Årsrapport Barn- och utbildningsnämnden. Till Kommunstyrelsen Beslut på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2014. Barn- och utbildningsnämnden. Till Kommunstyrelsen 2015-01-15. Beslut på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde: 2015-02-02"

Transkript

1 Årsrapport Barn- och utbildningsnämnden Till Kommunstyrelsen Beslut på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

2 Innehållsförteckning 1 Verksamhet Viktiga och intressanta händelser Uppföljning av uppdrag Könsuppdelad statistik Internationellt arbete Måluppföljning Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Hållbar personalförsörjning Uppföljning av Intern kontroll Uppföljning energiplanen Effektiva transporter med låg klimatbelastning Följetal Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Grund- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Personal Viktiga händelser Statistik inom arbetsgivarområdet Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 2(24)

3 1 Verksamhet 1.1 Viktiga och intressanta händelser Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv o Riksidrottsgymnasiet - basket, startade från och med höstterminen. o o o o Grundskolan årskurs nio har även i år förbättrat sin position i jämförelse med övriga kommuner i Sverige till plats 91 (86 om vi utesluter friskolorna). Målsättningen är att komma bland de 30 bästa skolkommunerna. Antalet markelever som väljer Marks gymnasieskola har ökat vilket visar på en uppåtgående spiral som vi hoppas ska fortsätta även Renoveringen av Tingvallaskolan är klar. Tillbyggnad och renovering av Torestorps skola är klar och verksamheten som bedrivits vid Kullabyns förskola kommer att flyttas till samma fastighet som Torestorps skola. Vår brukarundersökning visar generellt positiva resultat, våra elever trivs, är trygga och upplever i stort att det råder studie-ro Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv o o o Forskning: Samarbete med ett forskarteam från Högskolan i Borås har pågått under året. Det syftar till att utveckla och få likvärdighet kring "skola på vetenskaplig grund" i våra verksamheter. Den 10 december hölls två seminarier inom ramen för samarbetet med Högskolan i Borås och satsningen en lärmiljö för alla. Det första var ett litteraturseminarium kring Bengt Perssons bok Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap med förstelärare och specialpedagoger. Det andra var för chefer i förvaltningen. Det handlade om lyckade exempel på inkludering som forskarna från högskolan observerat på Strömskolan under hösten. Samarbetet med Högskolan i Borås forsätter i vår med fler seminarier och observationer på Lyckeskolan. Förvaltningen har under hösten fattat beslut om möjlighet att tillsätta en forskartjänst. Förstelärare: Arbetet med att rekrytera förstelärare har fortsatt under hösten. Vi har nu 40 anställda förstelärare. Under vårterminen räknar vi med att anställa ytterligare ett tiotal förstelärare. Samverkan och övergångar mellan och inom skolformer: Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete med samverkan och övergångar. Kartläggning av nuläget är genomförd och kommer att ligga till grund för ett systematiserat utvecklingsarbete under Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem X Grundskola X Ungdomsgymnasium X Vuxenutbildning X Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 3(24)

4 1.2.1 Förskola och pedagogisk omsorg Den nya organisationen som trädde ikraft i augusti har inneburit att en kraftfullare och tydligare strategi för likvärdig kvalitet inom förskolan har påbörjats. I skolverkets allmänna råd framhålls ledningen som en viktig framgångsfaktor för förskolans kvalitet. För att skapa en gemensam syn och strategi på vad kvalitet innebär har förskolechefer tillsammans med specialpedagoger och verksamhetschef arbetat med att ta fram och definiera kvalitetsmarkörer. Markörerna som ledningsgruppen för förskolan har identifierat är: organisationsstruktur kompetens uppdragsmedvetenhet trygghet arbetsglädje Kvalitetsarbetet har under hösten varit inriktat på likvärdigheten i organisation och struktur vad det gäller pedagogernas scheman och antal timmar för pedagogisk utvecklingstid. Här har flera olikheter identifierats men även många likheter vad det gäller pedagogernas förutsättningar. Utifrån denna kartläggning har gemensamma riktlinjer arbetats fram för den pedagogiska planeringstiden. För att ytterligare skapa en tydlig gemensam plattform att utgå ifrån har en av förskolecheferna som läser masterprogrammet utbildningsledarskap kvalitet och utvärdering inom utbildning gjort en studie om förskolechefernas syn på pedagogiskt ledarskap. Här har även de framtagna kvalitetsmarkörerna analyserats utifrån ett forskningsperspektiv. Strategi: Ledningsgruppen för förskolorna kommer att fortsätta sitt genomgripande arbete med kvalitetsmarkörerna och ett större kollegialt lärande och samarbete kommer att planeras. Förskolecheferna kommer även att få utbildning och handledning i aktionsforskning Studien om förskolechefernas syn på sitt pedagogiska uppdrag kommer under våren att analyseras och ligga till grund för utvecklingsarbete. Vad det gäller verksamhetens omfattning har det i år liksom tidigare varit svårt att på en del förskolor beräkna behovet av omsorgstid på förskolorna. Liksom tidigare år har alla som önskat en förskoleplats fått detta inom fyra månader. De flesta har även fått sitt förstahandsval av förskola. Målet att 70 procent av de som arbetar i förskolan ska vara förskollärare har inte uppnåtts. Det är en stor svårighet att rekrytera förskollärare. Det är få sökande till de utlysta tjänsterna. En annan faktor kan vara att närliggande kommuner erbjuder högre lön än vad Marks kommun har kunnat göra. Det är också stor skillnad mellan förskolorna i förhållandet andelen förskolärare/barnskötare. Detta är också en viktig fråga att fortsätta diskutera inom förskolechefsgruppen i arbetet med att uppnå en likvärdig kvalitet. Den utökade satsningen på digitala lärverktyg i form av ipads har inneburit ett utökat behov av kompetensutveckling för pedagogerna. Behovet har till viss del täckts genom att egen personal med hög kompetens inom området kunnat utbilda sina kollegor. Ett mer systematiskt upplägg av denna form av kompetensutveckling kommer att vara möjligt att genomföra under kommande år eftersom utveckling av it och digitala verktyg är ett ekonomiskt prioriterat område under Pedagogisk omsorg finns det i dagsläget ingen stor efterfrågan på. I kommunal regi finns det två dagbarnvårdare. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 4(24)

5 1.2.2 Grundskola och grundsärskola Skolan i Marks kommun, tillsammans med skolan i Sverige i stort, befinner sig i en väldigt intressant och spännande tid. Skolan har troligtvis aldrig tidigare utmanats som den gör nu. Det ställs väldigt höga krav vilket är positivt men också mycket krävande. Skolorna arbetar fortfarande i allra högsta grad med att implementera skolreformen som infördes Det handlar inte bara om ändrat betygsystem och ny läroplan utan den har även burit med sig, tillsammans med ny forskning, diskussioner kring lärarrollen, rektorsrollen, pedagogik, arbetssätt, värderingar, förhållningssätt, den fysiska lärmiljön och mycket annat. Skolorna i kommunen befinner sig olika långt i den här processen men som helhet är grundskolan i kommunen i en positiv utveckling och meritvärdet ökar för andra året i rad och Marks kommun befinner sig nu på 91:a plats. För att lyfta oss ytterligare och för att ta oss till målet att vara bland de tio procent bästa kommunerna i landet så behöver samtliga skolor fortsätta förändringsprocessen och fortsätta utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. De områden som dominerat agendan är: den fysiska lärmiljön den digitala lärmiljön våra minsta skolor och dess svårigheter att nå ekonomisk bärighet att förändra skolornas organisation så att en lärmiljö för alla kan skapas satsning på träningsskola/särskola samarbete med Borås högskola anställning av förstelärare För att nå topp tio och skapa en lärmiljö för alla krävs fortsatt utveckling. För att föra verksamheten framåt under år 2015 finns följande strategier, aktiviteter och åtaganden: Strategi: Alla barn/elever inkluderas utifrån sina behov Aktiviteter/åtgärder: Organisera utifrån mångfald av elever. Utveckla organisation och rutiner för nyanlända. Språksatsning från förskola upp till gymnasiet, Skolverkets läslyftet åk 1-9 och genom uppdrag för förstelärare. Fortsatt arbete med övergångar, i synnerhet inom respektive enhet, det vill säga att ha en tydlig och åskådlig plan för elevernas skolgång under den tid de är på skolan. Denna progression skall vara tydlig och åskådlig både för personal, elever och vårdnadshavare. Strategi: Alla barn/elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och personliga utveckling Aktivitet/åtgärd Genom förstelärarnas arbete och uppdrag. Utveckla den digitala lärmiljön. Utveckla former för kollegialt lärande, samarbete och samplanering. Strategi: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Aktivitet/åtgärd Fortsatt arbete med styrdokument. Strategi: Implementeringen av skollagen Aktivitet/åtgärd Fortsatt arbete med resursfördelningsmodeller inför budgetåret Strategi: Utveckla metoder för vetenskaplig grund Aktivitet/åtgärd Kompetenssatsning som grundas på nulägesanalys på alla nivåer. Fortsatt samarbete med Borås högskola. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 5(24)

6 1.2.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska utforma verksamheten så att den stödjer elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera att alla får en likvärdig utbildning samt erbjuda stöd så att målen för utbildningen nås. Skolan har påbörjat ett arbete med språkinriktad undervisning inom gymnasieskolans alla undervisningsområden. Detta arbete ska leda till en ökad läsförståelse och en ökad kunskap i studieteknik hos eleverna på skolan och ska vara gynnsamt i alla skolans ämnen. Inom ämnet matematik pågår ett utvecklingsarbete och en särskild grupp har arbetat med utvecklingsplan för ämnet där både olika undervisningsmetoder som flipped classroom (Det flippade klassrummet eng. the flipped classroom) olika typer av stöd som öppen matematikverkstad och stöd av kollegor på lektionen har prövats. Pedagoger och rektorer på skolan deltar även i skolverkets fortbildning; Matematiklyftet. Naturkunskapen har nu en förstelärare som har i uppdrag att arbeta för ett ökat samarbete med grundskolan och deras motsvarande förstelärare i den naturvetenskapliga undervisningen. Ett mål att utveckla terminologi och undervisningsmetoder så att stadieövergången till gymnasiet fungerar bättre. Under hösten har gymnasieskolan och gymnasiesärskolan anställt ytterligare sju förstelärartjänster inom olika ämnen och uppdrag. Detta är ett led i att uppnå en högre måluppfyllelse mot gymnasieskolan och gymnasiesärskolans två prioriterade mål; andelen/antalet som får lägst betyget E i alla kurser ska öka jämfört med föregående år samt att andelen/antalet elever som anser att de har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll på undervisningen ska öka jämfört med föregående år. I gymnasiesärskolan arbetar pedagogerna aktivt med att öka elevers inflytande och delaktighet. Det sker bland annat genom det nationella programmets UF-företag. Gymnasiesärskolans individuella program arbetar med kommunikation för att öka elevernas delaktighet. Tecken som stöd och användandet av ipad för att kommunicera genom olika applikationer, samt dokumentera skoldagen har varit arbetsområden under året. Marks gymnasieskola är nu en av landets två riksidrottsgymnasier i basket. Perioden för att vara huvudman för riksidrottsgymnasium (RIG) i basket sträcker sig över åren Den 16 augusti invigdes RIG-basket i samband med landslagsturneringen North Sea Development Basketball Cup för 15-åringar, som Svenska basketbollsförbundet lanserade som Markveckan. 10 elever är antagna till RIG inför höstterminen, alla från annan kommun. 17 elever är antagna för NIU-basket (nationellt godkänd idrottsutbildning), varav tolv är från annan kommun. Regionala styrgruppen för Teknikcollege arbetade under hösten med att ansöka om återcertifiering för Teknikcollege till Boråsregionen. Vi har i december blivit granskade och fått förnyad certifiering för teknikcollege. El- och energiprogrammet har under hösten inlett ett samarbete med elteknikbranschen. Undervisningen har anpassats till företagens krav. Vilket är ett led höja kvaliteten på utbildningen inom elteknik. Eleverna får, om de klarar det teoretiska och praktiska yrkesprovet ett yrkesbevis, de slipper då tiden som lärling och kan börja arbeta direkt efter examen som en förstaårsmontör Vuxenutbildningen (Komvux, Svenska för invandrare och Särvux) Vuxenutbildningen ska ge kommuninvånarna möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som tidigare har lägst utbildning ska prioriteras. Två statliga utredningar har föreslagit stora förändringar inom kommunal vuxenutbildning och SFI. Det finns behov av att anpassa organisationen till de kommande lagstadgade rättigheter som kommuninvånarna har enligt skollagen. Verksamheten fortsätter att se över dessa förändringar som till exempel att allt fler sökande vill läsa på distans. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 6(24)

7 Verksamheten för SFI har beviljats ytterligare statsbidrag för ett projekt där verksamheten ska utveckla sin kompetens att kartlägga elevernas förkunskaper både i svenska språket och i studieteknik för att bättre kunna möta elevernas individuella behov i undervisningen. Projektet har inneburit att verksamheten har utvecklat ett nytt arbetssätt för kartläggning av eleverna, vilket också har tydliggjort hur verksamheten ska organisera mottagande av elever och uppföljning av elevernas lärande. SFI har haft mottagningsstopp under hösten för att vi inte har kunnat rekrytera rätt kompetens när lärare har varit sjukskrivna samtidigt som antalet elever har ökat. Verksamheten har sedan hösten 2013 varit utbildningsanordnare för en lärlingsutbildning för Restaurang- och livsmedelsprogrammet inom ramen för verksamhetens samarbete med Boråsregionens vuxenutbildning (BRVUX). Samverkan inom BRVUX innebär att fler kommuninvånare än tidigare får möjlighet att läsa yrkesutbildningar. Lärarna har under året arbetat med utvecklingsplaner som ska belysa vad som behöver göras för att vi ska nå bättre resultat. Verksamheten erbjuder också en professionell studie- och yrkesvägledning. 1.3 Könsuppdelad statistik Barn- och utbildningsnämnden har idag elevenkäter där svaren kan presenteras per kön. Alla resultat i nationella prov och betyg kan presenteras också fördelat per kön. Det kan vara problematiskt att göra det på enskilda enheter eftersom antalet personer i en årskurs fördelat per kön kan vara så få att enskilda individer kan urskiljas. 1.4 Internationellt arbete På förvaltningsnivå har ett arbete med att inventera och samordna internationella utvecklingsprojekt påbörjats. I dagsläget pågår det internationella arbetet i huvudsak på enhetsnivå. Barn och utbildningsförvaltningen har dock tagit initiativ till att söka ESF- medel tillsammans med Härryda kommun för att starta projektet "nollvision" som en del i att uppfylla kommunens aktivitetsansvar. Det internationella arbetet pågår som en del i undervisningen på alla våra skolor och förskolor i enlighet med styrdokumenten. Två förstelärare har internationalisering i sina uppdrag. På gymnasiet har man en sedan länge ett väl utvecklat internationellt arbete. Bland annat genom arbetet som EU:s skolambassadör genomför. Det har genomförts elev- och lärarutbyten både i och utanför EU. Även på grundskolorna pågår internationaliseringsprojekt. För att nämna något deltar Lyckeskolan i två EU-finansierade Comeniusprojekt med kulturjämförelse och matematik som fokus. Även i förskolan jobbar man aktivt med frågan. På flera förskolor har man haft som prioriterat mål att öka barn och pedagogers kunskap om olika kulturer. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 7(24)

8 2 Måluppföljning 2.1 Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Trygga, hälsosamma och stimulerande miljöer När en rektor får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för kränkande behandling ska rektor påbörja en utredning och samtidigt skicka en anmälan om ärendet till huvudmannen, det vill säga till förvaltningen. I år har 29 sådana anmälningar inkommit. Vårdnadshavare och elever kan anmäla kränkande behandling till skolinspektionen eller till barn- och elevombudet (BEO). I år har BEO och skolinspektion fått tre anmälningar vardera. Statistik från skolinspektionen visar att anmälningar om kränkande behandling är en ökande trend i riket. Brukarenkäten visar mycket höga resultat när det gäller trygghet och trivsel för alla åldrar som undersökts Goda möjligheter till lärande och utbildning Indikatorer Beslut ad av Mål Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen Kommu nfullmä ktige 74% 74% 73% 75,7% minst 74% Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever i gymnasieskolan med lägst betyget godkänt i samtliga kurser Nämnd 75% 76% 80% 80,7% >=80% Nämnd % >=60% Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Kommu nfullmä ktige Kommu nfullmä ktige Kommu nfullmä ktige >= % 88% 86% 87,2% >= 87% 39% 40% 41% 38% >= 42% Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Nämnd Nämnd 95% 95% 98% >= 95% Nöjda Föräldrar Nämnd Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 8(24)

9 Indikatorer Beslut ad av Mål Nöjda elever Nämnd >= 60 Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 70% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Nämnd 17% 29% 29% >= 40% Nämnd 36% 42% 36% >= 45% Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen Andel elever som når minst godkänt i alla ämnen har ökat och är något högre än snittet i riket. Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram et visar på den senaste statistiken från, andel av kommunens folkbokförda elever som fått slutbetyg eller motsvarande läsåret 2012/13. Mark ligger även i år högre än riket när det gäller andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom både 3 och 4 år. För Mark fullföljer 84,9 procent inom 3 år och 80,7 procent inom 4 år. Motsvarande siffra för riket är 81 procent respektive 77,9 procent. Mark har rangnummer 51 av 290 för elever som fullföljer utbildning inom tre år och rangnummer 85 av 290 för elever som fullföljer utbildning inom fyra år, en kraftig ökning i jämförelse med föregående års statistik. Denna positiva trend kan bland annat bero på att rektorerna och pedagogerna fortsätter att arbeta aktivt för att erbjuda en lärmiljö för alla genom att möta varje enskild elevs förutsättningar för studier. Skolan bidrar till att ge en ökad medvetenhet hos eleverna, gällande att det är viktigt att fullfölja sin utbildning, vilket i sin tur kan leda till vidare studier eller till arbete. Andel elever i gymnasieskolan med lägst betyget godkänt i samtliga kurser Statistiken presenteras av skolverket i februari 2015 Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 En förbättring jämfört med förra året, från 207 till nuvarande 213 vilket är det högsta sammanlagda meritvärdet i årskurs 9 sedan Elever helt utan betyg räknas bort vilket visar på känsligheten. Om de hade varit med i statistiken hade vi haft lägre meritvärde. Främsta orsaken till årets höjning är att pojkarnas resultat har förbättrats. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola et visar den senaste statistiken från, andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola läsår 2012/13. Totalt har Mark utfall 87,2 procent, något bättre än föregående år och lika som riket. Mark fick rangnummer 145 av 290 en ökning med 7 platser mot föregående års statistik. Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning et visar på den senaste statistiken från, andel elever som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2009/10 och som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola senast under läsåret 2012/13. Totalt har Mark ett utfall på 38,0 procent, vilket är lägre än föregående års statistik men lite högre än riket i snitt som låg på 37,5 procent. Mark fick rangnummer 133 av 290, föregående års statistik hade Mark rangnummer 128. Viktigt att fortsätta ta ett aktivt arbete med studie- och yrkesvägledning under elevernas hela studietid i gymnasiet, och ge alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning och medvetandegöra eleverna om fortsatta studie- och yrkesval. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 9(24)

10 Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Statistik finns ännu är inte för. Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Årskullarna har något lägre antal barn än för några år sedan vilket gör att fler barn kan få plats på önskad förskola eller på hemorten. Nöjda Föräldrar Ingen mätning har gjorts. Planeras att genomföras under våren 2015 Nöjda elever et för det totala nöjd-elev-index är det samma som 2013 års utfall: 61. Detta är dock en minskning mot 2012 års utfall: 64. Både 2012 och 2013 visar eleverna i årskurs 5 en något större nöjdhet än de äldre eleverna. Under är det dock eleverna i årskurs 8 som visar en något större nöjdhet. är nöjdelev-index för årskurs 5: 61, årskurs 8: 62 och årskurs 2 gymnasiet: 61. Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 70 % Det har varit fortsatta svårigheter att rekrytera förskollärare. Vi kan se att problemen är stora även i nationen i stort. Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70 % Det är svårigheter att rekrytera behöriga fritidspedagoger. 2.2 Hållbar personalförsörjning Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Beslut ad av Mål Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Kommu nfullmä ktige 95 % 95 % 100 % Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka något till 94,9 procent. Även andelen av personer med heltidssysselsättning ökar, från 82,2 procent 2013 till 83,3. I samband med Medarbetarundersökningen, som genomfördes under hösten, frågade man "Är du nöjd med din sysselsättningsgrad?" 87 procent svarade ja, 4 procent att man vill öka sin sysselsättningsgrad och 9 procent vill minska sin sysselsättningsgrad. Det är framförallt inom särskilda yrkesgrupper, t.ex. övningslärare, som det finns svårighet att erbjuda utökad sysselsättningsgrad. Detta beror till stor del på organisatoriska förutsättningar med små enheter inom ett stort geografiskt område. Chefer inom förvaltningen behandlar ansökningar om minskad sysselsättningsgrad i form av partiell tjänstledighet positivt. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 10(24)

11 2.2.2 Friska medarbetare Indikatorer Beslut ad av Mål Sjukfrånvaron ska minska Nämnd 5,3 5,4 <= 5,1 Sjukfrånvaron ska minska Den totala sjukfrånvaron har fortsatt öka under i förhållande till tidigare år och ligger nu på 5,4 procent. Det är framförallt inom förskolans område som ökningen sker, men även delar av gymnasieskolan har en ökad och/eller hög sjukfrånvaro. Frisktalet, som mäter andelen medarbetare med färre än sex eller inga sjukdagar, ökar, vilket är positivt. Mer om sjukstatistik under rubriken 6. Personal. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 11(24)

12 3 Uppföljning av Intern kontroll Internkontrollplanen är en del av och antas i samband med nämndplanen i december varje år. Förvaltningen har kontrollerat samma områden som under Att utveckla arbetet med internkontrollen och arbeta efter COSO-modellen är ett utvecklingsområde i förvaltningen för Område Kontrollmoment Uppföljning Åtgärd Verksamhet Rutin för anmälan till huvudmannen vid kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 10 följs Rutinen följs i hög utsträckning, särskilt gäller det när arbetet initieras. Uppföljningen av ett ärende fungerar sämre. Förtydliga informationen och förändra blanketten. Verksamhet Rutin för elever med hög frånvaro följs Vid kontroll kan vi konstatera att närvarorapporteringen är bristfällig på många skolor. Det finns elever med hög frånvaro där skolan inte följer rutinen. Resultatet av internkontollen redovisas och diskuteras i rektorsgruppen. Vilka rutiner har rektor för att följa närvaron? Hur fungerar mentorns ansvar för att informera rektor? Verksamhet Rutin för kommunalt informationsansvar följs Internkontroll har inte gjorts Tydligare ansvar för olika delar i rutinerna och hur internkontrollen ska utföras och av vem. Verksamhet Behörigheter i verksamhetssystem It hanteras rättssäkert Kontroller har utförts utan anmärkning Administration Delegationsbestämmels er följs och efterlevs Uppföljning av nämndens delegationsbeslut visar att de i hög utsträckning följs och återredovisas. Någon uppföljning av rektors/förskolechefs egen delegation har inte utförts. Kontroll också av hur enhetschefer hanterar sin möjlighet att delegera. Verksamhet Rutiner för attestering och attesträtter följs och efterlevs Fungerar bra Ekonomi Kontroll att samtliga inköp sker enligt fastställda regler för upphandling Stickprovskontroller har inte påvisat stor avvikelse från upphandlingsregler, men några. Information om regler till nyanställda chefer så de i sin tur kan informera sina anställda. I samband med att ny policy och nya riktlinjer beslutas våren 2015 är det lämpligt att aktualisera frågan med samtliga chefer och personer som gör inköp. Elevhälsa Utredningsunderlag för mottagande i särskolan håller tillräcklig hög kvalité Underlagen har en tillräckligt god kvalitet. Elevhälsa Åtgärdsprogram uppfyller de krav som ställs i Skollagen och i Skolverkets allmänna råd. Stickprovskontroller har gjorts. Många program uppfyller inte de krav som ställs. Fortbildning utifrån de nya Allmänna råden om extraanpassningar och särskilt stöd kommer att genomföras under Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 12(24)

13 4 Uppföljning energiplanen 4.1 Effektiva transporter med låg klimatbelastning Åtgärder Beskrivning Senaste kommentar Åtgärd 29 Upphandling skolskjutsar (BUN) Vid planering och upphandling av skolskjutsar ska stor vikt läggas vid effektiv ruttplanering, att fordonen är energieffektiva och om möjligt drivs med ickefossila bränslen. Möjligheten att samordna med kollektivtrafik ska också beaktas. Inför läsåret 2013/ har upphandling av skolskjutsar gjorts. Möjligheten att samordna med kollektivtrafiken har beaktats och vi använder oss alltid av kollektivtrafiken där möjligheten finns. Förvaltningens möjlighet att påverka kollektivtrafiken är dock begränsad. Stor vikt läggs vid planering av effektiva rutter. Detta har bland annat inneburit att förändringar i elevernas skoltid har gjorts för att kunna samordna och effektivisera skolskjutsarna. I upphandlingen har det bland annat ställts krav på att fordonen ska: tvättas i tvättanläggning med fungerande reningsanläggning. drivas med miljöklass 1 bensin/diesel eller miljömässigt bättre drivmedel eller förnybart bränsle. ha däck av bästa möjliga miljöklass och avsedda för rådanade väglag. Vid nyanskaffning av däck, inklusive regummering, godtas bara däck med slitbanegummi som är fritt från märkningspliktig olja enligt EU:s klassificeringsoch märkningskriterier (67/548/EEC med tillägg) Klara det för tillverkningsåret aktuella emissionskravet. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 13(24)

14 5 Följetal 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Barnomsorg 0-5 år, antal barn total Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, egna kommunen Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, sålda platser Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav enskild verksamhet Barnomsorg 0-5 år, antal barn total-därav annans regi, köpta platser Antal Vårdnadsbidrag Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, egna kommunen Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, sålda platser Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav enskild verksamhet Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav annans regi, köpta platser Barnomsorg 0-5 år, antal barn total Antalet barn har ökat med 6 procent mellan åren 2008 till 2013, men från år har antalet minskat med 50 st/ 3 procent jämfört med Däremot ökar antalet omsorgstimmar mer än vad antal barn har gjort under samma period. Till en del beror detta på att närvarotiden per vecka har ökat från ca 30 år 2008 till ca 34 timmar per vecka år För år är närvarotiden samma som för år Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, egna kommunen Antalet omsorgstimmar i förskolan har ökat stadigt under de fem senaste åren. Ökningen mellan år 2008 fram till år 2013 var 19 procent. Under redovisningsåret har det skett en förändring, vilket inneburit att timmarna för år är 1,5 procent lägre än för år Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 14(24)

15 5.2 Fritidshem Följetal Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi, egna kommunen Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi, sålda platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav enskild verksamhet Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav annans regi, köpta platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi, egna kommunen Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi, sålda platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav enskild verksamhet Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav annans regi, köpta platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total Antalet elever som har fritidshemsplats har ökat med ca 16 procent under åren och har fortsätt öka även. Ökningen mellan 2013 och är nästan 5 procent eller 68 st. Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total Antalet omsorgstimmar i skolbarnsomsorgen har ökat under perioden , ökningen är 37 procent, även närvarotiden per barn har ökat. Ökningen har fortsatt även under år. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 15(24)

16 5.3 Grund- och grundsärskola Följetal Grund- och särskolan, antal elever total Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, egna kommunen Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, sålda platser Grund- och särskolan, antal elever total-därav enskild verksamhet Grund- och särskolan, antal elever total-därav annans regi, köpta platser Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, egna kommunen Antalet elever i grund/särskolan har minskat med drygt 6 procent under perioden 2008 till år 2013, men för år börjar elevantalet öka igen. Ökningen mellan år 2013 och är 77 elever, ca 2 procent. 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Antalet elever i gymnasieskolan har minskat kraftigt under perioden 2008 till 2013, samtidigt som elever som valt andra gymnasier ökat under samma period. Minskning i den egen bedriven verksamhet var ca 37 procent, och de elever som valde annan gymnasieskola ökade med ca 35 procent under perioden. Antalet elever som valt annan skola än Marks gymnasieskola har minskat med 22 elever. 5.5 Vuxenutbildning Följetal Vuxenutbildning, antal helårsstuderande Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 16(24)

17 6 Personal 6.1 Viktiga händelser 2013 beslutade barn- och utbildningsnämnden om en översyn av ledningsorganisationen, med fokus på att förbättra möjligheterna för det pedagogiska ledarskapet. Under våren har arbetsgivare och fackliga företrädare genomfört partsgemensamma möten för att diskutera olika förutsättningar för en ny organisation. Från och med 1 augusti gäller ny organisation som innebär att ledningsuppdragen renodlas till förskolechef respektive rektor. Förskolorna är samlade under en verksamhetschef. Grundskola, förskoleklass, fritidshem och särskola har en verksamhetschef. Gymnasieskola och vuxenutbildning leds av en verksamhetschef och slutligen har elevhälsa en verksamhetschef. Även för skolassistenterna innebar organisationen en förändring. Samtliga skolassistenter inom förskola och grundskola samlas under en chef, verksamhetschef förskola. Från 1 januari 2015 gäller denna förändring även för skolassistenter inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Under året har det funnits behov att rekrytera chefer, framförallt rektorer, vilket till viss del beror på organisationsförändringen. De flesta tjänster är nu tillsatta, men för de tjänster som saknar innehavare sker fortsatt rekrytering i början av Även inom förskola och skola har det varit stort behov av rekrytering. Flera chefer rapporterar att det är betydligt svårare än tidigare år att rekrytera lärare och förskollärare med legitimation. Förutom förskollärare så är det framförallt lärare inom matematik och no-ämnen, SFI, vissa övningsämnen, yrkeslärare, studie- och yrkesvägledare samt olika kategorier inom elevhälsan som är särskilt svårrekryterade. Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning för hela kommunen och de kommunägda bolagen. För barn- och utbildningsförvaltningen visar resultaten i stort sett att medarbetarna i större utsträckning är mer nöjda jämfört med vad resultatet visade 2011 och att man har förtroende för sin chef. Den visar också att många medarbetare upplever en hög arbetsbelastning. I början av år 2015 ska alla enheter gå igenom sina resultat för att därefter utforma handlingsplaner med åtgärder utifrån identifierade behov. Hösten 2013 startar Arbetsmiljöverket en flerårig nationell tillsyn av skolan som kommer att pågå till och med Under hösten har Arbetsmiljöverket gjort inspektion på flera förskolor och skolor i kommunen. I början av 2015 kommer de återrapportera till politiker, förvaltningsledning och förvaltningssamverkan om eventuellt behov av åtgärder. Under året har en satsning på utveckling av samverkansystemet gjorts. Utbildning har genomförts, med externa föreläsare, för förvaltningssamverkansgruppen under 1,5 dag. Dessutom har utbildning genomförts för samtliga chefer och arbetsplatsombud under en halv dag. Syfte har bl.a. varit att tydliggöra samverkansavtalet och dess tillämpning, koppling mellan samverkans olika nivåer, arbetsplatsträffens betydelse. 6.2 Statistik inom arbetsgivarområdet Antal anställda Antal tillsvidareanställda 1 nov Antal tidsbegränsade anställda 1 nov Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 1 nov. (%) 94,5 94,6 94,8 94,9 Barn- och utbildningsnämnden hade den 1 november 1028 tillsvidareanställda medarbetare. Antalet tidsbegränsade anställningar hade vid tillfället ökat betydligt. Denna ökning hänför sig till skollagens krav om introduktionsperiod vid anställning av nyutexaminerade lärare, då läraren anställs på en tidsbegränsad anställning samt krav på lärarlegitimation vid Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 17(24)

18 tillsvidareanställning. Totalt rör det sig om 60 medarbetare som har denna typ av tidsbegränsade anställningar. Ytterligare en faktor som påverkar antalet tidsbegränsade anställningar är att samtliga förstelärare, för närvarande 40 medarbetare, har tidsbegränsade anställningar. Övriga tidsbegränsade anställningar är till exempel vikariat vid föräldraledighet med mera Sjukfrånvaro Totalt Totalt Totalt Kv. Män Totalt Sjukfrånvaro alla anställda, nov-okt. (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron, nov-okt. (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) 4,1 4,7 5,1 5,7 4,3 5,4 35,3 36,6 42,4 44,0 46,1 44, ,5 67,4 64,2 68,7 Den totala sjukfrånvaron har fortsatt öka under i förhållande till tidigare år och ligger nu på 5,4 procent. Det är framförallt inom förskolans område som ökningen sker, men även delar av gymnasieskolan har en ökad och/eller hög sjukfrånvaro. Även andel långtidssjukfrånvarande i procent av den totala sjukfrånvaron ökar. Här inräknas personer som har en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer. Vad som är mest alarmerande i detta är att antalet medarbetare med sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer har ökat betydligt. Inom långtidssjukfrånvaron ser man ingen större skillnad mellan verksamheterna skola och förskola. Frisktalet, som mäter andelen medarbetare med färre än sex eller inga sjukdagar, ökar, vilket är positivt. Även här kan man se skillnad mellan verksamheterna skola och förskola, där förskolan har ett lägre tal, ca procent. Den totala siffran för förvaltningen är 68,7 procent. Totalt gällande sjukfrånvaron ser vi att ökningen framförallt sker genom att fler personer är sjuka under längre sammanhängande tid. Ökningen av timmar och individer sker framförallt i intervallet mer än 90 dagar, medan det sker en minsking i intervallet 1-14 dagar. Trenden med ökad sjukfrånvaro gäller både för kommunen som helhet liksom nationell nivå. Förvaltningens ökning är dock något mindre än för kommunen som helhet Personalrörlighet egen begäran - pensio n - intern rörlighe t - övrigt - totalt Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal) Barn- och utbildningsförvaltningens personalrörlighet är ca 30 procent av kommunens totala personalrörlighet. Färre personer har lämnat sin anställning inom förvaltningen i förhållande till 2013, det gäller både avgång på egen begäran och med pension. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 18(24)

19 6.2.4 Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Timtid i timmar, nov-okt Fyllnadstid i timmar, nov-okt Övertid i timmar, nov-okt Behovet av tim-, fyllnads- och övertid har ökat sedan 2012, då stora anpassningar gjordes i hela Marks kommun för att vända ett budgetunderskott. Under gjordes en genomlysning av uttag av tim-, fyllnads- och övertid genom att samtliga chefer besvarade en enkät med frågor om bemanningsplanering och behov av vikarier. Slutsatserna av undersökningen är att vikarier tas in i verksamheten för att täcka vakanser vid sjukdom, föräldraledigheter m.m. Personalplaneringen innehåller ingen luft, vilket ofta ger ett behov av extra personal då ordinarie personal är frånvarande. Man väljer oftast timanställningar för att inte vara låst vid fasta lösningar, detta ger möjlighet till snabbare anpassning vid behov. Cheferna säger också att behov av särskilt stöd i verksamheten oftast hanteras via tim-, fyllnad- och/eller övertid. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 19(24)

20 7 Ekonomi 7.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) Budget Budgetavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi barnomsorg 1-5 år varav: köpta/sålda platser barnomsorg 1-5 år Vårdnadsbidrag Fritidshem varav: egen regi skolbarnomsorg 6-12 år varav: köpta/sålda platser skolbarnomsorg 6-12 år Grundsärskola varav: egen regi särskola varav: köpta/sålda platser särskola Grundskola varav: egen regi grundskola varav: köpta/sålda platser grundskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola varav: egen regi ungdomsgymnasium varav: köpta/sålda platser ungdomsgymnasium Vuxenutbildning Ledning och administration Nettokostnader År var Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 726,6 mnkr, vilket är 4,4 mnkr lägre än tilldelad budgetram och ger ett överskott. Det är 21,0 mnkr/3,0 procent högre utfall än år Av års överskott stod 4,1 mnkr för lägre kostnader/högre intäkter än väntat för köpta och sålda utbildningsplatser mellan kommunen och andra kommuner el fristående skolor Intäkter Årets intäkter, 72,9 mnkr, är 5,8 mnkr/8,6 procent högre än föregående år. De största intäktsposterna är avgifter i barnomsorgen med 22,3 mnkr, statsbidrag 22,1 mnkr, interkommunal ersättning 19,4 mnkr och momsstatsbidrag med 3,2 mnkr. Jämfört med år 2013 har statsbidragen ökat med 4,4 mnkr. Intäkterna från andra kommuner för utbildningsplatser ökade med 1,1 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 20(24)

21 Intäkterna överstiger budget med 14,2 mnkr/24 procent. Vilka statsbidrag nämnden kommer att få under året är inte fastställt då budgeten planeras vilket får till följd att alla bidragsintäkter med tillhörande kostnader inte är budgeterade. Totalt har nämnden fått in 22,1 mnkr i statsbidrag bl a från Skolverket för satsning på karriärtjänster och bidrag för skapande skola samt bidrag från Migrationsverket. Budgeterade statsbidrag är 15,3 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 6,8 mnkr. Intäkterna från andra kommuner för utbildningsplatser överstiger planerat med 3,9 mnkr, främst är det intäkter till gymnasieskolan som är högre än planerat Personalkostnader Personalkostnaderna är 21,3 mnkr/4,8 procent högre jämfört med föregående år. Ökningen består av - den årliga lönerevisonen med ca 13,0 mnkr - ökad verksamhet som finansieras med statsbidrag med 4,4 mnkr, t ex karriärtjänster, matematiksatsningar, skapande skola samt bidrag från Migrationsverket - fler elever i grundskolan (5,5 mnkr/2 procent) och ökat behov av fritids (1,7 mnkr/6 procent), viss del av ökningen tas ut av att omsorgstimmarna i förskolan minskat (-3 mnkr/-2 procent) - ökat behov av särskilt stöd för elever Om utbetald lön delas in i löneformer märks en tydlig förändring jämfört med år Timlönekostnaderna ökar med 16 procent (2,9 mnkr), fyllnads- och övertidskostnaderna ökar med 38 procent (0,9 mnkr) och månadslönen samt övrig lön t ex semesterersättning och sjuklön ökar sammanlagt med 4,0 procent (17,5 mnkr). Enligt en löneanalys som gjorts under år är anledningen till ökningen av timlöne- fyllnads- och övertidskostnaderna bl a fler barn med behov av särskilt stöd, behov av att snabbt kunna anpassa sin verksamhet efter ekonomiska förutsättningar och att verksamheten föregående år var mycket restriktiv vid tillsättning av timvikarier vilket blir tydligt vid jämförelse med dessa år. Verksamhet 2013 Förändring % Förändring mnkr Barnomsorg 118,8 118,0 1% 0,8 Fritidshem 44,0 40,5 9% 3,5 Grund- och grundsärskola 174,5 159,5 9% 15,0 Gymnasie- och gymnasiesärskola 56,6 55,4 2% 1,2 Vuxenutbildning 10,8 9,5 14% 1,3 Ledning och administration 38,5 39,8-3% -1,3 Personalkostnader jan-dec, mnkr. Elevhälsan ingår inte i ovanstående tabell. Jämfört med föregående år utgör årets lönerevision en ökning av lönekostnaderna med ca 3 procent. Utöver lönerevisionen har förskolorna/barnomsorgen minskat lönekostnaderna med 2 procent vilket hör samman med lägre behov av barnomsorg/färre barn. Fritidshem och grundskola har haft ökade lönekostnader med 6 procent utöver lönerevisionen. En stor del av ökningen är satsningar via statsbidrag på bl a förstelärare. En annan förklaring är ökat antal barn i grundskoleålder samt ökat behov av fritidstid. Gymnasieskolan har under flera år haft minskat antal elever och har också minskat kostnaderna årligen genom att minska programutbudet. Under år har inga ytterligare neddragningar skett men lönekostnaderna har ändå legat något under lönerevisionens 3 procent. Vuxenutbildningen har ökade lönekostnader vilket matchas med ökade intäkter för sålda Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 21(24)

22 utbildningar och statsbidrag samt lägre kostnader för köpta utbildningar. Jämfört med budget är avvikelsen för personalkostnader 2,6 mnkr/0,6 procent Övriga kostnader Övriga kostnader är 5,5 mnkr/1,7 procent högre år jämfört med föregående år. Kostnad för lokaler har ökat med 3 procent mellan 2013 och och överstigit budget med 0,7 mnkr. Ökningen beror dels på ökad hyreskostnad för Fotskäls och Torestorps skolor, dessutom betalades ett engångsbelopp för att avsluta hyreskontraktet för Kullabyns förskola som från 2015 numera finns i samma fastighet som Torestorpskolan. Under året har hyran för Kinnaborgs förskola, Öppna förskola och Byggprogrammets lokaler vid Maskingatan avslutats. Under senare delen av året beslutade nämnden att göra satsningar för att stödja arbetet för en högre måluppfyllelse. Satsningen har använts till informations- och kommunikationsteknik, läromedel och kompetensutveckling. Kostnaden för satsningen (2,0 mnkr) är bokförd under rubriken övriga kostnader Förskola Nettokostnaderna för år är 172,4 mnkr inklusive vårdnadsbidraget, vilket är 3,0 mnkr/2 procent högre än föregående år. Personalkostnaderna har inte ökat jämfört med föregående år, trots att lönenivån ökat. Anledningen är att behovet av barnomsorg minskat. Jämfört med årets budget visar den i egen regi bedrivna verksamheten överskott på 1,2 mnkr inkl vårdnadsbidrag medan de köpta och sålda platserna visar underskott på 1,7 mnkr. Behovet av barnomsorg har i år varit lägre än planerat. I den egna verksamheten har antalet barn minskat med 3 procent (51 barn) medan köpta och sålda platser ligger oförändrat jämfört med Omsorgstimmarna i egen verksamhet har minskat med ca 2 procent men ökat i den köpta verksamheten (2 procent). Närvarotiden per barn uppgår i snitt till 34 timmar per vecka och har inte ökat jämfört med Ungefär 12 procent av barnen i förskolan finns i annans regi. Föräldraavgifterna för plats i förskolan blev 1,3 mnkr lägre än budgeterat då färre antal barn och lägre antal omsorgstimmar har påverkar intäkterna. I pedagogisk omsorg, tidigare familjedaghem, bedriven av annan anordnare än kommunen finns 16 barn. Under året har antalet barn ökat med fem. Antalet barn i egen verksamhet är nio, vilket är oförändrat jämfört med Kostnaderna för vårdnadsbidraget, som redovisas inom förskolans verksamhet, blev 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Färre antal bidrag än beräknat har betalats ut, i snitt 42 st per månad, 41 st. år Fritidshem De totala nettokostnaderna för fritidshemmen uppgick till 32,3 mnkr. Det är 3,9 mnkr. lägre än budgeterat. Nettokostnaderna för fritidshem i egen regi har ökat med 9 procent jämfört med 2013 och uppgår till 30,8 mnkr, vilket är 3,4 mnkr lägre än budget. Det finns svårigheter att särskilja personalkostnader inom fritidshemmen och grundskolan till följd av att verksamheterna ofta integreras med varandra och kostnader redovisas under grundskolan. Detta leder till lägre personalkostnader i fritidshemmen och därmed budgetöverskott. Det finns barn i verksamheten, 69 fler än föregående år, 4 procent av dessa finns i annans regi. Omsorgsvolymerna har ökat med 6 procent jämfört med föregående år, även närvarotiden per barn har ökat. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 22(24)

23 7.1.6 Grundsärskola Grundsärskolans verksamhet i egen regi kostade 12,8 mnkr, vilket kan jämföras med 15,3 mnkr föregående år. Under året har 1,5 mnkr omdisponerats till grundskolan. Antalet elever är färre, vilket är en följd av den ändring i regelverket som gjordes år 2011 kring vilka elever som har rätt att gå i särskola. Resultatet av ändringen är att elever som tidigare gått i särskola nu går i grundskola och behovet av resurser behöver flyttas dit. Under hösten har Leteboskolan startat grundsärskola med 2 elever. Det gör att kostnaderna för köpta platser har ökat jämfört med tidigare år Grundskola Grundskolans totala nettokostnader översteg budget med 8,3 mnkr. Kostnader för elevhälsan ingår i både grundskolans och gymnasieskolans kostnader. De totala nettokostnaderna har ökat med 13,5 mnkr/5 procent mnkr jämfört med föregående år och uppgår för år till 306,8 mnkr. De största kostnadsförändringarna jämfört med föregående år: - ökat antalet elever med 2 procent (77 st.) - barn- och utbildningsnämnden gjorde en satsning för att nå högre måluppfyllelse vilket medförde kostnader för inköp av material/lärverktyg (1,3 mnkr) - normal årlig löne- och prisutveckling - Nytt skolskjutsavtal, som gäller från ht 2013, innebär att kostnaderna blev 1,7 mnkr lägre än föregående år och 0,4 mnkr lägre än budget. Fritidshemmens och grundskolans verksamheter integreras ofta med varandra och det föreligger svårigheter att kostnadsföra personalen på den verksamhet de tillhör. Detta innebär att personal från fritidshemmen kostnadsförs i grundskolan vilket i sin tur innebär att fritidshemmen får budgetöverskott medan grundskolan får underskott. För år innebar det att ca 3,5 mnkr kostnadsförts på grundskolan. Under år 2015 skall åtgärder vidtas för att redovisa kostnaderna på rätt verksamhet i samband med att resursfördelningssystemet ses över. Av totalt elever har 221 st. (5 procent) valt att gå hos annan huvudman. Nettokostnaderna för köpta och sålda platser uppgick till 15,7 mnkr, 2,2 mnkr lägre än budgeterat Gymnasieskola och gymnasiesärskola Nettokostnaderna för gymnasie- och gymnasiesärskola var 4,2 mnkr lägre än tilldelad budget. Av överskottet hör 0,7 mnkr till verksamheten i egen regi och 3,5 mnkr är ett överskott i budgeten för köpta och sålda platser. Jämfört med föregående år har verksamheten i egen regi ökade kostnader med 2,8 mnkr/2,9 procent. De största förändringarna jämfört med föregående år är - Lägre hyreskostnader (0,7 mnkr). För ett år sedan flyttade bygg- och anläggningsprogrammet från lokaler på Maskingatan och in på Kunskapens hus vilket gav lägre hyreskostnader. - Riksidrottsgymnasie i basket (RIG) startade under året och innebär ökade kostnader för idrottslärare och kringkostnader. Uppstarten av RIG och höstterminens kostnader uppgår sammanlagt till 1,1 mnkr. Cirka hälften av kostnaderna täcks av ökade intäkter från andra kommuner för sålda platser. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 23(24)

Årsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014

Årsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014 Årsrapport Samrehabnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion. Produktionen

Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion. Produktionen Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion Produktionen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Viktiga händelser i verksamheten... 3 3 Måluppfyllelse verksamhet... 3 4 Ekonomi... 4 5 Uppdrag lämnade av

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Partille kommun

Beslut. efter tillsyn i Partille kommun Partille kommun efter tillsyn i Partille kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se 2 (15) Tillsyn

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun 2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut Täby kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Täby kommun har genomfört tillsyn av Täby kommun under HT 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 3 2.1 Åtgärder

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas årliga granskning för år 2011

Barn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas årliga granskning för år 2011 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2011-12-05 Revisorerna i Handläggare: Cecilia Knutsson Ann-Britt Johansson Direktnr: 0322-61 64 22 Beteckning: 2011.352 BUN Barn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas

Läs mer

Internbudget för utbildningsnämnden år 2014

Internbudget för utbildningsnämnden år 2014 2013-11-15 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/226/041 Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa nyckeltal enligt bilaga

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013

Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Utbildningsnämnden Beslutsdatum 2012-11-21 Ansvarig sektor kultur och fritid Sektor utbildning, Gäller för Förskola,

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...

Läs mer

Nämndplan. Barn- och utbildningsnämnden 2016-2017. Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 151210, 109

Nämndplan. Barn- och utbildningsnämnden 2016-2017. Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 151210, 109 Nämndplan Barn- och utbildningsnämnden 2016-2017 Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 151210, 109 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning... 3 1.1 Marks kommuns vision... 3

Läs mer

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp

Läs mer

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S) 2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Läs mer

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006. Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4035 Täby Friskola Aktiebolag Org.nr. 556599-8860 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr belägen i Täby kommun 2(7) Tillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016 2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Verksamhetsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

Verksamhetsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/63 GVN 2016/38 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 15 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer