Global konjunkturprognos

Transkript

1 Nummer 2, 26 augusti, 2009 Global konjunkturprognos Kina i spetsen för återhämtningen USA: Federal Reserve höjer räntan i andra kvartalet nästa år EMU: Tidigare slut på recessionen Sverige: Ju hårdare fall, desto större rekyl

2 Page intentionally left blank

3 Innehåll GLOBAL INLEDNING Kina leder global återhämtning 4 USA Federal Reserve höjer räntan i andra kvartalet nästa år 8 EMU Tidigare slut på recessionen 13 SVERIGE Ju hårdare fall, desto större rekyl 17 STORBRITANNIEN På bättringsvägen 24 JAPAN En skakig väg mot återhämtning 27 ÖSTEUROPA Ljus i tunneln för vissa 29 KINA Full fart men hur länge? 31 INDIEN Återhämtning efter en grund lågkonjunktur 33 BRASILIEN På väg att vända men ännu ej på säker mark 34 VALUTA Ljusare tider för kronan 36 Kontakt information Jan Häggström, , jaha05@handelsbanken.se Martin Enlund, , maen12@handelsbanken.se Stefan Hörnell, , stho09@handelsbanken.se Petter Lundvik, , pelu16@handelsbanken.se Anna Råman, , anra10@handelsbanken.se Gunnar Tersman, , gute03@handelsbanken.se Helena Trygg, , hetr01@handelsbanken.se Knut Anton Mork, , knmo01@handelsbanken.se Thomas Haugaard Jensen, , thje01@handelsbanken.se

4 GLOBAL INLEDNING Kina leder global återhämtning Massiva stimulanser har bidragit till att vi nu ser de första tecknen på en gryende återhämtning. Tydligast är det i Kina men även från andra håll kommer positiva signaler. Vi förväntar oss att tillväxten i världsekonomin blir positiv under andra halvan detta år. Det kommer att bli en snabb återhämtning för Kina och en långsammare för euroområdet. Tillväxtutsikterna kommer att styras av hushållens och den offentliga sektorns balansräkningar. Problemen är olika stora för olika länder och regioner. Detta påverkar i sin tur timingen för avvecklingen av den expansiva ekonomiska politiken. Trots fortsatt svaga exportmarknader har Kinas tillväxt accelererat under andra kvartalet i år. Frånvaron av en kreditkris har bidragit till att penningpolitiska stimulanser har ökat penningmängds- och kredittillväxten i Kina, till skillnad från i USA och i många europeiska länder där kapitalinjektioner inte har lett till ökad bankutlåning. Finanspolitisk stimulans har även lett till en kraftig investeringsökning i Kina. Även andra asiatiska ekonomier har stärkts. Tillverkningsindustrins produktionsvolymer har ökat kraftigt i Japan och Sydkorea. Exportörer inom råvarusektorn har gynnats av en markant prisuppgång när Kinas råvaruimport åter nått höga nivåer. Kina är helt klart på väg att ta över rollen från USA som drivkraften för den globala ekonomin. Extrem pessimism har gradvis bytts ut mot en ökad optimism Expansiv politik har sparkat igång återhämtningen I det korta perspektivet väntas den snabba vändningen på finansmarknaden och företagsbarometrar att lyfta konsumentförtroendet. Det är nu tydligt för hushåll och företag att den ekonomiska politiken förhindrat ett finansiellt och politiskt Armageddon. Det kommer inte att bli någon upprepning av den stora depressionen på 1930-talet, i motsats till vad många trodde för bara några månader sedan. Extrem pessimism har gradvis bytts ut mot en ökad optimism. Lagerneddragningarna kommer att minska eller avta helt vilket kommer att leda till en snabbt ökande produktion då orderingången stiger. Detta kommer i sin tur på sikt att leda till att arbetsmarknaden förbättras. Påverkan från de ekonomiska stimulanserna är mest påtagligt inom den globala bilindustrin. I Kina har bilförsäljningen ökat med 70 procent sedan bottennivåerna och är nu på samma nivå som i USA. Detta har i sin tur ökat den globala bilförsäljningen till nivåer senast noterade före krisen. Kina leder återhämtningen inom världshandeln hjälpt av finanspolitiska stimulanser Källor: Bloomberg och Reuters Ecowin 4 26 augusti 2009

5 Att banker överlevde krisen betyder inte att problemet med dåliga balansräkningar är borta Återhämtning I olika takt Den kortsiktigt positiva dynamiken kvarstår i många ekonomier, men om vi blickar framåt till kommer det att finnas en klar skillnad mellan ekonomier med balansräkningsproblem och de utan. Kina och andra tillväxtekonomier i Asien tillsammans med råvaruproducenter kommer att befinnas sig i den snabba filen medan arvet från alltför snabbt växande kredittillväxt kommer att tynga många utvecklade ekonomier. Det faktum att amerikanska och europeiska banker överlevde krisen betyder inte att problemet med dåliga balansräkningar är borta. Den underliggande orsaken till kreditkrisen var att hushåll och företag tog på sig en för stor skuldbörda. Det kommer att ta en ansenlig tid att minska skuldkvoterna till mer rimliga nivåer. Den negativa påverkan av skuldnedväxlingen och en ökad aggregerad sparkvot har dämpats med hjälp av finanspolitiska stimulanser. Skuldbördan har växlat till den offentliga sektorn genom en kombination av massiva kapitalinjektioner i banksystemet och expansiv finanspolitik. Allt detta har lett till en försämring av många staters skuldsättning. När dessa ekonomier återhämtar sig är nästa fas att konsolidera den offentliga sektorn vilket kommer att resultera i allt högre skatter och en lägre konsumtion. Generellt sett så har tillväxtekonomier färre problem av denna typ Lyckligtvis är skuldsättningsproblemen inte lika stora överallt. Generellt sett så har tillväxtekonomier lägre skuldsättning. Den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP inom G-20 s tillväxtländer är runt 40 procent, medan skuldkvoten för de utvecklade länderna i samma grupp väntas stiga snabbt, från 60 procent av BNP till mer än 100 procent. Offentliga underskott i de utvecklade länderna är mer än dubbelt så höga som de för tillväxtländerna inom G-20. Stora skulder i rika länder kommer att leda en till långsam inhemsk återhämtning Källa: IMF Vi förväntar oss därför stora skillnader i inhemsk efterfrågetillväxt mellan de olika länderna. Tillväxtekonomierna kommer inte att kunna förlita sig på det gamla mönstret med en exporttillväxt driven av konsumenter i USA och Europa. Tvärtom väntas de mer utvecklade ekonomierna gynnas av en stark efterfrågan från tillväxtmarknaderna. En ombalansering av den globala ekonomin ser ut att finnas i korten En positiv effekt är att det kommer ske en balansering av den globala ekonomin. Handelsunderskottet i USA har minskat snabbt och vi förväntar oss att den trenden fortsätter. Samtidigt har den kinesiska importen stigit snabbare än exporten och handelsöverskottet har börjat plana ut. Kanske kommer vi att närma oss en värld med mer sunda finansiella flöden där hushållssparande i rika länder kanaliseras till tillväxtländerna, snarare än tvärtom, vilket varit fallet under det senaste decenniet. Denna ombalansering kommer troligtvis att medföra gradvis starkare valutor för tillväxtmarknaderna. 26 augusti

6 Testet kommer när de ekonomiska stimulanserna dras tillbaka Kommer exit-strategierna att bli koordinerade? Finans-, och penningpolitiska stimulanser tillsammans med ett massivt stöd för finansiella institutioner hejdade många ekonomier från att fastna i en negativ spiral. Den ekonomiska återhämtning vi nu ser har kommit till stånd tack vare en extraordinärt expansiv ekonomisk politik. Det verkliga testet kommer när de ekonomiska stimulanserna nu snart ska dras tillbaka. När det gäller penningpolitiken väntas den inte stramas åt förrän centralbankerna är säkra på att återhämtningen står på stadig grund. Det är i många fall mer akut att dra tillbaka de finanspolitiska stimulanserna för att förhindra skenande skuldsättningsgrader och därigenom högre riskpremier på ländernas statsskulder. Desto snarare regeringarna påbörjar åtstramningen desto mindre kommer de att behöva agera senare. Det är inte lika brådskande att dra tillbaka stimulanserna i länder med små budgetunderskott och låg skuldsättning. Särskilt om den ekonomiska tillväxttakten är hög i relation till räntenivån. I dessa ekonomier kan budgetunderskotten vara relativt stora utan att statsskulden ökar i relation till BNP. Motsatsen gäller för länder som startar med höga underskott, hög skuldsättning och en ekonomisk tillväxttakt som är relativ låg. Det är alltså mer akut att dra tillbaka finanspolitiska stimulanser i exempelvis Japan, USA och många europeiska länder. Olika påverkan från penningpolitiken gällande kredittillväxten Dessvärre är det också i dessa länder som penningpolitiken haft en relativt sett mindre påverkan på inhemsk efterfrågan. Detta beror på att bankerna i dessa länder varit motsträviga att öka utlåningen trots en låg upplåningskostnad. Även om bankernas balansräkningar förbättras är det troligt att kreditefterfrågan hålls tillbaka av högt skuldsatta hushåll och företag som vill minska sin lånebörda. Så även om räntorna är låga, kommer vi inte att se någon större kredittillväxt. Just nu är det ett stort gap mellan den penningpolitiska påverkan på kredittillväxten i exempelvis Kina jämfört med USA och euroområdet. Stora budgetunderskott ger sen avveckling av penningpolitisk stimulans och v. versa Källor: IMF och Reuters Ecowin Det finns ingen grund för en samordnad global insats I den bästa av världar skulle avvecklandet av stimulanserna koordineras. I ekonomier där framtida offentliga finanser är i riskzonen borde mer vikt ges till att dra tillbaka de finanspolitiska stimulanserna så snart som möjligt, samtidigt som penningpolitiken är fortsatt expansiv. Detta talar mot en snabb åtstramning av penningpolitiken redan under nästa år i Storbritannien, USA, euroområdet och Japan. Motsatsen gäller för Kina där kredittillväxten är stark och de offentliga finanserna är vid god hälsa. Den kinesiska centralbanken har redan börjat signalera att tillbakadragande av stimulanser gällande kredittillväxten kan sträckas ut över flera år utan att äventyra statens finanser. Det finns ingen grund för en samordnad global insats gällande exit-strategierna, troligen bara bland de länder som drabbats hårdast av finanskrisen. Huruvida regeringar kommer att strama åt finanserna redan under 2010 eller 2011 återstår att se. Vi förväntar oss att Federal Reserve, ECB och Bank of England kommer att börja höja räntorna redan nästa år men i relativt långsam takt augusti 2009

7 Norge har hamnat i snabbfilen genom högre oljepriser Danmark kommer att återhämta sig sist av de nordiska länderna Nordiska ekonomier går isär Tillväxtutsikterna för de nordiska länderna skiljer sig relativt markant åt. Norge lämnade recessionen bakom sig under andra kvartalet i år med en förvånansvärt stark BNP tillväxt på 0,3 procent medan svensk BNP var oförändrad under samma period. Norge har hamnat i snabbfilen genom högre oljepriser. Huspriserna i Norge har stigit och är nästan på tidigare toppnivåer. Inflationen har bitit sig fast på en envist hög nivå och Norges Bank har signalerat ett skift mot en stramare penningpolitik och förutspår en första räntehöjning redan i oktober. På motsatta sidan står Danmark. En tidigare alltför kraftig kredittillväxt och en snabbt växande husprisinflation har lett till stora problem för de danska bankerna. Huspriserna har sjunkit med 30 till 50 procent sedan toppen för 2 år sedan. Den danska kronan har stigit kraftigt i värde mot den svenska kronan vilket resulterat i en uppgång inom detaljhandeln och efterfrågan på småhus inom Öresundregionen. Detta har bidragit till att stabilisera den ekonomiska situationen i södra Sverige men inverkat negativt på dansk ekonomi. Offentliga finanser var lyckligtvis i god form innan krisen, men vi förväntar oss ändå att Danmark kommer att återhämta sig sist av de nordiska länderna. Stora skillnader mellan hushållens balansräkn påverkar den nordiska återhämtningen Källa: Reuters Ecowin Export återhämtningen är nyckeln för Finland Riksbanken kommer med en första räntehöjning under nästa vår Finland har drabbats hårt av den globala nedgången, främst på grund av den ryska marknaden som har blivit allt viktigare de senaste åren. Den starka euron har dessutom lett till att finländska tillverkare flyttat produktion till Sverige. Finländska hushåll är dock inte skuldsatta i särskilt hög grad och detta har hindrat konsumtionen från att falla så snabbt som i Danmark. Finland måste dock avvakta en återhämtning hos dess exportmarknader innan den inhemska efterfrågan kan ta fart. Sverige har varit särskilt exponerad mot nedgången inom världshandeln, även om den finansiella sektorn varit relativt skonad. De svenska hushållens skuldsättning har aldrig varit i närheten av den danska, och aggressiva räntesänkningar har hjälpt huspriserna att återvinna mark. Dessutom var de offentliga finanserna starka innan krisen bröt ut. Bankräddningspaketen har varit relativt små, även om vissa risker fortfarande finns inom utlåningen till Baltikum. Även efter ytterligare skattesänkningar och utgiftsökningar under 2011 kommer de svenska offentliga finanserna vara bland de starkaste av OECD-länderna. Barometrar pekar på en ganska stark uppgång inom exportsektorn, och indikatorer för arbetsmarknaden är bättre än före sommaren. Sammanfattningsvis så bäddar detta för en snabb avveckling av de penningpolitiska stimulanserna. Vi bedömer att Riksbanken kommer med en första räntehöjning under nästa vår och att de ganska snabbt kommer att normalisera reporäntenivån. Detta kommer att åtföljas av en starkare valuta, precis som varit fallet för norska kronan under den gångna sommaren. Jan Häggström, , jaha05@handelsbanken.se 26 augusti

8 USA Federal Reserve höjer räntan i andra kvartalet nästa år Den nuvarande ekonomiska återhämtningen kommer sannolikt att bli annorlunda än efter tidigare recessioner drivkrafterna kommer framför allt från utrikeshandeln och stigande offentliga utgifter, medan privat konsumtion förmodligen förblir dämpad. Vår prognos är att arbetslösheten når sin topp i mars-april nästa år och att Federal Reserve höjer räntan under det andra kvartalet samma år innan de speciella kreditoch likviditetsåtgärderna avvecklas. Recessionen slutade sannolikt i mitten av 2009 Optimism en drivkraft för återhämtningen Den amerikanska ekonomin kommer sannolikt att återhämta sig inom en snar framtid. Vi räknar med att BNP i tredje kvartalet i år kommer att växa för första gången sedan andra kvartalet Om National Bureau of Economic Research (NBER) följer sin vanliga konvention att förklara att recessionen är över när BNP börjar växa skulle den nuvarande recessionen som startade i december 2007 officiellt ta slut i andra eller tredje kvartalet i år. Företagen har blivit mycket mer optimistiska om framtiden. ISM-barometern för tillverkningsindustrin, som fångar stämningen i storföretag, började stärkas i januari 2009 och var i juli nästan tillbaka på 50-nivån tröskeln där antalet barometersvar som tror på expansion är lika många som de som tror på kontraktion. Barometern från National Federation of Independent Business (NFIB) visar emellertid att småföretagare fortfarande är relativt pessimistiska. En faktor bakom skillnaden är att det blivit lättare för stora företag att få ny finansiering i takt med att finansmarknaderna stabiliserats, vilket minskar konkursrisken om ett företag skulle expandera innan efterfrågan tar fart. Småföretagens tillgång till finansmarknaderna är däremot fortfarande mycket begränsad. En annan faktor är sannolikt att stora företag har dotterbolag utomlands som drar nytta av den ekonomiska återhämtningen på exportmarknaderna. Vad som än ligger bakom skillnaden så är stigande optimism en viktig drivkraft för återhämtningen. Om företagen tror på ökad efterfrågan kommer de tveka att dra ner på lagren och antalet anställda och nya order kommer att leda till ökad produktion. BNP Konjunkturbarometrar Källa: Reuters Ecowin (Recessioner är markerade I grått) Exportledd återhämtning utan stöd av konsumtionen Den nuvarande ekonomiska återhämtningen kommer att bli annorlunda än efter tidigare recessioner, eftersom den framför allt kommer att drivas av utrikeshandeln och stigande offentliga utgifter. Privat konsumtion däremot, som traditionellt har varit en drivmotor för ekonomisk återhämtning, kommer sannolikt att förbli dämpad eftersom hushållen kommer att förbli pressade av hög skuldsättning, låga huspriser, ökande arbetslöshet och så fort krisen lättar även skattehöjningar. Vi räknar med att privat konsumtion växer långsammare än BNP och på så sätt dämpar återhämtningen till dess konsumtionens andel av BNP har minskat från nuvarande 71 procent till mer rimliga procent. Nettoexporten kommer 8 26 augusti 2009

9 däremot att gynnas av en svag konsumtion, eftersom sällanköpsvaror, som ofta är importerade, kommer att ta mera stryk än vardagsvaror, som vanligen är producerade inom landet. Nettoexporten kommer sannolikt också att gynnas av en växande efterfrågan i Sydostasien, speciellt i Kina, Latinamerika, North American Free Trade Agreement (NAFTA) och en svag handelsvägd dollar. En källa till osäkerhet är att en exportledd ekonomisk återhämtning utan stöd av privat konsumtion aldrig tidigare har inträffat i USA. Däremot är sådana återhämtningar vanliga i andra länder, till exempel i Tyskland och Sverige. Svag återhämtning utan overshooting Vi räknar i ett historiskt perspektiv med en svag återhämtning i USA. BNP-tillväxten kommer gradvis att öka till omkring 3 procent och sen stabilisera sig runt denna takt. Vi tror inte på att uppdämda behov kommer att lyfta konsumtionen tillfälligt eller en snabb lageruppbyggnad, faktorer som normalt brukar elda på en konjunkturåterhämtning. BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p BNP 2,1 0,4-2,8 2,2 3,1 Hushållens konsumtion 2,7-0,2-1,0 0,3 1,6 Investeringar ex bostäder 6,2 1,6-18,2 1,1 5,4 Bostadsinvesteringar -18,5-22,9-24,4-1,2 6,4 Lagerinvesteringar* -0,3-0,3-0,8 0,5 0,5 Offentlig utgifter 1,7 3,1 2,5 4,3 2,3 Nettoexport* 0,6 1,2 1,2 0,6 0,3 Arbetslöshet** 4,6 5,8 9,2 10,1 9,8 Kärninflation (PCE) 2,4 2,4 1,5 1,3 0,8 *Bidrag till BNP-tillväxten **Procent av arbetskraften Källor: Reuters EcoWin och Handelsbanken Capital Markets När når arbetslösheten sin topp? Sysselsättningen gynnas av de extrema kostnadsbesparingar som skett Det har varit sex recessioner sedan 1970 den nuvarande exkluderad. I de första fyra nådde arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften sin topp samtidigt som recessionerna officiellt var över. I de senaste två, recessionerna and 2001, fortsatte arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften att stiga efter det att recessionerna upphört och nådde sin topp 15 respektive 19 månader efter att recessionerna officiellt var över. Vår syn är att arbetsmarknaden efter de två senaste recessionerna styrdes av speciella faktorer och att liknande faktorer sannolikt kommer att påverka arbetsmarknaden även denna gång. Arbetslöshet Produktivitet i ickefinansiella företag Källa: Reuters Ecowin (Recessioner är markerade I grått) Arbetsproduktiviteten är cyklisk I recessioner sjunker oftast arbetsproduktiviteten på grund av att företagen inte drar ned arbetsstyrkan fullt ut då produktionen minskar. En del företag gör detta för att ligga bra till inför en konjunkturåterhämtning. Andra företag är även vid stora produktionsnedskärningar 26 augusti

10 tvingade att ha en viss minimibemanning för att produktionsapparaten ska fungera. Normalt minskar också arbetstiden per anställd när företagen drar ned på produktionen. När recessionen tar slut och efterfrågan tar fart ökar vanligen arbetsproduktiviteten i takt med att produktionen ökar. I USA samvarierar den totala arbetskraftens storlek starkt med det totala antalet sysselsatta eftersom många arbetare lämnar arbetskraften när de blir arbetslösa och återvänder först när de har fått nya jobb. Samvariationen mellan den totala arbetskraftens storlek och det totala antalet arbetslösa har däremot varit svagt sedan slutet av 1990-talet, vilket innebär att få arbetare återinträder i arbetskraften utan att ha jobb eller lämnar den efter att ha registrerat sig som arbetslösa. Före slutet av 1990-talet var denna samvariation högre vilket innebar att arbetare utanför arbetskraften då i högre utsträckning registrerade sig som arbetslösa innan de fick jobb. Speciella faktorer dominerade och 2001 Arbetslösheten når sin topp när recessionen är över Recessionen 2001 dominerades till stor utsträckning av att företagen minskade personalen relativt måttligt, vilket innebar att produktivitetstillväxten sjönk relativt sin genomsnittliga takt. Massiva kostnadsbesparingar under återhämtningen ledde till att sysselsättningen ökade långsammare än normalt och arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften förblev relativt oförändrad till dess ekonomin drabbades av en ny nedgång i BNP-tillväxten och arbetslösheten steg igen. Det var inte förrän tillväxten tog riktig fart i mitten av 2003 som arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften började minska. Recessionen är inte lika enkel att analysera. En viktig faktor var att arbetskraften ökade fortare än sysselsättningen under återhämtningen, vilket medförde att arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften fortsatte att öka långt efter det att recessionen officiellt var över. När kommer arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften att nå sin topp under denna återhämtning? Fyra faktorer verkar för att arbetslöshetstoppen kommer att inträffa relativt tidigt. (1) Vi förväntar oss ingen tillfällig ekonomisk nedgång under återhämtningen som efter 2001 års recession. (2) Produktivitetstillväxten har varit hög under recessionen relativt sin genomsnittliga takt, vilket sannolikt innebär att kostnadsbesparingarna har lämnat många produktionsanläggningar underbemannade. För att öka produktionen måste därför sysselsättningen sannolikt öka snabbare än det historiska sambandet med BNP indikerar. (3) Vi ser ingen anledning till varför arbetare utanför arbetskraften skulle börja registrera sig som arbetslösa på samma sätt som efter recessionen (4) Produktionskapaciteten som har använts för att producera varor för inhemsk konsumtion måste nu bli mer exportorienterad, vilket sannolikt sänker produktivitetstillväxten under omvandlingen. Det finns emellertid också faktorer som verkar för att arbetslöshetstoppen kommer senare. Framför allt kommer en svag konjunkturåterhämtning under betydande osäkerhet, i enlighet med vår prognos, att dämpa sysselsättningstillväxten. Toppen på arbetslösheten uttryckt i procent av arbetskraften kommer sannolikt inte lika sent som i recessionerna and Vår prognos är att toppvärdet på 10,2 procent inträffar i mars-april nästa år det vill säga 7-11 månader efter det att recessionen officiellt är över. Arbetslöshet och BNP Husförsäljning på andrahandsmarknaden Källor: Reuters EcoWin och Handelsbanken Capital Markets (Recessioner är markerade I grått) augusti 2009

11 Nuvarande bostadspriser ett köpläge? En stabilisering av bostadspriserna minskar osäkerheten Det ser ut som om bostadsmarknaden börjar stabiliseras Den senaste tidens statistik från bostadsmarknaden tyder på en stabilisering av försäljningsvolymer, byggaktivitet och bostadspriser. Minskningen av antalet osålda hus på andrahandsmarknaden är sannolikt en viktig orsak. Antalet osålda hus höll sig ungefär runt 2 miljoner fram till början av 2005 då de ökade till nästan 4 miljoner i april Antalet är nu nästan tillbaka till 3 miljoner och behöver sannolikt minska med ytterligare en miljon innan överutbudet av hus helt har försvunnit. Trots att vi inte är där än ser det ut som om bostadspriserna är på väg att stabiliseras. I maj steg Case-Shillers husprisindex för första gången sedan huspriserna började falla i mitten av Prisuppgången fortsatte därefter i juni. Förväntningarna på bostadspriserna är av avgörande betydelse för bostadsmarknaden. Om hushåll började räkna med att fallet i bostadspriser var över så skulle ett antal köpare uppfatta den nuvarande prisnivån som attraktiv och ett antal säljare skulle sluta att bjuda ut sina hus till försäljning, vilket skulle reducera utbudet av hus som är till salu. En stabilisering av bostadspriserna skulle också hjälpa till att begränsa antalet bankövertaganden, även om den främsta orsaken just nu verkar vara stigande arbetslöshet. Dessutom skulle en stabilisering förhindra att hushållens förmögenheter minskade ytterligare och reducera osäkerheten genom att göra det lättare att beräkna värdet av bostadsbaserade värdepapper. Det skulle till och med kunna höja värdet på vissa bostadsbaserade värdepapper. Case-Shiller husprisindex Privat och offentlig konsumtion Källor: Reuters EcoWin och Handelsbanken Capital Markets Militärutgifterna steg i andra kvartalet Signaler om minskade stabiliseringskostnader Omöjligt att undvika skattehöjningar Obama vill förbättra det sociala skyddsnätet Andra kvartalet i år ökade offentlig konsumtion och investeringar med 5,6 procent, upp från en nedgång på 2,6 procent i första kvartalet. Intensifieringen av kriget i Afghanistan och Pakistan var en orsak. Militärutgifterna ökade med 13,3 procent, jämfört med en nedgång på 5,1 procent i första kvartalet som dominerades av den militära avvecklingen i Irak. De offentliga utgifterna ökade också på grund av stimulanspaketet på 787 miljarder dollar som godkändes av kongressen i februari i år, bankstödpaketet på 700 miljarder dollar, övertagandet av bostadsinstituten Fannie Mae och Freddie Mac och ökade kostnader för socialförsäkringar. Konsensus spår ett offentligt budgetunderskott på 12 procent av BNP i år och 9 procent Vita huset har emellertid signalerat minskade kostnader för stabiliseringsprogrammen redan under Färre banker än väntat har kollapsat och administrationen kommer sannolikt att minska stödet till den finansiella sektorn med 250 miljarder dollar. Så fort krisen lättar måste budgetdisciplinen återställas i den offentliga sektorn. Skatterna måste höjas och utgifterna minska för att statsskulden som andel av BNP ska börja minska. President Obama måste sannolikt genomföra båda åtgärderna. En komplikation är att Barack Obama under valkampanjen lovade att inte höja inkomstskatten för hushåll med årsinkomster under dollar trots kostnadskrävande ambitioner att förbättra det sociala 26 augusti

12 skyddsnätet, inklusive en sjukvårdsreform. Barack Obama kommer därför att tvingas bryta en del löften. Vi räknar med att tillväxten i offentlig konsumtion och investeringar förblir stark till slutet av 2010 då de flesta åtgärderna i stimulanspaketet upphör. Därefter blir tillväxten sannolikt betydligt långsammare, vilket med största sannolikhet inte kommer att räcka för att undvika skattehöjningar för hushåll med medelinkomster. En första Fedhöjning i andra kvartalet 2010 innan de speciella kreditprogrammen avvecklas Federal Reserve höjer räntan i andra kvartalet nästa år Kärninflationen (exklusive mat och energi) kommer att minska gradvis på grund av lågt resursutnyttjande. Vår prognos är att kärninflationen blir 1,5 procent 2009, 1,3 procent 2010 och 0,8 procent Federal Reserve delar i stort vår syn och meddelade efter det senaste räntemötet att banken förväntar att inflationen kommer att förbli dämpad under en tid. Dessutom betonade centralbanken återigen att den fortsätter att förvänta sig att de ekonomiska förhållandena sannolikt kommer att rättfärdiga exceptionellt låga styrräntor under en längre tidsperiod. Vi tolkar inte detta som ett löfte från Federal Reserve om att hålla räntan oförändrad under en längre tidsperiod. Snarare ser vi det som en prognos om mycket låga räntor under mycket lång tid framöver. Förra hösten tillät kongressen Federal Reserve att betala ränta på bankernas tillgodohavanden i centralbanken. Detta nya instrument gör det möjligt för Federal Reserve att höja styrräntan utan att dra tillbaka likviditet från marknaderna genom att höja räntesatsen på bankernas insättningar i centralbanken. Banker kommer i allmänhet inte att låna ut pengar till lägre ränta än vad de kan få riskfritt hos centralbanken. För att minimera risken för ny oro på kreditmarknaderna kommer Federal Reserve att strama åt penningpolitiken på detta sätt till dess kreditmarknaderna fungerar problemfritt igen. Vår prognos är att centralbanken höjer styrräntan första gången under andra kvartalet nästa år, när arbetslösheten börjar minska och att de behåller de speciella kredit- och likviditetsprogrammen till dess det är helt säkert att avveckla dem. Räntan är emellertid extremt låg i utgångsläget och räntehöjningarna kommer därför sannolikt att initialt bli snabbare än under höjningscykeln Statsobligationsräntor Kärninflation (konsumtionsdeflatorn) Källor: Reuters EcoWin och Handelsbanken Capital Markets 10-åriga räntan till 4,25 procent inom 12 månader Det kommer att bli en stor utmaning för Federal Reserve att undvika deflation och skapa tillväxt med hjälp av en expansiv penningpolitik utan att orsaka inflation längre fram. Dagens låga ränta på 10-åriga statsobligationer - runt 3,50 procent - är sannolikt en reflektion av marknadens tro på en svag konjunkturåterhämtning, låg inflation under kommande år och Federal Reserves köp av statspapper. När BNP-tillväxten tar fart och osäkerheten om konjunkturåterhämtningen minskar kommer sannolikt långa obligationsräntor att stiga. Vår prognos är att den 10-åriga statsobligationsräntan kommer att stiga till 4 procent inom 6 månader och sen stiga ytterligare till 4,25 procent inom 12 månader. Petter Lundvik, , pelu16@handelsbanken.se augusti 2009

13 EMU Tidigare slut på recessionen EMU-områdets ekonomi ser ut att växa under det tredje kvartalet, vilker kommer att markera slutet på recessionen. Lagercykeln och nettoexporten leder konjunkturåterhämtningen i höst även om frågetecknen för återhämtningens styrka är vida debatterad. Vi spår en relativt långsam återhämtning men att ECB ändå väljer att höja räntan från krisnivåer nästa år. Recessionen i EMU-området ser ut att ha upphört tidigare än de allra flesta hade förväntat sig. Under det andra kvartalet 2009 krympte EMU-området bara med 0,1 procent, vilket var mycket mindre än väntat och kan jämföras med ett fall på 2,5 procent under det första kvartalet. Bilindustrins lagercykel kommer att ta slut tidigare än spått Även om detaljerna i nationalräkenskaperna ännu ej är kända (de offentliggörs den andra september) finns det anledning till optimism eftersom statistikmyndigheterna ändå lämnat en hel del ledtrådar: lagerneddragningarna och företagsinvesteringarna bidrog negativt, medan utrikeshandeln samt privat och offentlig konsumtion understödde BNP. Ju tidigare och negativare bidragen från lager är desto bättre blir det för tillväxtprofilen framöver. Vi spår att skrotbilspremier runt om i Europa har gjort att bilindustrins lagercykel kommer att ta slut tidigare än spått, och att det är detta vi nu ser i allsköns högfrekvent data. Frankrike och Tysklands ekonomier växte under det andra kvartalet Källor: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Nybilsregistreringarna i Tyskland steg med 37 procent Lägre inflation och lägre ränteutgifter har understött konsumtionen, men merparten av konsumtionsökningen under det andra kvartalet ser ut att hänga samman med de mycket framgångsrika skrotbilsprogrammen i många EMU-länder. Under det andra kvartalet steg exempelvis nybilsregistreringarna i Tyskland med 37 procent och för EMU-området i sin helhet steg motsvarande siffra med 18 procent. Med tanke på hur extensiva dessa program är jämfört med sin amerikanska motsvarighet, är det konstigt att vi inte sett mer diskussion i media. (Bara i Tyskland har 5 miljarder EUR budgeterats för detta ändamål, vilket kan jämföras med 3 miljarder USD i det avsevärt större landet USA). Det är mycket möjligt att bilförsäljningen kommer av sig senare under året eller nästa år då risken finns att dessa skrotbilsprogram mest medförde en förändring av tidsprofilen av bilinköpen. Istället för att köpa en bil under nästa år så köper man bilen i år. Höga sparkvoter, minskad oro för arbetslöshet och minskad kraft i arbetsmarknadens försvagning gör dock att vi spår stabil konsumtion framöver. Vi spår nu att EMU-områdets ekonomi växer från och med det tredje kvartalet. Penningoch finanspolitik ger fortsatt stöd under kommande kvartal, samtidigt som nettoexporten bör ge positiva bidrag i takt med att exporten återhämtar sig. Handelskrediter är nu lättare 26 augusti

14 att erhålla än under krisens mest intensiva faser, samtidigt som industrin i många länder sannolikt är i slutet av sina lagercykler. Vi är sannolikt i en situation där lagren är för låga Återhämtningens styrka osäker BNP-fallet över de senaste fyra kvartalen har mestadels orsakat av det kraftiga fallet i industriproduktion. Tillverkningsindustrins produktion har fallit med 18 procent, vilket motsvarar 3,9 procentenheter av det sammanlagda BNP-fallet på 4,7 procent. När kredittillgången torkade upp i kölvattnet av Lehman Brothers kollaps i september, föll orderböckerna ihop i EMU-området. Företagen satt nu med oönskat stora lager och minskade produktionen hastigt då de istället kunde leverera från sina lager för att möta den efterfrågan som fanns. Vi är nu sannolikt i en situation där lagren är för låga för att möta efterfrågan, vilket motiverar stigande produktionsnivåer. Lågt kapacitetsutnyttjande riskerar slå på investeringsefterfrågan Bland annat den internationella valutafonden IMF är orolig för att det stora produktionsfallet i tillverkningsindustrin ska slå på efterfrågan på investeringsvaror. Företag med stora outnyttjade produktionsmöjligheter har naturligtvis väldigt liten anledning att investera för att utöka kapaciteten. I dagsläget är också kapacitetsutnyttjandet rekordlågt i många länder, däribland EMU-området. Företagens vinster har rasat, vilket tillsammans med strikt kreditgivning från det finansiella systemet dämpar företagens möjligheter att finansiera eventuella investeringsplaner. Svag investeringsefterfrågan och strikta kreditvillkor syns också i kreditstatistik. Sedan januari i år har utlåning till icke-finansiella företag minskat varje månad. ECBs bankundersökning pekar dessutom på att kreditvillkoren fortfarande stramas åt. Det handlade snarare om att överleva än att expandera. Historiskt sett brukar dock aktiviteten snabbt återhämta sig efter ett produktionsras som detta: uppsvinget tenderar att vara av liknande magnitud som kontraktionen: kanske för att företagen i efterhand förmodligen minskade produktionen för mycket. Kollapsen i kredittillgången slog troligtvis hårdare mot orderböckerna än vad slutlig efterfrågan motiverade. Dessutom var fruktan för en andra depression relativt utbredd i våras, vilket knappast gjorde susen för investeringsviljan. Under senhösten och våren handlade det snarare om att överleva än att expandera. Tillverkningsindustrin bakom BNP-raset Sydkoreas industri studsade upp hastigt Källor: Handelbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Sydkorea kan sägas utgöra ett modern exempel på ett snabbt uppsving efter en snabb kollaps. Under det fjärde kvartalet av 2009 minskade industriproduktionen med 20 procent. Sex månader senare hade samma produktion stigit till de nivåer som rådde innan Lehman gick omkull i september. Det bör dock påpekas att även Sydkoreas exportvolymer vid det laget hade återhämtat sig, mycket tack vare Kinas framgångsrika stimulanspaket. De finan augusti 2009

15 siella problemen, mätt som prognostiserade avskrivningar i finanssystemet, är också mycket mindre i Ostasien, och i Sydkorea, än i EMU-området. Europeisk och tysk statistik indikerar nu en viss återhämtning, exempelvis har tyska orderböcker stigit cirka 10 procent sedan årsskiftet. Med andra ord är vi mycket osäkra rörande hur snabbt, och hur långt, den europeiska tillverkningsindustrin kommer att återhämta sig och spår en fortsatt, med Sydkoreas mått mätt, mild återhämtning av export- och produktionsvolymer under kommande kvartalet. De framgångsrika skrotbilsprogrammen gör dock att en ganska kraftig uppväxling i produktionsvolymer inte kan uteslutas. Arbetslösheten fortsätter att stiga Arbetslösheten i EMU-området har stigit till 10-årshögsta på 9,6 procent. Precis som tidigare är det främst den kraftiga stegringen i Spanien som höjer siffran där har arbetslösheten stigit från låga 7,9 procent under sommaren 2007 till 18,1 procent under sommaren Då investeringstillväxten tenderar att leda sysselsättningstillväxten bör arbetslösheten fortsätta att stiga en bra bit in i 2010, den ekonomiska återhämtningen till trots. Mönstret mellan aktivitet och arbetslöshet kan dock ha mildrats på sistone. I Tyskland har regeringen utökat och förändrat reglerna för kortarbetstid, vilket gör att företagen fått allt färre anledningar att minska personalstyrkorna. Utöver de höjda prognoserna för BNPtillväxten är dessa förvånansvärt framgångsrika program en av anledningarna till att vi reviderat ned vår arbetslöshetsprognos. Mindre pessimism pekar på stabil konsumtion Lönetillväxten ser dock ut att minska ytterligare i takt med att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas. Detta är förstås negativt för konsumtionsutsikterna. Andra konsumtionsfundamenta såsom kreditvillkor, huspriser, stora budgetunderskott och dystrare demografisk utveckling framöver är ytterligare anledningar till att förvänta sig mager konsumtion. Att hushållen blivit mindre pessimistiska, och ej längre fruktar arbetslöshet i samma utsträckning, är ett argument för att sparkvoterna kan sjunka något. Vidare är räntorna låga, samtidigt som inflationen gradvis bör sjunka i kölvattnet av det svaga resursutnyttjandet. På dessa grunder spår vi en svagt positiv konsumtionstillväxt. Finanspolitiken fortsatt expansiv nästa år Vi bedömer att finanspolitiken förblir fortsatt expansiv under året och även under 2010 innan finanspolitisk konsolidering påbörjas. På det hela taget bör den offentliga konsumtionen växa på med cirka två procent i årstakt under 2009 och början av Inflationen stiger till en procent i början av 2010 Stigande inflation på grund av baseffekter Inflationen har fortsatt dala sedan en årstakt på 4 procent nåddes förra sommaren. I juli var inflationen negativ på -0,7 procent. Att inflationen fallit så kraftigt till negativt territorium beror på den kraftiga sättningen i oljepriset som rasade från mer än USD 140 per tunna i juli 2008 till cirka USD 70 per tunna juli Inflationsbotten är dock nådd. Under resten av året kommer oljeprisuppgången sedan december förra året göra att inflationen stiger till cirka en procent (i december kommer oljepriset ha stigit med mer än 70 procent i årstakt, uttryckt i EUR). Nästa år kommer inflationen åter att dala när bidragen från oljeprisuppgången upphör och det låga resursutnyttjande gör sig påmint. Vi förväntar oss att kärninflationen dalar under vår prognoshorisont, beroende på ett stort produktionsgap. En starkare återhämtning skulle stänga gapet tidigare än vi spår, men den främsta uppåtrisken för inflationen kommer från fortsatta prisstegringar för olja och andra råvaror. 26 augusti

16 ECB förblir försiktig Sedan Lehman Brothers kollapsade förra året har ECB sänkt räntan från 4,25 procent till rekordlåga 1 procent. ECB har dessutom introducerat program för att köpa obligationer och även börjat låna ut på längre löptid (12 månader) till det finansiella systemet. Inflationsprognos BNP-prognos Källor: Handelsbanken Capital Markets och Reuters Ecowin Notis: Prognosen antar oljepriser kvar kring USD 70 per tunna och att EUR/USD ligger kvar på 1,42. Vi räknar med att ECB kommer att behandla höstens inflationsuppgång på samma sätt som den behandlat vårens och sommarens inflationsras. För penningpolitiken speglar kortsiktig volatilitet beroende på baseffekter ingen större roll, så länge inflationsförväntningarna är förankrade. Recessionen må gå mot sitt slut tidigare än vad både vi och ECB trodde, men om vi jämför med vad vi spådde i januari eller december i år så var raset både djupare och snabbare. Nivån spelar även den roll, något som Bank of England påminde marknaderna om nyligen. Även om produktionsgapet således inte längre vidgas och kanske med lite tur även börjar slutas under slutet av året, så ser det ut att vara öppet under hela vår prognosperiod. Detta talar för att ECB håller räntan kvar på expansiva nivåer. Hälsan i det finansiella systemet talar för låga räntor Hälsan i det finansiella systemet är ett annat orosmoln som talar för låga räntor länge. Enligt den internationella valutafonden IMF ligger det finansiella systemet i EMU-området efter när det gäller att föra upp kreditförlusterna till ytan (se exempelvis valutafondens globala stabilitetsrapport). Vi spår en första räntehöjning under det andra kvartalet 2009, mestadels för att styrräntan då inte längre behöver vara på en krisnivå. BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p BNP 2,7 0,6-4,0 1,1 1,7 Hushållens konsumtion 1,6 0,3-0,7 0,5 1,0 Investeringar 4,7-0,3-9,7 0,0 2,2 Arbetslöshet* 7,5 7,6 9,6 10,7 11,0 Konsumentpriser 2,1 3,3 0,3 0,9 0,8 *Procent av arbetskraften Källor: Handelsbanken Capital Markets och Reuters EcoWin Martin Enlund, +46 (0) , maen12@handelsbanken.se augusti 2009

17 SVERIGE Ju hårdare fall, desto större rekyl Den svenska ekonomin drabbades hårt av nedgången i global efterfrågan, men återhämtar sig relativt starkt under den återhämtningsfas vi nu ser framför oss. Tillväxtförutsättningarna är goda. Både hushållens och statens finanser är starka och dessutom väntas exporten gynnas av en undervärderad krona. Den ekonomiska politiken bedöms vara fortsatt expansiv under 2010 och vi väntar oss en första räntehöjning i april nästa år. Ekonomin återhämtar sig snabbare än väntat Under sommaren har det kommit flera signaler som bidragit till att vi blivit mer positiva i vår syn på svensk ekonomi. Vi förväntar oss nu positiv tillväxt redan under innevarande kvartal, istället för under fjärde kvartalet som vi tidigare hade i vår prognos. Detta medför också att vi nu väntar oss en första räntehöjning redan i april nästa år. Vår mer positiva syn motiveras i huvudsak av att utsikterna förbättrats för viktiga exportområden som euroområdet och USA. Bedömningen är dock fortfarande att återhämtningen blir mer långsam och utdragen än i vanliga fall mot bakgrund av att det finansiella systemet fortfarande är bräckligt och att stora obalanser kvarstår i den globala ekonomin. Starka fundamenta Förutsättningarna för svensk ekonomi ser förhållandevis starka ut och vårt huvudbudskap från juniprognosen kvarstår; Sverige kommer att vara en av de ekonomier som utvecklas starkast under återhämtningsfasen. Hushållens balansräkningar ser starka ut, finanspolitiken väntas bli än mer expansiv och på samma sätt som den stora exportsektorn varit en bromkloss under nedgången kommer den att vara en drivkraft under återhämtningsfasen. I korta drag har vi reviderat upp vår BNP-prognos för 2009 till -4,7 procent (från -5,0 procent) medan prognosen för 2010 har reviderats upp till 2 procent (från 0,8 procent). BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p Hushållens konsumtion -0,2-1,5 1,3 2,7 Offentlig konsumtion 1,5 0,9 1,1 0,5 Bruttoinvesteringar 2,7-15,1-1,2 3,0 Export 1,8-11,5 4,9 7,0 Import 3,0-11,3 2,3 6,2 Lagerinvesteringar* -0,6-0,7 0,0 0,0 BNP kalenderkorrigerad -0,4-4,7 2,0 3,0 Arbetslöshet** 6,1 8,8 11,0 10,5 Konsumentpriser KPI 3,4-0,2 1,5 2,0 Konsumentpriser ex räntekostn KPIF 2,7 1,8 1,2 1,6 *Bidrag till BNP-tillväxten **Procent av arbetskraften Källor: SCB och Handelsbanken Capital Markets Företagen har varit snabba att justera sina lager Tillväxten har bottnat Den svenska BNP-tillväxten uppgick till 0,0/-6,2 procent för andra kvartalet, vilket var något starkare än vi hade väntat oss. Därmed markerades slutet för en period på ett år med negativ tillväxt. Hoppingivande var att hushållens konsumtion överraskade positivt samtidigt som företagen fortsatte att minska sina lager i rask takt. Företagen har varit häpnadsväckande snabba att justera sina lager till den vikande efterfrågan och de anger nu att lagren är nära normala nivåer. Barometerindikatorer antyder dessutom att tillverkningsindustrin står inför bättre tider. Såväl inköpschefsindex som KI-barometern har stigit kraftigt den senaste tiden och befinner 26 augusti

18 sig nu på nivåer som vanligtvis indikerar god tillväxt i faktisk produktion. Dessutom har det kommit signaler som antyder att hushållen har blivit mer optimistiska. Stor potential och risk i hushållens konsumtion De svenska hushållen har en ganska stark sits då de har bunkrat upp rejält de senaste kvartalen, vilket återspeglas i en mycket hög sparkvot. Samtidigt har dock balansräkningarna fått sig en smäll till följd av fallande aktiekurser medan huspriserna endast backat marginellt från toppnivåerna. Den senaste tiden har dessutom aktiemarknaden återhämtat sig starkt och huspriserna har visat tecken på att åter börja stiga. Hushållen har därför god anledning att vara mer optimistiska än i vintras. Hushållen allt mer optimistiska Hushållens konsumtion var, som sagt, förvånansvärt stark under andra kvartalet och mycket tyder på att konsumtionen kan växa under innevarande kvartal. Hushållens och detaljhandelns förtroende har stärkts betydligt och klädförsäljningen var överraskande stark i juli. Det är tydligt att detaljhandeln dragit nytta av låga räntor och den svaga valutan. Tillströmningen av turister har varit stark och gränshandeln med Norge och Danmark har varit hektisk. Detaljhandeln gynnas av låga räntor Hushållen exponerade mot rörlig ränta Källa: Reuters Ecowin Gradvis återhämtning i hushållens konsumtion Framöver väntas en expansiv ekonomisk politik och en återhämtning för exportindustrin bidra till fortsatt stigande optimism och en gradvis återhämtning i hushållens konsumtion. Flera riskfaktorer återstår dock. Samtidigt som hushållen ökat sitt sparande har de också höjt sin skuldsättning och skuldernas andel av disponibel inkomst har stigit markant de senaste åren. Hushållen har dragit fördel av nedgången i korta räntor och är mer exponerade än någonsin för förändringar i Riksbankens styrränta. Riksbanken måste därför tänka sig noga för när man väl börjar normalisera styrräntan. Investeringarna väntas vara fortsatt svaga Företagens investeringar har minskat markant de senaste kvartalen när företagen försökt att justera sin kapacitet till det kraftiga efterfrågetappet. Bygg- och maskininvesteringarna har varit särskilt svaga, medan de offentliga investeringarna fortsatt att stiga. Vår bedömning är att investeringsutvecklingen kommer att vara fortsatt svag under innevarande år och början av Det kraftiga produktionsfallet har lämnat företagen med stora outnyttjade resurser, vilket återspeglas av att kapacitetsutnyttjandet är på rekordlåg nivå augusti 2009

19 Rekordlågt kapacitetsutnyttjande Positiva signaler från finansieringssidan Källor: SCB, ALMI & Reuters Ecowin Finansieringssituationen är dessutom fortfarande kärv och företagen har fortsatt svårt att hitta kapital. Enligt en undersökning från KI har finansieringssituationen till och med försämrats den senaste tiden. Fortsatt svaga investeringar men en del positiva tecken Det finns dock en hel del positiva signaler från finansieringssidan. Även om bankerna fortsätter att strama åt sina kreditvillkor väntar sig en stor majoritet av bankerna att företagsutlåningen kommer att öka under kommande kvartal. Kreditspreadarna har kommit ned rejält och företagens upplåning i utländsk valuta har ökat, vilket indikerar att den internationella kreditmarknaden har börjat tina upp. Detta tillsammans med den kraftiga uppgången i företagens optimism antyder en uppåtrisk till vår investeringsprognos och senast andra halvåret 2010 väntas vi se stigande investeringar. Exporten driver återhämtningen Orderstatistiken tyder på ökad export Den svenska återhämtningen väntas, som vanligt, ledas av exporten. Den starka uppgången i barometerdata antyder att tillverkningsindustrin kommer att vända upp under hösten och vintern. Vanligtvis är det en stark samvariation mellan svensk och tysk export. Nu är dock svenska exportörer mer positiva än tyska, vilket sannolikt återspeglar att svensk industri gynnats av den svaga kronan. Framförallt väntas exportindustrin dra nytta av den globala återhämtning vi ser framför oss. Medan exporten till övriga Europa bedöms visa på en mild återhämtning väntas exporten till Asien utvecklas desto starkare och redan under andra kvartalet ökade exporten till Kina med drygt 30 procent. De viktiga marknaderna i Ryssland och Östeuropa brottas fortfarande med problem, men väntas återhämta sig under Ytterligare stimulanser inför valet 2010 En av svensk ekonomis styrkor är dess starka offentliga finanser. Statskulden är förhållandevis låg och regeringen har varit ganska återhållsam med finanspolitiken, vilket har skapat ett utrymme för stimulanser inför valet Vi väntar oss reformer på omkring 25 miljarder i höstbudgeten Regeringen står dock alltjämt inför en intrikat situation i höstens budgetproposition. Opinionsläget är jämt och de måste väga populära reformer mot sådana som är mer strukturellt riktiga. Vi väntar oss ytterligare reformer i storleksordningen 25 miljarder kronor i höstbudgeten. Kommuner och landsting kommer temporärt att få ytterligare resurser för att mildra effekterna av lågkonjunkturen och hindra uppsägningar inom den offentliga sektorn. Därutöver blir det sannolikt ytterligare inkomstskattesänkningar, vilka ses som strukturellt riktiga samtidigt som de når breda och viktiga väljargrupper. Det är också troligt med sänkta skatter för pensionärer, vilka tidigare ansett sig förfördelade i regeringens strävan att öka arbetsutbudet. De offentliga finanserna kommer att försvagas betydligt detta år och nästa, framförallt till följd av den ekonomiska tillbakagången, men också till följd av den förda politiken. Vår 26 augusti

20 bedömning är att det finansiella sparandet går från 2,5 procent 2009 till -2,5 procent nästa år och -4 procent Arbetslösheten når sin topp andra halvåret 2010 Arbetsmarknaden vänder vanligtvis ett halvår efter den reala ekonomin och vi förväntar oss stigande arbetslöshet till andra halvåret Företagens produktivitet är svag och det finns ett stort behov att dra ned på arbetsstyrkan för att anpassa kapaciteten till en lägre produktion och därmed öka lönsamheten. Tillverknings- och byggnadsindustrin har drabbats hårdast Anställda inom tillverknings- och byggnadsindustrin har drabbats hårdast av recessionen. Arbetslösheten inom dessa sektorer har rusat i höjden, medan tjänste- och den kommunala sektorn har klarat sig bättre. Den ovanligt stora skillnaden mellan sektorer innebär en utmaning och illustrerar behovet av aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Arbetslösheten toppar H2(10) Stor skillnad mellan sektorer Källor: Handelsbanken Capital Markets, AMS & Reuters Ecowin Olika regioner har drabbats ungefär lika hårt och minskar risken för att arbetslösheten biter sig fast Positiva signaler från arbetsmarknaden Tittar man på olika regioner ser det dock ut som att nedgången på arbetsmarknaden har drabbat landets delar ungefär lika hårt. Vi har delat upp landet i tre regioner: Norrland, Svealand och Götaland 1 och tittat på arbetslöshet och varsel som andel av total befolkning i de tre regionerna. Uppgången i arbetslöshet har varit ungefär lika stor, men föga förvånande har varslen varit något högre i Götaland, till följd av den svaga utvecklingen för bilindustrin. Det faktum att recessionen har slagit ungefär lika hårt mot landets olika delar bör vara positivt och minska risken för att arbetslösheten biter sig fast. Det är sannolikt lättare för arbetskraft att röra sig inom sin region av landet än från norr till söder och vice versa. Den jämna fördelningen över landet underlättar även för beslutfattare att genomföra generella arbetsmarknadsåtgärder. Den senaste tiden har det kommit en del positiva signaler från arbetsmarknaden. Varseltalen har kommit ned betydligt och hushållen har blivit mindre negativa i sin syn på arbetsmarknaden. Dessutom var arbetslösheten enligt AMS överraskande låg i den senaste mätningen och det ser ut som att uppgången i arbetslöshet är på väg att åtminstone dämpas. Detta tillsammans med vår ljusare syn på den reala ekonomin gör att vi reviderar ned vår arbetslöshetsprognos. Vi bedömer nu att arbetslösheten kommer att toppa kring 11 procent under andra halvåret 2010 och att vi får se sjunkande arbetslöshet under Norrland består av länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Till Svealand hör Dalarna, Örebro, Södermanland, Uppsala, Stockholm, Värmland och Västmanland. Götaland innefattar de södra länen Blekinge, Jönköping, Västergötland, Kronoberg, Östergötland, Kalmar, Skåne, Gotland och Halland augusti 2009