Innehållsförteckning. VD:s översikt Styrelsens verksamhetsberättelse Nyckeltal Distributionsanläggningar, elledningar,...

Transkript

1 2013 Årsberättelse

2 Innehållsförteckning VD:s översikt... 1 Styrelsens verksamhetsberättelse... 2 Nyckeltal... 5 Distributionsanläggningar, elledningar,... 6 Nätsstationer och störningar... 7 Bokslutsprinciper... 8 Resultat- och balansräkning... 9 Finansieringsanalys Bokslutets noter Särredovisning Styrelsens och VD:s underskrifter Revisionsberättelse Organisation Personal Peter Eriksson Omslagsfoto: Lemströms kanal i höstskrud. Bilderna är tagna av ÅEA:s personal Produktion: Zapp reklambyrå 2014

3 VD:S ÖVERSIKT År 2013 var Ålands Elandelslags 57:e verksamhetsår. Året inleddes relativt kall och snörik och vintern blev hela fem månader lång. Av de senaste fyra åren har tre år medfört hög elöverföring och senaste årets notering var den tredje högsta någonsin efter toppåret Hösten 2013 har dock varit varm och så ser även inledningen av 2014 ut vilket kan medföra en något lägre total elöverföring under det kommande året. Det är positivt att konstatera att nyanslutningstakten fortsätter att vara hög i vårt elnät. Fastän vår omgivning 2013 har varit inne i en lågkonjunktur så har vi inte sett några egentliga indikationer på minskning av elanvändningen på Åland. Både det privata byggandet, samhällsservicetjänsterna såväl som näringslivet ser ut att fortsättningsvis utvecklas och må bra. Vi bör dock följa med händelseutvecklingen och se till att vi har tillräckliga ekonomiska resurser för följderna av både finanskriser och vädervariationer. ÅEA:s arbete att långsiktigt trygga och utveckla eldistributionen till bolagets andelsägare och kunder fortsätter. Det visar den extra satsning på renoveringar i östra skärgården vi gjort under året och som fortsätter under Vi har avtalat med en extern linjebyggnadspartner om renovering av delar av 10-kV elnäten i Brändö, Kumlinge och Sottunga. Björkö byggdes om på hösten och arbetet pågår nu på Lappo, Asterholma och på Kumlinge. På det här sättet kanaliserar vi en del av de pengar vi erhöll under 2012 för försäljningen av Kraftnät Ålands aktier tillbaka till elnätsverksamheten. Under hösten 2013 har dialogen med landskapsregeringen förts framåt att Åland ska ges samma förutsättning att bygga ellinjer så lättillgängligt längs väg som möjligt på samma sätt som i övriga Finland. Vi hoppas att vi under våren 2014 ska komma i mål i den frågan. Den finska lagstiftningen förnyades hösten 2013 med högre krav på bättre försörjningstrygghet och kortare elavbrott och i det sammanhanget är byggandet av ellinjer längs väg ett viktigt delmoment. Trots att Åland inte drabbats av de långa strömavbrott som förekommit i delar av övriga Finland är det ändå viktigt att ÅEA som nätbolag ges motsvarande regelverk för linjebyggnad så att vi kontinuerligt kan förbättra vår försörjningstrygghet för våra kunder och ägare. För ÅEA:s egna åländska vindkraftsprojekt går det fortsättningsvis trögt. Trots utkastet i juni från finska staten till åländskt stöd genom inmatningstariffer är projekten fortfarande relativt långt från förverkligande. Alla villkoren i stödsystemet är inte klarlagda ännu och det är först när vi har dem utredda som projektet kan gå vidare. För att förverkliga stödsystemet krävs det lagstiftning både på Åland och i Finland och slutligen ska stödsystemet notifieras till EU. Jan Wennström, VD Landskapsregeringen arbetar aktivt för att få stödsystemet att börja gälla år Till vår stora glädje har Kanteleen Voimas dotterbolag Puhuri Oy fortsatt förverkliga sina vindkraftsprojekt. Det första projektet Kopsa 1 kunde invigas i oktober och från och med hösten 2013 producerar ÅEA sin egen vindkraft. Det blir inte så mycket energi ännu under år 2014 men det kommer att öka då Puhuri hösten 2013 tog sitt andra projektbeslut för att starta projekt Kopsa 2 vilket ska vara produktionsklart hösten Satsningarna i Puhuri slutar knappast där utan fler projekt är på kommande. Det är positivt för ÅEA att på detta sätt med flera och mindre projekt bygga upp en vindkraftsportfölj där den ekonomiska insatsen och därmed risken sprids på flera objekt. År 2013 blev ett tungt år för Kanteleen Voima. För andra året i rad regnade torvskörden bort och torvleveransen blev för liten. Parallellt med det sjönk marknadspriserna på el så det fanns få tillfällen då lönsam produktion kunde ske. Verket producerade totalt sett bara drygt två månader under hela året. Bolaget har stora utmaningar framför sig då det dessutom inom kort kommer reningskrav som bolaget på sätt eller annat behöver klara för att förlänga produktionsmöjligheterna. Det finns olika tekniska lösningar för reningen men gemensamt för dem alla är att de kräver stora investeringar. Planeringen av en nordisk slutkundsmarknad fortsätter men eftersom bland andra Finland har ifrågasatt planerna har det krävts tilläggsutredningar för att utreda de verkliga konsekvenserna. Någon form av nordisk slutkundsmarknad blir det troligen men det är för tidigt att säga hur och när. Det vi dock känner oss säkra på är att som följd av NordRegs planer samt andra lagstiftningsförändringar som kommer så står ÅEA inför nya utmaningar i framtiden. Ny och utökad elnäts- och elmarknadslagstiftning innebär mera komplexitet i verksamheten vilket ska hanteras inom de resurser ÅEA har till förfogande. Slutligen vill jag till alla ÅEA:s anställda rikta ett stort och varmt tack för ett utmärkt och förtjänstfullt arbete under året som gått.

4 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Distributionsverksamheten. År 2013 byggdes 56,4 km ellinjer. Ett flertal mellanspännings- (MSP)-linjer har både byggts nya, byggts om eller renoverats och de är väl spridda över hela ÅEA:s distributionsområde. Då alla ellinjer sedan länge byggs med isolerade ledningar och kablar så förbättras elnätets kvalitet kontinuerligt och försörjningstryggheten ökar. Av de avbrottsriskabla kopparledningarna har vi efter fjolårets renoveringar endast 0,4 km kvar. Under året fortsatte renoveringsarbetet av MSP-elnätet på östra delen av Kökar och vid slutet av året är största delen klart. Under 2013 har planeringen fortsatt av västra Kökars elnät och om allt går bra kan dess renovering utföras under I samband med renoveringen på Kökar bygger vi med sådan teknik att vi senare kan byta spänningsnivå från 10 kv till 20 kv. Förutom vårt eget linjebyggnadsarbete har vi av en extern linjebyggnadspartner köpt renovering av ca 8 km av 10-kV MSP-nätet och 0,4-kV lågspännings- (LSP)-nätet på Björkö, Lappo och Asterholma. Vår partner har även planerat renovering av ca 12 km MSP-linje i Kumlinge vilket byggs om kommande vår. Efter Kumlinge står Sottunga i tur och vi ska också ta in offert på extern ombyggnad av sista delen i renoveringen på Kökar. Vi ser det här som ett bra sätt att snabbt göra en punktinsats i vårt behov av renoveringar. Under året har byggandet av Kraftnät Ålands 45 kv:s ellinje Storby Västanträsk inletts. Linjen är idag i stort sett klar över Eckerö medan linjen i Hammarland färdigställs våren Då linjen tas i bruk fås en bättre försörjningstrygghet för västra och norra Åland. Nyanslutningstakten har under 2013 hållits på ungefär samma nivå som tidigare vilket innebär att småhusbyggandet ser ut att fortsätta som tidigare på Åland. Under 2013 levererades det nya 500 kva mobila reservaggregatet. Samtidigt har vi uppdaterat styrsystemen på de första två Genetec reservaggregaten så att vi kan samköra aggregaten vid större driftomläggningar eller strömavbrott. De gamla ASEA-verken från 1987 och 1989 ska vi bjuda ut till försäljning lokalt på Åland. Under året som gått har vi haft ett par större stormar som dock inte varit allvarliga. Längsta avbrottstiden ca 17,5 timmar var vid avbrott i Kumlinge då våra montörer nattetid inte slapp ut med någon färja. ÅEA beställde 2012 en ny 45/10 kv:s fördelningsstation i Söderby Lemland av Kraftnät Åland. Arbetet med den har inte kunnat framskrida då det visade sig vara svårare än beräknat att hitta lämpligt markområde. Men arbetet fortsätter och vi hoppas kunna ansluta oss dit så småningom för att avlasta utmatningen från Kraftnät Ålands Norrböle station. Efter noggrann utvärdering slöt ÅEA i april 2013 ett avtal med det danska bolaget Kamstrup om leverans av ett nytt fjärravläsningssystem Omnia som ska ersätta det drygt tio år gamla Turtle systemet. Huvudsyftena med systembytet är dels att möta kommande krav från myndigheter och kunder och dels att införa timmätning för alla kunder. Leveransen omfattar totalt st. elmätare inkl. kommunikationsinfrastruktur och mätarna byts ut under en period av fem år. Mätsystemet kommunicerar med hjälp av radiooch GSM- kommunikation. Kamstrup valdes tack vare att de har ett modernt mätsystem, en ekonomiskt bra totallösning och lång branscherfarenhet inom elmätningsområdet. Under hösten 2013 och i början av 2014 pågår en pilotutvärdering av det nya systemet och slutligt investeringsbeslut tas under vintern. Elförsäljning. Prisnivåerna på elmarknaden Nordpool har under 2013 varit fallande tack vare den goda hydrologiska situationen i vattenmagasinen, den svaga efterfrågan på el samt god tillgänglighet på kärnkraft. Även priserna på utsläppsrätter har sjunkit och påverkat elpriserna neråt och osäkerheten om den framtida utsläppshandeln är stor. Det här har inneburit att vi inför 2014 har kunnat sänka det rörliga tariffpriset på elenergi med 6 % till 5,75 c/kwh inkl. moms. I mars 2013 införde ÅEA möjligheten för kunder att på ÅEA:s webbplats teckna avtal för köp av elenergi som ett alternativ till vår vanliga tariff. Webben ger möjlighet att teckna dels ett fastprisavtal för två år eller ett månadsrörligt pris och under året har ett antal kunder använt sig av denna möjlighet. Under sommaren 2013 kom också en ny elförsäljare in på den åländska marknaden. De har inledningsvis aktivt arbetat med telefonförsäljning och de har slutit avtal med ett mindre antal kunder. Eftersom större kundrörelser inte har skett så får vi konstatera att vår egen kundkrets sedan tidigare är lojal mot ÅEA och både ser och uppskattar vår servicenivå som god. ÅEA har idag jämfört övriga Finland ett bra elenergipris. Det under hösten 2012 inledda samarbetet om elenergileveranser från Axpo Sverige Ab har fungerat smidigt och bra enligt våra önskemål. Under 2013 var inköpen av elenergi fördelade så att 71,3 % (70,3 %) köptes från Axpo Sverige, 5,6 (6,6 %) från Kanteleen Voima Oy och Puhuri Oy och 23,1 % (23,1 %) från åländska vindkraftsproducenter. Elproduktion. För andra året i rad blev det en mycket dålig torvskörd i Finland. Det innebar att torvleveranserna till Kanteleen Voimas blev alltför små. Samtidigt sjönk

5 marknadspriserna på elenergi och näst intill omöjliggjorde elproduktion. Produktionsutfallet blev alltså lågt och därmed även det ekonomiska utfallet negativt. Styrelsen för verket har fått arbeta hårt med lönsamhetsfrågor. De har även aktivt sökt efter och ökat den egna torvbrytningsarealen för att kompensera torvbristen från Vapo. På grund av allt större miljö- och reningskrav enligt IED- och BAT-direktiven har verket stora utmaningar framför sig. Det finns olika sätt att lösa detta men allt handlar om investeringar i olika omfattning. Dessa investeringar ska sedan lönsamhetsmässigt kalkyleras mot ett för de närmaste åren mycket lågt prognostiserat elenergipris. Konkreta beslut måste tas under 2014 på att välja alternativ på investering och Kanteleen Voimas styrelse arbetar därför med att reda ut bästa möjliga framtida tekniska lösningar. I Puhuri Oy har dock vindkraftsplanerna framskridit i stort sett som planerat. I juni 2012 togs det första investeringsbeslutet i projekt Kopsa 1 och de 7 första verken med en effekt på 3,0 MW/st. började byggas. Kopsa 1 togs i bruk och invigdes i oktober Det betyder att redan på hösten levererade projektet egen vindkraft till ÅEA. I oktober togs också ett investeringsbeslut för att inleda byggandet av nästa park, Kopsa 2, med 10 st nya verk på 3.3 MW/st. ÅEA :s andel i det projektet är drygt 1 MW. Projektet lyfter inmatningsstöd enligt det finska stödsystemet. Om allt går som planerat kommer Kopsa projekten tillsammans att under år 2015 producera ca 6 GWh vindkraft för ÅEA vilket motsvarar ca 4 % av vårt behov. Under 2013 kunde vi äntligen för våra åländska vindkraftsprojekt se en liten möjlighet till förverkligande. Efter många och säkerligen svåra diskussioner för landskapsregeringens politiker och tjänstemän gav finska staten i juni ett utkast till förslag på hur åländska vindkraftsprojekt ska stödas finansiellt. Utkastet som presenterades ger strängare och sämre villkor än vad projektägare i övriga Finland får. Dessutom innefattar det betydande ekonomiska insatser av Åland vilket dock har godkänts av landskapsregeringen. Men ännu nu i januari 2014 har inte alla detaljer i förslaget kunnat redas ut så att vi projektägare har de finansiella villkoren så klarlagda att vi kan kalkylera på möjligheterna att starta igång projekten. Enligt förslaget ska lagstiftning för denna åländska stödordning nu arbetas fram så att den träder i kraft år Ekonomi. Nätverksamhetens omsättning ökade år 2013 jämfört med 2012 trots att den överförda volymen sjönk något. Ökningen berodde främst på att elnätavgifterna höjdes 5 % inför 2013 efter att ha varit oförändrade i fyra år. Inför år 2014 höjs elnätavgifterna med ytterligare 8 % Höjningarna är en direkt följd av Kraftnät Ålands investering i den nya kabeln till Finland och 2014 års höjning är den andra av 4-5 st. årliga höjningar som behövs för att finansiera den ca 120 milj. stora kabelinvesteringen. Elförsäljningen resulterade i ett bra resultat vilket var positivt trots den svåra situationen för Kanteleen Voima. Värt att notera är att före de senaste två årens ekonomiskt sett goda resultat hade vi två år med negativa resultat vilket påvisar den problematik och de fluktuationer vi får leva med inom elhandelsverksamheten. Totala omsättningen år 2013 blev 17,93 (17,51) milj. vilket är 2,4 % högre än föregående år. Intäkterna från försäljningen av elenergi minskade med 2,6 % till 8,24 (8,47) milj.. Nätintäkterna ökade med 5,4 % till 9,18 (8,71) milj.. Faktureringen av externa byggprojekt blev 0,24 milj. (0,18). Övriga intäkter uppgick till 0,26 milj. (0,15). Inköpet av nättjänster blev 4,50 (4,09) milj., +10,1 %, och inköp av elenergi 7,53 (7,92) milj., -5,2 %. Kostnaderna för inköp av material och tjänster av utomstående ökade jämfört 2012 och blev 2,40 (1,60) milj.. Kostnaderna för underhåll av 10 kv mellanspänningsnätet uppgick till 0,20 milj. (0,16). Kostnaderna för underhåll av lågspänningsnätet uppgick till 0,08 milj. (0,10). Kostnaderna för underhåll av nätstationerna uppgick till 0,05 milj. (0,15). Kostnaderna för jour och störningar uppgick till 0,30 milj. (0,42). Den sammanlagda investeringen i elnätet under året var ca 1,94 milj. (1,91). Rörelseresultatet för år 2013 blev starkt till följd av hög överföringsvolym och ett gott elhandelsresultat. Nettoresultatet är dock svagare än år 2012 eftersom försäljningen av aktierna i Kraftnät Åland Ab och Katternö kärnkraft Ab hade en kraftig resultatinverkan under Kassalikviditeten och soliditeten är fortsatt god. ( )= uppgifter för år Personal Under 2013 anställdes en ny mätarmontör redan i januari som ersättare för en långtidssjukskrivning. Efter sommaren har två anställda slutat för att börja arbeta i egen verksamhet respektive i en annan bransch. De har ersatts med nyanställningar och då ingen anställd har gått i pension är personalantalet därför 38 vid utgången av år Medelåldern för ÅEA:s anställda är 45,2 år och de anställda har i medeltal arbetat 16,2 år i företaget. Risker och miljö ÅEA hanterar prisrisker på elmarknaden genom att handla med elderivativinstrument och derivativinstrument för utsläppsrätter för koldioxid enligt en av styrelsen fastställd handelspolicy. Avsikten är att

6 minska prisfluktuationerna på elmarknaden. Handel med derivativinstrument sker enbart i skyddssyfte. En betydande kostnadsrisk är skador på elnätet till följd av oväder. ÅEA har sedan flera år tillbaka använt endast belagd friledning samt kabel vid byggandet av mellanspänningslinjer. Den relativa andelen isolerade ledningar, hängkabel och jordkablar ökar kontinuerligt. Då det ur planerings- och tillståndssynpunkt sett är möjligt byggs ellinjerna längs väg. Vi följer aktivt med utvecklingen av linjebyggnadstekniker och utbyter erfarenheter med andra elbolag. Vi strävar till att upprätthålla tillräckliga lager och resurser för störningar. ÅEA arbetar för miljömässigt goda tekniska lösningar i det dagliga arbetet. Vi väljer att köpa miljövänliga material där det så är möjligt. Sedan flera år tillbaka används belagd friledning med återvinningsbar isolering. Framtidsutsikter ÅEA:s verksamhet styrs inte bara utifrån åländsk lagstiftning utan införandet av nationell finsk lagstiftning utgående från EU-direktiv ser ut att allt mera både direkt och indirekt påverka vår verksamhet. Tekniska krav på nätuppbyggnad och energieffektivisering för både kunder och nätbolag kan så småningom komma att ge åtaganden för ÅEA. Dessutom kom det under 2013 ny marknadslagstiftning i kraft i övriga Finland som följd av stormverkningarna under Syftet med den nya finländska lagstiftningen är att förbättra försörjningstryggheten och det är bra för så omfattande elavbrott som har förekommit i Finland och Sverige på 2000-talet ska inte behöva accepteras av ett modernt samhälle. Den finska lagstiftningen gäller inte automatiskt på Åland men nu planeras det blankettlagstiftning om att så ska vara fallet i någon form. Beklagligtvis togs inte elbranschen med som referensgrupp i det förberedande arbetet med denna blankettlagstiftning så idag vet vi inte varken intention eller omfattning av de kommande planerade förändringarna. Det känns dock inte motiverat att ellagstiftningen på Åland rakt av ska kopieras från den ur avbrottssynpunkt stränga finländska lagstiftningen då Åland inte drabbats av de mycket långa strömavbrott som kunder i Finland och Sverige får uppleva. De finländska avbrottsreglerna innebär i praktiken en form av sanktioner för drabbade elnätbolag och skulle dessa gälla på Åland är det nästan enbart ÅEA av de tre nätbolagen som drabbas. Vi tror att i och med att Åland har egen lagstiftningsbehörighet på elområdet kan säkert Åland istället anpassa sin lagstiftning till de förhållanden som gäller för Åland. Frågan om hur åländska myndigheter ska övervaka elnäten på Åland har ännu inte fått en lösning. ÅEA har aktivt informerat landskapsregeringens tjänstemän om vår syn i frågan men tyvärr har vi inte i den här frågan kunnat komma till en dialog och få något gehör för synpunkterna. Vi är oroliga att regleringen av formella skäl och för enkelhetens skull flyttas över till finska Energimarknadsverket vilket enligt de kollegor ÅEA känner i övriga Finland medför mycket merarbete för elnätbolagen. Idag kan vi inte bedöma om nyttan för de åländska elabonnenterna av en utökad reglering är större än merarbetet. Ytterligare ett år har gått i väntan på några som helst möjligheter att starta våra åländska vindkraftsprojekt. Projekten hade redan hösten 2008 alla tillstånd klara och därefter har det mesta av tiden i projekten gått åt till att formellt förnya respektive tillstånd. Om förslaget till åländskt Feed-In stöd kan förverkligas till år 2016 så har det alltså förflutit sju år. Fördröjningen av startandet är bekymmersam men förhoppningsvis ser vi nu en vändning och låt oss hoppas att även kalkylerna så småningom visar att en byggstart är möjlig. En ljusglimt för vindkraften är ändå Puhuris projekt som ett efter ett nu startas och där vi kontrollerat kan utöka vår andel vindkraftsproduktion. Ytterligare projekt är på kommande och det blir intressant att se hur långt Puhuri kan utvecklas. Problemen med den låga produktionen i Kanteleen Voima är bekymmersam. Efter två år med dåliga torvskördar kan vi hoppas att torvskörden inkommande sommar blir normal. EU-direktiv om utsläppsgränser av partiklar, kväve- och svaveloxider kräver investeringar och bolaget utreder vilka förändringar som behövs. Den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden kommer säkerligen trots att utvecklingstakten något har bromsats upp. ÅEA behöver nogsamt följa med utvecklingen och i tid anpassa rutiner och system till eventuella nya marknadsupplägg. En anpassning är att ha ett uppdaterat och framtidssäkert fjärravläsningssystem vilket även förbättrar kundernas möjligheter att förstå och därmed påverka sina förbrukningsmönster. Delvis av den anledningen togs beslutet 2013 om att byta ut Turtle systemet mot ett nytt och modernt Omnia fjärravläsningssystem. En utmaning som kontinuerligt bör ha hög prioritet för ÅEA är de olika IT-lösningar som krävs för att sköta bolagets verksamhet. I en alltmer teknikutvecklad bransch är det viktigt att ha förhållandevis enkla men ändå robusta och användarvänliga IT-system så att driften blir kostnadseffektiv. Byggandet av Kraftnät Ålands nya reservkraftsförbindelse till Nådendal pågår. Under 2014 börjar 110 kv:s ellinjer, stationer samt likriktarstationer byggas. Själva kabeln planeras läggas ut våren 2015 och hela anläggningen ska tas i drift vid årsskiftet Styrelsens förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att årets vinst ,44 överförs till balanserade vinstmedel. Jomala den 30 januari 2014 Styrelsen

7 NYCKELTAL

8 DISTRIBUTIONSANLÄGGNINGAR Allmänt Totalt byggdes under året ca 56,4 km ledningar varav nybyggnation av MSP-elnätet utgjorde 26,3 km och LSP-elnätet 26,4 km. Resterande 3,4 km är i huvudsak linjebyggnation åt externa kunder. Investeringar ÅEA fortsätter att investera i elnätet för att kunna hålla en hög kvalitet på elnätet. Vårt mål är att hålla en livslängd på elnätet som understiger 50 år. Vid nybyggnation av ellinjer bygger vi rationellt och eftersträvar att bygga ellinjerna längs vägar där underhållet av ledningarna är mera effektivt. 10 kv ellinjerna isoleras eller grävs ner för att minska störningar på grund av stormar. ÅEA har nu ett ledningsnät som totalt är km långt. Effekttoppens utveckling från 1969 och framåt. Aktuell topp är MW från den 15 februari Mellanspänningsledningar, 10 kv Totala ledningslängden i 10 kv ledningsnätet är km. Om- och nybyggnad av 10 kv elnätet har gjorts bl.a. i följande områden: Ombyggnad Hellsö Hellsö S på Kökar Ombyggnad Ödkarby Laby i Saltvik Ombyggnad Laby Lötet i Saltvik Ombyggnad Laby Nääs i Saltvik Ombyggnad Labbnäs Bolstaholm i Geta Ombyggnad Bussö Bergö i Vårdö Ombyggnad Långbergsöda Mora i Saltvik Ombyggnad avgrening Djupdal i Saltvik. Ny linje till Tellholm S i Hammarland Ny linje till Björkens i Lemland Ombyggnad Rönäs till Björkö på Kumlinge Ombyggnad avgrening Dalkarby industri i Jomala Ombyggnad Torp Björnhuvud i Eckerö Ombyggnad Mora Tängsödavik i Saltvik Ny linje till Skogshöjden i Saltvik Ombyggnad avgrening Gottby N i Jomala Ny linje till Hjortö V i Saltvik Lågspänningsledningar 0,4 kv Vi byter kontinuerligt ut ledningarna till grövre dimensioner samt minskar på nätstationernas fördelningsområden. Det totala lågspänningsnätet var vid årsskiftet km långt.

9 Nätstationer, 10/0,4 kv Under året har antalet nätstationer ökat med 10 st. och totala antalet nätstationer var vid årsskiftet st. Störningar Under året har vi haft 175 oaviserade avbrott mot 184 året innan. Avbrotten har sammanlagt berört kunder vilket ger i medeltal 490 kunder/ oavisierat avbrott. Störningstiden per station är 4,4 timmar mot 4,1 timmar året innan. I genomsnitt har våra kunder berörts av avbrott ca 5,8 gånger under året om man bortser från avbrott i elleveransen från Kraftnät Åland. De kunder som har haft avbrott har i medeltal under året varit utan ström i 36 minuter. Totalt har kunderna berörts av 36 snabb- eller tidsåterinkopplingar som sammanlagt berört kunder. Under året har vårt nätområde berörts av 3 avbrott i elleveransen från Kraftnät Åland. Dessa avbrott har i medeltal berört kunderna under minut och totalt har kunder berörts.

10 BOKSLUTSPRINCIPER Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångarna har upptagits till ursprunglig anskaffningsutgift från och med 1985, medan anskaffningar därförinnan är upptagna till restvärdet per Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen består av både de rörliga och fasta anskaffningskostnaderna med avdrag för linjära planenliga avskrivningar vilka beräknats utgående från tillgångarnas sannolika ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna är: Rättigheter till linjegator Byggnader Distributionsnät Elmätningsutrustning Maskiner och inventarier ADB-program och utrustning 20 år 40 år 30 år 8-14 år 10 år 3-5 år Uppskrivningen av jordområden baserar sig på en försiktig uppskattning av marknadsvärdet. Uppskrivningen gjordes år 1989 och sedan dess har ingen justering gjorts. Uppskrivningen har förts mot reservfonden. Fordringar och skulder i utländsk valuta Tillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till euro enligt Finlands Banks medelkurs på bokslutsdagen. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt förstin först-ut principen värderade till anskaffningsutgiften eller till sannolik återanskaffningskostnad ifall detta är lägre än anskaffningsutgiften. I anskaffningsutgiften för pågående projekt har både rörliga och fasta kostnader inkluderats. Finansiella elhandelsinstrument Handel med finansiella elhandelsinstrument och derivatinstrument för utsläppsrätter för koldioxid sker enbart i skyddssyfte. Resultatet av en säkringstransaktion redovisas vid samma tidpunkt som resultatet av den säkrade transaktionen och ingår då i rörelseresultatet. Användningen av elderivatinstrument är omfattande. Värdepapper De värdepapper som ingår bland finansieringstillgångar och placeringar är upptagna till anskaffningsvärdet. Distributionsnätets utbyggnad och underhåll Av distributionsnätets årliga om- och utbyggnad kostnadsförs fr.o.m den del som motsvarar reparationer av befintligt nät.

11 Resultaträkning (EURO) Not OMSÄTTNING , ,33 Förändring i pågående arbeten , ,07 Tillverkning för eget bruk , ,16 Övriga rörelseintäkter , ,92 Material o. tjänster Elanskaffning, material, förnödenheter o. varor Inköp under perioden , ,60 Ökning/minskning av lager , ,69 Köpta tjänster , ,21 Sa material o. tjänster , ,12 Personalkostnader Löner och arvoden , ,45 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,49 Övriga lönebikostnader , ,35 Sa personalkostnader , ,29 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,87 Övriga rörelsekostnader , ,27 RÖRELSEVINST (-FÖRLUST) , ,93 Finansiella intäkter o kostnader 4 Intäkter från andelar i ägarintresseföretag 0, ,66 Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 1 310, ,23 Övr. ränte- och finansiella intäkter , ,09 Räntekostnader och övr. finansiella kostnader -38,96-278,18 Sa finansiella intäkter o. kostnader , ,80 VINST (-FÖRLUST) före extraordinära poster , ,73 Extra ordinära poster 0,00 0,00 VINST (-FÖRLUST) före boksl.disp. och skatt , ,73 Bokslutsdispositioner Förändr. av avskr.differens , ,97 Inkomstskatter , ,86 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST , ,90

12 Balansräkning Aktiva Not BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 6 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,81 Sa Immateriella tillgångar , ,81 Materiella tillgångar 6 Mark- och vattenområden , ,23 Byggnader , ,36 Distributionsnät , ,80 Maskiner o inventarier , ,45 Pågående arbeten , ,97 Sa Materiella tillgångar , ,81 Placeringar 7 Aktier och andelar , ,06 Övriga fordringar , ,00 BESTÅENDE AKTIVA, TOTALT , ,68 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material o förnödenheter , ,07 Pågående arbeten åt utomstående , ,47 Sa Omsättningstillgångar , ,54 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,75 Resultatregleringar , ,17 Övriga fordringar 0, ,98 Sa Kortfristiga fordringa , ,90 Finansiella värdepapper , ,26 Kassa och bank , ,15 RÖRLIGA AKTIVA, TOTALT , ,85 AKTIVA, TOTALT , ,53 Passiva EGET KAPITAL 9 Andelskapital , ,00 Reservfond , ,69 Balanserad vinst (förlust) från tidigare år , ,05 Årets vinst , ,90 EGET KAPITAL, TOTALT , ,64 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,49 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Elanslutningsavgifter , ,27 Sa Långfr. främmande kapital , ,27 Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott , ,34 Leverantörsskulder , ,18 Övriga skulder , ,69 Resultatregleringar , ,92 Sa Kortfr.främmande kapital , ,13 FRÄMMANDE KAPITAL, TOTALT , ,40 PASSIVA, TOTALT , ,53 10

13 FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamheten Rörelsevinst/-förlust , ,93 Korrigering till rörelsevinsten , ,76 Förändring i rörelsekapitalet , ,21 Erhållna räntor och övr. finansiella intäkter , ,09 Erlagda räntor och övr. finansiella kostnader -38,96-278,18 Erhållna dividender 1 310, ,00 Erlagda skatter , ,86 Affärsverksamhetens nettokassaflöde , ,53 Investeringar Investeringar i distributionsnätet , ,05 Investeringar i övriga anläggningstillgångar , ,08 Investeringskassaflöde totalt , ,97 Kassaflöde före finansieringen , ,56 Finansiering Ökning av elanslutningsavgifter , ,55 Ökning av andelskapital 5 810, ,00 Finansiering totalt , ,55 Förändring av likvida medel , ,11 Likvida medel , ,98 Likvida medel , ,41 11

14 Resultaträkningens noter Omsättningsfördelning Elförsäljning , ,44 Nätavgifter , ,84 El och nät, totalt , ,28 Övrig linjebyggnad , ,38 Linjebyggnad, totalt , ,38 Hyror, ersättningar o. korrektivposter , ,67 Omsättning totalt , ,33 2 Övriga rörelseintäkter Övrigt , , , , Löner och arvoden Löner till förvaltningen, VD och VVD , ,40 Arvoden till styrelse och förvaltningsråd , ,00 Löner till övrig personal , , , , Antal anställda Administrativ personal inkl VD 5 5 Teknisk personal Montörer, lagerpersonal och fastighet Finansiella intäkter o kostnader Försäljningsvinster placeringar 0, ,89 Dividendintäkter 1 310, ,00 Ränteintäkter , ,59 Räntekostnader -38,96-278,18 Övriga finansiella intäkter och kostnader , , , , Direkta skatter Inkomstskatt på den egentliga verksamheten , ,86 Uppskrivningen på jordområden har ingen inverkan på inkomstbeskattningen. 5.2 Latenta skatteskulder på bokslutsdispositioner Ackumulerad avskrivningsdifferens , ,49 Latent skatteskuld , ,25 Kapitalvärdet av avskrivningsdifferensen , ,24 12

15 Balansräkningens noter Övriga utgifter med Mark- och 6 Anläggningstillgångar och övriga lång verkningstid vattenområden Byggnader långfristiga placeringar Anskaffningsutgift , , ,37 Ökningar ,02 0,00 0,00 Minskningar 0,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,37 Ackumulerade avskrivningar ,34 0, ,01 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar under räkenskapsperioden ,96 0, ,98 Ackumulerade avskrivningar ,30 0, ,99 Uppskrivningar ,96 Bokföringsvärde , , ,38 Ackumulerad avskrivningsdifferens ,50 0, ,77 Förändring i avskrivningsdifferens under perioden 2 329,55 0, ,20 Ackumulerad avskrivningsdifferens ,05 0, ,57 Utgiftsrest efter totala avskrivningar , , ,81 Maskiner och Distributionsnät inventarier Totalt Anskaffningsutgift , , ,57 Ökningar , , ,62 Minskningar 0, , ,38 Anskaffningsutgift , , ,81 Ackumulerade avskrivningar , , ,88 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0, , ,34 Avskrivningar under räkenskapsperioden , , ,60 Ackumulerade avskrivningar , , ,14 Uppskrivningar ,96 Bokföringsvärde , , ,63 Ackumulerad avskrivningsdifferens , , ,49 Förändring i avskrivningsdifferens under perioden , , ,35 Ackumulerad avskrivningsdifferens , , ,84 Utgiftsrest efter totala avskrivningar , , , Pågående anskaffningar , ,97 Utgiftsrest på produktionsmaskiner och inventarier , ,19 13

16 Ägarintresse- Övriga Övriga Totalt företags aktier aktier fordringar 7 Placeringar Anskaffningsutgift , , , ,06 Förändring 0, ,36 0, ,36 Anskaffningsutgift , , , ,42 Bokföringsvärde , , , , Aktiva resultatregleringar Övriga resultatregleringar , ,17 Resultatregleringar totalt , ,17 9 Eget kapital Andelskapital , ,00 Ökning under året 5 810, ,00 Andelskapital , ,00 Reservfond , ,13 Ökning under året ,18 72,56 Reservfond , ,69 Balanserad vinst , ,82 Fonderad vinst från fjolåret ,72 290,23 Vinst från tidigare år per , ,05 Vinstmedel ,90 362,79 Överfört till reservfond ,18-72,56 Överfört till balanserad vinst ,72-290,23 Räkenskapsårets vinst , ,90 Vinstmedel , ,90 Eget kapital totalt , ,64 Hur fördelades pengarna på elfakturan 2013 ( ) = uppgifter för år 2012 Elaccis + moms 29,5% (29,1%) ÅEA Drift, underhåll och investeringar, inkl nätförluster 18,8% (18,9%) Kraftnät Åland inköp 18,1% (16,8%) El energi inköp 33,6% (35,2%) 14

17 Passiva resultatregleringar Personalrelaterade resultatregleringar , ,06 Övriga resultatregleringar , ,86 Resultatregleringar totalt , ,92 11 Givna säkerheter För egen del Inteckningar i fastighet , ,00 Företagsinteckning , ,00 Pantsatta värdepapper, bokföringsvärde 0,00 0,00 Deposition som säkerhet till ägarintresseföretag , ,26 Skulder som täckts med inteckningar Checkräkning med kredit , ,00 - varav utnyttjad limit ,00 0,00 12 Elderivativinstrument Gängse värde , ,40 Nominellt värde , ,70 13 Revisorernas arvoden Arvode för revision 5 200, ,00 15

18 Särredovisning i enlighet med ellagen för landskapet Åland Nätverksamhet Elförsäljning RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING , , , ,44 Förändring i pågående arbeten , ,07 0,00 0,00 Tillverkning för eget bruk , ,16 0,00 0,00 Övriga rörelseintäkter , ,92 0,00 0,00 Material o. tjänster Elanskaffning, material, förnödenheter o. varor Inköp under perioden , , , ,71 Ökning/minskning av lager , ,69 0,00 0,00 Köpta tjänster , ,21 0,00 0,00 Sa material o. tjänster , , , ,71 Personalkostnader Löner och arvoden , , , ,28 Lönebikostnader Pensionskostnader , , , ,58 Övriga lönebikostnader , , , ,29 Sa personalkostnader , , , ,15 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan , , , ,83 Övriga rörelsekostnader , , , ,69 RÖRELSEVINST (-FÖRLUST) , , , ,06 Finansiella intäkter o kostnader Intäkter från placeringar 1 050, ,66 260, ,23 Övr. ränte- och finansiella intäkter , ,09 0,00 0,00 Räntekostnader och övr. finansiella kostnader -21,05-144,65-17,91-133,53 Sa finansiella intäkter o. kostnader , ,10 242, ,70 VINST (-FÖRLUST) , , , ,76 före extraordinära poster Extra ordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 VINST (-FÖRLUST) före boksl.disp. och skatt , , , ,76 Bokslutsdispositioner Förändr. av avskr.differens , ,97 0,00 0,00 Inkomstskatter 0, , ,34 0,00 VINST (-FÖRLUST) , , , ,76 I de särredovisade resultaträkningarna har kostnaderna påförts verksamheterna i enlighet med deras orsakssamband till verksamheten. 16

19 Särredovisning i enlighet med ellagen för landskapet Åland BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 0, ,84 Placeringar Aktier och andelar , ,31 Övriga fordringar , ,00 BESTÅENDE AKTIVA, TOTALT , ,15 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,60 Sa Kortfristiga fordringar , ,60 Finansiella värdepapper , ,26 Kassa och bank 0,00 0,00 RÖRLIGA AKTIVA, TOTALT , ,86 AKTIVA, TOTALT , ,01 PASSIVA EGET KAPITAL Balanserad vinst från tidigare år , ,79 Årets vinst , ,76 EGET KAPITAL, TOTALT , ,56 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut 0,00 0,00 Kortfristigt främmande kapital Leverantörsskulder , ,63 Övriga skulder , ,82 Sa Kortfr.främmande kapital , ,45 FRÄMMANDE KAPITAL, TOTALT , ,45 PASSIVA, TOTALT , ,01 Krafnät Ålands 45 kv:s ellinje Storby- Västanträsk under byggnation. 17

20 STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS UNDERSKRIFTER Jomala den 30 januari 2014 Jan Wennström, VD Nina Nyman-Johansson Jan Sundberg Revisionsberättelse Folke Engblom, ordf. Johan Helin Anders Granskog Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Jomala den 10 februari Magnus Lundberg GRM Gunnar Mattsson GRM till Ålands Elandelslags medlemmar Vi har reviderat Ålands Elandelslags bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelser som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot andelslaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grundval av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen, vilken hos andelslaget har en betydande inverkan på upprättande av ett bokslut och en verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett utlåtande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändmålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om andelslagets ekonomiska ställning samt resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Jomala den Gunnar Mattsson, GRM Nygatan 7 B, Mariehamn Magnus Lundberg, GRM Lönnstigen 1, Mariehamn I april 2013 undertecknar David Karlsson avtal med Göran Ahlin och Bo Schiller på Kamstrup om leverans av det nya fjärravläsningssystemet. 18

21 ORGANISATION Andelslagets medlemmar som vid årets slut uppgick till st. har representerats av följande, kommunvis valda, ordinarie förvaltningsrådsledamöter och suppleanter. Förvaltningsråd Brändö Klas-Göran Englund Suppleant Jörgen Gustafsson Eckerö Nina Andersson Suppleant Ann Blomqvist Finström Jan Mattsson Suppleant Roland Danielsson Föglö Börje Sundblom Suppleant Karl-Erik Englund Geta Trygve Sundblom ordförande Suppleant Ingolf Strand Hammarland Susanne Henriksson, vice ordförande Suppleant Ann-Katrine Ganner Jomala Edgar Kalm Suppleant Charlotta Solax Kumlinge Jan Strandberg Suppleant Ulf Pettersson Kökar Leo Sjöstrand Suppleant Hans Eriksson Lemland Tor-Erik Söderlund Suppleant Conny Rosenberg Sund Ole Blomqvist Suppleant Anne Isaksson Vårdö Ann-Charlotte Skrtic-Lindholm Suppleant Håkan Grunér Förvaltningsrådsmöte Vid förvaltningsrådsmötet den 26 mars 2013 återvaldes Jan Sundberg till styrelsemedlem. Redan valda till ordinarie förvaltningsrådsmöte 2014 är Nina Nyman- Johansson och Anders Granskog medan övriga valda till ordinarie förvaltningsråd 2015 är Johan Helin och Folke Engblom. Stämma Vid stämman den 25 maj återvaldes till ordinarie revisorer Magnus Lundberg GRM och Gunnar Mattsson GRM samt till suppleanter Tage Silander GRM och Sigvard Löfström GRM. Verksamhetsberättelsen godkändes och bokslutet fastställdes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för år 2012 och av vinsten på ,90 euro överfördes ,18 euro till reservfonden och återstoden ,72 euro kvarlämnades på balanserade vinstmedel. Nomineringskommitté Medlemmar i nomineringskommittén är Brage Wilhelms, Lumparland och Mona Eriksson, Hammarland tillsammans med styrelsens och förvaltningsrådets ordförande. Styrelse Ordförande Folke Engblom, Lemland vice ordf. Jan Sundberg, Geta Ledamot, Anders Granskog, Hammarland Ledamot, Nina Nyman-Johansson, Lemland Ledamot, Johan Helin, Föglö Styrelsen har under året sammanträtt 11 gånger. Lumparland Andreas Perjus Suppleant Susanna Jansén Saltvik Sven-Åke Mattsson Suppleant Christer Tomtèn Sottunga Nils Eriksson Suppleant Thomas Lindström Sjökabelläggning Hästö-Husö. 19

22 Personal 2013 Tjänst Anställningstid Tjänst Anställningstid Jan Wennström vd Administration: David Karlsson ekonomichef Björn Flodin IT-ansvarig Görel Nordlund kontorist (deltid) Pernilla Wennström- kontorist Eriksson Katarina Holmqvist kontorist Linjestöd: Jan Lindgrén elnätschef Peter Eriksson elnätstekniker Conny Sjöberg nättekniker Göran Eriksson linjeplanerare Kent Lindholm linjeplanerare Carl Lång linjeplanerare Patrik Almblad linjeplanerare Bengt Renfors planeringsassistent Michael Sundström inköp/lager Lomfalk Kennet lagerassistent Jerry Wilhelmsson mätningschef Mats Söderlund mätarmontör Åsmund Sundberg mätarmontör Marcus Nordberg mätarmontör Daniel Renfors linjemontör Jonas Nordback mätarmontör Marcus Sjölund mätarmontör Linjebyggnad: Mikael Martens linjebyggnadschef Anders Enqvist linjemontör Mikael Fellman linjemontör Anders Gestberg linjemontör Per-Erik Gustavsson linjemontör Ralf Renfors linjemontör Robert Rosenback linjemontör Rikard Rosenholm linjemontör Ingvar Silfver linjemontör David Andersson linjemontör Johan Sundström linjemontör Jonas Öhberg linjemontör Jonas Bergman linjemontör Jan Westergård verkmästare Berndt Ljungdahl linjeröjare Bo Långström linjeröjare Erik Lindblom linjeröjare Entreprenörer: Kent Grönlund stolputkörning Peter Lundberg stolpuppsättning Sjökabeln till Husö dykargranskas av Jerry Wilhelmsson. Anders Gestberg testar nya klämmor. 20

23 MWh Elförbrukning ÅEA 1958 och framåt Jämfört med Årssumman av graddagtalet = jämförelsetal för värmen ÅEA:s totala förbrukning inkl nätförluster Årsgraddagtal Graddagtal ,00 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 21

24 22 Årsberättelse Ålands Elandelslag Godbyvägen 193 AX Mariehamn Tel.* +358-(0)