Ulrika lämnar styrelsen!

Transkript

1 SVARTVIKAREN En medlemstidning från Föreningen Svartviksdagarna Ulrika lämnar styrelsen! Januari 2011 Januari 2011 Ulrika kommer att ha Svartvik som ett tjänsteuppdrag och kan därför inte sitta på våran ordförandestol. Hon blir kvar som engagerad medlem och vi kommer att se henne under Svartviksdagarna och i andra sammanhang. Idag har vi ingen kandidat till ordförandeposten och sammankallande i valberedningen tar emot förslag, ring Raimo Nytt år, nya tider. Foto: Fredrik Näslund Det är alltid lika spännande och lite skrämmande när ett nytt år börjar. Vad ska det föra med sig och kommer det bli ett bra år? På nyårsaftonen brukar jag alltid försöka summera det gångna året. Nu när jag tänker tillbaka på de snart 40 år som gått i mitt liv hittills så kan jag inte säga att jag upplevt ett enda som jag skulle kunna karakterisera som totala skitår. Dåliga saker händer, ja till och med riktigt tråkiga saker, men också bra saker och strålande stunder. Forts

2 Svartviksdagarna spännande aktörer på området i form av Ålsta båtbyggare som återfört ett historiskt hantverk till Svartvik. Samtidigt behövs en hel del insatser i området. Det vackra hyvleriet med all sin potential står tomt och rivningshotat och vattentornet behöver ses över. Tankar, idéer och drömmar saknas inte, tvärtom, och så länge det finns så kan området fortsätta att utvecklas och bära sin historia. Ulrika blickar framåt. Foto: Kenth Wiklund... forts från sid 1. För visst är det så att det nästan jämt väger upp varandra, det dåliga och det bra. Man behöver liksom det ena för att kunna uppleva det andra. På Svartviks industriminnen fungerar det så klart på samma sätt. Bra saker och mindre bra saker händer. Vi tar några steg framåt och något steg tillbaka. Men det är också det som kallas utveckling. Vi har exempelvis fått ett fint kajområde som redan är väldigt populärt bland bilresenärer och andra förbipasserande. Vi har också fått nya och Min tid som ordförande för Föreningen Svartviksdagarna kommer också att komma till sitt slut detta år. Anledningen till detta är att jag kommer att ha Svartviks industriminnen som mitt arbetsområde i mitt yrke på Sundsvalls museum. Så jag kommer ingalunda att lämna området, tvärtom så hoppas jag på att få mer tid att lyfta och förmedla denna fantastiskt spännande kulturhistoriska miljö. Så jag tackar för mig och det förtroende som getts mig som ordförande under denna tid och säger på återseende till er alla. Ulrika Stenbäck Lönnquist Ordförande i Föreningen Svartviksdagarna Svartviksdagarnas medlemsblad utges tre gånger per år; januari, maj och september. Redaktion Raimo Lundberg, Fredrik Näslund, Kenth Wiklund, Föreningen Svartviksdagarna Svartviksvägen 22, Kvissleby , Orgnr: Pg: Hemsida: E-post: info@svartviksdagarna.y.se Adressändringar, medlemsfrågor Kerstin Ringh, Tfn:

3 Sven har ordet Ja, nu har vi en ny Kultur och fritidsnämnd med ny majoritet och flera nya nämndsledamöter. Dom har naturligtvis ett digert beting i att sätta sig in i Kultur & fritids alla verksamheter. Jag är själv numera engagerad i Norra berget och de stora möjligheter som finns där. Jag har dock märkt att Norra berget har haft en tendens att i vissa sammanhang överskugga både Svartviks industriminnen och Gudmundstjärn. Det är synd därför att här har vi tre stycken mycket starka kort att spela med för att stärka besöksnäring, Sundsvalls profil och livskvalitet i Sundsvall. De tre friluftmuseerna är mycket olika varandra till sin karaktär. Dom ger upphov till olika berättelser och upplevelser men är ändå så lämpliga att komplettera varandra som utbud och arena för olika aktörer inom kultursektorer som levande kulturarv, teater, musik, bildkonst, trädgård, skola, mat, hantverk, etc. Dessa våra platser är inte bara intressanta och upplevelsevärda kulturmiljöer. De är också sociala rum för tillsammans hundratals föreningsmedlemmar och tusentals återfallsbesökare. Dessa platser har stimulerat fram och stärkt näringsverksamheter redan nu men här återstår mycket att göra. Upplevelse- och berättarverksamheter är nya grenar inom de kreativa näringarna och här borde vi kunna visa att vi kan vara en del av den moderna ekonomiska utvecklingen. Januari 2011 och massaindustrin, är i högsta grad remarkabel. Den är enormt viktig för att förstå Sundsvall av idag liksom Sveriges utveckling från ett fattigt jordbruksland till det vi är idag. För många av oss är det självklart att denna historia inte bara ska finnas i historieböckerna utan att det måste finnas en plats i landskapet som minner om denna tid och kan utgöra utgångspunkten för historiens berättande. Den mest lämpade platsen är Svartviks industriminnen. Den måste vara levande med människor som kan ta emot besökarna, förmedla berättelserna och hålla miljön vårdad och fin. Svartviks industriminnen blir ju fördubblat genom att saneringen är färdig - liksom den kajpark som blev resultatet av saneringen. Stadsbyggnadskontoret kommer att ha kvar ansvaret för detta område i år och sköta gräsklippningen, vägarna, etc. Dom kommer även att ställa upp en toalettvagn (!). Hur vi ska integrera kajparken i den övriga verksamheten är en av de viktiga frågorna i år. För övrigt hoppas jag att vi ska få se en nyrenoverad s/s PRIMUS liggande vid kajen till sommaren. Den som lever får just det se Sven Nordström Enheten Friluftsmuseer och Kulturmiljö, Sundsvalls museum Den del av Sundsvalls industrihistoria, som är förknippad med sågverken och pappers

4 Svartviksdagarna Programmen hösten 2010 En klassisk bild- och berättarkväll med Elfon Finnström, som i september gav inblickar i Essvikslandets industrialisering, med trådar från förr fram till nu. I oktober förde Kristian Holmgren och Vibeke Olsson oss tillbaka till tiden för Sundsvallsstrejken. Från en inspelning 1937 fick vi lyssna till Isak Boström själv berätta om sin roll i strejken. Det gjorde ett starkt intryck på oss som var där. En av Hans Åströms många bilder från Essviks sulfitfabrik. Arkivöppet lockade inte så många, men de som kom var intresserade och stannade länge. Fyra nya medlemskap och en mängd ny information till Åströms bilder kunde noteras. Julmarknadsöppet några helger i nov/dec fick en god portion av köld och snö denna tidiga vinter. Isak Boström på äldre dar. En bildtext som kom bort i förra numret 1995 presenterades planerna för Träteknikens hus. Arkitekt Torbjörn Lindgren hade utformat och illustrerat en broschyr om hur fd hyvleriet skulle förvandlas. Skissen vi visade hade arkitekt Hans Gillgren gjort. Inom några år skulle Svartvik blivit ett attraktivt besöksmål och en naturlig inkörsport till Träriket Västernorrland, var idén. I det gamla hyvleriet skulle skogen, trävirket och papperet få var sin avdelning. I ett övre plan skulle kafé finnas och en såglinje visa hur virket sågades för hundra år sedan. I våningen nedan skulle sågramens undre delar, svänghjul och drivanordning kunna ses.

5 Januari 2011 Kallelse till årsmöte Måndagen den 14 mars 2011 kl Café Svartvik, Svartviks industriminnen PROGRAM Sedvanliga årsmötesförhandlingar samt Jan Boholm spelar, sjunger och berättar om sin uppväxt på Svartvik Film från Svartviksdagarna 2010 Dagordning, valberedningens förslag, förslag till verksamhetsplan och budget kommer vid årsmötet Styrelsen hälsar dig välkommen - 5 -

6 Svartviksdagarna Program för vintern/våren 2011 De sista torsdagarna i januari, februari, mars och april. Kl i Café Svartvik. Entré kronor 50:- inkl fika. Februari torsdag den 24 februari Byggnadskultur i Västernorrland Januari torsdag den 27 januari Jämtland och industrisamhället Johanna Ulfsdotter berättar om besöksmål och byggnadsvård. Mars torsdag den 24 mars Svenbjörn Kilander berättar utifrån sin forskning och boken: En nationalrikedom av hälsoskatter : Jämtland och industrisamhället Boken visar hur det gick till när Mörsil, Undersåker och Åre i och med järnvägen anslöts till resten av Sverige. Med ens uppkom då en direktförbindelse med de delar av samhället som redan tidigare och på ett påtagligt sätt hade kommit i kontakt med industrialiseringen. Kilander presenterar här skilda aspekter på den ekonomiska, sociala och politiska utveckling i västra Jämtland sedan järnvägen mellan Stockholm/Sundsvall och Trondheim hade invigts. Informationsdirektören Björn Lyngfelt om framtiden för SCA. SCA - finns det en framtid för ett pappersföretag i en digital värld? Björn har tidigare berättat om SCA:s historia. Nu får vi blicka in i framtiden. April Program ej fastställt - 6 -

7 Juniskärs historia Januari 2011 Småbåtshamnen i Juniskär. På redden här utanför lastades sågat virke fram till Foto: Fredrik Näslund Till slutet av januari kan ni se en utställning om Juniskär på Kvissleby bibliotek. En studiecirkel har presenterat en del av det material som hittills kommit fram. Det har skrivits mycket om Kvissleby, Klampenborg, Svartvik, Essvik och Skottsund, men ingenting om Juniskär, berättade Christina Strömqvist för Dagbladet i november. Svartvik på 1850-talet I mitten av 1800-talet började sågverksepoken skjuta fart hade Norrland (Gästrikland undantaget) sex ångsågar, samtliga i Västernorrland. Lantmätaren O E Naeslund beskriver Svartviks varv vid denna tid. Han uppger att, sedan handelshuset James Dickson & Co övertagit området, var det röjt från skog och sly och istället hade det anlagts trädgårdar, planterats träd och skapats alléer. Det var välordnat och vackert. Vi brukar berätta att på Dicksons tid planterades det ut 200 dahlior sommartid. Det För vårt Medlemsblad säger Christina att man gärna vill ha in mer material i form av berättelser, minnen, bilder mm. Det fanns ett sågverk fram till När sågen brann så byggdes den inte upp igen och arbetarna fick söka sig till Svartvik och andra ställen. Därför borde det finnas läsare som har något att berätta, tror Christina. Hör av dig till Christina på nummer är Naeslund som i sin beskrivning över Njurunda 1856 lämnat oss den uppgiften bodde här 375 personer fördelade på 141 hushåll. Det fanns 23 nätte, snyggt målade arbetarbostäder, huvudbyggnad med två flyglar, kyrka med tornur, prästgård samt byggmästarens bostad (alla vitmålade). 40 ibland upp mot 60 fartyg ankom sommartid mot 10 på 1820-talet, när staten anlade Svartvikens lastningsplats.

8 Svartviksdagarna Januari 2011 Som jag minns det Bernt Zetterbergs målning från 1977 av hur Alfabacken såg ut på 1930-talet. Som jag minns det är titeln på Bernt Zetterbergs senaste alster. Det är inte bara nedskrivna minnen utan Bernt har ritat och färglagt sina bilder av bebyggelse i Kvissleby. Det är en charmerande och intressant lokalhistoriskt skildring. Den finns att köpa på Kvissleby bibliotek och genom Bernt, som du når på telefon Nya medlemmar sen föregående medlemsblad 1. Eva Friberg Holmgren och Kristian Holmgren, Kvissleby 2. Ingegerd & Roland Zetterberg, S-vall 3. Barbro Nygård, Kvissleby 4. Kjell & Maria Larsson, Kvissleby 5. Birgitta o Gustav Gustavsson, Kvissleby 6. Susanne Eklund och Tony Åkerlund, Kvissleby Föreningen Svartviksdagarna Svartviksvägen Kvissleby Org.nr Pg