Socialdemokraten S VILL HA NY VÅRD- GARANTI. »Köerna till den skånska vården är för långa» Bevara vårdcentralen i Norrestad Utveckla ett Familjens hus

Transkript

1 »Vi har valt rätt politisk kurs» Starkt stöd för välfärdspolitik Skåne behöver miljöbokslut Cilla signalerar en ny anda Mediadrevet till trots, den politiska kurs vi valt är i huvudsak rätt, skriver Heléne Fritzon. Den skattefinansierade välfärden har ett starkt stöd hos svenska folket, visar forskningen. Miljöfrågorna förtjänar en årlig uppföljning via ett miljöbokslut, säger Stefan Malmberg (S). Partiet i Trelleborg behöver en ny anda, säger ordförande Cilla Dahl-Andersson. Skånska Tidning för dig som är socialdemokrat i Skåne I Nr 4 13 december 2011 S VILL HA NY VÅRD- GARANTI»Köerna till den skånska vården är för långa» Bevara vårdcentralen i Norrestad Utveckla ett Familjens hus

2 SKÅNSKA Socialdemokraterna i Skåne Distriktsexpeditionen Olof Palmes plats Malmö Tel Fax admin@skane.sap.se Öppettider Måndag - fredag Personal Stefan Pettersson Förste ombudsman stefan.pettersson@skane.sap.se Petra Bergquist Ombudsman petra.bergquist@skane.sap.se Britt-Louise Nilsson Regional verksamhet, studier mm britt-louise.nilsson@skane.sap.se Margaretha Liljedahl Eriksson Ekonomi margaretaleriksson@skane.sap.se Bo Molin Vaktmästare/tryckare bo.molin@skane.sap.se Distriktsstyrelsen Ordförande Heléne Fritzon, Ledamöter: Ingela Andersson, Christine Axelsson, Kerstin Engle, Morgan Johansson, Anders Karlsson, Rikard Larsson, Stefan Malmberg, Elisabeth Michalski Stenberg, Jimmy Runesson, Stefan Svalö, Katrin Stjernfelt Jammeh, Ulrika Thulin, Suppleanter: Marie Granlund, Pia Ingvarsson, Sedat Arif, Ali Ismail, Irene Nilsson, Ansvarig utgivare Stefan Pettersson, Redaktör Tony Johansson, Produktion Mezzo Media AB, Malmö TRYCK Malmötryckarnas Eft AB Ledaren: heléne fritzon Före mediedrevet hade socialdemokratin ett växande stöd och låg på över 35 procent. Det visar att den politiska kurs vi valt i huvudsak är rätt. Vår politiska kurs ligger rätt, mediadrev till trots Efter skriverierna om vår partiordförande har opinionsstödet för oss försvagats avsevärt. Det är en svår uppgift som nu ligger framför oss när vi ska återupprätta förtroendet. Samtidigt vet vi att en stor del av befolkningen är djupt oroad över vad som håller på att hända i Sverige. Före mediedrevet hade socialdemokratin ett växande stöd och låg på över 35 procent. Det visar att den politiska kurs vi valt i huvudsak är rätt. För att vinna valet 2014, måste vi därför fortsätta fokusera på kampen mot arbetslösheten, de växande sociala klyftorna och Sveriges långsiktiga tillväxtproblem. Arbetslösheten är idag avsevärt högre än den var när den borgerliga regeringen tillträdde Skattesänkningarna och nedskärningarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har inte gett fler jobb, bara ökade klyftor. Barnfattigdomen breder ut sig: barn lever idag i familjer under fattigdomsstrecket. Heléne Fritzon är ordförande i Skånes socialdemokratiska partidistrikt. När det gäller välfärden tar sig de borgerliga privatiseringarna nu allt mer bisarra uttryck. Riskkapitalbolag tillåts vanvårda de gamla på äldreboenden, där till och med blöjor vägs för att de sista örena ska kunna kramas ur verksamheten, och sedan för de ut miljonerna till utländska skatteparadis. Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar försämras. Bostadsbristen gör att människor inte kan flytta dit jobben finns. Nedskärningarna i utbildningssektorn gör att människor inte kan ta de jobb som finns. Vanskötseln av infrastrukturen gör att tågen fryser fast på vintern. Den mindre generösa arbetslöshetsförsäkringen gör att Sverige blir sämre på att jämna ut konjunktursvängningarna. I Socialdemokraterna budgetmotion lades en annan vision för Sverige fast. Vi avvisar regeringens förslag om sänkt krogmoms och föreslår höjda skatter för dem som har de högsta inkomsterna. Pengarna använder vi istället för att satsa på bostadsbyggande, brottsbekämpning, fler utbildningsplatser, bättre infrastruktur och anständiga sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Samtidigt måste vi bli tydligare i vår kritik mot de ideologiska privatiseringarna. Skandalerna på Caremas äldreboenden visar hur fel det är att överlåta vård och omsorg till vinstdrivande riskkapitalbolag. Det är gamla människor, människor som arbetat och betalat skatt under långa liv, för att trygga omsorg och skola för andra, men som nu när de själva blivit gamla, blir så illa behandlade. Det är inte anständigt. Vi accepterar det inte. Det här måste få ett slut. Vinstdrivande bolag ska inte få bedriva skola, vård och omsorg. Vinstkraven kommer förr eller senare att gå ut över kvaliteten. Detsamma gäller de privata apoteken. Det finns de som vill framställa sänkta skatter, ökade klyftor mellan fattiga och rika och ideologiska privatiseringar som något modernt. Det är precis tvärtom. Det som nu händer är en tillbakagång till ett Sverige som det såg ut före välfärdsstatens uppbyggnad. Vi tror att många istället längtar efter en stark politisk kraft som kan peka ut en annan färdriktning, byggd på jämlikhet, generell välfärd och solidaritet. Socialdemokratin måste vara den kraften.»det behövs en ny anda i partiet i Trelleborg» Cilla Dahl-Andersson ny ordförande i arbetarekommunen Trelleborg. Hon är ovanlig, Cilla Dahl-Andersson. Hon är nämligen sedan i våras ordförande i en arbetarekommun, men saknar kommunala uppdrag. Av Tony Johansson Som småbarnsförälder, med jobb och dessutom deltidsstuderande, har man inte så mycket tid och då måste man prioritera, säger Cilla Dahl-Andersson när jag får tag på henne per telefon. Hon sitter i bilen hem från sitt arbete på Önnestad folkhögskola, där hon är lärare på behandlingspedagoglinjen. Jag är helt utpumpad. Har haft ett styrke- och spinningpass med eleverna, säger hon. Men tillägger att det hör inte till vanligheterna. Så det ger inte en rättvis bild om du skriver det, säger hon. Det är i vart fall en stimulerande utbildning att leda, att ge verktyg för att ta ledningen över sitt eget liv och skaffa sig kunskap för att själv utvecklas, säger hon. Hur fungerar det? Men politiken, säger jag, hur fungerar det, att ha det yttersta ansvaret för partiet, men inte ha en framträdande position i kommunalpolitiken? Det har förstås både för- och nackdelar. Men politiken i en kommun är inte en enmansföreställning. Vi är många och jag har alltid trott på att bäst resultat får man om man engagerar så många som möjligt. Det är bättre att många bidrar med litet, än att några få förväntas gör allt. Ordföranderollen ser jag ur det perspektivet. Det behövs en ny anda i partiet i Trelleborg. På många sätt behöver det också omorganiseras och bli mer modernt. Det är så jag kan dra mitt strå till stacken. SSU:are Cilla Dahl-Andersson gick med i SSU Hon berättar att det var när hon började på gymnasiet och då hamnade med väldigt många som hade borgerliga värderingar som hon bestämde sig för att engagera sig politiskt. Jag kände inte igen mig i deras verklighetsbilder. Det var då jag bestämde mig för att se efter vad det fanns för alternativ. Och så hamnade jag på ett SSU- möte och på den vägen var det. På den vägen var det. Hon blev vice ordförande i SSU i Trelleborg, och senare på 90-talet, blev hon mångårig ordförande för SSUdistriktet. Det var under denna tid som hon också kom att börja arbeta med ungdomar med drogproblem inom Hassela, för vilket hon senare kom att väljas till ordförande. Hon efterträdde Vidar Andersson Länge ett S-fäste Trelleborg var länge ett av socialdemokratins starkaste fästen, men 2006 tog den borgerliga alliansen över kommunen, med stöd av Sverigedemokraterna. Detta beroendeförhållande mellan Sverigedemokraterna och Cilla Dahl-Andersson är ny ordförande i Trelleborgs arbetarekommun. framförallt moderaterna har stärkts sedan dess. Efter senaste valet kastade alliansen ett ordentligt köttben till Sverigedemokraterna och i utbyte fick de ett extremparti som röstar på alliansens förslag i de flesta frågor. Beroende av SD Köttbenet som Cilla Dahl-Andersson syftar på utgörs av att alliansen har gett Sverigedemokraterna ett oppositionsråd, trots att partiet endast har sju mandat i fullmäktige. De utökade också nämndernas storlek för att ge Sverigedemokraterna fler platser. Samtidigt har alliansen gjort organisatoriska förändringar för att minimera Socialdemokraternas inflytande. Alliansen är nu beroende av Sverigedemokraterna och Sverigedemokraterna är nöjda: Vi är med och påverkar från början, säger Sverigedemokraternas kommunalråd, Per Klarberg. Den moderate kommunstyrelseordförande, Ulf Bingsgård, beskriver å sin sida Sverigedemokraterna i kommunen som statsbärande. Därmed följer Trelleborgspolitiken kända mönster från andra skånska kommuner, exempelvis Landskrona, där Folkpartiet regerar med aktivt stöd från Sverigedemokraterna. Cilla Dahl-Andersson är orolig. Trelleborg ska var en öppen och levande stad för alla, en stad där vi satsar på framtiden med en bra skola och ett bra boende, och där man hushållar med skattebetalarnas pengar. På många sätt är det inte så idag. Jag hoppas att jag kan bidra till att göra partiet mer modernt och framförallt hjälpa till att bygga framtidstro. kalender 31 januari 1. Motioner till distriktskongressen ska vara partidistriktet tillhanda. Motioner insändes via arbetarekommunen. 2. Nomineringarna ska vara valberedningen tillhanda. 3. Fullmakterna ska vara partidistriktet tillhanda. 4 februari Utbildningsträff 2, Idé2014.nu. Backagården, april Distriktskongress, Helsingborg. 2 Skånska socialdemokraten Skånska socialdemokraten 3

3 Roger Mörtvik, TCO-ekonom Så inleder Emelie Holmquist berättelsen om sin mamma. Blogginlägget blev en politisk bomb som orsakade en storm på internet av sällan skådat slag personer länkade till texten på Facebook på bara några dagar och den följdes upp av 200 blogginlägg. Snart hängde traditionell massmedia på, och till slut vandrade historien om Annica Holmquist Starkt stöd för skattefinansierad välfärd Samtidigt som den svenska välfärden drar sig tillbaka och förändras, är stödet för den generella, skattefinansierade välfärden starkt. Det visar ny forskning av sociologiprofessorn Stefan Svallfors, som vi intervjuar om hans senaste rön. Forskningen som bygger på enkätundersökningar, presenteras i en rapport till den statliga socialförsäkringsutredningen. Viljan att betala skatt för att finansiera välfärden är rentav större än tidigare. Men den politiska utvecklingen går i motsatt riktning. Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, säger i en kommentar, att han oroas över denna utveckling. Regeringens "arbetslinje" har stått de sjuka och arbetslösa dyrt Utanförskapet har bara blivit värre Några dagar före valet förra året, publicerades ett inlägg på en okänd blogg: "Jag har gråtit. Ja, jag har bölat som ett barn. Jag har traskat varv efter varv runt lägenheten som en rastlös hund. För det finns ingenting annat att göra. Det svek som Alliansen visat de allra svagaste lämnar mig alldeles uppgiven och oförstående." av Tony Johansson ända upp i SVT:s avslutande partiledardebatt: 55 år var hon, arbetat och betalat skatt hela sitt liv; nu sjuk i akromegali, en sjukdom som får kroppsdelar att växa okontrollerat och orsakar svår smärta; försäkringskassan hade konstaterat att hon saknade arbetsförmåga; ändå hade hon nekats sjukersättning; hon hade hänvisats till socialbidrag. Annica Holmquist var ett offer för regeringen Reinfeldts "arbetslinje" och de nya reglerna i sjukförsäkringen. I filmens och romanens värld, skulle aldrig den regering som haft ansvaret för detta ha överlevt. En ung kvinna och hennes sjuka mamma skulle ha förändrat historien. Så blev det inte. Som vi vet. Försäkringar i förfall Annica Holmqvist gav effekterna av den nya politiken ett ansikte. Men hon är bara en av många exempel på hur människor drabbas av den nya sjukförsäkringen. Allt i den heliga "arbetslinjens" namn. Också arbetslöshetsförsäkringen har gjorts mindre generös och dyrare. Utvecklingen för arbetslösa går mot en grundtrygghetsförsäkring som ska förhindra absolut fattigdom, men det rör sig knappast längre om en inkomstförsäkring. Fyrtio procent av alla som får socialbidrag, får det egentligen för att de är arbetslösa. Endast tolv procent av de som är arbetslösa får ut 80 procent av sin tidigare ersättning, och för dem som ligger strax över medelinkomst, ersätts efter skatt endast omkring hälften av den tidigare inkomsten efter skatt. Så ser situationen ut för en arbetslöshetsförsäkring, som havererat Stefan Svallfors, sociologiprofessor. från två håll: av att en halv miljon lämnat försäkringen till följd av regeringens avgiftshöjningar och av att taket inte höjts på nio år och av hårdare villkor och avtrappning av ersättningsgraden. Ansvaret faller tungt på regeringen Reinfeldt, menar Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO. Om regeringens hittillsvarande åtgärder när det gäller a-kassan är jag mycket kritisk. De differentierade avgifterna tränger ut folk från försäkringen och är helt godtyckliga. Regeringens ovilja att höja taket skadar försäkringen ännu mer. Knappt var tionde får nu inkomstskydd i försäkringen. Större klyftor De ökande ekonomiska klyftorna, har till stor del orsakats av de sämre social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Det sänker den ekonomiska standarden för dem där nere, sjuka och arbetslösa, samtidigt som det frigör resurser som har gått till dem där uppe genom jobbskatteavdrag, den nya regressiva fastighetsskatten och avskaffad förmögenhetsskatt. Utvecklingen är tydlig (se grafen här till vänster). Den tiondel (decil 1) som har lägst inkomster hade en inkomstökning på totalt 13 procent mellan 1991 och Det var förvisso en låg takt, som var illa nog. Men än värre är, att hela denna inkomstökning nu är borta. De fattigaste har idag marginellt mer att röra sig med än de hade Den rikaste tiondelen har ökat sina inkomster med 63 procent. I dessa siffror inkluderas inte kapitalinkomster. Inkluderas kapitalinkomster, kan de ökande klyftorna sammanfattas så här: 1991 drog, efter skatt, de tio procenten som hade högst inkomster in 4,50 kronor per varje krona som de fattigaste fick in, 2005 var det 6 kronor per varje krona som de fattigaste fick in och 2010 tjänade de rikaste tio procenten 7,80 kronor på varje krona som de fattigaste fick in. Så vidgas avståndet mellan fattig och rik. De sociala effekterna är lika tydliga som nedslående: mer än var åttonde lever nu med låg ekonomisk standard, i gruppen ensamstående kvinnor med barn har var fjärde låg ekonomisk standard, att jämföra med att motsvarande andel var en av åtta barn lever i relativ fattigdom. Detta är effekterna av en välfärdsstat som drar sig tillbaka. Folk vill inte ha det så här Ökande klyftor och sämre inkomstförsäkringar har inte stöd bland svenskar i gemen. Det är rentav något av en paradoxal utveckling som vi ser. För samtidigt som centrala delar av välfärden monteras ner det gäller ju inte bara socialförsäkringarna utan exempelvis också omsorgerna, som vi sett med vanvården på Carema där det har gått så långt att mantill och med beordrar att kissblöjor ska vägas, för att på så sätt vinna några kronor visar ny forskning ett ökat stöd för välfärden och en»...mer än var åttonde lever nu med låg ekonomisk standard, i gruppen ensamstående med barn är det mer än var fjärde.» Andel som vill öka, respektive minska resurserna till: Sjuk- och hälsovård Öka minska Stöd till äldre Öka minska Skolan Öka minska Sysselsättningspolitiska insatser Öka minska mer utbredd vilja att betala skatt om den går till välfärden. Dessutom är motviljan mot ökad ojämlikhet utbredd. Betalningsviljan ökar Den individuella betalningsviljan har ökat, säger Stefan Svallfors, professor i sociologi vid universitetet i Umeå. Vi ser också att svenskarna överlag är emot ökad ojämlikhet. Viljan att betala mer i skatt om pengarna går till sjuk- och hälsovård, skola och till stöd till äldre, är väldigt hög. För dessa ändamål, kan fler än sju av tio tänka sig att betala mer i skatt än de gör idag. Betalningsviljan är också hög när pengarna går till stöd till barnfamiljer och till sysselsättningspolitiken, även om andelen inte är lika hög som om pengarna exempelvis går till sjukvården. Men det är alltjämt en majoritet. Betalningsviljan är betydligt lägre om pengarna går till socialbidrag, men det är ändå en väsentligt ökad betalningsvilja jämfört med 1997 och På frågan som rör om man anser att resurserna ska öka till olika välfärdsområden, så finns ingen ökande trend, men det är likväl en stor majoritet som vill öka resurserna till sjukvården, stödet till äldre och till skolan. Fler än sex av tio vill öka resurserna till dessa områden. Något färre vill öka resurserna till sysselsättningspolitiken. Om det endast hade rört sig om en allmän vilja, skulle dessa siffror möjligen kunna tas med en nypa salt. Men det verkar alltså som om människor faktiskt är beredda att lätta på plånboken för att åstadkomma detta. Stefan Svallfors undersökning visar också ett brett stöd för att socialförsäkringarna ska finansieras via skatter och arbetsgivareavgifter. Det finns alltså inget stöd för en utveckling mot privata lösningar. Mellan två av tre och fem av sex av dem som svarat på enkäten anser att inkomstförsäkringarna ska finansieras som idag. Svenskarna är i hög utsträckning för offentlig finansiering av socialförsäkringarna, och samtidigt har misstänksamheten, alltså föreställningar om att folk fuskar eller överutnyttjar systemen fallit, säger Stefan Svallfors Röda åsikter, blå partival Men, frågar jag, är det inte i så fall, märkligt att åsikterna verkar dra mot traditionella vänsterståndpunkter, medan människor i ökad utsträckning röstar på högerpartier? Det kan tyckas så, säger Stefan Svallfors, men det finns en förklaring. Välfärdsfrågorna ses inte längre som blockskiljande. Det kan vara en del i förklaringen. Och samtidigt kan detta förklara varför moderaterna tycks vara så försiktiga. Våra resultat visar att många av moderaternas väljare har värderingar i välfärdsfrågor som brukar betraktas som vänster på den politiska skalan. Och samtidigt finns det knappast längre någon utbredd högerideologisk välfärdskritik. I denna bemärkelse har den socialdemokratiska välfärdsstaten segrat, förklarar Stefan Svallfors. Samtidigt som socialdemokraterna förlorat makten. De överlag solidariska värderingarna som brukar tillskrivas den svenska modellen är en sedan många år debatterad fråga i samhällsvetenskaperna. Men klart är att dessa värderingar, som Stefan Svallfors siffror bekräftar, är inte sprungna ur något specifikt "svenskt" eller "nordiskt", utan är resultatet av hur välfärdsstaten har utformats. Genom det stora inslaget av generella system och inkomstförsäkringar, som inte endast har garanterat en lägsta levnadsstandard, utan också försäkrat tämligen höga inkomster, har fler omfattats av väl- forts nästa sida»»» Kan du tänka dig att betala mer skatt om det går till... Andel (procent) som svarar ja: Sjuk- och hälsovård Stöd till äldre Stöd till barnfamiljer Socialbidrag Skolan Sysselsättningspolitiska insatser Hur ska socialförsäkringarna finansieras? Andel (procent) som svarar: Bör som nu i huvudsak betalas genom skatter och arbetetsgivareavgifter Sjukförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen Pensionerna Skånska socialdemokraten Skånska socialdemokraten 5

4 »» färdsmodellen än i många andra länder. Inkomstförsäkringarna är inte bidrag, utan ett sätt för samhällsinvånarna att försäkra sig själva mot olyckor, sjukdom och arbetslöshet samt att garantera en viss inkomsttrygghet efter pensionering och när man får barn. Eftersom så många omfattas, har stödet för systemet vuxit och gått långt in i borgerliga väljargrupper. Grupper som i andra samhällen och i andra välfärdsmodeller, skulle ha röstat på borgerliga partier, har istället sökt sig till arbetarrörelsen. Det mest klassiska exemplet är ATP-reformen. Denna reform resulterade i att många i tjänstemannagrupperna, sökte sig till socialdemokratin och lämnade Bertil Ohlins folkparti. Något förenklat kan man säga att om folkhemstanken gav socialdemokratin dess första tjugo år vid makten i det långa regeringsinnehavet, så gav ATP-striden socialdemokratin ytterligare nästan tjugo år. Riskerar försvagas Detta är såväl en styrka som en svaghet. Den höga betalningsviljan och den i jämförelse med andra länder mer vänstervridna opinion som vi ser i Svallfors data, är ett resultat av ett system som inkluderar många i välfärden. Men ju mindre generell välfärden blir, desto svagare riskerar stödet att bli. De flesta är för gemensam finansiering, säger Stefan Svallfors. Men när systemen blir mindre generösa, tvingas man att se om sitt hus. Det öppnar för en utveckling mot privata försäkringslösningar. I detta får han medhåll av Roger Mörtvik på TCO, som tar upp frågan om taket i a-kassan. Taket i a-kassan är det som avgör om arbetslöshetsförsäkringen ska vara allmän eller privatiserad. Alla som säger sig värna en mer allmän försäkring borde ha höjt tak överst på dagordningen. Alternativet blir att alla som kan, skaffar egna försäkringar vid sidan om, och varför ska man då betala både för den allmänna och den privata? Det kommer allt fler att fråga sig. 6 Skånska socialdemokraten»den socialdemokratiska välfärdsstaten har segrat. Samtidigt som socialdemokraterna förlorat makten.» Det är i ljuset av detta som förändringarna i socialförsäkringssystemet ska ses. Motviljan att höja taket i a-kassan, kan mycket väl vara en strategi för att skapa förutsättningar för privata försäkringslösningar. Det tvingar människor, som Stefan Svallfors säger, "att se om sitt hus", fastän att de helst skulle slippa. Likaså skapar osäkerheten kring vad som händer vid sjukdom en oro, som gör att skälen att skaffa privata försäkringar ökar. På sikt undergräver en sådan utveckling betalningsviljan. Och då kan skatterna sänkas ytterligare. Men där är vi inte, visar Svallfors data. Tvärtom. Den höga betalningsviljan för välfärd och bra socialförsäkringar, visar på en väg framåt för den socialdemokratiska oppositionen. Socialdemokratin måste åter visa att välfärden är blockskiljande och för att kunna göra det måste man också visa att man är beredd att ta ut den skatt som krävs för att finansiera en socialdemokratisk välfärdspolitik. Till val på höjda skatter Det är fullt möjligt att gå till val på höjda skatter, men, understryker Svallfors, då måste man börja i frågan om vad man önskar göra med välfärden. Det helt avgörande är hur eventuella skattehöjningar torgförs, säger Stefan Svallfors. Betalningsviljan till välfärden, framför allt välfärdens tjänster, är hög. Men det är inte så att människor i allmänhet tycker att skatten är för låg. Vi är beredda att betala högre skatt, om vi vet att intäkterna går till välfärd. Det parti som går till val på högre skatter, måste därför börja i andra ändan, med vad som ska förbättras i välfärden. Svallfors resultat torde vara glädjande besked för Tommy Waidelich. Betalningsviljan är god, under förutsättning att man är klar och tydlig med vad som ska göras bättre i välfärden. Region skåne Bättre uppföljning av miljöarbetet Stefan Malmberg (S) har tillsammans med Rikard Larsson och Christine Axelsson lämnat in en motion om att införa ett särskilt miljöbokslut för att förbättra miljöarbetet i Region Skåne. Som läget är idag är miljöfrågorna kortfattat redovisade i Region Skånes årsredovisning och försvinner mer eller mindre i skuggan av ekonomi, sjukvård och kollektivtrafik, säger Stefan Därför är det väldigt svårt att få en samlad överblick över vilka konkreta åtgärder som gjorts av regionen på miljöområdet varje år, säger han. Miljöbokslut Med ett miljöbokslut skulle miljöfrågorna lyftas upp och bli mer synliga. Miljöbokslut finns redan i flera kommuner, bland annat i Stefan Malmbergs hemkommun, Ystad. Region Skåne bör följa upp miljöarbetet bättre, anser Stefan Vi har miljöbokslut i Ystad och det fungerar väldigt bra. Det är lättare att se hur Ystad kommuns miljöarbete fortskrider, hur man förhåller sig till de olika miljömålen, oavsett om de satts upp nationellt eller lokalt. Förtjänar uppföljning Miljöfrågorna är så viktiga att de förtjänar den särskilda genomlysning ett särskilt årligt miljöbokslut skulle innebära, säger Stefan Bevara vårdcentralen i Norrestad Den borgerliga majoriteten i Region Skåne har tagit beslut om stora förändringar av primärvården i Landskrona. Vårdcentralerna i Norrestad och på Västra Fäladen ska slås ihop och Norrestad blir utan vårdcentral. Vi socialdemokrater kan aldrig ställa upp på att primärvården prioriteras ner i Landskrona och att stora bostadsområden blir av med en grundläggande samhällsservice, säger Niklas Karlsson kommunalråd (S) i Landskrona...och satsa på att utveckla ett familjens hus Socialdemokraterna vill istället rusta upp vården i Landskrona och ge vårdcentralen i Norrestad nya lokaler. Man vill också öppna ett Familjens hus. Med ett familjens hus kan kommunen och regionen samarbeta för att gemensamt utveckla en bättre samhällsservice för medborgarna. Det är en uppskattad modell som redan finns på flera håll i Skåne och vi tror att det skulle vara positivt både för primärvården i Skåne och för Landskrona kommun, säger Ingrid Lennerwald (S) andre vice ordförande i vårdproduktionsberedningen.»väntetider till den skånska vården är för långa» Socialdemokraterna i Region Skåne föreslår en ny vårdgaranti Väntetiderna i den skånska vården är för långa. Det menar socialdemokraterna i Region Skåne som föreslår en ny vårdgaranti. Men även andra organisatoriska förändringar föreslås som ska sätta patienten i centrum. Socialdemokrater presenterade nyligen en rapport om de långa väntetiderna i den skånska sjukvården. Sjukvården skulle kunna bli bättre på flera områden, skriver socialdemokraterna i rapporten. Den har därför följts upp med en motion som föreslår att en ny vårdgaranti, kallad kalendergaranti, ska utredas. Redan vid första besöket på vårdcentralen ska patienten få möjlighet att boka tid till nästa steg i vårdkedjan, exempelvis röntgen eller besök hos specialist. Detta ska garantera att patienten får en tid FAKTA/ Rapporten i korthet som passar. Vi kallar detta för kalendergaranti, säger Henrik Fritzon, regionråd för oppositionen. Större inflytande Dagens system då patienten måste vänta på kallelser och remisser skapar oro. Det är därför som socialdemokraterna föreslår en radikal förändring av vårdgarantin. Med en kalendergaranti försvinner detta orosmoment för patienten, och därtill, menar socialdemokraterna i Region Skåne, kan man som patient snabbt få besked om hela förloppet i den fortsatta behandlingen och själv boka tider för undersökningar, behandlingar, operationer och återbesök. Patienten får ett större inflytande med vårt förslag, säger Henrik Fritzon som också menar att planeringen blir effektivare. Socialdemokraterna föreslår även en rad andra organisatoriska U Kalendergaranti: Så snabbt som möjligt ska patienten få besked om hela förloppet för att själv kunna vara med och boka tider för undersökningar, behandlingar och återbesök. U 5 minuter telefontid: Man ska inte behöva vänta i telefonkö i mer än 5 minuter. Det ska också gå att boka tid till primärvården via sjukvårdsupplysningen U 30-60: Väntetiden till specialistläkare ska vara max 30 dagar. Väntetiden till behandling/operation ska vara max 60 dagar. U Väntetiden på akuten ska vara max 1 timme: Det får inte gå mer än en timme innan vården är påbörjad. Patienten ska lämna akuten efter max 4 timmar. U Väntetiden för röntgen och provtagningar max 30 dagar: Sänkning från 60 till 30 dagar. U Den skånska vårdgarantin ska gälla alla: Vi vill att samtliga ska få vård i rätt tid, avvikelser från detta ska kontinuerligt rapporteras vidare. Den skånska vårdgarantin ska gälla alla: Vi vill att samtliga ska få vård i rätt tid, avvikelser från detta ska kontinuerligt rapporteras vidare. förändringar och att nya regler införs. Bland annat vill man införa en tidsram för telefonköer, så att telefonsamtal till vårdcentralerna ska besvaras inom fem minuter. Möjligheterna att nå primärvården på telefon på eftermiddagar och kvällar måste också förbättras. Man ska också kunna boka tid till primärvården via internet genom ett inloggningssystem, där man kan välja mellan lediga tider. Vi vill också att det ska gå att boka tider till primärvården hos sjukvårdsupplysningen. Det är något som redan idag erbjuds hos flera andra landsting, säger Henrik Fritzon. Patienten i centrum Även väntetiderna för besök i specialistvården och till operation eller behandling ska kortas ner. Den statliga vårdgarantin innebär att patienten ska ha rätt att komma till specialistvård inom 90 dagar efter läkarbesök i primärvården. Den gränsen vill socialdemokraterna sänka till 30 dagar. På samma sätt ska vårdgarantin för åtgärder och behandlingar efter specialistvård sänkas till 60 dagar, från idag de 90 dagar som finns i den statliga vårdgarantin. Dessutom ska besök för provtagning, röntgen och kompletterande läkarbesök bakas in i den väntetiden så att den faktiska väntetiden från besöket hos specialistläkaren till det att en första behandling är påbörjad inte överstiger 60 dagar. Enskildas behov En modern sjukvård måste sätta patienten i centrum, säger Henrik Fritzon. Vården måste byggas runt den enskildes behov. Det är inte acceptabelt att relativt enkla undersökningar och behandlingar tillåts dra ut över veckor eller månader, bara för att sjukvården valt att organisera sig på ett visst sätt. Sjukvården är till för patienterna, inte tvärtom. Vi tror att våra förslag är viktiga för att få en vård fri från köer. Skånska socialdemokraten 7

5 SKÅNSKA Socialdemokraterna, Olof Palmes plats 1, Malmö POSTTIDNING B Illustration: Jan Stjernkvist Arbetslöshetsförsäkringen påverkar inte arbetslösheten En av regeringens käpphästar är, att en mer generös arbetslöshetsförsäkring skulle leda till ökad arbetslöshet. Men som diagrammet här intill visar, så finns inget samband mellan hur hög ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen är och hur hög arbetslösheten är. Om, som regeringen påstår, graden av generositet i arbetslöshetensförsäkringen hade varit viktig för vilken arbetslöshet ett land har, skulle arbetslösheten vara högre desto längre ut till höger man kommer i diagrammet. Så är det inte. Arbetslöshet % Generositeten i a-kassan och arbetslöshet 29 länder 2007 Slovakien Polen Turkiet Tyskland Portugal Spanien Frankrike Grekland Belgien Ungern Sverige Italien Finland Storbritannien Irland Kanada Australien Österrike Tjeckien Luxemburg USA Danmark Nya Zeeland Japan Norge Holland Schweiz Korea Island Ersättningsgrad 2007 efter skatt, initial arbetslöshetsperiod