Svoli Finlands Gymnastikförbund. REGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAMETS TÄVLINGSSERIER I TRUPPGYMNASTIK serierna år och år

Transkript

1 Finlands Gymnastikförbund REGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAMETS TÄVLINGSSERIER I TRUPPGYMNASTIK serierna år och år Godkänt Finlands Gymnastikförbund Tavastvägen 105 A Helsingfors Tel. (09) förnamn.efternamn@svoli.fi

2 2 INNEHÅLL INNEHÅLL ALLMÄNT Arrangerande av tävlingar Tävlingsinbjudan Tävlingsserier Rätt att delta Tävlingstrupp Anmälan Bekräftelse av deltagande Tävlingsprogram Program Programmets längd Musik Tävlingsdräkt Tävlingsredskap Tävlingsområde TEKNISKA REKOMMENDATIONER FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, UNDER 10-ÅRINGAR Kroppsrörelser Rörelser som utvecklar smidighet Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Steg- och småhoppserier Förbjudna rörelser TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, ÅRINGAR Kroppsrörelser Rörelser som utvecklar smidighet Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Steg- och småhoppserier Förbjudna rörelser TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, ÅRINGAR Kroppsrörelser Rörelser som utvecklar smidighet Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Steg- och småhoppserier Förbjudna rörelser PROGRAM MED REDSKAP Rep Boll...18

3 3 5.3 Tunnband PROGRAMMETS TEKNISKA VÄRDE (TV) åringar Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Steg- och småhoppserier Förbjudna rörelser Bonuspoäng åringar Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Steg- och småhoppserier Förbjudna rörelser Bonuspoäng ARTISTISKA KRAV PÅ PROGRAMMETS KOMPOSITION Programmets gymnastiska värde Programmets uppbyggnad Originalitet och musik PROGRAMMETS ARTISTISKA VÄRDE (AV) Programmets gymnastiska värde (1.3) Programmets uppbyggnad (1.3) Originalitet och musik (1.3) Bonus UTFÖRANDE Kroppsrörelser Balansrörelser Hopp Armrörelser Benrörelser Stegserier och småhopp Övriga krav på utförandet Krav på utförandet med redskap Rep Boll Tunnband BEDÖMINING AV UTFÖRANDE Gymnastiska färdigheter, kvalitet Enhetligt utförande/truppens enhetlighet Kroppsrörelser Balans Hopp Steg- och småhoppserier Rörelse och förflyttningar Rörelsernas exakthet...36

4 Svoli Fysiska egenskaper Musik och rörelse Glömmer programmet Samverkan mellan gymnast och redskap Redskapsteknik Att tappa redskapet Bonus DOMARE Allmänt Domargruppens sammansättning Domare i serierna år och år Under 10-åringar Jury eller officiell övervakare Linjeövervakare Domarens uppgifter Överdomarens uppgifter POÄNGRÄKNING Bildande av poängsumma Kompositionsdomargruppernas poängräkning Domargruppen för tekniskt värde TV Domargruppen för artistiskt värde AV Poängräkning i domargruppen för utförande Överdomarens uppgift i poängräkningen Truppen som uppträder först i sin klass Överdomarens avdrag Poängavdrag som görs av överdomaren för artistiskt värde AV Poängavdrag som görs av överdomaren för utförande Exe TEKNISKT FÖRVERKLIGANDE AV TÄVLINGAR Tävlingsordning Medaljer Priser Tävlingens funktionärer Resultat och protokoll Andra anvisningar...44

5 5 REGLER FÖR FLICKORNAS FRI- OCH REDSKAPSPROGRAMETS TÄVLINGSSERIER I TRUPPGYMNASTIK 1. ALLMÄNT Dessa regler gäller Finlands Gymnastikförbund Svoli r.f.:s truppgymnastiktävlingar i tävlingsserierna i klasserna år och år. Reglerna för 8-10-åringar kan användas vid utformning av truppgymnastikprogram för så kallade stationstävlingar (Jumppakoulu Asema). På alla Svolis tävlingar samt tävlingar som underordnas Svoli gäller även Svolis allmänna tävlingsregler. 1.1 Arrangerande av tävlingar Finlands Gymnastikförbund Svoli r.f. ansvarar för arrangerandet av tävlingar och regionsmästerskap i truppgymnastik för tävlingsserierna. Svoli beviljar en förening eller en sammanslutning av flera föreningar rätten att ordna dessa tävlingar på basen av en ansökan. Tävlingar med friprogram i tävlingsserierna ordnas årligen på våren medan tävlingar med redskapsprogram ordnas på hösten. Ansökan om rätten att ordna tävlingar görs skriftligt till förbundets truppgymnastikutskott. Ansökan om att ordna tävlingar med friprogram kan göras t.o.m. 1.4 föregående år och ansökan om att ordna tävlingar med redskapsprogram kan göras t.o.m föregående år. I ansökningen bör ingå en beskrivning av tävlingslokalen (tävlingsområde, uppvärmningsutrymme, omklädningsrum, åskådarläktare etc.). Ansökan om rätten att ordna regionsmästerskap görs till regionens arbetsgrupp för truppgymnastik. 1.2 Tävlingsinbjudan Föreningen som arrangerar tävlingen publicerar en tävlingsinbjudan senast en månad innan tävlingarna i förbundets tidning Svolilainen samt på Svolis hemsida. Regionsmästerskapens inbjudan publiceras i regionens informationsblad. I tävlingsinbjudan bör nämnas: 1. namn på föreningen/föreningarna som arrangerar tävlingen 2. tävlingsplats och tid 3. tävlingsserier och födelseår 4. deltagaravgift samt senast när och vart denna ska betalas 5. när anmälningstiden utgår 6. till vem anmälningarna ska sändas 7. tävlingsområdets golvmaterial och färg 8. telefonnummer till personer som kan ge förhandsuppgifter

6 6 1.3 Tävlingsserier I serien år tävlar flickor som under tävlingsåret fyller 10, 11 och 12 år. Två tävlande får underskrida eller överstiga åldersgränsen med ett år. Denna serie kan även tävla på Svolis Jumppakoulu stationer (Asema). På redskapstävlingar är tävlingsredskapet valfritt (rep, boll, tunnband). Hela truppen bör dock ha samma redskap. I serien år tävlar flickor som under tävlingsåret fyller 12, 13 och 14 år. Två tävlande får underskrida eller överstiga åldersgränsen med ett år. På redskapstävlingar är tävlingsredskapet valfritt (rep, boll, tunnband), Hela truppen bör dock ha samma redskap. Jumppakoulu stationer (Asema) I serien för under 10-åringar rekommenderas att deltagarna är flickor som under tävlingsåret fyller 8, 9 och 10 år. Denna serie deltar i Svolis Jumppakoulu stationer. Det rekommenderade tävlingsredskapet är rep. 1.4 Rätt att delta Föreningar som hör till Svoli kan delta i tävlingarna åriga tävlande bör ha en i kraft varande intresselicens och åringar bör ha ett gymnastikpass och idrottsförsäkring. En och samma trupp kan inte delta i både Svolis mästerskapsseriernas flickmästerskap (Hyvän mielen kisat) och Svolis mästerkapstävlingar i truppgymnastikens tävlingsserier (kilpasarjat) under samma vår eller höst. Under 10-åringar deltar i jumpastationer (jumppalouluasema). 1.5 Tävlingstrupp Minst 5 gymnaster bör ingå i tävlingstruppen. Reservgymnaster är inte tillåtna. Alla gymnaster som hör till tävlingstruppen, måste tävla på alla möjliga tävlingar där truppen deltar. Ett undantag gör sådana trupper som har fler än två tävlande som undertrider eller överstiger åldersgränsen eller trupper med skadade och/eller sjuka gymnaster. En gymnast kan under en truppgymnastiktävling tävla endast för en förening, i en trupp, i en serie. Ifall truppen får pris, belönas endast de gymnaster som deltagit i tävlingsprogrammet. Om en gymnast skadas under tävlingens gång belönas hon med resten av truppen. Svolis allmänna tävlingsregler reglerar föreningsbyten. 1.6 Anmälan Anmälan till tävlingar görs skriftligt på en för varje trupp skild anmälningsblankett inom den av arrangörerna utsatta anmälningstiden. Försenade anmälningar godkänns inte. 1.7 Bekräftelse av deltagande Vid anländandet till tävlingsplatsen, eller senast en timme innan tävlingen i den ifrågavarande serien börjar, bör deltagandet i tävlingen bekräftas. I samband med bekräftelsen av deltagandet kontrolleras truppens sammansättning, gymnastikpass eller tävlingslicenser och gymnasternas ålder. Deltagande i tävlingarna förutsätter att deltagaravgiften är betald.

7 7 1.8 Tävlingsprogram Program På våren tävlar man med valfria eller av förbundet erbjudna färdiga program utan redskap. På hösten tävlar man med valfria program och valfria redskap (rep, boll, tunnband). Programmet behöver inte vara nytt. Inget namn anges för programmet. Truppen kan ha ett namn bestående av ett ord (tillsammans med föreningens namn, högst 24 tecken) Programmets längd Tävlingsprogrammet bör vara minuter långt. Programmet får dock överstiga eller underskrida tidsbegränsningen med 5 sekunder. Tiden räknas från den första gymnastens rörelse till avslutandet av den sista rörelsen. Ingången till tävlingsområdet bör ske smidigt och utan musik. Programmet bör börja och sluta inom tävlingsområdet Musik Tävlingsprogrammets musik är valfri. Musiken bör finnas på cd-skiva. En inspelning får innehålla endast en musik i början av inspelningen. Inspelningens fodral och själva cd-skivan förses tydligt med föreningens namn, serie samt eventuellt truppens namn. Tävlingsarrangören ansvarar för ljudåtergivningen. Truppernas egna bildelement och extraljus är förbjudna. 1.9 Tävlingsdräkt Truppens tävlingsdräkt bör vara en enhetlig, estetisk gymnastikdräkt. Alla gymnaster ska ha likadana dräkter. Ifall dräkten är gjord av mönstrat tyg kan små variationer beroende på skärningen tillåtas. Dräkten får inte hindra rörelsers synlighet. Dräkten får inte vara genomskinlig. Halvgenomskinligt tyg tillåts på armar och på dräktens överdel. Halshålet får inte vara för stort varken framtill eller baktill och dräktens nedre dels skärning får inte vara för öppen (den får inte stiga över höftbenet eller baken). En liten kjol som når till nedre delen av baken tillåts. På kjolen får finnas små dekorationer, som dock inte får hindra att rörelser syns. Små hårdekorationer är en del av tävlingsdräkten, det samma gäller eventuellt smink, och bör vara passande för åldersserien. Separata armband, vrist- eller halssmycken är förbjudna. Trikåer och tossor tillåts Tävlingsredskap Redskapet bör följa reglerna. På redskapet får inte finnas lösa dekorationer eller band. Tejpning godkänns. En trupp får inte ha mer än två (2) reservredskap. Reservredskapen kan placeras på 15 cm avstånd från gränslinjens utsida. (Linjedomaren kontrollerar avståndet.). Rep Material Längd Repet kan vara syntetiskt rep eller naturfiber. På repet får inte finnas förstärkningar. Repets längd bör vara i rätt proportion till gymnastens längd för att möjliggöra ett tekniskt korrekt utförande. Längden mäts i grundposition med mitten av bandet

8 Svoli under båda fötterna. Repet räcker då till mellan armhålan och axlarna. Repets längd mäts inte vid redskapskontroller. Repets ändor I repets ändor får det inte finnas handtag. En eller två knutar i båda ändorna av repet tillåts. Repets ändor kan vara beklädda. Repet kan vara dekorerat t.ex. med tejp. Dekorationerna får inte vara lösa eller hängande. Boll Material Bollen bör vara en gymnastikboll. Bollens material kan vara gummi eller ett syntetiskt ämne som har gummits sviktande egenskaper. Dekorationer får inte vara lösa eller hängande. Diameter Bollens diameter är cm. Tunnband Material Tunnbandet bör vara ett gymnastiktunnband. Tunnbandet kan vara av plast eller annat syntetiskt material. Tunnbandet kan vara helt eller delvis beklätt. Dekorationerna får inte vara lösa eller hängande. Diameter Tunnbandets diameter är cm 1.11 Tävlingsområde Tävlingsområdet är 13 x 13 m. Området är tydligt utmärkt med en minst 10 cm bred linje. Linjen ingår i området. Utanför gränsen bör det finnas minst 2 m fritt utrymme. 8

9 9 2. TEKNISKA REKOMMENDATIONER FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, UNDER 10-ÅRINGAR Tävlingsprogrammet bör utgöra en helhet som stöder inlärningen av truppgymnastikens grundteknik. De valda svårigheterna bör motsvara gymnasternas färdigheter och ålder. Tävlingsprogrammets komposition bör på ett mångsidigt sett utgöras av följande rörelsegrupper samt kombinationer av dessa. Kompositionen värderas högre när rörelserna kombineras till serier och kombinationer som består av olika rörelsetyper (kroppsrörelser, balanser, hopp). 2.1 Kroppsrörelser Kroppsrörelserna bör vara anpassade till åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen ska innehålla minst 1 rörelse ur var och en av de följande kroppsrörelsegrupperna: böjning fartsväng lodavslappning lutning eller lodutfall vågrörelse Dessutom: 1 kroppsrörelseserie som utgörs av två olika valfria kroppsrörelser (A-kroppsrörelseserie) En/flera av ovanstående enskilda kroppsrörelser eller en övrig kroppsrörelse (se avsnitt 2.2) kan ingå i kroppsrörelseserien. 2.2 Rörelser som utvecklar smidighet Kompositionen bör innehålla minst 2 valfria övriga kroppsrörelser som utvecklar gymnasternas koordination och smidighet. Till exempel rullningar kullerbytta hjulning lutande rörelser nackstående 2.3 Balansrörelser Balanserna bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla minst 1 balansrörelse. Till exempel passébalans våghalvstående på knä med en hand i marken vippsittande stående på tå på två fötter

10 Hopp Hoppen bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla minst 1 hopp. Till exempel passéhopp fölhopp X-hopp jämfotahopp hjorthopp 2.5 Armrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika armrörelser. Till exempel svingar kast vridningar slag lyft sträckningar genomförningar rotationer klappar förningar 2.6 Benrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika benrörelser. Till exempel svingar kast sviktningar vridningar böjningar lyft pliéer doppningar/knäppningar sträckningar tyngdöverförningar trampningar sparkar fartsvängar förningar 2.7 Steg- och småhoppserier Kompositionen bör innehålla minst 4 olika steg- eller småhoppserier, varav en bör innehålla en variation i rytm. En serie består av minst tre likadana eller olika steg eller småhopp. Till exempel hoppsteg jenkkasteg galopphopp masurkasteg korssteg sidosteg valssteg växelsteg olika stiliserade steg eller springsteg lutande springsteg med raka ben gren-grund-hopp pendelhopp häl-tå-hopp jämfotahopp fölskutt fartsteg

11 Förbjudna rörelser Rörelser som inte får ingå i kompositionen är volter samt bärande och stödande (så att en gymnast tar emot en annan gymnasts hela vikt) och lyft där gymnasten helt förlorar kontakt med golvet. Om det i programmet förekommer förbjudna rörelser noteras detta i den tekniska domargruppens bedömningsblankett.

12 12 3. TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, ÅRINGAR Tävlingsprogrammet bör utgöra en helhet som stöder inlärningen av truppgymnastikens grundteknik. De valda svårigheterna bör motsvara gymnasternas färdigheter och ålder. Tävlingsprogrammets komposition bör på ett mångsidigt sett utgöras av följande rörelsegrupper samt kombinationer av dessa. Kompositionen värderas högre när rörelserna kombineras till serier och kombinationer som består av olika rörelsetyper (kroppsrörelser, balanser, hopp). 3.1 Kroppsrörelser Kroppsrörelserna bör vara anpassade till åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen ska innehålla minst 1 rörelse ur var och en av de följande kroppsrörelsegrupperna: böjning fartsväng lodavslappning lutning eller lodutfall vågrörelse vridning Dessutom: - 2 kroppsrörelseserier som båda utgörs av två olika valfria kroppsrörelser (A-kroppsrörelseserie) En/flera av ovanstående enskilda kroppsrörelser eller övriga kroppsrörelser (se avsnitt 3.2) kan ingå i kroppsrörelseserierna. 3.2 Rörelser som utvecklar smidighet Kompositionen bör innehålla minst 2 valfria övriga kroppsrörelser som utvecklar gymnasternas koordination och smidighet. Till exempel rullningar kullerbytta hjulning lutande rörelser nackstående bröststående 3.3 Balansrörelser Balanserna bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla minst 2 olika balansrörelser. Till exempel olika balanser på en fot olika balanser stående på tå på två fötter vändningar på en fot vippsittande

13 Hopp Hoppen bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla mist 2 olika hopp. Till exempel jämfotahopp passéhopp fölhopp köttbullshopp arabesquehopp kosackhopp X-hopp spännhopp skutthopp hjorthopp 3.5 Armrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika armrörelser. Till exempel vågrörelser svingar kast 8-rörelser vridningar slag lyft sträckningar genomförningar rotationer klappar skjutningar fartsvängar fartförningar dragningar förningar 3.6 Benrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika benrörelser. Till exempel svingar kast sviktningar vridningar böjningar lyft pliéer doppningar/knäppningar sträckningar tyngdöverförningar trampningar sparkar fartsvängar förningar 3.7 Steg- och småhoppserier Kompositionen bör innehålla minst 4 olika steg- eller småhoppserier. 3 serier som består av minst tre likadana eller olika steg eller småhopp (s.k. kort serie) 1 steg- eller småhoppserie (minst 6 steg) som består av minst två olika steg eller småhopp (s.k. lång serie). En av stegserierna bör innehålla en variation i rytm. Till exempel hoppsteg jenkkasteg galopphopp masurkasteg olika stiliserade steg eller springsteg plié-relevé-steg (på finska kisapyörintä ) lutande springsteg med raka ben

14 14 polkasteg korssteg sidosteg valssteg växelsteg fartsteg gren-grund-hopp pendelhopp häl-tå-hopp skridskohopp jämfotahopp fölskutt 3.8 Förbjudna rörelser Rörelser som inte får ingå i kompositionen är volter samt bärande och stödande (så att en gymnast tar emot en annan gymnasts hela vikt) och lyft där gymnasten helt förlorar kontakt med golvet.

15 15 4. TEKNISKA KRAV FÖR PROGRAMMETS KOMPOSITION, ÅRINGAR Tävlingsprogrammet bör utgöra en helhet som stöder inlärningen av truppgymnastikens grundteknik. De valda svårigheterna bör motsvara gymnasternas färdigheter och ålder. Tävlingsprogrammets komposition bör på ett mångsidigt sett utgöras av följande rörelsegrupper samt kombinationer av dessa. Kompositionen värderas högre när rörelserna kombineras till serier och kombinationer som består av olika rörelsetyper. 4.1 Kroppsrörelser Kroppsrörelserna bör vara anpassade till åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen ska innehålla minst 1 rörelse ur var och en av de följande kroppsrörelsegrupperna: böjning fartsväng lodavslappning lutning eller lodutfall vågrörelse vridning contraction Dessutom: - 2 kroppsrörelseserier som båda utgörs av två olika valfria kroppsrörelser (A-kroppsrörelseserie) - 1 kroppsrörelseserie som består av tre olika valfria kroppsrörelser (B-kroppsrörelseserie) En/flera av ovanstående enskilda kroppsrörelser eller en övrig kroppsrörelse (se avsnitt 4.2) kan ingå i kroppsrörelseserierna. 4.2 Rörelser som utvecklar smidighet Kompositionen bör innehålla minst 1 valfri övrig kroppsrörelse som utvecklar gymnasternas koordination och smidighet. Till exempel rullningar kullerbytta hjulning lutande rörelser nackstående bröststående 4.3 Balansrörelser Balanserna bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla minst 2 olika balansrörelser och 1 balansserie bestående av två olika balansrörelser. Stödbenet får bytas mellan rörelserna i balansserien. Till exempel olika balanser på en fot olika balanser stående på tå på två fötter olika balanser i rörelse t.ex. piruetter, kroppsrörelser på en fot eller rond de jambe

16 Hopp Hoppen bör vara anpassade för åldersgruppen och motsvara gymnasternas färdighetsnivå. Kompositionen bör innehålla mist 2 olika hopp och 1 hoppserie bestående av två olika hopp. Mellan hoppen i hoppserien får finnas högst ett mellansteg. Till exempel kosackhopp passéhopp fölhopp köttbullshopp arabesquehopp knäpphopp saxhopp X-hopp hopp som vänder eller snurrar runt i luften spännhopp skutthopp sidoskutthopp hjorthopp katthopp 4.5 Armrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika armrörelser. Till exempel vågrörelser svingar kast 8-rörelser vridningar slag lyft sträckningar genomförningar rotationer klappar skjutningar fartsvängar fartförningar dragningar förningar 4.6 Benrörelser Kompositionen bör innehålla minst 4 olika benrörelser. Till exempel svingar kast sviktningar vridningar böjningar lyft pliéer doppningar sträckningar tyngdöverförningar banor sparkar fartsvängar förningar 4.7 Steg- och småhoppserier Kompositionen bör innehålla minst 4 olika steg- eller småhoppserier. minst 2 olika steg- eller småhoppserier som består av minst tre likadana eller olika steg eller småhopp 2 långa steg- eller småhoppserier (minst 6 steg) som består av minst två olika steg eller småhopp.

17 17 En av stegserierna bör innehålla en variation i rytm. Till exempel hoppsteg jenkkasteg galopphopp masurkasteg polkasteg korssteg sidosteg valssteg växelsteg fartsteg olika stiliserade steg eller springsteg plié-relevé-steg (på finska kisapyörintä ) lutande springsteg med raka ben gren-grund-hopp pendelhopp häl-tå-hopp skridskohopp jämfotahopp fölskutt 4.8 Förbjudna rörelser Rörelser som inte får ingå i kompositionen är volter samt bärande och stödande (så att en gymnast tar emot en annan gymnasts hela vikt) och lyft där gymnasten helt förlorar kontakt med golvet.

18 18 5. PROGRAM MED REDSKAP Redskapsprogrammet bör på ett mångsidigt sätt förena redskapsrörelser med gymnastens rörelser. I redskapsprogram gödkänns endast svårigheter som kombineras med redskapsrörelser. Redskapet bör hållas i rörelse under svårigheten, när svårigheten inleds eller avslutas. Undantagsvis får redskapet hållas statiskt under de rörelser som utvecklar smidighet. 5.1 Rep Repets rörelsegrupper: 1. Småhopp genom eller över repet 2. Svängningar, förningar 3. Rotationer, åttor Observera: Rörelser som utförs med repet vikt (tredubbelt eller mer) får inte vara dominerande i kompositionen. 5.2 Boll Bollens rörelsegrupper: 1. Kast och fångande 2. Studsar 3. Rullningar längs kroppen eller över golvet 4. Förningar, svängningar 5. Cirklar, åttor 6. Vändningar, vridningar, snurrar Observera: Bollen bör hanteras mångsidigt både med en och två händer. 5.3 Tunnband Tunnbandets rörelsegrupper: 1. Svängningar, förningar 2. Rotationer, åttor 3. Vändningar runt tunnbandets axel 4. Rullningar längs kroppen eller över golvet 5. Kast och fångande 6. Rörelser genom eller över tunnbandet Observera: Tunnbandet bör hanteras mångsidigt både med en och två händer.

19 19 6. PROGRAMMETS TEKNISKA VÄRDE (TV) åringar Det tekniska värdet är , varav de obligatoriska svårigheterna utgör poäng och bonus poäng. De obligatoriska svårigheternas värde, kompositionens minimikrav: Kroppsrörelser vågrörelse vridning lodavslappning lodutfall eller lutning böjning fartsväng 2 smidighetsrörelser 2 A-kroppsrörelseserier a a 0.3 (maximivärde) (sammanlagt 2.2) Balansrörelser 2 olika balansrörelser a 0.4 (sammanlagt 0.4) Hopp 2 olika hopp a 0.4 (sammanlagt 0.4) Armrörelser 4 olika armrörelser a (sammanlagt 0.4) Benrörelser 4 olika benrörelser a (sammanlagt 0.4) Steg- och småhoppserier 4 olika steg- och småhoppserier a 0.8 (sammanlagt 0.8) De obligatoriska svårigheternas maximipoäng är 5.6 Obs. En svårighet som återkommer flera gånger i programmet i samma form beaktas endast en gång för det tekniska värdet. En enskild obligatorisk kroppsrörelse eller smidighetsrörelse kan även ingå i en obligatorisk kroppsrörelseserie. En obligatorisk svårighet godkänns när rörelsens huvudprinciper (se avsnitt 9) tydligt framgår i utförandet och rörelsen utförs med korrekt teknik. Svårigheten bör komponeras för alla truppens gymnaster och 2/3 av truppen bör utföra den på ett godtagbart sätt för att den skall tas i beräknande för det tekniska värdet.

20 Förbjudna rörelser Förbjudna rörelser ger avdrag från den tekniska poängen. Avdraget för en förbjuden rörelse är 0.5 poäng varje gång. De förbjudna rörelserna finns definierade i avsnitt Bonuspoäng de valda svårigheterna motsvarar synnerligen väl gymnasternas ålder och färdigheter, bonus + - rörelserna har på ett utmärkt sätt bundits samman till serier och kombinationer, bonus åringar Det tekniska värdet är 0-6.0, varav de obligatoriska svårigheterna utgör poäng och bonus poäng. De obligatoriska vårigheternas värde, kompositionens minimikrav: Kroppsrörelser 1 vågrörelse 1 vridning 1 contraction 1 lodavslappning 1 lodutfall eller lutning 1 böjning 1 fartsväng 1 smidighetsrörelse 2 A-kroppsrörelseserier 1 B-kroppsrörelseserie Balansrörelser 2 olika balansrörelser 1 balansserie Hopp 2 olika hopp 1 hoppserie a a 0.3 a 0.3 (maximivärde) (sammanlagt 2.6) (sammanlagt 0.7) (sammanlagt 0.7) Armrörelser 4 olika armrörelser a (sammanlagt 0.4) Benrörelser 4 olika benrörelser a (sammanlagt 0.4) Steg- och småhoppserier 4 olika steg- och småhoppserier a 0.8 (sammanlagt 0.8) De obligatoriska svårigheternas maximipoäng är 5.6

21 Svoli 21 Obs. En svårighet som återkommer flera gånger i programmet i samma form beaktas endast en gång för det tekniska värdet. En enskild obligatorisk kroppsrörelse eller smidighetsrörelse kan även ingå i en obligatorisk kroppsrörelseserie. En obligatorisk svårighet godkänns när rörelsens huvudprinciper (se avsnitt 9) tydligt framgår i utförandet och rörelsen utförs med korrekt teknik. Svårigheten bör komponeras för alla truppens gymnaster och 2/3 av truppen bör utföra den på ett godtagbart sätt för att den skall tas i beräknande för det tekniska värdet Förbjudna rörelser Förbjudna rörelser ger avdrag från den tekniska poängen. Avdraget för en förbjuden rörelse är 0.5 poäng varje gång. De förbjudna rörelserna finns definierade i avsnitt Bonuspoäng de valda svårigheterna motsvarar synnerligen väl gymnasternas ålder och färdigheter, bonus + - rörelserna har på ett utmärkt sätt bundits samman till serier och kombinationer, bonus +

22 22 7. ARTISTISKA KRAV PÅ PROGRAMMETS KOMPOSITION 7.1 Programmets gymnastiska värde Kompositionen bör utgöra en för flickorna passande helhet, som på ett mångsidigt sätt byggs upp av olika rörelsegrupper och kombinationer samt serier av dessa, som motsvarar gymnasternas färdighetsnivå. Alla truppens gymnaster bör utföra svårigheterna antingen samtidigt, genast efter varandra (i kanon) eller inom en kort tidsperiod. Svårigheterna indelas i sex grupper: kroppsrörelser, balanser, hopp, armrörelser, benrörelser samt stegserier och småhopp. Kompositionen av ett program med handredskap bör utgöra en helhet som består av handredskapets rörelse och förenandet av redskap och gymnastik. Handredskapsprogrammet bör på ett mångsidigt sätt bestå av handredskapets rörelser kombinerade med gymnasternas rörelser. I handredskapsprogram godkänns endast svårigheter som utförs i kombination med en handredskapsrörelse. Redskapet bör vara i rörelse när svårigheten inleds och avslutas så väl som under svårigheten. Undantagsvis får redskapet hållas statiskt under de rörelser som utvecklar smidighet Kompositionen grundar sig på helhetsrörelse, där rörelser och rörelseserier framskrider naturligt. Rörelserna binds samman på ett smidigt sätt med betoning på kontinuitet. Handredskapsprogram grundar sig även på helhetsrörelse kombinerat med handredskapsrörelser. Redskapets rörelser sammanbinds logiskt med betoning på kontinuitet Kompositionen bör påvisa gymnasternas muskelkontroll och rörlighet med båda sidorna (vänster och höger). Därutöver bör kompositionen utveckla gymnasternas styrka, snabbhet och uthållighet. I handredskapsprogram bör redskapet hanteras med båda händerna Kompositionen bör huvudsakligen bestå av utförande som en enhetlig trupp. Olika solon och kanon bidrar med omväxling och ger färg åt programmet men de får inte bli dominerande i kompositionen. 7.2 Programmets uppbyggnad Programmets uppbyggnad bör vara mångsidig och varierande. Svårigheterna bör placeras in i kompositionen på ett mångsidigt och naturligt sätt Kompositionen bör innehålla minst 6 olika formationer och rörelser på olika nivåer och plan (t.ex. golvnivå, sagittalplan, frontalplan) och i olika riktningar (framåt, bakåt, till sidan, i diagonal, i båge) Förflyttningar från en rörelse och en formation till en annan bör ske smidigt och varierande genom att utnyttja hela området I kompositionen bör synas växling i användningen av styrka i form av snabba och långsamma samt lätta och kraftfulla rörelser. Handredskapsprogrammets komposition bör även innehålla såväl snabba som långsamma rörelser med redskapet I början och slutet av ett handredskapsprogram bör varje handredskap beröras av åtminstone en gymnast.

23 I handredskapsprogrammet bör ingå ett byte av redskap där alla redskap byts från en gymnast till en annan antingen samtidigt eller inom en kort tidsperiod. Gymnasternas rörelse bör fortsätta naturligt under lyftet 7.3 Originalitet och musik Kompositionen bör sträva till originalitet, rörelsernas uttrycksfullhet och estetiska utförande genom att beakta åldersgruppens säregna sätt att röra sig. Kännetecknande för en originell komposition är utvecklandet av nya rörelser och rörelsekombinationer och nya sätt att bilda formationer Redskapet kan tillfälligt vara stilla om detta är en koreografisk effekt Gymnasternas rörelser och musiken bör bilda en enhetlig helhet där rörelserna följer musikens uppbyggnad. Musiken bör motsvara kompositionens idé och uttryck Musiken bör vara passande för åldersgruppen och den bör vara rytmiskt varierande Musiken bör bilda en helhet och får inte vara en serie av olika och lösryckta musiksnuttar Om musiken består av olika delar bör olika musikaliska temata, tonarter och tillägg hänga ihop på ett naturligt sätt. Musiken får inte vara enformig bakgrundsmusik Musiken får inte sluta abrubt Musiken får inte sluta före gymnasternas rörelse. 7.4 Avdrag för artistiskt värde Hälsomässiga avdrag - Brister i tvåsidig rörlighet eller kroppskontroll - Användning av rörelser som truppen inte har fysiska egenskaper eller tillräkliga färdigheter för att utföra och som kan vara hälsoskadliga - Svårigheter utförs ensidigt

24 24 8. PROGRAMMETS ARTISTISKA VÄRDE (AV) Poängen för programmets artistiska värde är 0-4.0,varav 3.9 grundar sig på de olika delområden medan 0,1 kan ges som bonus. 8.1 Programmets gymnastiska värde (1.3) - Rörelsernas lämplighet för färdighetsnivån - Helhetsrörelse - Bådsidighet - Utförande i trupp dominerande 0.6 (0.1/kroppsrörelser, balanser, hopp, handoch benrörelser, stegserier och småhopp) 0.3 (sammanlagt 1.3) 8.2 Programmets uppbyggnad (1.3) - Mångsidighet och variation - Minst 6 formationer - Plan/nivåer - Riktningar - Förflyttningar - Användning av område - Växling i användning av styrka (0.1/ snabba, långsamma, lätta, kraftfulla rörelser) (sammanlagt 1.3) 8.3 Originalitet och musik (1.3) - Originella nya rörelser och rörelsekombinationer - Originella formationer - Förenandet av musik, komposition och idé - Musiken är lämplig för åldersgruppen och rytmiskt varierande - Sammankoppling av musikens uppbyggnad och rörelse - Musiken är en enhetlig helhet - Musikens sammankoppling, mixningens kvalitet - Avslutandet av musik och gymnasternas rörelse (sammanlagt 1.3) 8.4 Hälsomässiga avdrag -0.1 / rörelse 8.5 Bonus bonus kan fås för programmets idé Obs. Avdrag för artistiskt värde i handredskapsserien: - i början eller slutet av programmet är ett redskap inte i kontakt med någon gymnast byte av redskap saknas 0.1

25 25 9. UTFÖRANDE Kännetecknande för ett gott utförande är god muskelbalans och stark stödlinje som syns tydligt i utförandet av rörelserna. I stödlinjen vilar lederna eller huvud, bröstkorg och höft på varandra. Med god muskelbalans avses balans mellan musklernas rörlighet och styrka. Dessutom bör ett gott utförande påvisa god hållning i såväl kropp som höft. 9.1 Kroppsrörelser Truppgymnastikens kroppsrörelser grundar sig på centralrörelsetekniken. Centralrörelsens rörelsecentrum är bålen. Rörelsen strömmar genom kroppen antingen in mot bålen eller ut från bålen. Rörelser som utförs med någon enskild kroppsdel reflekteras i hela kroppen. Grundprincipen för centralrörelsetekniken är rörelsernas harmoni, ändamålsenlighet, optimering, rytmik och dynamik. Alla kroppsrörelser bör utföras med kontinuitet och smidighet. I utförandet bör man uppmärksamma rörelseomfång, växling i styrka och snabbhet. Notera även rörelser i golvplanet. Kroppsrörelsernas grundprinciper: Böjning formen är tydlig och kontrollerad tillräckligt rörelseomfång för en böjning, t.ex. i sidoböjning bör det gå en rak linje från axeln till motsatt höft Fartsväng rörelsen börjar med en sträckning i svängskedet avslappnas nacken och armarna rörelsen avslutas i en kontrollerad ställning

26 26 Fartsväng framåt (sagittalplan) Fartsväng till sidan (frontalplan) Lodavslappning kontrollerad utgångsposition i avslappningsskedet vänds höften framåt, ryggen rundas, nacken sammandras och axlarna avslappnas Lodavslappning Lodutfall / lutning rörelsens form och linje är tydlig god sträckning av hela kroppen och muskelspänning Lodutfall till sidan Lodutfall framåt Lutning Vågrörelse rörelsen utgår från bålen det syns tydligt i vilken riktning bålen vänds rörelsen strömmar genom kroppen så att den avspeglas i hela kroppen

27 27 rörelsen avslutas i en kontrollerad och balanserad ställning Vågrörelse till sidan Vågrörelse bakåt Vågrörelse framåt Vridning rörelsens form och riktning syns tydligt tillräckligt omfång för en vridning: skillnaden i axlarnas och höftens riktningar är 75 grader

28 28 Vridning Contraction aktiv muskelsammandragning syns tydligt (skillnad mot lodavslappning) höften böjs i rörelsens riktning Contaction 9.2 Balansrörelser Alla balansrörelser kan utföras som en rörelse eller rörelseserie på liten stödyta så att ställningen hålls eller stannar upp. Även en balans på två små stödytor, t.ex. stående på tå på två fötter eller stående på ett knä med ena handen i golvet, räknas som en balansrörelse. Balansens svårighetsgrad påverkas av hur stor stödytan är, kroppens tyngdpunkt och kroppens ställning. Tiden då gymnasten balanserar på stödytan bör framgå tydligt. I och åringarnas redskapsserier bör noteras att handredskapet inte får fungera som en andra stödyta under balansen (t.ex. så att tunnbandet vrids runt sin egen axel mot golvet under en balans). Kännetecknande för utförandet av en balansrörelse är: en exakt och tydligt definierbar form eller ställning under balansen en kontrollerad ställning i slutet av balansen ett gott omfång i ställningen Olika balanser, ståenden på tå på två ben samt olika knävåghalvståenden.

29 Hopp Hoppet är en helhetsprestation där satsning, luftfärd och landning tydligt kan urskiljas. Satsningen börjar med att knäna böjs (plié) varefter det satsande benets fotbotten, vrist och knä snabbt sträcks. Luftfärden bör vara hög och flygande och hoppets form bör vara tydligt urskiljbar under luftfärden. I svängande och roterande hopp bör formen bevaras under luftfärden. Landningen bör vara lätt, sviktande och kontrollerad. Kännetecknande för utförandet av ett hopp är: god höjd och gott rörelseomfång under luftfärden en kontrollerad kroppsställning under luftfärden gott omfång i formen/ställningen kontrollerad landning Passéhopp Passéhopp runt Hjorthopp Fölhopp

30 30 Köttbullshopp Spännhopp Arabesquehopp framåt Arabesquehopp bakåt Arabesquehopp till sidan X-hopp

31 31 Spagathopp Saxhopp Knäpphopp

32 32 Vändhopp 9.4 Armrörelser I utförandet av armrörelser bör man fästa uppmärksamhet vid tydliga nivåer och riktningar samt växlingen mellan spänning och avslappning. Hela armen arbetar i armrörelserna. 9.5 Benrörelser I benrörelser bör man fästa uppmärksamhet vid god fotteknik: goda sträckningar, benens utåtvridning, höftledens rörlighet och höftens position i benlyft och hållanden. 9.6 Stegserier och småhopp Stegserier och småhopp bör utveckla gymnasternas smidighet. I stegserierna och småhoppen bör synas en god fotteknik, rytmik och koordinationsförmåga. 9.7 Övriga krav på utförandet 1 Truppen bör utgöra en helhet med ett enhetligt och samtidigt utförande. 2 Truppens samtliga gymnaster bör utföra de krävda svårigheterna antingen samtidigt, genast efter varandra (i kanon) eller inom en kort tidsperiod. 3 Rörelserna, rörelseserierna och -kombinationerna bör vara gymnastik med helhetsrörelse där förflyttningar från en rörelse och formation till en annan flyter smidigt. I helhetsrörelsen avspeglas huvudrörelsen i hela kroppen då rörelsen strömmar antingen från kroppens centrum, d.v.s. bort från bålen, eller mot kroppens centrum. Rörelserna binds samman så att den ena rörelsen övergår i nästa på ett smidigt sätt och så att rörelsens fortlöpande karaktär framhävs. 4 I utförandet bör det synas en god utförandeteknik, goda sträckningar, rörelseexakthet, tydlighet i formationer och förflyttningar. Skillnaden mellan lätta och kraftfulla rörelser bör synas tydligt i utförandet och framhävas genom rörelser som lämpar sig för åldersgruppen. Användningen av styrka bör vara ekonomisk och ändamålsenlig. 5 En god hållning, koordinationsförmåga, balans, säkerhet och rytmik bör synas i utförandet. 6 I benrörelserna bör man observera en god fotteknik: goda sträckningar, utåtvridning av benen, rörlighet i höftdelen och höftens ställning i benlyft. Dessutom bör uppvisas god fotteknik, rytmik och koordinationsförmåga i steg och stegserier. 7 I utförandet bör framgå truppens goda fysiska egenskaper: rörlighet, styrka, snabbhet och uthållighet. 8 I handredskapsprogrammets utförande bör truppens goda redskapsteknik, som innebär rätt hantering och rörelsebanor med redskapet samt tydliga nivåer och riktningar. 9 Utförandet bör vara uttrycksfullt och estetiskt. 10 Gymnasterna bör utföra programmet i enlighet med musikens rytm och dynamik. 11 Början- och slutpositionen beaktas som en del av utförandet.

33 Krav på utförandet med redskap Rep Grepp Repet bör hållas lätt i handen för att bevara hela dess rörlighet, som krävs för utförandet av de för repet typiska rörelserna. Repet bör hållas i ändorna. När repet fångas tillåts ett grepp 5 cm från ändan på repet varefter det tillåts glida till grundgreppet. Repets form Repet bör bevara en tydlig form i alla de för repet typiska rörelserna. Rörelserna bör utföras fortlöpande så att repet hålls i rörelse hela tiden och användningen av styrka är tillräcklig sett till repets tyngd: repet får aldrig förlora sin spänst, så att säga dö. Repets typiska form är en öppen U-form. Småhopp genom eller över repet Småhopp kan utföras på många olika sätt, kombinerade med repets olika rörelser (repet öppet, grepp med två händer, repet roteras framåt bakåt eller till sidan). Repets rotation under fötterna bör ske ljudlöst utan att repet rör golvet. I små och snabba småhopp roteras repet med en rotation av handleden medan armarna hålls sträckta. I långsammare hopp och småhopp roteras repet i en större båge med hela armen. Svängningar, rotationer, förningar, cirklar och åttor med repet Repet kan hållas öppet eller vikt dubbelt eller fyrdubbelt. Det kan roteras framåt, bakåt, eller till sidan i olika hastigheter. Det kan svänga på ett vertikalt, horisontalt eller diagonalt plan. Repet får inte oavsiktligt vidröra kroppen eller golvet Boll Grepp Bollen hålls i ett lätt grepp så att den vilar i handflatan och så att handen följer bollens form. Fingrarna kan hållas samman eller lätt frånskilda. Bollen får inte klämmas och inte heller luta mot underarmen. Kast och fånganden av redskapet Ett kast av bollen börjar från en pendling eller ett sviktande neråt. I kastet bör bollen lyfta från handen via fingerspetsarna, kroppen och armen sträcks i kastets riktning. Kroppen och armen sträcks mot bollen, fångandet bör ske mjukt och ljudlöst, med sviktning i rörelsens riktning. Rullningar längs kroppen eller golvet Rullningar kan göras över olika kroppsdelar eller längs golvet. Bollen kan under en rullning förflytta sig över en till tre kroppsdelar. Bollen får inte studsa under rullningen. Rullningen avslutas smidigt så att rörelsen fortsätter vidare. En rullning över golvet avslutas så att bollen lätt plockas upp från golvet utan att rörelsen bryts. Förningar, svängningar, cirklar, åttor, vändningar, vridningar, rotationer Under rörelsen förblir greppet om bollen mjukt. Fingrarna klämmer inte om bollen och bollen lutar inte mot underarmen. Rörelseomfånget är så stort som möjligt.

34 Tunnband Grepp Greppet om tunnbandet bör vara lätt så att tunnbandet bevarar den rörlighet som krävs för de för tunnbandet typiska rörelserna. Svängningar, förningar I svängningar och förningar är greppet om tunnbandet stödande inte klämmande. Tunnbandets plan och riktningar bör vara tydliga och byten mellan olika plan och riktningar bör vara logiska och fortlöpande. De bör ske i enlighet med rörelseriktningen. I utförandet bör man fästa uppmärksamhet vid rörelsens inledningsimpuls och avslutning, då rörelsen omedelbart fortsätter till nästa rörelse. Rotationer, åttor Tunnbandet kan rotera runt handen eller någon annan kroppsdel. Tunnbandet roterar på handen mellan tummen och pekfingret, med sträckt handled. Under rotationen bör tunnbandets rörelse vara regelbunden utan skälvningar eller glidande till nästa kroppsdel (t.ex. från framom tummen till handleden). Rörelser i åttor förenar förningarnas och rotationernas tekniker. Åttan godkänns om tunnbandets plan och riktning bibehålls under hela rörelsen. Vändningar runt tunnbandets axel Vändningar runt tunnbandets axel kan ske på golvet, på någon kroppsdel, i luften eller under ett kast. Vändningarna bör utföras smidigt och exakt. Axeln bör finnas i mitten av tunnbandet under hela rörelsen. Rullningar Rullningar av tunnbandet (på golvet eller över kroppen) bör vara smidiga. Tunnbandet får inte studsa eller skälva. Rullningen fortsätter smidigt till nästa rörelse. Kast och fångande av redskapet Kast av tunnbandet börjar från en pendling, rotation eller ett sviktande neråt. Kroppen och armen/armarna/den kastande kroppsdelen sträcks i kastets riktning. Under luftfärden får tunnbandet inte förändra sitt plan eller skälva och under ett blädderkast bör tunnbandet tydligt snurra runt sitt centrum. Fångandet sker genom en sträckning i armen eller den fångande kroppsdelen, så högt som möjligt och så att det på ett naturligt sätt hör ihop med gymnastens rörelser. Fångandet kan göras med en pendling i rörelseriktningen, en rotation eller ett tydligt stannande i en viss ställning. Rörelser genom och över tunnbandet Rörelser genom och över tunnbandet bör vara smidiga. Tunnbandet får inte vidröra kroppen. Tunnbandet bör bibehålla sitt plan och sin riktning under hela rörelsen.

35 BEDÖMINING AV UTFÖRANDE Maximipoängen för utförandet är poäng för utförandet och 0.1- poäng som bonus. Delområden av utförandet Brister i utförandet hos 1-2 gymnaster ger ett avdrag på 0.1 poäng varje gång. För 3 eller fler gymnaster är avdraget 0.3 per gång Gymnastiska färdigheter, kvalitet 1-2 gymnaster 3 eller flera Hållning (engångsavdrag) Centralrörelse Bristfälliga sträckningar Enhetligt utförande/truppens enhetlighet Små olikheter i utförande Otakt, ojämnt utförande Olik teknik i utförandet av rörelserna Kroppsrörelser Små brister i utförandet Otydlig form Onödig/extra rörelse Balans Ostabil balans, extra rörelse Brist av balans med hopp Otydlig form Brist av balans: steg, stöd eller lutning mot golvet med 0.4 hand, fot eller annan kroppsdel Fall (gäller alla typer av rörelser) Hopp Otydlig form Tung landning Bristfällig rörlighet, rörelseomfång Bristfällig luftfart

36 Steg- och småhoppserier Bristfälliga sträckningar Bristfällig utåtvridning Bristfällig fotteknik Rörelse och förflyttningar Brist av smidighet och flyt Brist av lätthet Gymnasterna stöter i varandra utan avbrott Gymnasterna stöter i varandra med avbrott Rörelsernas exakthet Ojämnhet i plan / riktningar Ojämna formationer Fysiska egenskaper Klara brister i något delområde i hela programmet 0.1 / delområde (engångsavdrag) 0.3 / del område Musik och rörelse Utförandet är inte i takt med musiken (små brister) Glömmer programmet Liten osäkerhet i utförandet Tillfälligt glömmande: avbrott i utförandet Samverkan mellan gymnast och redskap Små brister i utförandet Tydlig brist i samverkan mellan gymnast och redskap 0.4 Ologiskhet i redskapets bana Redskapsteknik Fel grepp om redskapet 0.1/serie Brist i redskapets grundteknik 0.1/serie Redskapets nivåer och riktningar är otydliga 0.1

37 Att tappa redskapet Fångar felaktigt Fångar genast utan att gymnasten flyttar på sig 0.1 för vartannat fel Fångar efter 1-4 steg 0.4 Fångar efter lång förflyttning Redskapet tappas på grund av att två eller flera redskap stöter ihop Bonus + utförandet skapar en uttrycksfull helhet truppens hållning är utmärkt under hela programmet + 0.1

38 DOMARE 11.1 Allmänt Truppgymnastikens grenutskott utnämner serievis gymnastikförbundets domarkår och överdomare för tävlingar i tävlingsserierna. Domarna på regionstävlingar utses av regionens arbetsgrupp för truppgymnastik. Domarna placeras i domargrupper genom lottning under domarpalavern på tävlingsplatsen en timme innan tävlingarna. Programmets koreograf eller en deltagande trupps ledare får inte fungera som domare i den serie där dennas trupp eller program tävlar. Domarutbildningssystemet definierar den domarkompetens som krävs på olika tävlingar. Om eventuella krav på föreningarna att bidraga med domare meddelas i tävlingsinbjudan. Föreningen bör ställa upp i tävlingen med ett antal domare, med tillräckligt kompetens, som domarkraven föreskriver Domargruppens sammansättning Domare i serierna år och år Trupperna utvärderas av två domargrupper: kompositionens domargrupp och utförandets domargrupp. Domargruppen för komposition består av två domargrupper: domargruppen för tekniskt värde TV (technical value) består av 2-4 domare domargruppen för artistiskt värde AV (artistic value) består av 3-4 domare i båda domargrupperna fungerar en domare som överdomare Domargruppen för utförande Exe (execution) består av 3-4 domare varav en fungerar som överdomare Under 10-åringar På stationerna (Jumppakoulu Asema) utvärderas trupperna av 2-4 utvärderare varav 1-2 utvärderar grundgymnastiska färdigheter och 1-2 utvärderar programmets uppbyggnad och innehåll. Vid utvärderingen används särskilda utvärderingsblanketter Jury eller officiell övervakare Grenutskottet för truppgymnastik kan genom olika beslut utnämna en jury eller en officiell övervakare för tävlingarna och formulera en speciell uppgift för dem Linjeövervakare På tävlingar utan handredskap bör det finnas minst två och på tävlingar med handredskap fyra linjeövervakare som sitter i hörnen av tävlingsområdet. Linjeövervakarna meddelar övertramp genom att lyfta en flagga. Efter utförandet gör linjeövervakaren en skriftlig anmälan till utförandets

39 39 överdomare som godkänner avdraget. Sekreteraren räknar bort avdraget från medelvärdet av utförandepoängen och detta antecknas i protokollet Domarens uppgifter utvärdera kompositionen eller utförandet i enlighet med reglerna och de på domarpalavern överenskomna riktlinjerna domarna gör sin bedömning individuellt under tävlingens gång får domarna inte diskutera utvärderingen tillsammans eller med tränare eller gymnaster varje domargrupp ger sina poäng helt enskilt oberoende av andra domargruppers poäng Tekniska domargruppen TV bedömer kompositionens tekniska förverkligande och räknar värdet för de krävda svårigheterna samt tillägger eventuella bonuspoäng Artistiska domargruppen AV bedömer det artistiska värdet genom att räkna ihop kompositionens förtjänster enligt reglernas utvärderingstabell och tillägger eventuella bonuspoäng. Utförandets domargrupp Exe bedömer truppens utförande genom att göra avdrag enligt avdragstabellen och genom att tillägga eventuella bonuspoäng Överdomarens uppgifter fungerar som en av de utvärderande domarna granskar skillnaderna mellan de poäng domarna ger kallar domarna till palaver vid tillfällen som reglerna förutsätter och fungerar som ordförande för palavern övervakar att reglerna följs övervakar domarnas verksamhet överdomaren kan avbryta utförandet på grund av tekniska problem eller farosituationer ifall det under tävlingen uppkommer frågor varom reglerna inte ger några anvisningar kallar överdomaren hela klassens domargrupp (komposition och utförande) samt tävlingens ledare och den av grensektionen eventuellt utnämnda juryn och/eller övervakaren till ett möte för att hitta en lösning kontrollerar poängprotokollen och skriver under dem

40 POÄNGRÄKNING 12.1 Bildande av poängsumma I alla serierna visas programmen en eller två gånger beroende på tävlingarna. Presentationernas antal meddelas i tävlingsinbjudan. Domargrupperna för kompositionen TV och AV samt domargruppen för utförande Exe ger sina egna poäng. Av varje domargrupps poäng räknas medelvärdet och dessa medelvärden adderas. På detta sätt får trupperna ett poängvärde och baserat på detta värde placeras de i skilda fixerade kategorier. Poängen offentliggörs inte Kompositionsdomargruppernas poängräkning Domargruppen för tekniskt värde TV Domargruppen för kompositionens tekniska värde TV ger följande poäng: i serien för åringar i serien för åringar Beroende på domargruppens storlek räknas medelvärdet och poängskillnaderna som följer: I grupper med 4 domare: den högsta och lägsta poängen lämnas utanför beräkningarna och de mittersta poängens medelvärde utgör resultatet skillnaden mellan de mittersta poängen får vara maximalt: i serien för åringar, 0.4 mellan i serien för åringar, 0.4 mellan I grupper med 3 domare: man räknar medelvärdet av allas poäng skillnaden mellan alla domares poäng får vara maximalt 0.6 I grupper med 2 domare: man räknar medelvärdet av båda poängen poängskillnaden får vara maximalt 0.4 Bonuspoäng: Bonuspoängen kan vara maximalt 0.4 Bonuspoängen läggs till TV-resultatets medelvärde Truppen får en bonus om, beroende på domargruppens storlek, 3/4, 2/3 eller 2/2 domare har föreslagit samma bonus (grunder för bonus i sektionerna och 6.2.8) Domargruppen för artistiskt värde AV Domargruppen för kompositionens artistiska värde AV ger poäng. I grupper med 4 domare: den högsta och lägsta poängen lämnas utanför beräkningarna och de mittersta poängens medelvärde utgör resultatet