Innehåll. Inledning. Förvaltningsberättelse. Tabeller och noter INLEDNING

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2

3 INLEDNING Innehåll Inledning Kommunstyrelsens ordförande i sammandrag 5 Fem år i sammandrag 6 Kommunstyrelsens ledamöter 7 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen 8 Omvärldsanalys 10 Utbildning och barnomsorg 12 Omsorg och hjälp 18 Uppleva och göra 24 Boende, miljö och infrastruktur 30 Näringsliv och arbete 36 Hållbara Skellefteå 42 Verksamhetsuppföljning 43 Medarbetare 46 Ekonomisk uppföljning 48 Tabeller och noter Driftsredovisning 50 Investeringsredovisning 53 Större investeringar 54 Resultaträkning 55 Balansräkning 56 Noter 58 Redovisningsprinciper 70 Ordlista och begrepp 71 Korta fakta om Skellefteå 71 Vår förhoppning är att den här årsredovisningen ska vara intressant för både kommunmedborgare och andra intressenter. Dessutom hoppas vi att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens utveckling. För att skapa ett helhetsperspektiv över hela den kommunala verksamheten har årsredovisningen en gemensam förvaltningsberättelse för hela kommunkoncernen. Den beskriver på vilket sätt verksamheten uppfyllt de av kommunfullmäktige ställda inriktningsmålen. Årsredovisningen är en kommunstyrelseprodukt. Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Bekanta dig gärna med kommunstyrelsens ledamöter på sidan 7. Övrig ekonomisk information Förutom årsredovisningen lämnar kommunstyrelsen två delårsrapporter (april och augusti) till kommunfullmäktige. Den ekonomiska informationen till kommunfullmäktige hittar du på kommunens hemsida: Där hittar du även kommunfullmäktiges årsbudget och plan. 3

4 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Skellefteå kommun redovisade ett starkt ekonomiskt resultat för år Att det kunnat ske beror på nämndernas/ förvaltningarnas förmåga till omställning tillsammans med att samhällsekonomin börjat återhämta sig efter krisen. Tillfälliga statsbidrag och förbättrade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gav ett oväntat stort överskott i hela kommunsektorn. Nu pekar prognoserna på fortsatt tillväxt, men allt tyder på att uppgången i ekonomin inte kommer att räcka till kommande års kostnadsökningar i kommunerna. I Skellefteå innebär dessutom förändringar i demografin nya krav på omställningar många år framöver. Det handlar om minskade elevunderlag i framför allt gymnasieskolan, men även en ökning av andelen äldre i kommunen där fortsatt utbyggnad av äldreboenden är att vänta. Norrbotniabanan Skellefteå kommun har tillsammans med bland annat Region Västerbotten, Norrbottens läns landsting och ett antal kustkommuner i Norr- och Västerbotten ett gemensamt engagemang i Norr botnia banan AB. Kortsiktigt är den huvudsakliga uppgiften att svara för tänkbara finansierings lösningar för planering, byggande och drift av banan. Någon framgång i form av positiva besked från regeringen har tyvärr inte kunnat skönjas. Norr botnia banegruppens arbete kommer fortsättningsvis att koncentreras på att arbeta med information och opinionsbildning i syfte att förankra projektet hos allmänheten och påverka beslutsfattarna. Flygplatsen Under året har Skellefteå flygplats övergått i kommunal ägo under namnet Skellefteå Airport AB. Sedan det nya bolaget övertog driften av flygtrafiken har det tillkommit utökning av antalet inrikeslinjer samt direktflyg till Barcelona, Spanien. Flygplatsen är naturligtvis ett viktigt nav i infrastrukturen och en förutsättning för tillväxt och utveckling i kommunen. Miljö Under året har satsningar på miljö tagit ny fart genom Skellefteå Krafts vindkraftssatsningar. Vindkraftsparken på berget Uljabuouda har färdigställts och arbetet i Jokkmokksliden pågår. Utvecklingsarbetet för det stora Blaikenprojektet är klart och förberedande markarbeten påbörjades under hösten. Totalt kommer 90 vindkraftverk att installeras och projektet kommer att pågå under perioden 2010 till Under året har kommunens produktion och konsumtion av fordonsgas ökat som en följd av att antalet biogasfordon ökar. Inom koncernen finns nu ett drygt hundratal biogasfordon. Det kommunala projektet framtidsvägen arbetar med att genom information få fler att välja miljövänliga resealternativ samt att stimulera fler att ta cykeln eller att gå till jobbet. Kommunen arbetar också aktivt med att underlätta framkomligheten för fot- gängare och cyklister genom att prioritera gång- och cykelvägar vid snöröjning och halkbekämpning. Investeringar i gång- och cykelvägar utförs också kontinuerligt, för närvarande byggs en ny bro över älven för ändamålet. Energi Kommunen har startat ett koncernövergripande projekt vars syfte är att minska kommunkoncernens totala energibehov. Under året har en del större anläggningar driftsoptimerats och investeringar i energieffektiviserande åtgärder har genomförts. Framtid Kommunen står inför stora ekonomiska utmaningar. Förutsättningarna är dock goda jämfört med många andra kommuner. Vi har en stark ekonomi i grunden och inom kommunen arbetas det redan för fullt med att effektivisera processer samt planering för offensiva satsningar. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande 4

5 INLEDNING 2010 i sammandrag Årets resultat Resultatet i Skellefteå kommunkoncern uppgick till 377 mnkr (266). Resultatet för Skellefteå kommun uppgick till 284 mnkr (273). De största avvikelserna De största avvikelserna i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget var: Kommunstyrelsen + 39,9 mnkr Barn- och grundskolenämnden +20,2 mnkr Fritidsnämnden +16,7 mnkr Socialnämnd +13,8 mnkr Årets nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna uppgick till mnkr varav kommunen 178 mnkr och de kommunägda bolagen 832 mnkr. Nettoinvesteringarna var totalt 39 mnkr lägre än Årets skatteintäkter Skatteintäkter, inklusive generella statsbidrag och utjämningsbidrag, uppgick till mnkr (3 435), vilket är en ökning med 129 mnkr eller 3, 75 procent. Antal anställda Kommunens anställda uppgick till (exklusive kommunägda bolag). Kommunens anställda har därmed minskat med 12 personer. Befolkningen Vid årets slut uppgick befolkningen till invånare, en minskning med 129 personer jämfört med fjolåret. Arbetslösheten Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd var vid utgången av 2010: Källa: arbetsförmedlingen Dec 2010, % Skellefteå Riket år 8,7 6, år 19,2 10,9 5

6 INLEDNING Fem år i sammandrag Belopp i mnkr där inte annat anges Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Årets resultat Tillgångar Skulder pensionsavsättning Eget kapital därav rörelsekapital därav anläggningskapital Avsättningar Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse 1) ) Soliditet, % 2) Soliditet, kommunen, % 2) Självfinansieringsgrad, investeringar, % Utdebitering, kronor per skattekrona 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 1) I ansvarsförbindelsen ingår pensioner inklusive löneskatt som intjänats före ) För att ge en rättvis bild av den långsiktiga betalningsförmågan ingår vid beräkning av soliditeten hela pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelse 6

7 INLEDNING Stående från vänster: Bengt Markstedt (S), Rune Wästerby (MP), Hans-Eric Wallin (V), Rickard Carstedt (S), Bert Öhlund, ordförande (S), Håkan Lindh (FP), Daniel Öhgren (C), Andreas Löwenhöök (M). Sittande från vänster: Åsa Etelämäki (S), Ann Åström (S), Harriet Classon (S), Maria Wiksten (KD), Rose-Marie Johansson (S), Ida Lindh (FP). Kommunstyrelsens ledamöter Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet. Styrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur ekonomi och verksamhet utvecklas för hela kommunkoncernen. Styrelsen har också ett särskilt ansvar för tillväxt och sysselsättning i kommunen. Kommunstyrelsens ansvar för samordning i strategiska frågor gäller bland annat: Lång och kortsiktig ekonomisk planering Uppföljning (ekonomi och verksamhet) Intern kontroll Finansiell koncernsamordning Sysselsättningsfrämjande åtgärder Näringspolitiska åtgärder Omvärldsbevakning/internationella frågor Civilförsvarsfrågor Samhällsfrågor För information om de olika partierna Socialdemokraterna Folkpartiet folkpartiet.skelleftea.org Vänsterpartiet vansterpartiet.skelleftea.org Centerpartiet centerpartiet.se/skellefteå Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen VALBEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE REVISION PERSONALNÄMND, VALNÄMND KOMMUNLEDNINGSKONTOR KOMMUNHÄLSAN BYGGNADSNÄMND, MILJÖNÄMND, KONSUMENTNÄMND, ÖVERFÖRMYNDARNÄMND FASTIGHETSNÄMND TEKNISK NÄMND BYGG- OCH MILJÖKONTOR FASTIGHETSKONTOR TEKNISKT KONTOR RÄDDNINGSTJÄNST FRITIDSNÄMND KULTURNÄMND, BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND GYMNASIENÄMND SOCIALNÄMND FRITIDSKONTOR SKOL- OCH KULTURKONTOR GYMNASIEKONTOR SOCIALKONTOR SKELLEFTEÅ STADSHUS AB 100% STYRELSER FÖR RESPEKTIVE BOLAG LÄNSTRAFIKEN I VÄSTERBOTTEN AB BOTTENVIKENS STUVERI AB SKELLEFTEÅ KOMMUN ÄGER 15 PROCENT, EJ KONSOLIDERAT I KONCERNREDOVISNING. SKELLEFTEÅ VATTENREGLERINGSFÖRETAG ETT AV KRAFTVERKSINTRESSENTERNA I SKELLEFTE ÄLVEN BILD AT FÖRETAG FÖR GEMENSAM DRIFT AV VATTENREGLERING- AR NA I ÄLVEN, EJ KONSOLIDERAT I KONCERNREDOVISNING. SKELLEFTEBOSTÄDER AB 100% FASTIGHETS AB POLARIS 100% BPARK AB 25% SKELLEFTEBUSS AB 100% AB CONTINENTBUS 100% LÖVÅNGERS TRAFIK AB 100% SKELLEFTEÅ KRAFT AB 100% SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB 100% NORRLANDS ETANOLKRAFT AB 49% SKELLEFTEÅ KRAFT ENERGIHANDEL AB 100% SKELLEFTEÅ KRAFT SERVICE AB 100% GREENWIND AB 100% BLAIKEN VIND AB 60% SKELLEFTEÅ ENERGIUNDERHÅLL HB 100% NORDSVENSKA KRAFT AB 28% OY ALHOLMENS KRAFT AB 25% BISOV ENERGI AB 100% ACRA INVEST AB 50% BPARK AB 25% SKELLEFTEÅ CITY AIRPORT AB 100% SKELLEFTEÅ MUSEUM AB 60% VÄSTERBOTTENSTEATERN AB 40% 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Genom fria val ger medborgarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelningen mellan de olika politiska partierna ser ut enligt följande: Socialdemokraterna Folkpartiet 8 8 Vänsterpartiet 6 6 Moderaterna 6 4 Centerpartiet 5 6 Miljöpartiet 4 2 Kristdemokraterna 3 4 Skellefteå kommunkoncern omfattar tio kommunala förvaltningar och tre aktiebolag med tillhörande dotterbolag. Två av aktiebolagen är fristående bolag och det tredje, Skellefteå Stadshus AB, är organiserat som en koncern med ett antal dotterbolag. Samägda bolag ingår i koncernen med motsvarande ägd andel. Ägarinflytandet över de kommunägda bolagen konkretiseras genom att kommunfullmäktige väljer styrelse, fastställer bolagsordning, aktiekapital, ekonomiska grundkrav m m. Bolagens styrelser ansvarar för att av ägaren uppsatta mål infrias. Kommunen har även medverkat i bildandet av ett antal stiftelser. Kommunfullmäktige utser styrelseledamöter i stiftelserna. Tre olika styrenheter Skellefteå kommunkoncern är indelad i tre olika typer av decentraliserade styrenheter; skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. Samtliga enheter utgör instrument för politisk verksamhet. De skattefinansierade enheterna finansieras i huvudsak genom skatter och statsbidrag och är anslagsstyrda, dvs. bedriver verksamhet inom ett av kommunfullmäktige anvisat anslag. Några exempel på skattefinansierade områden är utbildning, gator och vägar samt vård och omsorg. Vissa tjänster finansieras till viss del genom avgifter, till exempel inom barn- och äldreomsorg. Affärsverksamheterna finansieras helt genom intäkter från taxor, avgifter och försäljning. Några exempel på affärsverksamheter är vatten och avlopp, renhållning och hamn. Den tredje typen av styrenhet är de kommunägda bolagen som bedriver sin verksamhet utifrån ett av kommunfullmäktige anvisat resultatkrav. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Mål- och resultatstyrning Kommunens styrmodell bygger på teorin om balanserad styrning som innebär att planering, genomförande och uppföljning sker ur flera perspektiv. Kommunfullmäktige beslutar årligen om ett övergripande styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för varje nämnd/bolag. Styrkorten omfattar mål inom fyra olika perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET AFFÄRSÄGDA BOLAG KOMMUNÄGDA BOLAG 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Hela året har präglats av snabb återhämtning efter den finanskris som för ett par år sedan slog till med full kraft och påverkade hela världsekonomin. Globalt sett sker tillväxten främst i Asien. I Europa är det i först hand länderna i norra Europa som visar god tillväxt. De krav som EU ställer på varje lands budgetunderskott gör att många länder tvingas till kännbara åtstramningsåtgärder vilket innebär att tillväxten dämpas. Tillväxten i Euroområdet väntas uppgå till strax under 2 procent årligen de kommande åren. Återhämtningen i den svenska ekonomin har gått snabbt. År 2010 ökade BNP med över 5 procent. Orsaken är både ökad export, investeringar samt att hushållens konsumtion har ökat. Det kan konstateras att såväl företagens som hushållens förväntningar på framtiden är mycket positiva. BNP-tillväxten förväntas uppgå till 4, 3 procent år 2011 för att sedan minska ner till cirka 3-3,5 procent de kommande åren. En hämmande faktor för den svenska exporten är den starka kronan, vilket får till följd att svenska varor blir dyrare och därmed svårare att exportera. Sysselsättning Sysselsättningen i Sverige ökade markant under 2010, där antalet arbetade timmar nu är uppe på samma nivå som före finanskrisen. Trots att sysselsättningen ökar så minskar inte arbetslösheten i samma takt. Det beror på att utbudet av arbetskraft ökar när allt fler söker sig till arbetsmarknaden. Arbetslösheten uppgick under 2010 till i genomsnitt 8,4 procent, uttryckt som andel arbetslösa åringar. Prognoser från SKL och SCB pekar på att den kommer att minska långsamt de kommande åren och uppgå till 6, 3 procent år åren. Tillväxten prognostiseras till cirka fyra procent årligen fram till Skatteunderlags tillväxten ska i sin tur ställas i relation till kommunernas egna pris- och löneökningar för att se hur mycket verksamhet som kan finansieras utan att höja skattenivån. Prognoser visar på att framförallt prisökningar kommer att utvecklas långsammare än skatteunderlaget vilket innebär en real tillväxt av skatteunderlaget. Trots att skatteunderlaget förbättras kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna knappast kommer att täcka det behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står fortfarande inför stora omprövningar. Lokalt Hög ungdomsarbetslöshet Skellefteå kommun har i spåren av finanskrisen en högre arbetslöshet jämfört med det nationella snittet. Särskilt oroande är den mycket höga arbetslösheten bland unga. För gruppen år var arbetslösheten 19,2 procent vid årets utgång vilket kan jämföras med snittet i riket på 10,9 procent. Den höga ungdomsarbetslösheten beror delvis på att ovanligt stora ungdomskullar för närvarande kommer ut på arbetsmarknaden. Samtidigt fortsätter konkurrensen om arbetskraften att öka i takt med kommande generations växling, och medborgarnas förväntningar. BEFOLKNINGSUTVECKLING Stora överskott i kommunsektorn Trots finanskrisens negativa effekter på den svenska ekonomin är överskotten i kommunsektorn rekordhöga. Det beror bland annat på att kommunerna snabbt lyckades arbeta upp en krismedvetenhet som ledde till återhållsamhet. Samtidigt ökade priser och löner inom kommunerna långsammare än befarat. Skatteunderlag Den absolut viktigaste faktorn för skatteunderlags tillväxten är hur sysselsättningen utvecklas. Nuvarande prognoser visar på en förhållandevis god utveckling av skatteunderlaget de kommande Folkmängd 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antalet invånare i Skellefteå kommun uppgick vid utgången av 2010 till personer. Det är en minskning med 129 personer jämfört med fjolåret. År 2008 bröts en positiv trend avseende befolknings utvecklingen och antalet invånare har minskat de tre senaste åren. Kommunstyrelsen har beslutat att en aktiv och långsiktig strategi för befolkningstillväxt och näringsliv ska tas fram. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR OLIKA ÅLDERSGRUPPER år 7 15 år år år år 85 w år Diagrammet ovan visar den prognostiserade befolkningssammansättningen år 2020 jämfört med Den tydligaste skillnaden i 2020 års befolkning jämfört med dagens är att: Antalet personer som är äldre än 65 år kommer att vara ungefär fler. Grupperna år samt år kommer under samma period att minska med nära personer. Barn och unga, 0 15 år, kommer att öka med 420 personer. Noterbart är att kommunens befolkning totalt endast minskar med 340 personer under perioden enligt prognosen. 11

12 12 UTBILDNING OCH BARNOMSORG

13 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Barn- och grundskola Ny skollag En ny skollag har beslutats av riksdagen och ska tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli Den nya skollagen innebär bland annat en ny lärarutbildning, nya läro- och kursplaner i grundskolan och särskolan, ny betygsskala och att förskolan blir egen skolform med ny läroplan. För att öka rättssäkerheten kommer fler beslut att kunna överklagas utifrån den nya skollagen. Betyg från årskurs 6 införs 2012 tillsammans med en ny betygsskala. Den nya skollagen får stor betydelse för kommunerna, dess organisation, kompetens-försörjning och kostnader. Rektorer får genom skollagen större beslutanderätt och ansvar. Skolstruktur Arbetet med struktur- och lokalplanering har resulterat i beslut om avveckling av tre skolenheter 2010 och en skolenhet Samordning av lokaler fortsätter och under hösten 2010 påbörjades en nybyggnation samt en ombyggnation till fler avdelnings - förskola. Skellefteå kommuns bedömning är att fler privata förskolor, och andra pedagogiska omsorgsverk samheter, kommer att etableras. Andelen fristående grundskolor förväntas ligga kvar på dagens nivå. 13

14 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Kunskapsresultat ANDEL ELEVER I ÅK 9 BEHÖRIGA TILL GYMNASIET 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% Skellefteå kommun Samtliga kommuner Kunskapsresultaten är fortsatt goda inom grundskolan men den kraftiga minskningen av medelmeritvärdet måste följas och förbättras i enlighet med de krav som ställs för en ökad måluppfyllelse. Detta görs bland annat genom: Översyn av resursfördelningen för en ökad differentiering som svarar mot barn och elevers olika behov Ny timplan föreslås till hösten 2011 med ett ökat utrymme för bland annat idrott och hälsa samt moderna språk i åk 6 Utveckling av arbetet kring barn och unga från andra länder. För att komplettera bristen på modersmålslärare ses möjligheterna till digitaliserad undervisning över MEDELMERITVÄRDE AVGÅNGSBETYG ÅK Kompetensutveckling All pedagogisk personal kompetensutvecklas under via Skolverket i Praktisk It- och Mediekompetens. Den digitala individuella utvecklings planen infördes under 2010 och fortsätter att utvecklas under Även utbudet av e-tjänster kommer att fortsätta att utvecklas. Skolinspektionen genomför riktade insatser Skolverket och Skolinspektionen har intensifierat sitt arbete. Skolinspektionen gör fler inspektioner riktade direkt till enskilda skolor. Nästa inspektion för Skellefteå kommun planeras till senare delen av Behörighetskrav Införandet av lärarlegitimation föreslås börja gälla från 1 juli Det innebär att behörighetskrav fastställs för personal inom såväl grundskola, som förskola och elevhälsa. Framtida utbildningsbehov Vid införande av lärarlegitimation, kommer kommunen att behöva kompetensutveckla redan tillsvidareanställd personal så att dessa uppnår behörighetskraven. Kompetensutvecklingsinsatser kan bli väldigt omfattande under perioden Samarbete med landstinget Samarbete med landstinget utifrån HÖK (huvudöverenskommelse mellan Skellefteå kommun och landstinget) är påbörjat i arbetsgruppen för barn och unga. Arbetet ses som en god ingång med samordning för förbättrade hälsofrämjande insatser och utveckling inom elevhälsan Skellefteå Riket Gymnasieskola Kunskapsresultat Den kommunala gymnasieskolan har en stark attraktionskraft. 86 procent av eleverna återfinns i den egna kommunens skolor. Kunskapsresultaten mätt i betyg och avslutade utbildningar är bra. I flera fall något över rikssnitt och genomsnittet för jämförbara kommuner. Gymnasie skolorna har välutbildade och i många fall 14

15 mycket erfarna lärare. Trots att resultaten är bra är det angeläget att de förbättras. En alltför stor andel elever slutar skolan utan fullständigt slutbetyg. Analyser av vad som saknas i betygen och orsakerna ska ge underlag för insatser. Stödorganisationen och formerna för insatser ska fortsätta utvecklas för att i högre grad möta elevernas behov. ANDEL GYMNASIEELEVER SOM FULLFÖLJER UTBILDNING 89% 88% 87% 86% 85% 84% 83% 82% 80% Skellefteå kommun Samtliga kommuner Regional samverkan Samverkan i regionen har utvecklats positivt under Alla länets kommuner samlades i en ansökan om resurser för yrkesutbildning för vuxna. Samverkan har fördjupats med ett samverkansavtal som gör att studenter kan delta i utbildningar i flera kommuner. I regionen finns också avtal om valideringstjänster. Samverkansavtalet om gymnasieutbildning och antagning har reviderats, där alla länets kommuner omfattas. Fördjupat samarbete om gymnasieskola utvecklas med kommunerna Norsjö, Malå och Arvidsjaur. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har utöver de traditionella vuxenutbildningsuppdragen fyra yrkeshögskoleutbildningar inom verksamhetsområdet. Årets vuxen utbildningsverksamhet har präglats dels av stor andel yrkesutbildning som finansieras med särskilt statbidrag och dels kraftigt ökat elevantal inom Svenska För Invandrare. Vuxenutbildningen har, och måste ha, en stor anpassningsförmåga på grund av att förutsättningar förändras i snabb takt. Statsbidrag för yrkesutbildning finns för 2011, men kommer sannolikt inte att finnas kvar efter Förändringar i gymnasieskolan Nationella beslut om nya gymnasiereformen, ny skollag och ny betygsskala som ska gälla från 1 juli 2011 har påverkar gymnasieskolornas verksamheter under Reformeringen av gymnasieskolan kräver ett omfattande förberedelsearbete vilket pågått under året. Arbetet har bedrivits internt på skolorna, gemensamt i förvaltningen, regionalt med stöd av Skolverket och i samarbete med branschföreträdare. Skollagen kommer att få effekter för bland annat arbetet med elevhälsa, ledningsorganisation och ansvarsfördelning mellan huvudman och rektor. Riksdagen har fattat beslut om införande av lärarlegitimation för såväl gymnasielärare som förskole- och grundskolelärare. Det kommer bland annat att innebära att endast legitimerade lärare ska kunna tillsvidareanställas samt ha rätt att självständigt sätta betyg I likhet med många andra skolverksamheter kommer Skellefteå kommuns skolor att beröras av förändrade elevtal. Årskullarna som kommer från grundskolan minskar från cirka till 750 under perioden fram till PROGNOS ELEVANTAL I KOMMUNAL GYMNASIESKOLA /12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Antal elever per läsår Lokalfrågor Lokalfrågor har varit aktuella under ett antal år på grund av den kommande minskningen av elevantalet i gymnasieskolan. En lokalutredning har pågått men inget beslut togs under Däremot blev det under året klart att Vuxenutbildningen ska lämna en stor del av lokalerna på Campus under Förändringen bedöms kunna genomföras utan långsiktiga besvärande negativa effekter för verksamheten. Några verksamheter kan beröras av kortsiktiga lokallösningar under de närmaste åren. 15

16 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Grundskolan rustade för digitala krav Under de senaste åren har grundskolan i Skellefteå arbetat hårt på att ge lärarna bättre it-kunskaper och de har även investerat rejält i datorer och projektorer. I den nya läroplanen, som träder i kraft hösten 2011, läggs en betydligt högre ribba än tidigare när det gäller att ge eleverna digital kompetens. Vi står väl rustade att leva upp till de nya kraven, säger Staffan Åkerlund, utbildningsstrateg vid Skellefteå kommun. TEXT: LARS WESTERLUND Första steget i skol- och kulturkontorets stora it-satsning, som fått benämningen Skola 2.0, bestod i att se till så att alla lärare fick tillgång till en egen dator. Den processen påbörjades hösten 2009 och sedan har det rullat på. Successivt kommer alla yrkesgrupper som arbetar inom grundskolan att få tillgång till en dator, berättar Staffan Åkerlund. Datorerna har den senaste versionen av Microsofts senaste operativsystem Windows 7 och för att förenkla programinstallationen har man inrättat en självserviceportal med tydliga instruktioner. För lärarna är det viktigt med datorer av många skäl. Förutom att de kan användas i det pedagogiska arbetet får lärarna allt mer administrativa uppgifter. Bland annat ska lärarna nu ge skriftliga omdömen och arbeta mer med den individuella utvecklingsplanen som är tillgänglig på webben för eleven och föräldrarna, säger Staffan. Under vårterminen 2011 sjösätts den nya webbtjänsten InfoMentor som är en kanal mellan skolorna i Skellefteå och föräldrar. Där kan föräldrar själva logga in för att läsa sitt barns omdömen, ta del av veckoplanering, läxor och boka utvecklingssamtal. Webbtjänsten underlättar även om klassen får en ny lärare eller om eleven byter skola, eftersom informationen följer med eleven. Trådlösa nätverk När det gäller eleverna är målet att det 2015 ska finnas en dator per tre elever i årskurs 1 5 och att alla elever i årskurs 6 9 ska ha tillgång till en egen dator. Vi har också sett till så att det finns projektorer i de flesta av klassrummen och det ska även finnas tillgång till trådlösa nätverk på skolorna. När det gäller förskolorna står det en dator på varje avdelning. Det är en lek- och lärdator utan tillgång till internet där barnen får smaka på datorns möjligheter. It-utbildning för alla Men det räcker nu inte med att ha tillgång till en dator. Skolpersonalen måste också ha kunskap om hur man använder it-hjälpmedel i undervisningen. För att sprida den kunskapen gick Skellefteå kommun 2009 med i Skolverkets satsning PIM, Praktisk It- och Mediekompetens. För att vi ska veta att alla har rätt kompetens för datorer och it har vi valt att utbilda all vår pedagogiska personal. Det hela har gått till så att Skolverkets it-experter först utbildat ett antal utvalda lärare inom kommunen. Sedan har dessa examinatorer i sin tur lagt cirka en dag per vecka på att utbilda de övriga pedagogerna. I PIM-utbildningarna har lärarna bland annat fått lära sig hur man gör bildspel, spelar in ljud med hjälp av datorn, kopplar ihop datorn med en projektor och hur man skapar digitala nyhetsbrev. PIM är indelad i fem olika nivåer. Alla lärare måste klara nivå två och de flesta ska även ha klarat nivå 3. I genomsnitt blir det cirka 40 timmars studier för att nå medelnivån i PIM. Tanken är att PIM ska ge ett grundläggande stöd så att alla pedagoger känner en trygghet i att använda it praktiskt i pedagogisk verksamhet. Genom PIM har många pedagoger upptäckt att it kan vara lustfullt och kreativt och ge mervärde i undervisning och lärande. Det här sättet att utbilda lärarna har fungerat mycket bra, konstaterar Staffan. Under våren 2011 kommer även förskolans personal att få genomgå PIM-utbildning. 16

17 Innan sommaren har alla pedagoger inom grundskolan i Skellefteå gått PIM-utbildningen och sommaren 2012 ska hela satsningen på Skola 2.0 vara genomförd I skolans it-satsning ingår också att skolans personal numera finns med i SkeNet, som är kommunens administrativa system. Tillgång till internet Kunskapen som ges via PIM-utbildningarna kommer väl tillpass eftersom det för närvarande händer mycket nytt på skolfronten. Hösten 2011 träder den nya läroplanen för grundskolan i kraft. I den betonas att alla elever ska ha kostnadsfri tillgång till böcker och andra lärverktyg. Begreppet lärverktyg, som är nytt, omfattar då bland annat tillgång till internet. I läroplanen visas också tydligt på hur ämnesundervisningen förväntas bidra till elevernas digitala kompetens. Mer specifika digitala kunskaper inom de olika ämnena tas upp i de nya ämnesplanerna. I svenska kommer eleverna att få lära sig att kritiskt söka och värdera information från olika källor. Redan från årskurs 1 ska eleverna få träna informationssökning på webbsidor för barn och från årskurs 4 handlar det om informationssökning ur ett källkritiskt perspektiv. Källkritik är också det som gäller i de samhällsorienterande ämnena och inom hem- och konsumentkunskap är det privatekonomin som står i fokus. Vad gäller matematiken ska man nyttja digital teknik för att exempelvis undersöka och tolka diagram, tabeller och grafer. I matematik används idag nästan ingen form av digital teknik, förutom de klassiska miniräknarna. I bildämnet handlar det om att fotografera och överföra bilder till datorn och senare får eleverna även lära sig att redigera film med datorers hjälp. Undervisningen i musik ska också innehålla digitala moment. Det kan då vara att lära sig använda digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Nästan alla använder dator Många barn och ungdomar skaffar sig på fritiden gedigen digital kompetens. Men det gäller inte för alla och därför ska den möjligheten också finnas inom skolans väggar. Enligt undersökningar som Skolverket gjort använder svenska grundskoleelever i genomsnitt internet 14 timmar per vecka. Av dessa sker en timme IT-användning i skolan. Medierådets rapport Småungar & medier visar att nästan alla 5 9-åringarna regelbundet använder datorer. I rapporten konstateras även att ju äldre barnen blir desto mer tar internet och sociala medier över från tv-tittandet. Dessutom har barn till föräldrar under trettio år, högre digital kompetens. Dessa föräldrar tar för givet att barnen har tillgång till moderna lärverktyg och internet i skolan. Kravet på att skolan följer med i den snabba it-utvecklingen öar ständigt och det är viktigt att vi står på tå för att inte skillnaden mellan elevernas teknikmiljö hemma och på skolan blir för stor, avslutar Staffan Åkerlund. 17

18 18 OMSORG OCH HJÄLP

19 OMSORG OCH HJÄLP Social omsorg Samhällsutveckling De senaste årens samhällsutveckling har inneburit att fler personer och familjer har behövt stöd från socialtjänsten. Denna utveckling många fall inneburit konsekvenser i form av arbetslöshet och försämrad ekonomi. För individ- och familjeomsorgen har det bland annat inneburit ökad efterfrågan på stöd för barnfamiljer, fler besökande till familjerådgivningen och ökat försörjningsstöd. Nya boenden Inom handikappomsorgen har nya grupp- och serviceboenden etablerats. Trots expansionen är det dock fortfarande inte möjligt att verkställa alla beslut inom givna tidsramar. Skellefteå kommun har en omfattande handikappomsorg med höga kostnader jämfört med andra kommuner. För stora delar av verksamheten får kommunen dock bidrag genom ett särskilt nationellt utjämningssystem. Bidraget uppgick 2010 till drygt 145 mnkr, vilket genererar flera hundra arbetstillfällen i kommunen. Inom verksamheten särskilt äldreboende har ombyggnader skett på flera av kommunens äldreboenden med syfte att ytterligare förbättra boendemiljön, brandsäkerheten och arbetsmiljön. Planeringen inför det nya äldreboendet Höjden på Moröbacke med 19

20 OMSORG OCH HJÄLP 60 nya lägenheter pågår för fullt. Bedömningen är att boendet ska vara inflyttningsklart i augusti Kommunens befolkning blir äldre vilket också ökar behovet av äldreomsorg. Den nationella statistiken visar att kommunen har en lägre andel av de äldre som har hemtjänstinsatser jämfört med riket i övrigt. Trots detta har kommunen jämförelsevis höga kostnader för äldreomsorg Den största orsaken till detta är att kommunen har något fler äldreboendeplatser, men framför allt har beviljat fler hemtjänsttimmar per brukare. De beslutade effektiviseringskraven på kommunens hemtjänst börjar nu ge genomslag. Trots ett ökat antal äldre fortsatte de beviljade hemtjänsttimmarna att minska under ÖKNING AV ANTALET INVÅNARE ÄLDRE ÄN 65 ÅR år år 85-w år Linjediagrammet (85-w år) avläses på den högra skalan och stapeldiagrammet (65-84 år) avläses på den vänstra skalan 85 w år Nöjda brukare och medarbetare Den stora brukarenkäten med över svarande fick ett mycket positivt utfall för de olika verksamheterna inom socialkontoret. Över 95 procent nöjda brukare är ett mycket bra resultat. Även resultatet av årets medarbetarenkät visar goda resultat. Under året har socialnämnden uppmärksammats för sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn. Skellefteå kommun framhålls som ledande i landet på detta område. Ett särskilt projekt Vägen hem Utrednings hemtjänst ett miljonlyft inom äldreomsorgen har väckt intresse runt om i landet. Projektet är ett av de projekt som nominerats till Götapriset som delas ut vid kvalitetsdagarna Efterfrågan För gruppen funktionshindrade kommer behoven av insatser att fortsätta öka ett antal år framöver. Det gäller främst fortsatt utbyggnad av boende lägenheter och daglig verksamhet. Stora ungdomskullar förväntas ge en stor tillströmning av nya brukare. Behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fortsätter att öka som en följd av bättre diagnostik och kunskap inom området. Individ- och familjeomsorgen är socialtjänstens mest konjunkturkänsliga område. Den volymmässiga utvecklingen är därför svår att förutse. Arbetet med brukarnas egenmakt och möjlighet att göra ett medvetet val av insats påverkar också behovsutvecklingen. Den stora utmaningen framöver för Skellefteå, liksom för landets alla kommuner, är att klara service och omvårdnad till en ökande andel äldre personer. Det krävs en medveten samhällsplanering för att äldre människor så långt som möjligt ska klara ett självständigt liv eller behöva så lite insatser som möjligt. Ett viktigt område är också att fortsätta utvecklingen av samarbetet med landstinget för att se insatser till äldre i ett helhetsperspektiv utifrån den enskildes situation och behov. Under de närmaste åren kommer sannolikt hemsjukvården att överföras på kommunerna, i första hand frivilligt, men med en tydlig målsättning från staten. En stor del av den verksamhetsutveckling som sker inom socialtjänsten är på många olika sätt kopplat till it och annan teknisk utveckling. Socialkontoret har precis startat ett omfattande förbättringsarbete med kartläggning och utveckling av sina kärnprocesser. Tanken är att stötta upp processerna med ett modernt it-stöd för hela socialtjänsten. Konsumentfrågor Konsument Skellefteå tillhandahåller service till medborgarna inom området konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Verksamheten har haft registrerade ärenden under Vid 131 tillfällen har verksamheten gjort utåtriktade insatser som att träffa skolklasser eller medverkat i radio eller tv. Inom ramen för detta har man träffat personer. 20

21 En blogg som uppmärksammats i konsument- och budgetskuldkretsar startades i oktober och den kan nås via kommunens hemsida eller tidningen Norran. En webbsida riktad till elever och lärare färdigställdes i februari. Förebyggande verksamhet på flera av kommunens skolor har också genomförts. Konsumentvägledarna och budgetrådgivarna fortsätter att arbeta förebyggande. Lågkonjunkturen i kombination med förändrade konsumtions mönster, att vi handlar mer på kredit, gör att behovet av privatekonomisk rådgivning ökar. Det pågår också en omfattande och aggressiv marknadsföring av snabba och dyra krediter. Lånen har skapat stora problem hos många människor bland annat för att de inte kräver kreditprövning. Det är därför viktigt att med olika aktiviteter öka kännedomen om den kostnadsfria service som budget- och skuldrådgivningen erbjuder. Inom budget- och skuldrådgivningen har en ökning av antalet ärenden skett. Tendensen är också att väntetiden för nybesök ökar. Andelen skelleftebor som fått hjälp inför en lagstadgad skuldsanering har mer än dubblerats under För närvarande är det 121 personer som omfattas av detta. Skuldsatta pensionärer är en ny grupp som blivit aktuella för budget- och skuldrådgivningen. Konsumentverkets rapport Läget i landet 2010 visade att Konsument Skellefteå tillhör de fem bästa kommunerna i Sverige vad gäller tillgänglighet. Rapporten visade även att de fem kommuner i landet som valt att ha en egen konsumentnämnd, dit Skellefteå hör, utmärker sig positivt i alla avseenden. De har mest tjänstetid, högst medelvärde för kontaktpoäng samt arbetar mest förebyggande. Av de konsumentklagomål som handlagts under 2010 har den största andelen rört problem inom områdena boende, fordon och telefon/internet. Totalt har ärenden granskats under året. Antalet gode män och förvaltare är 779 stycken. Kommunen betalar 50,1 procent av arvodeskostnaden. Under hösten 2010 har en satsning på information påbörjats. Föreläsningar har hållits för sjukvårds personal och man har vid flera tillfällen informerat medarbetare inom äldreomsorgen. När det gäller att synliggöra verksamheten och rekrytera nya ställföreträdare kommer både annonsering, kursverksamhet och ett utvecklat informations material att vara betydelsefulla. Under hösten fattades beslut om gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Norsjö från och med Efterfrågan av ställföreträdare väntas fortsätta öka delvis på grund av kommunens åldrande befolkning. En annan faktor är att Migrationsverket numera tar snabbare beslut om uppehållstillstånd för ensamkommande flyktingbarn. Överförmyndarverksamhet Verksamheten utövar tillsyn, överförmynderskap, godman skap och förvaltarskap. Verksamheten för också överförmyndarnämndens talan i domstol, rekryterar och utbildar gode män, förvaltare och förmyndare. Verksamhetens omfattning Den samlade förmögenhet som verksamheten i Skellefteå har tillsyn över uppgick år 2010 till 293 miljoner kronor och omfattas av aktiva ärenden varav totalt med redovisningsplikt. 21

22 OMSORG OCH HJÄLP Motiverande samtal med missbrukare Skellefteå kommun är pionjärer i Sverige när det gäller att erbjuda Motiverande Samtal i grupp. Sedan starten 2008 har ett 30-tal missbrukare deltagit i den verksamheten. Vi har många solskenshistorier att berätta. Här finns till exempel personer som kunnat ställa bort rullatorn och blivit heltidsarbetande, de som sökt hjälp för sitt missbruk och de som dricker eller drogar mycket mindre än tidigare, berättar socialsekreteraren Jenny Åkerlund. TEXT: LARS WESTERLUND Oftast har MI nyttjats vid enskilda samtal, men vi ville testa om det också fungerade i grupp, berättar Ulrica Brandt. Sagt och gjort. Hösten 2008 gick de ut med erbjudandet till manliga missbrukare. Sju personer nappade på inviten att delta i tio träffar med Motiverande Samtal och Skellefteå blev därmed bland de första kommunerna i landet som testade MI i gruppform. Det blev ett enormt bra gensvar. Att vi hade en snittnärvaro på 90 procent vittnar om detta, säger Jenny. Ulrica Brandt, Jenny Åkerlund och Jenny Nilsson 2006 gick Jenny Åkerlund och kollegorna Ulrica Brandt och Jenny Nilsson en grundutbildning i Motiverande samtal, eller MI som det också kallas. MI är en förkortning för Motivational Interviewing, en samtalsmetod som utformats av de amerikanska psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick. MI är ett förhållningssätt som används för att locka fram och stärka den inre motivationen till förändring, säger Jenny Åkerlund. Socialsekreterarna blev peppade att börja använda MI i sitt arbete bland missbrukare av alkohol och narkotika i Skellefteå. Goda lobbyister Deltagarna i den första samtalsgruppen blev goda lobbyister för MI och våren 2009 kom det 14 deltagare. Eftersom intresset var stort valde socialsekreterarna hösten 2009 att även starta en öppen grupp som fortsättning efter de tio träffarna. I den öppna gruppen kan man delta i den omfattning och frekvens som passar. De krav som ställs på deltagarna är att de tycker att de har ett missbruksproblem som de kan tänka sig att prata om i grupp och att de är nyktra under gruppträffarna, berättar Jenny Nilsson. Gruppsamtalen genomförs på Rådgivningen Oden klockan halv tio på måndagarna. Vilket är en kritisk tid för många som har alkoholproblem. Systembolaget öppnar klockan tio och om spriten tagit slut under helgen är det vanligt att man hänger på låset, säger socialsekreterare Fredrik Hedman som är det senaste tillskottet i MI-gruppen. Machomyter Träffarna är en dryg timme långa och det hela inleds med fika. Sedan håller socialsekreterarna en kort inledning och varje gång har man ett speciellt tema. 22

23 Ibland händer det att deltagarna inte gillar temat och då låter vi det falla. Då får gruppen själva bestämma vad de vill prata om, berättar Jenny Nilsson. Det tema som hon tycker varit mest spännande är Manlighet. I missbrukarvärlden råder en extrem machokultur. En man ska vara stor och stark och själv är bäste dräng heter det. Dessa myter kan många gånger vara en bidragande orsak till varför man inte sökt hjälp för att komma ur sitt missbruk, säger Jenny Nilsson. Olika bakgrund De som deltar i gruppsamtalen har mycket olika bakgrund. En del har varit socialt etablerade men av olika skäl fallit genom, medan andra varit missbrukare sedan barnsben och aldrig kommit in i samhället, berättar Jenny Nilsson. Åldersspannet på deltagarna har varit mellan 25 och 70 år, men de flesta männen är över 40. Vi vill även nå den yngre målgruppen. En mix i ålder och bakgrund är bra för samtalen, säger Ulrica Brandt. Hon, Jenny Nilsson och Jenny Åkerlund har nyligen gått en sexdagars MI-utbildning i San Diego. Målet med den är att de ska kunna utbilda kommunala kollegor och även landstingspersonal i MI. Varje termin kommer vi att genomföra en utbildning i MI för de som är intresserade. Nu i vår är det bland andra personal från Solkraft och från psykiatrin vid Skellefteå lasarett som ska gå vår kurs, berättar Jenny Åkerlund. Bidrar till ökad motivation MI, som rekommenderas av socialstyrelsen, bygger på att man accepterar att människor som behöver förändra sitt beteende har varierande grad av förutsättningar och vilja till förändring. Somliga kan ha velat förändras utan att aktivt arbeta med det och andra kan ha försökt förändra sitt beteende aktivt under många år utan framgång. Vår uppgift är att bidra till att öka personens motivation till förändring och tro på sin egen förmåga att klara av att göra detta, säger Fredrik Hedman. MI är inte fördömande eller nedbrytande. Istället försöker man göra deltagarna mer medvetna om problem som kan uppstå och om vilka konsekvenser och risker beteendet för med sig. Strategin är att skapa nya tankebanor runt beteendet och slutligen föreställa sig vad som går att vinna på förändring. Empatiskt lyssnande Man använder sig av ett aktivt och empatiskt lyssnande och speciella samtalsredskap, till exempel öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar för att utforska hur deltagarna tänker och känner inför förändring. På ett harmoniskt sätt, följer rådgivarna med i deltagarnas förändringsarbete. Motstånd ses som ett tecken på att deltagaren är skeptisk till en förändring. Stor vikt läggs på deltagarens självständighet och deras syn på saken är hela tiden i fokus, poängterar Ulrica Brandt. Hon erkänner att det ibland kan vara frestande att börja ge råd och tala om vad deltagarna borde göra, speciellt när de visar tecken på att motståndet minskat och börjar prata om det positiva med att göra en förändring. Men vi ger bara råd om deltagarna frågar om det, säger Ulrica. Hade supit bort benen När frågan om solskenshistorier kommer upp bubblar det i strupen på MI-teamet. Den ena efter den andra historien berättar de. En man som supit bort benen kom till första träffen med en rullator. Så småningom kunde han klara sig med en käpp. Nu går han helt utan stöd och har ett heltidsjobb, berättar Jenny Åkerlund. De berättar om en annan man som brukade tillbringa en stor del av sin tid med A-laget på CK-trappan. Han hade aldrig haft ett jobb, förutom i fängelset och hade från början inte en tanke på att skaffa något heller. Efter att ha deltagit i gruppen ändrade han uppfattning och nu jobbar mannen på Solkraft, berättar Jenny Nilsson. Genom att deltagarna får prata med varandra i nyktert tillstånd får och ger de idéer till varandra och blir inspirerade att testa nya vägar. Flera av dem har valt att lägga in sig för behandling mot sitt missbruk medan andra avsevärt minskat sitt drickande eller drogande. Varje fredag börjar jag längta till de glädjefyllda MI-träffarna på måndagarna. Mötet med dessa människor berikar också oss. 23

24 24 UPPLEVA OCH GÖRA

25 UPPLEVA OCH GÖRA Fritidsverksamhet Fritid Skellefteå har under flera år arbetat hårt för att ligga i framkant när det gäller medborgarnas fritid var inget undantag. Bland annat har den nya bollhallen på Norrvalla sett dagens ljus och en ny manege har byggts vid ridhuset i Skellefteå. Matfesten är inne på femte säsongen och har verkligen satt sin prägel som en traditionell mötesplats för matglada människor från både när och fjärran. Byske är bäst! Slogan från 60-talet håller ännu. Det beviset fick Byske havsbad vid vårens besiktning. Då slog SCR (Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation) fast att anläggningen fortsätter vara femstjärnig även under I dagsläget finns det bara elva i landet. Den nordligaste förutom Byske ligger i Örebro. Folkhälsa Folkhälsofrågorna står högt i kurs ur ett nationellt perspektiv. I Skellefteå tillhör de ett av de prioriterade områdena. Folkhälsoperspektivet får allt större inflytande i samhällsplaneringen. Friluftslivet på frammarsch Ett område inom fritidssektorn som får en allt större genomslagskraft är friluftslivet. Två exempel är satsningen på Vitbergsområdet med den nya hundpromenaden och gjorda satsningar till följd av den ökade skidåkningen. 25

26 UPPLEVA OCH GÖRA Fritidsledare på nätet Genom projektet Unga och professionella vuxnas digitala kommunikation har Fritid Skellefteå tagit ett viktigt steg mot att möta ungdomar i deras kommunikationsmönster. Syftet är att fritidsledare via nätmiljöerna ska öka förutsättningarna för att fånga upp och tillvarata ungas idéer och behov, att verka för ungdomars möten, delaktighet och aktiviteter, samt ungas möjlighet att erhålla angelägen information gällande exempelvis fritidsutbud. I början på året hölls en konferens i Skellefteå som behandlade ungdomsarbetet på nätet där bland annat fritidsledare från Skellefteå berättade om sina erfarenheter. Sparkrav blir smarta lösningar Under de sista två åren har det legat ett antal sparkrav på bordet för fritidsverksamhetens räkning. Det här har gjort att både ledning och medarbetare tvingats att titta på verksamheten med nya ögon. Lövångers fritidscentrum med fritidsgård, Folkets hus och bibliotek integrerat, är ett exempel på framtida smarta lösningar. Nya investeringar Under 2011 kommer en ny läktare att se dagens ljus på Norrvalla och en ny konstgräsmatta kommer att invigas på Sörvalla. Etapp två av Aktivitetsparken på Folkets park kommer också att byggas. Framtiden i fokus Fritid Skellefteå satsar offensivt. Ett led i detta är att undersöka och jämföra nyttjandegraden för olika anläggningar. Tillsammans med andra nämnder arbetas det också för gemensamma personal- och verksamhetslösningar. Nordanå kulturområde Nordanå är ett vackert park- och kulturområde med bland annat historiska byggnader, värdshus, lanthandel och en huvudbyggnad som innehåller konsthallar, museum och teater. Området fortsätter att utvecklas och under 2010 har en ny lekplats byggts och en ny lokal för pedagogiska arbeten för barn och unga har iordningställts. Genom samarbete med föreningar och studieförbund har det erbjudits ett varierat programutbud på Nordanå caféscen. Samarbetet med Skellefteå museum och Västerbottensteatern, men även med andra förvaltningar inom kommunen, har vuxit sig starkare under året. Detta genom bland annat Berättarfestivalen och utställningen Framtidstro 50-talsstaden Skellefteå som visades på Skellefteå konsthall och som blev en publiksuccé. Nordanå kulturområde blev under 2009 utvald som ett viktigt besöksmål i projektet Visit kvarken. Arbetet med att nå projektets mål, att öka omsättningen genom nya kundgrupper och locka fler besökare i turistföretagen i regionens destinationer (Umeå, Vasa, Skellefteå, Karleby, Jacobstad och Kristinestad) har pågått under hela 2010 och medverkan innebär att synliggöra och bygga nätverk kring besöksturism och upplevelseindustrin. Berättarnas stad Kommunfullmäktige utropade i maj 2010 Skellefteå kommun till Berättarnas stad. Tanken med utropet är att Skellefteå, och hela bygden, ska synliggöra den berättarkraft som finns och samtidigt skapa lyssnarglädje för både medborgare och turister. Berättarnas stad är ett sätt att göra kommunen synlig i regionen och nationellt genom vårt berättande, men också att sätt lyfta fram sådana storheter från trakten som exempelvis författarna Sara Lidman och P-O Enkvist. Kulturverksamhet Kultur Skellefteå har som målsättning att skapa möjligheter för fler att delta i kulturlivet. Kultur är en demokratifråga och det är viktigt att kulturen görs tillgänglig för alla. Kultur handlar bland annat om tillväxt och vi vill att Skellefteå kommun ska utvecklas och vara en bra livsmiljö för alla medborgare likväl som ett attraktivt besöksmål för turister. Berättarfestivalen För andra året i rad har Berättarfestivalen genomförts. Festivalveckan innehöll många aktiviteter för både vuxna och barn på kommunens bibliotek och på Nordanå. Det genomfördes exempelvis en mycket uppskattad guidad busstur på temat Sara Lidman som avslutades med en orgelkonsert, Jernbanesviten, i Österjörns kyrka. Ett annat nytt och mycket uppskattat inslag under festivalen var Berättogram. Kulturpedagoger arbetade 26