Sidensjö Sparbank. Lokal Stark Självständig

Transkript

1 Sidensjö Sparbank Lokal Stark Självständig Årsredovisning 2005

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OMVÄRLDSANALYS...2 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...7 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR...13 RESULTATRÄKNING, TKR...19 BALANSRÄKNING, TKR...20 TILLGÅNGAR...20 SKULDER OCH EGET KAPITAL...21 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER...22 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN, TKR...25 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN, TKR...31 TILLGÅNGAR...31 SKULDER OCH EGET KAPITAL...35 POSTER INOM LINJEN, TKR...37 ÖVRIGA NOTER, TKR...37 KAPITALTÄCKNING...40 KASSAFLÖDESANALYS, TKR...41 UTGÅENDE MANDATPERIODER...42 REVISIONSBERÄTTELSE...43 SPARBANKENS HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER...44 KONTORSFÖRTECKNING...45 ÖVERSIKT ÖVER SPARBANKENS INLÅNING OCH FONDER

3 OMVÄRLDSANALYS God internationell tillväxt under blev åter ett starkt tillväxtår för världsekonomin. Ett högt råoljepris bitvis över 70 dollar per fat och naturkatastroferna i USA har inte bromsat den ekonomiska aktiviteten i någon större omfattning. Låga räntor, stigande tillgångspriser och en expansiv finanspolitik fortsätter att stimulera världens ekonomier. Vi räknar med att den globala tillväxten steg med omkring 4 % under 2005 jämfört med närmare 5 % för Den amerikanska ekonomin drevs alltjämt av en stark inhemsk efterfrågan inte minst från hushållens privata konsumtion som svarar för hela 70 % av USA:s BNP. Den kinesiska ekonomin, som är en allt viktigare drivmotor i världsekonomin, växte med 10 % under 2005 enligt ny officiell statistik. Expansionen i Kina drog även med sig den japanska ekonomin vilken växte mer än förväntat. EMU-länderna släpar dock efter, inte minst Tyskland, Frankrike och Italien. En gradvis konjunkturförstärkning skedde dock under loppet av 2005 och tillväxtutsikterna för 2006 har därför stigit. Det europeiska inköpschefsindexet (PMI) nådde i december förra året den högsta nivån sedan hösten En högre inflation och ljusare konjunkturutsikter ledde till att den Europeiska Centralbanken, ECB, höjde styrräntan i december för första gången på fyra år. Men det är en tudelad konjunkturbild som framträder i flera EMU-länder. Den förhållandevis starka exporttillväxten har inte kunnat kompensera den svaga privata konsumtionen. Dystra arbetsmarknadsutsikter och rädsla för framtida skattehöjningar håller hushållens sparande på en hög nivå. De baltiska ekonomierna fortsätter att vara de snabbast växande ekonomierna i EU med tillväxttal kring 6-7 %, en trend som förväntas bestå under det närmaste året. En stark konsumtions- och investeringstillväxt driver alltjämt ekonomierna snabbt framåt. Även för de nordiska länderna blev 2005 ett hyggligt tillväxtår, vilket var positivt för svenska exportföretag. Höga råvarupriser Asien svarar för en växande andel av världsekonomin. Det avspeglas inte minst i handeln med varor och tjänster. Kina är i dag världens tredje största exportör och är också en allt större konsument av rå- och insatsvaror. Detta har inneburit en renässans för svensk gruvnäring. De asiatiska ekonomiernas nästan omättliga aptit på rå- och insatsvaror har samtidigt drivit upp råvarupriserna till rekordhöga nivåer. Koppar och zinkpriserna har till exempel fördubblats på två år. Krympande råvarulager och en viss form av spekulation har också drivit upp priserna på råvaror. För svenska företag har inköpen av rå- och insatsvaror blivit väsentligt dyrare. Stigande räntor i USA stärker dollarn Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve genomförde åtta räntehöjningar under 2005, med sammanlagt två procentenheter. Det innebar att räntedifferensen gentemot Europa växte, vilket också stärkte den amerikanska dollarn. De långa obligationsräntorna steg emellertid betydligt måttligare i USA. I Europa blev räntenivån vid årets slut till och med lägre än i början av Förväntningar om framtida räntehöjningar i Europa och uttalanden från den amerikanska centralbanken om att räntehöjningsperioden i USA går mot sin avslutning, pressade tillbaka dollarn i slutet av förra året och under inledningen av

4 Stark global börsuppgång Låga räntor och god vinstutveckling bidrog till att världens börser steg med tvåsiffriga tal för tredje året i rad! I Europa steg börsindex med i genomsnitt 20 %. Uppgången på Stockholmsbörsen med dryga 30 % innebar att Sverige var bland de länder i världen som hade den bästa börsutvecklingen under I USA pressades börskurserna av stigande räntor och amerikanska investerares ökande aptit på utländska aktier. Att förvänta sig en lika stark global börsutveckling i år förefaller mindre sannolikt. Ökad inhemsk efterfrågan lyfter svensk ekonomi Efter en svag inledning under 2005 blev tillväxten i svensk ekonomi gradvis starkare. Vi räknar med att BNP ökade med drygt 2 ½ % förra året jämfört med 3,7 % för Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar tog över rollen som tillväxtmotor efter exporten. Även om exportleveranserna från Sverige stärktes under loppet av 2005 blev tillväxtbidraget från utrikeshandeln marginellt på grund av den högre importtillväxten. Hushållens köpkraft förbättrades främst genom en stabilisering av arbetsmarknaden. Lägre räntor och stigande huspriser medverkade sannolikt också till att hushållen återfick sin köplust. Ett högt kapacitetsutnyttjande, starkare omvärldskonjunktur och en god vinstutveckling bidrog till att näringslivets investeringar steg kraftigt och på bred front. Det gäller inte minst inom industrin som uppvisade den största investeringsuppgången på 16 år. Låga räntor och stigande bostadspriser stimulerade till ett fortsatt ökat bostadsbyggande. Under 2005 påbörjades drygt nya lägenheter, vilket är den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Ljusning på arbetsmarknaden men strukturproblemen består Arbetsmarknaden i Sverige förbättrades under Efter två år i rad med sjunkande sysselsättning steg antalet sysselsatta med omkring personer. Det är framförallt den privata tjänstesektorn och byggindustrin som efterfrågar arbetskraft. I kommuner och landsting fortsatte personalneddragningarna. Trots ljusningen på arbetsmarknaden ligger arbetslösheten på en otillfredsställande hög nivå. I december 2005 var arbetslösheten 8,3 % när arbetsmarknadspolitiska åtgärder är medräknade. Den begränsade nedgången i arbetslösheten kan, förutom ett ökat arbetskraftsutbud, bero på att de nyanmälda lediga platserna inte överensstämmer med de arbetssökandes kvalifikationer. Att få ned arbetslösheten kommer att vara en av regeringens viktigaste valfrågor under Ett omfattande sysselsättningspaket under två år införs från och med 2006 där bland annat s k plusjobb ingår. Men många av åtgärderna är av kortsiktig karaktär och har hög subventionsgrad som till och med kan tränga undan reguljära arbetstillfällen. Fortsatt låg inflationstakt Konsumentpriserna i Sverige steg med blygsamma 0,5 % under 2005, trots kronförsvagning och ett högt råoljepris. Det är framför allt en svag arbetsmarknad och en snabb produktivitetstillväxt som håller nere det inhemska pristrycket. Det innebär att inflationen alltjämt understiger Riksbankens uppsatta inflationsmål på 2 %. En förändring av inflationsmålet har därför kommit mer och mer i fokus. En annan anledning är de stigande fastighetspriserna, som orsakat en allt högre skulduppbyggnad hos hushållen, och som vid ett prisfall riskerar att dämpa konjunkturen. 3

5 Utsikter inför 2006 Vi räknar med att världsekonomin fortsätter att uppvisa en hygglig tillväxt det närmaste året, vilket är positivt för svenska exportföretag. Den globala konjunkturen stimuleras alltjämt av låga räntor även om en gradvis åtstramning kommer att ske under loppet av I Europa förutses stigande korträntor medan den amerikanska centralbanken, FED, sannolikt kommer att avsluta sin period av räntehöjningar. I Sverige blir den ekonomiska politiken mer expansiv under 2006, inte minst på grund av att det är ett valår. Trots att vi räknar med att Riksbanken kommer att höja styrräntan under 2006 kommer räntenivån alltjämt att vara historiskt låg. Ökade offentliga transfereringar till hushållen och en ljusare arbetsmarknad gynnar den privata konsumtionen. God omvärldskonjunktur och goda företagsvinster förväntas leda till fler investeringar, om än i en lugnare takt jämfört med ifjol. Även om arbetsmarknaden förbättras är det sannolikt otillräckligt för att nå en öppen arbetslöshet under 5 % trots regeringens omfattande sysselsättningsåtgärder. Bland de konjunkturrisker som finns kvarstår alltjämt de växande underskotten i USA. Beräkningar visar att en mjuklandning på fastighetsmarknaden är tillräcklig för att ge kännbara effekter på de amerikanska hushållens konsumtionsvilja. Ett ökat hushållssparande i USA skulle påtagligt dämpa BNP-tillväxten i USA och ge betydande effekter på världsekonomin. Källa: FöreningsSparbanken, Jörgen Kennemar 4

6 BNP-tillväxten i Sverige kalenderkorrigerat, årlig procentuell förändring %-förändring Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q Source: EcoWin Svenska marknadsräntor årig statsobligation Procent Riksbankens styrränta månaders statsskuldsväxel Source: EcoWin 5

7 Börsutvecklingen i Sverige och USA, Stockholmsbörsen Index 110 Naschdaq jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Source: EcoWin Svenska kronans utveckling EUR/SEK USD/SEK 6.5 jan maj sep jan 2000 maj sep jan 2001 maj sep jan 2002 maj sep jan 2003 maj sep jan 2004 maj sep jan 2005 Source: EcoWin Källa: FöreningsSparbanken, Jörgen Kennemar 6

8 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2005 Styrelsen för Sidensjö Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2005, bankens 106:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Sparbanken skall ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Härutöver får sparbanken bedriva sådan verksamhet som avses i 2 kap 2 bankrörelselagen (1987:617), däribland följande rörelsegrenar utlåning, ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, tillhandahållande av betalningsmedel, förmedling av obligationslån och andra krediter, notariatverksamhet inkl ekonomisk och juridisk rådgivning, värdepappersrörelse efter tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, uthyrning av bank- och servicefack och förvaring av deposita, lämnande av kreditupplysningar, valutahandel, förmedling av köp, försäljning och belåning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter, förvaltning av fastigheter och tomträtter, rådgivning och biträde i företagsledningsfrågor, förmedling av försäkringar, tillhandahållande av datatjänster, pensionssparrörelse enligt lagen om individuellt pensionssparande (SFS 1993:931). Sparbankens struktur Sidensjö Sparbanks huvudmannakår består av 24 ledamöter varav hälften väljes av Örnsköldsviks kommunfullmäktige och hälften väljes av huvudmännen själva. Styrelsen, som väljes av huvudmännen, har under år 2005 bestått av 7 ledamöter. Ledningsgruppen i banken utgörs av VD, vice VD tillika rörelsechef, ekonomichef och marknadsansvarig. Sparbankens ställning Balansomslutningen per uppgick till tkr, vilket innebär en ökning med 17,22% från föregående år. Inlåningen från allmänheten ökade under 2005 med 18,49% inklusive krediterade räntor och uppgick vid årsskiftet till tkr. Sparandet i Robur Kapitalförvaltning uppgick vid samma tidpunkt till tkr, vilket är en ökning med 32,60%. Bankens lånestock uppgick netto vid årets slut till tkr, vilket är en ökning med 17,34% jämfört med föregående år. Antal nya lån som beviljats under 2005 uppgick till st, till ett belopp av tkr. Hos Spintab hade banken vid årets slut en förmedlad utlåning på tkr vilket är en ökning med 8,48% jämfört med föregående år. 7

9 Bankens kapitalbas uppgår efter boksluts- och vinstdisposition till tkr och kapitaltäckningsgraden till 12,75%. Sparbankens resultat Överskottet i rörelsen, före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till tkr. Återföring av periodiseringsfond har skett med tkr och ingen ny avsättning har gjorts. Efter skatt återstår en nettovinst på tkr av vilken styrelsen föreslår huvudmännen att hela beloppet överförs till reservfonden. Nyckeltal som beskriver bankens utveckling och resultat finns beskrivet under rubriken Fem år i sammandrag. Viktiga händelser 2005 års rörelseresultat före kreditförluster är i kronor räknat det högsta i bankens historia. Bankens alla medarbetare fullföljde under året den utbildning som erfordras för att kunna svara upp mot kraven i den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och alla som arbetar mer än femtio procent med konsumentrådgivning blev certifierade. Under hösten 2005 gick banken över till det nya operativsystemet Windows XP. Banken slutförde ett omfattande arbete med att skapa en ny hemsida på webben. Hemsidan invigdes i början på 2006 och tillgängligheten på webbsidan är nu certifierad. Under hösten 2005 genomförde banken en större marknadsföringsinsats, som mottogs mycket väl, med syfte att förstärka bankens identitet och särart på den lokala bankmarknaden. Enligt Regeringsrättens dom den 7 september 2005 skulle den momsgrupp som bland annat Sidensjö Sparbank ingick i aldrig ha avregistrerats. Skatteverket har därför återregistrerat denna grupp. Samtidigt har Skatteverket avregistrerat de företag, som varit momsregistrerade, för moms som skall ingå i momsgruppen per den 22 december Med anledning av återregistreringen av momsgruppen kan banken förvänta sig återbetalning av moms för tiden 1 juli 2002 till 22 december Så länge arbetet pågår och det saknas beslut om återbetalning av aktuell moms tillämpar vi kontantprincipen varför inte någon fordran bokförts i 2005 års bokslut. Förväntad framtida utveckling Banken har i sin treårsplan höjt målsättningen när det gäller att förbättra affärsvolymerna och lönsamheten och som ett led i detta planeras fortsatt satsning på olika nya former av marknadsföring tillsammans med riktade aktiviteter bland annat mot bostadskreditgivning och försäkringssparande samt pensionssparande. Därutöver planeras en översyn av bankens prissättning och fortsatt kostnadskontroll. Med hänsyn till den positiva utvecklingen i Örnsköldsviks kommun och den allmänt gynnsamma konjunkturen räknar vi med att möjligheterna till fortsatt expansion vad beträffar nya kunder och positiv affärsvolymtillväxt är goda. 8

10 Prognos Banken räknar med något högre rörelseöverskott år Personal och löner Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 (13). Arbetade timmar uppgick till (18 892) under året. Med arbetsmåttet timmar för en helårsarbetare uppgick antalet anställda till 11 (11), varav kvinnor 7 (7). Löner och arvoden till styrelse och andra personer i ledande ställning uppgick till (1 411), och till övriga befattningshavare (2 667). Riskhantering Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Kredit och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt omfattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditrisker i förhållande till kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken för eventuellt obestånd. 9

11 Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not 33. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den överhängande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett stigande ränteläge genom att räntebindningstiden normalt är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gapanalys, som finns intagen i Not 32 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på finansiella instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatkontrakt har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar på att här skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepappers om handlas på en fungerande marknad. 10

12 Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not 31. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Övergång till IFRS/IAS-standarder Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person, samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisnings upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under året tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS: Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna påverkar detta framför allt räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (SPAXAR) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i FöreningsSparbanken AB där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som sparbankens rörelsefastighet kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att 11

13 anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. Förslag till vinstdisposition Sparbankens nettovinst enligt balansräkningen utgör tkr för Styrelsen föreslår att detta belopp i sin helhet överföres till reservfonden. 12

14 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR Volymutveckling Utlåning till allmänheten Förändring under året, % 17,34 11,76 13,96 19,49 25,37 Inlåning från allmänheten Förändring under året, % 18,49 9,01 16,67 19,57 23,35 Medelomslutning (MO) Förändring under året, % 13,96 9,40 19,05 18,08 10,25 Affärsvolym ultimo * Förändring under året, % 19,60 9,43 15,13 * * Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer * På grund av ändrade beräkningsunderlag går det ej att ta fram jämförbara siffror för tidigare år. Soliditets- och kapitaltäckningsmått Soliditet Beskattat eget kapital + 72% av 10,24 11,18 11,41 12,55 14,23 obeskattade reserver i % av balansomslutningen Konsolideringsgrad Beskattat eget kapital + obeskattade reserver i % av balansomslutningen 10,25 11,52 11,77 12,99 14,79 Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 12,75 13,34 13,30 18,15 21,25 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 12,75 13,34 13,30 18,15 21,25 Resultatmått Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,81 3,02 3,10 3,32 3,50 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,47 1,49 1,63 * * * På grund av ändrade beräkningsunderlag går det ej att ta fram jämförbara siffror för tidigare år. 13

15 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,40 0,37 0,29 * * * På grund av ändrade beräkningsunderlag går det ej att ta fram jämförbara siffror för tidigare år. Intjäningsförmåga Rörelseresultat exkl kreditförluster i % av MO 1,37 1,03 1,37 0,38 1,55 Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat i % av MO (vinstnivå) 0,98 0,91 0,70 0,45 1,30 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittlig eget kapital 6,73 5,82 4,34 2,43 6,18 IK-tal före kreditförluster Räntenetto + rörelseintäkter i relation till summa kostnader exklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom 1,61 1,38 1,54 1,11 1,53 IK-tal efter kreditförluster Räntenetto + rörelseintäkter i relation till summa kostnader inklusive kreditförluster och värdeförändring på på övertagen egendom 1,37 1,33 1,22 1,14 1,41 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,72 0,65 0,90 0,65 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,73 0,75 0,82 0,88 0,71 Problemkrediter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för befarade förluster i % av osäkra fordringar brutto 61,74 51,12 56,71 42,58 38,54 14

16 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) 0,86 1,13 1,17 1,22 1,89 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,53 0,16 0,93-0,10 0,37 Övriga uppgifter Medeltal anställda Antal kontor

17 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital

18 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR In- och utlåning till allmänheten, tkr Utlåning Inlåning Sparande i Robur kapitalförvaltning, förmögenhetsvärde,tkr

19 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR Kapitaltäckningsgrad % ,15 21, ,75 13,34 13, Rörelseresultat i % av MO 2 1 0,98 0,91 0,70 0,45 1, Antal kunder

20 RESULTATRÄKNING, TKR Not Förändring i procent Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto ,1 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter ,1 Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster ,4 Resultat före kreditförluster ,6 Kreditförluster, netto Rörelseresultat ,6 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat ,9 19

21 BALANSRÄKNING, TKR TILLGÅNGAR Not Förändring i procent Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar ,2 20