Vägverkets upphandling av beläggningsarbeten inom Region Mälardalen 2002

Transkript

1 Vägverkets upphandling av beläggningsarbeten inom Region Mälardalen 2002 Sören Karlsson, Vägverket Region Mälardalen # Anders Lunander, Trade Extensions AB, Uppsala ## Maj Introduktion Vägverket Region Mälardalen beslöt att inför upphandlingen av beläggningsarbeten 2002 låta leverantörer få avge s k kopplade anbud på valfria kombinationer av kontrakt (i fortsättningen kallat grupper) inom regionens fyra län; Örebro län, Södermanlands län, Västmanlands län och Upplands län. Med ett kopplat anbud menas att en leverantör erbjuder sig att ge ett lägre pris om han erhåller de grupper som ingår i det kopplade anbudet. Avsikten med att låta en leverantör i samma upphandling få avge anbud dels på separata grupper, dels på grupper i kombination med varandra, är att anbuden bättre kan spegla leverantörernas verkliga kostnader för att fullgöra olika grupper och upphandlaren kan tillvarata eventuella synergier hos leverantörerna av att vinna fler grupper. I vilken utsträckning en leverantör själv skall få välja vilka och antal grupper som skall ingå i ett kopplat anbud kan upphandlaren bestämma i förfrågningsunderlaget. Upphandlaren kan t ex välja att sätta en restriktion på hur många av upphandlingens grupper som maximalt får ingå i ett kopplat anbud men leverantören är fri att själv plocka ihop vilka grupper han tar med i det kopplade anbudet. Man kan också tänka sig att upphandlaren låter ange vilka grupper som inte får ingå i ett kopplat anbud. 1 Förutom att tillåta för kopplade anbud på valfria kombinationer gav Vägverket också möjligheter för leverantören att i sitt anbud ange hur stor total kontraktssumma som han # Vägverket Region Mälardalen, Box 1140, Eskilstuna; e-post: soren-n.karlsson@vv.se ## Nationalekonomiska inst., Örebro universitet, Örebro; e-post: anders.lunander@esi.oru.se 1 Vid Vägverkets upphandling av vägmarkering 2001 tillät Vägverket leverantörer att få lägga kopplade anbud på olika grupper inom två av dess sju regioner. Se Lunander (2001a). 1

2 maximalt kunde kontrakteras för i händelse av att leverantören skulle vinna för många grupper. 2 Syftet med att låta leverantörer lägga restriktioner på hur mycket de maximalt kan åta sig att fullgöra i en upphandling är att framförallt ett mindre företag kan vara med och bjuda på i princip alla grupper i en upphandling utan att det behöva åta sig allt om de skulle visa sig att det är vinnare av alla grupper. Företaget är endast ansvarigt att fullgöra grupper upp till den kontraktssumma som det angivit i anbudet. Denna möjlighet för ett företag att lämna en kapacitetsrestriktion torde öka den potentiella konkurrensen i upphandlingen. 3 I den här promemorian beskrivs och diskuteras Vägverkets utformning och resultat av dess upphandling av beläggningsarbeten inom region Mälardalen under våren I avsnitt två beskrivs typen av arbete som upphandlades, indelningen av upphandlingen i olika grupper och valet av budgivningsregler. Avsnitt tre presenterar resultatet av upphandlingen. Avsnitt fyra behandlar hur man genom kombinatoriska bud kan ge incitament för framförallt mindre leverantörer att investera i maskiner och anläggningar. I avsnitt fem diskuteras vilka förutsättningar kombinatorisk anbudsgivning har att verka destabiliserande på kartellbildningar. I avsnitt sex argumenterar vi för en geografisk utvidgning av kombinatorisk upphandling av beläggningsarbeten. En avslutande diskussion ges i avsnitt sju. 2. Upphandlingens indelning och design av budgivningsregler 2.1 Områden och typ av arbete Samtliga elva beläggningsgrupper som ingick i upphandlingen utgjordes av avgränsade geografiska områden (vägavsnitt) inom regionen. Lite förenklat kan man säga att tre slag av skilda arbeten efterfrågades: läggning av nytt slitlager av varma massor, djupfräsningbärlager-bitumenbundet grus och s k ytbehandling. Kostnaden för att lägga en m 2 med nytt slitlager är betydligt högre än för s k ytbehandling av samma yta. Fyra grupper var läggning av slitlager, tre grupper var djupfräsning-bärlager-bitumenbundet grus, två grupper innehöll bara ytbehandling medan en grupp, T1 var en kombination av de första och tredje typen av arbete. Det till kontraktssumman största kontraktet ex ante utgjordes av U1, vilket innebar läggning av slitlager med en uppskattad mängd av ton varm asfaltmassa, vilket var mellan 1,5-4 gånger mer än den uppskattade mängden massa för övriga grupper avseende 2 Ibland använder vi begreppet kombinatorisk budgivning som en sammanfattande term för kopplade anbud och anbud med volymrestriktion. 3 För en något mer akademisk diskussion om s k kombinatorisk anbudsgivning (anbud med kombinationer och anbud med kapacitetsrestriktioner), se Lunander (2001b) 2

3 slitlager. De flesta av aktörerna på beläggningsmarknaden anses ha både kompetens och maskinell utrustning för att fullgöra de två första typerna av arbete om än i varierande omfattning. I tabell 1 sammanfattas innehållet i de olika beläggningsgrupperna. Tabell 1. Typ av efterfrågat arbete för olika beläggningsgrupper Grupp Arbete Yta (m 2 ) Maskinjust. Slitlager Varmmassa (ton) Bärlager MJOG (ton) ÅAOG (ton) Ytbehand. C1 Värmebeläggning (ABS 70) C2 Djupfräsning C3 Djupfräsning C4 Funktion D1 Tunnskiktsbelägg. (40) D2 Djupfräsning, stabilisering, makadam D3 Ytbehandling Y1B, Y1G T1 Ytbehandling Y1B, Y1G T2 Tunnskiktsbelägg. (45) U1 Värmebeläggning U2 Ytbehandling Y1B Not: MJOG avser mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering och ÅAOG är MJOG med återvinning. 2.2 Design av budgivningsregler Förutom att låta leverantörer få lägga anbud på olika separata grupper så gav Vägverket leverantörerna möjlighet att avge anbud på kombinationer av grupper, s k kopplade anbud. I förfrågningsunderlaget (UFB. 152 Upphandlingsrestriktioner) för upphandlingen angavs följande: UFB. 152 Upphandlingsrestriktioner Koppling av anbud, dvs. rabatt vid erhållen beställning på flera beläggningsgrupper, är tillåten inom Region Mälardalen. Som mest får denna rabatt uppgå till 5 % av varje enskild grupp. Anbud skall alltid avges på varje grupp som en egen entreprenad. Om entreprenör vid avlämnandet av anbud lämnar anbud på fler beläggningsgrupper inom Region Mälardalen men saknar resurser att genomföra alla beläggningsgrupperna, så kan entreprenören i sitt anbud tala om hur stor total kontraktssumma han har resurser för och är beredd att teckna kontrakt på. Om entreprenören har det för Vägverket förmånligaste anbudet på flera grupper så har beställaren frihet att välja vilken/vilka av dessa han tilldelar honom. 3

4 För att lösa det potentiella beräkningsproblem som kan uppstå för att finna den fördelning av grupper mellan olika leverantörer som gör att upphandlingskostnaden minimeras, anlitades Trade Extensions AB i Uppsala. 3. Resultat Sammanlagt lämnade åtta företag anbud på de elva grupperna. Tabell 2 visar företagens antal bud uppdelade på olika kategorier. Förutom att lämna enkelbud på olika grupper, kopplade anbud på kombinationer av grupper och anbud med volymrestriktioner, så valde de flesta leverantörer att också lämna s k sidoanbud. Med ett sidoanbud menas ett anbud på en specifik grupp eller kombination av grupper som innehåller en alternativ lösning på det arbete som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. I regel är ett sidoanbud på en specifik grupp lägre än leverantörens enkelbud på samma grupp. Tabell 2. Typ av anbud från respektive budgivare Budgivare Typ av bud Enkelbud Sidoanbud Kopplat anbud Volymrestriktion Enkelbud och sidoanbud De leverantörer som lämnade anbud på i princip samtliga elva grupper var de större leverantörerna på marknaden. Tre mindre leverantörer begränsade sin anbudsgivning till knappt hälften av grupperna. Till detta kopplade tre av dem en volymrestriktion på hur mycket de skulle kunna åta sig att fullgöra i händelse av de skulle vinna de grupper de lämnade anbud på. Möjligheten att lämna kopplade anbud på valfria kombinationer av grupper utnyttjades i varierande grad. Av 37 inlämnade kopplade anbud svarade en budgivare för 31 stycken (84%). Tabell 3 illustrerar hur budgivarna fördelade de enkla anbuden och sidoanbuden mellan de olika grupperna. Två av de större leverantörerna (1 och 3) avstod att ge anbud på de två till kontraktssumman minsta grupperna, mest troligt beroende på typen av beläggning. Konkurrensen om dessa två små grupper var också lägst. 4

5 Tabell 3. Enkelbud och sidoanbud (inom parentes) för olika grupper (sidoanbud inom parentes), milj. kr Budgivare Grupp C1 18,2 17,6 17,3 19,3 16,8-14,7 16,7 (14,5) (15,9) C2 11,5 (11,2) 11,7 14,3 14,4 13,2-12,3 12,2 C3 21,5 21,9 25,8 26,2 24,5-23,1 22,5 C4 10,0 7,6 13,1 9,3 13,8-8,9 - D1 26,5 23,4 (22,8) 28,0 25,5 (25,2) 23,8-22,2 (20,7) 24,4 D2 14,1 (12,8) 15,6 16,5 (16,3) 16,0 (15,8) 16,6 15,3 (15,0) - 17,1 D3-7,3-6,9 6,5 6,2 (5,7) - - T1 18,6 (18,1) 16,65 (16,0) 17,2 17,5 (16,3) 18, T2 19,6 (19,1) 18,5 19,5 20,3 (20,1) 20, U1 34,7 35,1 (34,6) 36,3 37,6 37, ,6 U2-4,1-4,0 3,9 3,7 - - Samtliga sidoanbud var lägre än sitt motsvarande enkelbud. Som framgår av tabellen innebar några av sidoanbuden en betydlig sänkning av enkelbudet, både i absoluta och relativa tal, medan andra sidoanbud låg obetydligt under enkelbudet. Leverantör 1 och 2 har i genomsnitt på alla grupper (grupp D3 och U2 exkluderat) lämnat ca 10% lägre enkla anbud än de tre andra större leverantörerna. 3.2 Kopplade anbud och anbud med volymrestriktion (kombinatoriska anbud) Fyra leverantörer lämnade in kopplade anbud. Antalet grupper som kunde ingå i ett kopplat anbud varierade mellan två och nio. Variationen i lämnad rabatt för kopplat bud var relativt stor. I de flesta kopplade anbud var rabatten mindre en 1 procent jämfört med motsvarande enkelbud inom kombinationen. Tabell 4 sammanfattar de kopplade anbuden. 5

6 Tabell 4: Kopplade anbud Antal kopplade anbud Antal grupper i varje kopplat anbud - Medelvärde - Min - Max Budgivare , , ,7 2 3 Relativ rabatt (%) i kopplat anbud - Medelvärde - Min - Max 1,32 0,14 2,8 2,4 1 3,8 0,57 0,17 0,98 1,9 Absolut rabatt (milj. kr) i kopplat anbud - Medelvärde - Min - Max 1,3 0,1 2,6 3,0 0,9 5,0 0,2 0,05 0,3 1,2 3.3 Vinnande anbud Tabell 5 visar resultatet av anbudsgivningen när man tar hänsyn till de olika typerna av anbud. Tabell 5. Lägsta anbud/anbudsgivare för olika delanbud och de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden med vinnande anbudsgivare (1) Grupp (2) enkelbud Anbud utvärderade efter (3) enkelbud inkl kopplade anbud (4) enkelbud med sidoanbud (5) samtliga anbud C1 8 2 (k A ) 2 2 (k C ) C2 1 1 (k B ) 1 1(k B ) C3 1 1 (k B ) 1 1 (k B ) C4 2 2 (k A ) 2 2 (k C ) D1 7 2 (k A ) 7 7 D2 1 2 (k A ) 1 1(k B ) D T1 2 2 (k A ) 2 2 (k C ) T2 2 2 (k A ) 2 2 (k C ) U1 1 2 (k A ) 2 2 (k C ) U Upphandlingskostnad (milj. kr) 173,4 171,2 166,8 164,8 Not: (k i ) anger att budet på gruppen tillhör ett kopplat anbud 6

7 Tabell 5 visar vilken effekt de olika anbuden har dels på fördelningen av grupper mellan leverantörer, dels på upphandlingskostnaden. En jämförelse av kolumn (2) och (3) visar att budgivare 2:s kopplade anbud k A ger honom ytterligare tre kontrakt (C1, D1, U1) medan det kopplade budet från budgivare 1 k B enbart sänker upphandlingskostnaden. Efter det att hänsyn tagits till leverantörernas olika sidoanbud med tillhörande kopplingar så har de två kopplade anbuden k C (från budgivare 2) och k B (från budgivare 1) ingen effekt på själva fördelningen av grupperna mellan budgivarna. Anbuden driver ned upphandlingskostnaden med två miljoner kronor. Tillsammans sänker sidoanbuden och de kopplade anbuden upphandlingskostnaden med drygt 8,6 miljoner kronor, där de senare anbuden svarar för är ca två miljoner kronor. De volymbegränsningar som budgivare 3, 7 och 8 lämnat in blev aldrig aktiverade. Ingen av dem var lägst budgivare på mer än en grupp. 4. Fasta installationer och kombinatorisk upphandling Kännetecknande för beläggningsarbeten är att verksamheten kräver närhet till ett asfaltverk. Ett asfaltverk karakteriseras av en relativ hög fast installationskostnad med en långtgående fallande genomsnittskostnad, d v s ju fler ton asfalt det får producera, desto lägre blir den genomsnittliga kostnaden för varje nytt producerat ton asfalt. En leverantör med ett mobilt asfaltverk måste därför få en relativt stor volym i arbetet för att få ned kostnaden per producerat ton asfalt. För att ett anbud skall kunna vara konkurrenskraftigt i en upphandling måste han därför vara säker på att han vinner t ex minst två närliggande beläggningsgrupper. Det räcker inte enbart med att vinna en av grupperna. Ett sådant anbud kommer därför att ha egenskapen av ett allt eller intet bud. Det kan t ex formuleras som : Jag bjuder ett kopplat bud på 20 miljoner kronor på grupperna A, B och C. Anbudet gäller endast under förutsättning att jag erhåller samtliga tre. Ett sådant anbud är snarlikt ett vanligt kopplat anbud med en viktig skillnad: anbudet kräver inte att leverantören specificerar ett enkelbud för var och en av grupperna som ingår i kopplingen. Risken finns ju då att leverantören endast vinner en av de specificerade grupperna vilket gör installationen av asfaltverket till olönsam affär. Genom att öppna för dessa allteller-intet bud, som, i händelse av de accepteras som bästa anbud, säkerställer en minsta produktionsnivå för leverantören, torde Vägverket kunna sänka risken för framförallt mindre leverantörer i att investera i maskiner och anläggningar. 7

8 I upphandlingen av beläggningsarbeten tillät inte Vägverket leverantörer att lämna denna typ av anbud. Ett problem med anbuden är att de kan missbrukas av större företag i syfte att försöka slå ut mindre företag. Ett krav i upphandlingen för att få lägga ett kopplat anbud var att leverantören också lämnade ett enkelbud på var och en av grupperna som ingick i kopplingen, där det rabatterade men kopplade budet på en specifik grupp fick vara högst 5% lägre än sitt motsvarande enkelbud. På så viss kan den större leverantörens enkelbud komma att kombineras med en mindre leverantör enkelbud. Tar man bort denna regel och det skulle visa sig att det bara råkar finnas en budgivare på en av grupperna, och denne leverantören har lagt ett allt eller inte bud, så kommer leverantören att vinna samtliga grupper som ingår i hans koppling oavsett vad de andra har bjudit. Vi anser dock att det borde vara möjligt för leverantörer att i mer eller mindre begränsad omfattning få lämna allt eller intet bud. Man kan tänka sig att leverantörer får lämna kopplade anbud utan tillhörande enkelbud på grupper där man på förhand vet att konkurrensen kommer att bli svag om man inte ger leverantörer bättre förutsättningar att få lönsamhet i sina asfaltverk. 5. Anbudsgivningsregler och kartellbildning En kartells förmåga att uppstå och vara framgångsrik vid budgivning i offentlig upphandling beror i hög utsträckning på graden av konkurrens på den marknad den opererar. Ju färre företag som finns på marknaden desto lättare är det för kartellens medlemmar att dela upp marknaden och koordinera sin anbudsgivning. Det finns emellertid skäl att tro en upphandlande myndighet genom sättet att utforma upphandlingens budgivningsregler kan påverka stabiliteten i existerande kartell alternativt minska incitamenten för en kartell att uppstå, givet antalet aktörer på en marknad. Erfarenheterna från budgivning på frekvensutrymme för mobiltelefoni i USA och Europa, där olika typer av regler tillämpats, har tydligt påvisat sambandet mellan budgivningsregler och budgivningsbeteende [se Hultkrantz & Nilsson (2001)]. För att en kartell skall bli stabil krävs att summan av de inblandade företagens marknadsandelar är mycket stor. Ju större konkurrens från företag utanför kartellen, desto större blir incitamenten för det enskilda företaget att hoppa av samarbetet eftersom avkastningen inom kartellen blir lägre ju färre kontrakt kartellen lyckas vinna. 8

9 Om en upphandling av de flera kontrakt sker simultant, d v s anbuden på de kontrakten skall lämnas in vid samma tidpunkt, så har företagen incitament att avvika från överenskommelsen och bjuda aggressivt på samtliga kontrakt. 4 Kombinatorisk anbudsgivning kan det ha en destabiliserande effekt på kartellbildning? Det existerar ännu så länge väldigt få teoretiska och empiriska resultat av vilken effekt s k kombinatorisk anbudsgivning har på kartellbeteende. Det finns emellertid goda skäl att tro att kombinatorisk anbudsgivning har förutsättningar att ha en destabiliserande effekt på karteller. Genom att (mindre) leverantörer kan få lägga en volymrestriktioner på hur mycket de maximalt kan åta sig att fullgöra, kan de bjuda aggressivt på i princip varje grupp i en upphandling. Även om de har lägre kostnader för att fullgöra vissa av grupperna - och därmed större chans att vinna dem så kan en mindre eller medelstor leverantör bjuda på varje annan enskild grupp utan att ta hänsyn till vad innebörden blir om han skulle råka bli lägst budgivare på de grupper han innan upphandlingen bedömde att han hade bäst chans att vinna. Denna ökade potentiella konkurrens från mindre leverantörer på flera av grupperna gör det nu svårare för större leverantörer att försöka dela upp tidigare säkra grupper emellan sig. Det är nu inte lika självklart att kartellen kommer att vinna grupper som den tidigare vunnit. Även om mindre leverantörer utanför kartellen inte kan ta allt de bjuder på, så kommer deras anbud att fungera som en spärr på hur mycket en eventuell kartell törs blåsa upp sina anbud på olika grupper. Möjligheterna för kartellen att tjäna större pengar på grupper där de tidigare mött lite konkurrens minskar sålunda. Om en leverantör har en större eller mindre kostnadsfördel av att vinna fler grupper i en upphandling så kan han utnyttja detta i sin budgivning genom att lägga ett kopplat anbud. Ju större kostnadsfördelar en leverantör har av att vinna fler grupper, desto fler kopplade anbud kan han lämna. Om leverantören är med i en kartell och vill låta uttrycka sina kostnadsfördelar av att vinna fler grupper i budgivningen så kan det försvåra en uppdelning av grupper inom kartellen. Det är rimligt att anta att olika grupper (kontrakt) tillför olika samordningsvinster för olika leverantörer inom kartellen. Därför kan det finnas incitament för en leverantör att lämna kartellen för att fritt få bjuda på sina bästa kombinationer av grupper i syfte att möta den ökade potentiella konkurrensen från mindre företag utanför kartellen. 4 Om en upphandling av flera kontrakt är regelmässigt återkommande, t ex varje år, med ungefär samma anbudsgivande företag, eller om samma leverantörer också konkurrerar med varandra på andra marknader, så kvarstår naturligtvis det sekventiella karaktärsdraget. Ju längre tid som går mellan upphandlingarna, desto större sannolikhet är det att nya företag kommer in på marknaden, vilket kan ändra förutsättningarna för kartellen att vinna tillbaka ett kontrakt från en kartellmedlem som i sin budgivning avviker från överenskommelsen. 9

10 Diskussionen kring vilken effekt kombinatorisk anbudsgivning möjligtvis kan ha på drivkraften att bilda karteller bygger på intuition snarare än på empiriska belägg. Av data från den aktuella upphandlingen kan vi emellertid se att leverantörer lämnade in både kopplade anbud och anbud med volymrestriktioner. Detta torde ha gjort att antalet anbud och därmed konkurrensen i upphandlingen blev större än vad den annars varit om Vägverket inte givit möjlighet för kombinatoriska anbud vid sin upphandling av beläggningsarbeten i region Mälardalen. 6. Interregional upphandling Det verkar rimligt att anta att en leverantörs eventuella samordningsvinst av att vinna fler närliggande grupper inte enbart gäller inom en region utan också gäller för närliggande grupper mellan regionerna. En leverantör som bjuder på t ex en beläggningsgrupp belägen i Örebro län kanske skulle kunna lägga ett konkurrenskraftigt bud på en grupp i norra Västergötland eller i södra Dalarna om han fick koppla ihop de två grupperna. Detta gäller även naturligtvis för det vi kallat allt-eller-intet bud i avsnitt fyra. Om detta stämmer, verkar det inte osannolikt att de effekter vi sett av kombinatorisk anbudsgivning inom en region skulle förstärkas om man slog ihop fler regioner i en och samma beläggningsupphandling. Vi avser inte att här diskutera hur många regioner eller hur stort geografiskt område en sådan samordnad upphandling av beläggningsarbeten skulle omfatta, men argumenten mot att inte utöka upphandlingen till att gälla ett större område synes få om ens några. 7. Sammanfattning och slutsatser Vägverkets upphandling av beläggningsarbeten inom Region Mälardalen 2002 kan sägas ha varit ett fullvärdigt test av kombinatorisk anbudsgivning. Till skillnad mot ett tidigare test av metoden vid upphandling av vägmarkering (se Lunander 2001a), där möjligheten till kopplade anbud var relativt starkt begränsad, så tillät Vägverket nu leverantörer att dels lägga anbud på valfria kombinationer av grupper, dels lägga en restriktion på maximal kontraktssumma som kunde antas. Anbudsdata visar att hälften av leverantörerna lämnade ett eller flera kopplade anbud och två av leverantörerna lämnade in volymrestriktioner, vilket betyder att de bjöd på fler grupper än de hade kapacitet att fullgöra. Data antyder att de kopplade anbuden medförde en kostnadsbesparing på två miljoner kronor. Noterbart är att en mindre leverantör som endast bjöd på tre grupper, vann två av dessa. Data ger med andra ord inte stöd för hypotesen att mindre leverantörer skulle ha en nackdel av att möjlighet ges för 10

11 kopplade anbud. Det finns emellertid skäl att tro att fria kopplingar utan några restriktioner på framförallt antalet grupper som får ingå i en koppling på längre sikt kan försvåra för mindre företag att etablera sig på marknaden. Ett aggressivt kopplat anbud från en större leverantör omfattande nära nog samtliga grupper i en upphandling har större förutsättningar att slå ut mindre leverantörer än om den större leverantören tvingas dela upp det kopplade anbudet i två eller tre mindre kopplade anbud, vardera innehållande färre antal grupper. Skälet är att mindre företag får det lättare att med egna och andras kopplade anbud konkurrera med den större leverantörens flera uppdelade kopplade anbud. Det verkar dock rimligt att leverantörerna fritt bör få välja om inte antalet grupper så åtminstone vilka grupper som skall få ingå i olika kopplade anbud. Konkurrensen mellan större och mindre leverantörer torde också öka om man delar upp upphandlingen i relativt många grupper och gör dem så homogena som möjligt. Eventuella synergieffekter av att vinna flera grupper kan upphandlaren tillvarata i de kopplade buden och genom möjligheten till volymrestriktion reduceras risken för leverantörer att vinna för stor ordervolym, vilket stimulerar till budgivning på i princip alla grupper i en upphandlingen. En försiktig slutsats vi drar är att antalet grupper vid upphandlingen i Region Mälardalen kanske var alltför få och alltför heterogena för att verkat attraherande på de mindre leverantörernas budgivning. I vilken utsträckning utformningen av budgivningsreglerna har påverkat den kartell som sannolikt förekom vid anbudsgivningen på beläggningsarbeten i region Mälardalen under år 2001 är naturligtvis omöjligt att säga. Det intuitiva resonemanget att kombinatorisk upphandling verkar destabiliserande på en kartell är dock konsistent med de uppskattningar som Vägverket gjort vad gäller skillnader mellan förra årets upphandlingskostnad för region Mälardalen och årets kostnad. Enligt Vägverkets beräkningar så sjönk upphandlingskostnaden för region Mälardalen med 11%. 5 5 Här skall noteras att i andra av Vägverkets regioner där upphandlingen av beläggningsarbeten för 2002 skett utan möjlighet för kombinatoriska anbud, har motsvarande kostnadssänkningar gjorts. 11

12 Referenser Hultkrantz, Lars och Nilsson, Jan-Eric; (2001) Nya bud en ESO-rapport om auktioner och upphandling Ds 2001:40, Finansdepartementet Lunander, Anders; (2001a) Vägverkets upphandling av vägmarkering ett test med kombinatorisk anbudsgivning i två regioner Promemoria Trade Extensions AB ( Lunander, Anders; (2001b) Kombinationsbudgivning vid upphandling: Lägre kostnad genom ökad konkurrens mellan stora och små leverantörer Affärer 2/01 s