Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman

Transkript

1 Rapport: 2014:54 / Version:1.0 Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman

2 Dokumentinformation Titel: Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden Serie nr: Projektnr: Författare: Kristoffer Levin Caroline Mattsson Medverkande: Kvalitetsgranskning: Beställare: Christer Ljungberg Regionförbundet södra Småland Kontaktperson: Tommy Gustavsson tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) Fax info@trivector.se

3 Förord Hösten 2013 fick Trivector i uppdrag av Regionförbundet södra Småland att ta fram förslag till en förvaltningsorganisation för cykelleden Sydostleden, vilket resulterade i en rapport med förslag och rekommendationer på förvaltningsorganisationens utformning och finansiering. Trivector har nu fått ett följduppdag med syfte att ta fram uppskattning på kostnad för cykelleden och kostnader för en regional ledhuvudman. Projektledare för uppdraget har varit Kristoffer Levin, medarbetare har varit Caroline Mattsson. Christer Ljungberg har varit kvalitetsgranskare. Kontaktperson för uppdraget har varit Tommy Gustavsson, Regionförbundet södra Småland. Lund, juni 2014

4 i Sammanfattning Ett förslag har tagits fram på förvaltningsorganisation för Sydostleden som ska finnas på plats våren 2016 och som innebär att drift och utveckling av leden övergår i en permanent organisering. Förslaget presenteras i rapporten Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden, Trivector rapport 2014:37. Rekommendationerna i rapporten innebär bildande av en regional ledhuvudman och en förvaltningsgrupp. Följande rapport innebär ett förtydligande av de behov av resurser som är kopplade till ledens fortsatta förvaltning och årliga underhåll och som kan delas upp i de två områdena årligt underhåll av leden samt resurser för den regionala ledhuvudmannens uppgifter. Förslaget är att upprätta en gemensam standard för rutiner för årligt underhåll av leden. Det årliga underhållet baseras på en genomsnittlig kostnad på 11 kr per meter för kvalitetskontroller och drift, skyltar och avtal med enskilda vägföreningar. Detta ger ett årligt underhåll på 2,5 miljoner kr. Dessutom föreslås en pott tillsättas för mer långsiktiga behov av underhåll och reinvesteringar. Behovet av resurser för den regionala ledhuvudmannen är i hög grad beroende av ambitionsnivån samt i hur stor grad som den regionala ledhuvudmannen kommer att vara involverad i lokala och regionala processer. Den regionala ledhuvudmannens arbetsuppgifter är främst att sammankalla förvaltningsgruppen och att se till att skapa en god dialog mellan ledens parter. Ledhuvudmannen ska se till att uppsatta avtal följs och ska ha en nära dialog med väghållarna. Även om lokala turistorganisationer bör ta över så mycket som möjligt av de mjuka frågorna behöver ledhuvudmannen ha en överblick över Sydostledens 27 mil cykelled. Ledhuvudmannen ska kunna bidra till lokala utvecklingsprojekt och till att det lokala näringslivet ser sig som en del av Sydostleden. Samordning av marknadsaktiviteter är en viktig uppgift liksom att medverka till nya projekt för utveckling och att delta i nätverk. Beroende på ambitionsnivå, omfattning och rollfördelning bedöms behovet av resurser till den regionala ledhuvudmannen till 500 h i en lägsta nivå och 750 h i en högre nivå.

5 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar för uppdraget 1 Om Sydostleden 1 Bakgrund och syfte med uppdraget 1 2. Kostnader för årligt underhåll av Sydostleden 3 Utgångspunkter för studien 3 Olika typer av underhåll 3 Schablonkostnader 4 Befintliga rutiner och kostnader 4 Kvalitetskontroller och drift 4 Underhåll av skyltar 5 Enskilda vägar 5 Förslag på rutiner och uppskattade kostnader för Sydostleden 5 Årligt underhåll 5 Uppskattade kostnader för årligt underhåll 6 Mindre frekvent underhåll 6 3. Behov av resurser för den regionala ledhuvud-mannens uppgifter 7 Utgångspunkter 7 Specifikation av ledhuvudmannens uppgifter 7 Möten inom förvaltningsgruppen 8 Säkerställa hög kvalitet på infrastrukturen 9 Uppföljning av uppsatta kriterier för service, kringinfrastruktur samt kvalitet på mat, boende och upplevelser 10 Marknadsaktiviteter 11 Deltagande i nätverk och nya projekt 11 Behov av resurser för den regionala ledhuvudmannen 12 Bilaga 1 referat från genomförda intervjuer Bilaga 2 kostnader för årligt underhåll Bilaga 3 matris över uppskattad tidsåtgång

6 1 1. Förutsättningar för uppdraget Om Sydostleden Sydostleden är ett samverkansprojekt som syftar till att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med internationellt attraktiv standard och helt i klass med etablerade cykelleder ute i Europa. 1 För att uppnå detta arbetar leden med tre huvudsakliga inriktningar: Att skapa en infrastruktur som innebär en bekväm och trafiksäker cykelled i den planerade sträckningen. Att grundlägga ett starkt varumärke Sydostleden med ett attraktivt innehåll för produktutveckling, paketering, service m.m. Att ta fram en konkret organisering för framtida drift, underhåll, utveckling, marknadsföring, m.m. För närvarande drivs organisationen av Sydostleden inom ett EU-projekt, gemensamt finansierat av parterna längs leden, nio kommuner, tre regioner och Trafikverket Region Syd. EU-projektet löper till och med 31 aug 2014 och målet är att leden ska öppna våren 2016, efter att nu pågående investeringar längs leden är fullföljda. Ambitionen är att i mellantiden, till dessa att leden öppnas, få till stånd ett projekt för fullföljande. Bakgrund och syfte med uppdraget Ett förslag har tagits fram på förvaltningsorganisation för Sydostleden som ska kunna finnas på plats våren 2016 och som innebär att drift och utveckling av leden övergår i en permanent organisering. Förslaget presenteras i rapporten Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden, Trivector rapport 2014:37. En slutsats i rapporten är att det sammanhållna arbetet som finns i det nuvarande EU-finansierade projektet, med en gemensamt finansierad projektledning, som har ansvar för helheten, bör fortsätta även i ett framtida förvaltningsskede. Den fortsatta ambitionen för organisationen kring Sydostleden bör vara att hålla samman arbetet och arbeta gränsöverskridande med såväl infrastruktur, utveckling som marknadsföring. Förslaget är därför bildande av en regional ledhuvudman. Organisationen bygger på en överenskommelse mellan ledens 1

7 2 parter, regioner och kommuner, och att en befintlig aktör på lokal eller regional nivå tar på sig huvudmannaskapet. De förslag och rekommendationer som presenteras i ovan nämnda rapport har lett till behovet av att tydliggöra de behov av resurser som är kopplade till ledens fortsatta förvaltning och årliga underhåll. Den årliga finansieringen kan delas upp i två övergripande områden; Kostnader för årligt underhåll av leden Behov av resurser för den regionala ledhuvudmannens uppgifter Tillvägagångssätt och metod samt resultat och slutsatser för dessa två områden beskrivs närmare i de två efterföljande kapitlen.

8 3 2. Kostnader för årligt underhåll av Sydostleden Utgångspunkter för studien I den här studien har en kostnadsuppskattning gjorts för det årliga underhållet av infrastrukturen. Studien presenterar också förslag på gemensamma rutiner för underhåll av Sydostleden och uppskattade kostnader per kommun. Kostnadsuppskattningen för det årliga underhållet har baserats på intervjuer gjorda med tre kommuner; Kristianstad, Karlshamn och Växjö. Olika typer av underhåll I studien har det årliga underhållet av infrastrukturen delats upp på följande kategorier; Kvalitetskontroller och drift (s.k. barmarksunderhåll) Underhåll av skyltar Avtal med enskilda vägföreningar I drift- och underhåll ingår också mindre frekvent underhåll av vägbanan. Detta görs inte varje år, men en ny cykelbana leder på lång sikt till ökat underhåll och återkommande reinvesteringar, ex. lagning av tjälskador och asfaltering. Någon exakt kostnadsberäkning för denna typ av underhåll har inte kunnat rymmas inom den här studien, men däremot finns en schablon för att beräkna det långsiktiga underhållet (se mer under kap 2.3). Snöröjning har inte tagits med bland de uppskattade kostnaderna. Vinterväghållning utförs och kommer att utföras längs delar av sträckan men Sydostleden kommer inte att ställa några krav på att leden vinterunderhålls. Gällande de delar av leden som går i blandtrafik beräknas inga underhållskostnader för dessa sträckor om de följer statlig eller kommunal väghållning. Om leden går på en enskild väg har dock kostnader för avtal med enskilda vägföreningar tagits med i sammanställningen. Eftersom det har saknats uppgifter om väghållare har det inte funnits möjlighet att dela upp kostnaden per väghållare. Upprustning av rastplatser har utelämnats ur studien eftersom det har varit svårt att få fram bra uppgifter om hur detta hanteras i dagsläget.

9 4 Schablonkostnader Utgångspunkten är att rutiner och standard för kvalitetskontroller och drift bör vara desamma längs med hela leden. Olika kommuner har dock olika ambitionsnivå och olika rutiner för underhåll och det har varit svårt att utifrån de genomförda intervjuerna få fram gemensamma kostnader för de olika underhållstyperna. Eftersom kostnaderna skiljer sig åt ganska mycket mellan de olika kommunerna längs Sydostleden har denna studie utgått från genomsnittsvärden för att ta fram schablonkostnader som grund för att uppskatta det årliga underhållet. Befintliga rutiner och kostnader Kvalitetskontroller och drift I Karlshamn genomförs sopning, vinterunderhåll (endast asfalt) och hyvling (endast grus) 1 gång per år, likaså underhåll av skyltar och tvättning. Den totala kostnaden för vägunderhållet av de asfalterade cykelbanorna uppskattas till ca kr/meter. 2 I Kristianstad har cykelvägarna en driftfrekvens på 3 ggr/år (sopning av asfalt). Kostnaden är 4 kr/meter och tillfälle. Snöröjning sker 6-7 ggr/säsong för asfaltbelagda cykelvägar (beror mycket på vädret, men det är en genomsnittlig uppskattning över flera år). Kostnaden är då 6-8 kr/meter och tillfälle. När det gäller grusvägar är underhållskostnaderna lägre. Det sker 1 gång/säsong och handlar om bland annat packning och hyvling av grönska. Grusvägar vinterunderhålls inte. 3 Cykelvägarna i Växjö inspekteras en gång per år och samtidigt ses skyltar över och lagas. Drift av vägar som ägs av samfälligheter kostar ca 2,3 kr/m. Banvallar med grusbeläggning kostar ca 4,3 kr/m. då ingår sladdning och lagning av potthål, underhållsgrusning, dikesslåtter och högröjning. För drift av asfaltbelagda cykelvägar räknar Växjö med en kostnad på ca 20 kr/m exkl. snöröjning och då ingår sopning, sandning, sandupptagning, lagning efter vinter och skyltar. 4 Utifrån uppgifter från intervjuade kommuner kan en genomsnittlig meterkostnad för kvalitetskontroller och drift uppskattas till ca 10 kr. Skillnaden mellan asfaltsväg och grusväg är 15 kr respektive 5 kr. 2 Intervju med Jonas Johansson, Gatuingenjör, Karlshamn, Intervju med Johan Isberg, C4 Teknik, Produktion, Kristianstad, Intervju med Ellen Rube,

10 5 Underhåll av skyltar Både Kristianstad och Växjö uppskattar underhållet av skyltar till ca 1 kr/m och år. Enskilda vägar Växjö kommun har tagit fram ett avtal med de vägföreningar i kommunen som berörs av Sydostleden. Avtalet innebär bland annat att cykelledens slityta ska vara belagd med asfalt eller stenmjöl alt grus max 0-18 mm och att vägens standard ska vara god för cykeltrafik samt att väghållaren utför och bekostar drift och barmarksunderhåll av cykelleden i den mån det krävs för en säker trafik. Ett årligt belopp om kronor avsätts för att täcka försäkrings- och administrativa kostnader samt ett årligt belopp om 2 kronor/längdmeter. 5 Förslag på rutiner och uppskattade kostnader för Sydostleden Årligt underhåll Kvalitetskontroll ska göras 2 ggr per år enligt förslagen i Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden, Trivector rapport 2014:37. Den ansats som gjorts för att beräkna kostnaderna för drift och underhåll är att kvalitetskontroller sker i samband med att cykelbanan sopas under vår och höst, en rutin som i dagsläget bland annat finns i Kristianstad. 6 Det uppstår således inga övriga kostnader för översyn och kvalitetskontroller utöver de kostnader som är beräknade för barmarksunderhållet. Förslaget är att cykelbana på asfalt bör sopas tre gånger per år; i samband med vårstädning, sommar och höst. De två senare i samband med klippning av grönska. Underhåll av grusvägar föreslås ske en gång per år. Skyltar kommer inte att underhållas varje år, men bör kontrolleras i samband med den första sopningen. Underhåll handlar i sådana fall om tvättning av skyltarna samt eventuellt laga och byta ut skadade skyltar. Gällande underhåll av de delar av leden som går längs med enskilda vägar är förslaget att ett avtal liknande det som tagits fram i Växjö tillämpas även i övriga kommuner. 5 Intervju med Ellen Rube, Intervju med Johan Isberg, C4 Teknik, Produktion, Kristianstad,

11 6 Uppskattade kostnader för årligt underhåll Det uppskattade årliga underhållet baseras på en genomsnittlig kostnad på 11 kr per meter för kvalitetskontroller och drift, skyltar och avtal med enskilda vägföreningar. Detta ger ett årligt underhåll på 2,5 Mk. Grovt räknat fördelar sig underhållskostnaderna på följande sätt mellan kommunerna; Simrishamn 200 kkr Tomelilla - Kristianstad 700 kkr Bromölla 150 kkr Sölvesborg 250 kkr Karlshamn 400 kkr Tingsryd 700 kkr Växjö 150 kkr Mindre frekvent underhåll Förslaget är att det bör finnas en budget för mindre frekvent underhåll av vägbanan (som inte görs varje år), ex. lagning av tjälskador etc. samt mer omfattande översyner. 7 Pågående investeringar ökar underhållskostnaderna eftersom det skapas fler cykelvägar och eftersom grus omvandlas till asfalt. Grusvägar är mindre kostsamma att drifta än asfalterade vägar. Ett riktmärke är att 1 km ny cykelbana ökad underhållskostnaden med kr om året. 8 De sträckor där större investeringar sker idag och som troligtvis kommer att öka underhållskostnaden är; Gualöv-Bäckaskog, ny cykelbana Sölve-Stensnäs, ny cykelbana Urshult-Tingsryd, ny cykelbana Asfaltering av banvallar i Tingsryds kommun På sikt (2017?) kommer ny cykelväg mellan Brösarp och Kivik att byggas 7 Klarälvsbanan har exempelvis poängterat att de sedan 2010 saknar pengar för att lägga ny beläggning på delar av banan. Sedan sista projektet som tog slut 2010 har kommunerna lagt de pengar och resurser som har behövts för att hålla leden levande. Källa: Intervju med Sandra Nilsson, Klarälvsbanan 8 Intervju med Jonas Johansson, Gatuingenjör, Karlshamn,

12 7 3. Behov av resurser för den regionala ledhuvudmannens uppgifter Utgångspunkter Den regionala ledhuvudmannens uppgifter bedöms med utgångspunkt från de rekommendationer och slutsatser på förvaltningsorganisationens utformning som återfinns i Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden, Trivector rapport 2014:37. Rekommendationerna i rapporten innebär bildande av en regional ledhuvudman och en förvaltningsgrupp. Enligt detta förslag är ledhuvudmannan ansvarig för följande arbetsuppgifter; a. Sammankalla förvaltningsgruppen b. Säkerställa en hög och jämn kvalitet av leden i hela dess sträckning c. Uppföljning av uppsatta kriterier för service, kringinfrastruktur samt kvalitet på mat, boende och upplevelser d. Samordna marknadsaktiviteter för Sydostleden, vilket också omfattar ansvar för en publik hemsida. Utöver förslagen i rapporten har även Sydostledens styrgrupp beslutat om ett antal riktlinjer för bedömning av ledhuvudmannens uppgifter och behov av resurser, att: ingen ny organisation ska byggas, en så liten del som möjligt av arbetsuppgifterna bör ligga på den regionala ledhuvudmannen och lokala turistorganisationer ska ta över så mycket som möjligt av de mjuka frågorna. Förslag och rekommendationer i denna rapport är baserade på intervjuer med företrädare för Sydostleden samt för andra etablerade cykelleder i Sverige. Intervjuer har genomförts med Tommy Gustavsson, projektledare för Sydostleden, Pia Jönsson Rajgård, VD för Tourism in Skåne, Marita Curran från Sjuhäradsrundan och Sandra Nilsson från Klarälvsbanan. Specifikation av ledhuvudmannens uppgifter Utifrån ovan nämnda utgångspunkter kan ett antal olika uppgifter för förvaltningsgruppen och den regionala ledhuvudmannen specificeras. Dessa områden utvecklas vidare i nedanstående kapitel;

13 8 1. Möten inom förvaltningsgruppen. 2. Säkerställa kvalitet på infrastrukturen. 3. Uppföljning av uppsatta kriterier för service, kringinfrastruktur samt kvalitet på mat, boende och upplevelser. 4. Marknadsaktiviteter. 5. Deltagande i nätverk och nya projekt. Möten inom förvaltningsgruppen En förvaltningsgrupp kräver att alla aktörer tillsätter resurser för att träffas kontinuerligt. Detta är en förutsättning för att kunna enas om gemensamma kriterier för både drift och utveckling. Det är alltså viktigt att både den tekniska sidan och besöksnärings/ marknadsföringssidan (på regional nivå innebär detta de regionala turistorganisationerna) är representerade inom gruppen. Eftersom en viktig del av den fortsatta produktutvecklingen kommer att vara en kontakt med det lokala näringslivet är det viktigt att de som har detta ansvar i regioner och kommuner också deltar på förvaltningsgruppens möte. För att inte antalet möten ska bli för många kommer hela förvaltningsgruppen att samlas en gång per år genom någon form av seminarium/workshop. Varje år på dessa möten tillsätts en verkställandegrupp som både förbereder årliga seminarier och står för den löpande dialogen med ledhuvudmannen. Denna verkställande grupp kan bestå av 5-6 personer. Fokus för förvaltningsgruppen ligger på diskussion och samordning. Eftersom samarbetet kring Sydostleden bygger på avtal och överenskommelser har inte förvaltningsgruppen någon direkt beslutanderätt. Förvaltningsgruppen tar dock fram förslag till beslut som tas hem till respektive organisation. Förvaltningsgruppens möten är viktiga och det sparar mycket tid om alla aktörer är samlade. Det kommer att behöva satsas resurser på att göra dem till bra mötesplatser och att få människor att träffas. Att boka lokaler, skicka ut dagordningar mm är viktiga arbetsuppgifter för ledhuvudmannen i detta hänseende.

14 9 Exempel Sjuhäradsrundan: Kommunerna inom Sjuhäradsrundan har under 2014 träffats 3 gånger. Förra året inför invigningen av cykelleden träffades de var tredje till fjärde vecka, därtill tillkom det mycket praktiskt arbete med att cykla sträckor, mm. När organisationen kring cykelleden fungerar kommer det troligtvis att räcka med 3-4 träffar per år. 9 Säkerställa hög kvalitet på infrastrukturen En gång om året samlas alla parter tillsammans med Trafikverket för att diskutera förslag till förbättringar av leden som kan beröra nationell eller regional plan. Ledhuvudmannen är sammankallande till mötena. Erfarenheter från de etablerade lederna Sjuhäradsrundan och Klarälvsbanan visar att det också är viktigt med en löpande dialog med gatuchefer på kommunal nivå, samt de regionala planupprättarna (som ansvarar för upprättande av regionala transportinfrastrukturplaner) på regional nivå. Gällande det årliga underhållet av leden bör ledhuvudmannen säkerställa att detta sker på ett enhetligt sätt längs med leden och är ansvarig för att upprätta riktlinjer och vara pådrivande gentemot kommuner och Trafikverket. Ledhuvudmannen och förvaltningsgruppen bör också säkerställa att gällande avtal följs, exempelvis avtal med enskilda vägföreningar. Exempel Klarälvsbanan: Klarälvsgruppen består av näringslivsutvecklare och turismchefer från alla kommuner. De träffas ungefär varannan månad. En gång om året har de ett gatuchefsmöte med teknisk förvaltning från kommunerna där de pratar om drift och underhåll av banan. Kontakter med tekniska förvaltningen övriga året sköts av kommunerna själva Intervju med Marita Curran, Sjuhäradsrundan 10 Intervju med Sandra Nilsson, Klarälvsbanan

15 10 Uppföljning av uppsatta kriterier för service, kringinfrastruktur samt kvalitet på mat, boende och upplevelser Ledhuvudmannen får en tydlig roll som samordnare och behöver ha överblick och bevaka olika aktiviteter för att bevara helikopterperspektivet i projektet. Sydostleden kommer att utgöras av en rad olika projekt och initiativ som sker längs leden, med kommuner och privata intressenter som ansvariga. Sydostleden ska hållas ihop och vara ett gränsöverskridande arbete. Det kräver att ledhuvudmannen har överblick och bevakar olika aktiviteter mellan förvaltningsgruppens möten och bör vara synlig ute i organisationerna. Dialog med näringsliv och företagare är en central del i det fortsatta arbetet. Kontakten med det lokala näringslivet/produktutvecklarna bör vara ett ansvar för kommuner och regioner. Träffarna inom förvaltningsgruppen bör endast vara med offentliga aktörer och all direktkontakt med produktutvecklarna, alltså företagarna ska ske inom ordinarie verksamhet, av kommuner och regioner. De regionala turistorganisationerna har ett stort ansvar för att involvera Sydostleden i ordinarie verksamhet. Ledhuvudmannen har dock ett ansvar för att skapa kontaktytor längs leden och bör delta i dialogen med de privata aktörerna. Det är en stor styrka om ledhuvudmannen har en överblick över de 27 milen och att aktörerna längs leden ser sig själva som en del av leden. Det är därför viktigt företagarna längs hela Sydostleden träffar varandra i gemensamma utvecklingsprojekt, vilket föreslås ske en gång per år. Det är svårt att i dagsläget att dra en exakt gräns för vad som blir ledhuvudmannens uppgift och parternas uppgift rent operativt och är troligtvis något som kommer att behöva växa fram tydligare under projektets fortsättning. Som exempel se faktaruta om Sjuhäradsrundan nedan. Exempel Sjuhäradsrundan: Marita Curran arbetar i nuläget, några veckor på våren, ca 30 % med Sjuhäradsrundan. På vintern är det endast någon procent av arbetstiden. Det finns mycket mer som skulle kunna göras, t.ex. få ingång näringslivet, men för det behövs det en halvtidsanställning under den första tiden. Kommunerna bidrar alla i den mån de kan, men små kommuner har inte så stora resurser. De bidrar istället med kontakter och underlag till Marita. Borås har mer resurser och har i dagsläget tagit ett ansvar för att hålla leden levande Intervju med Marita Curran, Sjuhäradsrundan

16 11 Marknadsaktiviteter Det är viktigt att ta fram gemensamt informationsmaterial om Sydostleden, ex kartor, broschyrer och digital information. Ansvaret för detta ligger främst hos ledens parter men projektmedel kan tillsättas för gemensamma produkter. Den regionala ledhuvudmannen är huvudansvarig för att drifta en publik hemsida, där allt innehåll länkas till regionala och kommunala webbar. Marknadsföring är ett brett begrepp som omfattar allt från information riktad mot invånarna längs leden till storskaliga internationella kampanjer. Det är mycket viktigt att koppla på Sydostleden till befintliga kanaler. Gällande marknadsföring är det också viktigt att se Sydostleden som en del av södra Sverige som en cykelturistdestination. Exempel Klarälvsbanan: Klarälvsbanan marknadsförs som en produkt och använder den ofta som dragplåster för andra aktiviteter i kommunerna. Alla, både kommuner och privata företag får använda banan i sin marknadsföring vilket har varit en av framgångsfaktorerna för att leden har blivit så känd att den har spridits genom många kanaler. 12 Deltagande i nätverk och nya projekt Även i ett förvaltningsskede finns det ett behov av att arbeta med fortsatt utveckling. Det kan ses som kompetensutveckling där samverkan och produktutveckling är viktiga delar. Mycket av den fortsatta utvecklingen kan troligtvis ske i projektform. Inom detta område finns goda exempel i form av Klarälvsleden 13 och Sjuhäradsrundan 14 där en stor del av utvecklingsarbetet har tillkommit genom projekt. Detta är viktiga frågor att diskutera på förvaltningsgruppens årliga träffar. En viktig uppgift för ledhuvudmannen är att delta i den så kallade LOK-gruppen, med Sydostleden, Kattegattleden, Ölandsleden och Sjuhäradsleden för att arbeta med en gemensam utveckling mellan lederna. 12 Intervju med Sandra Nilsson, Klarälvsbanan 13 För att bygga upp Klarälvsbanan har de haft projektmedel under olika perioder, t.ex. för skyltning, marknadsföring, ta fram kartor, bygga upp hemsidan. Det är välkomna pengar som behövs för att kunna hålla en bra standard. I nuläget saknas det pengar för att lägga ny beläggning på delar av banan. Sedan sista projektet som tog slut 2010 har kommunerna lagt de pengar och resurser som har behövts för att hålla leden levande. 14 Det pågår diskussioner med Västsvenska turistrådet om att i utvecklingen av Sjuhärad och deras s.k. styrkort outdoor kunna inkludera Sjuhäradsrundan och på så sätt få pengar till marknadsföring. En liten summa pengar har avsatts från var och en av kommunerna för att kunna hålla hemsidan levande och fortsätta arbetet efter invigningen, t.ex. ta fram en karta över rundan.

17 12 Det är också viktigt att delta i europeiska nätverk och projekt, exempelvis ECFgruppen. När det gäller marknadsföring och samarbete med andra leder så kan det finnas ett behov av att öka det europeiska engagemanget. Behov av resurser för den regionala ledhuvudmannen Behovet av resurser för den regionala ledhuvudmannen är i hög grad beroende av ambitionsnivån samt i hur stor grad som den regionala ledhuvudmannen kommer att arbeta aktivt vara involverad i lokala och regionala processer. Beroende på ambitionsnivå, omfattning och rollfördelning bedöms behovet av resurser till 500 h i en lägsta nivå och 750 h i en högre nivå (OH-kostnader inräknat), räknat under ett arbetsår, vilket motsvarar % av en årsarbetstid. Dessa resurser fördelar sig på de olika arbetsuppgifterna enligt följande; Arbetsuppgift Tidsåtgång Möten inom förvaltningsgruppen 120 h Säkerställa hög och jämn kvalitet på infrastrukturen 80 h Uppföljning av uppsatta kriterier för service, kringinfrastruktur samt kvalitet på mat, boende och upplevelser h Marknadsaktiviteter h Deltagande i nätverk och nya projekt h