Vad beror eventue la ski lnader på? Fråga och förklara för varandra. Kom överens i gruppen och sammanfatta det som ni vill ta upp ti lsammans Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. la strävar efter att vara så ärliga som möjligt med Var och en får komma ti l tals under mötet, på lika vi lkor. Vi visa respekt och gensvar när andra talar. Nya e ler annorlunda åsikter möts med nyfikenhet DILOGEN att förbä tra Vi få rätt information i lagom mängd. Vi går på djupet med ett mindre antal viktiga frågor, Våra samtal brukar ge oss bra underlag för beslut. Vi summerar och stämmer av med varandra vill göra. titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram ti l vad vi vill utveckla och/eller införa. På hur aktue l är den utmaning som beskrivs? Markera med kryss 2. När ni läst a la korten, välj ut de 2-3 utmaningar som känns mest aktue la på er arbetsplats. Vilka förslag har ni på initiativ hos er? Skriv era förslag utmaning ni vi l samtala kring.). Inspiration från andra av utmaningar. (Självklart kan ni, om ni vill, även läsa de andra uppföljningskorten.) Komplettera i så fall gärna era förslag. Vilka initiativ har vi lyckats med Vad är det som har gjort att de har blivit bra? Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd.. Hitta en annan lösning att ha med friheten att kreativitet, hittar smarta lösningar. rbetslagen lla deltidsanställda får heltid Möjlighet att gå ner i tid och ändå behålla sin Individuella scheman Ökad rörlighet över arbetslagsgränserna Hålla sig inom budgetramarna Följa beslutade kvalitets- och arbetsplaner Skapa gemensamma spelregler ( Lars-Gunnar ergman) Ett av syftena med samverkansavtalet FS är a t ge oss större inflytande på arbetsplatsen. De ta ställer högre krav på I den här övningen ska vi titta på vad vi vi l göra för a t få mer och bä tre dialog 2. Hoppsan, nu gäller det att hålla tungan rätt i mun 3. Ibland syns och hörs vissa mer än andra. Vilken hopplös människa... SMTLET FS rbetsliv. Oj, vad handlar det här mötet om? KTIVITETER. Olika sorters samtal Mi t på arbetsduken finns beskrivningar av tre olika sä t a t bedriva arbetsplatsen e ler från någon annan samband med de ta.. Vanliga fallgropar På arbetsduken finns i lustrerade situationer. De visar typiska fallgropar som kan hindra a t e t samtal, under eller utanför ett möte, blir ti l en dialog.. Gå igenom situationerna, en i taget. Vad är det som går snett/förhindrar man göra för a t inte gå i fä lan? vad vill ni göra mer av framöver D. Individue l reflektion mycket dialog? Reflektera och fy l i det individue la arbetsbladet.. Vi bara snackar och snackar. Hej! hallå? ha lå!? HLLÅ!? vem som vunnit en debatt. Från latin: Skaka eller bryta isär Ski lnaderna står i fokus, E t fri t och meningsskapande flöde finna en gemensam grund, så att SMTLET I vilken tycker du a t du idag bidrar ti l dialog i din arbetsgrupp? -gradiga skalan. för a t kunna delta i samtalet. höras t ex ser jag ti l att stä la frågor ti l personer. När vi har möte får den som talar min odelade. När jag märker a t någon tycker annorlunda än jag, 6. Jag låter alla tala färdigt innan jag själv kommer med. Jag tar på mig, och utför, uppgifter som hjälper till a ta det som vi har beslutat från ord ti l handling. 9. Jag ser ti l a t frågor som jag tycker är viktiga TipskorT tt andra lyssnar på och respekterar det vi säger är viktigt för a t vi ska odelad uppmärksamhet och stä ler frågor visar vi tydligt att vi lyssnar. TipskorT ibland anpassar vi oss för a t inte i stället säger vad vi verkligen tycker SMVERKN DÅ, Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. FS rbetsliv 60-tlEt 2000 OCH frmåt tlEt 0-tlEt 70-tlEt ORDER INfORMtION KOMMUNIKtION DIlOG på arbetsplatsen under de ta årtionde.... på arbetsplatsen under detta årtionde. ntal sjukskrivna längre än 30 dagar. De ta innebär kraftiga satsningar Jan Carlzon, che för SS, lanserar organisation. Hans synsä t väcker a lt mer självständiga. esluten ska fa ta så nära medborgarna Politikernas uppgift är a t formulera ha frihet att bestämma hur uppdraget från kärnkraftsolyckor ti l ond- ämnen på jobbet, där allt fler ger sig in i diskussionen, t o m med chefen. Ti l exempe luckras reglerna kring åde medborgarna och de styrande stä ler nya krav, bl a på öppenhet, arbeta mer e fektivt, så att vi kan hi na med mer fast vi blivit fä re. rbetet med riskfaktorer fortsätter, esluten flyttas. rektor/sko ledare ansvar för lt fler kvi nor går ti l e t betalt rbetsglädje elastning skada möjligheter att fa ta beslut i frågor Hur vi l jag att det ska vara på mitt arbete om 3 år när det gä ler a t samverka Som en hjälp på traven, kan du använda dig av e t e ler flera av följande u tryck: Våra arbetsplatsträ far används ti l a t Våra arbetsplatsträ far används däremot inte ti l att Vi utvecklar verksamheten genom a t Vi löser problem genom att Vi fattar beslut genom a t. Vi hanterar information genom a t Vi får mer inflytande genom att. Vi får mer delaktighet genom a t. Utbudet av o fentliga tjänster fortsä ter a t växa och det blir svårare erbjuda allt. Kommunreformen innebär a t Sveriges 0 kommuner bantas ner till 27 stö re och därmed bä tre Nya medarbetare kommer ti l områden över ti l en så kallad estä lar-utförar mode l (UM). De ta i nebär a t e t sjukhus eller en t ex per höftledsoperation e ler per rbetet styrs av en pyramid av ofta fi ns e tiotal nivåer me lan Närmast överordnade chef ha rätt a t utfärda order. Chefen kontrollerar Vi bygger e t Sverige där det fi ns t informera och kommunicera på hi ta nya möjligheter a t göra mer (e ler lika mycket) för mindre pengar. Det börjar talas om att ha en fungerande hi ner vi sä lan med, så det får ske Vad ska vi uppnå med vår verksamhet? För vem finns vi ti l?. gemensam summering C. ta en stund och reflektera individuellt: På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag? Copyright 2 07 by F Försäkring. Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. Copyright 2 07 by F Försäkring. Copyright 2007 by F Försäkring. jämstä ldhet är fyra områden som lyfts fram i FS-avtalet. De är viktiga oss och komma fram ti l hur vi vill HÄLS rbetsmiljö mångfld ktiviteter. Vad tycker ni? perspektiv inom e t visst område. ( e ler ) blir ert val om ni måste. Utveckla verksamheten UtveckL människor Utvec kl ve r k S m Heten ett LÅngSiktigt HÅLLbrt rbetsliv FS rbetsliv vad handlar det om på vår arbetsplats? Samtala kring text- och frågerutor. När ni utforskat varandras syn på området, fortsät ti l u pgift 2. ktivitet MÅR R ( w.a muppsala.se) 2 Forskning har visat att hälsofrämjande ( w.suntliv.nu) åde kro p och själ åde vår psykiska och fysiska hälsa är viktig hanterar stre s och hur mycket alkohol vi konsumerar. för psykisk ohälsa än för ry gont En kartläggning gjord av Försäkringska san hösten 2 0 visar a t antalet psykiska diagnoser är fler än de som sjukskrivs på grund av ryggont e ler ont i armar och ben. (orås Tidning maj, 2006) Vad gör du för att må bra på din arbetsplats och vad behöver du Varför blir vi stre sade? Stre s är ofta en sund reaktion på en onormal situation. Lagom mycket stre s kan vara positivt. Det ger o styrka a t klara svåra u pgifter. Ofta är det först när vi kä ner att vi inte kan påverka situationen, som stressen blir negativ och tröttande. När stressen pågår under en lång tid, utan ti lfä le till återhämtning, blir den skadlig. (Kä la: E t bä tre arbetsliv med mindre stress, F Försäkring) Hur hå ler ni på framöver? Vad vill vi göra mer av? Sammanfatta sådant som ni vi l dela med hela gru pen. Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. nnars kommer ingenting a t förändras. 7. aktiva åtgärder jobbar med frågorna på rä t sä t. 3. Hitta ättre rutiner Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. När det kommer en ny person ti l a t välkomna honom/henne och visa. en i Gruppen fram över årtiondena. eroende på när vi gick ut i arbetslivet har vi olika erfarenheter i bagaget av att få vara med och påverka på jobbet. Den här övningen handlar om a t med historien som hjälp ta fram hur vi vi l att vår arbetsplats ska utvecklas när det gäller a t samverka och ha inflytande.. Hur har utvecklingen se t ut från 60-talet och framåt? På arbetsduken finns e t halvfärdigt co lage av texter och bilder. Utforska historien. Samverkan och inflytande på arbetsplatsen Ti ta igenom det färdiga co laget, e t årtionde i taget och samtala i gruppen:. Vad tycker ni summerar tidsandan? Skriv ner några nyckelord på arbetsduken. 2. Var det någon av er som började jobba under det här årtiondet? erä ta för varandra om era egna erfarenheter av att samverka och ha inflytande på arbetsplatsen. Texterna under 2000-talet beskriver främst en vilja ti l förändring. Hur vi l ni a t Reflektera först individue lt och ta det separata arbetsblade ti l hjälp. Samtala Copyright 2 07 by F Försäkring.. elöna dem la som ska vara med på mötet är noga med De som deltar i mötet är engagerade och De som inte kan vara med får information på De som inte kan vara med har möjligheter att DELTGNDE VÅR GEMENSMM SUMMERINGR FS rbetsliv

3 Detta är viktigast att förbättra ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? KTIVITETER. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra? Dela in er i två grupper per bord och ta en kortlek per grupp. För varje rubrik, bestäm inom gruppen vad ni tycker vi är starkast på idag (sätt ett kryss i den kolumnen) och vad som är viktigast att förbättra (sätt ett kryss i den DILOGEN lla strävar efter att vara så ärliga som möjligt med Var och en får komma till tals under mötet, på lika villkor. Vi visar respekt och gensvar när andra talar. Nya eller annorlunda åsikter möts med nyfikenhet Idealet är att deltagarna jobbar två med varje kortlek, men om det inte är möjligt får man skapa grupper om tre. Förtydliga att det endast ska vara ett kryss per kolumn och kort genom att visa på bilden i samtalsledarmaterialet. Det är att rekommendera att deltagarna tänker på sina arbetsplatsträffar/motsvarande, när de tar ställning. ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Lägg upp korten med samma rubrik bredvid varandra och jämför med era

4 Vad beror eventuella skillnader på? Fråga och förklara för varandra. Om antalet duos/trios som jobbat med korten är ojämnt, får duos/trios sitta tillsammans och jämföra. ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? C. Vad är viktigast att göra, för att mötena ska bli (ännu) bättre framöver? Kom överens i gruppen och sammanfatta det som ni vill ta upp tillsammans Förtydliga att det handlar om att komma överens om en prioritering av de förbättringspunkter man tycker är viktigast och att det räcker med 3- punkter eller färre. e gruppen att sammanfatta samma sak på ett blädderblocksblad som man skrivit på aktivitetsbladet. ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Gemensam summering Låt samtliga smågrupper visa och berätta om sina prioriteringar. Ge dem därefter några minuter att reflektera kring vad de hört.

5 6 Stöd sedan storgruppen att enas kring det man vill göra för att förbättra mötena och skriv in dessa punkter på summeringsduken. Låt deltagarna fylla i formuläret UPPFÖLJNING V SMTLET. Om man tidigare fyllt det individuella reflektionsbladet från verktyget SMTLET, kan man med fördel jämföra sig själv med sina föresatser. Erbjud deltagarna att dela med sig i den egna smågruppen av någon reflektion de gjort beträffande sitt eget agerande när de fyllde i uppföljningsformuläret. Därmed är arbetet med övningen avslutat. erätta när ni ska arbeta med FS rbetslivs övningar härnäst, om ni inte gjort alla i och med denna. Hur tycker du att ditt bidrag ti l det goda samtalet ; dialogen, i din arbetsgrupp och ser till att jag har den information jag behöver 3. Jag tar min del av ansvaret för att allas åsikt ska höras t ex ser jag ti l att ställa frågor ti l personer 7. När det blir otydligt e ler svårt att förstå vad någon. Jag tar på mig, och utför, uppgifter som hjälper till at ta det som vi har beslutat från ord ti l handling. 9. Jag ser ti l att frågor som jag tycker är viktiga Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. Copyright 202 by F Försäkring. Version 2.0. SMTLET 2. SMVERKN DÅ,. ETT LÅNG- SIKTIGT HÅLLRT RETSLIV SMMM UPPDRG. VD VILL VI GÖR? 6. och aktivt arbeta med, rbetsmiljö, Temat för denna övning är a ltså våra möten och hur vi ska säkerställa att de ktiviteter. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?. Har ni samma bild av hur det fungerar idag? Kom överens i gruppen och sammanfatta det som ni vi l ta upp ti lsammans Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. lla strävar efter att vara så ärliga som möjligt med Var och en får komma ti l tals under mötet, på lika vi lkor. Vi visa respekt och gensvar när andra talar. Nya e ler annorlunda åsikter möts med nyfikenhet DILOGEN Vi få rätt information i lagom mängd. Vi går på djupet med ett mindre antal viktiga frågor, Våra samtal brukar ge oss bra underlag för beslut. Vi summerar och stämmer av med varandra Detta är viktigast att förbä tra vill göra. titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram ti l vad vi vill utveckla och/eller införa. På hur aktue l är den utmaning som beskrivs? Markera med kryss 2. När ni läst alla korten, välj ut de 2-3 utmaningar som känns mest aktuella på er arbetsplats. Vilka förslag har ni på initiativ hos er? Skriv era förslag utmaning ni vill samtala kring.). Inspiration från andra av utmaningar. (Självklart kan ni, om ni vi l, även läsa de andra uppföljningskorten.) Komplettera i så fall gärna era förslag. Vilka initiativ har vi lyckats med Vad är det som har gjort att de har blivit bra?. Hitta en annan lösning att ha med friheten att kreativitet, hittar smarta lösningar. rbetslagen lla deltidsanställda får heltid Möjlighet att gå ner i tid och ändå behålla sin Individuella scheman Ökad rörlighet över arbetslagsgränserna Hålla sig inom budgetramarna Följa beslutade kvalitets- och arbetsplaner Skapa gemensamma spelregler ( Lars-Gunnar ergman) E t av syftena med samverkansavtalet FS är a t ge oss större inflytande på arbetsplatsen. Detta ställer högre krav på I den här övningen ska vi ti ta på vad vi vill göra för a t få mer och bättre dialog 2. Hoppsan, nu gä ler det att hålla tungan rätt i mun 3. Ibland syns och hörs vissa mer än andra. Vilken hopplös människa. SMTLET FS rbetsliv. Oj, vad handlar det här mötet om? KTIVITETER. Olika sorters samtal Mitt på arbetsduken finns beskrivningar av tre olika sä t a t bedriva arbetsplatsen eller från någon annan samband med detta.. Vanliga fa lgropar På arbetsduken finns illustrerade situationer. De visar typiska fallgropar som kan hindra a t e t samtal, under eller utanför e t möte, blir till en dialog.. Gå igenom situationerna, en i taget. Vad är det som går sne t/förhindrar man göra för a t inte gå i fä lan? vad vi l ni göra mer av framöver D. mycket dialog? Reflektera och fyll i det individuella arbetsbladet.. Vi bara snackar och snackar. Hej! hallå? hallå!? HLLÅ!? vem som vunnit en debatt. Från latin: Skaka e ler bryta isär Skillnaderna står i fokus, Ett fri t och meningsskapande flöde finna en gemensam grund, så att plats för tipskort.. SMTLET I vilken tycker du a t du idag bidrar ti l dialog i din arbetsgrupp? -gradiga skalan. för a t kunna delta i samtalet. höras t ex ser jag ti l a t stä la frågor ti l personer. När vi har möte får den som talar min odelade att ta det som vi har beslutat från ord ti l handling. 9. Jag ser ti l a t frågor som jag tycker är viktiga TipskorT t andra lyssnar på och respekterar det vi säger är viktigt för att vi ska odelad uppmärksamhet och ställer frågor visar vi tydligt a t vi lyssnar. TipskorT ibland anpassar vi oss för att inte i stä let säger vad vi verkligen tycker SMVERKN DÅ, FS rbetsliv 60-tlEt 2000 OCH frmåt tlEt 0-tlEt 70-tlEt ORDER INfORMtION KOMMUNIKtION DIlOG på arbetsplatsen under de ta årtionde.. ntal sjukskrivna längre än 30 dagar. Detta i nebär kraftiga satsningar Jan Carlzon, che för SS, lanserar organisation. Hans synsä t väcker a lt mer självständiga. esluten ska fatta så nära medborgarna Politikernas uppgift är att formulera ha frihet a t bestämma hur uppdraget från kärnkraftsolyckor ti l ond- ämnen på jobbet, där a lt fler ger sig in i disku sionen, t o m med chefen. Ti l exempe luckras reglerna kring åde medborgarna och de styrande stä ler nya krav, bl a på öppenhet, arbeta mer e fektivt, så a t vi kan hi na med mer fast vi blivit fä re. rbetet med riskfaktorer fortsä ter, esluten flyttas. rektor/sko ledare ansvar för lt fler kvi nor går ti l e t betalt rbetsglädje elastning skada möjligheter a t fa ta beslut i frågor Hur vill jag att det ska vara på mi t arbete om 3 år när det gäller a t samverka Som en hjälp på traven, kan du använda dig av e t e ler flera av följande u tryck: Våra arbetsplatsträ far används ti l a t Våra arbetsplatsträ far används däremot inte ti l a t Vi utvecklar verksamheten genom a t Vi löser problem genom att Vi fattar beslut genom att. Vi hanterar information genom att Vi får mer inflytande genom a t. Vi får mer delaktighet genom a t... Utbudet av o fentliga tjänster fortsätter a t växa och det blir svårare erbjuda a lt. Kommunreformen i nebär a t Sveriges 0 kommuner bantas ner ti l 27 stö re och därmed bä tre Nya medarbetare kommer till områden över till en så kallad estä lar-utförar modell (UM). De ta i nebär a t e t sjukhus e ler en t ex per höftledsoperation e ler per rbetet styrs av en pyramid av ofta fi ns et tiotal nivåer me lan Närmast överordnade chef har rä t a t utfärda order. Chefen kontro lerar Vi bygger e t Sverige där det finns t informera och kommunicera på hi ta nya möjligheter att göra mer (eller lika mycket) för mindre pengar. Det börjar talas om a t ha en fungerande hi ner vi sä lan med, så det får ske Vad ska vi uppnå med vår verksamhet? För vem finns vi ti l?. gemensam summering C. ta en stund och reflektera individue lt: På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag? Copyright 2 07 by F Försäkring. Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. Copyright 2 07 by F Försäkring. Copyright 2 07 by F Försäkring. jämställdhet är fyra områden som lyfts fram i FS-avtalet. De är viktiga oss och komma fram ti l hur vi vi l HÄLS rbetsmiljö mångfld ktiviteter. Vad tycker ni? perspektiv inom ett visst område. ( e ler ) blir ert val om ni måste. Utveckla verksamheten UtveckL människor Utvec kl ve r k S m Heten ett LÅngSiktigt HÅLLbrt rbetsliv FS rbetsliv vad handlar det om på vår arbetsplats? Samtala kring text- och frågerutor. När ni utforskat varandras syn på området, fortsä ti l u pgift 2. ktivitet MÅR R ( w.a mu psala.se) 2 Forskning har visat att hälsofrämjande ( ww.suntliv.nu) åde kro p och själ åde vår psykiska och fysiska hälsa är viktig hanterar stress och hur mycket alkohol vi konsumerar. w.fhi.se för psykisk ohälsa än fö ry gont En kartlä gning gjord av Försäkringska san hösten 2 0 visar att antalet psykiska diagnoser är fler än de som sjukskrivs på grund av ryggont e ler ont i armar och ben. (orås Tidning maj, 2 06) Vad gör du för att må bra på din arbetsplats och vad behöver du Varför blir vi stre sade? Stre s är ofta en sund reaktion på en onormal situation. Lagom mycket stress kan vara positivt. Det ger oss styrka a t klara svåra u pgifter. Ofta är det först när vi kä ner a t vi inte kan påverka situationen, som stressen blir negativ och trö tande. När stressen pågår under en lång tid, utan tillfälle ti l återhämtning, blir den skadlig. (Kä la: E t bä tre arbetsliv med mindre stre s, F Försäkring) Hur hå ler ni på framöver? Vad vill vi göra mer av? Sammanfa ta sådant som ni vi l dela med hela gruppen. Materialet framtaget på uppdrag av ko munernas och landstingens rbetsmiljöråd. Materialet framtaget på uppdrag av ko munernas och landstingens rbetsmiljöråd. nnars kommer ingenting att förändras. 7. aktiva åtgärder Materialet framtaget på u pdrag av kommunernas och landstingens rbetsmiljöråd. jobbar med frågorna på rä t sä t. 3. Hitta ättre rutiner När det kommer en ny person till a t välkomna honom/henne och visa. en i Gruppen fram över årtiondena. eroende på när vi gick ut i arbetslivet har vi olika erfarenheter i bagaget av a t få vara med och påverka på jobbet. Den här övningen handlar om a t med historien som hjälp ta fram hur vi vi l a t vår arbetsplats ska utvecklas när det gä ler a t samverka och ha inflytande.. Hur har utvecklingen se t ut från 60-talet och framåt? På arbetsduken finns ett halvfärdigt co lage av texter och bilder. Utforska historien. Samverkan och inflytande på arbetsplatsen Ti ta igenom det färdiga collaget, e t årtionde i taget och samtala i gruppen:. Vad tycker ni summerar tidsandan? Skriv ner några nyckelord på arbetsduken. 2. Var det någon av er som började jobba under det här årtiondet? erä ta för varandra om era egna erfarenheter av a t samverka och ha inflytande på arbetsplatsen. Texterna under 2000-talet beskriver främst en vilja ti l förändring. Hur vi l ni a t Reflektera först individue lt och ta det separata arbetsblade ti l hjälp. Samtala Copyright 2 07 by F Försäkring.. elöna dem la som ska vara med på mötet är noga med De som deltar i mötet är engagerade och De som inte kan vara med får information på De som inte kan vara med har möjligheter att DELTGNDE VÅR GEMENSMM SUMMERINGR FS rbetsliv Hur tycker du att ditt bidrag till det goda samtalet ; dialogen, i din arbetsgrupp och ser till att jag har den information jag behöver 3. Jag tar min del av ansvaret för att allas åsikt ska höras t ex ser jag till att ställa frågor till personer som inte kommit till tals. 6. Jag låter alla tala färdigt innan jag själv kommer med nya idéer eller lösningar. 7. När det blir otydligt eller svårt att förstå vad någon. Jag tar på mig, och utför, uppgifter som hjälper till att ta det som vi har beslutat från ord till handling. 9. Jag ser till att frågor som jag tycker är viktiga I större