Helena satsar på tillväxt norr om polcirkeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helena satsar på tillväxt norr om polcirkeln"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Helena satsar på tillväxt norr om polcirkeln Skogsförvaltning i världsklass GPS: Hela fastigheten i fickan Jordkast och flottholmar

2 LEDAREN En riktig skogsägare Bilden av skogsägaren hänger inte riktigt med i samhällsutvecklingen. Många känner en förväntan om att man ska vara handgripligen självverksam på ett eller annat sätt. För den som bor nära sin fastighet och har förutsättningar, kan skogsvård vara en härlig källa till rekreation. De som bor längre ifrån och vill ägna den korta semestern åt att göra roliga saker med barnen kan känna annorlunda. En undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att ambitionen att röja själv, i kombination med brist på tid, är en stor orsak till att många bestånd förblir oröjda. Norrland är fullt av företag som vill hjälpa dig med skogsvården. Om du inte hinner med ta hjälp. Det är en lönsam investering och skattemyndigheten reducerar kostnaden med ungefär en tredjedel. Låt inte myten om den duktige, självverksamme skogsägaren förta glädjen med att äga skog! Glädje är en viktig grund till bra skogsskötsel. Det är lättare att engagera sig i det som är roligt, och engagerade skogsägare ser till att det händer saker. Engagemang och glädje frodas också om man känner trygghet att göra saker efter eget huvud. Vi är alla olika. Den ene vill bygga upp virkesförrådet inför ett generationsskifte, medan den andre har intäkter från skogen som en del av sin lön och en tredje betraktar fastigheten som en pensionsförsäkring med jaktmöjligheter. Min ambition är att SCA ska vara en lyhörd partner som utgår från varje skogsägares mål och förutsättningar. Detta är också grundprincipen i det samarbete som SCA och Handelsbanken Skog och Lantbruk nu inleder. Vi ska erbjuda skogliga och ekonomiska lösningar som underlättar för skogsägare att nå sina mål. Om man tittar på skogsägandet utifrån möjligheter och glädje, snarare än utifrån krav och schablonbilder tror jag att aktiviteten också blir större! Många skogsägare har redan vittnat om att de har glädje av ett annat av våra senaste erbjudanden SCAs skogsbruksplan, PLUS Plan, nerladdad i en vanlig, smidig GPS-mottagare. Det är en innovation som rent bokstavligen gör det enklare att nå sitt mål! Ha en trevlig sommar! Mats Sandgren VD SCA SKOG INNEHÅLL Virkesmarknad med balansproblem...3 Handelsbanken tror på Skogen.. 4 Skogsförvaltning i världsklass... 5 Invigning av storsatsning i Munksund... 7 Snytbaggen drabbar Norrland hårt... 8 Ge dina plantor en bra start! Jordkast och flottholmar fenomen som förbryllar En utredning för papperskorgen! Bra resultat för miljösmart timmerbil...15 GPS: Hela fastigheten i fickan...16 En dag med SCAs virkesköpare Ulrika Block...17 Helena, skogsbrukare 15 mil norr om polcirkeln SCA tillverkar Gorm för IKEA För fulla segel med virke i lasten Entreprenör med skogsägaren i fokus PowerPot ett vinnande namn 25 Lyckad satsning på CTI Framtidens självverksamhet Världens första bastumuseum.. 28 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2 omslagsbild: göran ekström

3 Virkesmarknad med balansproblem Bilden av skogsbruket och virkesmarknaden i norra Sverige har under vintern och våren präglats av återhållsamhet och produktionsbegränsningar. Verkligheten har dock varit mer komplicerad än så. Samtidigt som andra företag har tvingats lägga ner sågverk har SCA Timber invigt en ny komponentfabrik i Piteå och nära nog kört de andra sågverken för fullt. SCA Timber reducerade produktionen med 12 procent under I år planerar man att köra enligt budget, vilket innebär ett högre utnyttjande av produktionskapaciteten än förra året. De flesta massafabriker längs kusten har under vintern begränsat produktionen, bland annat har SCA Packagings linerbruk Munksund och Obbola kört reducerat och förlängt sina underhållsstopp. Glädjande nog har SCAs massafabrik Östrand och pappersbruket Ortviken slagit produktionsrekord. Obalans mellan sortiment Visst har det varit en tuff period även för oss med stora lager och obalans mellan sortimenten. Vi har således varit tvingade att begränsa avverkningen under årets första månader. Vi är en del av den stora virkesmarknaden och det har absolut varit en obalans mellan efterfrågan och tillgång under året, säger SCAs virkeschef Morgen Yngvesson. Generellt sett kan man säga att det varit för mycket massaved i omlopp samtidigt som det under våren börjat bli en efterfrågan på sågtimmer. Problemet för alla aktörer är då att timmeravverkningar också ger massaved. Sågverken å sin sida producerar massavedsflis som det inte heller är någon rusning efter just nu. Ljuspunkter? Den turbulenta världsekonomin gör framtiden fortsatt svårbedömd. Ingen vet när efterfrågan på skogsindustrins produkter ska återhämta sig och slacket i kedjan från skogsbruk till kunderna ute i världen kan försvinna. Den som letar efter ljuspunkter behöver dessbättre inte bli helt lottlös. Under våren har sågverken känt av en förbättrad balans mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden. Den stora frågan är när massaindustrin överlag kommer att köra med full produktion så att det blir balans mellan sortimenten. rolf edström Rekord i plantor SCA NorrPlant sår i år in fler frön än någonsin tidigare. I år spränger vi 100-miljonersvallen, konstaterar Jörgen Andersson, chef för NorrPlant. Ungefär 50 procent av plantorna är gran, medan 40 procent är tall och 10 procent är contorta. Mer än hälften av plantorna som SCA producerar köps av andra skogsföretag och av privata skogsägare. Jörgen Andersson, chef för NorrPlant. Foto: Per-Anders sjöquist 3

4 Handelsbanken tror på Skogen Den bank som i dag har flest kontor i Sverige är Handelsbanken. Norr om Dalälven finns man representerade på mer än 110 platser. Trots finanskris och oro är ambitionen att finnas kvar. I Handelsbanken är lokalkontoren banken, alla tjänster erbjuds på alla kontor och besluten fattas lokalt, nära kunden. Nu satsar man hårt på tjänster för skogsägare. 4 Enligt Lantbruksbarometern 2009 ger Handelsbankens satsning redan resultat i form av ökade marknadsandelar. Handelsbanken är i dag tredje största aktören inom skog och lantbruk. Under 2008 har en ny organisation etablerats inom banken med syfte att stödja kontoren med experthjälp. Stefan Mattsson, som är regionchef för Skog och Lantbruk Mellansverige, säger: Vårt mål är att vara bäst på banktjänster till jord- och skogsägare. Var 20:e kund i banken äger en skogsoch/eller lantbruksfastighet. Vi har den senaste tiden genomfört omfattande intern utbildning för att våra kunder ska mötas av professionell service. Mot strömmen Swedbank, i kraft av sitt förvärv av Föreningsbanken för drygt tio år sedan, och Landshypotek har länge varit vanliga bankval bland skogsägare och lantbrukare. På senare tid har även fler banker satsat på om rådet. Handelsbanken är dock den första affärsbanken som på bred front satsar på skogsägare. När andra banker lagt ned har Handelsbanken gått mot strömmen genom att stanna kvar och ibland ta över och nyetablera kontor i skogs- och lantbruksbygd. Handelsbanken introducerade för något år sedan Skogslikvidkontot, ett konto med bra ränta för virkeslik vider, i avvaktan på avsättning till Skogskonto, en kontoform som nu kop ierats av flera banker. Nyligen lanserade Handelsbanken sitt Business Card Skog och lantbruk, ett unikt kort anpassat för skogsägare och lantbrukare som enkelt håller isär kundens privatekonomi från dess näringsverksamhet. Nya produkter och tjänster kommer att lanseras under kommande höst. På Handelsbankens hemsida finns nu också en egen flik för skog och lantbruks kunder vid sidan om privat och företag. Magdalena Forsberg I sin strävan att nå skogsägare har man i annonsering under våren tagit hjälp av den fyrfaldiga Jerringprisvinnaren Magdalena Forsberg. Med sitt intresse för skog, jakt och natur är hon ett självklart affischnamn som skapat stor uppmärksamhet. rolf edström Magdalena Forsberg är affi schnamn i Handelsbankens satsning på tjänster för skogsägare. Skogsför i världsklass Alla skogsägare har olika mål med sitt ägande. Allt färre har möjlig het att i egen regi sköta sin skog. SCA och Handelsbanken ingår nu ett samarbete kring skogsförvaltning, som kan hjälpa skogsägare att nå sina mål. Inom ramen för samarbetet kan varje skogsägare få hjälp med att planera och genomföra skötseln av fastigheten utifrån sina egna skogliga och ekonomiska målsättningar. Tillsammans kan Handelsbanken och SCA Skog erbjuda kvalificerad kompetens och resurser inom alla de områden som krävs för att hjälpa en skogsägare att sköta en fastighet på ett skogligt och ekonomiskt klokt sätt. Helhetslösning Håkan Molin, chef för Skog och Lant bruk inom Handelsbanken säger: Skogsägare är en mycket viktig kundgrupp för oss. SCA med sin professionella syn på företagande och skogsbruk är därför en idealisk samarbetspartner. Vi kompletterar varandra och tillsammans kan vi erbjuda service av världsklass till för del för skogsägarna i norra Sverige. Gunnar Sandqvist, Handelsbankens regionchef för Norra Sverige, med stationering i Luleå, tillägger: När det gäller skatt, deklarationer och redovisning har vi sedan tidigare lokala samarbeten med de bästa på respektive ort. Tillsammans med

5 valtning MÅLFORMULERING Skogsägarens skogliga och ekonomiska mål defi nieras och dokumenteras. Målen utgör grunden för hela förvaltningen. Tillsammans kan SCA och Handelsbanken erbjuda en helhetslösning för skogsägare i norr, konstaterar Håkan Molin, chef för Skog och Lantbruk inom Handelsbanken och Mats Sandgren, vd för SCA Skog. SCA kan vi erbjuda en helhetslösning för skogsägande kunder i norr. Lokalt samarbete Den stora nyheten, och styrkan i erbjudandet, är att ett antal personer inom Handelsbanken respektive SCA Skog fått i uppdrag att samverka lokalt för att tillsammans möta kunder som söker en helhetslösning. Målet är givetvis att de skogsägare som gör affärer med oss nu ska känna att vi kan erbjuda starkt stöd även i ekonomiska frågor. Samtidigt ska naturligtvis Handelsbankens skogskunder känna att deras bank genom samarbetet med SCA blir ännu bättre på de rent skogliga dimensionerna, säger SCA Skogs vd, Mats Sandgren. SCA: PLUS Förvaltning är ett baserbjudande som kan kompletteras med tilläggstjänster utifrån skogsägarens behov: PLUS Plan En skogsbruksplan är en hörnsten i skoglig planering. I PLUS Förvaltning ingår löpande uppdatering av planen. Långsiktsplan Plan som med målet som ledning spänner över hela avtalstiden avseende skogliga åtgärder och utveckling av skogstillstånd. Årsbudget Årlig genomgång av planerade och budgeterade åtgärder i skogsbruket. Myndighetskontakter SCA sköter kontakter med myndigheter som Skogsstyrelsen, länsstyrelsen etc. Skogsbruk Planering och genomförande av aktuella åtgärder i skogsbruket, från skogsvård till gallring och avverkning. Allt enligt SCAs PLUS-koncept. Skogligt bokslut Genomgång av utfallet föregående år beträffande bland annat volymer, värden, kvalitet, tillväxt, värdeförändring, förräntning och andra nyckeltal. Exempel på tilläggstjänster Tjänsten kan ytterligare skräddarsys att omfatta även t ex FSCcertifiering, vindkraftsfrågor och jaktfrågor. HANDELSBANKEN: Ekonomisk förvaltning med ett paket av banktjänster som affärskonto, bankgiro och företagskort. Baspaketet kan enkelt kompletteras med tilläggstjänster utifrån skogsägarens behov. Årlig genomgång och samordning med den skogliga planeringen ger goda förutsättningar för att maximera avkastningen på ditt skogsägande. Betaltjänster För att enkelt kunna hantera ditt företags ekonomi har vi flera tjänster som förenklar din vardag, som Business Card Skog och Lant - bruk, självbetjäningstjänster via Internet etc. Med e-bokföring hamnar summorna på rätt konto redan när du betalar fakturorna. Finansiering Med din skogsfastighet som säker - het kan du t ex få bottenlån upp till 75 % av värdet på din skogsfastighet. Om bottenlånet inte täcker ditt lånebehov kompletterar vi det med ett banklån eller rörelsekredit. Placering Handelsbanken erbjuder många olika placeringsmöjligheter. För dig som skogsägare finns särskilda bankkonton att välja på som Skogslikvidkonto, Skogskonto och Skogsskadekonto. Exempel på tilläggstjänster Tjänsten kan ytterligare skräddarsys att omfatta även t ex rådgivande förvaltning av värde papper, aktiemäkleri, stiftelsetjänster, deklarationer och avancerad skatteråd - givning via våra samarbetspartners. rolf edström 5

6 800 miljoner för mer och bättre massa Den 23 juni invigs SCAs jättesatsning vid Ortvikens pappersbruk. Ca 800 miljoner kronor har investerats i en utbyggnad av massafabriken, som innebär att Ortvikens produktion av papper kan fortsätta öka samtidigt som kvaliteten förbättras väsentligt. Den största posten i investeringen är nya raffinörer med hög kapacitet. Det är i raffinörerna som råvaran, färsk granmassaved, mals till pappersmassa. Investeringen gör också att man kan separera massaproduktionen och skräddarsy den för de olika pappers kvaliteterna. Invigningen kommer att förrättas av Bo Källstrand, landshövding i Västernorrland, och SCAs koncernledning. Mindre doft lockar myggen Mygghonor använder sig nästan uteslutande av doft- och smaksignaler för att finna lämpliga blodvärdar. Det finns doft signaler som produceras av människan, men myggorna verkar endast känna igen ett fåtal av dessa. En forskargrupp vid SLU i Alnarp har hittills hittat tolv doftsignaler som myggor reagerar på. Det visade sig oväntat att de människor som var attraktiva utsöndrade betydligt mindre mängd doftsignaler än vad de icke attraktiva människorna gjorde. Resultaten skulle i framtiden kunna leda till effektivare myggmedel. Gissa träslaget? Vet du vilket träslag som är bildhuggarnas och träsnidarnas favorit? På bilden ser du en skulptur från regalskeppet Vasa som är tillverkat i just detta träslag, som ju måste vara både lätt och mjukt. All ytbehandling ger bra resultat och virket är utmärkt att betsa och infärga. Därför används det ofta som imitation för valnöt, körsbär och ebenholts. Vilket träslag kan det vara? Rätt svar hittar du längst ner på sidan. KÄlla: tidningen träinformation foto: stefan evensen, smm Möss i närbild Visste du att den större skogsmusen stänger efter sig genom att sätta ett torrt löv för öppningen när den gått ner i sitt bo? Eller att dvärgmusens ungar väger mindre än ett gram när de föds? Ungarna är så otroligt små att det skulle få plats tre stycken på en tumnagel. Det och mycket annat får man lära sig i Stora musboken ett imponerande verk om Nordens alla sorkar, lämlar, råttor och möss. Stefan Casta och Staffan Ullström berättar med text och illustrationer fascinerande historier om våra gnagare och de miljöer de lever i. 6 Rätt svar: Lind

7 Invigning av storsatsning i Munksund Mitt i den värsta finanskrisen, när nyhetssändningarna fylldes av varsel och nedläggningar, stod SCA för en riktigt positiv nyhet. Med pompa och ståt invigdes den nya fönsterkomponentfabriken i Munksund en investering på nästan 100 miljoner kronor. Fabriken ligger vid Munksunds sågverk i Piteå och tillverkar fingerskarvade lamell-limmade komponenter som används vid fönstertillverkning. I princip tillverkar vi rötbeständiga fönsterämnen av det slag som yrkesskickliga hantverkare kunde göra förr i tiden, men nu gör vi det med dagens modernaste teknik, säger Anders Nordmark, chef för Munksunds sågverk. Furan i norr passar mycket bra till detta. Att den är tätvuxen och innehåller en hög andel kärnved gör produkterna väderbeständiga. Att råvaran är stabil och bara har små kvistar är också viktigt för fönsterindustrin. 24 nyanställda Fabriken kommer att producera drygt kubikmeter fönsterämnen vid drift i två skift och hela produktionen för de närmaste åren är kontrakterad. Kunderna finns främst inom den skandinaviska fönsterindustrin. 24 personer har nyanställts för verksamheten, vilket innebär en ökning av personalen vid Munksunds sågverk med 20 procent. Det känns väldigt bra att kunna nyanställa så många i dessa tider, säger Anders Nordmark, som ser möjligheter till ännu fler jobb. Vi har ambitionen att växa på den här marknaden och vi har möjlighet att öka produktionen i den nya fabriken, vilket i så fall kan leda till ytterligare personalbehov. Stolt och glad Vid invigningen den 19 mars konstaterade SCAs koncernchef Jan Johansson att detta var SCAs hittills största investering i vidareförädling av trävaror. Stolt och glad var också Norrbottens landshövding Per-Ola Eriksson: Med denna investering visar SCA med eftertryck att koncernen tror på en fortsatt högteknologisk produktion och utveckling i Norrbotten. En ökning av personalstyrkan med 20 procent i en verksamhet som normalt brukar skära ner personalstyrkan är imponerande och synnerligen glädjande. SCAs vd Jan Johansson i samspråk med Anja Engström, operatör vid fönsterkomponent fabriken i Munksund. I mitten Ulf Larsson, vd SCA Forest Products. Foto: Per-Anders Sjöquist Fakta Munksunds sågverk är ett av Sveriges största sågverk och under 2008 producerades kubikmeter sågade trävaror av furu. Sågverket syssel sätter i dag 148 anställda och entreprenörer. 7

8 Snytbaggen drabbar Norrland Snytbaggarnas angrepp kostar Sveriges skogsägare flera hundra miljoner kronor varje år. Och det är inte bara skogsägarna i söder som råkar illa ut. Problemen på gran- och tallplanteringar i Norrland är i allmänhet kraftigt underskattade. Vi har inte lika mycket skador som de har söderut, men det är inte långt därifrån, säger Leif Gulin, biolog på SCA NorrPlant. Snytbaggen har traditionellt setts som ett problem som främst drabbar södra och mellersta Sverige, men den bistra sanningen är att även landets norra delar drabbas hårt. SCA har under nästan 30 år studerat vilka faktorer som ligger bakom att plantor dör samt förekomsten av skadeinsekter i olika områden i Norrland. Våra studier visar klart och tydligt att snytbaggarna orsakar stora problem. Ungefär procent av alla planterade plantor dör under de första åren och mer än hälften av dessa dör på grund av insektsangrepp. Den skadegörare som är allra värst är just snytbaggen, som gnager bark på både gran- och tallplantor och lämnar skadade eller döende plantor efter sig, säger Leif Gulin. Billig försäkring Att välja kemiskt behandlade plantor är ett effektivt skydd mot snytbaggen och även mot insekter som angriper plantornas rötter, som till exempel granbastborren. Våra undersökningar visar att antalet plantor som dör av insektsangrepp minskar med hela 90 procent om man använder behandlade plantor. Den extra kostnaden är 17 öre per planta, så det är en billig försäkring, säger Leif. Svårt att förutspå Trots att det har gjorts omfattande studier har det visat sig vara svårt att förutsäga exakt var snytbaggen kommer att slå till. Vi vet att det är lite mer problem på torra och friska marker än på fuktiga och blöta. Det är också värre vid kusten än i inlandet och lite värre i Medelpad jämfört med i Norrbotten, men skillnaderna är inte så stora som man kan tro. Om du har minsta misstanke om att din kommande plantering kan råka ut för snytbaggar får du gärna kontakta oss på NorrPlant och diskutera ifall du bör satsa på behandlade plantor, råder Leif. Lider av torgskräck Andra viktiga insatser för att minska snytbaggeangreppen är att se till att hygget är ordentligt markberett och att plantorna sätts på de bästa planteringspunkterna. Det ska vara stora tydliga fläckar med mineraljord och plantan ska sättas minst tio centimeter från markberedningsfläckens kant. Snytbaggarna lider nämligen av torgskräck och ger sig inte gärna ut på öppna ytor. En riktigt bra markberedning och plantering är ett mycket bra skydd mot insekter, allra helst mot snytbaggar. I områden där pro blemen inte väntas bli så stora kan det räcka med det, men är markberedningen dålig bör man definitivt välja behandlade plantor, säger Leif. Kerstin Olofsson Foto: Claes Hellqvist, SLU Fotnot: Tänk på att minderåriga inte får plantera plantor som är kemiskt behandlade. Behandlad Trots nästan 20 års försök med att få fram alternativ till ke m iska skydd mot snytbaggen finns det fortfarande ingen metod som an vänds i större skala. I dagsläget kan inget alternativ konkurrera med insektsmedlen när det gäller effektivitet och pris, säger Pelle Gemmel, skogsvårdschef vid SCA. Genom åren har mängder av olika mekaniska skydd provats för att rädda plantorna från snytbaggarna. Det handlar dels om skydd i plast, papper eller annat material som träs kring plantan, dels om olika beläggningar 8

9 hårt Har många av dina plantor dött? Kolla om du ser barkgnag på stammen då är det med största sannolikhet snytbaggen som varit framme. e plantor ger bästa skyddet som sprutas på plantornas nedre del för att hindra baggarna från att gnaga. Orimligt dyrt En del metoder har verkat lovande till en början, men sedan har de flesta drabbats av problem. Det har till exempel visat sig att skydden inte är tillräckligt effektiva, att skyddseffekten sitter i under för kort tid eller att skyddet hindrar plantornas tillväxt. Men visst finns det alternativa metoder som är ganska effektiva, problemet är bara att de är väldigt dyra. Om det inte finns någon lämplig teknik för att få fast skydden på plantan blir kostnaden för föryngring orimligt hög, säger Pelle Gemmel. Liksom övriga medlemmar i FSC (Forest Stewardship Council) bidrar SCA med pengar till forskningen om alternativa skydd. SCA gör också egna försök. Nu ska vi bland annat studera mer ingående hur markberedning och planteringspunkt påverkar skadeläget, säger Pelle. Dispens till 2014 Det svenska skogsbruket har i dagsläget dispens för kemiska skydd mot snytbaggen. Det medel som SCA använder heter Merit Forest WG och är även tillåtet enligt FSC. Kemikalie inspektionens dispens för medlet gäller till 2014, sedan ska de göra en ny prövning. Av de plantor som SCA sätter på egen mark är 20 procent behandlade. Det är klart att det vore väldigt bra om det fanns ett effektivt och konkurrenskraftigt alternativ som vi kunde använda oss av. Men till dess att det finns ett sådant skydd behöver vi använda kemiska medel för att klara föryngringarna, avslutar Pelle Gemmel. Kerstin Olofsson Foto: Claes Hellqvist, SLU Fakta snytbagge Snytbaggen är en 8-14 mm lång skalbagge som finns över hela landet. Lukten av avverkningsrester och färska stubbar gör att den lockas till hyggen, där den sedan lägger ägg vid stubbarnas rötter. De färdiga insekterna gnager bark på gran- och tallplantor. Plantorna dör när barken är avgnagd runt om stammen. 9

10 Ge dina plantor en Om du gör en bra markberedning och sätter plantorna på rätt sätt ökar du både plantornas överlevnad och deras tillväxt. Din skog tipsar om hur du lyckas med föryngringen. Markberedningen utgör ungefär en fjärdedel av kostnaden för föryngringen, men det är väl investerade pengar menar Mats-Åke Lantz, skogsskötselspecialist vid SCA: En väl utförd markberedning är A och O. Låter man bli att markbereda kan man riskera hela föryngringen. Det är också viktigt att sätta plantorna på rätt sätt. Den bästa planteringspunkten är i en omvänd torva med mineraljord på ytan. Det dubbla lagret med torv fungerar som Kom ihåg att det är bättre att plantera plantan i den bästa tillgängliga punkten än att strikt hålla ett visst avstånd mellan plantorna! en rabatt, så att det blir fuktigt och näringsrikt. Samtidigt står plantan ljust och med ett bra skydd för snytbaggar, som helst undviker öppna platser. Förr sa man att plantorna skulle sättas nere i gropen, men det är helt fel för då riskerar plantans rötter att kvävas, d v s plantan drunknar, påpekar Mats-Åke. Kom ihåg att sätta plantan tillräckligt djupt, så att rötterna kommer i kontakt med mineraljorden under torven. Sätts plantorna så, är det väldigt sällan de torkar ut. Trampa inte till runt plantan när du planterat den utan fös bara ned jord i hålet med tåspetsen, så att torvproppen inte syns. Och kom ihåg om risken för snytbaggeangrepp är stor bör du använda insektsbehandlade plantor, avslutar Mats-Åke. Kerstin Olofsson Illustrationer: Martin Holmer Mer än 50 mårdhundar stoppade Under vintern och våren har forskarna med hjälp av jägare och allmänhet lyckats avliva mer än 50 mårdhundar i norra Sverige. Det sydligaste bekräftade fyndet ligger cirka tre mil norr om Umeå. Mårdhundarna har på senare tid vandrat in från Finland och spridit sig snabbt i norra Sverige. Forskarna är mycket angelägna om att utrota dem eftersom de kan sprida farliga sjukdomar som rabies och dvärgbandmask, en parasit som kan ge människor leversvikt med dödlig utgång. Mårdhunden orsakar också stor ekologisk skada och hotar framför allt fåglar i våtmarker. Foto: Peter Lilja/N 10

11 bra start! Alternativ 1 Plantera helst så här: På normal skogsmark får du det bästa planteringsresultatet om du sätter plantan i en omvänd torva med mineraljord på ytan. Sätt plantan så djupt att torvproppen täcks av minst 3 centimeter mineraljord och når genom de båda torvlagren inne i högen. Då kommer rötterna i kontakt med mineraljorden under torven. Den omvända torvan fungerar som en komposthög där det är både varmt, fuktigt och rikt på syre och näring. För att minska risken för insektsskador ska plantan sättas minst 10 centimeter från markberedningens kant. Det gäller även vid plantering enligt alternativ 2 och 3. Alternativ 2 Om alternativ 1 inte finns bör du helst plantera så här: Den näst bästa planteringspunkten är i en omvänd torva utan mineraljord ovanpå. Är det finjordsrik mark, finmo-mjäla, är det särskilt viktigt att plantorna sätts i omvänd torva, med eller utan mineraljord. Om plantorna planteras i blottlagd mineraljord på sådana marker är det nämligen stor risk för uppfrysning, d v s plantorna skjuts upp ur jorden av vattnets kapillära kraft. Plantan ska sättas så djupt att delar av barrmassan täcks av torv. Också här ska torvproppen nå mineraljorden under torven. Ifall det är finjordsrik mark och det finns risk för försommartorka bör du plantera antingen direkt efter snösmältningen eller vänta till augusti-september. Alternativ 3 Om du inte hittar en omvänd torva plantera så här: OBS gäller ej på fi njordsrik mark med risk för uppfrysning Om du inte hittar en omvänd torva att plantera i bör du välja en plats så högt som möjligt i mineraljorden. Också här bör du plantera så djupt att torvproppen åtminstone täcks med mineraljord. Men sätt aldrig ner plantan så lågt nere i markberedningsfläcken att det finns risk att den drunknar i vårvattnet. Sköt om dina plantor När du kör hem plantorna, täck dem väl så att de inte torkar ut av fartvinden. Placera sedan plantorna ljust, men inte i direkt solljus. Vattna dem varje dag med en sprinkler. Vattna inte med en stark stråle för då sköljs torven bort. Plantera helst dina plantor inom en vecka. När du kramar torvproppen lätt ska det sippra vatten mellan fingrarna. En rätt skött planta torkar inte ut efter plantering. 11

12 Håris Håris på träd och buskar är ett vackert fenomen som liknar änglahår. Hårisen uppkommer genom att vatten tränger ut genom fina hål i multnande grenar. När temperaturen sjunker till frostgrader kryper vattnet ut och de tunna vattenflödena fryser. Det finns exempel på hur grenar vävts in i tusentals millimetertunna slingor av is som har växt ut i exakt samma banor utan att klibba fast i varandra eller kollidera. Foto: Eva Aronson Jordkast och flottholmar fenomen som förbryllar Dubbla solar på himlen och öar som plötsligt dyker upp är några konstigheter man kan läsa om i Stora boken om naturfenomen. Även om många av fenomenen är märkliga så finns det alltid en naturlig förklaring, men i vissa fall har vi inte hittat den än, säger författaren Clas Svahn. Clas har alltid fascinerats av naturen och de egendomligheter den bjuder på. Under 30 år har han samlat material till boken genom att läsa mängder av artiklar, leta i arkiv och göra otaliga intervjuer med ögonvittnen och forskare. I boken finns exempel på allt från mystiska ljus i sjöar till underliga himlafenomen. De flesta fenomenen har inträffat i Sverige, finns dokumenterade på bild och är ordentligt utredda. Öar som överraskar Även bakom de mest udda händelserna finns det ofta enkla förklaringar. Ett tydligt exempel på det är så kallade flottholmar öar som plötsligt dyker upp i en sjö för att sedan åter sjunka till botten. Ibland återkommer öarna år efter år, ofta i slutet av sommaren, och ibland flyter de omkring i flera veckor när de väl visar sig. Öarna brukar bestå av stubbar, rötter och torv och det är förklaringen till deras underliga beteende. När växtdelarna ruttnar bildas nämligen gas som lyfter öarna till ytan likt luftmadrasser. Mystiska jordkast Det finns också några fenomen som ännu inte har fått sin förklaring. Märkligast av dem alla är nog de så kallade jordkasten. Det handlar om stora markbitar som plötsligt lyfts upp och hamnar i ett stycke flera meter bort. Jord biten 12

13 Linsmoln Moln har fascinerat människor i tusentals år och linsmoln är en sort som brukar väcka uppseende. Många som ser dem tror nämligen att de fått syn på ett fl ygande tefat, men förklaringen är mycket enklare än så. Linsmolnen bildas nämligen på läsidan av en bergskedja där luften satts i en böljande rörelse. Bilden är tagen över Långfjället, inte långt från Idre. Foto: Berndt stenson Halofenomen Halofenomen är olika ljusfenomen i atmosfären som bildas när solen eller månen lyser på kristaller som svävar i luften mellan oss och ljuskällan. De är ganska vanligt förekommande, men ändå förhållandevis okända. De som oftast syns är så kallade bisolar, som liknar ett par extra solar till höger och vänster om den riktiga solen. Bisolarna på bilden är fotograferade med en mobilkamera nära Haparanda i oktober Foto: FAnnY kostenniemi Flottholmar En fl ottholme är en ö som för det mesta ligger på botten, men ibland stiger upp till ytan. Öarna brukar vara så rejäla att det går att gå iland på dem. Bilden visar en fl ottholme i Älvlången. Under en period dök holmen upp varje år i augusti-september och fl öt sedan omkring i sjön under ett par veckor, men sedan 1989 har den inte setts till. Det fi nns fl era andra dokumenterade fall av fl ottholmar i Sverige och vissa av dem har varit aktiva i fl era hundra år. Förklaringen till holmarnas underliga beteende är att ruttnande växtdelar fyller dem med sumpgas och får dem att stiga till ytan. Foto: edith karlsson som flyttat sig kan väga flera ton och den lämnar efter sig ett hål där kanterna liksom botten är helt jämna, som om en jätte skurit ut biten med kniv. Clas Svahn har hittat 17 dokumenterade fall av jordkast i Sverige, men ingen vedertagen förklaring till vad det är som händer. De främsta teorierna handlar om frostsprängning eller blixtnedslag. Tre frågor till författaren: Vilket fenomen tycker du är mest fascinerande? Det är nog jordkasten. De är så väl dokumenterade så det råder ingen tvekan om att de har inträffat, men jag tycker inte att teorierna om dem är helt övertygande. Jag skulle vilja lägga mer tid på att söka uppgifter om dem. Hur många av fenomenen i boken har du själv upplevt? Ungefär procent kanske. Jag har bland annat sett vertikalpelare, ett otroligt vackert himlafenomen som kan uppstå under vintern, och varit ute och åkt på en issnurra i Piteälven. Vilket får du in flest rapporter om? När jag är ute och föreläser om boken är det nästan alltid någon som berättar att de har sett en klotblixt. En sån skulle jag gärna vilja se själv också. Kerstin OlOfssOn Fotnot: Boken är utgiven på Semic förlag. Jordkast Jordkast kallas det när ett stycke jord lyfts upp ur marken och i ett enda stycke placeras några meter därifrån. Jordstycket kan vara fl era meter både på bredden och längden. På bilden syns två jordstycken från ett jordkast som inträffade i Glumstorp Gropen där jordstyckena legat hade helt lodräta väggar och botten var jämn. När händelsen inträffade i februari var marken torr men här har snön smält och fyllt området med vatten. Det fi nns 16 andra jordkast rapporterade i Sverige, men inga i modern tid. I Norska Andøya, som är den plats där fl est jordkast har upptäckts, fi nns däremot ett exempel från Fenomenet har ännu inte fått någon förklaring, men några hypoteser är att det rör sig om frostsprängning eller att jordstyckena kastas upp av blixtnedslag eller jordbävningar. Foto: HjALMAr sjögren/nrm 13

14 En utredning för pappers Den statliga utredningen Skog utan gräns? hade till uppdrag att förenkla skogsbrukets regler. I stället landar förslagen i ny byråkrati och risk för ökad friktion mellan skogsbruk och rennäring. Utredningens förslag gör sig med få undantag bäst i papperskorgen, menar Lars Rubensson vid SCA Skog. Sedan början av 1900-talet har det öster om fjällkedjan funnits en gräns för svårföryngrad skog. Syftet med gränsen var att skogsbruk i västliga lägen skulle ta hänsyn till fjällgränsens nedåtgående, vilken ansågs som ett problem. En utredning för papperskorgen, konstaterar Lars Rubensson. Avverkningar väster om denna gräns kräver ett tillstånd. Det finns dock få exempel på att avverkningar stoppats, vare sig av rädsla för växande fjäll eller av hänsyn till rennäringen. Administrationen kring tillstånden har med tiden ändå framstått som allt mer otidsenlig. Även farhågorna för att fjällen ska breda ut sig har med tiden försvunnit tillsattes en utredare med uppdraget att se över denna gräns och ytterligare två administrativa gränser för skogsbruket (gränsen för fjällnära skog och gränsen för skyddsskog). I utredarens direktiv står att syftet med översynen är att uppnå en regelförenkling för skogsbruket. Krångliga regler som tas bort ska inte ersättas av nya, menar Ola Sundell. En gräns skrotas I mars presenterades så utredningen under namnet Skog utan gräns? (SOU 2009:30). Utredaren Björn Risinger har inte haft tid att knyta experter från skogsbruket eller rennäringen till utredningen. I stället har han via samtal och möten inhämtat synpunkter. Utredningen föreslår att gränsen för svårföryngrad skog skrotas, men att gränsen för fjällnära skog, och regelverket kring denna, behålls i stort sett intakt. Avverkningar mellan gränsen för fjällnära skog och gränsen för svårföryngrad skog som tidigare varit tillståndspliktiga, skulle då kunna hanteras genom en normal anmälan till Skogsstyrelsen. Så långt är förslaget en förenkling för skogsbruket. Utredningen föreslår att gränsen för svårföryngrad skog (röd) skrotas. Detta innebär en förenkling för skogsbruket i området mellan denna gräns och gränsen för fjällnära skog (svart). I stället föreslås att skogsbruket ska vara skyldigt att samråda med samerna inom hela renskötselområdet. Detta område är inte defi nierat, men Gränsdragningskommissionens gräns (grön) är sannolikt den bästa som fi nns. Informations- och samrådsplikt Det är i nästa steg som utredaren snubblar ordentligt. Borttagandet av tillståndsplikten anses försämra rennäringens möjligheter att göra sin röst hörd. Som kompensation föreslås att skogsbruket ska ges skyldighet att informera, och vid önskemål 14

15 korgen! från rennäringen även samråda, om alla planerade avverkningar inom hela renskötselområdet. Förslaget innebär att lättnader i krav på tillstånd i ett område om ungefär 2,5 miljoner hektar ersätts av krav på information och samråd inom ett område som uppskattas till cirka 7 miljoner hektar. Eller, uttryckt på annat sätt, lite mindre byråkrati i exempelvis Storuman ger desto mer i Vindeln, Strömsund och på resten av rennäringens vinterbetesmarker. Som jag ser det är kraven på informations- och samrådsplikt i hela renskötselområdet obegripligt. Stora delar av arealen är inte av intresse för rennäringen och det sista vi behöver är ytterligare regelkrångel och byråkrati, säger Ola Sundell, moderat riksdagsman från Görvik i Jämtland. Förslaget om samrådsplikt i hela området har förts fram i tidigare utredningar. Jag var emot det då och jag har samma inställning idag, fortsätter han. Rättighetsförskjutning I utredningsdirektivet står det visserligen att förslagen inte får ge negativa konsekvenser för samverkan mellan skogsbruk, rennäring och andra näringar i den berörda regionen. Ger då borttagande av gränsen och tillståndsplikten en så stor försämring för rennäringen? Faktum är att rennäringen även utan tillståndsplikten har i stort sett samma möjligheter som tidigare att via Skogsstyrelsen påtala var de menar att skogsbruket bör ta särskilda hänsyn. Förslaget att ta bort gränsen för svårföryngrad skog är bra. En lagfäst informations- och samrådsplikt inom hela renskötselområdet innebär däremot ny byråkrati för både små och stora skogsägare. Det uppvägs inte alls av att tillståndsplikten tas bort. Förslaget innebär en sådan rättighetsförskjutning till förmån för rennäringens intressen att jag ifrågasätter om det är förenligt med grundlagen, säger Lars Rubensson, chef för SCAs markjuridiska avdelning. Ökad friktion Ett av de många praktiska problemen med förslaget är att Renskötselområdet inte är definierat. Den grundligaste statliga utredning som gjorts på det området gjordes av den så kallade Gränsdragningskommissionen. Deras förslag till yttre gräns för renskötselområdet (se karta) har dock inte accepterats av vare sig rennäringen eller markägarsidan. Utredningsförslaget kan därmed ge nya utgångspunkter för ifrågasättande av var gränsen egentligen går. Oenighet kring detta har genom åren givit upphov till en rad rättsprocesser. Från SCAs sida försöker vi att samråda på lokal nivå och hitta praktiska lösningar som ger utrymme för båda näringarna. Det fungerar överlag bra och vi har sällan konflikter med rennäringen. Det vore olyckligt om ett förslag som detta leder till lagstiftning som skapar grogrund för konflikter mellan skogsägare och rennäring. Lagstiftarna har andra, konstruktiva, möjligheter att underlätta samverkan mellan skogsbruk och rennäring. Utredningens förslag gör sig med få undantag bäst i papperskorgen, menar Lars Rubensson. Rolf Edström Bra resultat för miljösmart virkesbil I slutet av förra året lanserades den nya typen av virkesbil som har plats för en extra virkestrave. Det ger effektivare virkestransporter, vilket är bra för både ekonomi, miljö och trafiksäkerhet. Testfordonet är en del i det treåriga forskningsprojektet ETT, En Trave Till, som leds av Skogforsk. I ett delprojekt kör SCA virke med testbilen från en terminal i Överkalix ner till Munksund utanför Piteå. Bekräftar teori Normala virkesfordon är 24 meter långa, har en maximal bruttovikt på 60 ton och klarar tre virkestravar. Den nya virkesbilen är 30 meter lång, har en bruttovikt på 90 ton och klarar fyra travar. Nu har den rullat längs vägarna i några månader och erfarenheterna är mycket positiva. De första preliminära resultaten bekräftar det vi tidigare trott. ETT-fordonet kan sänka koldioxidutsläppen och transportkostnaderna med 20 till 25 procent, säger Claes Löfroth vid Skogforsk. Minskat slitage Trots den högre vikten räknar Skogforsk med att trafiksäkerheten förbättras. I och med att nyttolasterna ökar så blir antalet tunga fordon färre. Och eftersom ekipaget är utrustat med fler axlar än traditionella virkesfordon kommer slitaget på vägarna sannolikt att minska, säger Claes Löfroth. Johanna Funck vid Bjälmsjö Transport är en av chaufförerna som kör bilen och även hon är positiv. Det här 30-metersfordonet är inte mer komplicerat att hantera än dagens 24-meters virkesbilar, säger hon. 15

16 GPS: Hela fastigheten i fickan Nu kan du få din PLUS Plan inlagd i en vanlig GPS. Det hjälper dig att orientera dig i terrängen samtidigt som du får information om beståndet du befinner dig i. Dessutom kan GPS:en vara till nytta vid jakt på såväl vilt som kantareller. "Jäklar nu har hunden dragit iväg till grannbyn, men då passar jag på att planera lite." Intresset för det nya erbjudandet är stort, berättar Per Stadling, virkesköpare i Sundsvall. Ja, det finns ett stort sug. Vi har fått förfrågningar om det här under ett par års tid, så det är roligt att kunna erbjuda det. Information om din skog När du har skogsbruksplanen inlagd i en GPS visar skärmen en karta med de olika beståndsindelningarna på din fastighet. Du kan också enkelt knappa fram areal, ålder, volym och trädslagsblandning för respektive bestånd. När pejlen visar att hunden dragit iväg, kan du ägna dig åt annat en stund. Fördelarna är många med att ha sin PLUS Plan inlagd i en GPS. Det fi nns två GPSmodeller att välja på. Foto: Per-Anders sjöquist Samtidigt blir det lätt att hålla reda på var du befinner dig. De flesta ser främst GPS:en som ett hjälpmedel för att hitta rågångar och att orientera sig i skogen. Det har man ju nytta av vare sig man är ute och röjer eller är ute på jakt, säger Per. Att man kan lägga in kantarellställen och annat är ju inte heller så tokigt. Avdragsgill GPS SCA förmedlar köpet av själva GPS:en. Det finns två modeller, varav en har en tillhörande hundpejl. Eftersom GPS:en nyttjas i skogsbruket blir den, precis som PLUS Planen, avdragsgill på näringsverksamheten, vilket gör att det blir en riktigt bra affär, säger Per. Kerstin OlOfssOn Vill du beställa? Möjligheten att lägga in skogsbruksplanen i en GPS gäller alla som tecknar avtal med SCA om en ny PLUS Plan eller beställer uppdatering av en äldre plan som redan fi nns digitalt. Tycker du att det låter intressant? Kontakta din virkesköpare för mer information. Uppföljning på succén i Birsta Efter fjolårets succé blir det en skogsdag i Birsta även i år. Den augusti är det dags. SCA presenterar PLUS Förvaltning, visar upp den nya PowerPot-plantan och mycket annat. Det blir även möjligheter att se avverkning, GROT-skotning, markberedning och plantering. Handelsbanken, LRF Konsult m fl deltar också vid skogsdagen. Almanackan juli Välkommen till SCAs monter vid jämtländska Fäviken Game Fair. 1-9 augusti Kom och besök SCAs monter vid Stora Nolia i Umeå augusti SCA med flera ordnar en skogsdag i Birsta utanför Sundsvall. 16

17 E N V I R K E S K Ö P A R E S D A G Det viktigaste är att vara lyhörd En dag med SCAs virkesköpare Ulrika Block Goda skogskunskaper och sifferhuvud är bra att ha som virkesköpare. Men det viktigaste är att vara en bra lyssnare, så man förstår vad varje enskild skogsägare har för behov och önskemål, säger Ulrika Block, virkesköpare i Sollefteå. Vi fick en pratstund med henne och följde med en dag på jobbet. Är man virkesköpare ska man köpa virke, det hörs ju på titeln, men jobbet består av mycket mer än så. Det handlar mycket om rådgivning, konstaterar Ulrika. Engagerade skogsägare ber ofta om råd. Vilket trädslag ska jag plantera? Är det dags att röja här eller ska jag vänta? De flesta har ganska bra koll själva, men vill ha en bekräftelse på att de är rätt ute. Ulrika brukar också bjuda på en del tips efter att hon varit ute och taxerat en trakt eller planerat inför en avverkning. Om jag ser att beståndet intill behöver röjas eller att en grantrakt bör avverkas innan den förstörs av röta, brukar jag så klart nämna det för skogsägaren. Det brukar de flesta uppskatta, säger hon. Skapa kontakter Ulrika är relativt ny som virkesköpare och har därför inte hunnit skaffa sig så många trogna leverantörer. Mycket handlar därför om uppsökande verksamhet. Men jag kommer från byn Västerflo utanför Långsele så en del känner igen mig och det är en stor fördel. En bra vecka hinner hon med fyra-fem besök hos skogsägare. Och utöver det blir det väldigt många telefonsamtal. Socialt jobb För varje virkesaffär som görs följer mycket administrativt arbete. Kontrakt och betalningsplaner ska skrivas, avverkningslaget ska få ett bra underlag för sitt arbete och avverkningsanmälan ska skickas in till Skogsstyrelsen, för att nämna några exempel. Om vi tar på oss markberedning och plantering blir det även en del arbete kring det, tillägger Ulrika. Men det är inte det administrativa som är tjusningen med jobbet. Nej det roligaste är att jag får träffa så mycket män- Foto: Per-Anders Sjöquist niskor och så många olika typer av människor. Det är också härligt att jag inte sitter på kontoret hela dagarna utan får vara ute en hel del, det var ju därför jag valde ett skogligt yrke. Kunden i fokus Det viktigaste i arbetet är alltid att kunden blir nöjd. För många är virkesaffären den största affären de gör i sitt liv och ofta finns det också mycket känslor för skogen. Det gör att jag känner ett extra stort ansvar för att skogsägarna är nöjda när avverkningen är klar. För att slutresultatet ska bli bra gäller det att båda parter är tydliga. Det är viktigt att skogsägaren tänkt igenom ordentligt hur han eller hon vill ha det och att jag är lyhörd och kan fånga upp eventuella frågetecken. Det gäller att inte ta något för givet utan att känna in de önskemål som varje person har. Kerstin Olofsson >> 17

18 E N V I R K E S K Ö P A R E S D A G När en nioveckors valp kommer på besök på kontoret måste man givetvis passa på att kramas lite med den. Boss, som jämthundsvalpen heter, tackar inte nej till det. Ulrikas morgon börjar inne på kontoret med planering av arbetsdagen: Vilka ska jag ringa, vilka administrativa uppgifter bör fixas och när bör jag åka för att hinna ut till skogsägaren som jag ska träffa efter lunch? Sedan är det dags att svara på några mail, räkna på ett anbud för en avverkningstrakt och skicka in några avverkningsanmälningar. Dags för fika med kollegan Jan Jonsson och de andra på kontoret. Under rasten avhandlas både jobb och fritid. Som virkesköpare tycker jag att det är väldigt bra att det även sitter produktionsledare och distriktschefer här på kontoret så att vi träffas regelbundet. Det är viktigt att vi har ett bra samarbete genom hela kedjan, säger Ulrika. Efter fikat väntar mer administration, med en del avbrott för telefonsamtal. Nej vi har inte börjat avverka där än, vi kommer om ett par veckor när det torkat upp ordentligt, säger Ulrika när en skogsägare ringer. Hon passar också på att ringa upp ett par skogsägare och boka tid för besök. 18

19 E N V I R K E S K Ö P A R E S D A G Efter lunch är det dags att sätta sig i bilen för att besöka en skogsägare. Som virkesköpare blir det mycket bilåkande, ungefär mil per år. Att Ulrika kommer från trakten och hittar bra sparar mycket tid. Gunvor Klippström i byn Näs väster om Långsele har tecknat avtal om en avverkning, så Ulrika och hon går igenom gränser, virkesvolymer och andra frågor. Här vill jag spara björkarna, säger Gunvor och pekar på ett område på kartan. Efter avverkningen ska SCA också ta hand om markberedning och plantering. I samråd med Ulrika har Gunvor bestämt att det ska sättas både gran och tall, precis som det är i dag. En halvtimmes bilfärd bort ligger en avverkningstrakt som Ulrika behöver taxera inför att hon ska lämna anbud på den. Handdatorn, som ser ut som en mobiltelefon modell större, underlättar arbetet. Här finns en karta över området inlagd och med hjälp av GPS ser Ulrika hela tiden exakt var hon befinner sig. Hon kontrollerar trädhöjd, diameter, trädslag m m och knappar in uppgifterna, som senare förs över till kontorsdatorn och ligger till grund för anbudskalkylen. Handdatorn är den bästa uppfinning som gjorts på länge! Den förenklar verkligen arbetet, konstaterar Ulrika. På väg tillbaka till bilen noterar hon att beståndet intill skulle behöva röjas så snart som möjligt. Det ska jag komma ihåg att nämna för skogsägaren, säger Ulrika innan det är dags att köra hemåt för dagen. Kerstin OlOfssOn foto: Per-anders sjöquist 19

20 Helena, skogs För mig Hon är naturälskaren som tar till vara den livskraft som finns i jorden 15 mil norr om polcirkeln grönsaker, svamp, bär, älg, småvilt, fiske... Men framför allt är hon en affärssinnad, modern skogsägare med höga produktionsmål. Helena Poromaa bor i Junosuando, 15 mil norr om Polcirkeln. En breddgrad som borde vara tundra med knotiga fjällbjörkar. Men byn ligger på Tornedalens bördiga jord som steks av en sol som aldrig går ner under sommaren. Jag odlar själv alla grönsaker till familjen i min trädgårdstäppa. På sensommaren plockar jag bär och svamp för vinterns behov. Älgjakten fyller frysboxen och överst i boxen garnerar jag med ripa, tjäder och orre. Ibland åker vi till vår stuga i Norge för att fiska i Ishavet och älven. Vi skulle kunna leva gammeldags självhushållning. Outtömlig energi Familjen består av maken Anders Karlsson, som är egenföretagare i VVS-branschen, samt sönerna Rikard och Magnus. Helena jobbar som undersköterska för Pajala kommun och hon ska också jobba några veckor i Norge där lönerna är betydligt högre. Hennes energi verkar outtömlig. Tornedalens bördiga jordar kan producera grova timmerträd med höga värden även 15 mil norr om polcirkeln. 20

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017

Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017 Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017 Markberedning en bra grund för dina plantor Visst vill du ge nya din skog bästa möjliga start? Då bör du satsa på att markbereda inför planteringen. Markberedning

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant Plantor för framtidens skogar Nytt från NorrPlant 2014 www.scaskog.com En ny generation plantor tar vid Årets fröskörd av tall och contorta blev fantastisk! En del av dessa frön kommer från den tredje

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsägarens viktigaste verktyg Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsbruksplanen - nyckeln till skogsägandet Skogsbruksplanen är ett ovärderligt stöd för att bli en mer aktiv skogsägare. Med den

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Virkesprislista Leveransvirke. Från den 1 oktober 2019 och tills vidare avseende SCA Skog Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors kommun AL19-A2

Virkesprislista Leveransvirke. Från den 1 oktober 2019 och tills vidare avseende SCA Skog Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors kommun AL19-A2 Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 oktober 2019 och tills vidare avseende SCA Skog Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors kommun Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13-

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Virkesprislista Leveransvirke. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Ragunda, Sollefteå, Bräcke, Ånge och Östersunds kommun

Virkesprislista Leveransvirke. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Ragunda, Sollefteå, Bräcke, Ånge och Östersunds kommun Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Ragunda, Sollefteå, Bräcke, Ånge och Östersunds kommun Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub, vid fullgoda vägar Toppdiam

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Snytbaggeskador i Norrland

Snytbaggeskador i Norrland Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Gränsskogsutredningens betänkande Skog utan gräns? (SOU 2009:30)

Gränsskogsutredningens betänkande Skog utan gräns? (SOU 2009:30) Gränsskogsutredningens betänkande Skog utan gräns? (SOU 2009:30) Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande. Våra synpunkter är följande. Sammanfattning Skogsindustrierna

Läs mer

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com Plantpraktikan från frö till planta www.scaskog.com Plantor för ett ansvarsfullt skogsbruk SCAs plantverksamhet, NorrPlant, bedrivs vid de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon. Här sås de frön som

Läs mer

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon: VIRKESBÖRSENS 10 TIPS FÖR EN LÖNSAMMARE VIRKESAFFÄR EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN WWW.VIRKESBORSEN.SE Mail: info@virkesborsen.se Telefon: 08339944 OM VIRKESBÖRSEN Virkesbörsens vision är att rätt virke ska

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Virkesprislista Leveransvirke

Virkesprislista Leveransvirke Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Örnsköldsvik, Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Skellefteå kommun Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Prislista. timmer och massaved Prislista nummer: HS19N1, gäller fr o m och tills vidare Ersätter tidigare prislista: HS18N2

Prislista. timmer och massaved Prislista nummer: HS19N1, gäller fr o m och tills vidare Ersätter tidigare prislista: HS18N2 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS19N1, gäller fr o m 190801 och tills vidare Ersätter tidigare prislista: HS18N2 Våra tjänster Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje beslut

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Virkesprislista AL1601. Leveransvirke SCA SKOG

Virkesprislista AL1601. Leveransvirke SCA SKOG Virkesprislista AL1601 Leveransvirke Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västernorrlands och Jämtlands län exkl Strömsunds kommun väster om väg E45 SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Virkesprislista. Avverkningsuppdrag. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun

Virkesprislista. Avverkningsuppdrag. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub Toppdiam (cm) 12-13- 14-15- 16-17-

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2018-05-01 FSC kriterie 8:2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Virkesprislista CC1601 Avverkningsuppdrag kust

Virkesprislista CC1601 Avverkningsuppdrag kust Virkesprislista Avverkningsuppdrag kust Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Piteå, Älvsbyn, Boden, Luleå, Överkalix, Kalix, Övertorneå, Haparanda SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Skogskunskap med LRF. Studiehandledning

Skogskunskap med LRF. Studiehandledning Skogskunskap med LRF Studiehandledning Det här är en studiehandledning för dig som är medlem i LRF och vill lära dig mer om skogskunskap. Till dig som leder studiecirkeln Upplägget för en studiecirkel

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Hög tid för inventering av skogsbilvägar

Hög tid för inventering av skogsbilvägar Hög tid för inventering av skogsbilvägar TEXT: AMELIE BERGMAN FOTO: JOHAN LINDBLOM 25 miljoner kronor eller en krona per kubikmeter. Så mycket kostar den bristfälliga informationen om våra skogsbilvägar,

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Virkesprislista BL16B1 Leveransvirke inland SCA SKOG

Virkesprislista BL16B1 Leveransvirke inland SCA SKOG Virkesprislista Leveransvirke inland SCA SKOG Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Sorsele, Storuman, Malå, Norsjö, Vilhelmina, Lycksele, Dorotea, Åsele samt Strömsund väster om

Läs mer

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall

Läs mer