Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

Transkript

1 Rapport 2015:35 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad Arkeologisk utredning, steg 2, 2015 Tony Björk

2

3 Rapport 2015:35 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad Arkeologisk utredning, steg 2, 2015 Tony Björk Öja och Stora Herrestad socknar Ystad kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2015:35 Omslag: Vy mot norr, sett från sydvästra delen av område C, mot nordost. Foto: Tony Björk. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte och metod 6 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7 Resultat 10 Område A 12 Område B 14 Område C 14 Område D 17 Utvärdering 19 Förslag till fortsatta åtgärder 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 22 Kort sammanfattning 23 Den arkeologiska arbetsprocessen 23 Arkeologiska begrepp 23 Bilaga 1 - Schaktbeskrivningar 25 Bilaga 2 - Fyndlista 28 Bilaga 3 - Ortofoto, översikt 29 Bilaga 4 Schaktöversikt 30

6 Fig. 1. Skånekarta med utredningsområdets läge i Ystad kommun. Fig. 2. Översikt över området mellan Öja och Stora Herrestad med de utredningsområden (A-D) som pekades ut vid AU1 (yttre linje) och de partier inom dessa som var aktuella för vägutbyggnad (inre linje).

7 Sammanfattning Inför utbyggnad av väg 19 längs en ca 1,6 km lång sträcka mellan Öja och Stora Herrestad (strax norr om Ystad), gjordes en arkeologisk utredning steg 2 inom fyra delområden som pekats ut vid utredning steg 1 (omr. A-D). AU2 gjordes i form av sökschaktsgrävning samt metalldetektering på två platser. Totalt grävdes 33 schakt med en sammanlagd längd av 322 löpmeter. I sökschakten påträffades under mark dolda lämningar på tre platser, medan metalldetekteringen endast resulterade i sentida material. Utredningsområdena kännetecknades av att det fanns rikligt med ledningsschakt utmed befintlig väg och det var mycket torrt i marken vid tillfället för utredningen. I den södra delen av område A påträffades längs en ca 60 m lång sträcka två gropar som var ca 0,9 respektive 1,9 m i diameter (objekt 1). I ytan innehöll de endast en liten bit bränd lera och några skörbrända stenar. Lämningarna är odaterade. Längs sträckan fanns rikligt med ledningsschakt, sentida nedgrävningar och en stenläggning som sannolikt hör samman med den nedlagda gården Almedal. I den norra delen av området fanns omkring 1 m djupa matjordscolluvier och under detta ett tunt grått lager, sannolikt en äldre odlingshorisont, som innehöll en del sot och träkol. Det gjordes endast ett fynd av ett flintavslag vid schaktningen i denna del av ytan. I den södra delen av område B påträffades en ansamling av sten som kan var medvetet anlagd, eftersom stenen låg ovan steril nivå (objekt 2). Stenansamlingen fanns i ett minst 13 m långt parti av ett sökschakt och i den påträffades tre avslag av senonflinta. En trolig datering är neolitikum. I den södra delen av område C påträffades boplatslämningar i två schakt på ömse sidor om vägen i form av en härd och fyra gropar (objekt 3). De fynd som påträffades vid schaktningen utgörs av ett flintavslag, en bit av en vävtyngd, en liten bit slagg och ett troligt fragment av ett bryne. En trolig datering av boplatsen är brons- och/eller järnålder. I den mellersta delen av område C påträffades ett lösfynd i form av en mynningsbit reducerat bränd keramik, som bör dateras till järnålder. I område D påträffades inga lämningar över huvud taget. Sydsvensk Arkeologi förordar att de fornlämningar som bennäms objekt 2 och 3 blir föremål för arkeologisk förundersökning inför utbyggnad av väg 19. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 5

8 Bakgrund Inför utbyggnad av väg 19 m.m. i Öja och Stora Herrestad socknar, Ystad kommun, har Trafikverket ansökt om att få fornlämningsförhållandena utredda. Utbyggnaden görs huvudsakligen genom att anlägga parallell GC-väg och nya lokalvägar. Vägområdet omfattar totalt en ca 1,6 km lång sträcka (figur 2 och bilaga 3). Sydsvensk Arkeologi AB har utfört en arkeologisk utredning steg 2 inom området, i enlighet med Länsstyrelsens i Skåne län beslut Utredningen redovisas i denna rapport. Syfte och metod Mot bakgrund av resultaten från den arkeologiska utredningen, steg 1, var det sannolikt att det finns fornlämningar inom utredningsområdet (Nilsson 2014). Sammantaget fanns det anledning att anta att exploateringen kommer att påverka under mark dolda fornlämningar och fyra särskilt intressanta områden lyftes fram som väsentliga att utreda närmare vid en utredning steg 2 (område A-D). Det framhölls att de föreslagna områdena inte utgör avgränsade fornlämningsområden. Skälen till varför dessa områden valdes är kortfattat sammanställt nedan. Område A Motivering Närhet till Öja bytomt, marknamn Tofterna B Topografiskt läge, marknamnet Åckahögsåkrar C D Topografiskt läge, fynd av flinta och keramik, milstolpe alt. grav samt andra impediment på historiska kartor Topografiskt läge, fynd av ett flintavslag, gränsar till ett komplext gravområde med marknamnen Bålhögsåkrar och Slätthögsåkrar Syftet med den arkeologiska utredningen steg 2 är att klargöra fornlämningssituationen inom de aktuella delområdena. Utredningen ska visa om och var under mark dolda fornlämningar finns inom området. Om möjligt ska den även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Det framtagna materialet ska fungera som planerings- 6 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

9 och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kap. KML. Arbetet gjordes genom provschaktning med maskin och genom metalldetektering inom delområde A och D. Detektor av modellen Minelab Quattro FBS 1050 användes. Den metod som användes inom alla delområden för att bedöma förekomst av dolda fornlämningar var sökschaktsgrävning. De aktuella utredningsområdena omfattade en sammanlagd areal av ca m 2. Av denna yta utgjorde ca m 2 befintlig väg. Den aktuella utredningsytan utgjorde således ca m 2 (se bilaga 3). Av detta skulle maximalt 3 % avbanas, dvs. högst 750 m 2. Grävda schakt och påträffade lager, anläggningar och fynd mättes in med nätverks-gps. Fynd som kan visa på datering och funktionsbestämning av lämningarna tillvaratogs. Grävningen av schakten gjordes så att framkomna fornlämningar skulle ta så liten skada som möjligt. Schaktens utbredning och omfattning anpassades också efter de förutsättningar som uppkom under fältarbetet. Efter avslutat arbete återställdes schakten med hjälp av grävmaskin. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Vägsträckan löper genom ett fullåkerslandskap direkt nordost om Ystad. Kusten är belägen knappt 3 km söderut. Undersökningsområdet har en topografi som varierar mellan ca 15 och 27 m.ö.h. Jordarna i området består av en mosaik av moränlera och lerig, sandig morän. I söder sträcker sig området några hundra meter norr om den stora kustnära mossen Öja mosse. Vägsträckan ligger i en mycket fornlämningsrik trakt och flertalet lämningstyper och perioder finns representerade. Området mellan Stora Herrestad och Öja har varit utnyttjat under såväl förhistorisk som historisk tid. Byn Stora Herrestad ligger centralt i häradet med samma namn. De kända fornlämningarna i området redovisas översiktligt i tabell 1. Fyndplatser, boplatser och gravhögar är de vanligaste fornlämningskategorierna. I många fall kan fyndplatserna och boplatserna dateras till neolitikum. Den neolitiska perioden betonas ytterligare av uppgifter om dösar i utredningsområdets västra del samt i ett område några hundra meter öster om utredningsområdet. Bronsålderslämningar i trakten finns främst i form av gravhögarna. En komplex gravmiljö med högar, skelett- och urnegravar samt en förmodad hällkista finns direkt norr om utredningsområdet, och utmärker sig som en särskilt känslig miljö. Fem flatmarksgravar är undersökta på platsen och de dateras till Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 7

10 yngre bronsålder och romersk järnålder, men troligen hyser detta område gravar från en betydligt längre tidsperiod (Stora Herrestad 9:1 och 12:1). Utredningsområdet sträcker sig nära bytomten av den historiska byn Öja längst i söder. Erfarenhet från andra byar visar att lämningar från yngre järnålder är vanligt förekommande i eller i närheten av lägena för de i historisk tid belagda byarna. RAÄ-nummer Datering Beskrivning Stora Herrestad 5:1 Bronsålder? Hög Stora Herrestad 6:1 Bronsålder? Hög Stora Herrestad 9:1 Yngre bronsålder Flatmarksgravar, urnegravar Stora Herrestad 9:2 Stenålder Boplats Stora Herrestad 12:1 Romersk Flatmarksgrav, skelett, undersökt järnålder Stora Herrestad 39:1 Stenålder Boplats Stora Herrestad 40:1 Stenålder Boplats Stora Herrestad 43:1 Stenålder Boplats Stora Herrestad 44:1 Äldre bronsålder Fyndplats, bronsyxa av Piletyp Stora Herrestad 61:1 Neolitikum Fyndplats, yxfragment Stora Herrestad 62:1 Neolitikum Fyndplats, yxfragment Stora Herrestad 107:1 Bronsålder? Hög Stora Herrestad 120:1 Neolitikum Fyndsamling, neolitiska föremål Stora Herrestad 134:1 Förhistorisk Boplats Öja 3:1 Historisk tid Milsten, borttagen. Öja 8:1 Förhistorisk? Fyndplats, slipstenar + brynen Öja 13:1 Bronsålder? Hög, plats för enl talskarta Öja 15:1 Historisk tid Bytomt, Öja by Öja 16:1 Neolitikumbronsålder Hög, äldre namnuppgift Dössan antyder megalitgrav Öja 17:1 Neolitikum Fyndsamling, neolitiska föremål Tabell 1. Översikt av fornlämningar från området i och intill utredningsområdet. Nedan redovisas kort de viktigare resultaten av tidigare arkeologiska insatser i den aktuella vägsträckningens närområde. Mer detaljerade uppgifter finns i rapporten över den arkeologiska utredningen, steg 1 (Nilsson 2014). Inom ramen för Ystadprojektet gjordes arkeologiska forskningsundersökningar av några platser i närheten av det aktuella utredningsområdet och 1985 undersöktes ett par sten- och bronsåldersboplatser (Stora Herrestad 51:1 och Stora Herrestad 8 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

11 Fig. 3. Den aktuella vägsträckan (heldragen mörkblå linje), AU1-område (svart begränsning) och registrerade fornlämningar (blå markeringar). 52:1). Vid dessa undersökningar framkom flintföremål, keramik och bebyggelselämningar daterade till framför allt tidig- och mellanneolitisk tid och yngre bronsålder (Larsson 1992:60ff). Med anledning av utvidgning av en befintlig grustäkt gjordes år 1990 en arkeologisk förundersökning ca 300 m norr om det aktuella utredningsområdet (Öja 14). Härvid påträffades anläggningar och keramik som daterades till yngre bronsålder/äldre järnålder (Torstensdotter Åhlin 1991). Med anledning av vägarbeten 1995 gjordes en arkeologisk förundersökning knappt 400 m sydost om utredningsområdet (norra delen av Öja 4). Vid förundersökningen framkom anläggningar i form av härdar och kulturlager. Flera av anläggningarna 14 C- daterades till yngre bronsålder och äldre järnålder (Andersson 1996). Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 9

12 År 2002 gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning i den västra delen av Öja by, fastigheten Öja 34:18 m.fl. Vid provschaktning framkom endast en härd och enstaka flintor i matjorden (Wallin 2003). Inför arbeten med en förbifart runt Stora Herrestad genomfördes år 2007 en arkeologisk utredning. Fyra delområden lyftes fram som särskilt intressanta, men endast inom en yta i den norra delen av utredningsområdet kunde fornlämningar påvisas (Olsson & Wallin 2007). År 2009 föranledde vägprojektet en förundersökning i området, närmare bestämt av fornlämning Stora Herrestad 137, ca 800 m norr om Stora Herrestads by (Olsson 2009). År 2014 utfördes en utredning steg 1 av den aktuella vägsträckan av Sydsvensk Arkeologi (Nilsson 2014). Förhållandena vid fältinventeringen var inte optimala, p.g.a. att det fanns grödor på vissa delar av området. Vid utredningen påträffades dock indikationer i form av flinta och keramik, och det identifierades fyra områden med stor potential för under mark dolda fornlämningar. Exploateringsområdet ligger i en utpräglad jordbruksbygd, vilket innebär att man kan räkna med en relativt hög grad av bortodling och att även tidigare synliga fornlämningar kan finnas kvar som under mark dolda lämningar. Detta antyds även av en kulturgeografisk studie av det historiska kartmaterialet, som bl.a. visar att det troligen funnits antingen en milstolpe, runsten eller ett gravmonument inom område C (Persson 2014). Resultat Vid utredningen grävdes totalt 33 schakt med en sammanlagd längd av 322 löpmeter. Arbetet försvårades av flera praktiska och källkritiska problem, som redovisas nedan som bakgrund till några av kommentarerna i samband med redovisning av resultaten för de olika områdena och schaktbeskrivningarna i bilaga 1. De praktiska och källkritiska problemen diskuteras även under rubriken Utvärdering. Det var mycket torrt i markerna vid utredningstillfället och därmed svårt att se tydliga färgningar under matjorden. Det fanns dessutom många ledningar utmed vägen, vilket utgjorde en stor begränsning vid schaktningen. Av hänsyn till de boende i området, grävdes det inte inom de villatomter som ligger utmed vägen i detta skede av de arkeologiska insatserna. Flyttningar mellan de olika delområdena samt mellan ägor och över den tidvis starkt trafikerade Väg 19 var mycket tidsödande. Det var dessutom problematiskt att ta sig in på många av de berörda ägorna, utan att göra skador, eftersom de i de flesta fall var 10 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

13 Fig. 4. Plan över schakt (röd begränsning), anläggningar/lager (blå begränsning) och fynd (gröna punkter) i område A. beväxta med grödor. Av samma skäl visade det sig vara svårt att metalldetektera effektivt. Område A var beväxt med vall och grässvål och på område D växte vete. Detektering inskränktes därför till schakten, efter avlägsnande av vegetationsskiktet. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 11

14 Fig. 5. Anläggningen AG244 i schakt 236. Fig. 6. Metallerna från schakt 313 och 333 i område A. Myntet är 22 mm i dia- Foto åt nordost. meter (jfr bilaga 2). Område A Inom området finns registrerat fornlämningen Öja 3:1, som är platsen för en borttagen milsten. Inom detta delområde grävdes 13 schakt med en längd av totalt ca 134 löpmeter. Matjordsdjupet varierade en hel del p.g.a. att det fanns matjordscolluvier i den norra delen. Observationer från de enskilda schakten redovisas i bilaga 1 och tillvaratagna fynd redovisas i bilaga 2. I den södra delen av område A påträffades i schakten 201 och 236 två gropar som var ca 0,9 respektive 1,9 m i diameter (AG 207 och 244). I ytan innehöll de endast en liten bit bränd lera (AG207 - ej tillvaratagen) och några skörbrända stenar. Lämningarna låg med ett avstånd av ca 60 m från varandra och är odaterade (fig. 4). De har fått den samlade beteckningen Objekt 1. Norr om Objekt 1 utfördes metalldetektering i schakten efter avlägsnande av vegetationsskiktet. Det påträffades dock endast sentida metaller ( tal) och det påträffades inga under mark dolda lämningar i de sökschakt som togs upp här (fig. 6). Längs sträckan fanns rikligt med ledningsschakt, sentida nedgrävningar och en stenläggning som sannolikt hör samman med den nedlagda gården Almedal (schakt 222). I schakt 264 i den norra delen av området fanns omkring 1 m djupa matjordscolluvier och under detta ett tunt grått lager, sannolikt en äldre odlingshorisont, som innehöll en del sot och träkol (AL268, fig. 6). Det observerades inga artefakter vid schaktning eller rensning. Även i schakt 276 och 280 konstaterades matjordscolluvier. Det gjordes endast ett fynd av ett flintavslag vid schaktningen i den norra delen av området. 12 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

15 Fig. 7. Plan över schakt (röd begränsning), anläggningar/lager (blå begränsning) och fynd (gröna punkter) i område B. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 13

16 Fig. 8. Stenpackningen/samlingen i schakt 343 rensas av Anders Edring. Foto åt sydväst. Fig. 9. Flintor från stenpackningen A357, den undre retuscherad och 56 mm lång. Område B Inom detta delområde fanns inga tidigare registrerade fornlämningar. Här grävdes 4 schakt med en längd av totalt ca 34 löpmeter. Matjordsdjupet var i genomsnitt mellan 0,4-0,5 m. Observationer från de enskilda schakten redovisas i bilaga 1 och tillvaratagna fynd redovisas i bilaga 2. I den södra delen av område B påträffades en ansamling av sten eller stenpackning, som kan var medvetet anlagd eftersom stenen stratigrafiskt sett låg under matjorden, men ovan steril nivå (fig. 7 och 8). Stenansamlingen fanns i ett minst 13 m långt parti av schakt 343 och i den påträffades tre avslag av senonflinta, varav ett var retuscherat (FF351, fig. 9). En trolig datering är neolitikum. Bevaringsförhållandena var svårbedömda p.g.a att marken var torr, kompakt och svårgrävd, samt att det fanns rikligt med naturlig sten i moränen och längsgående ledningsschakt, delvis i och delvis parallellt med schakten. Lämningen har fått beteckningen Objekt 2. Område C Inom detta område fanns inga tidigare registrerade fornlämningar, men vid den arkeologiska utredningen steg 1 konstaterades vid fältbesiktning ett antal flintavslag och någon keramikbit, dels i den nordvästra och dels i den sydöstra delen (Nilsson 2014). Inom detta delområde grävdes 14 schakt med en längd av totalt ca 135 löpmeter. Matjordsdjupet var generellt mellan 0,2-0,4 m, men det fanns matjordscolluvier ned till 1,0-1,1 m djup i schakt 410. Observationer från de enskilda schakten redovisas i bilaga 1 och tillvaratagna fynd redovisas i bilaga Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

17 Fig. 10. Plan över schakt (röd begränsning), anläggningar/lager (blå begränsning) och fynd (gröna punkter) i område C, sydvästra delen. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 15

18 Fig. 11. Plan över schakt (röd begränsning), anläggningar/lager (blå begränsning) och fynd (gröna punkter) i område C, nordöstra delen. 16 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

19 Fig. 12. Anläggningarna AH494 (bortre) och AG510 i schakt 483. Notera att det var mycket torrt i marken. Påsen i nordvästra schaktkanten (till höger) är fyndplatsen för en slaggbit. Foto åt sydväst. I den södra delen av område C påträffades boplatslämningar i två schakt på ömse sidor om vägen i form av en härd och fyra gropar (fig. 10 och 11). De fynd som påträffades vid schaktningen utgörs av ett flintavslag, en bit av en vävtyngd, en liten bit slagg och ett troligt fragment av ett bryne (bilaga 2). Dessutom förevisade en av markägarna ett fynd av en sländtrissa i sten, troligen täljsten, som gjorts tidigare, nära schakt 483. Lämningarna tolkas utgöra delar av en boplats med en trolig datering inom tidsrymden brons- och/eller järnålder. Lämningarna har fått den samlade beteckningen Objekt 3. I den mellersta delen av område C påträffades ett lösfynd vid schaktning i form av en mynningsbit reducerat bränd keramik, som bör dateras till järnålder. I övrigt var schakten i resterande delar av område C påfallande tomma, utan några under mark dolda lämningar. Område D Inom detta delområde finns inga tidigare registrerade fornlämningar. Här grävdes endast 2 schakt med en längd av totalt ca 19 löpmeter. Matjordsdjupet var omkring 0,4-0,5 m. Observationer Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 17

20 Fig. 13. Plan över schakt (röd begränsning), anläggningar/lager (blå begränsning) och fynd (gröna punkter) i område D. från de enskilda schakten redovisas i bilaga 1 och tillvaratagna fynd redovisas i bilaga 2. I delområdet söder och öster om väg 19 fanns dels en stor mängd ledningar som sträckte sig ned mot ställverket i områdets sydligaste punkt, dels var ytan påverkad av markarbeten, ledningsgrävning och upplag i den östliga delen, i samband med den då pågående utbyggnaden av vägsträckan norr om den nu aktuella. Schaktning inskränktes därför till den del av området 18 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

21 Fig. 14. Schakt 443 i område D. I bakgrunden bestäms lämpligt läge för nästa schakt. Till höger om vägen syns de pågående arbetena för anläggandet av ny väg förbi Stora Herrestad. Foto åt nordost. som låg norr om befintlig väg 19. Detta parti är dock låglänt i förhållande till de omgivande ytor som ingår i det större område som visade fornlämningspotential vid utredning steg 1. I område D utfördes metalldetektering efter avlägsnande av vegetationsskiktet. Det påträffades dock endast sentida metaller. Det påträffades inga under mark dolda lämningar i de sökschakt som togs upp. Utvärdering Vid den arkeologiska utredningen kunde det konstateras att det fanns stora praktiska och källkritiska begränsningar för arbetet, vilket redan kommenterats ovan i samband med redovisning av utredningens resultat. Till att börja med var det mycket torrt i markerna vid utredningstillfället och därmed svårt att se tydliga Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 19

22 färgningar under matjorden. Det fanns dessutom många ledningar av olika slag utmed vägen. Av hänsyn till de boende i området, grävdes det inte inom de villatomter som ligger utmed vägen i detta skede av de arkeologiska insatserna. Flyttningar mellan delområdena samt mellan ägor och över den tidvis starkt trafikerade Väg 19 var tidsödande. Det var dessutom problematiskt att ta sig in på många av de berörda ägorna, utan att göra skador, p.g.a. mer eller mindre djupa diken utmed vägen och eftersom ägorna i de flesta fall var beväxta med grödor. Det hade givetvis varit önskvärt att utföra det aktuella arbetet under vår eller höst för att i vart fall undvika de begränsningar och den åverkan som metalldetektering och schaktning i gröda innebär. Utredningens syfte anses trots ovannämnda begränsningar vara uppfylld. De schakt som grävts har visat tydliga indikationer på fornlämningar i några fall medan det för andra delar av sträckan inte kommit några nämnvärda indikationer. Detta, i kombination med de i många fall begränsade ingreppen i smala remsor på ömse sidor om befintlig väg, gör att risken för större skador på fornlämningar bedöms som liten. Givetvis kan det finnas någon lämning som missats, men några större, t.ex. boplatser, kan det dock knappast röra sig om. Förslag till fortsatta åtgärder Vid utredningen påträffades tre platser med förhistoriska lämningar (objekt 1-3). De förhistoriska lämningar som påträffades inom område B och C (objekt 2 och 3), bör enligt vår uppfattning bli föremål för arkeologiska förundersökningar inför en eventuell fortsatt exploatering av området. Förundersökningarna bör syfta till att närmare fastställa fornlämningarnas utbredningar, bevaringsförhållanden, dateringar och vetenskaplig potential. 20 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

23 Referenser Andersson, T Skåne, Öja sn, Öja 1:7. RAÄ 4 Arkeologisk förundersökning UV Syd rapport 1996:43. Larsson, M The Early and Middle Neolithic Funnel Beaker Culture in the Ystad area (Southern Scania). Economic and social change, BC. The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4o. No 19. Stockholm. Nilsson, I-M Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad, Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1, Sydsvensk Arkeologi rapport 2014:79. Olsson, M Utbyggnad av väg 19 förbi stora Herrestad, RAÄ 137, Stora Herrestads socken, Ystads kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2009:45. Olsson, M. & Wallin, L Utbyggnad av väg 19 förbi Stora Herrestad. Stora Herrestads socken, Ystads kommun, Skåne. Arkeologisk utredning Wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2007:55. Persson, L Mellan Öja och St. Herrestad. En studie av äldre lantmäterikartor över ett arkeologiskt utredningsområde. Kulturgeografisk utredning. Bilaga i: Nilsson, I-M Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad, Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1, Sydsvensk Arkeologi rapport 2014:79. Torstensdotter Åhlin, I Öja 21:4, Öja sn, Skåne. Arkeologisk förundersökning. Rapport UV Syd. Wallin, L Arkeologisk förundersökning. Del av Öja by, Öja 34:18 mfl. Öja socken, Ystads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2003:7. FMIS, Fornsök SGU, Kartgenerator Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 21

24 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB proj.nr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socknar: Fastigheter: Läge: Koordinatsystem: Skåne Ystad Öja och Stora Herrestad Öja 16:41 m.fl. Ekonomiska kartan, blad 1D 9f och 2D 0f SWEREF 99 TM X koordinat: ,11 Y koordinat: ,21 Höjdsystem: RH 2000 M ö.h m. ö.h. Fältarbetstid: 10-13/ Antal arbetsdagar: 6 Antal arkeologtimmar: 48 Antal maskintimmar: 31 Exploateringsyta: Undersökt yta: 580 m 2 Platschef: Personal: Underkonsulter: Företagare: m 2 (d.v.s. utvalda utredningsområden) Tony Björk Anders Edring Karlssons Entreprenad AB, Ramirent AB Trafikverket Tidigare undersökningar: Nilsson 2014 Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnad, beräknad: Kostnad, faktisk: Fyndnr 1-16, förvaras vid Lunds Universitets Historiska Museum under LUHM nr Intrasisprojekt SA_150039, anteckningar och digitala foton förvaras i Regionmuseet Kristianstads arkiv kr (exkl. moms) kr (exkl. moms) 22 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

25 Kort sammanfattning Den arkeologiska utredningen längs sträckan Öja-Stora Herrestad har resulterat i att tre platser med förhistoriska lämningar identifierats (objekt 1-3). Objekt 1 bestod av enstaka gropar som endast grovt kunnat dateras till förhistorisk tid. Objekt 2 är en stenpackning som innehöll bearbetad flinta. Stenansamlingen ligger inte i det material som avsatts av inlandsisen och sannolikt inte av erosion. Den är därför troligen ditlagd av människor. Objekt 3 består av en boplats med en eldstad och ett antal kok-, täkt- och/eller avfallsgropar. Att döma av boplatsens karaktär och fynden så hör den hemma i brons- och/eller järnålder. Två av dessa fornlämningar föreslås gå vidare till arkeologisk förundersökning (objekt 2 och 3). Den arkeologiska arbetsprocessen Vid olika typer av större markexploateringar görs arkeologiska insatser ofta i tre eller fyra steg (utredning steg 1 och 2, förundersökning och undersökning). De arkeologiska insatserna avrapporteras och resultaten tjänar som underlag för Länsstyrelsen och företagaren inför nästa steg i arbetet. Enkelt utryckt syftar en utredning till att konstatera om några fornlämningar berörs av de planerade arbetena. En förundersöknings syfte är att klargöra utbredning, bevaringsförhållanden, datering och vetenskaplig potential av en enskild fornlämning inför en eventuell undersökning. En undersöknings syfte är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd från en fornlämning, eller del av fornlämning, som kommer att tas bort. Arkeologiska begrepp Kronologi Tidsindelning och tidsföljd för olika arkeologiska perioder. Kronologisk ordning i sin enklaste form: stenålder, bronsålder, järnålder, historisk tid. Colluvium/Colluvier (engelska: colluvium, tyska: kolluvium) Lager bildade av jorderosion. Erosion som lett till colluviebildningar har oftast orsakats av mänskliga aktiviteter, fr.a. odling. Colluvier har förflyttats framför allt av vatten, men även i viss mån av vind, och har företrädesvis ansamlats i sluttningar, svackor och låglänta partier av terrängen. Neolitikum Yngsta delen av stenåldern. Populärvetenskapligt ofta kallad bondestenålder. Sekundär deposition/sekundärdeponerat Material som blivit omlagrat. Exempelvis kan det under järnåldern ha grävts en brunn genom ett kulturlager från stenåldern. Därför kan det finnas sekundärdeponerade stenåldersföremål i en brunn som anlades under järnåldern. Stratigrafi Lagerföljd. Generellt sett är ett underliggande lager äldre än ett överliggande. Har det förekommit erosion på en plats kan dock äldre föremål hittas i lager ovan ett med yngre innehåll. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 23

26 24 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

27 Bilaga 1 - Schaktbeskrivningar , Väg 19 Öja-Stora Herrestad, AU Område A OS 201: 8,7 m långt, 0,4-0,55 m djupt. 1 störning och 1 grop. Gropen ca 0,8 x 0,9 m med fyllning av gråbrun sandig silt och ett litet fragment bränd lera i ytan (AG 207). Lerig morän i botten. OS 216: 9,3 m långt, 0,3-0,6 m djupt. Ca 1 m in i schaktets södra del fanns en 2 m bred (N-S) stenläggning. Gammal gårdsinfart? Lerig morän i botten. OS 222: 8,5 m långt, 0,4-0,7 m djupt. I norra änden en stor störning (AZ 228) med tegel, lera och halvförmultnat trä. Lerig morän i botten. OS 236: 13,4 m långt, 0,3-0,4 m djupt. En större anläggning i södra änden, ca 1,9 m i diameter (AG 244). Sandig morän i botten. OS 260: 5,7 m långt, ca 0,6 m djupt. I schaktet fanns ett tjockt matjordscolluvie och i detta en längsgående elkabel. Steril nivå ej nådd. Schaktet försköts något åt öster (se nedan OS 264). OS 264: 5,5 m långt, 1,10-1,15 m djupt. Här fanns ett matjorscolluvie och därunder ett tunt, fetare lager grå morän/silt med inslag av träkol (AL 268). Ett träkolsprov inmätt (PK 275). I botten steril moränlera. OS 276: 3,0 m långt, 0,6 m djupt. Endast matjordscolluvier, vattenledning (?) på detta djup. Två flintavslag i matjorden (FF 279). Steril nivå ej nådd flyttat vidare (se nedan OS 280). OS 280: 3,7 m långt, 1,1 m djupt. Matjordscolluvier till ca 1,05 m djup. Steril moränlera i botten. Stor störning i söder (VA-ledning? AZ 284). OS 288: 7,3 m långt, 0,3-0,5 m djupt. Störning längsgående i västra kanten. Vattenledning? Steril botten bestod av moränlera. OS 294: 15,7 m långt, 0,4-0,6 m djupt. Störning längsgående i västra kanten. Vattenledning? Botten = steril moränlera. Metalldetekterat efter att grässvålen tagit bort. Endast kapsyler, fragment av ölburkar och annat sentida material. OS 313: 17,1 m långt, endast schaktat grässvål. I södra änden fanns en längsgående elledning. Troligen ej i bruk, men nytt schakt togs upp sydväst om (OS 321). Metalldetektering gav främst sentida skrot, men även ett bronsbleck (FM 311) och en blyplomb (FM 312). OS 321: 19,0 m långt, 0,4-0,5 m djupt. Enda observationen var ett flintavslag (FF 329). Lerig morän i botten. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 25

28 OS 333: 17,3 m långt, 0,4-0,5 m djupt. I södra änden ett diagonalt löpande ledningsschakt (vattenledning). Några metaller vid detektering (mynt, knapp, bronsbit). Lerig morän i botten. Område B OS 343: 14,7 m långt, 0,4-0,6 m djupt. Svårschaktat. Extremt stenig, sandig morän i botten. I mellersta delen en möjlig stenkonstruktion (A357) med större stenar samt några fynd av flintavslag. OS 352: 6,2 m långt, 0,4-0,5 m djupt. Stenig, sandig morän. Troligen längsgående vattenledning i schaktet. Svårt att se färgningar = torrt i marken. OS 364: 6,7 m långt, 0,5-0,7 m djupt. Sandig, något stenig morän i botten. Längsgående ledningsschakt i östra kanten. OS 380: 6,8 m långt, 0,5-0,7 m djupt. Sandig morän. Område C OS 384: 8,9 m långt, 0,25-0,4 m djupt. Ett gammalt ledningsschakt (dränering eller kabel?). Steril botten siltig sand. OS 390: 11,5 m långt, 0,20-0,35 m djupt. Stor nedgrävning med homogen, brun fyllning (AG 398). Spadad provgrop 0,9 m djup. Fynd av en flintbit och en keramikbit. Sand och sandig morän i botten. OS 403: 7,3 m långt, 0,6-0,7 m djupt. Ett fynd av möjligt bryne/slipsten (FS 409). Sandig, stenblandad morän. OS 410: 3,3 m långt, 1,0-1,1 m djupt. Matjordscolluvie. Steril botten sandig morän. OS 414: 7,6 m långt, 0,3-0,4 m djupt. Sandig morän med mycket sten. OS 420: 7,5 m långt, 0,25-0,35 m djupt. Sandig morän. OS 426: 10,8 m långt, 0,4-0,7 m djupt. Svårdefinierad övergång mellan matjord och steril mark, därav variationen i schaktdjup. Matjordsdjup kring 0,4 m. Ett fynd av keramik av järnålderskaraktär (reducerat bränd mynningsbit FK 432). Sandig morän. OS 433: 11,4 m långt, ca 0,35 m djupt. Sandig moränbotten. OS 453: 10,5 m långt, 0,2-0,3 m djupt. Krönläge tunt matjordslager. Sandig morän. OS 459: 12,1 m långt, 0,2-0,5 m djupt. Skiftande undergrund. Sand respektive sandig morän med lerinblandning. OS 465: 12,1 m långt, 0,3-0,4 m djupt. Sandig morän. 26 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

29 OS 474: 3,8 m långt, 0,3-0,45 m djupt. Ej grävt till steril p.g.a. längsgående ledningsschakt. Troligen ej i bruk. OS 478: 3,5 m långt, 0,3-0,4 m djupt. Ej grävt till steril p.g.a. längsgående ledningsschakt. Troligen ej i bruk. OS 483: 24,5 m långt, 0,3-0,4 m djupt. Tre gropar och en härd (AG 510, 522, 533, AH 494). Rikligt med skörbränd sten och träkol i AH 494. Träkol tillvarataget från härden. Fyllningarna i övrigt blekt bruna med viss sotinblandning. Torrt i marken! Ett lösfynd av slagg (FM 544). Botten = sand-sandig morän. Område D OS 443: 8,0 m långt, 0,5-0,6 m djupt. Metalldetekterat; en hästskosöm/nit, spikar, ett talsmynt. Sandig något siltblandad undergrund. OS 449: 10,5 m långt, 0,4-0,5 m djupt. Metalldetekterat; endast järnskrot. Sandig något siltblandad undergrund. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 27

30 Bilaga 2 - Fyndlista Fyndlista Väg 19 Öja-Stora Herrestad, Ystad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Fyndnr Schakt Kontext Sakord Material Vikt Antal Kommentar (g) FF279 Avslag Flinta FM311 Bleck Cu-legering 1 1 Detektorfynd # FM312 Plomb Bly 4 1 Sentida? Detektorfynd # FF329 Avslag Flinta FM330 Malmgryta Cu-legering 8 1 Fragment, mynningsdel. Detektorfynd # FM331 Mynt Silver Daler SM Detektorfynd # FM332 Knapp Cu-legering 7 1 Streckornerad på kanten, ögla på baksidan. Detektorfynd # FF351 Avslag Flinta 39 3 Ett tvåsidigt retuscherat FF356 Avslag Flinta 8 1 Bränt AG398 Avslag Flinta AG398 Vävtyngd Lera 6 1 Fragment av bränd vävtyngd FS409 Slipsten Bergart Fyrsidigt fragment. Bryne? FK432 Keramik Lera 5 1 Mynningsbit Svagt utåtböjd. Svart, reducerat bränd FM441 Hästskosöm Fe 5 1 Detektorfynd # FM442 Mynt Silver öre Detektorfynd # FM544 Slagg Fe 3 1 #Övriga detektorfynd i form av hästskosömmar, spikar och slagg från matjordslager ej tillvaratagna. Träkolsprover tillvaratagna från AL268 och AH494. Ej införda i fyndlistan ovan. 28 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

31 Bilaga 3 - Ortofoto, översikt Ortofoto över området mellan Öja och Stora Herrestad med de utredningsområden (A-D) som pekades ut vid AU1 (röd begränsning) och de partier inom dessa som var aktuella för vägutbyggnad AU2 (gulskrafferade ytor). Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad 29

32 Bilaga 4 Schaktöversikt Översikt av schakten i respektive AU2-område. 30 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

33 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Kristianstad 4:13, 4:4 och 4:43. Hästtorget, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 2. Citadellstaden 1:1 och 2:1. Landskrona stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 3. Fodret 5 m.fl. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 4. Hovrätten 20. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 6. Hove 9, Åhus. Fornlämning 23, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 8. Limhamn 155:355, Bunkeflo 24:1, Hyllie socken, Malmö kommun. Särskild arkeologisk undersökning Åsa Berggren. 9. Bastionen 7, fornlämning Kristianstad nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 10. Skepparslöv 27:7, fornlämning Skepparslöv nr 60:1, Skepparslövs sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 11. Råvattenledning. Arkeologisk utredning steg 1, Red. Bertil Helgesson. 12. Norretullsvägen. Fastigheten Bastionen 6 och 7. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 13. Kristianstadsprojektet. Metalldetektorundersökningar Bertil Helgesson. 14. Färlöv 76:10, 82:1, 83:2, 1:48 och 1:32. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologiska undersökningar Ing-Marie Nilsson. 15. Näsby 35:47. Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 16. Östra Odarslöv 13:5, ESS-området. Forntid möter framtid. Volym 1 Bakgrund, genomförande, tolkning och utvärdering. Volym 2 Undersökningsresultat. Volym 3 Analyser och bilagor. Odarslöv socken, Lunds kommun. Särskild arkeologisk undersökning Red. Kristian Brink och Stefan Larsson. 17. Bodarps bytomt. Fornlämning 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning, Thomas Linderoth. 18. Renovering av Villie kyrka. Fornlämning 20:1, Villie socken, Skurups kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 19. Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning Kristian Brink och Fredrik Grehn. 20. Räng 5:12, Räng socken, Vellinge kommun, Skåne. Arkeologisk utredning Bertil Helgesson. 21. Tygelsjö 54:2, Tygelsjö socken, Malmö kommun, Skåne. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 22. Östbergska huset, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Tony Björk.

34 23. Del av Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38. Bjäresjö och Baldringe socknar, Ystad kommun. Arkeologisk utredning. Therese Ohlsson. 24. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Tivoligatan m.fl. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 25. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Nya Boulevarden. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 26. Allarpsvägen. Ivetofta socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 27. Lyckan 27. Åhus stad i Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 28. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning Joakim Frejd. 29. Hardeberga kyrkogård. Hardeberga socken, Lunds kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 30. Limhamn 154:376. Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 32. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 33. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1, Lyngsjö och Östra Vrams socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 34. Pilbladet och Södra Sallerup 180:36. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning Åsa Berggren. 35. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad, Öja och Stora Herrestad socknar, Ystad kommun, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Tony Björk. 32 Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad

35